Fåglar i Pildammsparken
|
|
- Ulla Ek
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fåglar vid Pildammarna Foto: Andreas Trepte, Foto: Wikimedia commons GRÅGÅS VIGG Grågåsen är en stor ljusgrå gås med ljusröd näbb och skära fötter. Viggen är en dykand, som simmar ner och tar musslor och snäckor på botten. När den simmar håller den stjärten hög. Flyger den kan man se att vingframkanterna är ljusa. Fåglar i Pildammsparken Årskurs 2-3 Material: Eva Hörnblad och Bo Lindvall.
2 2
3 Detaljer på fåglar - näbbar och fötter Mål: Att öva sig på att diskutera och dra slutsatser genom att systematiskt undersöka och samtala kring bilder av detaljer som näbb och fötter på fåglar utifrån gemensam kunskap och egna upplevelser och observationer. Material: Detaljbilder på näbbar och fötter (se nästföljande sidor) utskrivna och utklippta. OBS! Det är formen på näbbarna och fötterna som är det viktiga för att se funktionen inte att det är från samma sorts fågel. Nyckeltabell Bilder på fåglar (se nästföljande sidor), utskrivna och utklippta. Övning: Sprid ut detaljbilderna. Ställ frågan: Om vi ska sortera bilderna, hur kan vi sortera dem då? Eleverna kanske kommer på flera förslag, men avsluta med att sortera där samma sorts kroppsdel, men med olika utseende, ligger tillsammans. Diskutera kring frågan Vad är det som gör att samma kroppsdel ser ut på olika sätt? Skriv ner vad ni kommer fram till i nyckeltabellerna (se nästföljande sidor). Alternativt kan eleverna tänka själva, tänka tillsammans i par och sedan i helgrupp (EPA) och använder sig av nyckeltabellerna. Ställ frågan Vilken detalj hör hemma hos vilken fågel? Sortera detaljbilderna på nytt och para ihop detaljbilderna med fåglarna. (För att detaljbilderna ska räcka till behövs 4 uppsättningar med utskrivna bilder.) Alla detaljer syns inte på alla bilder därför behövs det andra medier som eleverna kan använda som hjälp i sökandet efter hur detaljerna ser ut, t.ex. faktaböcker eller faktasidor på internet. Ta bort bilderna av fåglarna. Dela ut vars en bild av en fågel till varje elev eller elevpar. Var och en ska beskriva bilden av den fågeln de håller i. De ska inte visa sin bild för resten av gruppen. De som lyssnar ska komma med förslag vilken sorts näbb, fot fågeln har och om de kan vilken sort fågel det är. 3
4 Detaljbilder på näbbar och fötter Illustratör Birger Emanuelsson 4
5 Illustratör Birger Emanuelsson 5
6 Nyckeltabell näbbar Näbb Kännetecken Funktion Föda Illustratör Birger Emanuelsson 6
7 Nyckeltabell ben och fötter Ben och fötter Kännetecken Funktion Illustratör Birger Emanuelsson 7
8 Bilder på fåglar GRÅGÅS Foto: Flickr CC-licens SILLTRUT Foto: Wikimedia Commons - Marek Szczepanek
9 GRÄSAND Foto: Flickr CC-licens Kelly Boone RINGDUVA Foto: Malmö stad / Bo Lindvall 9
10 KAJA Foto: Fickr CC-licens Kalle Gustavsson RÖRHÖNA Foto: Flickr CC-licens Tony Hisgett
11 SKATA Foto: Flickr CC-licens Tony Hisgett SKRATTMÅS SOMMARDRÄKT Foto: Wikimedia Commons- Arild Vågen
12 FISKMÅS Foto: Wikimedia Commons - Andreas Trepte SOTHÖNA Foto: Wikimedia Commons Public Domain
13 VIGG Foto: Malmö stad / Bo Lindvall VITKINDAD GÅS Foto: Wikimedia Commons - Andreas Trepte
14 GRÅTRUT Foto: Malmö stad / Bo Lindvall GRÅTRUT UNGFÅGEL Foto: Malmö stad / Bo Lindvall 14
15 Räkna fåglar som lever i Pildammsparken Mål: Genom en enkel fältstudie får eleven syn på att det finns olika sorters fåglar och lär sig namnen på några vanligt förekommande arter. De får också skapa och avläsa sina resultat i ett stapeldiagram. Material: Ett skrivunderlägg och penna till varje grupp En kopia till varje grupp av "Fåglar som lever i Pildammsparken" (se nästföljande sida). Om sidan lamineras kan man skriva med whiteboardpenna och återanvända materialet. Material till stapeldiagram. Använd ett A2 papper som bakgrund. Klipp ut fågelbilderna från Fåglar som lever i Pildammsparken och använd som underlag. Klipp ut kvadrater som kommer att markera antal fåglar och ett limstift. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Övning: Ta er till Pildammsparken. Dela upp eleverna i mindre grupper. Varje grupp får ett skrivunderlägg, en penna och en kopia av "Fåglar som lever i Pildammsparken". "Vilka fåglar hittar ni?" Varje grupp markerar med ett streck bredvid bilden efterhand som de ser de olika fåglarna. Efter promenader samlas grupperna inne och går gemensamt igenom hur många fåglar av varje sort som grupperna har sett. Under tiden bygger/skapas ett gemensamt stapeldiagram. Titta gemensamt på diagrammet. Vad kan vi läsa ut av diagrammet och vilka slutsatser kan vi dra? Vilka fåglar har vi sett flest antal av/minst antal av? Finns det några staplar som har lika många fåglar i varje? Osv. 15
16 Fåglar som lever i Pildammsparken Foto: Flickr CC-licens Kelly Boone Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad GRÄSAND GRÅGÅS Foto: Flickr CC-licens Foto: Wikimedia Commons - Andreas Trepte VITKINDAD GÅS VIGG Foto: Wikimedia Commons Public Domain Foto: Wikimedia Commons - Andreas Trepte Foto: Wikimedia Commons- Arild Vågen SOTHÖNA FISKMÅS SKRATTMÅS GRÅTRUT Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad Foto: Flickr CC-licens Tony Hisgett RÖRHÖNA Foto: Fickr CC-licens Kalle Gustavsson KAJA Foto: Flickr CC-licens Tony Hisgett Foto: Wikimedia Commons - Marek Szczepanek SKATA SILLTRUT RINGDUVA Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad 16
17 Vilken fågel? Mål: Skapa nyfikenhet och intresse för naturen i staden och skapa egna upplevelser. På ett undersökande sätt kunna sortera intryck och dra slutsatser utifrån det upplevda och faktatexter om vilken fågel som är vilken. Material: Ett skrivunderlägg och häftmassa till varje grupp Faktatexter som beskriver olika fågelarter utan bild (se nästföljande sidor). En uppsättning bilder på fåglar (se nästföljande sidor) som är utklippta per grupp. Facit, se separat fil. Övning: Ta er till Pildammarna. Dela upp eleverna i mindre grupper. Varje grupp får en eller flera faktatexter utan bilder och en uppsättning med bilder på endast fåglar. Be eleverna läsa texten och försöka hitta fågeln vid dammen. När de bestämt sig för vilken fågel texten beskriver, fäster de vald bild på faktatexten. Samla eleverna och jämför deras texter med bilder. Har alla fått samma resultat? Vilka slutsatser drog de av texterna? 17
18 FISKMÅS Bild på fågel En fiskmås flera fiskmåsar Fiskmåsen har gråblå översida och vitt huvud och stjärt. Liknar gråtruten, fast mindre och lite spinkigare. Låter ofta: keuv på ett jamande sätt. Den äter till exempel maskar, död fisk, bär och säd. Den är antagligen den vanligaste måsfågeln. 18
19 SILLTRUT Bild på fågel En silltrut flera silltrutar Silltruten är ungefär lika stor som gråtruten, men har en helt svart rygg. Ungfåglarna hos trutarna är brunfläckiga och svåra att skilja. Det tar flera år innan de får de vuxnas fjäderdräkt. Den låter ungefär gah eller glau. Silltruten äter mask, insekter eller fisk. 19
20 GRÅGÅS Bild på fågel En grågås - flera grågäss Grågåsen är en stor ljusgrå gås med ljusröd näbb och skära fötter. När den simmar håller den stjärten hög. Flyger den kan man se att vingframkanterna är ljusa. Den äter till exempel maskrosblad, bär och säd. Tamgässen kommer från grågässen och därför är också tamgåsen och grågåsen lika både till utseende och läte. 20
21 VIGG Bild på fågel En vigg flera viggar Viggen är en dykand, som simmar ner och tar musslor och snäckor på botten. Hanen är svartvit och har en tofs i nacken. Honan är mera brunsvart. De häckar gärna nära måsar och tärnor som ger dem lite skydd mot angripare. De har ett visslande eller skorrande läte. 21
22 SOTHÖNA Bild på fågel En sothöna flera sothönor Sothönan är svart med vit näbb och panna. När den simmar liksom nickar den (precis som rörhönan). Sothönan är mycket vanlig och häckar i många dammar och sjöar. Den äter till exempel insekter, snäckor och näckrosfrön. Ofta kan man höra hur den säger ett skarpt pits. 22
23 GRÅTRUT Bild på fågel Bild på fågel En gråtrut flera gråtrutar Gråtruten är vanlig i städer, vid sjöar och längs kusterna. Den är gråblå på ryggen och har vitt huvud. Lik fiskmåsen, men betydligt större. Liksom andra trutar har den en röd fläck på den gula näbben. Ungfåglarna är brunfläckiga. Låter ofta ha-ha-ha- gaå. Gråtruten äter lite vad den kommer över t.ex. fisk och insekter, men också sopor. 23
24 RÖRHÖNA Bild på fågel En rörhöna flera rörhönor Rörhönan är svart med gröna fötter, röd näbb och panna. När den simmar knycker den på huvudet (liksom sothönan). Den har ett högt läte som låter som ett kraxande kr-rrk. Ibland går rörhönan upp på land för att hitta mat. Den äter vattenväxter, frön och bär, men också insekter och maskar. Den bygger bo på grunt vatten av stjälkar och blad. 24
25 SKRATTMÅS Bild på fågel Bild på fågel En skrattmås flera skrattmåsar Skrattmåsen har under sommarhalvåret brunsvart huvud och gråvit kropp. På vinterhalvåret har den vitt huvud med bara en svart fläck på kinden. Den skrattar inte direkt, men låter krrrerr-err. Häckar ofta många tillsammans i kolonier. Den äter lite av varje till exempel daggmask och avfall. 25
26 GRÄSAND Bild på fågel En gräsand flera gräsänder Hanen har gul näbb, grönsvart huvud och en vit ring därunder. I övrigt är den brun och grå. Honan är mest brun. Det är en anpassning till att den inte skall synas när den ligger på ägg, oskyddad på marken. Honan kan låta oäkoäkoäk. Gräsanden hämtar föda på grunt vatten och äter både växter och småkryp som till exempel insekter. De dyker inte riktigt utan mera lutar sig ner och tar vattenväxter. De är mycket tåliga och har inte så stora krav på vattnet. 26
27 VITKINDAD GÅS Bild på fågel En vitkindad gås - flera vitkindade gäss Den vitkindade gåsen är lätt att känna igen på att den är liten och på att halsen är svart och på att dess kinder är helt vita. Den har inte alltid funnits i Sverige, först på senare tid har den börjat häcka här. Den låter lite som en skällande mops. Den äter gräs och andra växter. 27
28 RINGDUVA Bild på fågel En ringduva flera ringduvor Ringduvan är blågrå med en vit fläck på sidan av halsen. När den flyger ser man också ett vitt streck på vingen. Boet är ofta dåligt byggt. Det händer att äggen trillar genom kvistarna och ner på marken. Den låter ofta: do-dot do-do osv. Eller kan man säga att den låter: Nej gå då, ändå?. Den äter bär och frön, men också till exempel insekter och mask. 28
29 KAJA Bild på fågel En kaja flera kajor Kajan är en liten kråkfågel med grått huvud och svart kropp. När den flyger kan man höra den säga kja, kja. Den är en duktig flygare. På hösten och vinter kan kajorna samlas i stora flockar. Kajorna bor i träd, kyrktorn, skorstenar m.m. Kajan äter det mesta som till exempel avfall, maskar och frön. 29
30 SKATA Bild på fågel En skata flera skator Skatan är vackert svartvit. Huvudet, stjärten och ryggen är svart medan magen är vit. De låter ibland schäck-schäck-schäck. Skatorna går eller skuttar fram på marken när de söker efter något ätbart. Skatorna är liksom många kråkfåglar allätare. De bygger stora risbon uppe i träden. 30
31 Foto: Flickr CC-licens Foto: Malmö stad / Bo Lindvall Foto: Wikimedia Commons Public Domain Foto: Flickr CC-licens Tony Hisgett Foto: Malmö stad / Bo Lindvall Foto: Malmö stad / Bo Lindvall 31
32 Foto: Wikimedia Commons- Arild Vågen Foto: Flickr CC-licens Tony Hisgett Foto: Wikimedia Commons - Andreas Trepte Foto: Flickr CC-licens Kelly Boone Foto: Wikimedia Commons - Andreas Trepte Foto: Wikimedia Commons - Marek Szczepanek Foto: Fickr CC-licens Kalle Gustavsson
33 Vad beskriver vem? Mål: Att kunna sortera information genom att läsa, diskutera, argumentera och dra slutsatser utifrån sina egna och andras kunskaper. Material: Textkort och bilder på fåglar, isär klippta (sid. 2 14). Facit, se separat fil Övning: Arbeta i helklass eller i mindre grupper. Välj ett antal textkort som ni ska arbeta med. Sprid ut textkorten och fågelbilderna. Läs en text/rubrik i taget och para ihop med rätt fågelbild. När alla sorteringskorten är utlagda kan eleverna jämföra med faktakorten, se facit. Använd gärna en trädstruktur vid sorteringen, se exempel nedan. Fåglar vid Pildammarna GRÅGÅS VIGG Grågåsen är en stor ljusgrå gås med ljusröd näbb och skära fötter. Viggen är en dykand, som simmar ner och tar musslor och snäckor på botten. När den simmar håller den stjärten hög. Flyger den kan man se att vingframkanterna är ljusa. 33
34 Foto: Flickr CC-licens GRÅGÅS Grågåsen är en stor ljusgrå gås med ljusröd näbb och skära fötter. När den simmar håller den stjärten hög. Flyger den kan man se att vingframkanterna är ljusa. Den äter till exempel maskrosblad, bär och säd. Tamgässen kommer från grågässen och därför är också tamgåsen och grågåsen lika både till utseende och läte. 34
35 Foto: Malmö stad / Bo Lindvall VIGG Viggen är en dykand, som simmar ner och tar musslor och snäckor på botten. Hanen är svartvit och har en tofs i nacken. Honan är mera brunsvart. De häckar gärna nära måsar och tärnor som ger dem lite skydd mot angripare. De har ett visslande eller skorrande läte. 35
36 Foto: Wikimedia Commons Public Domain SOTHÖNA Sothönan är svart med vit näbb och panna. När den simmar liksom nickar den (precis som rörhönan). Sothönan är mycket vanlig och häckar i många dammar och sjöar. Den äter till exempel insekter, snäckor och näckrosfrön. Ofta kan man höra hur den säger ett skarpt pits. 36
37 Foto: Malmö stad / Bo Lindvall Ungfågel Foto: Malmö stad / Bo Lindvall GRÅTRUT Gråtruten är vanlig i städer, vid sjöar och längs kusterna Den är gråblå på ryggen och har vitt huvud. Lik fiskmåsen, men betydligt större. Liksom andra trutar har den en röd fläck på den gula näbben. Ungfåglarna är brunfläckiga. Låter ofta ha-ha-ha- gaå. Gråtruten äter lite vad den kommer över t.ex. fisk och insekter, men också sopor. 37
38 Foto: Flickr CC-licens Tony Hisgett RÖRHÖNA Rörhönan är svart med gröna fötter, röd näbb och panna. När den simmar knycker den på huvudet (liksom sothönan). Den har ett högt läte som låter som ett kraxande kr-r-rk. Ibland går rörhönan upp på land för att hitta mat. Den äter vattenväxter, frön och bär, men också insekter och maskar. Den bygger bo på grunt vatten av stjälkar och blad. 38
39 Foto: Wikimedia Commons- Arild Vågen SKRATTMÅS Skrattmåsen har under sommarhalvåret brunsvart huvud och gråvit kropp. På vinterhalvåret har den vitt huvud med bara en svart fläck på kinden. Skrattar inte direkt, men låter: krrrerr-err Häckar ofta många tillsammans i kolonier. Den äter lite av varje till exempel daggmask och avfall. 39
40 Foto: Flickr CC-licens Kelly Boone GRÄSAND Hanen har gul näbb, grönsvart huvud och en vit ring därunder. I övrigt är den brun och grå. Honan är mest brun. Det är en anpassning till att den inte skall synas när den ligger på ägg, oskyddad på marken. Honan kan låta oäkoäkoäk. Gräsanden hämtar föda på grunt vatten och äter både växter och småkryp som till exempel insekter. De dyker inte riktigt utan mera lutar sig ner och tar vattenväxter. De är mycket tåliga och har inte så stora krav på vattnet. 40
41 Foto: Wikimedia Commons - Andreas Trepte VITKINDAD GÅS Den vitkindade gåsen är lätt att känna igen på att den är liten och på att halsen är svart och på att dess kinder är helt vita. Den har inte alltid funnits i Sverige, först på senare tid har den börjat häcka här. Den låter lite som en skällande mops. Den äter gräs och andra växter. 41
42 Foto: Malmö stad / Bo Lindvall RINGDUVA Ringduvan är blågrå med en vit fläck på sidan av halsen. När den flyger ser man också ett vitt streck på vingen. Boet är ofta dåligt byggt. Det händer att äggen trillar genom kvistarna och ner på marken. Den låter ofta: do-dot do-do osv. Eller kan man säga att den låter: Nej gå då, ändå?. Den äter bär och frön, men också till exempel insekter och mask. 42
43 Foto: Fickr CC-licens Kalle Gustavsson KAJA Kajan är en liten kråkfågel med grått huvud och svart kropp. När den flyger kan man höra den säga kja, kja. Den är en duktig flygare. På hösten och vinter kan kajorna samlas i stora flockar. Kajorna bor i träd, kyrktorn, skorstenar m.m. Kajan äter det mesta som till exempel avfall, maskar och frön. 43
44 Foto: Flickr CC-licens Tony Hisgett SKATA Skatan är vackert svartvit. Huvudet, stjärten och ryggen är svart medan magen är vit. De låter ibland schäck-schäck-schäck. Skatorna går eller skuttar fram på marken när de söker efter något ätbart. Skatorna är liksom många kråkfåglar allätare. De bygger stora risbon uppe i träden. 44
45 Foto: Marek Szczepanek Foto: Wikimedia Commons - Marek Szczepanek SILLTRUT Silltruten är ungefär lika stor som gråtruten, men har en helt svart rygg. Ungfåglarna hos trutarna är brunfläckiga och svåra att skilja. Det tar flera är innan de får de vuxnas fjäderdräkt. Den låter ungefär gah eller glau. Silltruten äter mask, insekter eller fisk. 45
46 Foto: Wikimedia Commons - Andreas Trepte FISKMÅS Fiskmåsen har gråblå översida och vitt huvud och stjärt. Liknar gråtruten, fast mindre och lite spinkigare. Låter ofta: keuv på ett jamande sätt. Den äter till exempel maskar, död fisk, bär och säd. Den är antagligen den vanligaste måsfågeln. 46
47 FACIT Fågeltexter 47
48 GRÅGÅS Foto: Flickr CC-licens En grågås - flera grågäss Grågåsen är en stor ljusgrå gås med ljusröd näbb och skära fötter. När den simmar håller den stjärten hög. Flyger den kan man se att vingframkanterna är ljusa. Den äter till exempel maskrosblad, bär och säd. Tamgässen kommer från grågässen och därför är också tamgåsen och grågåsen lika både till utseende och läte. 48
49 VIGG Foto: Malmö stad / Bo Lindvall En vigg flera viggar Viggen är en dykand, som simmar ner och tar musslor och snäckor på botten. Hanen är svartvit och har en tofs i nacken. Honan är mera brunsvart. De häckar gärna nära måsar och tärnor som ger dem lite skydd mot angripare. De har ett visslande eller skorrande läte. 49
50 SOTHÖNA Foto: Wikimedia Commons Public Domain En sothöna flera sothönor Sothönan är svart med vit näbb och panna. När den simmar liksom nickar den (precis som rörhönan). Sothönan är mycket vanlig och häckar i många dammar och sjöar. Den äter till exempel insekter, snäckor och näckrosfrön. Ofta kan man höra hur den säger ett skarpt pits. 50
51 GRÅTRUT Foto: Malmö stad / Bo Lindvall Ungfågel Foto: Malmö stad / Bo Lindvall En gråtrut flera gråtrutar Gråtruten är vanlig i städer, vid sjöar och längs kusterna. Den är gråblå på ryggen och har vitt huvud. Lik fiskmåsen, men betydligt större. Liksom andra trutar har den en röd fläck på den gula näbben. Ungfåglarna är brunfläckiga. Låter ofta ha-ha-ha- gaå. Gråtruten äter lite vad den kommer över t.ex. fisk och insekter, men också sopor. 51
52 RÖRHÖNA Foto: Flickr CC-licens Tony Hisgett En rörhöna flera rörhönor Rörhönan är svart med gröna fötter, röd näbb och panna. När den simmar knycker den på huvudet (liksom sothönan). Den har ett högt läte som låter som ett kraxande kr-rrk. Ibland går rörhönan upp på land för att hitta mat. Den äter vattenväxter, frön och bär, men också insekter och maskar. 52
53 SKRATTMÅS Foto: Wikimedia Commons- Arild Vågen En skrattmås flera skrattmåsar Skrattmåsen har under sommarhalvåret brunsvart huvud och gråvit kropp. På vinterhalvåret har den vitt huvud med bara en svart fläck på kinden. Den skrattar inte direkt, men låter krrrerr-err. Häckar ofta många tillsammans i kolonier. Den äter lite av varje till exempel daggmask och avfall. 53
54 GRÄSAND Foto: Flickr CC-licens Kelly Boone En gräsand flera gräsänder Hanen har gul näbb, grönsvart huvud och en vit ring därunder. I övrigt är den brun och grå. Honan är mest brun. Det är en anpassning till att den inte skall synas när den ligger på ägg, oskyddad på marken. Honan kan låta oäkoäkoäk. Gräsanden hämtar föda på grunt vatten och äter både växter och småkryp som till exempel insekter. De dyker inte riktigt utan mera lutar sig ner och tar vattenväxter. De är mycket tåliga och har inte så stora krav på vattnet. 54
55 VITKINDAD GÅS Foto: Wikimedia Commons - Andreas Trepte En vitkindad gås - flera vitkindade gäss Den vitkindade gåsen är lätt att känna igen på att den är liten och på att halsen är svart och på att dess kinder är helt vita. Den har inte alltid funnits i Sverige, först på senare tid har den börjat häcka här. Den låter lite som en skällande mops. Den äter gräs och andra växter. 55
56 RINGDUVA Foto: Malmö stad / Bo Lindvall En ringduva flera ringduvor Ringduvan är blågrå med en vit fläck på sidan av halsen. När den flyger ser man också ett vitt streck på vingen. Boet är ofta dåligt byggt. Det händer att äggen trillar genom kvistarna och ner på marken. Den låter ofta: do-dot do-do osv. Eller kan man säga att den låter: Nej gå då, ändå?. Den äter bär och frön, men också till exempel insekter och mask. 56
57 KAJA Foto: Fickr CC-licens Kalle Gustavsson En kaja flera kajor Kajan är en liten kråkfågel med grått huvud och svart kropp. När den flyger kan man höra den säga kja, kja. Den är en duktig flygare. På hösten och vinter kan kajorna samlas i stora flockar. Kajorna bor i träd, kyrktorn, skorstenar m.m. Kajan äter det mesta som till exempel avfall, maskar och frön. 57
58 SKATA Foto: Flickr CC-licens Tony Hisgett En skata flera skator Skatan är vackert svartvit. Huvudet, stjärten och ryggen är svart medan magen är vit. De låter ibland schäck-schäck-schäck. Skatorna går eller skuttar fram på marken när de söker efter något ätbart. Skatorna är liksom många kråkfåglar allätare. De bygger stora risbon uppe i träden. 58
59 SILLTRUT Foto: Wikimedia Commons - Marek Szczepanek En silltrut flera silltrutar Malmö Naturskola Silltruten är ungefär lika stor som gråtruten, men har en helt svart rygg. Ungfåglarna hos trutarna är brunfläckiga och svåra att skilja. Det tar flera år innan de får de vuxnas fjäderdräkt. Den låter ungefär gah eller glau. Silltruten äter mask, insekter eller fisk. 59
60 FISKMÅS Foto: Wikimedia Commons - Andreas Trepte En fiskmås flera fiskmåsar Fiskmåsen har gråblå översida och vitt huvud och stjärt. Liknar gråtruten, fast mindre och lite spinkigare. Låter ofta: keuv på ett jamande sätt. Den äter till exempel maskar, död fisk, bär och säd. Den är antagligen den vanligaste måsfågeln. 60
Mål: Att kunna sortera information genom att läsa, diskutera, argumentera och dra slutsatser utifrån sina egna och andras kunskaper.
Vad beskriver vem? Mål: Att kunna sortera information genom att läsa, diskutera, argumentera och dra slutsatser utifrån sina egna och andras kunskaper. Material: Textkort och bilder på fåglar, isär klippta
Läs merFACIT. Fågeltexter. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö
FACIT Fågeltexter GRÅGÅS Foto: Flickr CC-licens 2017-01-01 En grågås - flera grågäss Grågåsen är en stor ljusgrå gås med ljusröd näbb och skära fötter. När den simmar håller den stjärten hög. Flyger den
Läs merVad beskriver vem? Material: Textkort och bilder på fåglar, utklippta (se nästföljande sidor). Faktatexter (se nästföljande sidor).
Vad beskriver vem? Det här är en del av en serie av övningar där man arbetar med eleverna både inne och ute. Övningarna kan göras i serie eller som enskilda. 1. Detaljer på fåglar näbbar och fötter 2.
Läs merVilken fågel? Kryddgårdsskolan Malmö NO - djur Eva Hörnblad
Vilken fågel? Det här är en del av en serie av övningar där man arbetar med eleverna både inne och ute. Övningarna kan göras i serie eller som enskilda. 1. Detaljer på fåglar näbbar och fötter 2. Räkna
Läs merFåglar i närområdet Årskurs 1-2 MALMÖ STAD
Illustration: Malmö stad / Birger Emanuelsson Fåglar i närområdet Årskurs 1-2 Material: Eva Hörnblad och Bo Lindvall. www.malmo.se/pedagogiskakartor Fåglars kroppsdelar Mål: Eleven ska kunna utveckla sin
Läs merBarnens guide till Getteröns naturreservat
Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande
Läs merFÅGLAR. Innehåll. Malmö Naturskola
FÅGLAR Innehåll Innehåll... 1 Gråsparv och pilfink... 2 Gräsand... 3 Kaja... 3 Koltrast... 4 Ringduva... 5 Råka... 6 Skata... 6 Skrattmås... 7 Stare... 8 Talgoxe... 9 1 Gråsparv och pilfink Gråsparvarna
Läs merBarnens fågelbok. Tecknade bilder och digitala berättelser
Barnens fågelbok Tecknade bilder och digitala berättelser Kungsholmens stadsdelsförvaltning, maj 2017 Ett stort tack till alla våra barn på avdelning Raketen som bidragit med så fantastiska fågelbilder.
Läs merRÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN
VÅRA VILDA DJUR RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN Rävens ungar föds på våren. Det blir mellan 3-6 ungar och ibland ända upp till 12 ungar i grytet. Rävar bor i skogen i ett hål i marken som kallas gryt.
Läs merGrodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de
Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns
Läs merLill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se
Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin
Läs merVad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Läs merDjur i Sverige A-Ö Läraranvisning
Djur i Sverige A-Ö Läraranvisning HTML-bok och taktila bilder med text i stor stil Best.nr 11882 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information
Läs merMinifakta om djurungar vid vatten
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken presenteras några djurungar som har sina bon i närheten av vatten. Vi lär oss bland annat att tumlaren är en liten val och att bävern bygger hyddor av
Läs merArtkunskap Träd i närområdet
Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Artkunskap Träd i närområdet åk 1-3 www.malmo.se/pedagogiskakartor Hitta blad Mål: Att börja ställa frågor om naturen. Material: Ett papper med bilder av olika sorters blad
Läs merTecken på häckning BILDERNA I PRESENTATIONEN FÅR INTE ANVÄNDAS TILL ANNAT UTAN TILLSTÅND. Bilder: Petri Kuhno
Tecken på häckning BILDERNA I PRESENTATIONEN FÅR INTE ANVÄNDAS TILL ANNAT UTAN TILLSTÅND På våren är det dags att häcka! Våren och sommaren är bästa tiden att häcka. Varför? det finns mycket mat (t. ex.
Läs merInventering av gradient från äng till kulle Övningar med lärarinstruktion
Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Inventering av gradient från äng till kulle Övningar med lärarinstruktion Årskurs 7-9 Material: Eva Hörnblad och Birger Emanuelsson i samarbete med Christopher Häll Kryddgårdsskolan
Läs merNymfkakaduans färgvariationer och mutationer
Nymfkakaduans färgvariationer och mutationer Fjädrarnas pigment skapar fåglarnas färger genom att reflektera eller absorbera ljus. Papegojfåglar är kända för att ha många vackra färger, men kakaduorna
Läs mer36 arter kustfåglar. Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö. Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar
Sören Lindén, Stockholms ornitologiska förening 36 arter kustfåglar Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar Stockholms skärgård,
Läs merMarkinventering Övningar med lärarinstruktion
Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Markinventering Övningar med lärarinstruktion Årskurs 7-9 Material: Eva Hörnblad och Birger Emanuelsson i samarbete med Christopher Häll Kryddgårdsskolan www.malmo.se/pedagogiskakartor
Läs merVilken farkost är snabbast i vatten?
Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Vilken farkost är snabbast i vatten? Årskurs: 1 3 Material: Eva Hörnblad i samarbete med Örtagårdsskolan www.malmo.se/pedagogiskakartor Att känna igen en saga Mål: Att kunna
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov B. Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merFÅGLAR. På fågelspaning med. Ulf Nilsson och
Se FÅGLAR På fågelspaning med Ulf Nilsson och Oskar Jonsson Se fåglar Text: Ulf Nilsson 2013 Bild: Oskar Jonsson 2013 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Grafisk form: Fredrika
Läs merSkogssork (Clethrionomys glareolus)
Skogssork (Clethrionomys glareolus) Är vanlig i hela Sverige. Kroppslängden är 8-13,5 cm med ett smalt huvud. Har en ± tydligt rödbrun rygg, sidor ljusa/gulaktiga och vitaktig buk. Svansen är 3-6 cm och
Läs merSKOGSLEKAR I TYRESTA
SKOGSLEKAR I TYRESTA I DET HÄR HÄFTET FINNS NÅGRA ÖVNINGAR SOM HANDLAR OM SKOGEN OCH ÄR ANPASSADE FÖR BARN I FÖRSKOLAN. TANKEN ÄR ATT BARNEN SKA UPPTÄCKA OCH LÄRA KÄNNA SKOGEN GENOM ATT BEKANTA SIG MED
Läs merLÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS
LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder
Läs merEntita Längd: 13-14 cm Utseende: glänsande svart hjässa, har en liten svart hakfläck. Bor: lövskog, trädgårdar, i hela Sverige utom Gotland Bo: hålbyggare Mat: spindlar, insekter, frön, lägger upp förråd
Läs merFågelskådning. Vad är det egentligen? Bild: Monica Ahlberg
Fågelskådning Vad är det egentligen? Bild: Monica Ahlberg Bild: Wikimedia Commons Bild: Christian Ljunggren Bild: Christian Ljunggren Bild: Lars Lundmark Bild: Alf Petersson Bild: Elvor Ohlin Bild: Christian
Läs merSkogen + Naturen på hösten. Åk 4
Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask
Läs merBergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.
Bergfink 5 Ord n i n g tättingar, fa m i l j f i n k a r Utseende: 14 16 centimeter. Hannen (bilden) har svart huvud och rygg, orangefärgat bröst och vit undersida med mörka fläckar på sidorna. Honan är
Läs merENKEL Svenska Vilka skolämnen har du haft idag? 2. Vilka skolämnen tycker du bäst om? 3. Vilka skolämnen tycker du inte om?
ENKEL Svenska 5 Skolämnen I skolan har du flera olika skolämnen. Kanske du har några av dessa skolämnen på ditt skolschema? matematik - svenska - engelska - geografi - historia religionskunskap - samhällskunskap
Läs mer1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?
Faktakort 1 Kantarellen är en av dom vanligaste svamparna. Dom kan man äta. Dom finns i hela Sverige, i löv och barrskogar. Kantarellen är gul. Kantarellen är en skivsvamp, den har skivor under hatten.
Läs merReportage Näsängen september 2016
Reportage Näsängen september 2016 Under september har jag gjort fem besökt till Näsängen, fyra gånger på morgonen och en gång mitt på dagen, drygt en timme per gång. Det är lätt att förbise Näsängen som
Läs merPäls med många funktioner
Foto: Wikimedia Commons Rådjurskidet har en fläckig päls för att bättre smälta in i bakgrunden och undvika att bli upptäckt. Päls med många funktioner Övning till Bi-lagan nr 2 2017, månadsuppslaget för
Läs merHandledning för övervakning av fåglar på fågelskär i stora sjöar
Handledning för övervakning av fåglar på fågelskär i stora sjöar Sammanfattning av arbetsmoment enligt ambitionsnivåerna 2 och 3 i Naturvårdsverkets undersökningstyp Undersökningsområden: Vänern, Vättern,
Läs merStorskarv och gråtrut. Foto: Thomas Pettersson. Fåglar och fågelskär. i Vänern, Vättern och Mälaren viktiga för miljöövervakningen i Sverige
Storskarv och gråtrut. Foto: Thomas Pettersson Fåglar och fågelskär i Vänern, Vättern och Mälaren viktiga för miljöövervakningen i Sverige Fåglar reagerar ofta snabbt på förändringar i den miljö de lever
Läs merMinifakta om dinosaurier
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken presenteras dinosaurierna, som levde på jorden för flera miljoner år sedan. Det fanns många olika sorters dinosaurier: stora och små, köttätare och växtätare.
Läs merLärarhandledning Vi berättar och beskriver
Lärarhandledning Vi berättar och beskriver Innehåll Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver 2 Bildunderlag 1 5 Blankett för individuell kartläggning Aktivitet 1 6 KARTLÄGGNING FÖRSKOLEKLASS HITTA SPRÅKET.
Läs merFåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6
Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371
Läs merTrutarnas ruggning. en hjälp till rätt artbestämning
foto: visa rauste Igor, en 2K kaspisk trut Larus cachinnans, som höll till en hel sommar på Tammerfors soptipp i Finland. Denna bild är från 20.5 2004. Den fullständiga ruggningen har just börjat påverka
Läs merÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR
ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR Sammanfattning av inventeringsresultatet 06 Vänerns fågelskär har inventerats med avseende på häckande fåglar årligen sedan 994. Undersökningen fokuserar på kolonihäckande
Läs merLärarhandledning Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver
Innehåll.... 2 Elevexempel.... 4 Analys och uppföljning.... 4 Bildunderlag 1.... 6 Blankett Kartläggningsunderlag Aktivitet 1.... 7 1 HITTA SPRÅKET NATIONELLT KARTLÄGGNINGSMATERIAL I SPRÅKLIG MEDVETENHET
Läs merLivet i Bokstavslandet Lärarhandledning åk 2
Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning åk 2 PROVLEKTION: Beskrivande text Följande provlektion är ett utdrag ur Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning för årskurs 2. Provlektionen består av: beskrivande
Läs merSTÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år
Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta
Läs merDeath is not an event in life. Magdalena Dziurlikowska
Death is not an event in life Magdalena Dziurlikowska Death is not an event in life Döden är ingen livshändelse menade Ludvig Wittgenstein och Shakespeare lät Hamlet säga: Döden, det oupptäckta landet
Läs merBedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation
Bedömningsstöd Biologi 1-6 Lärarinformation Lärarhandledning I den här uppgiften bedöms elevens förmåga att beskriva näringskedjor. Beskrivning av uppgiften Enligt det centrala innehållet i kursplanen
Läs merNaturkunskap årskurs 7 elevuppgifter
Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Olika fiskar har olika former och färger. Platta, runda, långsmala, tjock och kompakta. Fenorna är också olika i form, antal och storlek. Alla fiskar är utvecklade
Läs merBoris flyttar in ULF SINDT
Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: En ekorrunge blir tagen, från boet, av en kråka. Ekorrungen sprattlar för att komma loss, och kråkan tappar den. Ekorren landar på trappan, utanför en familjs hus.
Läs merÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR
ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR Sammanfattning av inventeringsresultatet 205 Vänerns fågelskär har inventerats med avseende på häckande fåglar årligen sedan 994. Undersökningen fokuserar på
Läs merLärarhandledning Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver
Innehåll.... 2 Elevexempel.... 4 Analys och uppföljning.... 5 Bildunderlag 1.... 6 Blankett Kartläggningsunderlag Aktivitet 1.... 7 1 HITTA SPRÅKET NATIONELLT KARTLÄGGNINGSMATERIAL I SPRÅKLIG MEDVETENHET,
Läs merMinifakta om djurungar på landet
TORSTEN BENGTSSON SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? I boken får vi träffa några av de vanligaste djurungarna på en gård. Vi får träffa föl, kalvar, griskultingar, lamm och kycklingar. Vi får
Läs merLärarhandledning Vi berättar och beskriver
Lärarhandledning Vi berättar och beskriver Innehåll Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver 2 Bildunderlag 1 5 Blankett för individuell kartläggning Aktivitet 1 6 1 Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver
Läs merFölj med på Kattresan. Hej enfärgade katt. Följ med på Kattresan. Hej lång-svansade katt. Följ med på Kattresan. Hej gula katt. Följ med på Kattresan
blad 1 Kattresan - resekort Hej lilla katt Hej kort-svansade katt Hej röda katt Hej gula katt Hej prickiga katt Hej lång-svansade katt Hej stora katt Hej enfärgade katt juli 2010 ASKUNGE www.askunge.se
Läs merNedbrytning. Gråsuggor, daggmaskar och andra småkryp. åk Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad
Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad Nedbrytning Gråsuggor, daggmaskar och andra småkryp åk 1-3 www.malmo.se/pedagogiskakartor Gråsuggeterrariet Mål: Få syn på enkla näringskedjor och kunna förklara biologiska
Läs merA PPENDIX B URMÅTT, J OURNAL OCH U NGAR, B ON OCH Å RSTIDER
A PPENDIX B URMÅTT, J OURNAL OCH U NGAR, B ON OCH Å RSTIDER 1. Burmått 2. Journal 3. Bon, ungar, årstider och vikter Burmått MINIMUM-MÅTT Dessa mått är beräknade per individ, men i olika situationer, bl.a.
Läs merTEGELÄNGEN Tegelängen 6 augusti En våtmark med lågt vattenstånd. Foto: Sam Hjalmarsson.
TEGELÄNGEN 2017 Tegelängen 6 augusti 2017. En våtmark med lågt vattenstånd. Foto: Sam Hjalmarsson. TEGELÄNGEN 2017 Sam Hjalmarsson Vattennivå m m Det blev inte mycket vinter de första månaderna om man
Läs merSå gör djur - tre avsnitt
Så gör djur - tre avsnitt Filmhandledning Handledningen innehåller tre separata handledningar med två sidor med övningsuppgifter av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till
Läs merDÄGGDJUR. Utter. Utter
REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet
Läs merTro på dig själv Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORDFÖRANDE HAR ORDET...3 GÄVLE FÅGELKLUBB...4 STYRELSEN...5 ADRESSÄNDRINGAR...5 MEDLEMSKAP...5 TRE VITA FÅGELARTER EN VIT VINTER...6 VAD VILL DU LÄSA OM I NÄSTA MEDLEMSBLAD?...8 NATURRESERVATET
Läs merFalsterboresan 5 8 september 2013
Falsterboresan 5 8 september 2013 Deltagare Bertil Malmgren, Björn Bergenholtz, Björn Wallentinus, Brita och Lars Svantesson, Calle Ståhlgren, Eva Petersson, Hannu Koho, Jarl Schuberth, Kerstin Nordenadler,
Läs merMinifakta om djurungar i staden
ANN-CHARLOTTE EKENSTEN SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? En del djur lämnar skogen och flyttar in till staden. I den här boken får vi möta några djur som lever med sina ungar i staden. Hare,
Läs merPå besök i rovdjurens land
På besök i rovdjurens land Björn, järv, varg och lodjur är stora rovdjur som finns i Sverige. Det sägs att de är starka, listiga och farliga och att de bor i skogen. Vill du veta sanningen? Följ med hem
Läs merFacit till Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 3
Facit Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 3 Till dig som använder detta facit: Sidnumren hänvisar till sidan i boken. På en del frågor står det Elevens eget svar i facit. Det beror på att eleven kan svara
Läs merSpråkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson
Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material
Läs merNaturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan
Naturen på hösten Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Kunskapskrav Centralt innehåll Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband, t.ex. nedbrytning, pollinering
Läs mer91967 DJURISKA RYGGSÄCKAR GARNKVALITÉ Soft Cotton (100 % Bomull. Ca 50 g = 80 m) MASKTÄTHET
91967 SOFT COTTON Version 1 91967 DJURISKA AR GARNKVALITÉ Soft Cotton (100 % Bomull. Ca 50 g = 80 m) MASKTÄTHET Ca 16 fm x 19 v med virknål 4 mm = 10 x 10 cm GARNALTERNATIV Garngrupp 5 (OBS! Garnåtgång
Läs merVilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen?
Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen? Skapat av Björn Nordh 1 Sammanfattning I mitt arbete har jag skrivit om några olika djur som vi har eller kan få problem
Läs merJulmöte den 13 december 2015! (text och foto Britt Winzell)
Julmöte den 13 december 2015! (text och foto Britt Winzell) Här är ett litet sammandrag från årets julmöte som förutom föredrag innehöll diplomutdelning, många glada skratt, lotteri och julmat en trappa
Läs merPublicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006
En solig dag mitt i sommaren satt Zackarina på stranden och frös så att tänderna skallrade. Här, ta på dig badrocken, sa pappa. Han frös också. De hade varit i vattnet i säkert en timma, för Zackarina
Läs merRAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO
RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark
Läs merDjurdoktorn: Linus och Flisa
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Linus älskar djur. Varje dag går han till mammas jobb efter skolan. Linus mamma arbetar på ett djursjukhus. Linus brukar få träffa många olika djur. Idag träffar
Läs merSagan om den höjdrädda fågeln Vingenting
Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting EN HITTA PÅ-SAGA AV MALIN NORLANDER Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting 2012 Malin Norlander E-bok ISBN 978-91-7477-113-8 Pupill förlag Det var en gång en
Läs merLektionsuppgift: Mångfalden i sjön
Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna
Läs merEmma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988
Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla
Läs merINVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2006
INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2006 Nils Waldemarsson 8 Under 2006 har inom projektet Naturvårdsåtgärder i den nordostskånska skärgården vissa riktade inventeringsåtgärder
Läs merMänniskans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial
Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva
Läs merL Ä S E B OK L Ä S E B O K
läsresan L Ä S E B OK L Ä S E B OK L Ä S E B O K INNEHÅLL Välkommen till Läsresan!.... 5 Kapitel 1 Ord att förstå... 6 Viktiga veckan.... 7 poetisk text Kapitel 2 Ord att förstå... 12 Min svans... 13 beskrivande
Läs merFoto: Malmö stad / Annika Trenneman. Hållbar utveckling. Vad är det och vad kan jag göra? Övningar elev
Foto: Malmö stad / Annika Trenneman Hållbar utveckling Vad är det och vad kan jag göra? Övningar elev Årskurs: 4 6 Material: Eva Hörnblad och Annika Trenneman www.malmo.se/pedagogiskakartor Sorteringsmall
Läs merFÅGELBOK MMX. Martin Ekenstierna
FÅGELBOK MMX 2016 Martin Ekenstierna ÖVERSIKT RISKBEDÖMNING Severity Catastrophic Critical Moderate Minor Negligible Probability A/C crach & severe A/C crash & light casualty A/C severe damage, no crash
Läs merVi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard.
VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. Blomma blad en miljard handlar om ett barn som heter Ollsi och en förälder som
Läs merKvalitetsarbete. Naturvetenskap. Kungshöjdens förskola Lingonriset 2013-2014
Kvalitetsarbete Naturvetenskap Kungshöjdens förskola Lingonriset 2013-2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Anette Dahlqvist Ann-Louise Johansson Laila Källman Sofia Thorin Innehåll Grundfakta och förutsättningar...
Läs merMITT I NATUREN. Lärarhandledning
MITT I NATUREN Lärarhandledning 1 På en vandring genom Sverige upplever ni olika växter och djur på nära håll. Genom att jämföra egenskaper lär ni er att se skillnader och likheter mellan olika arter.
Läs merSTÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år
Sivu 1/7 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som simmar. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta
Läs merHävringe fågelinventering 2015
Hävringe fågelinventering 2015 Foton i sammanställningen är gjorda av, Leif Nyström (svärta, tobisgrissla) och Mauri Karlsberg (ejder, silvertärna). Inventeringen utförd av Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund
Läs merSMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
SMÅKRYP För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik till personal
Läs merFågelskär i Mälaren 2016
Fakta 2017:3 Publiceringsdatum 2017-02-14 ISBN: 978-91-7281-718-0 Enheten för miljöplanering och miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 stockholm@lansstyrelsen.se Kontaktperson: Mats Thuresson Fiskmås. Foto:
Läs mer15-04 SOFT COTTON AMIGURUMI HALLOWEENDOCKOR A. VAMPYR, B. HÄXA MED KVAST, C. SPÖKE & D. PUMPA
15-04 SOFT COTTON AMIGURUMI HALLOWEENDOCKOR A. VAMPYR, B. HÄXA MED KVAST, C. SPÖKE & D. PUMPA A B C D 15-04.A,B,C,D HALOWEENDOCKOR AMIGURUMI GARNKVALITÉ Soft Cotton MÅTT/HÄXA & VAMPYR Längd ca 22 cm MÅTT/SPÖKE
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Berit Härd
SIDAN 1 Författare: Berit Härd Vad handlar boken om? Boken handlar om Saga som går på ridskola. Hon ska äntligen få galoppera med hästen Billy. Mamma och lillebror Noel är också där och tittar på. De börjar
Läs mer15-04 SOFT COTTON B A C D
15-04 SOFT COTTON B A C D Version 4 15-04 HALOWEENDOCKOR AMIGURUMI GARNKVALITÉ Soft Cotton (100% Bomull. Nystan ca 50 g = 80 m) MÅTT (A,B) Längd ca 22 cm MÅTT (C) Längd ca 7 cm x omkrets ca 18 cm. Bottenplatta:
Läs merBabybojen. Bad i hemmet för små barn
Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar
Läs merLagnamn Rally Lagnamn Rally Antal arter Antal arter. Placering Placering
Lagnamn Rally 2015 Ullerud Storfors Tjockfot Gråhakarna Gråben & Hjulben Blindgrisarna Gamnackarna Långkallsångarna Sumpmesarna Löparnissarna Il Duce Lagnamn Rally 2015 Antal arter 38 56 51 41 33 45 51
Läs merRita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Läs merMinifakta om djurungar på fjället
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken får vi lära oss om några olika sorters djurungar som bor på fjället. Vi får bland annat lära oss hur de ser ut, vad de äter, hur de bor, när ungarna
Läs merAvslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen
Bilaga 1 1 Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Ida Malmström Avslappningslådan Lugna Lådan är ett redskap, som skall användas på daghem för att få barnen att slappna av. Lådan innehåller
Läs merPlay Football. Uppvärmningslekar/tävlingar, avslutande övningar i kombination. av färdighetsträning
Play Football Uppvärmningslekar/tävlingar, avslutande övningar i kombination av färdighetsträning Rekomenderad ålder: Från 6 år - 11år Parkull med boll Vad: Driva, samarbete/kommunikation Hur: Utsatt yta
Läs merÅrgång 13. Kalendern är ett samarbete mellan. Dovhjortar. foto: Martin Lindvall
2015 Årgång 13 Kalendern är ett samarbete mellan foto: Martin Lindvall Dovhjortar Risken att bli påkörd och dödad av en bil är tre gånger så stor i mörker som i dagsljus. Redan i skymningen ökar risken.
Läs merBlågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan vår vackraste fisk Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan anses ofta som vår vackraste fisk. Färgprakten hos hanen kan utan
Läs merTräningsmaterial till boken Människan och världen Sverige
GEOGRAFI Människan och världen Sverige PETER GRÖNDAL människan och världen Sverige omslag.indd 1 2016-09-23 12:47 Träningsmaterial till boken Människan och världen Sverige Till läraren Människan och världen
Läs merFler övningar och lekar för ökad vattenvana
Fler övningar och lekar för ökad vattenvana Övningar flyta och glida Stjärnan Stå i ring, varannan ligger på rygg eller mage. De andra drar ringen runt. På rygg Försök att ligga stilla på rygg i vattnet.
Läs mer