Hälso- och sjukvårdsnämnden

Transkript

1 Kallelse Utskriftsdatum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Tid :00-15:00 Plats Kallade Bolmen, regionhuset, Nygatan 20, Växjö Ordinarie ledamöter Charlotta Svanberg (S), ordförande Tryggve Svensson (V), vice ordförande Roland Gustbée (M), 2:e vice ordförande Michael Sjöö (S) Christina Bertilfelt (S) Magnus Carlberg (S) Ann-Charlotte Kakoulidou (S) Ricardo Salsamendi (S) Thomas Ragnarsson (M) Britt-Louise Berndtsson (C) Eva Johnsson (KD) Rolf Andersson (L) Charlotte Holmström (SD) Ove Löfqvist (M) Marita Bengtsson (MP) Ersättare Ulla-Britt Storck (S) Britt Bergström (V) Marianne Nilsson (M) Marianne Eckerbom (C) Thomas Haraldsson (C) Ida Eriksson (M) Eva Ballovare (S) Ingrid Johansson (S) Övriga kallade Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Ingeborg Franzén, utvecklingsdirektör Dan Petersson, ekonomichef hälso- och sjukvården Eva Pettersson Lindberg, stabschef hälso- och sjukvårdsledning Lisa Öberg, nämndsekreterare Utskriftsdatum:

2 Kallelse Utskriftsdatum: Godkännande av föredragningslista Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att godkänna föredragningslistan enligt förslag daterat Val av justerare och justeringsdatum Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att jämte ordföranden utse Roland Gustbée (M) att justera protokollet samt att justering sker XX. 3. Svar på medborgarförslag Stöd för hemförlossning 17RK181 09:00 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att godkänna svaret på medborgarförslaget om stöd för hemförlossning. Med hänsyn till patientsäkerheten för mamman och det ofödda barnet, grundat i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1990:22) om hemförlossning råd, kan inte Region Kronoberg ändra det nuvarande regelverket och kan därför inte erbjuda stöd vid hemförlossning. Förslagsställaren lyfter fram vikten av att kunna möta olika behov och önskemål vilket är viktigt att ta fasta på. Region Kronoberg vill utveckla förlossningsvården på sjukhuset att bli så hemlik som möjligt och ge bättre möjligheter att möta olika behov på ett patientsäkert sätt. Sammanfattning Dagar Groblad har lämnat ett medborgarförslag angående stöd från vården vid hemförlossning. Önskemålet är att regelverket ska ändras så att kvinnor i regionen själva var de vill föda sina barn. Förslagsställaren lyfter vikten av att erbjuda alternativ till förlossning på sjukhus för att möta olika behov. Region Kronoberg har idag ingen organisation för det som krävs vid hemförlossning. Det finns i dagsläget 2 Utskriftsdatum:

3 Kallelse Utskriftsdatum: inte möjligheter att organisera detta inom förlossningsavdelningen. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv ser inte heller Region Kronoberg att det finns möjligheter att ändra det regelverk som finns utan håller fast vid de allmänna råd som Socialstyrelsen lämnat avseende hemförlossning, Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1990:22) om hemförlossning från Socialstyrelsen vidhåller sin redovisade ståndpunkt att det med hänsyn till säkerheten för mor och barn inte är lämpligt att förlossning sker i hemmet. Det är viktigt att göra förlossningen på sjukhus så "hemlik" som möjligt därför är det viktigt att utveckla kvinnokliniken så de kan erbjuda ännu bättre möjligheter att möta olika behov inom förlossningsvården på sjukhuset. Säkerheten med denna modell blir högre eftersom man är på plats om något oförutsett trots allt skulle uppträda. Om allt förlöper normalt för mor och barn kan man efter några timmars observation åka hem. Beslutsunderlag Förslag- Svar på medborgarförslag: Stöd för hemförlossning Medborgarförslag - Stöd för hemförlossning (sekretessbelagda uppgifter maskade) 4. Informationsärende - Framtidsstrategi Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP Per-Henrik Nilsson Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämndens besluta att notera informationen till protokollet. 5. Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Per-Henrik Nilsson Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Bland annat: Åtgärder för en ekonomi i balans, 16RK1079 Beslutsunderlag Utskriftsdatum:

4 Kallelse Utskriftsdatum: Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport - Uppföljning av beslut, mars 2017 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport: Åtgärder för en ekonomi i balans mars Informationsärende - Rättspykiatrin Tina Fogelklou och Karolina Arsunan 10:00 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att notera informationen till protokollet. 7. Månadssammandrag februari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden 17RK107 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidideberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att godkänna Månadssammandrag Hälso- och sjukvårdsnämnden februari Sammanfattning Hälso- och sjukvårdens månadsresultat försämras med 16 mnkr och uppgår efter februari ackumulerat till -24,5 mnkr. Resultatet inkluderar en korrigering av en felbokning med -4,4 mnkr som framkommit i samband med bokslutsgranskningen samt januaris uteblivna bokning av professionsmiljarden med +1,5 mnkr. Utöver detta förklaras försämringen framför allt av ökade kostnader för hyrpersonal. Rullande tolvmånadersresultatet försämras och uppgår till -100 mnkr. Beslutsunderlag Förslag till beslut: Månadssammandrag februari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Beslutsunderlag: Månadssammandrag februari 2017 hälso- och sjukvårdsnämnden 8. Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning Hälso- och sjukvårdsnämnden RK176 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta Utskriftsdatum:

5 Kallelse Utskriftsdatum: att godkänna Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 samt att överlämna verksamhetsberättelsen till regionstyrelsen för kännedom. Sammanfattning Nationella mätningar visar att kronobergarna har stort förtroende för hälso- och sjukvården med positiva upplevelser av respekt och bemötande, tillgänglighet, delaktighet, information och kunskap. Patientsäkerhetsarbetet har varit fortsatt aktivt med insatser inom exempelvis VRI (vårdrelaterade infektioner) och trycksår. Bemanningssvårigheter präglar verksamheten med en negativ utveckling under Många insatser görs som på lite längre sikt förväntas ge en positiv utdelning. Under året har nattindex 1,4 införts vid rotationsarbete. Satsningar görs även för att öka antal AT- och ST-läkare. Trots bemanningsproblem är tillgängligheten förhållandevis god och på samma nivå som riksgenomsnittet. Den sammantagna sjukvårdsproduktionen i egen regi ökar under 2016, vilket medfört att överbeläggningar har ökat som en konsekvens av färre disponibla vårdplatser. Arbetet med produktions- och kapacitetsplanering lyfts fram som en faktor att kunna erbjuda en god tillgänglighet. Hälso- och sjukvårdens redovisade resultat uppgår till -83 mnkr inkl projekt avslutas emellertid med en oroväckande ökning av kostnad för hyrpersonal. Sett ur ett såväl ekonomiskt som verksamhets-, medarbetar- eller invånarperspektiv är personalsituationen och förmågan att komma till rätta med vakans-/hyrpersonalproblemet avgörande för möjligheterna att nå målet om en välfungerande verksamhet med en ekonomi i balans Beslutsunderlag Förslag till beslut- Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 Beslutsunderlag: Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning Hälso- och sjukvårdsnämnden Svar på motion Regionen behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning 16RK2282 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden föreslå regionstyrelsen rekommendera regionfullmäktige besluta att motionen därmed anses besvarad. Utskriftsdatum:

6 Kallelse Utskriftsdatum: Sammanfattning Kristdemokraterna har i en motion föreslagit - att en handlingsplan för att förebygga och förhindra könsstympning hos barn bör utarbetas - att kompetenshöjande utbildningssatsning bör genomföras bland vårdpersonal samt - att information om svensk lagstiftning på olika språk bör kommuniceras till berörda familjer. Region Kronoberg har sedan 2015 en handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och/eller barn som far illa. Denna handlingsplan inkluderar även kvinnlig könsstympning. Inom ramen för arbetet utifrån handlingsplanen har bland annat samtalsstöd och checklista för personal och informationsmaterial till föräldrar på flera olika språk tagits fram. Flera utbildningssatsningar genomfördes under 2016 och ytterligare tillfällen planeras under Beslutsunderlag Förslag till beslut: Svar på motion - Regionen behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning Beslutsunderlag: Region Kronobergs Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Motion - Regionen behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning 367 RSAU Tidssättning av motion - Regionen behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning 10. Svar på motion Virtuella besök på ungdomsmottagningar 16RK2498 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden rekommendera regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige besluta att motionen därmed anses besvarad. Sammanfattning Mikael Johansson (M) har i en motion föreslagit - att Region Kronoberg startar ett projekt med virtuella besök via applikation på ungdomsmottagningarna samt - att detta projekt utvärderas efter 12 månader. Region Kronoberg arbetar med digitalisering av hälso- och sjukvården på flera sätt. Det framåtblickande utvecklingsområdet som beskrivs i motionen ligger väl i linje regionens planer för utveckling av e-hälsoområdet. Det är värdefullt att 6 Utskriftsdatum:

7 Kallelse Utskriftsdatum: använda nya digitala lösningar men det är också viktigt och nödvändigt att värna om det personliga mötet eftersom det har stor betydelse. Ungdomsmottagningen ser ett behov av en balans mellan det fysiska mötet och digitala lösningar. I ett arbete med att utveckla virtuella besök är det därför viktigt att identifiera rätt möten att ersätta med digitala lösningar. Motionen beskriver en utveckling som är nödvändig för att möta kommande behov i befolkningen. Detta kräver både kompetens och resurser. Att utveckla en applikation som stödjer en ändamålsenlig kommunikation mellan vården och patienter är en angelägen fråga. Men det är också en kostsam utvecklingsprocess i synnerhet för en mindre region. För att ändå kunna göra detta möjligt samverkar Region Kronoberg med SKL och Inera. Det blir därför angeläget att följa och att implementera lösningar som samarbetet resulterar i. Innan regionen tar ställning till att genomföra egna pilotverksamheter bör vi först ta del av erfarenheter och resultat från de pågående pilotverksamheter avseende digitala lösningar på andra håll i landet. Det pågående arbetet inom Cambio Cosmic kommer även att stödja utvecklingen av videomöten. Beslutsunderlag Förslag till beslut: Svar på motion - Virtuella besök på ungdomsmottagningar Motion om virtuella besök på ungdomsmottagningarna. 6 RSAU Tidssättning av motion - Virtuella besök på ungdomsmottagningarna. 11. Svar på skrivelse - Förbättringsområde kring en kvalitetsinriktad sjukvård för alla från Anna Tenje och Lena Wibroe, (M) 17RK263 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att godkänna svaret till Anna Tenje och Lena Wibroe, moderaterna. Sammanfattning Region Kronoberg har mottagit en skrivelse från Anna Tenje och Lena Wibroe, moderaterna. Vård- och omsorgssektorn är en av de mest informationsintensiva sektorerna i samhället. Vikten av en ändamålsenlig struktur och hantering av information och kommunikation kan inte nog understrykas. Föreliggande skrivelse berör därmed ett för Region Kronoberg mycket angeläget utvecklingsområde. I skrivelsen efterfrågas utveckling av en applikation med syfte att förbättra kommunikationen mellan patienter och vården. Bland annat hänvisas till att många operationer ställs in på grund av att kommunikationen brister. 7 Utskriftsdatum:

8 Kallelse Utskriftsdatum: För att förbättra kallelser och patientinformation är ett generellt utvecklingsarbete igångsatt i Region Kronoberg. En av utmaningarna är att standardisera information och skrivningar utan att förlora möjligheten till specifik och riktad information beroende på patient och typ av åtgärd. Att utnyttja digital teknik i större utsträckning ingår i detta viktiga utvecklingsområde. Att utveckla en applikation som stödjer en ändamålsenlig kommunikation mellan vården och patienter är en angelägen fråga. Men det är också en kostsam utvecklingsprocess, i synnerhet för en mindre region. Utveckling av applikationer bör knytas till det arbete som pågår inom ramen för den samverkan med Inera som Region Kronoberg deltar i. Det övergripande syftet med denna samverkan är att nå målen i den nationella ehälsa-strategin. Ett annat pågående utvecklingsarbetet sker inom ramen för Cambio Cosmic. Region Kronoberg har köpt in en applikation som är integrerad i Cosmic och som kan användas för videomöten framgent. Beslutsunderlag Förslag till beslut: Svar på skrivelse - Förbättringsområde kring en kvalitetsinriktad sjukvård för alla Beslutsunderlag: Svar på skrivelse - En säker kvalitetsinriktad vård föra alla Skrivelse till hälso- och sjukvårdsnämnden angående förbättringsområde kring en säker kvalitetsinriktad sjukvård för alla. 12. Svar på skrivelse - Skrivelse till Hälso- och sjukvårdsnämnden om bemanningen av sjuksköterskor på akutmottagningen i Växjö från läkare verksamma på akutmottagningen 17RK572 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att godkänna svaret till läkare verksamma vid på akutmottagningen. Sammanfattning Region Kronoberg har mottagit en skrivelse från läkare verksamma på akutmottagningen. Skrivelsen beskriver att bemanningen har nått ett bottenläge med fler hyrsjuksköterskor än någonsin och ändå finns det flera olösta arbetspass varje vecka på akutmottagningen på Centrallasarettet. Man skriver även att det inte finns några kvalificerade sökande, att den fasta personalen går på knäna och att de tvingas ta större ansvar än vanligt för att kompensera för hyrsjuksköterskornas brist på kännedom om lokala rutiner. Läkarna ser med stigande oro på utvecklingen. Att personalen har en stressig arbetssituation, att de upplever att de har en låg känsla av att kunna påverka sin arbetssituation och 8 Utskriftsdatum:

9 Kallelse Utskriftsdatum: att de sjuksköterskorna har en låg lön i förhållande till kompetens, ansvar och arbetsförhållande. Region Kronoberg har aktivt vidtagit åtgärder alternativt planerar för att genomföra olika insatser för att komma till rätta med situationen. Exempel på detta är nattindex 1.4 som är under införande vilket ger mer tid för återhämtning vid dygnet runt rotationstjänstgöring. Vidareutbildning för sjuksköterskor med betalning s.k. AST är infört. För nyanställda sjuksköterskor finns numera ett riktigt bra introduktionsprogram som löper över ett år. Ytterligare lösningar inklusive bemanningstal mm i dygnetrunt verksamheten utreds. Utmönstring av hyrpersonalsberoendet är högt prioriterat. Ersättningen för sjuksköterskor som jobbar obekväm tid dvs. i vårdens 24/7/365 verksamhet kommer att ses över vilket är andra exempel på det som är på gång. Beslutsunderlag Förslag till beslut: Skrivelse till Hälso- och sjukvårdsnämnden om bemanningen av sjuksköterskor på akutmottagningen i Växjö Svar på skrivelse: Skrivelse till Hälso- och sjukvårdsnämnden om bemanningen av sjuksköterskor på akutmottagningen i Växjö Skrivelse till Hälso- och sjukvårdsnämnden om bemanningen av sjuksköterskor på akutmottagningen i Växjö 13. Remissyttrande Nationella vårdprogram för cancerrehabilitering, Hodgkins lymfom, T-cells lymfom och Malignt melanom 17RK314 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs svar till Regionalt cancercentrum Syd Sammanfattning Region Kronoberg har av Regionalt cancercentrum Syd beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Region Kronoberg har fått vårdprogram för cancerrehabilitering, Hodgkins lymfom, T-cells lymfom och Malignt melanom för att kommentarer gällande organisatoriska och ekonomiska konsekvenser av innehållet i vårdprogrammet. När det gäller vårdprogrammet för cancerrehabiliteringen ser vi ökade behov inom områdena fysisk träning, både i grupp och individuellt, rehabilitering vid fatigue (trötthet), kognitiva svårigheter, brister i ADL samt hjälpmedelsbehov och rehabilitering vid malnutrition. Ny verksamhet, som vi kan bedöma redan nu, blir till exempel insatser för den grupp patienter som till följd av hormonbehandling går upp kraftigt i vikt. Konsekvenserna av vårdprogrammet 9 Utskriftsdatum:

10 Kallelse Utskriftsdatum: blir både ökade volymer av det vi redan gör och en del nya verksamheter. En genomgång av konsekvenserna avseende organisation och resurser behöver genomföras. Då det gäller nya vårdprogrammen för Hodgkins lymfom, T-cells lymfom och Malignt melanom har dessa ingen påverkan på nuvarande rutiner i organisationen. Beslutsunderlag Förslag till beslut: Nationella vårdprogram för cancerrehabilitering, Hodgkins lymfom, T-cells lymfom och malignt melanom Remissyttrande: Nationella vårdprogrammen för Cancerrehabilitering, Hodgkins lymfom, T-cells lymfom och Malignt melanom, remissrunda 2 Följebrev- Nationellt vårdprogram för Cancerrehabilitering, Hodgkins lymfom, T-cells lymfom och Malignt melanom, remissrunda 2 Remiss- Nationellt vårdprogram för Cancerrehabilitering, remissrunda 2 Remiss- Nationellt vårdprogram för Hodgkins lymfom, remissrunda 2 Remiss- Nationellt vårdprogram för Malignt melanom, remissrunda 2 Remiss- Nationellt vårdprogram för T-cells lymfom, remissrunda 2 Remiss- komplettering av den regionala konsekvensbeskrivningen för Nationellt vårdprogram för Malignt melanom 14. Revisionsrapport Uppföljande granskning av vårdkedjan stroke 16RK421 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att godkänna den kompletterande informationen som svar på revisionens frågor samt att överlämna svaret till Region Kronobergs revisorer. Sammanfattning Region Kronobergs revisorer har låtit granska Vårdkedjan Stroke. Konsulter från PwC lämnade en rapport i februari Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade rapporten varvid förslag till förbättringar och utveckling av strokeprocessen redovisades. Svaret överlämnades till regionfullmäktige som behandlade ärendet Revisorerna redovisade på regionfullmäktige att de önskade ytterligare kompletteringar med bl. annat tidplan. Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande informerade om att ett utvecklat svar kommer att lämnas till revisorerna. På uppdrag av hälso- och sjukvårdsdirektören har en processledare 10 Utskriftsdatum:

11 Kallelse Utskriftsdatum: utsetts och en processgrupp har bildats som fått i uppdrag att arbeta med strokeprocessen och de frågor som hör samman med det arbetet. Processledaren har lämnat den information som redovisas om aktuellt läge avseende strokeprocessen. Region Kronoberg, kommunerna samt patient- och närstående, finns representerade i processgruppen som bedriver ett aktivt arbete utifrån det av hälso- och sjukvårdsdirektörens givna uppdraget. Det finns en övergripande tidsplanering för det pågående arbetet för perioden. Just nu pågår arbetet att fastställa kvalitetsmål/styrtal för patientgruppen samt upprätta handlingsplaner för att nå uppsatta delmål. För att kunna göra detta på ett relevant sätt behöver en övergripande kartläggning av nuvarande process/vårdkedja göras parallellt. Planen är den ska bli klar till sommaren och redovisa data sedan några år tillbaka. Processgruppen kommer att ta fram handlingsplaner för resp delmål med start under hösten Så snart övergripande kartläggning och handlingsplaner för respektive delmål är klar kommer dessa underlag att överlämnas till revisonen. Beslutsunderlag Förslag till beslut: Uppföljande granskning av vårdkedjan stroke. Reviderat efter presideberedning. Beslutsunderlag: Uppföljande granskning av vårdkedjan stroke. Reviderat efter presidieberedning. Uppföljande granskning av Vårdkedjan Stroke, revisionsskrivelse samt revisionsrapport Svar på revisionsrapport - Uppföljande granskning av vårdkedjan Stroke; förslag till beslut 58 HSN Svar på revisionsrapport Granskning av vårdkedjan Stroke 126 RF Svar på revisionsrapport Granskning av vårdkedjan Stroke 15. Årlig rapportering av informationssäkerhet i enlighet med SOFS för verksamhetsåret RK194 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Enligt Socialstyrelsens föreskrift om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården, SOSFS 2008:14, ska informationssäkerhetsansvarig rapportera minst en gång per år till vårdgivaren, vilka granskningar och skyddsåtgärder, riskanalyser och förbättringsåtgärder som har vidtagits, som har haft större betydelse. I denna rapport redovisar informationssäkerhetsansvarig betydande granskningar, större riskanalyser och förbättringsåtgärder för verksamhetsåret Beslutsunderlag 11 Utskriftsdatum:

12 Kallelse Utskriftsdatum: Förslag till beslut - Årlig rapportering av informationssäkerhet i enlighet med SOFS 2008:14 för verksamhetsåret 2016 Årlig rapportering av informationssäkerhet i enlighet med SOSFS 2008:14 för verksamhetsåret Redovisning av delegeringsbeslut Ärendet i korthet Nedanstående delegationsbeslut anmäls för kännedom: Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att notera informationen till protokollet. Delegeringsbeslut 17RK6-1 Hälso- och sjukvårdsdirektörens delegationsbeslut nr 1/2017. Resursfördelning, överföring av medel mellan medicin- och akutcentrum till Kirurgikvinno- och barncentrum 17. Anmälningar för kännedom Ärendet i korthet Nedanstående handlingar anmäls för kännedom: Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att notera informationen till protokollet. Anmälningar 17RK330-1 Riksrevisionen granskningsrapporten Staten och SKL - en slutrapport om statens styrning på vårdområdet (RIR 2017:3) 17RK591-1 Årsrapport strålskydd Övriga beslutsärenden 12 Utskriftsdatum:

13 Kallelse Utskriftsdatum: Övriga informationsärenden Utskriftsdatum:

14 3 Svar på medborgarförslag Stöd för hemförlossning 17RK181 14

15 Svar på medborgarförslag Diarienr: 17RK181 Handläggare: Eva Lindberg, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Svar på medborgarförslag Stöd för hemförlossning Ordförandes förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna svaret på medborgarförslaget om stöd för hemförlossning. Med hänsyn till patientsäkerheten för mamman och det ofödda barnet, grundat i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1990:22) om hemförlossning råd, kan inte Region Kronoberg ändra det nuvarande regelverket och kan därför inte erbjuda stöd vid hemförlossning. Förslagsställaren lyfter fram vikten av att kunna möta olika behov och önskemål vilket är viktigt att ta fasta på. Region Kronoberg vill utveckla förlossningsvården på sjukhuset att bli så hemlik som möjligt och ge bättre möjligheter att möta olika behov på ett patientsäkert sätt. Sammanfattning Dagar Groblad har lämnat ett medborgarförslag angående stöd från vården vid hemförlossning. Önskemålet är att regelverket ska ändras så att kvinnor i regionen själva var de vill föda sina barn. Förslagsställaren lyfter vikten av att erbjuda alternativ till förlossning på sjukhus för att möta olika behov. Region Kronoberg har idag ingen organisation för det som krävs vid hemförlossning. Det finns i dagsläget inte möjligheter att organisera detta inom förlossningsavdelningen. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv ser inte heller Region Kronoberg att det finns möjligheter att ändra det regelverk som finns utan håller fast vid de allmänna råd som Socialstyrelsen lämnat avseende hemförlossning, Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1990:22) om hemförlossning från 2005 Socialstyrelsen vidhåller sin redovisade ståndpunkt att det med hänsyn till säkerheten för mor och barn inte är lämpligt att förlossning sker i hemmet. Det är viktigt att göra förlossningen på sjukhus så "hemlik" som möjligt därför är det viktigt att utveckla kvinnokliniken så de kan erbjuda ännu bättre möjligheter att möta olika behov inom förlossningsvården på sjukhuset. Säkerheten med denna modell blir högre eftersom man är på plats om något oförutsett trots allt skulle uppträda. Om allt förlöper normalt för mor och barn kan man efter några timmars observation åka hem. Bakgrund Förslagsställaren har beskrivit att det är det tredje barnet som väntas och att de två andra är födda hemma utan stöd från hälso- och sjukvården. Skälet till det har varit det rådande regelverket. Inför att det tredje barnet ska födas hemma önskas Sida 1 av 3 15

16 Svar på medborgarförslag Diarienr: 17RK181 Handläggare: Eva Lindberg, Datum: en förändring av regelverket så det blir möjligt att en barnmorska kan komma hem till paret för att hjälpa och stötta. Verksamhetschefen på kvinnokliniken har lämnat synpunkter på medborgarförslaget. Region Kronoberg har ingen organisation för hemförlossning och skulle ta på sig ett stort ansvar om man skulle ta på sig uppdraget. Det finns en mycket låg tolerans när det gäller undvikbara skador på mor och barn i samband med graviditet och förlossning. Sverige har idag en mödradödlighet och en dödlighet i samband med förlossning och tiden efteråt som hör till de lägsta i världen. Denna utveckling har skett under en tidsperiod där förlossningarna i huvudsak ägt rum på sjukhus. Det saknas vetenskapliga studier av medicinsk säkerhet vid hemförlossning. En förlossning ett naturligt skeende men det grundläggande problemet med hemförlossning är att klinisk erfarenhet lärt oss att vissa komplikationer kan inträffa helt oförutsett och ha allvarliga följder. Riskvärdering före förlossning kan minska, men inte eliminera denna ökade risk. Även om graviditeten varit helt normal och förlossningen startar normalt och allt verkar förlöpa normalt, finns en icke obetydlig risk att en oförutsedd komplikation kan inträffa som kan äventyra moderns eller barnets liv och hälsa om den inte snabbt åtgärdas. Exempel på detta är akut blödning, moderkaksavlossning och navelsträngskompression som äventyrar syretillförseln till barnet. Sådana komplikationer kommer ofta akut om de inträffar och kräver då snabbt sjukhusresurser. En resa till sjukhus i detta läge innebär en tidsfördröjning som kan innebära livsfara. Även efter barnets framfödande kan en mycket stor blödning inträffa med fara för moderns hälsa. Vid en beräkning av hur många kvinnor som skulle kunna vara aktuella räknar regionen med ca 1-2 per år. För dessa kvinnor skulle då en organisation byggas upp och barnmorskor som är villiga att åta sig detta stora ansvar utbildas och ersättas. Det behövs minst 4 barnmorskor tillgängliga vid varje tillfälle eftersom man måste vara förberedd på att förlossningen kan ta tid och barnmorskorna behöver avlösning. Det finns i dagsläget inte möjligheter att organisera detta inom förlossningsavdelningen. Enligt den information som Region Kronoberg har fått avseende de regioner/landsting som erbjuder hemförlossning är att de anlitar barnmorskor som bedriver egen verksamhet. Region Kronoberg ser inte att det finns möjligheter att ändra det regelverk som finns utan håller fast vid de allmänna råd som Socialstyrelsen lämnat avseende hemförlossning, Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1990:22) om hemförlossning från 2005 Socialstyrelsen vidhåller sin redovisade ståndpunkt att det med hänsyn till säkerheten för mor och barn inte är lämpligt att förlossning sker i hemmet. Det är viktigt att göra förlossningen på sjukhus så "hemlik" som möjligt därför är det viktigt att utveckla kvinnokliniken så de på ett kan erbjuda ännu bättre möjligheter att möta olika behov inom förlossningsvården på sjukhuset. Säkerheten med denna modell blir högre eftersom man är på plats om något Sida 2 av 3 16

17 Svar på medborgarförslag Diarienr: 17RK181 Handläggare: Eva Lindberg, Datum: oförutsett trots allt skulle uppträda. Om allt förlöper normalt för mor och barn kan man efter några timmars observation åka hem. Charlotta Svanberg Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsnämnden Bilaga: Medborgarförslag Stöd för hemförlossning Sida 3 av 3 17

18 18

19 5 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport 19

20 Mars 2017 Uppföljning av beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden ÖVERGRIPANDE BESLUT ÅTGÄRDER Beslut Övergripande beslut Status/nuläge Åtgärd/aktivitet Ansvarig Uppföljni Åtgärdssta ng/ tus rapporteri ng Intensifiera rekryteringsinsatser Användning av hyrpersonal 48 för att minska hyrläkarberoende. fortsätter inom framför allt primärvård och vissa specialiteter Prioritera arbetet för att minska Mätningar visar att vi missar 48 vårdrelaterade infektioner och trycksår. sprit före Prioritera långsiktigt 48 processorienterat arbetssätt Produktions- och kapacitetsplanering pågår och med exempelvis standardiserade fortsätter enligt plan. Arbetet vårdplaner, produktions- och med standardiserade kapacitetsplanering mm vårdförlopp startat enligt anvisningar Utred möjlighet att flytta Uppdrag till berörda 48 patienter från rättspsykiatri till vuxenpsykiatri med utgångspunkt i patientsäkerhet, resursutnyttjande och lagstiftning centrumchefer Ökat samarbete med arbetsförmedling, marknadsföring mot studenter utomlands, frågor till nyanlända i samband med HR-chef/HSD MånadsvPågår hälsoundersökning, försök samverkan omvärld, POK, fokus ST rekrytering och is AT. Nytt sedan i februari ör en avsatt resurs för lärarrekrytering. Lyckade insatser på mässa i Utrecht mm. Mässa i Malmö Utökning av AT enl plan SKLs hyrläkarplan för utfasning till flera centrum mm Drygt 10 specialistläkare rekryterade till sjukhusens vakanser. Kommer successivt våren Hudspec 50 % rekryterad Och heltid utlandsrekryterad hudläkare på plats. 2 utländska barn och ung psykiatrer kommer vinter och vår Rekryteringsmässa till Utrecht 11-12/2 efter förannonsering i Nordtyska, Holländska och Belgiska tidningar gav en lista med 80 namn. Jagar fr a läkarspecialister i och med att språkkraven dvs C1 nivån gör utlandsrekrytering dyrare. Handlingsplaner i centrumens verksamhetsplaner, infektionsverktyget. Bättre resultat.. Septembermätning trycksår 8 %. Endast 2 % av alla vårdtillfällen får trycksår hos oss. Resten har dessa med sig i sb inläggning. Minskade VRI+trycksår motsvarar ca 70 milj bättre resursutnyttjande och ca 40 vårdplatser. Fortsätter att mäta trycksårsförekomst men ej varje månad. Fortsatt fokus minska VRI samt under året fallskador. Starta nya verksamhetsgenomgångar enligt plan Uppföljn verktyg i QlicView på gång men tyvärr ännu fullt i drift klart. Rapportverktyg för uppföljning av verksamheternas VP och handlingsplaner/åtgärder i drift. Handlingsplaner i centrumens verksamhetsplaner, nytt regionavtal och ny ekonomisk effekt Ny statistik på gång med avsikt att belysa utvecklingen på RPK och länet vs riket. Statistik visar att vi har relativt många pat per inv som döms till sluten rättspsykiatrisk vård Team i öppenvården på gång för att stötta Kronobergspat så att dessa kan skrivas ut tidigare. Kontakter med kommunerna för att ordna eget boende tagna. Team med spec kompetens fr Skåne rekryterat och i gång sedan slutet Långsam och komplicerad process där vi först 2018 kommer att ha lagstöd i ryggen i kommunkontakten men tack vare vårt goda samarbete med kommunerna bör vi kunna nå vissa framgångar redan under Hälso- och sjukvårdsdire ktör Utvecklingsdi rektör Hälso- och sjukvårdsdirekt ör MånadsvPågår is MånadsvPågår is Pågår 20

21 Utred möjlighet att samordna HIA och IVA i Ljungby med syfte att minska sårbarhet och förbättra resursutnyttjandet Att tillföra resurser till hälso- och sjukvårdsavdelningen samt IT-avdelningen motsvarande en verksamhetsutvecklare, en logistiker samt en analys/it funktion för att säkerställa att produktions- och kapacitetsplaneringen kan nå ett breddinförande under 2016 och vara slutfört i början på 2017 Uppdrag till berörda centrumchefer. Beslut fattat av fullmäktige Rekrytering pågår. Väntad pensionsavgång och mammaledighet nära förestående. Handlingsplaner i centrumens verksamhetsplaner, Hälso- och arbetet utreds i Ljungby. Förslaget är sjukvårdsdirektör intermediärvårdplatser på IVA men ssk brist gör att detta ej kan realiseras i nuläget.. Ärendet parkerat tills personalsituationen medger ett genomförande. Rekrytering pågår men försvårande pensionsavgång och föräldraledighet Arbetet pågår nu ånyo enl plan. Krävdes vissa omtag under aug-sept16. Rullar nu på enl plan. Allt fler verksamheter har produktionsplaner och följer dessa. Hälso- och sjukvårdsdirektör Månadsvis Parkerat Pågår Arbetet med åtgärdsplan för att nå resultat enligt överenskommelse fortgår som tidigare beslutats Plan "Mål för bättre resursanvändning" framtagen Handlingsplaner i centrumens verksamhetsplaner. Hälso- och Arbetet med att få ned övertid, sjukskrivningar och sjukvårdsdirektör hyrkostnander svårt mht brist fr a på ssk Pågår Hälso- och sjukvårdsnämnden betonar vikten av Aktiviteter för att nå studenter samt att snabba upp och fokusera på arbetet med att få utlandsstuderande fler sjuksköterskor samt fler anestesisjuksköterskor till slutenvården och fler läkare inom primärvård och psykiatri Hälso- och sjukvårdsnämnden betonar vikten av Många nyanlända kommer till länet. Färre att skyndsamt inventera den kompetens som finns nyanlända nu men stort boende öppnas i gamla ute på våra flyktingförläggningar Quality Hotel Växjö. Utöka AT-block, utbildningssatsning Hälso- och op+iva+anestesissk med lön, ssk utb för ul med sjukvårdsdirektör utb bidrag LL mm Rullar på enligt plan. Avtal med vårdförbundet om AST (spec utb med lön)klart. Plan 44 spec ssk på AST Just nu 47 ST inom allmänmedicin och mellan ST inom psykiatrin i sommar. AT svårt att växla upp pga flaskhalsar- Åtg utreds. Kan sannolikt nå 35 AT/ år men måste sedan bromsa. Frågor ställs i samband med hälsoundersökning. Hälso- och Utbildning svenska. Igång sedan ett par månader. sjukvårdsdirektör Svenskutbildning igång. Månadsvis Månadsvis Pågår Klart I linje med POK fortsätta och intensifiera arbetet med rätt kompetens på rätt plats Under hösten 2015 arbeta med ett s.k. förstärkt presidium (en från varje parti), som fördjupar sig i de ekonomiska frågorna Inventering av arbetsuppgifter - matchning av kompetens Förrådshantering övertas av regionservice, SIV Hälso- och utreds av Regionservice, arbetsterapeut sjukvårdsdirektör vårdplanering, fler usk istället för ssk i slutenvården och på mottagning mm Testpaket prövats i sommar med gott resultat. Pågår arbete med att arbeta in konceptet i vardagsrutin. Servicevärdar på flera enheter. Utökade transporttjänster och förrådshantering på plats Månadsvis Genomfört Pågår HSN Månadsvis Pågår Pågår Uppdrag: se över de medicinska prioriteringarna Genomfört - Hälso- och sjukvårdsdirektör Månadsvis Klart Uppdrag:redovisa uppdrag som skulle kunna prioriteras bort för att nå de ekonomiska målen Genomfört Dialog inledd. Svårt. Dålig erfarenhet sedan förra gången Hälso- och sjukvårdsdirektör Månadsvis Klart Uppdrag: redovisa produktionssiffror för BUP avseende fördjupade NP-utredningar Genomfört - Hälso- och sjukvårdsdirektör - Klart 21

22 Uppdrag: se över om de fördjupade NP-utredningarna kan effektiviseras Processarbetet gick i stå fr pga obstruktion fr Bup men även andra svårigheter Dialog med VC och CC i frågan. Pågår flera åtgärder i Hälso- och samverkan med nationell psykiatrisamordnare och SKL. sjukvårdsdirektör Läkare och psykologbrist broms. Processgenomgång pågår. Avstämning processledare , Och allt löper enl plan. Ny avstämning Arbetet går segt. CC har uppdrag att prata sig samman innan nya tag. - Pågår Processgenomgång samt Bup haveri-vi kommer att ta nya tag med ny Bupledn på plats Uppdrag: på nästa sammanträde redovisa antal hyrläkare uppdelat per centrum Genomfört - Hälso- och sjukvårdsdirektör Månadsvis Klart Uppdrag: på nästa sammanträde redovisa antal besök per listade i primärvården Genomfört - Hälso- och sjukvårdsdirektör Månadsvis Klart att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att undersöka Hälsoskolor sprids till andra delar av Primärvården behov av, samt möjlig finansering av, en utbyggd flyktinghälsa samt hälsoskolor på fler platser i Kronobergs län. Pågår redan en sådan utveckling i höst inom primärvården. Finansiering via kvinnosatsning. Utbildade proj ledare finns. Klart Åtgärdsplanen för hälso- och sjukvårdens ekonomi Arbetet pågår och integreras i stora delar med projekt Påbörjat arbete på HR angående införandeplan nattindex 1.4 HSD utfasning hyrberoende- Upphandl rutiner tillskärpta. Nytt samt uppdrag till hälso- och sjv avd att värderas hur en POK sjukresereglemente infört. slutenvård kan göras för att värdera bemanningsbehov. Planen ska arbetas in i VP Nattindex 1,4 förhandlat och klart med facken. Start from nov -16 enligt särskild införandeplan och checklista Arbetet pågår. 16 arbetsplatser igång med nattindex 1.4. POK på rull. RAK-arbetet pågår. Denna punkt övergår i nästa dvs utfasning av hyrberoende Utfasning av hyrpersonalsberoende-handl plan Övergripande handl plan finns. Samverkan nationelllt Ett par hadl planer på gång för att behålla handledande läkare i primärvården samt stimulera ST till PV. Även handl planer på gång för att stoppa ssk flykten fr 24/7. Pågår 22

23 Beslutsunderlag Diarienr: 16RK1079 Handläggare: Per-Henrik Nilsson, Datum: Åtgärder för en ekonomi i balans mars 2017 Personal - Nattindex 1,4 vid rotationstjänstgöring (det vill säga den anställda arbetar såväl dag som natt) är en prioriterad åtgärd. Förhandlat och klart med berörda fack. Start successivt from 1 nov Region Kronoberg först ut i Sverige att införa 1.4 jämt över hela verksamheten. Just nu är 16 arbetsplatser igång med schema enligt 1,4. - Arbetet med att få fler AT- och ST-läkare löper enligt budgetförslag Antal ST i psykiatri och allmänmedicin ökar. Just nu 47 ST inom allmänmedicin. Målet 60 närmar sig. Utmaningen nu är att behålla handledare dvs färdiga specialister. - Bemanningsplanering av vårdavdelningar pågår. Syftet är att värdera vilken bemanning som är rimlig för att klara respektive avdelnings uppdrag. -Söktrycket högt till specialistsjuksköterskeutbildningar enligt AST (Akademisk specialisttjänstgöring - modell för betald specialistutbildning). Detta såväl inom basspecialiteter (medicin och kirurgi och psykiatri) som på anestesikliniken. - Aktiv rekrytering av läkarspecialister pågår. Lyckad utlandsrekrytering till BUP (finns nu på plats) samt till sjukhusen som innebär att flera läkarspecialister succesivt kommer att infasas i verksamheten 2017 när det når så kallad C1 nivå i svenska språket (nytt krav från Socialstyrelsen). - Resan till rekryteringsmässan i Utrecht 11-12/2 (som var förannonserad i Nordtyskland, Holland och Belgien) gav totalt 80 namn att arbeta vidare med. - Utöka med ytterligare en utbildningsvårdcentral pågår (VC Teleborg) - Uppdaterad handlingsplan samt projektplan för Kronoberg när det gäller vår del i det nationella, SKL-drivna arbetet med att utfasa vårt behov av uthyrningsföretag. Det kommer att ställa krav på oss på många sätt och sätta oss på prov. Vi behöver hålla ihop politik och tjänstemän/linjeorganisation och t ex acceptera övergående negativ påverkan på tillgänglighet mm under denna omställningsfas. Ett par handlingsplaner beslutade beträffande lönesatsningar allmänläkarspecialister och ST i allmänmedicin samt pågående arbete med att få till ngn form av satsning på sjuksköterskor i 24/7/365 vården. Samtliga dessa insatser för att kunna fasa ut hyrberoendet. Vuxenpsykiatrin har plan på att vara utan hyrpersonal i september Patientresor Ett reviderat förslag beslutat av hälso- och sjukvårdsnämnden Förslaget innebär förtydliganden, men för att ge en bättre ekonomi krävs att reglementet följs vilket en ny IT-baserad rutin bör borga för. Utöver detta kommer det nya beställningsprogrammet för serviceresor att på sikt kunna ge en besparing. Nya rutiner infört. Återstår att se vilka effekter det ger. Bättre avtalstrohet, avtalsvård och förbättrade upphandlingar Arbete pågår tillsammans med upphandlingsavdelningen. Har diskuterats i hälsooch sjukvårdens ledningsgrupp. Varje centrumchef har tydligt uppdrag att skärpa rutiner liksom chef för upphandlingsavdelningen. Sker enligt riktlinje. 1 23

24 Beslutsunderlag Diarienr: 16RK1079 Handläggare: Per-Henrik Nilsson, Datum: Minska kvalitetsbrister Region Kronoberg arbetar vidare med att minska de vårdrelaterade infektionerna och ha koll på trycksåren. Tidigare kalkyl ger med ett alternativkostnadsresonemang ett bättre resursutnyttjande motsvarande ca 100 miljoner kronor och en vårdplatsbesparing på ca 40 vpl. (Grovt överslag) Utöver detta klarar vi oss nästan med väsentligt reducerat antal vårdplatser. Även om vi bör återöppna några av aktuella stängda vårdplatser kommer vi ej att återgå till tidigare slutenvårdsvolym. Fortsatt arbete med ökad patientsäkerhet, produktions- och kapacitetsplanering och processorientering enligt tidigare plan för ekonomisk balans Arbetet med att starta ett öppenvårdsteam som ska fungera som ett stöd för kommunerna för hemtagning av utskrivningsklara rättspsykiatriska patienter från Kronobergs län pågår. Processarbetet pågår liksom produktions- och kapacitetsplanering (POK.) pågår enligt plan. Utöver detta pågår ett kulturarbete kring uppföljning och styrning med hjälp av rapporter in till en så kallad cockpit för bättre daglig styrning i verksamheten på alla nivåer. Allt är inte helt på plats men verktyget kommer att ge en väsentligt bättre koll. Översyn administration och centrumorganisation Inför 2017 har i plan 2 centrumchefstjänster (Kirurgicentrum, (KIC)+Akutcentrum(AKC)) och 6.95 tjänster successivt dragits ned inom psykiatrin. Arbetet fortskrider. Sammanslagning av centrumadministration Kvinno- och barncentrum (KBC) och Medicin- och Akutcentrum (MAC)klar. Flytt av barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) till psykiatricentrum from finns framme som förslag. Utöver detta handlingsplaner för genomgående åtgärder på BUP i syfte att tillskapa en patientsäker mer effektiv verksamhet. Uppdaterad Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör 2 24

25 7 Månadssammandrag februari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden 17RK107 25

26 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 17RK107 Handläggare: Dan Petersson, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Månadssammandrag februari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Ordförandes förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna Månadssammandrag Hälso- och sjukvårdsnämnden februari Sammanfattning Hälso- och sjukvårdens månadsresultat försämras med 16 mnkr och uppgår efter februari ackumulerat till -24,5 mnkr. Resultatet inkluderar en korrigering av en felbokning med -4,4 mnkr som framkommit i samband med bokslutsgranskningen samt januaris uteblivna bokning av professionsmiljarden med +1,5 mnkr. Utöver detta förklaras försämringen framför allt av ökade kostnader för hyrpersonal. Rullande tolvmånadersresultatet försämras och uppgår till -100 mnkr. Charlotta Svanberg Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga: Månadssammandrag februari 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Sida 1 av 1 26

27 FEBRUARI

28 Hälso- och sjukvårdens månadsresultat försämras med 16 mnkr och uppgår efter februari ackumulerat till -24,5 mnkr. Resultatet inkluderar en korrigering av en felbokning med -4,4 mnkr som framkommit i samband med bokslutsgranskningen samt januaris uteblivna bokning av professionsmiljarden med +1,5 mnkr. Utöver detta förklaras försämringen framför allt av ökade kostnader för hyrpersonal. Läkemedelskostnaderna är däremot låga och reducerar underskottet efter januari. Även den köpta vården faller ut med lägre kostnader än budgeterat. Det ackumulerade resultatet inkluderar engångskostnader för avveckling av personal med 3,3 mnkr. Rullande tolvmånadersresultatet försämras och uppgår till -100 mnkr. I samband med delårsrapport mars kommer en prognos att lämnas. Den preliminära bedömningen som lämnades i samband med januarirapporten kvarstår med ett årsresultat om -120 till -130 mnkr. Avgörande faktorer är förmågan att rekrytera egen och fasa ut hyrpersonal, kostnadsutvecklingen för nya läkemedel samt den som alltid svårbedömda köpta vården. Resultatuppföljning för perioden Månad - Februari ACKUMULERAT 2017 Årsbudget Prognos Resultaträkning exkl. projekt (mnkr) Utfall Budget Diff jan-feb Budget Diff 2017 Helår Intäkter Patientavgifter 12,9 14,0-1,1 26,3 27,4-1,1 161 Såld vård inkl tandvård 49,8 52,5-2,7 104,4 107,0-2,6 646 Landstingsersättning 327,2 327,3-0,1 652,5 652,6 0, Övriga intäkter 100,4 99,5 0,8 200,3 198,9 1, Summa intäkter 490,3 493,4-3,1 983,6 985,9-2, Kostnader Personalkostnader -253,7-259,2 5,5-503,4-516,3 12, Hyrpersonal -18,2-4,2-14,0-32,5-8,0-24,5-47 Summa bemanning -271,9-263,4-8,5-535,9-524,3-11, Köpt utomlänsvård -48,0-50,0 2,1-97,6-99,7 2,1-597 Läkemedel -48,7-51,2 2,5-102,8-102,4-0,5-614 Medicinsk service -25,3-23,8-1,5-50,2-47,6-2,5-286 Medicinskt och övrigt material -28,5-23,7-4,8-55,8-47,8-8,0-287 Övriga kostnader -79,7-76,2-3,4-154,9-153,0-1,9-920 Avskrivningar och internränta -7,2-6,9-0,2-14,4-13,9-0,4-84 Summa kostnader -509,2-495,3-13, ,6-988,7-22, Projekt 0,8 0,0 0,8 0,3 0,0 0,2 0 Verksamhetens nettokostnader -18,1-1,9-16,2-27,7-2,8-24,9 0 Finansiella intäkter 0,1 0,2-0,1 0,4 0,3 0,1 2 Finansiella kostnader 0,0-0,1 0,1 0,1-0,2 0,3-1 Resultat -18,0-1,9-16,1-27,3-2,7-24,5 0 Intäkterna avviker negativt från budget. Budget för patientavgifter har reviderats för kostnadsfri mammografi, ändrat högkostnadsskydd för personer över 85 år samt justeringar inom tandvård. En intäktsminskning noteras i februari även om det ackumulerade underskottet är hänförbart till tandvården. 1 28

29 Intäkter för såld vård når inte budgeterad nivå. Underskottet jämfört med budget förklaras främst av ersättningar inom hudverksamheten och såld onkologi. Övriga intäkter avviker positivt med 1,4 mnkr jämfört med budget. Här ingår den korrigering av intäkter med -4,4 mnkr för asylsökande som bokades fel i bokslutet. Med den posten exkluderad framgår att den schablonersättning som betalas ut av staten inte täcker den interna omfördelningen som görs efter prestation inom hälso- och sjukvården, utan ger ett underskott med -4 mnkr. Underskotten vägs upp av överskott för såld medicinsk service, ersättning i samband med upphandling samt övriga bidrag och ersättningar. Personalkostnaderna ger ett överskott jämfört med budgeterad nivå beroende på vakanser och frånvaro inom framför allt primärvård och psykiatri samt ännu ej utnyttjade anslag under hälso- och sjukvårdsgemensamt. Totalt ökar kostnaderna med 25 mnkr eller 5,4 % jämfört med februari Kostnad för såväl sjuklön som övertid ökar med drygt 30 % jämfört med motsvarande period Löneskulderna ligger efter februari på samma nivå som, eller något under, föregående år. Kostnad för hyrpersonal faller ut med 18 mnkr i februari. Ackumulerat ligger kostnaden på 32 mnkr, att jämföra med 21 mnkr februari Nivån steg kraftigt under november och december, och fortsätter att stiga. På centrumnivå står KBC och PRC för de högsta kostnaderna. På kliniknivå redovisar akutkliniken högst kostnader med 3,2 mnkr, följt av anestesikliniken och medicinkliniken i Ljungby. Även rättspsykiatrin, kvinnokliniken och BUP redovisar höga kostnader för hyrpersonal. Vuxenpsykiatrin redovisar höga kostnader, men ändå en minskning jämfört med feb 2016 med 1,2 mnkr eller 30 %, vilket är i linje med planen för utfasning. Kostnaden för hyrläkare ligger på samma nivå som i december 2016, medan hyrsjuksköterskor ökar framför allt vid akutkliniken och inom rättspsykiatrin. I genomsnitt är det efter februari ca 47 hyrläkare anlitade, vilket är 11 fler än februari För hyrsjuksköterskor noteras en kraftig ökning från 20 efter februari 2016 till 52 efter februari Köpt vård avviker positivt från budget med totalt 2,1 mnkr hänförbart till februari månads utfall. Kostnaderna för externt köpt högspecialiserad vård minskar jämfört med samma period föregående år, främst när det gäller köp från Karlskrona. Minskningen av externt köpt högspecialiserad vård motsvaras av en ökning för den ej högspecialiserade vården. Ökningen återfinns främst under köp av fritt vårdsökande och vård enligt vårdgarantin. Likt tidigare rapporter är ökningen störst inom ortopedi, men även de båda medicinklinikerna och ögonkliniken redovisar ökade kostnader. Vuxenpsykiatrins köp av rättspsykiatrisk vård är oförändrad jämfört med feb Kostnaden för den tidigare rapporterade tillståndslöse patienten belastar hälso- och sjukvårdsgemensamt kostnadsställe. Antal utfärdade remisser uppgår till 816, vilket är något färre jämfört med februari Remisser inom ortopedi och ögonsjukvård ökar medan thoraxkirurgisk vård minskar. Läkemedelskostnaderna redovisar ett mindre överskridande efter två månader. Kostnaderna faller tillbaka och ligger i februari på samma nivå som Den ackumulerade ökningen uppgår till 3 mnkr eller 3 %. Kostnaderna ökar framför allt för läkemedel som förebygger blodproppar, behandling av cancersjukdomar, reumatoid artrit, multipel skleros och gula fläcken. Kostnadsökningen jämfört med föregående år bromsas av engångskostnader i samband med hemtagningen av cytostatikahanteringen januari 2016, samt lägre kostnader för smittskyddsläkemedel. Kostnaden för medicinsk service överskrider budget och redovisar en mindre ökning jämfört med februari Ökningen är hänförbar till mikrobiologi och klinisk kemi. Kostnaderna för röntgenundersökningar minskar något, vilket är svårvärderat med hänsyn till de driftstörningar som pågått/pågår inom bild- och funktionsmedicin. 2 29

30 Medicinskt och övrigt material överskrider budget. Underskottet är främst hänförbart till anestesi och opererande enheter. Här återfinns även underskott för testreagenser kopplat till ovan nämnda ökning av mikrobiologiska analyser. Övriga kostnader lämnar ett underskott jämfört med budget. Underskottet är i huvudsak hänförbart till sjukresor och kostnader för IT. Någon effekt av det ändrade regelverket kan ännu inte utläsas. Överskott för projekt uppgår till 250 tkr och avser främst ej förbrukade forskningsstipendier vid FoUcentrum. Resultatuppföljning per centrum Centrum/motsv (tkr) Feb ack 2017 Feb ack 2016*) Resultat 2016*) Rullande 12-mån Prognos Helår Primärvårds- och rehabcentrum varav vårdval varav rehab + övrigt Medicin- och akutcentrum Kirurgi-, kvinno- och barncentrum Medicinskt servicecentrum Vuxenpsykiatri Rättspsykiatri Tandvårdscentrum Summa centrum Hälso- och Sjukvårdsgemensamt Hälso- och Sjukvårdsutveckling Summa HS gemensamt Projekt Summa HS totalt inkl projekt Not: 2016 har justerats för organisationsförändringar Kommentar från respektive centrum: Primärvårds- och rehabcentrum redovisar sammantaget ett negativt resultat. Primärvårdens besvärliga personalsituation fortsätter med vakanser och hyrläkare som i stort förklarar det negativa månadsresultatet. Även kostnader för material och medicinsk service överskrider budget. Rehabdelen redovisar ett positivt resultat hänförbart till vakanser inom lasarettsrehab och habiliteringen samt låga kostnader för köpt vård. Medicin- och akutcentrum redovisar ett ackumulerat underskott med -2,1 mnkr där utfallet i februari uppgår till -2,0 mnkr. Svårigheter med rekrytering av sjuksköterskor och i vissa fall läkare i kombination med en hög produktion har medfört höga övertidskostnader och kostnad för inhyrd personal. Hyrpersonal används främst på medicinkliniken i Ljungby och avser där både läkare och sjuksköterskor och på akutmottagningen i Växjö. Det ligger en markant ökningstakt i dessa kostnader. Vad gäller läkemedel så är kostnaden på en nivå som är förväntad totalt sett och i februari något lägre än beräknat. Kostnaden för medicinskt material är hög i februari främst avseende dialysmaterial och insulinpumpar som avviker från vad som är budgeterat. Kirurgi-, kvinno- och barncentrum redovisar ett negativt resultat för perioden. Hyrpersonal belastar med -1,2 mnkr varav BUP, som nu även hyr verksamhetschef, står för -0,7 mnkr. Medicinsk service visar underskott -0,5 mnkr varav jämfört med budget. Kostnader för rekvisitionsläkemedel 3 30

31 ligger över budget medan klinikläkemedel följer budget. Materialkostnader, främst kir. mtrl och insulinpumpar, drar över budget. Underskotten kompenseras till viss del av månadsutfallet för köpt vård som visar överskott mot budget. Ackumulerat kvarstår ett underskott. Fortsatt hög belastning på personal och höga sjuklönekostnader. Medicinskt servicecentrum redovisar ett positivt resultat. Resultatet förklaras främst av överskott för vakanta tjänster i kombination med intäkter från vårdval avseende klinisk kemi och röntgen, som fortsätter att öka trots oförändrad prisnivå. Reagenskostnader inom klinisk kemi ligger i nivå med budget. Däremot ökade reagenskostnader inom klinik mikrobiologi och orsaken är främst kraftigt ökad produktion för bland annat luftvägs och gastropanel under månaden. Det har ett direkt samband med den hårda influensan och calicisäsongen. Vuxenpsykiatri redovisar ett negativt resultat som till sin helhet kan förklaras av kostnader för köpt rättspsykiatrisk vård. Underskottet reduceras något av överskott för köpt vård av Privata vårdenheter. Utfasning av hyrpersonal pågår enligt plan. Rättspsykiatrins resultat efter februari slutar -2,7 mnkr under budgeterad nivå. Månadsanställd personals arbetstid är som föregående år. Fler läkare har anställts i år och arbetet med utfasning av hyrläkare pågår. Dock behövs fler fastanställda läkare för att upprätthålla en egen jourlinje. Höga bemanningskostnader redovisas bla för mertid/övertid men också för ökat nyttjande av hyrsjuksköterskor pga vakanser. Årets intäkter visar en positiv avvikelse pga högre faktiska priser, trots att årets prislista justerats nedåt jämfört med föregående år och beläggningen i SV är lägre i år 98,5 % (enl. verksamhetsplan ett mål för 2017) jämfört med föregående års 103 %. Kliniken har i årets avvikelse kostnadsfört avgångsvederlag med -1,3 mnkr. Tandvårdscentrum redovisar ett negativt resultat efter februari. Fortsatt hög sjukfrånvaro, låga timintäkter tillsammans med ökat behandlingsbehov inom barntandvården medför att man inte når budgeterade intäktsmål. Minusresultatet gäller för såväl allmän- som specialisttandvård. Hälso- och sjukvårdsgemensamt redovisar ett sammantaget negativt resultat på -3,8 mnkr efter februari. Intäkt för professionsmiljarden har korrigerats liksom fel som uppkommit i samband med bokslutsgranskningen. Utöver detta redovisas negativa avvikelsen mot budget som kopplas till schablonersättning respektive ofinansierade anslag för ökat flyktingmottagande. Väsentliga underskott redovisas även för interndebiterade kostnader för sjukresor och mikrobiologiska analyser för akutsjukvård. Positiva avvikelser redovisas för köpt vård och patientavgifter samt för anslag som ännu inte utnyttjats. Överskott för projekt uppgår till 250 tkr och avser främst ej förbrukade forskningsstipendier vid FoUcentrum. 4 31

32 Bemanningskostnad Kostnadsökningen jämfört med 2016 förklaras främst av hyrpersonal, övertid och sjuklön. Kostnad för köpt vård Kostnaden för köpt vård ligger något under budgeterad nivå och följer 2016 års utveckling. 5 32

33 Kostnad för läkemedel Februari månads utfall för läkemedel ligger på samma nivå som Sjukfrånvaro (i procent av ordinarie arbetstid) JANUARI FEBRUARI 2017 JANUARI FEBRUARI 2016 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män PRC Primärvårdscentrum 6,1 6,7 2,1 5,3 5,7 2,9 PSC Psykiatricentrum vuxenpsyk RPK Rättspsykiatriska Regionkliniken 6,6 8,0 2,7 7,6 9,0 4,0 7,3 11,2 4,3 5,6 6,4 5,0 TVC Tandvårdscentrum 8,2 8,6 5,4 6,2 6,6 3,2 MAC Medicin- och Akutcentrum KBC Kirurgi-, Kvinno- och Barncentrum MSC Medicinskt Servicecentrum HSJ Hälso o sjukvårdsgemensamt HSU Hälso o sjukvårdsutveckling 5,8 6,4 3,7 4,4 4,7 3,4 7,3 7,7 4,5 5,8 6,1 3,5 6,2 7,4 2,3 5,4 6,0 3,5 1,5 3,1 0,0 0,1 0,3 0,0 3,5 3,9 1,4 3,2 3,6 0,0 HSN totalt 6,6 7,4 3,5 5,5 5,9 3,7 Kommentar: Relativt stor ökning av sjuktalen inom de flesta delar av verksamheten. Undantag hos psykiatricentrum som tvärtom minskar kraftigt. Stor skillnad mellan män och kvinnor, minskad sjukfrånvaro hos män och ökad hos kvinnor. Analys av orsaker i kommande delårsrapport. 6 33

34 Antal väntande till planerat nybesök hos läkare Kommentar: Totalt antal väntande till läkarbesök är prel 5 127, vilket innebär en ökning med 295 patienter under februari. Den nationella vårdgarantin (väntande inom 90 dagar) är oförändrat 79 % medan Kronobergs vårdgaranti (väntande inom 60 dagar) förbättras med 4 % till 63 %. Undantaget mottagning för hud, ÖNH och neurologi vid CLV är den genomsnittliga tillgängligheten för resterande 34 specialiteter/mottagningar 95 % för vårdgarantin och 76 % för Kronobergsgarantin. Antal väntande till planerad operation/behandling Kommentar: Totalt antal väntande till operation/behandling är prel 3 124, vilket är en minskning med 228 patienter under februari. Den nationella vårdgarantin (väntande inom 90 dagar) är oförändrat 75 % och Kronobergs vårdgaranti (väntande inom 60 dagar) förbättras med 2 % till 55 %. 7 34

35 Antal väntande vid BUP Kommentar: För barn och ungdomspsykiatrin ökar antalet väntande inom samtliga kategorier under februari. (Diagram juli 2014 februari 2017) 8 35

36 Produktionsstatistik feb Område jmf jmf jmf jmf 15 Primärvård - vårdval Primärvård läkarbesök % 3% - varav jourbesök % -5% Primärvård besök annan vårdgivare % 9% Övrig primärvård och rehabilitering Sjukvårdsrådgivningen besvarade samtal % 22% Vårddagar (vårdtid i dgr) % 33% Vårdtillfällen % 18% Medelvårdtid % 13% Beläggning i % % -21% Läkarbesök % 21% Sjukv. behandling/besök annan vårdgivare % 13% Ambulansverksamhet Ambulansuppdrag totalt % 6% Somatisk slutenvård Vårddagar (vårdtid i dgr) % -10% Vårdtillfällen % -5% Medelvårdtid 4,5 4,7 4,7-0,2-0,2-4% -5% Operationer i SV % -2% Förlossningar % 20% Födda barn % 20% Beläggning i % 92,8 89,7 87,8 3,1 5,0 3% 6% Disponibla vårdplatser 341,0 380,9 396,1-39,9-55,1-10% -14% Somatisk öppenvård Läkarbesök % -2% - varav akutmottagningarna % -4% - varav akut/oplanerade besök % 0% - varav planerade återbesök % -4% - varav planerade nybesök % 3% Sjukv. behandling/besök annan vårdgivare % 8% Besök i dagsjukvård % 8% Vuxenpsykiatri Vårddagar (vårdtid i dagar) % 1% Vårdtillfällen % 8% Medelvårdtid 8,9 8,5 9,5 0,4-0,6 5% -6% 9 36

37 Område jmf jmf jmf jmf 15 Beläggning i % 77,0 77,0 75,0 0,0 2,0 0% 3% Disponibla vårdplatser 52,0 51,0 52,0 1,0 0,0 2% 0% Läkarbesök % 10% - varav akuta % 5% Besök annan vårdgivare % 1% Rättspsykiatri Vårddagar, netto exkl. permissioner % 3% Beläggning i % 98,8 102,9 97,9-4,1 0,9-4% 1% Disponibla vårdplatser Medelvärde per dag 118,0 118,0 116, % 2% Tandvård Antal frisktandvårdsavtal % 8% Patienttid/totalt arbetad tid i % % 0% Antal behandlade patienter % -4% Total patienttid, timmar % 0% Medicinsk Service Röntgen undersökningar % 25% Röntgen CLV % 1% Röntgen LLL % 5% Mammografier % 69% Kliniska fysiologiska analyser % 12% Kliniska kemiska analyser % 11% Transfusionsmedicin (serologiska analyser) % -100% Mikrobiologiska analyser % 3% Patologiska och Cytologiska analyser/remisser % 3% Privata vårdgivare Besök, läkare med vårdavtal % -25% Besök, läkare med ersättning enligt lag % 12% Delegerade besök hos sjuksköterskor % 2% Sjukgymnastik, vårdavtal % 0% Sjukgymnastik, ersättning enligt lag % -19% Naprapat % 9% Psykoterapeut % 76% Kommentar: Sammanvägt ökar sjukvårdsproduktionen för besök och vårdtillfällen/vårddagar i egen regi med ca 3 % jämfört med 2016 och som i huvudsak är kopplad till en generell ökning av besök hos annan vårdgivare samt till läkarbesök inom primärvården. Den slutna vården inom somatisk vård 10 37

38 minskar och där bemanningssituation medför en reduktion med 40 motsvarande 10 % disponibla vårdplatser, samtidigt som vårddagarna minskar med 9 %. Sammantaget ger detta en beläggningsökning från 90 % till 93 %. Antal operationer minskar med sammanlagt 5 % och minskningen hänförs till både öppen och sluten vård. Produktionsstatistiken för medicinsk service visar på en kraftig ökning av mammografiundersökningar. På grund av systembyte av RIS gjorde mammografiscreeningen uppehåll före sommaren 2016 och eftersom systembytet försenades påbörjades screeningen först i oktober. Extrainsatser under hösten och produktionsökningen i januari och februari medför att mammografiscreeningsintervallerna minskar men bedömningen är att vi är i ett normalläge först efter sommaren

39 8 Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning Hälsooch sjukvårdsnämnden RK176 39

40 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 17RK176 Handläggare: Dan Petersson, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 Ordförandes förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 samt att överlämna verksamhetsberättelsen till regionstyrelsen för kännedom. Sammanfattning Nationella mätningar visar att kronobergarna har stort förtroende för hälso- och sjukvården med positiva upplevelser av respekt och bemötande, tillgänglighet, delaktighet, information och kunskap. Patientsäkerhetsarbetet har varit fortsatt aktivt med insatser inom exempelvis VRI (vårdrelaterade infektioner) och trycksår. Bemanningssvårigheter präglar verksamheten med en negativ utveckling under Många insatser görs som på lite längre sikt förväntas ge en positiv utdelning. Under året har nattindex 1,4 införts vid rotationsarbete. Satsningar görs även för att öka antal AT- och ST-läkare. Trots bemanningsproblem är tillgängligheten förhållandevis god och på samma nivå som riksgenomsnittet. Den sammantagna sjukvårdsproduktionen i egen regi ökar under 2016, vilket medfört att överbeläggningar har ökat som en konsekvens av färre disponibla vårdplatser. Arbetet med produktions- och kapacitetsplanering lyfts fram som en faktor att kunna erbjuda en god tillgänglighet. Hälso- och sjukvårdens redovisade resultat uppgår till -83 mnkr inkl projekt avslutas emellertid med en oroväckande ökning av kostnad för hyrpersonal. Sett ur ett såväl ekonomiskt som verksamhets-, medarbetar- eller invånarperspektiv är personalsituationen och förmågan att komma till rätta med vakans- /hyrpersonalproblemet avgörande för möjligheterna att nå målet om en välfungerande verksamhet med en ekonomi i balans Charlotta Svanberg Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Sida 1 av 2 40

41 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 17RK176 Handläggare: Dan Petersson, Datum: Bilaga: Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 Sida 2 av 2 41

42

43 SAMMANFATTNING HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN INVÅNARE De mätningar som görs i befolkningen visar att man har en väldigt god upplevelse av vården. Vi har generellt bättre värden än riket och på de flesta indikatorer (Vården i siffror) ligger region Kronoberg bland de sex bästa. Det gäller såväl förtroende generellt som positiva upplevelser av respekt och bemötande, tillgänglighet, delaktighet, information och kunskap. Under året har en långsiktig strategi för hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande och förebyggande arbete antagits. Olika aktiviteter är påbörjade eller under planering enligt de beslutade handlingsplanerna. Som exempel kan nämnas Tobacco Endgame (Rökfritt Sverige 2025). Det har varit stort fokus på att starta upp det prioriterade med arbetet att implementera personcentrerad vård i verksamheten. Inom försäkringsmedicin har det i samverkan med försäkringskassan genomförts dialogmöten på samtliga vårdcentraler i länet och på ett antal kliniker inom specialistvården för de som arbetar med psykisk ohälsa och smärta. Under perioden har det också genomförts utbildningar i försäkringsmedicin samt arbetsgivardialoger. Andelen länsinnevånare som har ett konto på 1177 Vårdguiden ökar stadigt i länet och nyttjandet av e-tjänsterna ökar. En invånarkampanj kring 1177 Vårdguidens har genomförts. Det är viktigt med fortsatt information på olika sätt om våra e-tjänster för att bidra till en positiv utveckling. En nationell plattform för internetbaserat stöd och behandling har utvecklats av 1177 Vårdguiden. Plattformen ger vårdgivare möjlighet att erbjuda stöd och behandlingar till invånare på ett säkert sätt via webben som ett komplement till annan behandling. Sedan hösten 2016 kan Region Kronoberg erbjuda Internet-KBT till medborgarna. Patientsäkerhetsarbetet har varit aktivt med insatser och aktiviteter inom olika områden. Arbetet kring VRI (vårdrelaterade infektioner) har fortsatt med olika fokus. Senaste nationella punktprevalensmätningen (våren 2016) visade en frekvens av 10,4 % VRI. Utbildning i BHK (basala hygienrutiner och klädregler) till nyanställda fortsätter genom patientsäkerhetsnätverket. Arbetet med trycksår har varit framgångsrikt under året. Sedan årsskiftet genomförs varje månad punktprevalensmätningar av trycksår som visar en minskning från 18 % i januari till 10 % i december Arbetet fick Region Kronobergs kvalitetspris MEDARBETARE Perioden präglas av bemanningssvårigheter. Vi lyckas inte rekrytera framförallt sjuksköterskor och läkare i den omfattning som behövs och detta påverkar såväl övertid, och användning av hyrpersonal som arbetsmiljö. Många insatser görs som på lite längre sikt kommer att ge positiv utdelning. Vi har en tydlig generationsväxling bland sjuksköterskor med många unga, relativt oerfarna som ska introduceras av vår befintliga personal samtidigt som vi har ett högt uttag av föräldraledighet som är svårt att återrekrytera till. 1 43

44 Under kommande tioårsperiod kommer drygt en fjärdedel, ca 1400 medarbetare, att nå 65 års ålder. Särskilt kännbara avgångar kommer att beröra läkare, sjuksköterskor, undersköterskor/skötare, medicinska sekreterare, BMA och tandsköterskor. Attraktionskraften i 24/7/365 tjänstgöring behöver ökas eftersom det är i dessa verksamheter som våra rekryteringssvårigheter är störst. Under perioden har nattindex 1,4 införts vid rotationsarbete. Detta har mottagits mycket positivt och implementeringshastigheten har varit betydligt högre än väntat, vilket är positivt. Beslut har under året fattats av Linnéuniversitetet om utökning av antalet utbildningsplatser på sjuksköterskeprogrammet från idag 60 till 80 platser/termin med start HT Femton av dessa utbildningsplatser kommer att finnas i Ljungby som då blir studieort. Detta är ett mycket viktigt beslut för att på lång sikt säkra kompetensförsörjningen av sjuksköterskor till regionen och inte minst Ljungby Lasarett. Vi har fortsatt vakanser på en nivå som inte är i linje med våra mål. Vi har ökat antalet AT-läkare och har nu besatt motsvarande 29 tjänster, detta kommer att öka under 2017 till 35. Antalet ST-läkare som rekryterats till primärvården har ökat på ett mycket bra sätt. Den långa trend av ökande sjukskrivningar vi sett är inte bruten dock har ökningshastigheten avtagit. Vi har under året en sjukfrånvaro motsvarande 5,5 % för Hälso- och sjukvården, vilket är en ökning jämför med 2015 då den var 5,3 %. VERKSAMHETSUTVECKLING Hälso- och sjukvården har haft ett ansträngt läge under året. Den sammantagna sjukvårdsproduktionen i egen regi ökar under 2016 medan tillgängligheten generellt sett ligger kvar på en oförändrad nivå. Överbeläggningar har ökat på i stort sett alla somatiska vårdavdelningar på grund av att vi ej kunnat bemanna alla fastställda vårdplatser. Vårdplatskoordinatorerna inom vår slutenvård har gjort ett betydelsefullt arbete vilket gjort att vårdplatssituationen har kunnat hanteras dag för dag. Primärvården har haft ett besvärligt bemanningsläge under året. Detta har varit besvärligt för medarbetarna men de har hanterat problemen på ett enastående sätt och inom alla verksamheter har samarbetet fungerat utmärkt vilket vi alla kan vara ödmjukt tacksamma för. Primärvårdens telefontillgänglighet har inneburit att med få undantag alla patienter fått bedömning och råd samma dag. Andel patienter som efter ett bedömt behov fått ett besök i primärvården inom 7 dagar var 89 %. För ambulanssjukvårdens prio1-uppdrag var ökade andelen som nåddes inom 10 minuter till 56 % under andra halvan av året. Andelen som nåddes inom 20 minuter var inom tätorter 86 % och landsbygden 63 %. När det gäller planerad specialistsjukvård redovisas en försämrad tillgänglighet men där utvecklingen följer riksgenomsnittet. Försämringen för läkarbesök är starkt kopplad till öron-näsahals-sjukvård och hudsjukvård, medan tillgängligheten för övriga specialiteter i stort är oförändrad eller förbättrad. För operation/åtgärd är det framförallt väntetiden för utprovning av hörapparat som försämrats. Denna försämring bröts mot slutet av året. Väntetiderna för undersökningar inom medicinsk service har ökat på grund av produktionsbortfall i samband med planering och införande av nya informationssystem (RIS). Under senare delen av året har väntetiderna till bl.a. CT kunnat reduceras genom extrainsatser. Kunskapsstyrning är en förutsättning för att patienter ges vård och insatser som baseras på bästa tillgängliga kunskap. Att medicinska utdata och processdata finns lättillgänglig är nödvändigt för faktabaserad uppföljning och utveckling. Vi har inte nått vår ambition att få önskade förbättringar av 2 44

45 medicinsk utdata ännu. Ett fördjupat arbete inom södra regionen med kunskapsstyrning och nivåstrukturering av fr. a. kirurgiska ingrepp har inletts. Processarbetet är en av förutsättningarna för en god kvalitet i hälso- och sjukvården. Det finns tjugotre definierade processer som är beslutade och påbörjade, varav arton är standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Produktion- och kapacitetsplanering, POK, är ett verktyg för ledning och styrning av hälso- och sjukvården som kan bidra till en högre effektivitet i verksamheten. Arbetet pågår i verksamheterna enligt en fastlagd modell. En förklaring till god tillgänglighet på t ex medicinkliniken CLV är enligt verksamheten ett framgångsrikt POK-arbete (produktions och kapacitetsplanering). Tolv chefer från hälso- och sjukvården har avslutat ett ledarprogram i vår egen regi med inriktning att de ska träna sin förmåga till hållbart systematiskt förbättringsarbete och förstärka rollen som chef kring ständiga förbättringar. Dessutom har fem chefer genomgått en fördjupad nationell ledarutbildning, Advanced Training Program, med fokus på att utveckla effektiva kliniska processer. EKONOMI Hälso- och sjukvårdens redovisade resultat uppgår till -83 mnkr inkl projekt vilket är i linje med den prognos på -80 mnkr som lämnats under året avslutas emellertid med en oroväckande ökning av kostnad för hyrpersonal. Kostnaderna för köpt vård har varit stabila under större delen av året, med få mycket dyra vårdtillfällen och där den nya abonnemangsmodellen motverkat kostnadsvariation. Under november och december stiger kostnaderna dock för såväl köpt högspecialiserad vård som vård inom vårdgarantin och fritt vårdsökande. Kostnadsökningarna motverkas av en mer återhållsam utveckling av läkemedelskostnaderna inklusive rabattintäkter, byte till billiga kopior där patent gått ut, samt att färre patienter behandlats för hepatit c under hösten jämfört med Till detta kommer delar av statsbidrag som ej förbrukats utan resultatförts enligt gällande redovisningsprinciper. Sett ur ett såväl ekonomiskt som verksamhets-, medarbetar- eller invånarperspektiv är personalsituationen och förmågan att komma till rätta med vakans-/hyrpersonalproblemet avgörande för möjligheterna att nå målet om en välfungerande verksamhet med en ekonomi i balans. Jan-Dec Belopp i mnkr Intäkter 5 728, ,0 Kostnader 5 812, ,3 Resultat -83,4-155,3 Per-Henrik Nilsson Förvaltningsdirektör 3 45

46 VERKSAMHETSBERÄTTELSE INVÅNARE Kronobergs invånare ska ha en god jämlik hälsa och jämlik tillgång till våra verksamheter, oavsett ålder, kön, bostadsort, social ställning, funktionsnedsättning, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Kronobergs invånare och andra personer som vistas i vårt län ska ha ett stort förtroende för hälsooch sjukvården. Patienten ska känna sig trygg med att vården erbjuds inom rimlig tid och att ingen riskerar att drabbas av onödiga vårdskador. Tillsammans med närstående ska patienten vara delaktig i de beslut som fattas. Kronobergarna ska i första hand välja att söka vård i Kronobergs län. Mål Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Styrtal Nuläge Målvärde 2016 Målvärde 2018 Sjukpenningtalet Plats 9 (november) Plats 3 Plats 1 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete En långsiktig strategi för hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande och förebyggande arbete har beslutats av hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp. Strategins syfte är att förstärka och vidareutveckla hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete genom att ha huvudfokus på personcentrerad vård och levnadsvanearbete med årliga handlings- och aktivitetsplaner. De levnadsvanor som berörs är tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor. Aktiviteter är påbörjade eller under planering enligt de beslutade handlingsplanerna. Som exempel kan nämnas Tobacco Endgame (Rökfritt Sverige 2025) som Region Kronoberg ställt sig bakom. Diplomerade tobaksavvänjare har en viktig roll i det tobaksförebyggande arbetet. Under året har flera utbildningar genomförts i samverkan med Landstinget Blekinge och Region Jönköpings län. Medicinska riktlinjer, verktyg och patientmaterial gällande de fyra levnadsvanorna är framtagna med syfte att stödja verksamheternas utvecklingsarbete. Det av ledningsgruppen beslutade utvecklingsarbetet avseende långvarig stress, psykisk ohälsa och sömnproblem fortlöper utifrån den framtagna handlingsplanen. Ett annat utvecklingsarbete avseende övervikt och fetma bland barn och unga i Kronobergs län startades upp i mars med bred samverkan mellan berörda verksamheter i Region Kronoberg och kommunerna i länet. Det arbetet består av två delar, medicinsk riktlinje/vårdprocess och förslag till länsgemensamma insatser, fortskrider enligt planering. Vid en delrapportering till styrgruppen bestämdes att hela arbetet rapporteras till hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp under första kvartalet Inom försäkringsmedicin har det genomförts dialogmöten på samtliga vårdcentraler i länet och på ett antal kliniker inom specialistvården för de som arbetar med psykisk ohälsa och smärta. Dialogmötena 4 46

47 genomförs i samverkan med försäkringskassan. Under perioden har det också genomförts utbildningar i försäkringsmedicin för chefer, rehabkoordinatorer och läkare i primärvården samt generella försäkringsmedicinska utbildningar för AT/ST- läkare. Det har också genomförts arbetsgivardialoger i samverkan med försäkringskassan med ett par av länets kommuner. Vidare finns en plan för att erbjuda arbetsgivardialoger till samtliga stora offentliga och privat arbetsgivare och vi har fört dialog med Svenskt Näringsliv för att medverka i ytterligare arbetsgivardialoger. Ett pilotprojekt kring reflektion och gruppdialog kring temat sjukskrivning vid psykisk ohälsa har genomförts på tre vårdcentraler i primärvården. Under 2017 kommer resultatet från pilotprojektet att presenteras. Det pågår utveckling av rehabteam och rehabkoordinatorernas uppdrag och roller bl a med regelbundna nätverksträffar och fokusgrupp samt framtagande av arbetsmodeller och verktyg. Mål Jämlik vård och hälsa Styrtal Nuläge Målvärde 2016 Målvärde 2018 Självskattad hälsa hos män i befolkningen år enligt Folkhälsoenkäten; Andel som anger "god" eller "mycket god" Självskattad hälsa hos kvinnor i befolkningen år enligt Folkhälsoenkäten; Andel som anger "god" eller "mycket god" 76,6 % 77 % 78 % 72,1 % 71 % 73 % E-hälsa Andelen länsinnevånare som har ett konto på 1177 Vårdguiden ökar stadigt i länet och är nu drygt 33,4 % vilket motsvarar invånare. En viktig bidragande orsak till detta är tillgången till den egna journal via nätet, som infördes i slutet av januari Fram tom december 2016 har unika personer loggat in på tjänsten och snittet är cirka 53 nya användare per dag. Breddinförandet av webbtidboken pågår. Av regionens tvåhundra mottagningar erbjuder nu åttiosex mottagningar webbtidbokning. En ihållande trend visar på ökad användning av basutbudet av e-tjänsterna. Under året är nivån upp mot avslutade ärenden/ månad. Förnya recept är en väl använd tjänst. En invånarkampanj kring 1177 Vårdguidens genomfördes under våren för att öka kunskap och intresse för att enkelt kunna nå vården när som helst under dygnet. Ombokningar via nätet till mammografiundersökningar har inte varit möjligt sedan mitten av april månad. Detta är en mycket betydande anledning till att vi inte lyckats med ökningen av antalet webbtidbokningar och beror på det jobbiga Ris-införandet på röntgen. En nationell plattform för internetbaserat stöd och behandling har utvecklats av 1177 Vårdguiden. Plattformen ger vårdgivare möjlighet att erbjuda stöd och behandlingar till invånare på ett säkert sätt via webben som ett komplement till annan behandling. Exempel på behandlingar via nätet är behandling mot ångest och depression, smärta, tinnitus och screening vid alkohol och drogproblem. Inom Region Kronoberg har det under året tillskapats en organisatorisk struktur som ska kunna erbjuda flera olika stöd och behandlingsinslag. Sedan hösten 2016 kan Region Kronoberg erbjuda 5 47

48 Internet-KBT till medborgarna. Samma möjligheter kommer att erbjudas till barn och unga under Mål Säker och personcentrad vård Styrtal Nuläge Målvärde 2016 Målvärde 2018 Förtroende för vår hälso- och sjukvård enligt Vårdbarometern; primärvård Förtroende för vår hälso- och sjukvård enligt Vårdbarometern; sjukhus Upplevd tillgänglighet enligt Vårdbarometern; kännedom om 1177 Upplevd tillgänglighet enligt Vårdbarometern; rimliga väntetider 64 % 73 % 75 % 74 % 76 % 76 % 91 %(tel) 59 %(www)* 85 % 85 % 71 % (vc) 54 % (sjh) 71 % 73 % Vårdkonto i E-tjänster på ,4 % 20 % 40 % Antal ärenden i 1177 vårdguiden som berör webbtidbokning (genomsnitt per månad tom juli, exkl mammografi) Andel vårdrelaterade infektioner inom slutenvården Andel trycksår inom somatisk slutenvård (dec 2016, 5 % uppstod hos Region Kronoberg) per månad 2000 per månad 10 % 7 % 5 % 10 % 10 % 5 % Olämpliga läkemedel för personer äldre än 75 år juni % 7 % 5 % *Avser Styrtalet saknar uppgift för 2016 Personcentrerad vård Handlingsplanen för personcentrerad vård omfattar sex olika övergripande aktiviteter med syfte att stärka det personcentrerade förhållningssättet i verksamheterna. Arbetet har genomförts enligt planen och en definition är fastställd av hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp. En workshop har genomförts i samverkan med Vårdförbundet och hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp har en pågående studiecirkel enligt material från bl.a. Vårdförbundet. Regionen har också påbörjat en medverkan i ett nationellt standardiseringsarbete. Beträffande olämpliga läkemedel för personer äldre än 75 år är nulägessiffran som redovisas hämtad från Vården i siffror och avser nov Under perioden januari-december 2016 har följande läkemedelsgenomgångar med apotekare genomförts (måltal för st.): Läkemedelsgenomgångar teammodell: 1008 st. (207 i ordinärt boende, 801 i särskilt boende). Läkemedelsgenomgångar på avd.13 (teamkonferens): 285 st. Konsultationsremisser i Cambio Cosmic: 35 st Läkemedelsgenomgångar på vårdcentral: 41st 6 48

49 Patientsäkerhet Patientsäkerhetsarbetet har varit aktivt med insatser och aktiviteter inom olika områden. Det patientsäkerhetsnätverk som finns med representation från alla centrum har en viktig roll när det gäller att driva det verksamhetsnära arbetet. De arbetar med verksamhetsutveckling och uppföljning både hälso- och sjukvårdsövergripande och centrumspecifikt. För att ge en gemensam kunskapsbas har utbildning för chefer i patientsäkerhet genomförts för en grupp på våren och två under hösten. Gruppen som utbildades i våras gick också steg två i december. Utbildning i händelseanalys har också genomförts under hösten. Arbetet med trycksår under året har varit framgångsrikt. Sedan årsskiftet genomförs varje månad punktprevalensmätningar av trycksår som visar att en minskning skett från 18 % i januari till 10 % i december Av dessa har hälften uppstått i Region Kronobergs hälso- och sjukvård. Ett nätverk av ambassadörer/undersköterskor med träff 1 gång/månad startade vid årsskiftet har haft en viktig roll i det verksamhetsnära förbättringsarbetet. Ett flertal utbildningstillfällen har erbjudits varje månad under 2016 och varit mycket välbesökta. Resultatet har presenterats avdelningsvis varje månad på webb och i Nyhetsbrev. Det goda resultatet grundas i att det funnits ett tydligt mål och uppdrag, stort engagemang på alla avdelningar samt ett patient- och närståendefokus. Arbetet fick också Region Kronobergs kvalitetspris Det finns en förbättringspotential och målet är att ytterligare minska de trycksår som uppstår i vår egen verksamhet. Under året har en inventering genomförts som resulterade i att en investering i hjälpmedel gjordes i syfte att kunna förebygga trycksår för att både förbättra och hålla kvar ett bra resultat. Arbetet kring VRI (vårdrelaterade infektioner) har fortsatt med olika fokus. Senaste nationella punktprevalensmätningen (våren 2016) visade en frekvens av 10,4 % VRI. De egna mätningarna under hösten visade ungefär samma siffror. Utbildning i BHK (basala hygienrutiner och klädregler) till nyanställda fortsätter genom patientsäkerhetsnätverket. Under våren 2016 hade vi fokusområde urinvägar med bl a en utbildningsdag den 9 mars. Viktigaste förändringen är övergång till steril metod vid KAD (kateter via urinröret) för att minska VRI. Andra områden har också varit föremål för olika insatser som exempel kan nämnas arbetet med kärlinfarter har varit aktivt under året (PVK, CVK etc). Beträffande markörbaserad journalgranskning har antal journaler som granskas ökat till 28/månad. vilket följer den lagda planeringen. Kommunikationsbrister inom vården är ett annat fokusområde. Arbetet med detta har försenats något men arbetsgruppen för denna utbildning kommer att ha sitt första möte i början av februari Generellt kan sägas att det övergripande patientsäkerhetsarbetet fortskrider enligt plan. Vi kommer att arbeta vidare med samma områden 2017 men planerar också att inkludera fallskador och riskanalysarbetet. 7 49

50 MEDARBETARE Region Kronobergs målbild inom perspektivet medarbetare är att vara en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas. Vi arbetar utifrån medarbetarnas hela arbetsliv och utgår från modellen: Attrahera Rekrytera Introducera Utveckla/behålla Avveckla. Mål Attraktiv arbetsgivare Styrtal Nuläge Målvärde 2016 Målvärde 2018 Vakanser längre än 6 mån Fåtal vakanser Andel specialistsjuksköterskor 41 % 42 % 43 % Antal AT-läkare Antal ST-tjänster Utbildning ST-läkare enligt plan (index max=5) 98 % 100 % 100 % Sjukfrånvaro (HSN) 5,5 % 4,1 % 4,1 % Antal arbetade timmar övertid Antal arbetade timmar för bemanningsföretag, läkare (inkl jour) Antal arbetade timmar för bemanningsföretag, sjuksköterskor Attrahera, rekrytera och introducera (kompetensförsörjning) Bristen på och svårigheterna att rekrytera vårdpersonal, framförallt läkare och sjuksköterskor, påtalas nationellt för stora delar av vårdsektorn. Dessa svårigheter återspeglas även inom Region Kronoberg även här är det svårt att rekrytera specialistläkare, sjuksköterskor, medicinska sekreterare, tandsköterskor samt också vissa andra specialistbefattningar. Kompetensförsörjning på kort och på lång sikt har därför varit högt prioriterad under året. Många insatser görs som på lite längre sikt kommer att ge positiv utdelning men nuläget för flera av hälso- och sjukvårdens verksamheter präglas av bemanningssvårigheter. Region Kronoberg genomgår för närvarande ett generationsskifte som kommer att pågå ett antal år framöver. Under kommande tioårsperiod kommer drygt en fjärdedel, ca 1520 medarbetare, att nå 65 års ålder. Särskilt kännbara avgångar kommer att beröra läkare, sjuksköterskor, undersköterskor/skötare, medicinska sekreterare, BMA och tandsköterskor. Kompetensförsörjning sjuksköterskor Hälso- och sjukvården i Region Kronoberg rekryterar ett stort antal sjuksköterskor, och är attraktiv som arbetsgivare för nyexaminerade sjuksköterskor. På grund av generationsväxling med tillkommande upplärning/introduktion och föräldraledigheter motsvarar dock inte rekryteringarna verksamheternas behov. 8 50

51 Fr. o m januari månad 2016, får alla nyutexaminerade sjuksköterskor med en tillsvidareanställning i Region Kronoberg möjlighet att genomgå ett tvåårigt kliniskt utvecklingsprogram, som en del i sin yrkesintroduktion. Syftet med utvecklingsprogrammet är att skapa en trygg övergång från att vara student till att bli medarbetare hos oss. Det är också ett sätt att tydliggöra vårt erbjudande som arbetsgivare. Vi har haft två omgångar under året med deltagare per grupp. Beslut har under perioden fattats av Linnéuniversitetet om utökning av antalet utbildningsplatser på sjuksköterskeprogrammet från nuvarande 60, till 80 platser per termin med start höstterminen Femton av dessa utbildningsplatser kommer att förläggas med Ljungby som studieort. Detta är ett mycket viktigt beslut för att på lång sikt säkra kompetensförsörjningen av sjuksköterskor till regionen. Planering pågår för att erbjuda en bra studiemiljö för studenter under deras praktikplacering på Lasarettet i Ljungby. Vi har under året tagit beslut om att införa utbildningstjänster för sjuksköterskor. Detta innebär att man har möjlighet att studera till specialistsjuksköterska med bibehållen lön. Utbildningstjänsterna annonseras inom prioriterade områden med start AST kollektivavtal har tecknats med Vårdförbundet och gäller för specialistutbildningar som går på halvfart. Andelen specialistsjuksköterskor är i dagsläget 41 % av det totala antalet sjuksköterskor. Vi har tagit ytterligare steg i vår organisationsmodell gällande VFU och har nu en säkrare hantering och samverkan med våra utbildningsanordnare. Vi har ökat antalet studenter som gör sin VFU inom sjuksköterskeprogrammet och vård och omsorgsprogrammen. Våra huvudhandledare inom ULVE (Utvecklande och lärande vårdenhet)har gjort ett mycket bra arbete under rådande omständigheter då brist på sjuksköterskor och minskat antal vårdplatser är en utmaning när det gäller att erbjuda kvalitativa VFU-platser. Nytt VFU avtal med Linnéuniversitetet har undertecknats och gäller från 1 januari VFU-samarbete gällande Röntgensjuksköterskor har påbörjats med Lunds universitet och målet är att fler Kronobergare söker röntgenprogrammet. Kompetensförsörjning läkare Hälso- och sjukvården har fortsatt problem med att rekrytera specialistläkare inom vissa områden, framför allt primärvården. Psykiatrin har också en ansträngd situation och har under året arbetat målmedvetet med att bli oberoende av hyrpersonal och bemanna med egna medarbetare. Flertal aktiviteter pågår för att rekrytera nya läkare, t ex genererade utlandsmässan i Utrecht en barnoch ungdomspsykiatrier. Rekryteringsföretag har till viss del kunnat tillhandahålla läkare utifrån våra behov. Dessa är på plats tidigast våren Det är totalt 12 läkare med placering både på Centrallasarettet Växjö och på Ljungby lasarett som har rekryterats. Tillgången på AT- och ST-läkare har generellt förbättrats, dock har hälso- och sjukvården inte sökande till ST-tjänster inom alla specialiteter i den omfattning som de önskar. Under året har vi utökat antal AT-block från 24 till 29 nyrekryteringar och kommer fr.o.m. nästa verksamhetsår öka till 35 AT-Block. Under året har samtliga verksamheter med AT-läkare genomgått en SPUR-inspektion med goda betyg. Särskilt bra betyg fick primärvården och psykiatri. Under året har en ny och reviderad ST-utbildning genomförts som är anpassad till Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS2015:8). Ett femårigt avtal har skrivit med LIPUS kring en extern och oberoende kvalitetsgranskning som fr.o.m. nästa verksamhetsår ska säkerställa en god ST-utbildning inom samtliga verksamheter. Den interna kvalitetsuppföljningen av fem kvalitetsindikatorer för verksamheterna med ST-läkare visade att vi har en god standard vad gäller handledare med både handledningsutbildning och där samtliga är specialistläkare. Vissa mindre brister finns vad gäller individuellt utbildningsprogram, 9 51

52 planerad handledning och regelbunden uppföljning. Vissa av dessa brister beror på randning och föräldraledigheter. Klinik/vårdcentral: Uppföljning av 5 kvalitetsindikatorer för ST-läkare (bas specialitet) ST > 7 mån 1. Handledare med handledarutbildning 2. Handledning av specialistläkare 3. Har individuellt utbildningsprogram 4. Planerad handledning 5. Regelbunden uppföljning Summa Ja / poäng Summa 100 % 100 % 96 % 97 % 97 % 98 % Kompetensförsörjning psykologer I början på juni gick den första årskullen studenter (29 st.) ut från Psykologprogrammet vid LNU i Växjö. Ungefär en tredjedel (12 st.) av dessa sökte sin PTP-tjänstgöring inom Region Kronoberg. Nytt för i år var vår satsning på PTP-psykologer inom primärvården. Det blev fem placeringar på regionens vårdcentraler. Under året har en studierektor anställts på deltid för Region Kronobergs nystartade PTP-program. En nysatsning för att kunna attrahera psykologstudenter att söka PTPtjänster här. Ett nytt PTP-program togs fram och löper under hela PTP-programmet. Vi har under året säkrat en rutin av VFU-platser för våra psykologistuderande. VFU-platserna är en bra kanal för framtida rekrytering av PTP-psykologer. Behålla och utveckla Vi ser en ökande konkurrens från andra arbetsgivare och generell brist på kompetens inom flera av våra yrkesgrupper. Detta innebär att vi måste utveckla oss som arbetsgivare för att kunna behålla och utveckla vår personal. Under perioden har ett flertal initiativ tagits för att se hur vi kan möta framtidens och vår nuvarande personal med arbetsvillkor som attraherar fler. Detta är ett område som är komplext utifrån lagar, avtal och olika intressen men vi ser att möjligheten att vara en attraktiv arbetsgivare även ligger i att testa nya former av arbetsvillkor för att attrahera en bredare del av personer med relevant kompetens för oss. Vi arbetar vidare utifrån ett helhetsgrepp med att se över; delade turer, rätt till heltid, rotationstjänstgöring, schemaläggning och grundbemanning. Detta är ett långsiktigt arbete som kräver omvärldsbevakning och nära samverkan med våra fackliga parter, samtidigt som det är viktigt att snabbt kunna prova nya vägar för att hitta lösningar som fungerar för våra verksamheter. Med utgångspunkt i beslut fattat i Hälso- och sjukvårdsnämnden i maj 2016 har det under perioden arbetats med att implementera bättre förutsättningar för återhämtning vid rotationstjänstgöring. Vi har nu en faktor på 1,4 vid nattarbete vilket i praktiken innebär att den medarbetare som arbetar rotation får ökad möjlighet till återhämtning i relation till hur mycket man arbetar nattpass. Detta har mottagits mycket positivt och implementeringshastigheten har varit betydligt högre än väntat, vilket är positivt. Vi ser detta som ett mycket bra sätt att få en långsiktigt hållbar arbetsmiljö för våra medarbetare vilket förhoppningsvis även gör oss till en attraktiv arbetsgivare vid kommande rekryteringar

53 Sjukfrånvaro Hälso- och sjukvårdsnämnden (i procent av ordinarie arbetstid) JAN - DEC 2016 JAN - DEC 2015 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män AKC Akutcentrum 4,8 4,6 5,2 4,8 4,6 5,2 BKC Barn och Kvinnocentrum 6,2 6,2 6,9 5,3 5,5 2,9 HSJ Hälso o sjukvårdsgemensamt 2,9 5,6 1,2 0,9 1,0 0,8 HSU Hälso o sjukvårdsutveckling 3,6 3,2 6,5 3,5 3,9 0,3 KIC Kirurgicentrum 5,8 6,6 2,4 5,3 5,7 3,3 MEC Medicincentrum 4,6 4,9 2,5 5,2 5,3 4,6 MSC Medicinskt Servicecentrum 4,7 5,5 2,3 4,5 5,2 2,2 PRC Primärvårds- och rehabcentrum 4,9 5,4 2,5 4,9 5,3 2,9 PSC Psykiatricentrum 6,7 7,9 3,9 6,9 7,8 4,7 RPK Rättspsykiatriska Regionkliniken 6,4 8,4 5,0 6,0 7,6 4,7 TVC Tandvårdscentrum 6,6 6,9 3,7 5,6 5,9 3,0 HSN Hälso o sjukvårdsnämnd tot. 5,5 5,9 3,7 5,3 5,7 4,0 Den långa trend av ökande sjukskrivningar vi sett är inte bruten dock har ökningshastigheten avtagit. Vi har under året en sjukfrånvaro motsvarande 5,5 % för Hälso- och sjukvården, vilket är en ökning jämfört med 2015 då den var 5,3 %. Trenden är att sjukskrivningarna ökar för kvinnor och minskar för män. De orsaker som framförallt anges vid ett rehabiliteringsärende/sjukskrivning är psykisk ohälsa och korttidsfrånvaro. Närvarotid och frånvarotid, egen personal 1 Jan-dec 2016 Jan-dec 2015 Närvarotid Frånvarotid Summa Närvarotiden ökar något för perioden samtidigt som även frånvarotiden ökar. Övertiden ökar med ca 20 % samtidigt som vi har en vis sökning av fyllnadstiden. Vi ser ett fortsatt högt uttag av föräldraledighet (föräldraledighet, tillfällig fp, partiell fl) som är högre än motsvarande period Närvarotimmarna och frånvarotimmarna avser vad som är registrerat utbetalningsdatumet och är därmed faktiskt utförda närvarotimmar o frånvarotimmar föregående månad

54 Arbetade timmar bemanningsföretag, läkare & sjuksköterska 2 Jan-dec 2016 Jan-dec 2015 Läkare Läkare jour Sjuksköterska Totalt Behovet av hyrpersonal har ökat markant avseende både läkare och sjuksköterskor i jämförelse med förgående år. Orsaken till den ökade användningen av bemanningsföretag handlar om den tilltagande svårigheten att rekrytera personal såväl till korttidsvikariat som till tillsvidareanställningar. Hyrläkare används framförallt inom primärvården, barn- och kvinnocentrum samt vuxenpsykiatrin. Inom medicinskt servicecentrum, medicincentrum och inom rättspsykiatrin har behovet minskat något. Hyrsjuksköterskor används främst inom kirurgi-, medicin-, akutcentrum och inom Alla landsting och regioner är idag beroende av inhyrd personal inom hälso- och sjukvården. Beroendet har generellt vuxit i landet trots att landstingen och regionerna tidigare gjort försök att minimera inhyrningen av personal. Mot bakgrund av denna utveckling har landstingen och regionerna med stöd från SKL under 2016 startat ett projekt som ska leda till ett oberoende av inhyrd personal i vården där även region Kronoberg ingår. Den önskade effekten av projektet är att nå ett oberoende av inhyrd personal inom hälso- och sjukvården. Projektets uppdrag är att med utgångspunkt i den nationella handlingsplan som finns utreda och implementera satsningar på övergripande nivå som leder till målet; oberoende av hyrpersonal Uppdraget innebär även att tillsammans med chefer informera och motivera hela organisationen i att vara delaktiga i arbetet med att nå projektets mål. Arbetet har påbörjats under hösten/vintern 2016 och dess effekter och åtgärder kommer att prägla komptensförsörjningsområdet för hälso- och sjukvården under de kommande åren. Antal vakanser längre än 6 månader Läkare Sjuksköterskor Undersköterskor/skötare Andra befattningar Totalt Primärvårds- och rehabcentrum Vuxenpsykiatrin Rättspsykiatriska Regionkliniken Tandvårdscentrum Kirurgcentrum Medicincentrum Barn- och kvinnocentrum Medicinskt servicecentrum Beräknas utifrån kostnader registrerade i InfoWeaver , med en schablon 1150:-/tim för läkare PRC, 1500:-/tim för läkare SV, 1600:-/tim för läkare PSC, 2500:-/tim jour läkare, 550:-/tim för sjuksköterskor PSC och 500:- /tim för sjuksköterskor PRC och SV

55 Akutcentrum Totalt Vid periodens utgång hade hälso- och sjukvården totalt 146 vakanser som är längre än sex månader. Målsättningen på 35 vakanta tjänster uppnås inte. Föregående period var antalet vakanser 141, vi har således en ökning med 5 vakanser mot förra mättillfället i augusti. Medarbetarområdet från centrumen i korthet KBC Belastningen har framför allt varit hög under sommarmånaderna på förlossningsavdelningen och neonatalavdelningen Barnkliniken saknar barnsjuksköterskor, till största delen ersatta med allmänsjuksköterskor. 4 SSK påbörjade studier till barn-ungdom- SSK under hösten. Kostnaderna för hyrläkare har ökat. Kvinnokliniken, neonatalvården samt BUP tvingas anlita hyrläkare och hyrsjuksköterskor för att kunna upprätthålla verksamheten. IVA kunde tack vare extra satsning under sommaren ha alla sina vårdplatser öppna, vilket har underlättat för alla verksamheter. När medarbetarna tillfrågas så anser majoriteten att sommaren och planeringen har gått bra. På anestesikliniken har under hösten 12 SSK påbörjar utbildningstjänster till specialist inom IVA, anestesi och operation. PRC Behovet av hyrläkare är fortsatt stort då våra vårdcentraler nu har 35 tjänster som inte är bemannade med specialister i allmänmedicin. Det är positivt att PRC har anställt elva ST under året och fler börjar efter årsskiftet. Ett utvecklingsarbete har startat för en utbildningsvårdcentral på VC-Teleborg med målgrupp utländska specialister i allmänmedicin, en har anställts under hösten. Tre psykologer gör sin PTP i PRC. Arbetet har intensifierats för att anställa fler vikarierande underläkare som ej har fått legitimation. Dessa anställningar ses som en god inkörsport för att gå vidare till pre-st-program och därefter ST i allmänmedicin. MEC Perioden har präglats av fortsatt personalbrist där antalet vårdplatser reducerats på medicinklinikerna. Det finns risk att personalbristen påverkar patientsäkerheten och ekonomiskt leder det till kostsamma lösningar i form av övertid och hyrpersonal. Även arbetsmiljön påverkas negativt för alla yrkeskategorier. Rekrytering av sjukvårdspersonal samt arbetsmiljöarbetet lyfts fram som centrumets viktigaste utmaning. Verksamheten använder hyrsjuksköterskor på medicinklinikerna och infektionskliniken. Det är dock svårigheter att få avrop på efterfrågad personal och man får inte sällan gå utanför avtal. Sommaren har varit ansträngd p.g.a. fler stängda vårdplatser. Fler antal undersköterskor och samarbetet med Regionservice om vårdnära service har gjort att sommaren ändå blev hanterbar. AKC Det har blivit allt svårare att rekrytera sjuksköterskor till akutkliniken CLV. Användandet av hyrpersonal (SSKI) på akutmottagningen CLV har ökat kraftigt. För att öka attraktiviteten och minska personalomsättningen har det lanserats ett åtgärdspaket på akutmottagningen CLV där man tillsatt fler undersköterskor för att bemanna upp kvällar och helger, infört ett tillägg för LASsjuksköterskorna samt infört tydliga kriterier för när och hur personalförstärkning ska göras. Akutläkarsatsningen har fallit väl ut, såväl ST-som överläkare har kunnat rekryteras. De fyra första specialistsjuksköterskorna inom akutmedicin tog examen i juni, och ytterligare tre har påbörjat utbildningen nu i höst

56 PSC Har ökat antalet arbetade timmar för hyrpersonal (läkare) jämfört med föregående år. Orsaken till ökningen är framförallt att samma period föregående år hade 3 överläkare slutat och ersättare i form av hyrläkare var inte på plats. Vi har även fått ökat uppdrag (Capio och flyktingpsykiatri) vilket har ökat behovet av läkare. Åtgärder för minskning av hyrläkare pågår och verksamheten räknar med att börja kunna se en minskning under våren Det har gjorts en medveten ökning av antalet STläkare utifrån planen att på sikt fasa ut hyrläkare. Utfasning av hyrläkare sept är möjlig utifrån föreslagna åtgärder i åtgärdsplan. För att nå vuxenpsykiatrins mål om 75 % specialistutbildade sjuksköterskor behöver fyra medarbetare vidareutbilda sig per år. Sjuktalen har minskat något, vilket är positivt. RPK Rekryteringsprocess pågår kontinuerligt med fokus på några olika professioner. Vikten av att rekrytera samt behålla rätt medarbetare är av stort värde. Under 2016 har man lyckats rekrytera in överläkare samt en ny chefsöverläkare. Flera ST-läkare hör av sig och visar intresse för kliniken, även ST-läkare som kommer utanför vår egen region. Då kliniken har en egen jourlinje kan man fortsatt betrakta antalet läkare som för få. Rättspsykiatriska regionkliniken har aldrig tidigare haft en så hög kompetens och ett så stort antal läkare som under 2016, under första halvåret 2017 förbättras läget ytterligare. Kliniken har ett stort behov av sjuksköterskor. Övertidstalet har ökat, främst bland sjuksköterskorna och detta beror på att dessa har minskat något i antal jämfört med föregående år. Fr.o.m. 1 april 2017 införs ett SSK/RPK-tillägg på kr/månad och efter två år ytterligare kr/månad. En offensiv och bred satsning gällande rekrytering av sjuksköterskor har präglat 2016 och denna process ska under 2017 bli än mer framåtsyftande och bred. MSC Det finns utmaningar i att rekrytera vissa yrkesgrupper och verksamheterna har gjort olika insatser för att säkerställa kompetensförsörjningen på såväl lång som kort sikt. En särskild satsning har gjorts för att öka tillgången på röntgensjuksköterskor genom ett samarbete med Lunds universitet. Förutom marknadsförande insatser, har flera verksamheter börjat omfördela arbetsuppgifter eller rekrytera alternativa kompetens-/yrkesgrupper för att optimera kompetensutnyttjandet. Arbetsmiljön har varit mycket ansträngd inom de kliniker som har genomgått stora verksamhetsförändringar och ombyggnationer och/eller haft brist på personella resurser. Stora övertidsuttag har blivit en följd av detta och i enstaka fall även ohälsa. Verksamheterna har utifrån sina olika förutsättningar tagit emot studiebesök, praktikanter (studenter) och prao-elever. Medicinsk fysik och teknik har genom Tekniksprånget som anordnas av Ingenjörsvetenskapsakademien haft en praktikant. TVC Arbetar aktivt med rekrytering gentemot studenter och har bl.a. haft drygt 20 studenter som sommarjobbat under sommaren. Det görs personliga utskick till tandläkar- och tandhygieniststudenter och man medverkar på flera av utbildningsorternas arbetsmarknadsdagar. Under året har tandläkare som saknar svensk legitimation anställts på tidsbegränsade anställningar. Avsikten har varit att ge en inblick i vår organisation och i den svenska tandvården samtidigt som de förbättrar sina kunskaper i det svenska språket. Förhoppningen är att detta bidrar till att de snabbare kommer vidare i processen med att få sin legitimation godkänd av Socialstyrelsen. En tandläkare från Irak har vidare inom ramen för regionens projekt språkpraktik tagits emot. Sjukfrånvaron ligger högre 2016 jämfört med Dels beror det på att flera medarbetare drabbades av olika infektioner/influensa under årets inledning men vi ser tyvärr också fler medarbetare som har drabbats av långvariga sjukskrivningar. Man arbetar aktivt med de medarbetare som i dagsläget är sjukskrivna och redo för arbetslivsinriktad rehabilitering

57 VERKSAMHETSUTVECKLING Målet med verksamhetsutvecklingen är att skapa effektivare processer utifrån bästa tillgängliga kunskap och resursanvändning. Det ska skapa värde för patienterna och göra oss mer effektiva. Mål God tillgänglighet i verksamheten Styrtal Nuläge Målvärde 2016 Målvärde 2018 Andel telefontillgänglighet; 0 dagar 94 % 99 % 99 % Andel läkarbesök inom primärvård; 7 dagar Andel läkarbesök inom planerad specialiserad vård; 60 dagar Behandling inom planerad specialiserad vård; 60 dagar Andel avslutade besök inom 4 timmar akutmottagningarna 89 % 90 % 95 % 61 % 85 % 90 % 59 % 85 % 90 % 72 % 85 % 90 % Tillgängligheten i sammandrag Den sammantagna sjukvårdsproduktionen i egen regi ökar under 2016 och samtidigt ligger tillgängligheten generellt sett kvar på en oförändrad nivå. Inom barn och kvinnocentrum har tillgängligheten kunnat bibehållas genom en produktionsökning och som genomförts med hjälp av en motsvarande resursökning för egen bemanning och hyrpersonal. För i första hand ortopedpatienter har försämringen av tillgängligheten begränsats genom att utflödet till utomlänsvård kopplat till vårdgaranti och patientens fria val ökat. Primärvårdens telefontillgänglighet innebär att med få undantag får alla patienter bedömning och råd samma dag. Andel patienter som efter ett bedömt behov får ett besök i primärvården inom 7 dagar är 89 %, medan andelen patienter som bedöms ha behov av läkartid och fått det samma dag uppgår till 65 %. För ambulanssjukvårdens prio1-uppdrag har andelen som nås inom 10 minuter ökat till 56 % under andra halvan av året och andelen som nås inom 20 minuter är inom tätorter 86 % och landsbygden 63 %. När det gäller planerad specialistsjukvård redovisas en försämrad tillgänglighet men där utvecklingen följer riksgenomsnittet. Andel väntande inom 90 dagar 60 dagar Läkarbesök: Kronoberg 78 % 61 % Riket 79 % 64 % Operation/behandling: Kronoberg 75 % 59 % Riket 76 % 59 % Försämringen för läkarbesök är starkt kopplad till öron-näsa-hals-sjukvård och hudsjukvård, medan tillgängligheten för övriga specialiteter i stort är oförändrad eller förbättrad. För operation/åtgärd är det framförallt väntetiden för utprovning av hörapparat som försämrats. Till följd av sjuksköterskebrist och uppgradering av journaldatasystemet har öppethållandet av operationssalar 15 57

58 begränsats, vilket inneburit att antalet planerade operationer vid operationsavdelning minskat och därmed påverkat tillgängligheten negativt. Vuxenpsykiatrin uppfyller vårdgarantins 90 dagar till 95 % och för patienter som väntat mindre än 60 dagar är läget oförändrat 83 %. Inom barn- och ungdomspsykiatrin har antalet väntande till nybesök och behandling endast ökat marginellt. Till följd av ett ökat remissinflödet har dock antalet väntande till fördjupad utredning fortsatt att öka, trots tillskapande av snabbspår och ytterligare en mottagning. Väntetiderna för undersökningar inom medicinsk service har ökat på grund av produktionsbortfall i samband med planering och införande av nya informationssystem. Under senare delen av året har väntetiderna till bl.a. CT kunnat reduceras genom extrainsatser. Tandvården har god tillgänglighet för akuta patienter. Däremot är det svårt att inom rimlig tid få en undersökning eller lagning utförd. En hårt belastad allmäntandvård innebär också ett ökat remissflöde till specialisttandvården och för icke prioriterade patienter är väntetiderna längre än 6 mån inom fem av åtta specialiteter. Primärvård Primärvården har en god telefontillgänglighet och med få undantag får alla patienter bedömning och råd samma dag. Av samtalen besvaras 72 % inom två timmar. Andel patienter som efter ett bedömt behov får ett besök i primärvården inom 7 dagar är 89 %, medan resultatet varierar mellan 81 och 96 % för vårdcentralerna. Andelen patienter som bedöms ha behov av läkartid och fått det samma dag uppgår till 65 %. Uppgradering av Cosmic R8 har påverkat tillgängligheten negativt, framför allt besök till läkare men även i viss mån telefontillgängligheten. Ambulansverksamhet Ambulansverksamhetens målsättning är att 60 % av prio1-uppdragen ska nås av ambulanssjukvården inom 10 minuter. Denna andel har ökat under andra halvan av året och är nu 56 %. Inom tätorter nås 86 % inom 20 min och på landsbygden nås 63 % inom 20 minuter. Nytt avtal för IVPA (i väntan på ambulans) har träffats med länets räddningstjänster. Somatisk vård Somatisk akut vård Fullmäktiges utfästelse om akutvårdsgarantin innebär att vistelsetiden på akutmottagningen ska uppgå till max 4 timmar. För båda akutmottagningarna redovisas en försämring av akutvårdsgarantin jämfört med 2015 och sammantaget uppfylls garantin för 72 % av patienterna att jämföras med målet 85 %. Diagram: akutvårdgarantin, % -andel inom fyra timmar Orsaken till försämringen bedöms relaterad till en ökad belastning p.g.a. en ökad besöksfrekvens samt vårdplatsbrist. Problematiken med ett stort antal patienter som söker på fel vårdnivå är fortsatt 16 58

59 omfattande delvis p.g.a. primärvårdens pressade situation. Den ökade belastningen på akutmottagningen innebär även ett ökat tryck och högre vårdtyngd på akutvårdsavdelningen beläggning och har medfört att akutobsplatserna stängts vid vissa tillfällen. Somatisk elektiv vård planerat nybesök till läkare Vid utgången av december väntade drygt patienter på planerat nybesök till läkare, vilket innebär ett oförändrat läge jämfört med december Dock har andelen som väntat mindre än vårdgarantins 90 dagar minskat till 78 % (89 % december 2015). En motsvarande minskning redovisas även för beräkningen enligt kömiljarden för 60 dagars väntetid där andelen är 61 % (71 % december 2015). Exkluderat patientvald väntan och medicinsk orsakad väntan har (503 december 2015) väntat längre än 90 dagar. Diagram: Antal väntande till planerat nybesök hos läkare Juli 2015 december 2016 (18 månader) I tabellen redovisas situationen för respektive centrum avseende tillgängligheten för mottagning enligt vårdgarantins 90 dagar och kömiljardens målsättning inom 60 dagar vid utgången av december (inom parantes december 2015). Nybesök till läkare Andel väntande inom Centrum 90 dagar 60 dagar Barn och kvinnocentrum 99 % (97 %) 88 % (86 %) Kirurgicentrum 67 % (84 %) 48 % (63 %) Medicincentrum 95 % (99 %) 84 % (83 %) Totalt 78 % (90 %) 61 % (71 %) Barn och kvinnocentrum har en god tillgänglighet och redovisar en generell förbättring. Ett ökat verksamhetstryck under året har hanterats med hjälp av en motsvarande resursökning. För kirurgicentrum redovisas goda väntetider enligt målsättning inom kirurgi liksom ett förbättrat väntetidsläge inom ortopedi. Försämringen hänförs dels till öron-näsa-hals-kliniken och ett ökat remissinflöde, dels till hudkliniken där nybesöken minskat p.g.a att en hyrläkarlinje avvecklades i början av året. Även inom medicincentrum redovisar verksamheterna goda väntetider generellt och i enlighet med målsättningen. Detta tillskrivs bl. a. POK-arbetet. Den redovisade försämringen hänförs till neurologi

60 Somatisk elektiv vård operation/behandling Vid utgången av december väntade patienter på planerat operation/behandling till läkare, vilket innebär ett oförändrat läge jämfört med december Andelen som väntat mindre än vårdgarantins 90 dagar minskar dock till 75 % (80 % december 2015). En minskning redovisas även för beräkningen enligt kömiljarden för 60 dagars väntetid där andelen är 59 % (62 % december 2015). Exkluderat patientvald väntan och medicinsk orsakad väntan har 739 (624 december 2015) patienter väntat längre än 90 dagar. Antal väntande till planerad operation/behandling Diagram: juli 2015 december 2016 (18 månader) I tabellen redovisas situationen för respektive centrum avseende tillgängligheten för operation/åtgärd enligt vårdgarantins 90 dagar och kömiljardens målsättning inom 60 dagar vid utgången av december (inom parantes december 2015). Operation/åtgärd Andel väntande inom Centrum 90 dagar 60 dagar Barn och kvinnocentrum 78 % (82 %) 58 % (63 %) Kirurgicentrum 70 % (77 %) 53 % (57 %) Medicincentrum 92 % (93 %) 81 % (82 %) Totalt 75 % (80 %) 59 % (62 %) Barn och kvinnocentrums tillgänglighet avser kvinnokliniken och här har operationsverksamheten till stor del kunnat upprätthållas med hjälp av hyrläkare. För kirurgicentrum redovisas oförändrade väntetider inom kirurgi, medan försämrad tillgänglighet redovisas inom ortopedi och öron-näsa-hals. Ökningen av antal väntande under året hänförs till ÖNH-kliniken och utprovning av hörapparater. Av klinikens totalt 737 väntande patienter avser 587 utprovning av hörapparat och där 294 patienter väntat längre än 90 dagar. P.g.a begränsat öppethållande av operationssalar till följd av sjuksköterskebrist samt uppgradering av journaldatasystem Cambio Cosmic, har antalet elektiva operationer vid operationsavdelning minskat med 214 jämfört med Detta har inneburit ökade kostnaderna för köpt vård inom vårdgarantin och fritt vårdsökande för i första hand ortopedpatienter, vilket förklarar att försämringen av väntetiderna begränsats. För medicincentrums ögonverksamhet redovisas en oförändrad god väntetidssituation

61 Vuxenpsykiatri För vuxenpsykiatrin redovisas ett oförändrat väntetidsläge för planerad specialistvård och där 95 % av patienterna väntat mindre än vårdgarantins 90 dagar. Även för patienter som väntat mindre än 60 dagar är läget oförändrat 83 %. Barn- och ungdomspsykiatri Inom barn- och ungdomspsykiatrin har antalet remisser ökat med 15 %. Samtidigt har antalet planerade ny-och återbesök ökat med 17 % och som innebär att antalet väntande till nybesök och behandling endast ökat marginellt under Trots tillskapande av snabbspår och ytterligare en mottagning har antalet väntande till fördjupad utredning ökat från 193 till 221 patienter till följd av ett ökat remissinflöde. Andelen som inom 30 dagar får ett nybesök har försämrats från 91 % till 84 % och motsvarande siffra för behandling är från 91 % till 73 % och för fördjupad utredning från 43 % till 12 %. Antal väntande vid BUP Diagram: juli 2014 december 2016 (30 månader) Medicinsk service Väntetiderna för undersökningar inom röntgenverksamheten har ökat på grund av produktionsbortfallet i samband med planering och införande av nytt röntgeninformationssystem. Under senare delen av året har väntetiderna till CT kunnat reduceras bl.a. genom extrainsatser från personalen, medan andra undersökningar såsom MR, skelett och ultraljud fortfarande har långa väntetider. Inom klinisk fysiologi är väntetiderna för några viktiga undersökningar långa. Det gäller framförallt ekokardiografi och Holter men även andra kliniska fysiologiundersökningar. Faktiska väntetider som baseras på utförda undersökningar kan fortfarande inte tas fram på grund av systembytet. Tandvård Tandvården har god telefontillgänglighet och också god tillgänglighet för akuta patienter med omedelbart behov av vård. Däremot medför patienttrycket att det är svårt att inom rimlig tid få en undersökning eller lagning utförd. Den nya kliniken på Teleborg, Folktandvården Linné, som stod klar i maj, är ännu inte fullt bemannad men har avlastat en hel del. Här finns det också möjligheter för nya patienter att få en fullständig undersökning utan väntetid. En hårt belastad allmäntandvård innebär också ett ökat remissflöde till specialisttandvården och för icke prioriterade patienter är väntetiderna längre än 6 mån inom 5 av 8 specialiteter. Käk - och ansiktsröntgen, protetik och sjukhustandvård har kortare väntetid än 6 månader. Akuta patienter får dock tid omedelbart. Behovet av narkostandvård för små barn med stort tandvårdsbehov är fortsatt stort. Väntetiden, för att få sin behandling utförd under narkos, har dock minskat

62 Mål Effektiva processer och rätt använd kompetens Styrtal Nuläge Målvärde 2016 Målvärde 2018 Antal beslutade och genomgångna patientprocesser Andel verksamhetschefer som använder produktions- och kapacitetsplanering i sin verksamhet (PoK) Vården i siffror - totalindex medicinska indikatorer, tillgänglighet, patienterfarenhet % 50 % 100 % Uppgift saknas Plats 2 eller bättre Plats 2 eller bättre Effektiva processer En styrgrupp med verksamhetsföreträdare för utveckling av processtrukturen har tillskapats. Styrgruppen arbetar med att hitta metoder för att identifiera och prioritera processer inom hälso- och sjukvården. Test pågår att använda verktyget värdekompassen för att följa processen utifrån kliniska resultat, funktionell status, patienttillfredsställelse och kostnad/resurs. Tjugotre definierade processer, varav arton standardiserat vårdförlopp inom cancervården, är beslutade och påbörjade. Under året har en processgrupp bildats och påbörjat utvecklingsarbetet kring processen akut koronart syndrom (AKS). Processen berör både Region Kronoberg och Landstinget i Blekinge och båda organisationerna är representerade i processgruppen. Fokus är i första hand angiografi och reperfusionsbehandling enligt nationella riktlinjer men även andra delar i processen som kan innebära förbättringar kommer att belysas i processarbetet. Dessutom har hjärtsviktsprocessen startat under året och redan pågående arbete med processer som t ex andningshjälp i hemmet och stroke utvecklas vidare. Samverkan med planeringsavdelningen för att ta fram en regiongemensam processtandard har inletts. Nya riktlinjer för läkarnas vårddokumentation har fastställts. Pilotverksamhet med mentorer i vårddokumentation pågår bl. a. inom MAC (medicin- och akutcentrum). Det arbetet fortlöper under året och kommer att fortsätta med fler initiativ under nästa år för att få en effektivare vårddokumentation. Tolv chefer från hälso- och sjukvården har avslutat ett ledarprogram i vår egen regi med inriktning att träna sin förmåga till hållbart systematiskt förbättringsarbete och förstärka rollen som chef kring ständiga förbättringar. Ytterligare ett program ska starta i början av Det ligger i linje med regionens under året framtagna ledaridé. Dessutom har fem chefer genomgått en fördjupad nationell ledarutbildning, Advanced Training Program, med fokus på att utveckla effektiva kliniska processer. Produktions- och kapacitetsplanering Produktion- och kapacitetsplanering, POK är ett verktyg som kan bidra till bättre förutsättningar för anpassning av verksamheten till förändringar i vårdbehovet, högre förutsägbarhet avseende produktionsvolymer, resursåtgång och kostnader. Det kan också ge en bra grund för planering av arbetstiden. Produktions- och kapacitetsplaneringsarbetet i verksamheterna kräver stora insatser från medverkande vilket i sin tur förutsätter god framförhållning. Tom dec 2016 har 45 % av 20 62

63 verksamhetscheferna antingen avslutat eller påbörjat en POK-genomgång enligt den fastlagda modellen. Under året har uppföljning av verksamhetens planer via Qlik View upparbetats. Kunskapsstyrning Kunskapsstyrning är en förutsättning för en evidensbaserad praktik, d.v.s. att patienter ges vård och insatser som baseras på bästa tillgängliga kunskap. En evidensbaserad praktik där overksamma eller skadliga metoder rensats ut leder till ökad trygghet och säkerhet för patienter samt ger samhällsekonomiska effekter. I samband med utvecklingsarbeten av våra patientprocesser ska alltid tillgång till bästa tillgängliga kunskap analyseras för att säkerställa en god vårdkvalitet. Ett bra exempel på detta är cancervårdens standardiserade vårdförlopp, där ett gemensamt nationellt faktaunderlag finns beslutat och ingår som stöd i vårt processarbete. Ett prioriterat område är att medicinska utdata och processdata finns lättillgängligt för faktabaserad uppföljning och utveckling. Vi har inte nått vår ambition att få önskade förbättringar av medicinsk utdata klart under Det som pågår är att kvalitetssäkra grunddata kring diagnoser och åtgärdskoder som ska ingå i nya verktyget QlikView. Detta förväntas kunna levereras under första halvåret En viktig del i implementering av ny kunskap är att göra det på ett för vården ändamålsenligt sätt. Ett verktyg för detta är faktadokument via intranätet vid namn TILDA-kort. Vid årsskiftet fanns 60 kort och nu är 86 godkända och publicerade, målet för 2016 var 85 kort

64 Produktion I tabellen redovisas hälso- och sjukvårdens samlade produktionsstatistik för 2016 i jämförelse med de två föregående åren. Kommentarerna fokuserar på jämförelse mot föregående år. Produktionsstatistik Område jmf jmf jmf jmf 14 Primärvård vårdval Primärvård läkarbesök % -1% - varav jourbesök % -1% Primärvård besök annan vårdgivare % 6% Övrig primärvård och rehabilitering Sjukvårdsrådgivningen besvarade samtal % 14% Lasarettsrehab besök annan vårdgivare % -5% Rehabiliteringskliniken, totalt antal besök % 24% Rehabiliteringskliniken, antal vårddagar % -3% Habilitering, totalt antal besök % -3% Ambulansverksamhet Ambulansuppdrag totalt % 4% Somatisk öppenvård Läkarbesök % 1% - varav akutmottagningarna % 5% - varav akut/oplanerade besök % 1% - varav planerade återbesök % -2% - varav planerade nybesök % 4% Sjukv. behandling/besök annan vårdgivare % 7% Besök i dagsjukvård % 17% Somatisk slutenvård Vårddagar (vårdtid i dgr) % -5% Vårdtillfällen % -3% Medelvårdtid 4,5 4,6 4,6-0,1-0,1-2% -2% Operationer i SV % -6% Förlossningar % 11% varav barn födda % 10% Beläggning i % 88,3 84,9 83,6 3,4 4,7 4% 6% Disponibla vårdplatser 349,5 381,6 380,4-32,1-30,9-8% -8% 22 64

65 Område. (jan-dec) jmf jmf jmf jmf 14 Vuxenpsykiatri Vårddagar (vårdtid i dagar) % -5% Vårdtillfällen % 10% Medelvårdtid 11,0 11,0 11,0 0,0 0,0 0% 0% Beläggning i % 85,0 88,0 89,0-3,0-4,0-3% -4% Disponibla vårdplatser 51,5 52,0 52,0-0,5-0,5-1% -1% Läkarbesök % 8% - varav akuta % 2% Besök annan vårdgivare % -9% Rättspsykiatri Vårddagar, netto exkl. permissioner % 3% Beläggning i % 101,3 100,0 100,1 1,3 1,1 1% 1% Disponibla vårdplatser 118,0 117,0 116, % 2% Tandvård Antal frisktandvårdsavtal % 17% Patienttid/totalt arbetad tid i % % -3% Antal behandlade patienter % 2% Total patienttid, timmar % 2% Medicinsk Service Röntgen undersökningar % -2% Röntgen CLV % -4% Röntgen LLL % 3% Mammografier % -25% Kliniska fysiologiska analyser % -7% Kliniska kemiska analyser % 11% Transfusionsmedicin (serologiska analyser) % 2% Mikrobiologiska analyser % 16% Patologiska och Cytologiska analyser/remisser % 2% Privata vårdgivare Specialistvård. Besök, läkare med vårdavtal % -33% Besök, läkare med ersättning enligt lag % 1% Delegerade besök hos sjuksköterskor % -25% 23 65

66 Område. (jan-dec) jmf jmf jmf jmf 14 Sjukvårdande behandling. Sjukgymnastik, vårdavtal % 2% Sjukgymnastik, ersättning enligt lag % -6% Naprapat % -14% Psykoterapeut % 466% Sammanvägt ökar sjukvårdsproduktionen för besök och vårdtillfällen/vårddagar inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde med ca 0,9 %. Motsvarande ökning för produktion i egen regi är ca 1,6 % och är kopplad till den öppna vården. Den slutna vården inom somatisk vård minskar. Samtidigt ligger tillgängligheten generellt sett kvar på en oförändrad nivå. Den totala produktionsökningen ska ses mot en resursökning för bemanning på ca 1,8 %. Likaså uppgår volymökningen för utomlänsvård kopplat till vårdgaranti och patientens fria val till 25 % motsvarande ca 700 besök och 75 slutenvårdstillfällen. Sammantaget kan ökningen av den öppna vården till del förklaras av den ökade asyl- och flyktingströmmen och ett fortsatt ökat tryck inom dagsjukvård, dagkirurgi och endoskopiverksamhet. Samtidigt minskar slutenvården, vilket kan förklaras av rekryteringssvårigheter samt effekter av patientsäkerhetsarbetet där vårdskador i form av vårdrelaterade infektioner och tryckskador minskar. Primärvård och rehabilitering Den totala primärvårdsproduktionen ökar med besök eller 2,2 % jämfört med Sedan sommaren har antalet läkarbesök kunnat ökas genom något fler hyrläkarlinjer och innebär att läkarbesöken ökar med totalt besök under året. Ökningen av besök till annan vårdgivare är ca och förklaras av besöksökningar till psykosociala resurser och sjukgymnastik inom primärvårdsrehab samt besök till barnhälsovården och hälsoenheten. Antal besvarade samtal på vårdguiden på telefon ökar med 11 %. För rehabiliteringsverksamheten har besöksantalet ökat för rehabiliteringskliniken och lasarettsrehab medan habiliteringens besök minskat. Rehabklinikens minskning av vårddagar förklaras bl.a. av neddragning av slutenvårdsplatser för att klara vårdtunga patienters omvårdnadsbehov. Ambulansverksamhet Antalet ambulansuppdrag ökar något jämfört med föregående år. Det är de högprioriterade uppdragen (prio 1) som ökar, medan de lägre prioriterade uppdragen (prio 2-4) liksom övriga transportuppdrag minskar. För att förbättra tolkning och tillämpning av kriterier för de högprioriterade ambulansuppdragen fortsätter dialogen med SOS-alarm. Somatisk vård Akutcentrum Antalet läkarbesök vid akutmottagningen i Växjö är i stort oförändrade med ca besök, medan ökningen är 4 % eller ca besök vid akutmottagningen i Ljungby. Besöksnivåerna är höga samtidigt som antalet gamla och svårt sjuka patienter ökar, vilket medför att andelen patienter där akutvårdsgarantin uppfylls minskar. För den akutgeriatriska kliniken redovisas en minskad produktion för både vårddagar och vårdtillfällen, som är kopplad till neddragning av vårdplatser till följd av en besvärlig bemanningssituation. Barn och kvinnocentrum Alla verksamheter inom barn- och kvinnocentrum berördes av den ökade asyl- och flyktingströmmen som startade hösten Sjuka barn och unga - både kroppsligt och psykiskt, gravida kvinnor i dåligt skick och nyfödda som kräver specialistvård. Inom sluten vård ökar vårddagarna med 14 % och vårdtillfällena med 6 %. Antalet förlossningar uppgår till och ökar med 10 %. Även 24 66

67 öppenvården visar på ökningar av läkarbesök och besök annan vårdgivare inom både akut och planerad vård. Totalt antal utförda operationer vid kvinnokliniken minskar med 1 %. Kirurgicentrum Inom kirurgicentrums slutenvård minskar antalet vårddagar med 3 % och antal vårdtillfällen med 4 %. Minskningen är generell och avser både akut och planerad vård. Bidragande orsaker är uppgradering av journalsystem och byte av röntgeninformationssystem, liksom färre disponibla vårdplatser och brist på operationstider till följd av sjuksköterskebrist. Operationer i sluten vård minskar med 200 och av minskningen avser 172 planerade operationer. Detta har medfört ett ökat utflöde till utomlänsvård för främst ortopedpatienter och sammantaget gör detta att den negativa effekten för tillgängligheten begränsas. Öppenvården minskar med ca läkarbesök motsvarande 2 % och hänförs dels till hudkliniken där besöken minskat p.g.a. att en hyrläkarlinje avvecklades i början av året och dels till akuta besök inom öron-näsa-hals-kliniken. Både inom kirurgi och ortopedi ökar de akuta läkarbesöken och inom kirurgin gäller detta även planerade läkarbesök. För dagkirurgin är ökningen 223 operationer eller 4 % och avser kirurgkliniken. Även besök hos annan vårdgivare och besök till den nya dagendoskopienheten ökar. Medicincentrum Beroende på svårigheter att rekrytera sjuksköterskor har medicinklinikerna minskat antal disponibla vårdplatser med 24,1 till 143,6 vårdplatser. Detta bidrar till att den totala slutenvårdsproduktionen minskar med ca eller 11 % vårddagar och ca 900 eller 7 % vårdtillfällen. Minskningarna av vårdplatser och produktion hänförs till medicinklinikerna i Växjö och Ljungby. Trots färre vårdplatser och kortare medelvårdtid ökar inte andelen återinläggningar. Inom öppenvården minskar läkarbesöken knappt 1 %, vilket bl.a. förklaras av vårens uppgradering av journalsystemet samt brist på specialistläkare. Av de totala läkarbesöken har de akuta besöken ökat något och ökningen är generell. Förutom för onkologkliniken redovisas en generell minskning av planerade läkarbesök och främst för återbesök. Vuxenpsykiatri För vuxenpsykiatrins slutenvård ökar vårddagar och vårdtillfällen, med en oförändrad medelvårdtid på 11 dagar. Antalet läkarbesök ökar med 7 %, medan besök hos annan vårdgivare fortsätter minska. Förändringen av läkarbesöken ska ses mot att ansvar och resurser för delar av den privata vuxenpsykiatrin och flyktingpsykiatrin överförts till den offentliga psykiatriska vården. Även POKarbetet har påverkat utvecklingen. Rättspsykiatri Rättspsykiatrins beläggning i slutenvård har under året varit 101 %. En beläggning på 95 % är eftersträvansvärt och under 2017 är målet att minska den till 97 %, allt för att säkerställa en god vård och arbetsmiljö. Kliniken har ett fortsatt högt tryck vad gäller vårdplatsförfrågningar på såväl regionsom riksnivå och under året tog kliniken in 102 patienter, jämfört med 154 patienter under På grund av beläggningen har kliniken nekat 113 vårdplatsförfrågningar. Detta ska ses mot att man har ett tiotal patienter från Kronoberg som borde vara i boende med öppenvårdstillhörighet. Arbete har inletts för att möta den stora efterfrågan, bl.a. genom att påbörja planering för en utökning av antalet vårdplatser, liksom att samarbete påbörjats med vuxenpsykiatrin kring Kronobergs-patienter. Tandvård Inom tandvårdscentrum minskar tandläkartiden beroende på sjukskrivningar, tjänstledigheter och vakanser, samtidigt som tiden för patientadministration ökar med 2000 timmar. De ökade administrativa kraven innebär att patienttiden i relation till totalt arbetad tid minskar med 1 %. Sammantaget gör detta att antal behandlade patienter minskar med 758 eller 1 %. Utvecklingen av friskvårdsavtal är fortsatt positiv och antal tecknade avtal är uppe i , vilket är en ökning med 5 %

68 Medicinsk service För medicinsk service minskar produktionen inom flertalet områden. Undantag är mikrobiologi och klinisk kemi där antalet analyser ökar med 7 % och som i hög grad är kopplat till ökade krav och behov för den öppna och slutna sjukvårdsproduktionen. Minskningen inom transfusionsmedicin hänförs till begränsade resurser i kombination med sjukdomar i blodgivarkåren. Produktionsminskningarna inom bild- och funktionsmedicin ska ses mot problemen med införandet av nytt radiologisk informationssystem (RIS) liksom att införandet även ianspråktagit personalresurser. Minskningen har begränsats genom extrainsatser på kvällar och helger liksom att drygt femtio patienter skickats för CT-undersökning till annat landsting. De enkla undersökningarna som skelett och lungor har minskat mest, medan antalet CT-undersökningar ökat trots RISproblematiken. Mammografiscreeningen gjorde uppehåll före sommaren på grund av systembytet och kunde inte påbörjas som planerat i augusti på grund av RIS-systemets försening utan påbörjades först i oktober. Totalt har ca färre undersökningar gjorts jämfört med 2015 och medförde kraftigt förlängda undersökningsintervall med upp till 30 månader. Extrainsatser under hösten gav ett positivt resultat och vid årsskiftet har mammografiscreeningsintervaller minskat till ca 26 månader. Även produktionsminskningen med 12 % inom klinisk fysiologi är kopplat till RIS-införandet. Inom klinisk patologi och cytologi har två läkare slutat under året, vilket medfört svårighet att hantera den dagliga verksamheten. För att hålla svarstiderna har preparat även skickats till extern granskare. Privata vårdgivare De privata vårdgivarna Kronobergskliniken, Capio vuxenpsykiatri och Flyktingpsykiatrin upphörde under 2015 och produktionsansvaret övergick till den offentliga vården. Detta bidrar till att specialistvård utförd av privata vårdgivare minskar under EKONOMI Ett av de övergripande målen för hälso- och sjukvården är att den ska vara effektiv. Det innebär att resurserna i form av personalens kompetens, medicinsk utrustning, läkemedel med mera ska användas på ett sådant sätt att de ger största möjliga bidrag till att nå målen om en god hälsa, hög tillgänglighet, respekt för människan och vård efter behov. Ekonomi i balans Ekonomi i balans Styrtal Nuläge Målvärde 2016 Målvärde 2018 Avvikelse mot budgeterat resultat inkl projekt -83,4 mnkr Regionfullmäktige har utökat hälso- och sjukvårdens ram som, efter justeringar för omorganisation och tillkommande beslut uppgår till ca mnkr inkl intern handel och primärvårdens del av vårdvalet. Hälso- och sjukvården har erhållit internt bidrag om 47 mnkr motsvarande den ökning av statsbidraget för läkemedelsförmånen som staten och SKL kommit överens om. Dessutom har hälsooch sjukvården tillförts 15 mnkr enligt beslut om användning av bidrag för ökat flyktingmottagande

69 Resultatuppföljning för 2016 Hälso- och sjukvårdens redovisade resultat uppgår till -83 mnkr inkl projekt vilket är i linje med den prognos på -80 mnkr som lämnats tidigare under året avslutas emellertid med en oroväckande ökning av kostnad för hyrpersonal. Kostnaderna för köpt vård har varit stabila under större delen av året, med få mycket dyra vårdtillfällen och där den nya abonnemangsmodellen motverkat kostnadsvariation. Under november och december stiger kostnaderna dock för såväl köpt högspecialiserad vård som vård inom vårdgarantin och fritt vårdsökande. Kostnadsökningarna motverkas av en mer återhållsam utveckling av läkemedelskostnaderna inklusive rabattintäkter, byte till billiga kopior där patent gått ut samt färre patienter behandlats för hepatit c under hösten jämfört med Till detta kommer delar av statsbidrag som ej förbrukats utan resultatförts enligt gällande redovisningsprinciper. Sett ur ett såväl ekonomiskt som verksamhets-, medarbetar- eller invånarperspektiv är personalsituationen och förmågan att komma till rätta med vakans-/hyrpersonalproblemet avgörande för möjligheterna att nå en ekonomi i balans. Diagrammet nedan visar utvecklingen av merkostnad för hyrpersonal, övertid, sjuklön, fritt vårdsökande och vård inom vårdgarantin. Jämfört med 2014 har dessa poster ökat med 95 mnkr i löpande priser. Antaget en prisförändring om ca 3 % per år uppgår kostnadsökningen till knappt 90 mnkr, det vill säga motsvarande 2016 års underskott. I bokslutet har en reservation gjorts med 5,4 mnkr för återbetalning av abonnemangsintäkter inom södra sjukvårdsregionen. Efter bokslutet har kännedom om felaktigt debiterad kund för rättspsykiatrisk vård framkommit. Posten är under utredning. Problem i samband med byte av röntgensystem kan innebära att skadeståndskrav riktas mot leverantören. Merkostnaderna uppgår till 1,6 mnkr. Fakturor för köpt vård som inkommit efter bokslutet och som inte kunnat preliminärbokas uppgår till 720 tkr. Ett belopp som brukar vara högre

70 I samband med bokslutsgranskning har en korrigering av intäkter för asylsökande vänts åt fel håll. I stället för en minskning har det blivit en ökning med 2,2 mnkr som då påverkar resultatet positivt med totalt 4,4 mnkr. Felaktiga fakturor avseende hyrpersonal i kombination med bristande intern kontroll har resulterat i en fördjupad granskning av 2016 års fakturor. Granskningen pågår och kontakt tas med leverantörer för reglering av felaktigheter. Dessa poster har inte beaktats i bokslutet. Jämfört med 2015 års redovisade resultat innebär 2016 års resultat en förbättring med ca 70 mnkr, men med hänsyn tagen till den överenskommelse som fanns om ett negativt resultat med -76 mnkr är 2016 års resultat i stort sett oförändrat. Resultatet faller således ut enligt förväntad nivå. Det bör noteras att hudverksamheten och den offentligt drivna primärvården redovisar negativa resultat med -8 mnkr och -1 mnkr. Samtidigt redovisar anslagen för utbetalning av ersättningar inom vårdval ett överskott med 16 mnkr. Resultatuppföljning för perioden Månad - DECEMBER HELÅR 2016 Prognos 2015 Resultaträkning exkl. projekt (mnkr) Utfall Budget Diff Jan-Dec Budget Diff Helår (okt) Helår Intäkter Patientavgifter 12,6 14,3-1,7 161,0 170,9-9,9-9,0 165,7 Såld vård inkl 53,9 50,9 3,0 624,3 608,6 15,6 12,0 584,1 tandvård Landstingsersättning 301,8 301,8 0, , ,1 0,0 0, ,4 Övriga intäkter 123,9 100,7 23, , ,3 122,7 103, ,0 Summa intäkter 492,2 467,6 24, , ,9 128,5 106, ,2 Kostnader Personalkostnader -244,4-242,7-1, , ,3 44,0 48, ,3 Hyrpersonal -15,3-1,2-14,1-153,8-14,6-139,3-133,0-113,8 Summa bemanning -259,7-243,9-15, , ,9-95,3-85, ,2 Köpt utomlänsvård -59,4-44,8-14,6-627,6-544,1-83,5-69,0-594,8 Läkemedel -48,1-50,6 2,5-596,4-606,8 10,4 5,0-569,0 Medicinsk service -27,2-23,7-3,5-300,4-284,1-16,2-13,0-289,5 Medicinskt och övrigt -21,9-22,2 0,2-288,7-265,8-22,9-23,0-276,0 material Övriga kostnader -86,6-74,8-11,8-909,8-892,3-17,5-10,0-902,0 Avskrivningar och -7,3-7,8 0,5-88,2-88,8 0,7 0,0-83,4 internränta Summa kostnader -510,3-467,8-42, , ,9-224,4-195, ,8 Projekt 3,4 0,0 3,4 12,8 0,0 12,8 9,1 24,8 Verksamhetens -14,6-0,3-14,4-84,2-1,0-83,1-79,9-154,8 nettokostnader Finansiella intäkter 0,1 0,1 0,0 1,8 1,2 0,6 0,7 1,8 Finansiella kostnader -0,1 0,0-0,1-1,0-0,2-0,8-0,7-2,5 Resultat -14,6-0,2-14,5-83,4 0,0-83,3-80,0-155,4 Not: *) Statligt bidrag för läkemedelsförmånen har fastställts och intäktsförts under regiongemensam finansiering. Hälsooch sjukvården har tillförts 47 mnkr på helårsbasis som ett internt bidrag. Med anledning av detta har budget för Övriga intäkter och Läkemedel justerats Kommentar 28 70

71 Intäkter Intäkterna redovisar totalt ett överskott på 129 mnkr jämfört med budget. Patientavgifterna avviker negativt från budget och förklaras främst av vakanser inom tandvården som medför att intäkter inte genereras enligt plan. Den sålda vården avviker positivt från budget. Positiva avvikelser inom såld vård redovisas framför allt för abonnemangsintäkter och ersättningar från migrationsverket. De största överskotten återfinns inom rättspsykiatriska regionkliniken, medicinkliniken CLV, infektionskliniken och ambulansverksamheten. Hudverksamheten redovisar negativ avvikelse för vårdepisoder och även tandvården har intäkter under budgeterad nivå. Intäktsöverskottet ligger i allt väsentligt under övriga intäkter. Ersättning för asylsökande ger ett överskott med 29 mnkr. Intäkter för såld medicinsk service faller ut 12 mnkr över budget. Även ersättningar inom vårdvalet och 6 % momsersättning för köpt privat vård redovisar överskott med totalt 20 mnkr. Barn- och kvinnocentrum tar upp motsvarande 26 mnkr i intäkter av sina specialdestinerade statsbidrags för att täcka merkostnader för bemanning. Här redovisas även den del av bidrag för ökat flyktingmottagande som enligt beslut tillförts hälso- och sjukvården med 15 mnkr. Till detta kommer övriga bidrag, ersättningar och försäljningsintäkter. Bemanningskostnad Diagram: Kostnad för bemanning (tkr). Utfall per månad Kostnad för bemanning (egen plus hyrpersonal) överskrider budget med 95 mnkr och uppgår till totalt mnkr vilket är en ökning med 168 mnkr eller 6 %. Ökningen förklaras framför allt av kostnad för nya löneavtal, övertid och hyrpersonal. Bemanningssituationen är fortsatt svår inom framför allt primärvård, barn- och kvinnocentrum, kirurgicentrum samt inom psykiatrin. Bristerna i bemanningen avser läkare och sjuksköterskor i 24/7-verksamhet inom den somatiska sjukhusvården. Hälso- och sjukvården har totalt budgeterade tjänster inkl projektfinansiering. Ej ersatt frånvaro och vakanser motsvarar ca 167 tjänster. För att täcka dessa har hyrpersonal använts motsvarande ca 73 tjänster. Kostnad för egen personal avviker positivt från budgeterad nivå beroende på vakanser och frånvaro inom framför allt primärvård, psykiatri och tandvård. Den positiva budgetavvikelsen förmår inte balansera överskridandet som kostnaden för hyrpersonal medför. Rensat för effekter av omorganisation har närvarotiden ökat med 1,9 % eller motsvarande 68 tjänster jämfört med samma period föregående år. Volymökningarna återfinns inom Primärvårds- och rehabcentrum, Barn- och kvinnocentrum, Kirurgicentrum samt Medicinskt servicecentrum

72 Övertidskostnaderna fortsatt att öka under 2016 även om en minskning noteras i december. Uttryckt i volym ökar övertiden med 20 %, eller motsvarande 7 tjänster jämfört med föregående år. Även kostnad för sjuklön har ökat. Uttryckt i volym ökar sjukfrånvaron med 5 % eller 12 tjänster jämfört med föregående år. Procentuellt sett ökar långtidssjukfrånvaron mest. Personalskulderna uppgår till 283 mnkr vilket är en ökning med 8 mnkr jämfört med samma tidpunkt föregående år. Uttryckt i volym ökar skulderna för intjänad komptid med 5 % eller timmar, läkarnas jour- och beredskap minskar med 3 % eller timmar medan semesterlöneskulden ökar med 1 % eller dagar jämfört med december Kostnad för hyrpersonal ligger på en fortsatt hög nivå. Under hösten har månadskostnaden legat på ca 13 mnkr för att öka ytterligare till 17 mnkr respektive 15 mnkr i november och december. Den totala årskostnaden uppgår till 154 mnkr vilket är en ökning med 40 mnkr eller 35 % jämfört med Merkostnaden jämfört med egen personal utgör ca 90 mnkr. Omräknat i tjänster motsvarar hyrläkare ca 43 tjänster, en ökning med 9 tjänster jämfört med föregående år. Hyrsjuksköterskorna ökar motsvarande ca 17 tjänster. Den största ökningen redovisas på sjuksköterskesidan inom anestesikliniken (op/iva). Flera verksamheter rapporterar svårigheter att få sjuksköterskor levererade på sina avrop till hyrföretagen och måste i övervägande fall gå utanför upphandlade avtal. Nivån med hyrläkare fortsätter att öka inom primärvård, kvinnosjukvård, vuxenpsykiatri samt barnoch ungdomspsykiatrin. Primärvården har de största problemen med hyrläkare, och rapporterar att man i december hade 35 budgeterade tjänster som inte var bemannade med specialister i allmänmedicin. Av dessa var ca 25 bemannade med hyrläkare. Primärvården har för närvarande en vakansgrad på 44 % för allmänläkare. Kostnad för köpt vård Diagram: Kostnad för köpt vård (tkr). Ackumulerat utfall per månad Köpt vård genererar ett underskott på -83,5 mnkr. Av dessa utgör -19 mnkr internt köpt rättspsykiatrisk vård, +1,1 mnkr internt inom primärvården och -65 mnkr externt köpt utomlänsvård. Kostnaderna inkluderar vård till asylsökande med 6,4 mnkr, vilket också medför en intäkt med motsvarande belopp. Underskottet för externt köpt vård fördelas enligt följande: Högspecialiserad vård -29 mnkr Abonnemang +2 mnkr 30 72

73 Ej högspecialiserad vård -36 mnkr Privat vård inom länet -2 mnkr Kostnaden för internt köp av rättspsykiatrisk vård ökar med 6 mnkr jämfört med föregående år och förklaras av ökad volym kronobergare som dömts till denna typ av vård. Under hösten har antalet kronobergare inom rättspsykiatrin minskat. Underskottet för externt köpt högspecialiserad utomlänsvård förklaras med 10 mnkr av vårdtillfällen >600 tkr/st. Jämfört med föregående år minskar kostnaden för mycket dyra vårdtillfällen med 6,5 mnkr. De dyraste vårdtillfällena hänförs till ECMO-behandling, transplantations- och thoraxkirurgi. Underskottet för ej högspecialiserad vård förklaras främst av ökade kostnader för fritt vårdsökande och vård inom vårdgarantin som totalt ökar med 16 mnkr jämfört med föregående år. Kostnaderna ökar främst inom ortopedi orsakat av svårigheterna att bemanna operationsavdelningen. Kostnaden för akut länssjukvård ökar med 5 mnkr. Bokslutsdifferensen, d.v.s. skillnaden mellan det faktiska utfallet och det som preliminärbokades i bokslut 2015 uppgår till -3,3 mnkr. Den nya abonnemangsmodellen ger ett överskott med 2 mnkr. Antal utfärdade remisser ökar jämfört med föregående år med 476 st till Ökningen är främst hänförbar till ortopedi, neurofysiologi, förlossningsvård, ögonsjukvård urologi, samt onkologi. Tabell: Externt köpt sluten vård 2015 och 2016 Kostnadsintervall Kostnad (tkr) Antal Förändring Förändring (%) Kostnad Antal Kostnad Antal <235 tkr ,5% -0,1% >235 tkr <600 tkr ,2% 14,3% >600 tkr ,0% -12,8% Summa ,7% 0,5% Tabellen ovan visar en ökning av den externt köpta slutenvården med 8,4 mnkr eller 2,7 % jämfört med Ett skift mellan intervallet <235 tkr till >235 tkr<600 tkr redovisas för thoraxkirurgisk vård motsvarande 7 mnkr. Samtidigt ökar kostnaden för ortopedisk vård med 9 mnkr i intervallet <235 tkr. Övriga specialiteter ligger nära 2015 års utfall i intervallet <235 tkr. Rörelserna är större i intervallet mellan 235 tkr och 600 tkr med kostnadsökningar framför allt för kirurgisk samt öron-, näs- och halssjukvård. Kostnadsminskningar redovisas för barn- och ungdomsmedicinsk samt kardiologisk vård. Kostnaden för vårdtillfällen dyrare än 600 tkr minskar med drygt 9 mnkr. Störst kostnadsminskning redovisas för transplantationskirurgisk vård. Kostnad för läkemedel Diagram: Kostnad för läkemedel (tkr). Utfall per månad

74 Läkemedelskostnaderna uppgår till totalt 596 mnkr 206. Budgeten har justerats med 47 mnkr på årsbasis anledning av ökat bidrag för läkemedelsförmånen. Detta i kombination med en mer återhållsam utveckling än prognostiserat medför att ett överskott jämfört med budget redovisas med 10 mnkr. Utfallet inkluderar rabatter med 17 mnkr, där knappt hälften avser smittskyddsläkemedel och hälften avser läkemedel inom cancerområdet, förbrukningsartiklar diabetes och TNF alfahämmare. Ökningen jämfört med 2015 uppgår till 27 mnkr eller 5 %. Störst ökning noteras för medicincentrum med 27 mnkr eller 10 %. Netto ligger således hela ökningen där, med en fortsättning på förra årets ökning inom framför allt nya läkemedel inom cancervården, kardiologi och ögonsjukvård. Inom primärvården slår reformen med gratis läkemedel till barn <18 år igenom. Hälso- och sjukvårdspengen har förstärkts med 26 kr/listad av denna anledning. Även sjukhusvårdens läkemedelsbudget har reviderats med 1,3 mnkr. Kostnadsökningar noteras för barn- och kvinnocentrum med 5 mnkr eller 19 %. Kostnadsökningen slår igenom kraftigare för förmånsläkemedel förskrivna på recept. När det gäller övriga läkemedel redovisas de facto en kostnadsminskning förklarat av rabatter, byte till kopior där patent gått ut samt något färre behandlade patienter för hepatit c jämfört med Tabell: Kostnad och volym för TNF-alfahämmare TNF-hämmare Diff Diff (%) Kostnad (kr) ,7% Volym (DDD) ,9% Kostnad/DDD (kr) ,9% Tabellen visar att kostnaderna minskat med 2,7 % trots en ökad volym med 12,9 %. Med 2015 års kostnad/ddd hade 2016 års volym kostat 67 mnkr. Bytet har alltså inneburit att en kostnadsökning motsvarande 10 mnkr undvikits. Övriga kostnader Kostnader för medicinsk service överskrider budget med -16 mnkr. Underskott redovisas framför allt inom primärvård, medicincentrum och för labprover beställda vid akutmottagningarna. Kostnaderna ökar med 11 mnkr jämfört med föregående år med tyngdpunkt på kemiska analyser, röntgenundersökningar och patologiska analyser. Medicinskt och övrigt material redovisar -23 mnkr i underskott jämfört med budget. Budgeten för 2016 har förstärkts, dock slår effekterna av genomförda upphandlingar ännu inte igenom

75 Kostnaderna ökar med drygt 13 mnkr jämfört med 2015 och ligger inom sjukhusens centrum. De nya blodsockermätarna slår igenom med 5 mnkr. Övriga kostnadsökningar redovisas för förrådsuttag av op/iva-material, insulinpumpar, pacemaker, proteser mm. Övriga kostnader lämnar ett underskott på -17 mnkr jämfört med budget. Kontogruppen är omfattande och inkluderar underskott för sjukresor, tvätt av personalkläder, glasögonbidrag, förbrukningsmaterial och IT-utrustning. Överskott för projekt förklaras av att delar av tillgänglighetsmedel resultatförts, ej förbrukade äldremedel samt interna verksamhetsprojekt under hälso- och sjukvårdsgemensamt. Ekonomiskt resultat per centrum i korthet Centrum/motsv (tkr) Prognos Helår (okt) Primärvårds- och rehabcentrum varav vårdval varav rehab + övrigt Akutcentrum Barn- och kvinnocentrum Kirurgicentrum Medicincentrum Medicinskt servicecentrum Vuxenpsykiatri Rättspsykiatri Tandvårdscentrum Summa centrum Hälso- och Sjukvårdsgemensamt Hälso- och Sjukvårdsutveckling Summa HS gemensamt Projekt Summa HS totalt inkl projekt Kommentar till resultatet Primärvårds- och rehabcentrum redovisar sammantaget ett negativt resultat som ändå får betraktas som bra med tanke på primärvårdens besvärliga personalsituation. Man har likt tidigare rapportering höga kostnader för hyrläkare, och har fler vakanser jämfört med vad som rapporterades under våren, men även kostnader för läkemedel och medicinsk service överskrider budget. Ersättningar inom vårdvalet, som en följd av fler listade och ökad ACG-vikt, samt för vård till 33 75

76 asylsökande ger en positiv resultatpåverkan. Rehabdelen redovisar ett negativt resultat hänförbart till glasögonbidrag och förändring av semesterlöneskuld. Akutcentrum redovisar ett positivt resultat trots successivt ökande produktionsvolymer och en svår personalsituation med vikariebrist. Bemanningskostnader ger underskott jämfört med budget där vakanser delvis väger upp kostnader för övertid och hyrpersonal. Den ansträngda personalsituationen påverkar möjligheterna att lägga ut ledigheter för att minska personalskulderna. Överskott för såld vård, ersättning för asylsökande och centrumgemensamma anslag genererar ett plusresultat. Kliniskt TräningsCentrum har flyttat organisatoriskt från akutcentrum till hälso- och sjukvårdsgemensamt. Barn- och kvinnocentrum lyfter intäkter för statsbidrag till resultaträkningen vilket tillsammans med ersättning för asylsökande och såld vård ger ett intäktsöverskott som balanserar underskott för bemanning. Centrumet har en mycket besvärlig personalsituation med ökade kostnader för sjuklön, övertid, hyrpersonal, köp av vård och tjänster som följd. Läkarbrist vid framför allt BUP och KK medför hyrläkarlösningar för att klara behov och patientsäkerhet. Exempelvis har antalet förlossningar ökat med nästan 10 % jämfört med Kostnaderna för fritt vårdsökande ökar med drygt 2 mnkr eller 25 %. Läkemedelskostnaderna redovisar underskott trots fördelning av tillskott för ökat bidrag läkemedelsförmånen. Kirurgicentrum redovisar ett kraftigt minusresultat. Det negativa resultatet förklaras av episodersättningar för hudverksamheten, hyrpersonal inom anestesikliniken, övertid och frånvaro vid vårdenheten, medicinskt material samt köpt vård med kostnadsökningar för fritt vårdsökande och vård inom vårdgarantin. Kostnaden för de båda sistnämnda ökar med 67 % eller 10,7 mnkr jämfört med 2015 och är främst hänförbar till vårdgarantin för ortopedi kopplat till reducerad operationskapacitet, neddragen verksamhet vid uppgradering av Cosmic och byte av röntgensystem med produktionsbortfall som följd. Medicincentrum redovisar positiva avvikelser för såld vård och ersättning för asylsökande. Posterna väger upp underskott för bemanning och material. En generell ökning av kostnader för övertid samt jour-och beredskap noteras. Kostnadsutvecklingen för hyrpersonal har varit högst för medicinkliniken i Ljungby. Del av ökat bidrag för läkemedelsförmånen har tillförts centrumet som därmed kan redovisa balans gentemot budget trots kraftiga kostnadsökningar. Man har på ett framgångsrikt sätt bytt till billiga kopior inom biologiska läkemedel. Kostnadsutvecklingen för köpt akut länssjukvård, fritt vårdsökande inom öppenvård och medicinsk service medför ändå ett negativt resultat för centrumet. Glädjande rapporterar medicinkliniken i Växjö att antalet hjärtinfarkter minskat med 100 jämfört med Man uppger vidare positiva effekter av POK-arbetet i form av bra tillgänglighet trots läkarbrist och ombyggnad. Medicinskt servicecentrum redovisar ett negativt resultat. Överskridanden på kostnadssidan vägs till stor del upp av intäkter för sålda tjänster. Centrumet rapporterar att ökade övertids- och timlönkostnader är främsta orsak till att en ekonomi i balans inte kan nås. Dessa har i sin tur orsakats av byte av röntgensystem och uppstart av nytt system inom klinisk kemi. Positiva effekter väntas under 2017 inom klinisk kemi. Extra satsning för att korta mammografiköer har finansierats av statliga medel för standardiserade vårdförlopp. Likt tidigare rapporter överskrids budgeten även för medicinskt material inom kemiavdelningen samt kostnader för tvätt av personalkläder. Merkostnader för införandet av nytt röntgensystem särredovisas med 1,6 mnkr. Klinisk mikrobiologi ingår i centrumet och redovisar ett resultat på +0,6 mkr efter avsättning med 0,4 mnkr för landstinget Blekinges andel av 2016 års överskott. Vuxenpsykiatri har fortsatt ansträngd bemanningssituation med höga kostnader för hyrpersonal och internt köpt rättspsykiatrisk vård. Överskott för vakanser och läkemedel förmår inte balansera de negativa avvikelserna. Centrumet vidtar åtgärder och planerar för ytterligare åtgärder med syfte att nå en förbättrad ekonomi. En successiv utfasning av hyrpersonal pågår med målet att vara utan hyrläkare 34 76

77 hösten Även den internt köpta vården ska reduceras med resultat i slutet av Det ekonomiska resultatet förbättras jämfört med 2015 beroende på extra medel för att täcka merkostnad för hyrpersonal samt att gamla prio-pengar intäktsförts. Dessa båda poster står för en resultatförbättring om 14 mnkr. Rättspsykiatriska regionkliniken redovisar ett positivt resultat. Intäkter för såld vård och överskott för vakanta tjänster täcker kostnader för behov av bemanning med hyrpersonal. Kostnaden för hyrpersonal är något lägre jämfört med Beläggningen har varit högre än planerat samtidigt som bemanningen varit lägre. Under hösten har beläggningen sjunkit enligt plan, vilket kommer att påverka det ekonomiska resultatet. Tandvårdscentrum redovisar negativa avvikelser för patientavgifter, såld vård och avskrivningskostnader. Underskotten vägs upp av ersättning för asylsökande, som tillsammans med bidraget för ökat flyktingmottagande och överskott jämfört med budget för personalkostnader och tjänster ger ett positivt resultat inklusive uppstartskostnader för Folktandvården Linné. Hälso- och sjukvårdsgemensamt genererar ett negativt resultat. Negativa budgetposter för att täcka underskott i verksamheten för läkemedel och schablonersättning för asylsökande har täckts enligt beslut. Kvarstående underskott avser i allt väsentligt budgetjusteringar för hyrpersonal och dyra vårdtillfällen inom köpt vård samt sjukresor. Projekt under hälso- och sjukvårdsgemensamt ger en positiv budgetavvikelse. Del av 2015 års tillgänglighetspengar har resultatförts med 8,2 mnkr, ej förbrukade äldremedel samt interna verksamhetsprojekt. Mål för bättre resursanvändning Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade i september 2015 beslut om Mål för bättre resursanvändning, med syfte att på tre års sikt sänka kostnader med ca 90 mnkr enligt tabellen nedan. Mål för bättre resursanvändning (mnkr) Mål Effekt Mål Mål Område Bemanning med egen personal - Halvera kostnad hyrpersonal Sjuklön/Övertid till 2013 års nivå Engångskostnad svår säsongsinfluensa Periodisering köpt vård Upphandlingseffekter - Kemlab 2,4 0 2,4 2,4 - Läkemedelsdistribution 2,3 2,3 2,3 2,3 "Hemtagning" från RPS 10, Samordnad HIA och IVA i Ljungby *) Produktions- och kapacitetsplanering - Halvera övertid jmf 2013 års nivå Ingen köpt vård enl vårdgarantin Ökade kostnader för att nå effekt ovan **) Summa Not: *) Ej beslutat. **)Förslag till åtgärder för att begränsa kostnadsutvecklingen HSN Kostnadsutvecklingen avseende hyrpersonal, sjuklön, övertid och köpt vård inom vårdgarantin har efter beslutet fattades varit negativ, vilket medför att målen avseende dessa områden inte kommer att 35 77

78 kunna nås. Att kunna bemanna med egen personal är den absolut mest avgörande framgångsfaktorn för att kunna nå målen ovan. Influensarelaterade diagnoser visar en minskad slutenvårdskonsumtion motsvarande 1035 vårddagar som, med en bedömd marginalkostnad på ca 4000 kr/vårddag, ger sänkt kostnad med 4,1 mnkr. En sammanlagd effekt av åtgärderna motsvarande 9 mnkr kan uppnås under Mätresultat visar att vårdrelaterade infektioner minskat från 15 % till 10 % för vårdtillfällen i slutenvård. Några direkta effekter kan inte utläsas i resultaträkningen utan får betraktas ur ett alternativkostnadsresonemang. Med en bedömd totalkostnad på ca 7000 kr/vårddag innebär varje procentenhets sänkning en minskad felanvändning av hälso- och sjukvårdens samlade resurser med 7 mnkr. Den totala effekten blir då således 35 mnkr. Även förekomst av trycksår minskar glädjande. De senaste mätningarna visar på en minskning från 18 till 8 %. Med ett resonemang enligt ovan minskar felanvända resurser med ca 70 mnkr. Med antagandet att vårdrelaterade infektioner och trycksår förlänger vårdtiden med 4 dagar motsvarar minskningen ett reducerat behov med drygt 40 vårdplatser. Effekterna vägs in i den pågående vårdplats-/bemanningsöversynen. Ett arbete har startats för att minska kostnaderna för vården av kronobergare på Rättspsykiatriska regionkliniken. Om en del av dessa patienter kan föras till vuxenpsykiatrin skapas utrymme för fler utomlänspatienter och därmed en förbättrad ekonomi. Produktions och kapacitetsplaneringen fortgår och är en viktig delkomponent till att långsiktigt kunna fasa ut hyrläkare inom bl.a. psykiatrin. När olika förbättringsprojekt kopplat till produktions och kapacitetsplaneringen slår igenom kommer de ekonomiska effekterna. Exempelvis rapporterar medicincentrum att genomgången inneburit en bättre kontroll av verksamheten, och även om orsakssambandet inte går att verifiera vill man ändå relatera förbättringar i tillgängligheten till pokarbetet. Även fler läkarbesök i vuxenpsykiatrin kan sannolikt hänföras till ett pågående POK-arbete. FRAMÅTBLICK Personalförsörjningen kommer att bli den viktigaste frågan att tackla under Ska vi kunna ge en trygg och säker vård med god kvalitet är kompetensförsörjningen helt avgörande. Kostnadsutvecklingen för inhyrd personal har varit extrem under 2016 och måste bromsas under Kvalitetsbristkostnader har dock sannolikt varit ännu högre vilka är svåra att exakt beräkna. Även kostnader för övertid och sjukskrivningar har ökat vilket behöver hanteras under Under 2017 kommer arbetet med att utfasa hyrpersonalberoendet och ersätta detta med egna medarbetare att vara en viktig utmaning. Vuxenpsykiatrin som har hunnit längst kommer att gå före i detta arbete. Arbetet innebär en lång rad av åtgärder som kan variera utifrån behov i respektive verksamhet. Bland viktiga delar i lösningen kan nämnas produktions- och kapacitetsarbetet (POK), processarbetet, rätt använd kompetens (RAK), nödvändiga schemaförbättringar t ex nattindex 1,4, bemanningsöversyn, arbetsmiljöinsatser samt riktade lönesatsningar. Att lyckas bemanna verksamheten med egna medarbetare är mycket viktigt för att kunna upprätthålla en god kontinuitet och kvalitet. Under själva omställningen måste vi tyvärr räkna med en tillfällig försämring i tillgänglighet något som de flesta troligen kan acceptera för det viktiga målet d.v.s. omställningen till att bedriva verksamhet med egna medarbetare. Arbete med att ta fram en utvecklingsplan fram till 2027 d.v.s. med en 10-årshorisont kommer att uppta mycket tid under Syftet är att förbereda verksamheten för framtiden och ta höjd för de 36 78

79 demografiska utmaningarna samt den medicinska och digitala utvecklingen. Arbetet med själva utvecklingsstrategin ska vara klart efter första halvåret Patientsäkerhetsarbetet kommer att fortgå. Inspirerade av framgångar med trycksår och VRI arbetet så kommer förbättringsarbetet att fortgå för att säkra andra viktiga förbättringsområdet t. ex. säker hantering av urinvägar samt färre fallskador. Bortsett från det uppenbart goda för patienterna så är patientsäkerhetsarbetet liksom allt annat kvalitetsarbete gott för resurshushållningen vilket ju blev väldigt tydligt när vi beräknade nyttan med trycksårsminskningen under Personcentrerad vård samt hälsobefrämjande arbete är andra viktiga utvecklingsområden under 2017 som har tydlig koppling till en förbättrad hälsa och tillgänglighet. När det gäller tillgängligheten är personalförsörjningen en nyckelfråga men POK-arbete och processarbetet är viktiga delar för att nå framgång. Under året ska dessutom utredas hur en prestationsbaserad stimulans kan användas för att öka tillgängligheten. Ekonomin under 2017 kommer att avgöras av hur vi lyckas med personalförsörjningen och utfasningen av hyrpersonalsberoendet. Detta är som framgår i inledningen vår absolut viktigaste ödesfråga

80 9 Svar på motion Regionen behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning 16RK

81 Svar på motion Diarienr: 16RK2282 Handläggare: Hanna Lunding, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Svar på motion Regionen behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning Ordförandes förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att motionen därmed anses besvarad. Sammanfattning Kristdemokraterna har i en motion föreslagit - att en handlingsplan för att förebygga och förhindra könsstympning hos barn bör utarbetas - att kompetenshöjande utbildningssatsning bör genomföras bland vårdpersonal samt - att information om svensk lagstiftning på olika språk bör kommuniceras till berörda familjer. Region Kronoberg har sedan 2015 en handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och/eller barn som far illa. Denna handlingsplan inkluderar även kvinnlig könsstympning. Inom ramen för arbetet utifrån handlingsplanen har bland annat samtalsstöd och checklista för personal och informationsmaterial till föräldrar på flera olika språk tagits fram. Flera utbildningssatsningar genomfördes under 2016 och ytterligare tillfällen planeras under Svar på motion Frågan om könsstympning är en viktig och aktuell fråga som Region Kronoberg arbetar på olika sätt. Då all personal inom hälso- och sjukvården går under anmälningsplikten ska en anmälan genast skickas till socialnämnden om det råder misstanke om att ett barn utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld, vanvård eller försumlig behandling, hedersrelaterat våld eller annat utnyttjande, eller kvinnlig omskärelse/könsstympning. Underlag för det svar som redovisas nedan har inhämtats från regionens människorättsstrateg. Sida 1 av 3 81

82 Svar på motion Diarienr: 16RK2282 Handläggare: Hanna Lunding, Datum: En Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och/eller barn som far illa, som inkluderar kvinnlig könsstympning, finns inom regionen sedan Handlingsplanen syftar till att utgöra en vägledning för all personal inom hälso- och sjukvården för att på ett så tidigt stadie som möjligt uppmärksamma våld i nära relationer och/eller om barn som far illa. Handlingsplanen ska även ligga som grund för de verksamhetsanpassade arbetsrutiner som varje verksamhet utarbetar kring arbetet med att identifiera och agera vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa. Handlingsplanen riktar sig till Region Kronobergs förtroendevalda, chefer, hälso- och sjukvårds-personal samt tandvårdspersonal som kommer i kontakt med barn och vuxna som patienter eller närstående. Utifrån handlingsplanen har regionens projektledare för våld i nära relationer tagit fram en checklista för vårdpersonal att använda vid misstanke om att en flicka könsstympats eller riskerar att könsstympas. Handlingsplanen finns i lokala arbetsrutiner och en särskild rutin för könsstympning är under framtagande inom Barn-, kvinno- och kirurgcentrum som efter fastställande kommer att spridas till övriga centrum. Information kommer att översättas till de vanligast förekommande språken, i de länder där kvinnlig könsstympning förekommer. Under hösten 2016 påbörjades även ett arbete inom barnhälsovården med medel från Socialstyrelsen kopplat till förebyggande av könsstympning med inriktning mot föräldrar till nyfödda. Inom ramen för detta arbete togs dels ett samtalsstöd till personal och dels ett informationsmaterial till föräldrar fram. Materialet till föräldrar inkluderar ett stämplat intyg från Polismyndigheten, Region Kronoberg, Åklagarmyndigheten och Länsstyrelsen i Kronobergs län som beskriver svensk lag om förbud mot könsstympning. Till detta har även två utbildningstillfällen hållits för personal i barnhälsovården under 2016, ytterligare tillfällen planeras under Under hösten 2016 hölls även länsövergripande utbildningar som arrangerades av Länsstyrelsen. I samverkan med länets kommuner och Länsstyrelsen i Kronobergs län pågår ett arbete med att ta fram ett regionalt kunskapsunderlag som beskriver hur aktörerna i länet ska arbeta på området. Detta drivs av Region Kronobergs människorättsstrateg. Kopplat till detta planeras en regional utbildning i september Sida 2 av 3 82

83 Svar på motion Diarienr: 16RK2282 Handläggare: Hanna Lunding, Datum: Ekonomiska konsekvenser av motionens förslag Det arbete som genomförs utifrån aktuell handlingsplan sker inom ramen för verksamheternas befintliga medel. Charlotta Svanberg Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga: - Motion - Regionen behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning - Beslutsunderlag: Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och/eller barn som far illa Sida 3 av 3 83

84 Kansliet Susann Swärd Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och/eller barn som far illa INLEDNING SYFTE OCH MÅLGRUPP REGION KRONOBERGS ANSVAR ANSVARSFÖRDELNING INOM REGION KRONOBERG POLITISKT FÖRTROENDEVALDA CENTRUM-, VERKSAMHETS-, ENHETS- OCH AVDELNINGSCHEFER PERSONAL INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN REGION KRONOBERGS VERKSAMHETSANSVAR RESPEKT FÖR PATIENTENS SJÄLVBESTÄMMANDE VAD GÖR DU OM DU MISSTÄNKER VÅLD I EN NÄRA RELATION? ANAMNES AV VUXNA UNDERSÖKNING AV VUXNA HANDLÄGGNING AV SEXUELLA ÖVERGREPP AV VUXNA DOKUMENTATION AV DET INTRÄFFADE FÖR VUXNA PROFESSIONELLT BEMÖTANDE AV VUXNA FORTSATT SKYDD FÖR DEN SOM UTSATTS FÖR VÅLD I NÄRA RELATIONER VAD GÖR DU OM DU MISSTÄNKER ATT ETT BARN FAR ILLA? VEM SKA GÖRA VAD? KÄNNETECKEN PÅ FYSISKT VÅLD MOT BARN ANAMNES AV BARN MEDICINSK UNDERSÖKNING AV BARNET HANDLÄGGNING AV BARN PÅVERKADE AV ALKOHOL OCH/ELLER DROGER HANDLÄGGNING AV SEXUELLA ÖVERGREPP AV BARN YTTERLIGARE UNDERSÖKNINGAR AV BARN RUTINER FÖR BARN SOM UTEBLIR FRÅN TANDVÅRDEN DÖTT BARN FORTSATT STÖD FÖR BARN SOM FAR ILLA/FARIT ILLA ANMÄLAN AV MISSTANKE OM BARN SOM FAR ILLA SÅ HÄR GÖR DU EN ANMÄLAN MÖJLIGHET ATT STÄLLA FRÅGOR INGEN ANONYM ANMÄLAN TILL SOCIALNÄMNDEN INGEN UTREDNINGSSKYLDIGHET OM BARNET FLYTTAR INFORMATION/VILANDE ANMÄLAN KRING ORO FÖR DET OFÖDDA BARNET INFORMATION TILL VÅRDNADSHAVARNA OM ATT EN ANMÄLAN GÖRS UPPGIFTSSKYLDIGHET POLISANMÄLAN RÄTTSINTYG VÅR ROLL GENTEMOT FÖRÖVAREN

85 85

86 Inledning Denna handlingsplan lyfter fram två aspekter av våld och övergrepp; våld i nära relationer och barn som far illa. Vuxna som utsatts för våld i nära relationer inkluderar fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld, hedersrelaterat våld samt materiellt våld. Med barn som far illa menas barn upp till 18 års ålder som utsätts för någon form av fysiskt, psykiskt, sexuellt våld eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, hedersrelaterat våld eller annat utnyttjande samt omskärelse av flickor. Detta inkluderar även barn som varit med om våld i hemmet och oro för det ofödda barnet, samt när det handlar om ett barn som dött oväntat och plötsligt. Barn kan även fara illa på grund av sitt eget beteende, exempelvis på grund av missbruk och annat självdestruktivt beteende. När det rör sig om en barnfamilj är det även viktigt att se till hela familjen. Om en vuxen i familjen utsätts för någon form av våld i en nära relation föreligger det en ökad risk för att barn bevittnar våld eller på andra sätt riskerar att fara illa. På samma sätt bör man vara särskilt observant på om man upptäcker att barn far eller riskerar att fara illa i familjen, eftersom risken då ökar för att även andra i barnets närhet utsätts för någon form av våld eller övergrepp. Det är viktigt att alla som arbetar inom Region Kronoberg har en medvetenhet om både vuxnas och barns utsatthet i dessa situationer. All personal måste ha kunskap och kompetens att vara observanta på kännetecken som signalerar misstanke om våld och övergrepp. Lika viktigt är det att all personal även har kunskap och beredskap för hur vi ska agera vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa. Till denna handlingsplan finns det ett kunskapsunderlag som tar upp lagstiftning och definierar relevanta begrepp, kännetecken, varningssignaler samt konsekvenser för barn som far illa och personer som utsatts för våld i nära relationer. 1 Syfte och målgrupp Handlingsplanen syftar till att utgöra en vägledning för all personal inom hälso- och sjukvården för att på ett så tidigt stadie som möjligt uppmärksamma våld i nära relationer och/eller om barn som far illa. Handlingsplanen ska även ligga som grund för de verksamhetsanpassade arbetsrutiner som varje verksamhet utarbetar kring arbetet med att identifiera och agera vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa. Handlingsplanen riktar sig till Region Kronobergs förtroendevalda, chefer, hälso- och sjukvårds-personal samt tandvårdspersonal som kommer i kontakt med barn och vuxna som patienter eller närstående. 86

87 2 Region Kronobergs ansvar All verksamhet inom Region Kronoberg kan komma i kontakt med vuxna som utsätts för våld i nära relationer och barn som far eller riskerar fara illa. Många våldsutsatta vuxna och barn söker vård upprepade gånger både för akuta skador och kroniska symtom utan att den egentliga bakomliggande orsaken kommer fram. De har rätt till god hälso- och sjukvård samt tandvård för både de fysiska och psykiska följderna av övergrepp. Enligt hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen ska vuxna och barn kunna förvänta sig att hälso- och sjukvården beaktar deras behov av trygghet och respekt, att vården är lättillgänglig och att vi främjar goda kontakter mellan patienten och sjukvården. Vården och behandlingen ska vara likvärdig oavsett vem som utsatts för övergreppet och det får inte ske någon form av diskriminering på grund av kön, hudfärg, sexuell läggning, sexuell identitet eller nationell, etnisk och social tillhörighet. En vuxen eller ett barn som utsatts för någon form av övergrepp ska respekteras utifrån sina mänskliga rättigheter till god hälsa, värdighet, jämlikhet, självbestämmande, information, personlig integritet och sekretess. Rätten att själva bestämma över vilka medicinska undersökningar som ska genomföras innebär att tandvården samt hälso- och sjukvården måste ge tydlig information om vad som ska ske och varför. Barn har enligt barnkonventionen rätt till bästa uppnåeliga hälsa utifrån sina förutsättningar samt tillgång till hälso- och sjukvård, tandvård och rehabilitering. 3 Ansvarsfördelning inom Region Kronoberg 3.1 Politiskt förtroendevalda Som politiskt förtroendevald har du ansvar för att det finns en aktuell handlingsplan för vad hälso- och sjukvården samt tandvården ska göra vid misstanke om våld i nära relationer och/eller barn som far illa, enligt 2, 22 och 31, Hälso- och sjukvårdslagen (1982:736). Som politiskt förtroendevald har du ansvar för att prioritera arbetet kring våld i nära relationer och/eller barn som far illa i relevanta styrdokument för Region Kronoberg. Som politiskt förtroendevald har du ansvar för att arbetet mot våld i nära relationer och/eller barn som far illa har de resurser som behövs. Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor (art. 4) och Barnkonventionen (art. 4) understryker ansvaret för att med alla lämpliga medel stärka arbetet mot våld i nära relationer och barn som far illa. 3.2 Centrum-, verksamhets-, enhets- och avdelningschefer Som chef har du ansvar för att se till att det finns styrdokument och verksamhetsanpassade arbetsrutiner som konkretiserar denna handlingsplan. Som chef är du ansvarig för att all personal har god kunskap om innehållet i handlingsplanen och i de verksamhetsanpassade arbetsrutinerna, samt att de har kompetens att konkretisera dessa vid misstanke om våld i nära relationer och/eller barn som far illa. Som chef ska du stödja personal som kommer i kontakt med våld i nära relationer och/eller barn som far illa. 87

88 Som chef kan du även skriva under anmälan i din personals ställe om det finns en hotbild mot berörd personal. Som chef har du ansvar för att arbetet med våld i nära relationer och/eller barn som far illa har de resurser som krävs. 3.3 Personal inom hälso- och sjukvården Som personal ska du ha god kunskap om innehållet i handlingsplanen och de verksamhetsanpassade arbetsrutinerna. Som personal ska du ha kompetens att upptäcka varningssignaler och kännetecken på misstanke om våld i nära relationer och/eller barn som far illa (se kunskapsunderlag kring lagstiftning, begrepp, kännetecken, varningssignaler samt konsekvenser för våld i nära relationer och/eller barn som far illa). Som personal ska du ha kunskap om, samt följa, handlingsplanen och arbetsrutiner vid misstanke om våld i nära relationer och/eller barn som far illa. Som personal ska du vid misstanke om att barn far illa göra en anmälan till socialnämnden. Se Socialtjänstlagen, 14 kap. 1 för mer information. 3.4 Region Kronobergs verksamhetsansvar Alla verksamheter inom Region Kronoberg har skyldighet gällande barn samt ett övergripande ansvar: Att fråga om, upptäcka och identifiera våld och övergrepp av både vuxna och barn. Att upptäcka eventuell omsorgssvikt och vanvård av barn. Att vid misstanke om att barn far illa eller riskerar fara illa göra en anmälan till socialnämnden. Att ge ett gott bemötande till både vuxna och barn som utsatts för våld och övergrepp. Att dokumentera vad som hänt och skadornas omfattning hos vuxna och barn som utsatts för våld och övergrepp. Att behandla somatiska och psykiska skador hos vuxna och barn som uppkommit av våld och övergrepp. Att samverka med, och hänvisa till, relevanta aktörer utifrån de behov som vuxna och barn som utsatts för våld eller övergrepp har. Att vid oro för den livssituation som väntar det ofödda barnet arbeta för åtgärder som tryggar barnets uppväxt och omsorgsbehov efter födseln. 88

89 4 Respekt för patientens självbestämmande Hälso- och sjukvården samt tandvården ska bedrivas med respekt för patientens självbestämmande och integritet. Vi ska främja goda kontakter mellan patienter och personalen. Vården och behandlingen ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser för patienten ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt. När människor befinner sig i svårigheter eller när de har svårt att klara av vissa uppgifter så som t.ex. sin egen eller sitt barns dagliga omsorg, föräldraansvar etc. bör förhållningssättet från personal vara att de stödjande och förebyggande åtgärderna bygger på ett frivilligt deltagande och samarbete. Om personal inom hälso- och sjukvården samt tandvården i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa, är de skyldiga att skyndsamt anmäla detta till socialnämnden. Socialnämnden gör en förhandsbedömning för att avgöra om en utredning behöver göras eller om något tyder på att barn far eller riskerar fara illa. I sådana fall ingriper socialnämnden. Det finns en skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, vilket regleras i lagstiftningen för hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. En viktig princip är att barn som far illa är ett gemensamt samhällsuppdrag och att samverkan kan skapa en helhetsbedömning av barnets behov och bidra till samlade insatser för barnet. Om det däremot handlar om en situation där personalen inte är skyldig att anmäla till socialnämnden kan patienten själv eller med hjälp av någon annan göra en ansökan om stöd till socialtjänsten. En ansökan kan återtas av patienten och socialtjänsten kan då inte utreda vidare. Socialtjänstlagen bygger på frivillighet, vilket innebär att vuxna tackar ja eller nej till de insatser som erbjuds. Om vi inom vården har hjälpt patienten att komma i kontakt med socialtjänsten, men inte gjort någon anmälan, kan vi inte automatiskt utgå från att patienten tackar ja till de insatser den erbjuds och får fortsatt stöd av socialtjänsten. 89

90 5 Vad gör du om du misstänker våld i en nära relation? Hälso- och sjukvården har inte någon anmälningsplikt när det kommer till vuxna som utsatts för våld i nära relationer, vilket inkluderar fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld, hedersrelaterat våld samt materiellt våld. När det gäller uppgiftslämnande avseende våldsbrott mot vuxna anser regeringen att huvudregeln bör vara att en misshandlad person själv ska ha rätt att bestämma i vilken mån hälso- och sjukvårds- samt tandvårdspersonalen ska få lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess. Om det finns misstanke om begånget brott kan sekretessbelagd information lämnas till åklagarmyndigheten, polismyndigheten eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet, utifrån specifika kriterier. När du misstänker att en vuxen utsatts för våld eller övergrepp ska du först och främst se till att de får god hälso- och sjukvård samt tandvård för både fysiska och psykiska följder av övergreppen. Du ska ge tydlig information om vilka medicinska undersökningar som behöver genomföras och varför. Förklara med enkla ord vad som kommer att ske vid undersökningen. Du ska ge den våldsutsatta information om olika reaktioner som kan uppstå efter att man har varit utsatt för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Du ska se till att skador dokumenteras för att den våldsutsatta ska ha möjlighet att polisanmäla övergreppet. Även om den våldsutsatta inte vid tillfället överväger en polisanmälan finns dokumentationen tillgänglig om den våldsutsatta vid ett senare tillfälle beslutar sig för göra en polisanmälan. Du ska efterfråga samtycke till polisanmälan och om sådan ges ska du ringa till polisen enligt riktlinjerna för Polisanmälan/rättsintyg med stöd av Offentlighets- och sekretesslagen, 10 kap. Om den våldsutsatta inte ger ett medgivande till polisanmälan kan anmälan göras utan medgivande. Förutsättningen är att det handlar om grov misshandel, våldtäkt och olaga frihetsberövande som kan ge mer än ett års fängelse (rådgör med polis eller åklagare om detta är oklart i det enskilda ärendet) kan lämnas till polisen utan hinder av sekretess, i enlighet med riktlinjerna för Polisanmälan/rättsintyg. Det finns dock ingen anmälningsplikt. Du ska ställa frågor om våld i nära relationer på ett respektfullt och integritetsfullt sätt som inger den våldsutsatta förtroende att berätta om vad man utsatts för. Detta bör göras vid ett individuellt samtal. Du ska tala om vart den våldsutsatta kan vända sig och ge information med telefonnummer till kvinno- och brottsofferjourer, Familjefrid Kronoberg samt kuratorstöd inom Hälso- och sjukvårdens verksamhet. Låt den våldsutsatta förstå att hon eller han är välkommen att höra av sig igen om det skulle bli aktuellt. Om det rör sig om ett sexuellt övergrepp ska vi utgå från Handläggning av sexuella övergrepp. När vi misstänker att en vuxen utsatts för våld eller övergrepp är det viktigt att vi även frågar om det finns barn i familjen. Vi ska alltid göra en anmälan om att barn far illa till socialnämnden i varje fall där det finns barn till en vuxen som vi misstänker utsatts för våld eller övergrepp. 90

91 Tänk på: Den som misshandlar kan ha egna skador, till exempel rivmärken, på grund av den våldsutsattas försök till avvärjning. En misshandlande partner kan vara både vänlig, vältalig och välklädd. Den våldsutsatta skyddar ofta den skyldige av omsorg om denne/denna eller för att undvika separation, obehag, ekonomiska och andra bekymmer, hot och våld. 5.1 Anamnes av vuxna Vid misstanke om våld i nära relationer bör undersökande läkare noggrant dokumentera skadorna samt hur och när de uppkommit. Man måste vara uppmärksam på varningssignaler som t.ex. om anamnesen ändras utan en adekvat förklaring. Våld eller övergrepp bör också övervägas om det finns ett dröjsmål med att söka sjukvård eller tandvård. Du hittar förslag på rutinfrågor kring våldsutsatthet här. 5.2 Undersökning av vuxna Gör en stegvis undersökning av hela kroppen, även armarnas och benens insidor samt genitalier. Patienter som söker tandvården för akut trauma mot munhålan, där man misstänker våld eller sexuellt övergrepp, undersöks inom tandläkarens kompetensområde, men följer annars samma undersökningsrutiner. Gör undersökningen med annan hälso- och sjukvårds- eller tandvårdspersonal närvarande så att inte din undersökning eller ditt beteende ifrågasätts i efterhand. För personer som är utsatta för våld är vanligaste skadelokalisation huvudet, följt av armar, hals och buk. Vanligast är skador som är mindre allvarliga och inte kräver sjukhusvård, vilket inkluderar allt från mindre blåmärken eller psykisk påverkan. Mycket allvarliga skador kan kräva thoraxkirurgiska, neurokirurgiska och ortopediska insatser. Även tandskador kan vara tecken på partnervåld. Tänk på att dokumentation ska kunna utgöra underlag för ett rättsmedicinskt yttrande: Om patienten har livshotande skador: fokusera på livräddande åtgärder. Rättsmedicinsk undersökning och dokumentation kommer då i andra hand! Medföljande ska inte följa med in på rummet vid undersökning, eller lämnas ensam med patienten, då det i många fall är just medföljande som varit våldsutövare, oavsett kön. Se till att offret och förövaren träffar olika behandlande personal, inklusive läkaren, eftersom polisen kan behöva säkra DNA-spår. Dokumentera typ av skada, skadas utseende, färg, form, läge och storlek (cm x cm), vilket beskrivs i journalanteckningen. Dokumentera även normala fynd. Var observant på eventuella avvärjningsskador på händer och underarmar. Notera blåmärken på kroppen, skador av aktuellt eller äldre datum. Notera även skador i hårfäste, hårbotten, munhåla och bakom öronen. Inspektera ögonvitor för småblödningar efter eventuellt strypförsök. Samtliga hudskador ska fotograferas, även om patienten inte har för avsikt att anmäla misshandeln. Fotona kan vara i helfigur inklusive ansikte och närbilder med måttband på 91

92 huden. Notera kroppsdel, höger/vänster sida, datum och patientens identitet på fotot. Fotografering ska ske i enlighet med riktlinjerna kring Hantering av sekretessbilder. Rita gärna in skadorna på en kroppskarta. Ny dokumentation kan behöva göras senare då blåmärken framträder tydligare efter någon till några dagar. Notera datum och tid för undersökningen. Överväg kontakt med läkare med särskild erfarenhet och rättsmedicinsk kompetens på universitetssjukhuset i Lund och Malmö via växeln Spara bevismaterial om kvinnan/mannen har anmält eller tänker anmäla det inträffade till polisen. Omhändertagna kläder läggs i åtskilda papperspåsar. På dessa noteras patientens ID samt förpackarens signatur (om polisen vill kontakta den som packat ner kläderna). Se mer information om Läkarundersökning vid misstanke om våld i nära relationer. Vid misstanke om sexuellt övergrepp ska vi utgå från Handläggning av sexuella övergrepp. 5.3 Handläggning av sexuella övergrepp av vuxna Den misshandlade patienten kan också vara våldtagen. Det kan även ske inom äktenskapet. Var uppmärksam på att både en kvinna och en man kan vara våldtagna av en kvinna och/eller en man. Observera att läkaren alltid ska utföra undersökningen med en personal som vittne samt hjälp för att utföra alla moment enligt mall och kontroll att dessa utföres. Använd mall från Nationellt Center för Kvinnofrid i Uppsala. Mallarna kan skrivas ut och användas som en journalhandling. Handläggning i samband med sexuella övergrepp på kvinna bör ske på gynekologiska mottagningen, CLV. Dagtid vardagar kan även gynekolog i Ljungby göra undersökningen. För att vara säker på att gynekolog har möjlighet att göra undersökning aktuell dag, måste kirurgmottagningen i Ljungby kontaktas innan patienten skickas dit. En våldtagen kvinna ska få en akuttid samma dag hon kontaktar vården, om våldtäkten skett inom 10 dagar. Om övergrepp skett på en man ska spårsäkringsundersökning göras av urologspecialist på kirurgklinken på dagtid, utifrån NCK:s mall. På jourtid sker spårsäkringsundersökningen på akutmottagningen. En våldtagen man ska få en akuttid samma dag han kontaktar vården, om våldtäkten skett inom 10 dagar. Samtliga sexualbrottsoffer som söker vård ska genomgå en komplett spårsäkringsundersökning. I det fall dessa patienter väljer att polisanmäla senare har redan DNAspårsäkring skett. Proverna ska sparas i låsta skåp i som längst i 2 år på kvinnokliniken i Växjö och gynmottagningen i Ljungby, eller tills polisanmälan är gjord. Kroppen är fantastisk på att läka och det blir svårare att göra spårsäkring ju längre tid som förflutit. Det är därmed önskvärt att göra undersökningen så snart efter övergreppet som möjligt. I detta avseende är fotografering av blåmärken, skrapmärken m.m. viktigt. Spårsäkringsundersökningen bör helst ske inom 72 timmar från övergreppet. Undersökningen ska ske strikt efter mall i förpackningen för att vara juridiskt hållbar. Den misstänkte förövaren ska också kunna spårsäkras så snabbt som möjligt. Undersökande läkare ska efter ett sexuellt övergrepp skriva akutremiss till kurator, som kontaktar kvinnan/mannen inom 72 timmar. 92

93 Tänk på att Se till att offret och gärningsmannen träffar olika behandlande personal, inklusive läkaren, eftersom polisen kan behöva säkra DNA-spår. Vänta med gynekologiska undersökningen tills förtroende skapats. Låta patienten själv avgöra om hon eller han önskar gå vidare med undersökningen. Om en ensamstående vuxen kommer in med sitt eller sina barn tas kontakt med barn- och ungdomskliniken för att stödja barnet eller barnen. Ge patienten möjlighet att efter undersökningen duscha och få rena underkläder. Erbjud patienten att stanna kvar på sjukhuset. Avd. 8 på CLV har denna möjlighet för kvinnor och patientansvarig läkare administrerar inläggningen. Män kan erbjudas plats på vårdplats med urologisk/nedre gastro-kompetens. Om patienten avböjer - informera henne/honom om att hon/han inte bör vara ensam hemma. Ge patienten tid för uppföljning hos barnmorska på SESAM-mottagningen. Kläder tillvaratagna som bevismaterial ska förpackas med ett plagg i varje papperspåse. På dessa noteras patientens ID, men ej personnummer samt förpackarens signatur (om polisen vill kontakta den som packat ner kläderna). 5.4 Dokumentation av det inträffade för vuxna För att skapa sig en bild över vad som har hänt är det relevant att ställa ett antal frågor som klargör händelseförloppet och möjliggör för hälso- och sjukvården att avgöra om det handlar om en olyckshändelse eller om patienten har utsatts för våld eller övergrepp i nära relation. Lämpliga frågor att ställa: När inträffade skadan? Datum och tid. Var inträffade skadan? Hur? Vad hände? Vad orsakade skadan? Vilken skada har patienten? Finns det något vittne? Vem? Har patienten råkat ut för skador tidigare? När, var och hur? Vi ska utgå från riktlinjerna i Polisanmälan/rättsintyg samt använda Mall för rättsintyg. 93

94 5.5 Professionellt bemötande av vuxna Våldsutsatta kvinnor och män känner ofta skuld och skam över sin situation. Ett gott bemötande är en förutsättning för att hon eller han ska känna tillit och våga berätta om våldet. Grunden för ett bra omhändertagande är att lyssna, fråga och tro på den våldsutsattas historia. Tänk på: Prioritera handläggningen så att kvinnan eller mannen slipper vänta. Egna attityder som kan avläsas i ditt kroppsspråk påverkar henne eller honom. Ge möjlighet att tala i enrum utan eventuell medföljande partner eller barn. Lämna inte den våldsutsatta ensam i undersökningsrummet. Se till att ytterligare en sjukvårdspersonal finns närvarande även vid läkarundersökningen. Minimera antalet personer som träffar patienten på mottagningen. Informera läkaren om misshandelsmisstanke före undersökningen. Använd auktoriserad tolk vid behov. Tänk på att inte använda medföljande släktingar eller vänner som tolk. Framhåll att frågor om våld är rutin i vården. Fråga rakt på sak om kvinnan/mannen blivit slagen, knuffad, sparkad etc. Fråga om det finns barn i familjen och hur de har påverkats av våldet. Undvik att blanda in egna värderingar. Lyssna aktivt och visa respekt. Kritisera inte relationen. Ifrågasättande från omgivningen kan öka känslor av skuld och skam och det är vanligt att personen har ett starkt beroendeförhållande till sin partner. Ifrågasätt inte historien eller berättelsen. Förmedla att det finns hjälp att få. Det är vanligt att en person som utsatts för våld inte identifierar sig som en misshandlad person. Ofta förringar de våldet och försvarar förövaren. 94

95 5.6 Fortsatt skydd för den som utsatts för våld i nära relationer När det finns en hotbild mot kvinnan eller mannen i hemmet kan vi erbjuda kvinnan eller mannen och eventuellt medföljande barn övernattning i någon form, även om skadorna inte kräver detta. Om det finns medföljande barn ska en anmälan till socialnämnden göras, som då inleder en bedömning av barnets och vårdnadshavarens skyddsbehov. Notera var patienten ska bo närmsta dygnet och skriv ner detta i journalen. För kvinnor och män som inte kräver specialistvård på avdelning kopplat till specifika skador, kan följande erbjudas: Inläggning för kvinnor på avdelning 8 (gyn), kvinnokliniken, CLV. Kontakta först jourhavande gynekolog. För män kontaktas jourhavande kirurg som bedömer vilken avdelning som är lämplig. Inläggning på barn- och Ungdomskliniken, CLV, för vuxna med medföljande barn. Kontakta jourhavande barnläkare. Erbjud kuratorskontakt. Vid sexuella övergrepp ska undersökande läkare skriva akutremiss till kurator som kontaktar kvinnan inom 72 timmar. Erbjud kontakt med barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, om det finns barn till den våldsutsatta vuxne. Gör samtidigt en Anmälan av misstanke om barn som far illa till socialnämnden om det finns oro för barnet. Informera om möjligheten till kontakt med Kvinnojouren Blenda, Kvinnojouren Märta och Familjefrid Kronoberg. Familjeterapi och familjerådgivning kan inte rekommenderas om paret lever tillsammans. Det kan öka våldet i familjen. Däremot har Familjefrid Kronoberg möjlighet att sätta in insatser för familjen. 95

96 6 Vad gör du om du misstänker att ett barn far illa? Med barn som far illa menas barn upp till 18 års ålder som utsätts för någon form av fysiskt, psykiskt, sexuellt våld eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, hedersrelaterat våld eller annat utnyttjande samt omskärelse av flickor. Detta inkluderar även barn som varit med om våld i hemmet och oro för det ofödda barnet, samt när det handlar om ett barn som dött oväntat och plötsligt. Barn kan även fara illa på grund av sitt eget beteende, exempelvis på grund av missbruk och annat självdestruktivt beteende. Var och en som arbetar inom hälso- och sjukvården samt tandvården har ett eget ansvar att utan dröjsmål göra en Anmälan av misstanke om barn som far illa om att ett barn misstänks fara illa eller riskerar fara illa till socialnämnden. Hälso- och sjukvården samt tandvården ska vid misstanke om att ett barn far illa göra en anmälan, en anamnes, medicinsk undersökning av barnet samt dokumentera det som inträffat. Anmälningsskyldigheten gäller oavsett om det är barnet själv eller barnets närstående som är i kontakt med hälso- och sjukvården samt tandvården. Misstanke om att barn far illa kan t.ex. uppstå utifrån en bedömning av förälderns eller syskonets situation, oavsett om barnet är närvarande eller inte. 6.1 Vem ska göra vad? Alla verksamheter som misstänker att ett barn far eller riskerar att fara illa har anmälningsskyldighet oavsett om barnet remitteras till annan instans. Vid skada där det föreligger misstanke på misshandel eller övergrepp ska en anmälan göras omgående till socialnämnden. Tag telefonkontakt för samråd med barn- och ungdomskliniken, Växjö via bakjour dagtid ( ) och primärjour kvällar, nätter och helger ( ). 6.2 Kännetecken på fysiskt våld mot barn Fysiska tecken på att ett barn kan ha varit utsatt för misshandel är när man finner oförklarliga skador i form av skador i mjukvävnader, frakturer eller inre blödningar. Tecken på upprepad form av misshandel är när barnet har många skador av olika slag och från olika tillfällen. Var observant på: Blåmärken Rivmärken Nypmärken Sårskador Bränn- och skållskador Skador på tänder och i munhåla Bitmärken Mönstrade märken Blåmärken hos spädbarn Frakturer eller ovilja att använda en viss kroppsdel Skall- och hjärnskada hos spädbarn, ofta kombinerat med retinala blödningar efter skakningar av barnet, s.k. abusive head trauma (AHT) Barnet kan också ha symtom i form av beteendestörning, koncentrationsproblem, svårigheter med socialt samspel, psykosomatiska symtom och tillväxtavvikelse. Skolbarn kan ha svaga skolprestationer, ha större risk att vara utsatt för, eller utsätta andra för mobbning och ha en ökad risk för olycksfall. 96

97 REGION KRONOBERG Varningssignaler att vara observanta på: Barnet och/eller närstående har väntat länge med att söka vård Man söker primärt för annat Man söker ofta på akutmottagningen Man vet inte hur skadan har gått till Skadan stämmer inte med förklaringen Nya versioner och inblandade vuxna skyller på varandra Avvikande förälder/barn-samspel Spädbarn som kommer in akut med apné, påverkat andningstillstånd och kramper kan vara symptom på att barnet har utsatts för skakvåld Tänk på: Barn kan fara illa utan att visa tydliga symtom, men också ha symtom utan att fara illa. En samlad bedömning av barnets situation och eventuella signaler ska ligga till grund för en skälig misstanke och utredning. Den som misshandlar kan ha egna skador, till exempel rivmärken, på grund av barnets försök till avvärjning. En misshandlande vuxen kan vara både vänlig, vältalig och välklädd. 6.3 Anamnes av barn Vid misstanke om att ett barn utsatts för våld eller övergrepp ska undersökande läkare dokumentera skador, samt hur och när de uppkommit. Barnets spontana berättelse ska dokumenteras. Det är viktigt med en noggrann och gärna upprepad anamnes. Skapa ett lugnt klimat runt barn och vårdnadshavare. Om möjligt kan man tala med vårdnads-havarna var för sig och med barnet ensamt utifrån hänsyn till barnets ålder och mognad. Det finns varningssignaler att vara observant på t.ex. om förhistorien är oförenlig med barnets utvecklingsnivå eller förmågor eller när anamnesen ändras av anhöriga utan en lämplig förklaring. Våld eller övergrepp bör också övervägas om det finns ett dröjsmål med att söka sjukvård, samt när skadan inte stämmer med förklaringen. Tänk på: Lämna inte barnet ensam i undersökningsrummet. Minimera antalet personer som träffar barnet. Informera berörd personal om misstanke om att barnet kan ha utsatts för våld eller övergrepp. Om möjligt och lämpligt, utifrån hänsyn till barnets ålder och mognad, tala och/eller undersök barnet i enrum, utan att eventuell medföljande är närvarande. 97

98 REGION KRONOBERG Lämpliga frågor att ställa om den aktuella situationen: När inträffade skadan? Var inträffade skadan? Hur uppkom skadan, vad hände? Hur är barnet skadat (symtom)? Vem såg vad som hände? Hade barnet tillsyn vid skadans uppkomst? Om det hände för ett par dagar sedan, varför söker man nu? Övriga frågor som är lämpliga att ställa till den vuxne: Har barnet råkat ut för skador tidigare? När, var och hur? Vilka tidigare sjukdomar och sjukhusvård har barnet? Finns det några ärftliga sjukdomar (speciellt för blödningssjukdomar, benskörhet och ämnesomsättningssjukdomar)? Vikt, längd, grov- och finmotorik, språk? Hur är barnets temperament (skrikighet, kolik)? Hur är barnets sömn? (Insomningssvårigheter? Vaknar? Mardrömmar?) Hur rörligt är barnet? (Ligger stilla? Vänder sig? Sitter? Kryper? Går? Klättrar? Springer?) Hos lite äldre barn: Hur ser skolsituationen ut? Är barnet utsatt för mobbning? Har barnet några psykosomatiska symtom? Hur ser det ut med socialt samspel och kamratrelationer? Finns det missbruksproblem och/eller psykisk ohälsa i familjen? Finns det några sociala eller ekonomiska stressfaktorer? Förekommer det våld i nära relationer? Om en samlad bedömning pekar på misstanke om att barnet far illa eller riskerar fara illa ska en anmälan om att barn far illa göras till socialnämnden. 6.4 Medicinsk undersökning av barnet Gör undersökningen med annan hälso- och sjukvårds-/tandvårdspersonal närvarande, t.ex. två läkare eller en läkare och en sjuksköterska i rummet, så att din undersökning eller ditt eget beteende inte ifrågasätts i efterhand. Undersökningsrutinerna gäller även för barn som söker akut för trauman mot munhålan. Om barnet har livshotande skador: fokusera på livräddande åtgärder. Anmälan till socialnämnd, rättsmedicinsk undersökning och dokumentation kommer då i andra hand! 98

99 REGION KRONOBERG Den inledande medicinska undersökningen: Tänk på att dokumentation ska kunna utgöra underlag för ett rättsmedicinskt yttrande. Undersök barnet och dokumentera de skador du noterar. Notera datum och tid för undersökningen. Notera vilka som deltagit i undersökningen. Notera i bedömningen du gör vad som ligger till grund för misstanke om våld eller övergrepp. Om begäran finns från polis hänvisa till besiktningsanmodan där det ska finnas en beskrivning av vad som framkommit hittills vid polisutredning. Om det finns tecken eller misstanke på misshandel eller övergrepp tag omgående telefonkontakt för samråd med barn- och ungdomskliniken i Växjö, via bakjouren dagtid och primärjouren kvällar och nätter. Alla verksamheter som misstänker att ett barn far eller riskerar att fara illa har anmälningsskyldighet oavsett om barnet remitteras till annan instans. Om det är en omskuren flicka, följ riktlinjerna för Gynekologisk undersökning av könsstympade omskurna kvinnor. Medicinsk undersökning på barn- och ungdomskliniken: Om det är möjligt, försök att planera besöket så att du har god tid på dig! Tänk på att dokumentation ska kunna utgöra underlag för ett rättsmedicinskt yttrande. Ange vem som begär undersökningen (obs! skriftlig begäran) och vem som givit tillstånd till undersökningen. Kontakta annars och få besked av åklagare som utser särskild företrädare. Notera den bedömning du gör, eller som inkommit från socialtjänsten/polisen, som ligger till grund för att du misstänker att det förekommer våld eller övergrepp. Gör undersökningen med annan hälso- och sjukvårdspersonal närvarande, t.ex. två läkare eller en läkare och en sjuksköterska i rummet, så att din undersökning eller ditt eget beteende inte ifrågasätts i efterhand. Notera tid, datum och plats för undersökningen, samt vilka som är med och vem som utför undersökningen. Status: Klä av (gärna stegvis) och undersök hela barnet. Gör en fullständig och noggrann kroppsundersökning. Dokumentera noggrant dina fynd och dokumentera även normala fynd. Dokumentera barnets vikt, längd och på det lilla barnet även huvudomfång. Bedöm funktion i armar och ben och känn igenom skelettet, även bröstkorgen. Bedöm barnets motoriska utveckling. 99

100 REGION KRONOBERG Titta efter mjukdelsskador. Mät hudförändringar. Beskriv mjukdelsskadornas lokalisation i förhållande till anatomiska riktmärken, dess storlek, djup, färg och mönster etc. Rita gärna in skadorna på en kroppskarta. Samtliga hudskador ska fotograferas. Spara fotot digitalt med tydlig identitet, samt vem som tagit fotot. Vid fotodokumentation ska den kroppsbild som avbildas kunna identifieras och en måttband ska finnas som referens. Fotona kan vara i helfigur inklusive ansikte. Notera gärna kroppsdel, höger/vänster på en lapp som fotograferas med skadan. Fotografering ska ske i enlighet med riktlinjerna kring Hantering av sekretessbilder. Röntgenundersökningar: o o o o o Vid remiss till röntgen ska misstankar om misshandel tydligt framgå. Akuta undersökningar: Riktad undersökning vid misstanke om fraktur samt datortomografi av hjärna och buk. Datortomografi av hjärna framförallt hos barn mindre än 2 år, för att utesluta intrakraniella blödningar eller skador i hjärnparenkymet. Vid förekomst av utbredda subdurala blödningar bör utredningen kompletteras med magnetröntgen av nacke/rygg då man vid AHT även kan finna ligamentsskador här. Datortomografi av buk med kontrast vid misstanke om buktrauma. Ytterligare röntgenundersökningar som kan vara aktuella det närmaste dygnet: röntgen av helskelett hos de yngsta barnen för att leta efter dolda frakturer, exempelvis frakturer på revben. Denna undersökning ska upprepas efter 7-10 dagar för att påvisa frakturer som var helt färska och därför inte sågs i första undersökningen. Finns indikation för en undersökning så finns alltid indikationer för två undersökningar. Om röntgenundersökningen visar tecken på misstanke om misshandel ska detta tydligt dokumenteras i röntgensvaret. Ögonundersökning: Barn under två år som varit medvetslösa av oklar anledning, haft apnéer eller då man har stark misstanke om misshandel ska inom första dygnet remitteras till ögonläkare för ögonbottenundersökning. Utbredda retinala blödningar belägna i ögonbottens olika skikt är ett mycket specifikt fynd för AHT. Även då små barn kommer in med oklara frakturer bör man överväga ögonundersökning. Överväg kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin för bedömning av barnets psykiska status och behov av krisstöd. Överväg kontakt med barnläkare med särskild erfarenhet eller läkare med rättsmedicinsk kompetens: vid bukskador och skallskador tag kontakt med kirurgläkare, vid frakturer tag kontakt med ortopedläkare. Följ riktlinjerna i Polisanmälan/rättsintyg samt använda Mall för formulering av rättsintyg. Om det är en omskuren flicka, följ riktlinjerna för Gynekologisk undersökning av könsstympade omskurna kvinnor. 100

101 REGION KRONOBERG Tänk på: Ställ inte ingående frågor till barnet utan överlåt detta till socialnämnden och polis. Vid misstanke om sexuellt övergrepp bör den primära undersökningen och bedömningen ske på Barn- och ungdomskliniken. I denna ingår bedömning av om barnet behöver omedelbar barnpsykiatrisk kontakt. 6.5 Handläggning av barn påverkade av alkohol och/eller droger När ett barn under 18 år söker vård inom Region Kronoberg och det samtidigt är påverkat av alkohol och/eller droger ska kontakt tas med föräldrar/vårdnadshavare och anmälan ska göras till socialnämnden. Detta eftersom barnets alkohol- eller droganvändande kan ha en skadlig hälsoeffekt. Om ungdomens missbruk är allvarligt har socialtjänsten möjlighet att gå in med ett LVU för ungdomar under 21 år. Barn som kommer in akut på grund av alkohol- och/eller drogrelaterade orsaker bör främst undersökas på barnakuten. Läkaren gör en anmälan till socialnämnden om oro för att ett barn far eller riskerar fara illa. I anmälan beskrivs händelsen respektive utfallet av blodprov och urinprov. Om barnet vägrar att lämna urinprov eller om urinprovet är spätt bör detta noteras i anmälan. Informera barnet och föräldrarna om att en anmälan är gjord till socialnämnden. Se PM intoxikationer hos barn för mer information om vilka tester och behandlingar som kan vara aktuella. 6.6 Handläggning av sexuella övergrepp av barn Observera att läkaren alltid ska utföra undersökningen med en vårdutbildad personal som vittne samt till hjälp för att utföra alla moment enligt mall och för att kontrollera att dessa utförs. Använd mall från Nationellt Kunskapscentrum för kvinnor (NCK) i Uppsala. Mallarna kan skrivas ut och användas som en journalhandling. Denna undersökning bör helst ske inom 72 timmar från övergreppet. Undersökningen ska ske strikt efter mall för att vara juridiskt hållbar. Kroppen läker snabbt och det blir svårare att göra spårsäkring ju längre tid som förflutit. Det är därmed önskvärt att göra undersökningen så snart efter övergreppet som möjligt. 101

102 REGION KRONOBERG Undersökande läkare ska efter ett sexuellt övergrepp överväga remiss till barnoch ungdomspsykiatriska mottagningen för kris och stöd. Tag sedvanlig anamnes kring skadan/symtomet och varför man söker nu. Ställ inga ledande frågor och förhör inte barnet. En anmälan om att barn far illa ska ALLTID göras till socialnämnden. Endast ett fåtal barn som varit med om penetrerande sexuella övergrepp har skador som kan upptäckas i samband med en läkarundersökning av könsorgan och ändtarmsöppningen. Det beror på att skador på barn läker snabbt, att det ofta går lång tid mellan ett övergrepp och undersökningen och att övergreppen oftast inte leder till synliga skador. Den misstänkte förövaren ska också kunna spårsäkras så snabbt som möjligt. Medicinsk undersökning: En medicinsk undersökning i samband med sexuella övergrepp på barn bör ske av barnläkare på barn- och ungdomskliniken i Växjö. Flickor i pubertet undersöks av gynekolog. Pojkar i puberteten undersöks av läkare med urologisk/nedre gastrokompetens. Barnet får ej sövas inför en rättsmedicinsk undersökning, enbart när medicinsk indikation finns. Var helst två läkare (två barnläkare eller en barnläkare och en gynekolog, eller en barnläkare tillsammans med en barnsjuksköterska). Gör först en fullständig kroppsundersökning och dokumentera noggrant, gärna på kroppsmall. För flickor: o o o o För pojkar: o o o Inspektera yttre blygdläppar och notera rodnad, flytningar och ärrbildning. Inspektera inre blygdläppar, förgård, klitoris och främre och bakre komissuren, uretramynning och hymen. Notera rodnad, flytningar, diskontinuitet i hymenkant och ruptur. Inspektera anus och perianalhud efter fissurer, pigmentering, atrofisk hud. Bedöm sfinktertonus. Vid undersökning mindre än 72 timmar efter misstänkt sexuellt övergrepp ska man spårsäkra. Inspektera penis och pungen. Notera rodnad, flytningar och skador på förhud. Inspektera anus och perianalhud efter fissurer, pigmentering, atrofisk hud. Bedöm sfinktertonus. Vid undersökning mindre än 72 timmar efter misstänkt sexuellt övergrepp ska man spårsäkra. 102

103 REGION KRONOBERG Tänk på: Vänta med gynekologiska undersökningen tills förtroende skapats. Ge barnet möjlighet att efter undersökningen duscha och erhålla rena underkläder. Erbjud patienten att stanna kvar på barn- och ungdomskliniken. Kläder tillvaratagna som bevismaterial skall förpackas med ett plagg i varje papperspåse. På dessa noteras patientens ID, men ej personnummer samt förpackarens signatur. 6.7 Ytterligare undersökningar av barn Medicinskt motiverade undersökningar får göras akut, men undersökningar som behövs för vidare utredning av den misstänkta misshandeln får endast göras efter att anmälan till socialnämnden har gjorts, och då endast på direkt uppdrag av socialtjänsten eller polis och efter medgivande av vårdnadshavare eller barnets särskilda företrädare. 6.8 Rutiner för barn som uteblir från tandvården Tandvården utgår från Tandläkarförbundets rutiner när det gäller barn som far illa. Barn med stora behandlingsbehov är ofta barn som uteblivit upprepade gånger från tandvården. Det är av stor vikt att försöka ha en god kontakt med vårdnadshavaren. Förutom den skriftliga kallelsen ska vårdnadshavaren sökas per telefon. Alla uteblivanden och försök till telefonkontakt ska dokumenteras i journalen. Observera att ungdom som fyllt 18 år är myndig. Tandvårdens rutiner är: 1. Skicka kallelse enligt klinikens rutiner. 2. Om barnet inte dyker upp, ta personlig kontakt med vårdnadshavaren. Kom överens om en ny tid och skicka även den nya tiden per post (kallelse 2). 3. Om du inte får personlig kontakt trots upprepade försök, skicka brev och be vårdnadshavaren att ringa innan uppgivet datum, t.ex. inom en månad (kallelse 3). 4. Om barnet inte kommer på den tiden heller, ta ny personlig kontakt med vårdnadshavaren. Fråga varför barnet inte har kommit på sitt tandläkarbesök. Informera om att barnet har rätt till tandvård och att det är en viktig del i barnets fysiska utveckling. Kom överens om en ny tid och skicka även den nya tiden per post (kallelse 4). 5. Om barnet inte kommer efter den fjärde kallelsen, överväg att skicka brev till vårdnadshavaren där du informerar om barnet har rätt till tandvård enligt lag och om din anmälningsplikt (kallelse 5). 6. Anmäl din oro för barnet till socialnämnden. 103

104 REGION KRONOBERG 6.9 Dött barn När det gäller barn som dött gör polisen en första bedömning på plats i sin polisutredning. Alla barn som dör utanför hälso- och sjukvården ska transporteras till närmaste akutmottagning. Åtgärder vid döda barn och om döden är oväntad: Fastställ dödsfallet. Temperaturen ska mätas rektalt på barnet för att man ska kunna fastställa tidpunkt för dödsfallet. Ta hand om vårdnadshavarna och informera dem om dödsfallet och vad som kommer att hända. Gör en yttre besiktning av kroppen för att kunna påvisa eventuell skada. Inhämta information om omständigheterna kring dödsfallet genom samtal med vårdnadshavare eller annan person som varit med samt ambulanspersonal. Identifiera och namnmärk kroppen. I alla fall av oväntat dödsfall hos ett barn ska polis kontaktas. Det är polisen som avgör om rättsmedicinsk obduktion ska utföras. Om man misstänker barnmisshandel vid dödsfall är det viktigt att vårdnadshavarna inte lämnas ensamma och ges möjlighet att prata sig samman, innan de eventuellt hörs av polisen. Detta är naturligtvis svårare att göra om vårdnadshavarna talar annat språk än vårdpersonalen Fortsatt stöd för barn som far illa/farit illa Övernattning Det är socialnämnden i barnets hemkommun som är huvudansvarig för att barnet har ett tryggt ställe att bo på, även i ett akut skede. Region Kronoberg kan i samråd med socialnämnden i barnets hemkommun även erbjuda barnet och eventuellt medföljande närstående övernattning, i enlighet med principen om barnets bästa. Detta ska ske på barn- och ungdomskliniken i direkt anslutning till vårdkontakten, om andra alternativ saknas och även om skadorna inte kräver det. Anmäl till socialnämnden om det finns en hotbild. Överväg att kontakta polisen om det finns en hotbild som påverkar barnets, medföljandes eller personalens trygghet inom hälso- och sjukvården samt tandvården. Informera barnet och eventuell medföljande om kvinnojouren/ungdomsjouren Överväg att erbjuda barnet och dess närstående övernattning inom barnoch ungdomskliniken om det i samråd med socialnämnden i barnets hemkommun framkommer att alternativ till tryggt boende saknas för natten 104

105 REGION KRONOBERG Notera var barnet ska bo närmsta dygnet och skriv ner detta i journalen. Stöd att hantera det inträffade Region Kronoberg har ett ansvar för att inom hälso- och sjukvården samt tandvården behandla de fysiska skador som uppstått i samband med våld och övergrepp mot barn. Dessutom ska hälso- och sjukvården bistå de barn som har behov av behandlingsinsatser för att hantera de psykologiska effekterna av att ha varit utsatt för traumatiska händelser. Barnet kan bland annat erbjudas följande insatser: Inom Region Kronoberg: Erbjud kontakt med barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, som bedömer behovet av vidare behandling för att bearbeta det våld eller övergrepp som barnet utsatts för. Förutsättningen är att en orosanmälan är gjord till socialnämnden. I samverkan med andra aktörer: Glimten är en gruppverksamhet som vänder sig till barn och ungdomar mellan 4 och 18 år som lever med en mamma eller pappa som missbrukar eller har missbrukat alkohol eller andra droger. Glimten tar emot barn från alla kommuner i Kronobergs län. Familjefrid Kronoberg erbjuder rådgivning, behandling, stöd och hjälp till barn som upplevt våld i en nära relation samt kvinnor och män som upplevt eller utövat våld i en nära relation. Det handlar om professionella samtal/behandlingar och krisbearbetning antingen individuellt eller i grupp för såväl barn som vuxna. Det är kostnadsfritt och de som arbetar där har tystnadsplikt men även anmälningsskyldighet när det gäller misstanke om barn som far illa. Familjefrid Kronoberg är en verksamhet som drivs av Region Kronoberg och länets samtliga kommuner. 105

106 REGION KRONOBERG 7 Anmälan av misstanke om barn som far illa Om du i ditt yrke kommer i kontakt med barn under 18 år som du misstänker har utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld, vanvård eller försumlig behandling, hedersrelaterat våld eller annat utnyttjande, eller kvinnlig omskärelse/könsstympning ska du genast anmäla detta till socialnämnden i barnets hemkommun. Det samma gäller om någon i barnets familj misstänks vara utsatt för våld i nära relationer. Det behövs inga bevis för misstanken. Det räcker med dina egna iakttagelser och din egen bedömning om misstanke att ett barn upp till 18 års ålder inte får sina grundläggande behov tillgodosedda i hemmet, eller barn som utsätts för någon form av fysiskt, psykiskt, sexuellt våld eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, hedersrelaterat våld eller annat utnyttjande samt omskärelse av flickor. Detta inkluderar även barn som varit med om våld i hemmet och oro för det ofödda barnet, samt när det handlar om ett barn som dött oväntat och plötsligt. Barn kan även fara illa på grund av sitt eget beteende, exempelvis på grund av missbruk och annat självdestruktivt beteende. Skyldigheten att genast anmäla till socialnämnden vid misstanke om att barn far illa innebär att man inte ska dröja med att göra en anmälan. När barn lever i utsatt situation är det viktigt att stöd och skydd ges snarast möjligt. En anmälan om misstanke att barn far illa sker till socialnämnden. Även svårbedömda eller obestyrkta uppgifter ska anmälas om de tyder på att ett barn kan behöva stöd eller hjälp från socialtjänstens sida. Det är socialnämnden, och inte hälso- och sjukvården, som ska utreda ärendet och ta ställning till vilka åtgärder som lämpligen bör vidtas. Den obligatoriska anmälningsplikten gäller redan vid misstanke om att barnet far illa och oavsett om man arbetar i Region Kronoberg, inom privat verksamhet eller inom vård och omsorg i övrigt. Det räcker med en oro eller misstanke om att barn far illa. Hälso- och sjukvården gör endast den medicinska bedömningen, övrigt ska socialnämnden utreda. Även om vi känner till att en annan myndighet har anmält eller avser att anmäla ett misstänkt missförhållande påverkar detta inte vår skyldighet att anmäla. Inte heller påverkar vetskap om att socialnämnden redan inlett en utredning eller att annan kontakt mellan socialtjänsten och barnet förekommit. Skyldigheten kvarstår att anmäla. Se Socialtjänstlagen, 14 kap. 1 för mer information. Barnets situation kan förändras till det sämre på relativt kort tid och socialnämnden kan behöva göra nya utredningar eller ingripanden. Den som har gjort en anmälan är skyldig att informera socialnämnden vid förändrade förhållanden. 106

107 REGION KRONOBERG I ärenden som gäller oro för att ett barn är utsatt för misshandel eller sexuella övergrepp i sin hemsituation ska detta tydligt framgå i anmälan. Du ska då inte kontakta familjen om din oro. I andra fall har du en möjlighet att berätta för familjen att du kontaktar socialnämnden. 7.1 Så här gör du en anmälan Det är din oro för barnet du anmäler och detta ska framgå i din anmälan. Om du misstänker att ett barn far illa måste du göra en anmälan till socialnämnden i den kommun där barnet bor. Anmälan ska vara skriftlig via brev, e-post eller fax, på Hälso- och sjukvårdens anmälningsblankett i Cambio Cosmic. Om situationen är akut kan anmälan göras per telefon och senare bekräftas skriftligt. Öppna barnets journal genom att uppge barnets personnummer, adress kommer automatiskt när personnumret anges. Om förälder ej vill uppge barnets/barnens namn eller personnummer kan man öppna förälderns journal och göra anmälan genom förälderns personnummer. Socialtjänsten följer upp barnen via förälders adress. Tryck på Ny blankett. Du hamnar då i blankettbiblioteket. Under mappen Övrigt finner du blanketten Anmälan barn som far illa. Öppna denna och klicka på att du vill fylla i information. Blanketten är nu redo att användas. I rutan uppe i högra hörnet finns aktuella uppgifter om barnet, alternativt om barnets vårdnadshavare. Kryssa i den ruta som bäst passar in på hur din misstanke om att barnet far illa har uppkommit. Välj mellan följande alternativ: Undersökning av barnet, Samtal med barnet, Samtal med anhörig (ange vem), Samtal med annan (ange vem). Skriv en anamnes med de iakttagelser och den oro som föranleder anmälan i rutan under rubriken Jag har en misstanke om att detta barn far illa genom att:. Beskriv barnets, vårdnadshavares eller annans berättelse samt objektiva fynd eller beteenden efter undersökning och/eller samtal med barnet. Hur kan de negativa konsekvenserna påverka barnet på kort och lång sikt? (Blankettens beskrivningsfält utvidgas efter behov). Kryssa i rutan om vårdnadshavare är informerad om anmälan. Känner vårdnadshavare till att anmälan görs? Ange namn på den eller de vårdnadshavare som informerats om att anmälan görs. Om någon av föräldrarna eller nära anhörig är misstänkt för övergrepp eller misshandel kan det vara olämpligt att underrätta föräldrar om att en anmälan till socialtjänsten eller polisen har gjorts. Risken med att informera föräldrarna är att de kan påverka barnet eller varandra och ge en samstämmig version av vad som hänt. Socialtjänsten eller polisen kan ge vägledning och stöd om vi ska informera föräldrarna eller inte. (Blankettens beskrivningsfält utvidgas efter behov). 107

108 REGION KRONOBERG Kryssa i om du önskar eller inte önskar återkoppling om hur socialnämnden går vidare i detta ärende. Om du kryssar i att du önskar återkoppling har socialnämnden en lagstadgad skyldighet att inom två veckor återkoppla till dig om utredning inletts, om utredning redan pågår eller om man inte kommer att inleda en utredning. Datum och tjänsteställe ska vara automatiskt ifyllt utifrån den person som har öppnat anmälan i Cambio Cosmic. Justera om tjänsteställe inte stämmer. Längst ner finns uppgifter om anmälare. Uppgifterna kommer automatiskt ifrån personuppgifterna från den som öppnat anmälan i Cambio Cosmic. Justera om någon annan ska stå som anmälare. Se mer om vem som ska stå för anmälan i stycket 8.3 nedan. Skriftlig anmälan sparas i blankettarkivet i Cambio Cosmic i barnets journal, samt om anmälan är gjord för barn som närstående i berörd vårdnadshavarens/närståendes journal. 7.2 Möjlighet att ställa frågor Om man är osäker på om man ska göra en anmälan kan den aktuella situationen diskuteras med socialtjänsten utan att barnets identitet avslöjas. En konsultation eller ett samråd får inte innebära att en anmälan fördröjs och kan aldrig ersätta en anmälan om det finns skäl att göra en sådan. Den som har gjort iakttagelserna angående ett barn kan också känna ett behov av att samråda internt på arbetsplatsen med en erfaren kollega, verksamhetschef, kurator eller liknande, innan man tar ställning till om en anmälan ska göras eller inte. Om du känner dig osäker på om du bör göra en anmälan kan du kontakta socialtjänsten och anonymt diskutera situationen runt barnet, utan att röja barnets identitet. För att rådgivningen ska vara anonym är det viktigt att inte ge information om barnets identitet under samtalet. Trepartssamtal: Det finns möjlighet att bjuda in till ett trepartssamtal med vårdnadshavarna, berörd personal inom hälso- och sjukvården/tandvården samt socialtjänsten. Samråd: Vi kan kalla till samråd med åklagare, polis, representant från barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, barnkliniken och socialsekreterare så snart som möjligt innan man tar ställning till att underrätta vårdnadshavarna. Ärendet kan dras anonymt. 108

109 REGION KRONOBERG 7.3 Ingen anonym anmälan till socialnämnden Som personal inom Region Kronoberg kan du inte göra en anonym anmälan. De uppgifter som lämnas till socialnämnden i samband med anmälan kommer till vårdnadshavarnas kännedom, även om det i vissa fall sker med en viss fördröjning. Den som får en misstanke om att ett barn far illa är personligt ansvarig för att en anmälan görs. Även om chefen på arbetsplatsen också känner till förhållandena kvarstår anmälnings-skyldigheten för personen som först fattat misstanke om att ett barn far illa. En anmälan kan göras gemensamt med, eller enskilt av, verksamhetschefen, så länge detta inte medför att man avvaktar med anmälan. Det är chefen på respektive arbetsplats som ska se till att det finns rutiner för det stöd den som är anmälningsskyldig kan behöva i samband med att en anmälan övervägs eller har gjorts. Det är du som misstänker att ett barn far eller riskerar fara illa som är personligt ansvarig för att en anmälan görs, närmaste chef kan stå som medanmälare eller stå enskilt för anmälan. Om det finns en hotbild mot personalen ska kontakt tas med polisen, se avsnitt 8.9 nedan om Polisanmälan. 7.4 Ingen utredningsskyldighet Den som anmäler misstanke om barn som far illa har ingen utredningsskyldighet utan detta är socialnämndens uppgift. Hälso- och sjukvårdens uppgift är att göra en medicinsk bedömning. Det är viktigt att noga dokumentera såväl de förhållanden som föranleder anmälan som de åtgärder som vidtas med anledning av denna. 7.5 Om barnet flyttar Det händer att familjer som har problem och som värjer sig mot inblandning av myndigheter flyttar när en myndighet börjar reagera. Det finns även en risk att kontakten mellan anmälaren och familjen bryts och familjen byter vårdgivare vid en anmälan. Det kan bli aktuellt för både personal inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt tandvården att göra en anmälan till den nya kommunen dit familjen flyttar. I de fall familjen flyttar utomlands får de uppgifter som annars skulle ha lämnats till svensk myndighet i vissa fall lämnas till utländsk myndighet (se 8 kap. 3 Offentlighets- och sekretesslagen). UD kan hjälpa till att hitta rätt myndighet i det aktuella landet. 7.6 Information/vilande anmälan kring oro för det ofödda barnet Anmälningsplikten gäller inte det ofödda barnet, men det finns en möjlighet för hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten att utbyta information, enligt Offentlighets- och sekretesslagen (25 kap. 11 Offentlighets- och sekretesslagen 2009:400). Sekretessen hindrar inte att uppgift om gravid 109

110 REGION KRONOBERG kvinna eller närstående till henne lämnas från en socialtjänstmyndighet eller hälso- och sjukvårdsmyndighet till annan sådan myndighet om det behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet. Om du under kvinnans graviditet känner oro kring det ofödda barnet, ska uppgift om nödvändig insats till skydd för det väntade barnet lämnas till socialnämnden, även om vårdnadshavaren eller vårdnadshavarna motsätter sig stöd och hjälp från socialtjänsten. Uppgiften till socialtjänsten ska noteras i blanketten för anmälan om misstanke att barn far illa i Cosmic. Anmälan sparas i kvinnans journal och ligger till grund för en ny anmälan omedelbart när barnet är fött, eftersom det är först när barnet är fött som socialnämnden kan besluta om åtgärder. Om det finns ett syskon till det väntade barnet kan vi göra en anmälan för syskonet och socialnämnden inkluderar då det ofödda barnet när detta har fötts. I sådana fall anmäler vi oro för att barn far illa enligt ovanstående instruktioner. Den som känner oro för det ofödda barnet ska informera socialnämnden om oron. Uppgift om orosanmälan sparas i kvinnans journal. Kontakt tas med mödrahälsovården om att en ny anmälan måste göras när barnet är fött. Om uppgifter om anmälan kommer från vuxenpsykiatrin eller barn- och ungdomspsykiatrin ska anmälan skickas via internpost till mödrahälsovården som gör en journalanteckning och skannar in uppgifter om anmälan i kvinnans journal. När barnet är fött ska förlossningen göra en ny anmälan till socialnämnden. Anmälan till socialnämnden när barnet är fött ska sparas både i kvinnans och i barnets journal. 7.7 Information till vårdnadshavarna om att en anmälan görs Det finns ingen skyldighet att informera familjen innan en anmälan görs. En utgångspunkt ska vara att försöka få vårdnadshavarna att förstå att det finns en oro för barnet och att avsikten är att hjälpa och stödja hela familjen. Situationen kan dock vara mycket känslig och skyddsaspekten för barnet måste alltid beaktas. Rådgör med socialtjänsten om det är lämpligt att du kontaktar familjen i ärenden som gäller oro för att ett barn är utsatt för misshandel eller sexuella övergrepp. När en anmälan görs i övrigt är det som regel lämpligt att den som gör en anmälan själva informerar vårdnadshavarna om varför en anmälan görs. I de fall det rör sig om misstanke om sexuella övergrepp eller misshandel ska man rådgöra med socialnämnden om lämpligt agerande vid underrättandet av vårdnadshavarna. 110

111 REGION KRONOBERG När barn misstänks fara illa på grund av sitt eget beteende, exempelvis på grund av missbruk och annat självdestruktivt beteende, ska en anmälan göras till socialnämnden, och vårdnadshavarna kontaktas. 7.8 Uppgiftsskyldighet Hälso- och sjukvårdens personal har också en uppgiftsskyldighet. Det betyder att vi ska lämna de uppgifter som kan ha betydelse för socialnämndens utredning, dock inte hela patientjournalen. Uppgiftsskyldigheten gäller även om någon annan gjort anmälan eller socialnämnden inlett utredning på eget initiativ. Både anmälnings- och uppgiftsskyldigheten bryter sekretessen mellan myndigheterna: Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas till annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag och förordning. (Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 10 kap 28, 1 stycket) 7.9 Polisanmälan Sjukvården/tandvården har inte någon skyldighet att göra polisanmälan vid misstanke om brott, utan har anmälningsskyldighet till socialnämnden, som i sin tur tar ställning till om anmälan till polisen ska göras. Hälso- och sjukvården samt tandvården har dock en möjlighet att polisanmäla misstänkta brott mot barn utan att sekretessen hindrar dem. I vissa situationer är det befogat att sjukvården/tandvården gör polisanmälan samtidigt som vi anmäler till socialnämnden. Då kan polis och åklagare snabbt besluta om förhör, säkrande av bevis, bedöma risken för att den misstänkte ska påverka eller trakassera barnet m.m. Vi ska även kontakta polisen om det finns en hotbild som påverkar barnets, medföljandes eller personalens trygghet inom hälso- och sjukvården samt tandvården. Polis eller åklagare behöver också kontaktas för att Rättsmedicinalverket ska kunna konsulteras kring spårsäkring. Om det gäller rådfrågning kring eventuell skada kan man konsultera rättsmedicinalläkare direkt. I Region Kronoberg ska vi följa riktlinjerna i Polisanmälan/rättsintyg. En polisanmälan kan inte ersätta anmälningsplikten till socialnämnden. Region Kronobergs personal behöver inte kunna bevisa sina misstankar för att göra en polisanmälan. Det är rättsväsendets uppdrag att bedöma om ett brott mot ett barn misstänks eller har begåtts i en förundersökning eller utredning Rättsintyg För att utreda brott, t.ex. barnmisshandel eller sexuella övergrepp, kan åklagare och domstol begära rättsintygsundersökning och beställer då sådan via Rättsmedicinalverket. Enligt Lag om rättsintyg i anledning av brott, (SFS 2005:225) är det endast Rättsmedicinalverket och dess läkare som har rätt att skriva rättsintyg med mycket få undantag. I Region Kronoberg ska vi använda Mall för rättsintyg. 111

112 REGION KRONOBERG 8 Vår roll gentemot förövaren Region Kronoberg har inget huvudansvar att identifiera eller efterfråga vem som varit förövare vid våld i nära relationer eller när barn far illa. Det kan däremot vara viktigt att ställa frågan om vem som utsatt barnet eller den vuxne för våld eller övergrepp för att inte utsätta patienten för ytterligare fara under deras besök inom hälso- och sjukvården samt tandvården. I övrigt åligger det socialnämnden och polisen att utreda vem som varit förövare. Om barnet eller den vuxne berättat vem som är förövaren ska hälso- och sjukvården: Undersöka och behandla förövaren om denne är skadad och behöver vård Se till att förövaren inte träffar offret inom Region Kronobergs mottagningar Se till att offret och gärningsmannen träffar olika behandlande personal, inklusive läkaren, eftersom polisen kan behöva säkra DNA-spår. Behandling av vuxna manliga och kvinnliga förövare sker inom Familjefrid Kronoberg. Förövaren kan behöva undersökas av kontrakterad rättsintygsskrivande läkare. Det är polisen som begär detta. Läkaren får dock inte vara densamme som undersökt offret vid samma tillfälle. 112

113 113

114 Protokollsutdrag Datum: Tidssättning av motion - Regionen behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning 16RK2282 Beslut Regionstyrelsens arbetsutskott beslutar att överlämna motionen till hälso- och sjukvårdsnämnden för yttrande att motionen behandlas av regionfullmäktige i april Sammanfattning Eva Johnsson (KD), Anna Zelvin (KD) och Bengt Germundsson (KD) har lämnat en motion till regionfullmäktige med följande yrkanden: - att utarbeta en handlingsplan för att förebygga och förhindra könsstympning hos barn öka kunskapen i länet hos berörd personal, - att kompetenshöjande utbildningssatsning bland vårdpersonal, samarbete med övriga aktörer samt - att informera på olika språk om svensk lagstiftning för berörda familjer. Förslag till beslut Ordförandeberedningen föreslår regionstyrelsens arbetsutskott besluta att överlämna motionen till hälso- och sjukvårdsnämnden för yttrande att motionen behandlas av regionfullmäktige i april Expedieras till Hälso- och sjukvårdsnämnden Regionfullmäktige april 2017 Beslutsunderlag Motion - Regionen behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning Paragrafen är justerad 114

115 10 Svar på motion Virtuella besök på ungdomsmottagningar 16RK

116 Svar på motion Diarienr: 16RK2498 Handläggare: Hanna Lunding, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Svar på motion Virtuella besök på ungdomsmottagningar Ordförandes förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att motionen därmed anses besvarad. Sammanfattning Mikael Johansson (M) har i en motion föreslagit - att Region Kronoberg startar ett projekt med virtuella besök via applikation på ungdomsmottagningarna samt - att detta projekt utvärderas efter 12 månader. Region Kronoberg arbetar med digitalisering av hälso- och sjukvården på flera sätt. Det framåtblickande utvecklingsområdet som beskrivs i motionen ligger väl i linje regionens planer för utveckling av e-hälsoområdet. Det är värdefullt att använda nya digitala lösningar men det är också viktigt och nödvändigt att värna om det personliga mötet eftersom det har stor betydelse. Ungdomsmottagningen ser ett behov av en balans mellan det fysiska mötet och digitala lösningar. I ett arbete med att utveckla virtuella besök är det därför viktigt att identifiera rätt möten att ersätta med digitala lösningar. Motionen beskriver en utveckling som är nödvändig för att möta kommande behov i befolkningen. Detta kräver både kompetens och resurser. Att utveckla en applikation som stödjer en ändamålsenlig kommunikation mellan vården och patienter är en angelägen fråga. Men det är också en kostsam utvecklingsprocess i synnerhet för en mindre region. För att ändå kunna göra detta möjligt samverkar Region Kronoberg med SKL och Inera. Det blir därför angeläget att följa och att implementera lösningar som samarbetet resulterar i. Innan regionen tar ställning till att genomföra egna pilotverksamheter bör vi först ta del av erfarenheter och resultat från de pågående pilotverksamheter avseende digitala lösningar på andra håll i landet. Det pågående arbetet inom Cambio Cosmic kommer även att stödja utvecklingen av videomöten. Sida 1 av 3 116

117 Svar på motion Diarienr: 16RK2498 Handläggare: Hanna Lunding, Datum: Svar på motion Hälso- och sjukvården står inför flera stora utmaningar framåt. För att kunna svara upp mot framtidens vårdbehov kommer nya arbetssätt att behövas. Sveriges befolkning är långt framme när det gäller digitalisering i vardagen och förväntningarna på digitala lösningar i kontakt med hälso- och sjukvården väntas öka. Det är därför ett angeläget område för Region Kronoberg att jobba vidare med. Uppgifter till nedan lämnade svar är inhämtade från regionens e-hälsostrateg och avdelningschef för ungdomsmottagningarna, Kvinnokliniken. Region Kronberg ställer sig positiv till att utveckla arbetet med digitala lösningar i vården. En handlingsplan för ökad tillgänglighet kopplat till videomöten finns framtagen utifrån hälso- och sjukvårdens övergripande verksamhetsplan Ungdomsmottagningarna i Kronoberg erbjuder idag möjligheten att genom 1177.se maila mottagningarna för ex. recept. Mottagningarna är också tillgängliga dagligen via telefon. Ungdomsmottagningarna betonar vikten av det personliga (fysiska) mötet mellan patient och vårdgivare. Dels med hänvisning till aktuella nationella riktlinjer och dels för att fånga den tysta kommunikationen med patienten. Patienten behöver vid sitt första besök för preventivmedelsrådgivning komma för ett fysiskt besök för att kunna ta prover ex. blodtryck. Därefter ska, enligt läkemedelsverkets föreskrifter, denna kontroll göras vartannat år. Det fysiska mötet är också viktigt då det ger vårdgivaren möjligheten att avläsa signaler som riskerar att förbises vid ett virtuellt möte. En annan vinst med att patienten kommer fysiskt till mottagningen är att man kan ta tester som troligen annars inte hade tagits ex. klamydia. Fördelar med virtuella besök är bland annat möjligheten att fånga upp de ungdomar som inte vågar komma till en ungdomsmottagning och en förbättrad tillgänglighet för de ungdomar som bor långt ifrån en mottagning. En modell med virtuella besök tror man skulle kunna vara lämpligt vid ex. kuratorskontakt. I ett arbete med att utveckla virtuella besök är det viktigt att identifiera rätt möten att ersätta med digitala lösningar. Redan idag finns möjligheten att boka in videomöten med patienter för att på så sätt ersätta ett fysiskt möte. Ett videomöte ska användas när det tillför ett mervärde. I de fall där ett telefonsamtal fungerar lika bra är det fortfarande en bra mötesform. Ett annat pågående utvecklingsarbete sker inom ramen för Cambio Cosmic. Region Kronoberg har köpt in en applikation som är integrerad i Cosmic och som kan användas för videomöten. Här pågår för närvarande ett pilotprojekt i ett annat landsting och resultat från den utvärderingen inväntas innan applikationen implementeras i Region Kronoberg. Vidare kommer lösningar som ger stöd åt invånare och vårdpersonal i form av digitala frågeformulär som syftar till att hjälpa invånare att välja rätt mötesform direkt. Om personen ex. behöver ta ett blodtryck för att kunna förnya sina preventivmedel så behöver ett fysiskt möte bokas in. Genom att utveckla denna form av sortering kan vi spara både invånaren och vården dubbla besök och minska antalet uteblivna besök. Sida 2 av 3 117

118 Svar på motion Diarienr: 16RK2498 Handläggare: Hanna Lunding, Datum: Region Kronoberg äger tillsammans med övriga landsting och regioner Inera AB. Inera utvecklar IT- stöd för god, tillgänglig och säker vård och förvaltar nationella tjänster inom hälsa och vård till befolkningen. Det övergripande syftet är att nå målen i den nationella ehälsa-strategin. Från mitten av mars 2017 kommer Inera att ingå i SKL Företag AB. Att utveckla en applikation som stödjer en ändamålsenlig kommunikation mellan vården och patienter är en angelägen fråga. Men det är också en kostsam utvecklingsprocess i synnerhet för en mindre region. Utveckling av applikationer bör knytas till det arbete som görs inom ramen för Ineras stöd- och behandlingsplattform. Region Kronoberg använder redan idag denna plattform för att erbjuda KBT via internet. Som motionen beskriver pågår ett projekt runt digitala vårdmöten i Närhälsan i Västra Götaland. Det är viktigt att Region Kronoberg följer de olika initiativ som görs inom e-hälsoområdet av olika aktörer och drar nytta av deras erfarenheter och framsteg. På så sätt kan regionen vidareutveckla digitaliseringen av vården med de ekonomiska ramar som föreligger. Det är viktigt att utifrån målgruppsanalyser möjliggöra för personer att möta sitt vårdbehov på olika sätt, vilket också stärker jämlikheten i vården. Ekonomiska konsekvenser av motionens förslag En analys av resursperspektivet behöver göras om man ska utveckla egna lösningar. Av denna bör framgå vilka resursbesparingar respektive resursförstärkningar, både personella och tekniska, som virtuella mottagningar skulle kunna innebära för verksamheterna. Charlotta Svanberg Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga: Motion Virtuella besök på ungdomsmottagningar Sida 3 av 3 118

119 119

120 Protokollsutdrag Datum: Tidssättning av motion - Virtuella besök på ungdomsmottagningarna. 16RK2498 Beslut Regionstyrelsens arbetsutskott beslutar att överlämna motionen till hälso- och sjukvårdsnämnden för yttrande samt att den hanteras av regionfullmäktige i juni Sammanfattning Mikael Johansson (M) har lämnat en motion till regionfullmäktige med följande yrkanden: att Region Kronoberg startar ett projekt med virtuella besök via app på ungdomsmottagningarna samt att projektet utvärderas efter 12 månader. Förslag till beslut Ordförandeberedningen föreslår regionstyrelsens arbetsutskott besluta att överlämna motionen till hälso- och sjukvårdsnämnden för yttrande samt att den hanteras av regionfullmäktige i juni Expedieras till Hälso- och sjukvårdsnämnden Regionfullmäktige juni 2017 Beslutsunderlag Motion om virtuella besök på ungdomsmottagningarna. Paragrafen är justerad 120

121 11 Svar på skrivelse - Förbättringsområde kring en kvalitetsinriktad sjukvård för alla från Anna Tenje och Lena Wibroe, (M) 17RK

122 Missiv svar på skrivelse Diarienr: 17RK263 Handläggare: Eva Lindberg, Datum: Missiv - Svar på skrivelse Förbättringsområde kring en kvalitetsinriktad sjukvård för alla från Anna Tenje och Lena Wibroe, (M) Ordförandes förslag till beslut Föreslås att Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna svaret till Anna Tenje och Lena Wibroe, moderaterna. Sammanfattning Region Kronoberg har mottagit en skrivelse från Anna Tenje och Lena Wibroe, moderaterna Vård- och omsorgssektorn är en av de mest informationsintensiva sektorerna i samhället. Vikten av en ändamålsenlig struktur och hantering av information och kommunikation kan inte nog understrykas. Föreliggande skrivelse berör därmed ett för Region Kronoberg mycket angeläget utvecklingsområde. I skrivelsen efterfrågas utveckling av en applikation med syfte att förbättra kommunikationen mellan patienter och vården. Bland annat hänvisas till att många operationer ställs in på grund av att kommunikationen brister. För att förbättra kallelser och patientinformation är ett generellt utvecklingsarbete igångsatt i Region Kronoberg. En av utmaningarna är att standardisera information och skrivningar utan att förlora möjligheten till specifik och riktad information beroende på patient och typ av åtgärd. Att utnyttja digital teknik i större utsträckning ingår i detta viktiga utvecklingsområde. Att utveckla en applikation som stödjer en ändamålsenlig kommunikation mellan vården och patienter är en angelägen fråga. Men det är också en kostsam utvecklingsprocess, i synnerhet för en mindre region. Utveckling av applikationer bör knytas till det arbete som pågår inom ramen för den samverkan med Inera som Region Kronoberg deltar i. Det övergripande syftet med denna samverkan är att nå målen i den nationella ehälsa-strategin. Ett annat pågående utvecklingsarbetet sker inom ramen för Cambio Cosmic. Region Kronoberg har köpt in en applikation som är integrerad i Cosmic och som kan användas för videomöten framgent. Charlotta Svanberg Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Sida 1 av 2 122

123 Missiv svar på skrivelse Diarienr: 17RK263 Handläggare: Eva Lindberg, Datum: Bilaga: - Skrivelse till Hälso- och sjukvårdsnämnden angående förbättringsområde kring en säker kvalitetsinriktad sjukvård för alla - Beslutsunderlag, Svar på skrivelse - Förbättringsområde kring en säker kvalitetsinriktad sjukvård för alla Sida 2 av 2 123

124 Svar på skrivelse Diarienr: 17RK263 Handläggare: Sara Maripuu, utredare Datum: Anna Tenje och Lena Wibroe (M) Svar på skrivelse Förbättringsområde kring en kvalitetsinriktad sjukvård för alla Vård- och omsorgssektorn är en av de mest informationsintensiva sektorerna i samhället. Vikten av en ändamålsenlig struktur och hantering av information och kommunikation kan inte nog understrykas. Föreliggande skrivelse berör därmed ett för Region Kronoberg mycket angeläget utvecklingsområde. I skrivelsen efterfrågas utveckling av en applikation med syfte att förbättra kommunikationen mellan patienter och vården. Bland annat hänvisas till att många operationer ställs in på grund av att kommunikationen brister. I samtal med centrumchefen för KBC framkommer att det under 2016 avbokades 1251 operationer eller 28 % av det totala antalet operationer i Växjö och 915 operationer eller 29 % i Ljungby. Denna statistik avser planerade operationer. Vid de flesta operationer som avbokas anges en patientrelaterad orsak. Här kan finnas flera förklaringar såsom sjukdom, att tillståndet förändrats eller att patienten fått förhinder. Men det kan också handla om kommunikationsbrister, t.ex. att patienten inte har uppfattat att hen ska vara fastande. Varje patient får en mycket utförlig skriftlig information inför operationen. Mängden information kan dock utgöra ett hinder då det kan vara svårt att identifiera särskilt viktig information, som t.ex. att vara fastande inför operationen. Ett annat hinder kan vara att patienten har svårigheter med svenska språket eller har behov av att få informationen på ett annat sätt. Om verksamheten tvingas avboka planerade operationer handlar det uteslutande om att akuta operationer prioriteras före de planerade operationerna eller att verksamheten har brist på vårdplatser, vilket dock är mindre vanligt. I samtal med regionens e-hälsostrateg framkommer att ett generellt förbättringsarbete i Region Kronoberg gällande kallelser och patientinformation är igångsatt. En av utmaningarna är att standardisera information och skrivningar på ett generiskt sätt utan att förlora möjligheten till specifik och riktad information beroende på patient och typ av åtgärd. Att utnyttja digital teknik i större utsträckning ingår i detta viktiga utvecklingsområde. Redan idag använder vissa verksamheter sms-påminnelser inför mottagningsbesök. Detta kommer nu att följas men hittills har det inte lett till någon större minskning av antalet uteblivna patienter. Jämfört med många andra länder har Sveriges befolkning i hög utsträckning tillgång till smartphones, surfplattor och datorer. Att utveckla en applikation som stödjer en ändamålsenlig kommunikation mellan vården och patienter är därför en angelägen fråga. Men det är också en kostsam utvecklingsprocess, i synnerhet för en mindre region. Sida 1 av 2 124

125 Svar på skrivelse Diarienr: 17RK263 Handläggare: Sara Maripuu, utredare Datum: Region Kronoberg äger tillsammans med övriga landsting och regioner Inera AB. Inera utvecklar IT- stöd för god, tillgänglig och säker vård och förvaltar nationella tjänster inom hälsa och vård till befolkningen. Det övergripande syftet är att nå målen i den nationella ehälsa-strategin. Från mitten av mars 2017 kommer Inera att ingå i SKL Företag AB. Utveckling av applikationer bör knytas till det arbete som pågår inom ramen för Ineras stöd- och behandlingsplattform. Region Kronoberg använder redan denna plattform för att erbjuda KBT via internet. Ett annat pågående utvecklingsarbetet sker inom ramen för Cambio Cosmic. Region Kronoberg har köpt in en applikation som är integrerad i Cosmic och som kan användas för videomöten. Här pågår för närvarande ett pilotprojekt i ett annat landsting och resultat från den utvärderingen inväntas innan arbetet implementeras i regionen. Region Kronoberg samverkar i det arbete som sker inom Inera och inhämtar också erfarenheter från andra större regioner. På så sätt kan regionen vidareutveckla digitaliseringen av vården med de ekonomiska ramar som föreligger. Med vänlig hälsning Charlotta Svanberg Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Sida 2 av 2 125

126 126

127 12 Svar på skrivelse - Skrivelse till Hälso- och sjukvårdsnämnden om bemanningen av sjuksköterskor på akutmottagningen i Växjö från läkare verksamma på akutmottagningen 17RK

128 Missiv svar på skrivelse Diarienr: 17RK572 Handläggare: Per-Henrik Nilsson, Datum: Missiv - Svar på skrivelse Skrivelse till Hälso- och sjukvårdsnämnden om bemanningen av sjuksköterskor på akutmottagningen i Växjö från läkare verksamma på akutmottagningen Ordförandes förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna svaret till läkare verksamma vid på akutmottagningen Sammanfattning Region Kronoberg har mottagit en skrivelse från läkare verksamma på akutmottagningen Skrivelsen beskriver att bemanningen har nått ett bottenläge med fler hyrsjuksköterskor än någonsin och ändå finns det flera olösta arbetspass varje vecka på akutmottagningen på Centrallasarettet. Man skriver även att det inte finns några kvalificerade sökande, att den fasta personalen går på knäna och att de tvingas ta större ansvar än vanligt för att kompensera för hyrsjuksköterskornas brist på kännedom om lokala rutiner. Läkarna ser med stigande oro på utvecklingen. Att personalen har en stressig arbetssituation, att de upplever att de har en låg känsla av att kunna påverka sin arbetssituation och att de sjuksköterskorna har en låg lön i förhållande till kompetens, ansvar och arbetsförhållande. Region Kronoberg har aktivt vidtagit åtgärder alternativt planerar för att genomföra olika insatser för att komma till rätta med situationen. Exempel på detta är nattindex 1.4 som är under införande vilket ger mer tid för återhämtning vid dygnet runt rotationstjänstgöring. Vidareutbildning för sjuksköterskor med betalning s.k. AST är infört. För nyanställda sjuksköterskor finns numera ett riktigt bra introduktionsprogram som löper över ett år. Ytterligare lösningar inklusive bemanningstal mm i dygnetrunt verksamheten utreds. Utmönstring av hyrpersonalsberoendet är högt prioriterat. Ersättningen för sjuksköterskor som jobbar obekväm tid dvs. i vårdens 24/7/365 verksamhet kommer att ses över vilket är andra exempel på det som är på gång. Charlotta Svanberg Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Sida 1 av 2 128

129 Missiv svar på skrivelse Diarienr: 17RK572 Handläggare: Per-Henrik Nilsson, Datum: Bilaga: - Skrivelse till Hälso- och sjukvårdsnämnden - Svar på skrivelse till läkare verksamma på akutmottagningen Sida 2 av 2 129

130 Svar på skrivelse Diarienr: 17RK572 Handläggare: Per-Henrik Nilsson, Datum: Läkare verksamma vid akutmottagningen på Centrallasarettet Växjö Svar på skrivelse Skrivelse till Hälso- och sjukvårdsnämnden om bemanningen av sjuksköterskor på akutmottagningen i Växjö Sammanfattning Det föreligger en skrivelse samt upprop från läkare som jobbar på akutmottagningen i Växjö. Skrivelsen beskriver att bemanningen har nått ett bottenläge med fler hyrsjuksköterskor än någonsin och ändå finns det flera olösta arbetspass varje vecka på akutmottagningen på Centrallasarettet. Man skriver även att det inte finns några kvalificerade sökande, att den fasta personalen går på knäna och att de tvingas ta större ansvar än vanligt för att kompensera för hyrsjuksköterskornas brist på kännedom om lokala rutiner. Läkarna ser med stigande oro på utvecklingen. Att personalen har en stressig arbetssituation, att de upplever att de har en låg känsla av att kunna påverka sin arbetssituation och att de sjuksköterskorna har en låg lön i förhållande till kompetens, ansvar och arbetsförhållande. Svar: Det är positivt att så många läkare engagerar sig och ställer upp för våra sjuksköterskor! Det är viktigt att läkare och allmänheten visar hur värdefulla sjuksköterskorna är för verksamheten såväl på våra akutmottagningar som på alla andra ställen i vår hälso- och sjukvård. Ledningen är medvetna om den mycket ansträngda kompetensförsörjningssituation som föreligger bl. a. på akutmottagningen på CLV när det gäller sjuksköterskor. Det görs och har gjorts en hel del för att komma till rätta med situationen. Nattindex 1.4 är under införande. Detta ger mer tid för återhämtning vid dygnet runt rotationstjänstgöring. Vidareutbildning för sjuksköterskor med betalning s.k. AST är också infört. Fler undersköterskor, servicevärdar, förrådshantering, läkemedelshantering, transportörer hör till andra saker som införts. För nyanställda sjuksköterskor finns numera ett riktigt bra introduktionsprogram som löper över ett år. Vi tittar vidare på ytterligare lösningar inklusive bemanningstal mm i dygnet runt verksamheten. Utmönstring av hyrpersonalsberoendet är högt prioriterat. Detta framförallt pga. arbetsmiljö och patientsäkerhet men ekonomiskt är det förstås också viktigt. Arbetsmiljöfrågan i sig är högprioriterad. På akutmottagningen tillskapades ett extra arbetslag helg men tyvärr har detta varit svårt att bemanna. Sida 1 av 2 130

131 Svar på skrivelse Diarienr: 17RK572 Handläggare: Per-Henrik Nilsson, Datum: Lönen dvs. ersättningen för sjuksköterskor som jobbar obekväm tid dvs. i vårdens 24/7/365 verksamhet kommer att ses över. Denna översyn pågår. Nattindex 1,4 är dock en viktig del i denna förbättring. En viktig sak här och nu är stöd och support till sjuksköterskorna från läkargruppen ute på arbetsplatsen. De yngsta sjuksköterskorna måste känna sig trygga och sedda samt inte minst uppskattade De måste få hjälp att prioritera och vara nöjda med allt det som de hann med när de går hem från sina arbetspass. Med vänlig hälsning Charlotta Svanberg Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Sida 2 av 2 131

132 132

133 133

134 13 Remissyttrande Nationella vårdprogram för cancerrehabilitering, Hodgkins lymfom, T-cells lymfom och Malignt melanom 17RK

135 Missiv remissyttrande Diarienr: 17RK314 Handläggare: Anna Egonsson, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Remissyttrande Nationella vårdprogram för cancerrehabilitering, Hodgkins lymfom, T-cells lymfom och Malignt melanom Ordförandes förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs svar till Regionalt cancercentrum Syd Sammanfattning Region Kronoberg har av Regionalt cancercentrum Syd beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Region Kronoberg har fått vårdprogram för cancerrehabilitering, Hodgkins lymfom, T-cells lymfom och Malignt melanom för att kommentarer gällande organisatoriska och ekonomiska konsekvenser av innehållet i vårdprogrammet. När det gäller vårdprogrammet för cancerrehabiliteringen ser vi ökade behov inom områdena fysisk träning, både i grupp och individuellt, rehabilitering vid fatigue (trötthet), kognitiva svårigheter, brister i ADL samt hjälpmedelsbehov och rehabilitering vid malnutrition. Ny verksamhet, som vi kan bedöma redan nu, blir till exempel insatser för den grupp patienter som till följd av hormonbehandling går upp kraftigt i vikt. Konsekvenserna av vårdprogrammet blir både ökade volymer av det vi redan gör och en del nya verksamheter. En genomgång av konsekvenserna avseende organisation och resurser behöver genomföras. Då det gäller nya vårdprogrammen för Hodgkins lymfom, T-cells lymfom och Malignt melanom har dessa ingen påverkan på nuvarande rutiner i organisationen. Charlotta Svanberg Ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga: Remiss Nationellt vårdprogrammen för Cancerrehabilitering, Hodgkins lymfom, T-cells lymfom och Malignt melanom, remissrunda 2 Sida 1 av 2 135

136 Missiv remissyttrande Diarienr: 17RK314 Handläggare: Anna Egonsson, Datum: Remissyttrande över Nationellt vårdprogrammen för Cancerrehabilitering, Hodgkins lymfom, T-cells lymfom och Malignt melanom, remissrunda 2 Sida 2 av 2 136

137 Remissyttrande Diarienr: 17RK314 Handläggare: Anna Egonsson, stabsenheten Datum: Regionalt Cancercentrum Syd (RCC Syd) Remissyttrande Nationella vårdprogram för Cancerrehabilitering, Hodgkins lymfom, T-cells lymfom och Malignt melanom Sammanfattning Region Kronoberg har av Regionalt Cancercentrum Syd (RCC Syd) beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Gällande cancerrehabilitering i Region Kronoberg finns ett fungerande cancerrehabiliteringsteam, där det finns kompetens och resurser som i stort sett är dimensionerade för dagens behov. Konsekvenserna av vårdprogrammet är både ökade volymer av det som redan görs och en del nya verksamheter, vilka behöver bli föremål för genomgång av hur de påverkar organisation och resurser. De övriga vårdprogrammen bedömer vi inte ha någon påverkan på nuvarande rutiner. Synpunkter I Region Kronoberg finns ett fungerande cancerrehabiliteringsteam som har kompetens för rehabilitering och där resurserna i stort sett är dimensionerade för dagens behov. Konsekvenserna av vårdprogrammet är både ökade volymer av det vi redan gör och en del nya verksamheter. Ökade behov ses inom områdena gällande cancerrehabilitering: - fysisk träning, både i grupp och individuellt - rehabilitering vid fatigue (trötthet), kognitiva svårigheter, brister i ADL samt hjälpmedelsbehov - rehabilitering vid malnutrition Ny verksamhet, som vi kan bedöma redan nu, blir till exempel insatser för den grupp patienter som till följd av hormonbehandling går upp kraftigt i vikt. Dessa insatser, både befintliga och nya, behöver evidensbaseras utifrån den kunskap och statistik som finns för att beräkna vilka volymer det handlar om och vilka konsekvenser det får organisatoriskt och resursmässigt. Sida 1 av 2 137

138 Remissyttrande Diarienr: 17RK314 Handläggare: Anna Egonsson, stabsenheten Datum: Region Kronoberg har inga särskilda kommentarer avseende vårdprogrammen för Hodgkins lymfom, T-cells lymfom och malignt melanom har någon påverkan på nuvarande rutin i organisationen. Charlotta Svanberg Ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Sida 2 av 2 138

139 From: Wendt-Wesén Annika on behalf of RCC Syd Sent: 1 Feb :33: To: Blekinge;Halland;Region Kronoberg Officiell brevlåda;diarium Koncernkontoret.skane.se Cc: Mef Nilbert;Vogel Ingrid;Landegren Christina Subject: Remissrunda 2 för NVP Cancerrehabilitering, NVP Hodgkins lymfom., NVP T-cells lymfom och NVP Malignt melanom Attachments: NVP cancerrehab konsekvensbeskrivning remissrunda 2 RCC Syd pdf, Regional konsekvensbeskrivning för Hodgkins lymfom MJ.pdf, Regional konsekvensbeskrivning för T-cells lymfom MJ.pdf, Regional konsekvensbeskrivning för NVP malignt melanom RR2_1 febr_17.pdf Bästa alla! Vårdprogrammen för Cancerrehabilitering, Hodgkins lymfom, T-cells lymfom och Malignt melanom är nu aktuella för remissrunda 2 och vi är tacksamma om ni skickar ut dem enligt era regionala rutiner. Under remissrunda 1 fick professionen samt patientföreträdare möjlighet att kommentera och ge synpunkter på innehållet. Den föreliggande versionen av vårdprogrammet är reviderad med hänsyn till dessa synpunkter. Remissrunda 2 riktar sig till landstingens linjeorganisationer och huvudmän för kommentarer gällande organisatoriska och ekonomiska konsekvenser av innehållet i vårdprogrammet. Uteblivet svar från en organisation tolkas som ett accepterande. Bifogat finns de regionala konsekvensbeskrivningarna som beskriver de viktigaste konsekvenserna för hälso- och sjukvården i regionen till följd av det nationella vårdprogrammet. Konsekvensbeskrivningen är sammanställd av regional patientprocessledare och skall vara ett stöd för remissinstanserna vid remissvar och förtydliga konsekvenserna av vårdprogrammet. Vårdprogrammet finns att hitta i rullisten för vårdprogram på remissrunda 2: Remissvar skickas senast till RCC Syd, rccsyd@skane.se Mvh Annika Wendt Wesén Vårdprogramhandläggare Annika Wendt Wesén Verksamhetsutvecklare Regionalt Cancercentrum Syd (RCC Syd) Medicon Village, Byggnad 404 Scheelevägen Lund , annika.wendt-wesen@skane.se 139

140 140

141 1(3) Konsekvensbeskrivning för södra sjukvårdsregionen vid nytt eller reviderat nationellt vårdprogram inom cancerområdet En regional konsekvensbeskrivning är en redogörelse av de viktigaste konsekvenserna för hälso- och sjukvården i regionen till följd av ett nationellt vårdprogram. Inför remissrunda två, d.v.s. till linjeorganisationen, skall en konsekvensbeskrivning utarbetas i syfte att vare ett stöd för remissinstanserna vid remissvar och förtydliga konsekvenserna av vårdprogrammet. Konsekvensbeskrivningen ska vara färdigställd senast två veckor innan remissrunda två, för att bifogas förslaget till vårdprogram vid remissrundan. Den regionala patientprocessledaren ansvarar för en sammanställning i nedanstående mall. Diagnosövergripande patientprocess: Cancerrehabilitering Vårdprogrammet fokuserar företrädesvis på cancerrehabilitering under den period som patienten är under onkologisk behandling. Med undantag av lymfödem som inkluderas kommer kvarstående besvär efter avslutad cancersjukdom och behandling, sena effekter och följdsjukdomar belysas i nästa revision av vårdprogrammet som förväntas Uppgiftslämnare: Heléne Öberg, RPPL RCC syd Datum: Mot bakgrund av föreslaget vårdprogram önskas svar på följande frågor: 1. Hur stor är volymen av patienter i södra sjukvårdsregionen? Fram till diagnos: Vid misstanke om cancer har läkare ansvar att i dialog med pat. bedöma om det finns behov av rehabiliterande insatser. Vanligen rör det sig om symtomlindring och psykosocialt stöd. Principiellt omfattas alla de individer som årligen diagnostiseras i regionen och i praktiken är detta redan implementerat i klinisk rutin även om en underanvändning finns. Vårdprogrammet har potential att genom tidig identifiering av rehabiliteringsbehov motverka svårare seneffekter eller funktionsbortfall, vilket innebär en fördel ur patientens perspektiv såväl som ur resursperspektiv. Vid diagnostiserad cancer och fortsatt under hela vårdprocessen bör alla patienter återkommande vara föremål för standardiserad bedömning av rehabiliteringsbehov, vilket i praktiken sker genom bedömning av kontaktsjuksköterska. 2. Hur många patienter är årligen aktuella för olika typer av åtgärder som omfattas? Fram till diagnos: Bedömning och åtgärder avseende symtomlindring och psykosocialt stöd. Standardiseras för alla patienter. I praktiken kan detta avse 80 % av patienterna, vilket motsvarar 9600 patienter. För majoriteten kommer inga särskilda åtgärder krävas i cancerrehabiliterande syfte utöver de åtgärder som ingår i standardiserat omhändertagande. Vid diagnostiserad cancer: Strukturerad bedömning av rehabiliteringsbehov utgör grund för fortsatt handläggning utifrån patientens specifika behov som styr insatserna. Grundläggande rehabiliteringsbehov bedöms strukturerat och tillgodoses enligt behov av läkare, kontaktsjuksköterska och vid behov kompletteras med ytterligare rehabkompetens, vilket beräknas behövas hos ca 1/3 av patienterna. Rehabiliteringsbehov bedöms i början av vårdprocessen, i samband med behandlingsavslut, förändringar i sjukdom eller behandling såsom vid progress, övergång från kurativ till palliativ intention samt övergång från tidig till sen palliativ fas. Alla patienter ska återkommande informeras om möjlighet till cancerrehabilitering. Regionalt cancercentrum syd Medicon Village, hus Lund Besök: Scheelevägen 2 E-post: rccsyd@skane.se 141

142 2 3. I vilket avseende skiljer sig föreslaget vårdprogram från dagens aktuella hantering? Övergripande: Rekommendationerna har förtydligats, men inte i sin grund förändrats. Vårdprogrammet från 2014 utgör kunskapsunderlag och det aktuella vårdprogrammet 2016 förtydligar implementering. Fram till diagnos: Förhållningssätt till rehabilitering. Tänka rehab/prevention redan i utredningsskedet. Vid diagnostiserad cancer: Rehabiliteringsbehov dokumenteras i patientens individuella vårdplan, dokumenteras i journalen och medföljer vid överlämning mellan vårdgivare. Återkommande bedömning av och information om rehabilitering under vårdförloppet. Smärtanalys utförs i syfte att erbjuda lindring och förebygga behandling. Patienter som behandlas med cytostatika bör informeras om specifika toxiciteter och hur dessa kan minimeras. Alla patienter med cancer bör informeras om betydelsen av fysisk aktivitet samt om hur man får kontakt med fysioterapeut/sjukgymnast och arbetsterapeut. Träningen bör erbjudas individuellt, i grupp eller som hemträning. Rekommendationer lymfödem: Alla pat. bör före resp. efter op. med lymfkörtelutrymning informeras om riskfaktorer för att utveckla lymfödem, tidiga symtom på och var man kan få behandling för lymfödem. Landstingen bör utforma riktlinjer för ansvarsfördelningen när det gäller lymfödemterapi och alla VO där cancer behandlas bör ha utarbetade rutiner för lymfödem. Riktlinjer för närståendestöd tas fram. Verksamhetschefen ansvarar för att det finns lokala rutiner för Barn som anhöriga i enlighet med 2g HSL och Patientlagen 2014:821 5:3. Läkare och/eller kssk ansvarar för att ta reda på om pat. har ansvar för minderårig och att säkerställa adekvat stöd. Patientlagen. Barnets/barnens födelseår bör dokumenteras i patientens journal. 4. Beskriv kortfattat, beakta hela vårdkedjan, vad som behöver förändras i vårdkedjan om man ska tillämpa detta förslag. Ange också om förslaget innebär förändrad arbetsfördelning mellan olika vårdgivare. Fram till diagnos: Rutiner för strukturerad bedömning av rehabiliteringsbehov behöver tas fram. Vid diagnostiserad cancer: Kontaktsjuksköterskan har en nyckelroll genom cancerprocessen genom tidiga och återkommande rehabbedömningar och upprättande av Min vårdplan. Funktionen är inom de flesta verksamheter etablerad. Rutiner för lämpliga tidsintervall behöver tas fram. Strukturerad bedömning med validerat hjälpmedel (t ex distresstermometer) rekommenderas. Inom behandlande enhet tydliggöra hur och av vem information om cancerrehabilitering ges. Preventiva åtgärder (t ex information om fysisk aktivitet och lymfödem). Uppmärksammande av ohälsosamma levnadsvanor (t ex tobaksbruk, otillräcklig fysisk aktivitet och riskbruk av alkohol) och rutiner för stöd till livsstilsförändring (t ex tobaksavvänjning och användande av hälsopedagoger). Arbete för att öka kontakten med primärvården i syfte att nå god långtidsuppföljning. 5. I vilket avseende innebär förslaget väsentligt ökade eller minskade direkta eller indirekta kostnader? Ange inom vilka områden. Utbildningsinsatser (där RCC syd kan ansvara ekonomiskt) avseende 1) strukturerad bedömning av rehabiliteringsbehov för kontaktsjuksköterska, 2) kunskap om ansvar avseende Barn som anhöriga för lokala processteam, 3) etablering av rutiner för att identifiera och standardisera bedömningspunkter avseende rehabiliteringsbehov. Ökad tillgång till sjukgymnast/fysioterapeut för information om fysisk aktivitet, bedömning och träningsråd. Beräknas till 1 sjukgymnast/förvaltning. Tillgång till lymfterapeut motsvarande behov inom varje förvaltning. Beräknas till 1 lymfterapeut per förvaltning. Det team som ansvarar för patientens cancerbehandling utgör samtidigt vanligen det team som ansvarar för att pat. behov av cancerrehabilitering tillgodoses. Cancerrehabiliteringsteam finns redan etablerade i förvaltningarna och ansvarar för utredning och behandlingsrekommendationer för patienter med komplexa rehabiliteringsbehov. Regionalt cancercentrum syd Medicon Village, hus Lund Besök: Scheelevägen 2 E-post: rccsyd@skane.se 142

143 3 6. Innebär förslaget ändrade rutiner vid uppföljning och/eller förändringar kopplade till kvalitetsregistret? Förtydligande av rutiner enligt ovan, för vilket regionala och lokala processgrupper ansvarar. Kvalitetsindikatorer saknas till stor del i aktuella kvalitetsregister, vilket behöver införas i nationell samverkan. 7. Beskriv förväntad nytta/risk ur ett patientperspektiv samt eventuella etiska aspekter. Nyttan är tydlig ur patientperspektiv. Ökad tillgång till cancerrehabilitering efterfrågas av patientföreträdare. Tidig information och preventiva insatser minskar risken för och graden av seneffekter samtidigt som det sannolikt kan öka överlevnaden (avseende rökstopp och fysisk aktivitet). 8. Beskriv hur och av vem som bör implementera vårdprogrammet. Hur kan RCC syd stödja implementeringen? Varje cancerprocess bör strukturerat gå igenom rekommendationerna i vårdprogrammet, identifiera förbättringsområden och skapa handlingsplan för åtgärd och uppföljning i verksamheten. RCC kan bistå med riktade utbildningsinsatser. Regionalt cancercentrum syd Medicon Village, hus Lund Besök: Scheelevägen 2 E-post: rccsyd@skane.se 143

144 Konsekvensbeskrivning för södra sjukvårdsregionen vid nytt eller reviderat nationellt vårdprogram inom cancerområdet En regional konsekvensbeskrivning är en redogörelse av de viktigaste konsekvenserna för hälso- och sjukvården i regionen till följd av ett nationellt vårdprogram. Inför remissrunda två, d.v.s. till linjeorganisationen, skall en konsekvensbeskrivning utarbetas i syfte att vare ett stöd för remissinstanserna vid remissvar och förtydliga konsekvenserna av vårdprogrammet. Konsekvensbeskrivningen ska vara färdigställd senast två veckor innan remissrunda två, för att bifogas förslaget till vårdprogram vid remissrundan. Den regionala patientprocessledaren ansvarar för en sammanställning i nedanstående mall. Diagnos: Hodgkins lymfom Uppgiftslämnare: Mats Jerkeman Datum: Mot bakgrund av föreslaget vårdprogram önskas svar på följande frågor: 1. Hur stor är volymen av patienter i södra sjukvårdsregionen? nya patienter/år 2. Hur många patienter är årligen aktuella för olika typer av åtgärder som omfattas? Ca I vilket avseende skiljer sig föreslaget vårdprogram från dagens aktuella hantering? a. b. c. Större användning av rituximab vid Hodgkin lymfom lymfocytpredominans Ökad användning av cytostatikaregimerna BEACOPPesk och AVD Ökad användning av brentuximab-vedotin vod återfall 4. Beskriv kortfattat, beakta hela vårdkedjan, vad som behöver förändras i vårdkedjan om man ska tillämpa detta förslag. Ange också om förslaget innebär förändrad arbetsfördelning mellan olika vårdgivare. Det innebär inga förändringar i vårdkedjan, utan bara modifikationer av behandlingsval avseende medicinsk behandling 5. I vilket avseende innebär förslaget väsentligt ökade eller minskade direkta eller indirekta kostnader? Ange inom vilka områden. Förslaget innebär en ökad användning av brentuximab-vedotin till patienter med återfall av Hodgkinlymfom jämfört med tidigare vårdprogram. Detta har dock redan introducerats i södra sjukvårdsregionen, och innebär därför troligen inga ytterligare kostnadsökningar. 6. Innebär förslaget ändrade rutiner vid uppföljning och/eller förändringar kopplade till kvalitetsregistret? Nej 7. Beskriv förväntad nytta/risk ur ett patientperspektiv samt eventuella etiska aspekter. Förslaget ligger i linje med internationella rekommendationer, och förväntas förbättra överlevnad och minska långtidsbiverkningar av behandlingen. 144

145 8. Beskriv hur och av vem som bör implementera vårdprogrammet. Hur kan RCC syd stödja implementeringen? Ska implementeras av processgruppen för lymfom, och har redan diskuterats vid regionala möten för gruppen, understött av RCC Version

146 Konsekvensbeskrivning för södra sjukvårdsregionen vid nytt eller reviderat nationellt vårdprogram inom cancerområdet En regional konsekvensbeskrivning är en redogörelse av de viktigaste konsekvenserna för hälso- och sjukvården i regionen till följd av ett nationellt vårdprogram. Inför remissrunda två, d.v.s. till linjeorganisationen, skall en konsekvensbeskrivning utarbetas i syfte att vare ett stöd för remissinstanserna vid remissvar och förtydliga konsekvenserna av vårdprogrammet. Konsekvensbeskrivningen ska vara färdigställd senast två veckor innan remissrunda två, för att bifogas förslaget till vårdprogram vid remissrundan. Den regionala patientprocessledaren ansvarar för en sammanställning i nedanstående mall. Diagnos: Malignt melanom Uppgiftslämnare: Bertil Persson, regional patientprocessledare RCC Syd Datum: Mot bakgrund av föreslaget vårdprogram önskas svar på följande frågor: 1. Hur stor är volymen av patienter i södra sjukvårdsregionen? Baserat på antalet maligna melanom, malignt melanom in situ och lentigo maligna 2015 och uppräknat med 6 % årligen rör det sig om ca 1650 melanom/lentigo maligna för Av dessa är ca 120 stadium III icke operabla eller stadium IV. 2. Hur många patienter är årligen aktuella för olika typer av åtgärder som omfattas? Antalet diagnostiska ingrepp med frågeställning malignt melanom är svårbedömt och olika om det görs i primärvården eller på hudklinik men beräknas till 2-8 ggr så stort som antalet melanom, med de lägre siffrorna för hudkliniker. Av melanom/lentigo maligna patienterna genomgår ca: 1630 diagnostisk excision utvidgad excision som enda ytterligare åtgärd. 350 utvidgad excision + SNB (avdrag för att det inte utförs pga. ålder eller andra medicinska skäl). 600 MDK 150 DT hjärna-hals-thorax-buk 350 DT-PET, dock genomgår patienter i onkologisk behandling denna undersökning åtminstone 5-6 ggr. 50 Mutationsanalys 50 Lymfkörtelutrymning 120 Onkologisk behandling 3. I vilket avseende skiljer sig föreslaget vårdprogram från dagens aktuella hantering? Beaktat den årliga incidensökningen så förändrar inte vårdprogrammet påtagligt dagens aktuella hantering eftersom man i södra sjukvårdsregionen ligger långt framme inom såväl diagnostik som onkologisk behandling. Den snabba utvecklingen inom onkologiska läkemedel för behandling av metastaserat malignt melanom kommer att ha större påverkan än vårdprogrammet. Det nya vårdprogrammet formaliserar mer de förbättringar som genomförts sedan

147 4. Beskriv kortfattat, beakta hela vårdkedjan, vad som behöver förändras i vårdkedjan om man ska tillämpa detta förslag. Ange också om förslaget innebär förändrad arbetsfördelning mellan olika vårdgivare. Vårdkedjan i södra sjukvårdsregionen fungerar idag i stort sett i enlighet med vårdprogrammet. Det finns dock flaskhalsar avseende Patologi, DT-PET, operationskapacitet för SNB och lymfkörtelutrymning, MDK, vårdplatser och ekonomi för behandling med de nya melanompreparaten inom onkologin. Det nya vårdprogrammet och SVF sätter tydligare höga krav på tillgång och korta väntetider för ovanstående och att korrigera dessa flaskhalsar har störst betydelse för att uppfylla kraven. I detta avseende ställer det även högre krav på den kvantitativa utbildningen av nya specialister inom de ingående specialiteterna däribland specialister med kompetens inom immunterapi. Det ställer också högre krav på tillgänglighet avseende akut behandling av immunrelaterade biverkningar samt snabb tillgång till olika undersökningsmetoder i samband med initiering och pågående behandling, t.ex. UKG, ögonundersökning, gastro- och koloskopi. 5. I vilket avseende innebär förslaget väsentligt ökade eller minskade direkta eller indirekta kostnader? Ange inom vilka områden. Det är i detta avseende svårt att särskilja kostnader kopplade till SVF respektive det nya vårdprogrammet men skall samtliga flaskhalsar åtgärdas krävs satsningar inom alla ovan beskrivna områden. Man ska samtidigt inte glömma bort den årliga incidensökningen på 6 % som oundvikligen kommer att leda till ökade kostnader genom behovet av ökad kapacitet i alla led inkl. det inledande filtersteget som utgörs av hudverksamheterna som sållar bort ett stort antal patienter som annars gått vidare i de första delarna av kedjan vilket ffa hade belastat dermatopatologin hårt. Kostnadsmässigt kommer man nog huvudsakligen att se ökningar inom onkologin genom att patienterna behandlas under längre tid, nya behandlingar tillkommer och med förbättrade resultat kommer fler patienter att bli aktuella för rehabiliteringsinsatser. 6. Innebär förslaget ändrade rutiner vid uppföljning och/eller förändringar kopplade till kvalitetsregistret? Avseende de onkologiska patienterna innebär de förbättrade behandlingsmöjligheterna längre behandlingstider och därmed längre uppföljning 3-5 år inkl. t.ex. fler DT-PET, DT eller andra undersökningar. Detta är en grupp som inte funnits tidigare då överlevnaden var närmast obefintlig vid avancerad sjukdom. Resurser för rehabilitering kommer också att krävas. 7. Beskriv förväntad nytta/risk ur ett patientperspektiv samt eventuella etiska aspekter. Genom de skrivningar som finns såväl i det nya vårdprogrammet som i SVF kommer patienternas väntetider att minska avsevärt. Det kan dock finnas risk för undanträngningseffekter avseende såväl cancerpatienter utan SVF som de med annan allvarlig sjukdom som inte är cancer. Detta kan redan idag ses inom bl.a. patologin, DT-PET, operationskapacitet men har mer med SVF-systemet och resursbrister att göra, än med det nya vårdprogrammet. 8. Beskriv hur och av vem som bör implementera vårdprogrammet. Hur kan RCC syd stödja implementeringen? Implementeringen kan endast utföras av sjukvårdshuvudmännen och verksamheterna med stöd från RCC i form av utdata från Melanomregistret/Cancerregistret och de registreringar som görs via SVF för att kunna sätta in eventuella åtgärder på så faktabaserad grund som möjligt. RCC Syd kan också bevaka utvecklingen avseende flaskhalsar och inte minst tillgången till onkologiska behandlingar för de svårast sjuka patienterna Version

148 Konsekvensbeskrivning för södra sjukvårdsregionen vid nytt eller reviderat nationellt vårdprogram inom cancerområdet En regional konsekvensbeskrivning är en redogörelse av de viktigaste konsekvenserna för hälso- och sjukvården i regionen till följd av ett nationellt vårdprogram. Inför remissrunda två, d.v.s. till linjeorganisationen, skall en konsekvensbeskrivning utarbetas i syfte att vare ett stöd för remissinstanserna vid remissvar och förtydliga konsekvenserna av vårdprogrammet. Konsekvensbeskrivningen ska vara färdigställd senast två veckor innan remissrunda två, för att bifogas förslaget till vårdprogram vid remissrundan. Den regionala patientprocessledaren ansvarar för en sammanställning i nedanstående mall. Diagnos: T-cells lymfom Uppgiftslämnare: Mats Jerkeman Datum: Mot bakgrund av föreslaget vårdprogram önskas svar på följande frågor: 1. Hur stor är volymen av patienter i södra sjukvårdsregionen? Ca 30 pat/år 2. Hur många patienter är årligen aktuella för olika typer av åtgärder som omfattas? Ca 50 patienter 3. I vilket avseende skiljer sig föreslaget vårdprogram från dagens aktuella hantering? Inte nämnvärt, frånsett att brentuximabvedotin också rekommenderas till andra T-cellslymfom än anaplastiskt storcelligt TCL (recidiv) 4. Beskriv kortfattat, beakta hela vårdkedjan, vad som behöver förändras i vårdkedjan om man ska tillämpa detta förslag. Ange också om förslaget innebär förändrad arbetsfördelning mellan olika vårdgivare. Inga förändringar 5. I vilket avseende innebär förslaget väsentligt ökade eller minskade direkta eller indirekta kostnader? Ange inom vilka områden. Inga förändrade kostnader. 6. Innebär förslaget ändrade rutiner vid uppföljning och/eller förändringar kopplade till kvalitetsregistret? Nej 7. Beskriv förväntad nytta/risk ur ett patientperspektiv samt eventuella etiska aspekter. Förslaget ligger i linje med internationella rekommendationer, och förväntas förbättra överlevnad för denna patientgrupp Beskriv hur och av vem som bör implementera vårdprogrammet. Hur kan RCC syd stödja implementeringen? Ska implementeras av processgruppen för lymfom, och kommer att diskuteras vid regionala möten för gruppen, understödda av RCC Version

149 149

150 150

151 151

152 14 Revisionsrapport Uppföljande granskning av vårdkedjan stroke 16RK

153 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 16RK421 Handläggare: Eva Lindberg, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Revisionsrapport Uppföljande granskning av vårdkedjan stroke Ordförandes förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna den kompletterande informationen som svar på revisionens frågor att överlämna svaret till Region Kronobergs revisorer. Sammanfattning Region Kronobergs revisorer har låtit granska Vårdkedjan Stroke. Konsulter från PwC lämnade en rapport i februari Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade rapporten varvid förslag till förbättringar och utveckling av strokeprocessen redovisades. Svaret överlämnades till regionfullmäktige som behandlade ärendet Revisorerna redovisade på regionfullmäktige att de önskade ytterligare kompletteringar med bl. annat tidplan. Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande informerade om att ett utvecklat svar kommer att lämnas till revisorerna. På uppdrag av hälso- och sjukvårdsdirektören har en processledare utsetts och en processgrupp har bildats som fått i uppdrag att arbeta med strokeprocessen och de frågor som hör samman med det arbetet. Processledaren har lämnat den information som redovisas om aktuellt läge avseende strokeprocessen. Region Kronoberg, kommunerna samt patient- och närstående, finns representerade i processgruppen som bedriver ett aktivt arbete utifrån det av hälso- och sjukvårdsdirektörens givna uppdraget. Det finns en övergripande tidsplanering för det pågående arbetet för perioden. Just nu pågår arbetet att fastställa kvalitetsmål/styrtal för patientgruppen samt upprätta handlingsplaner för att nå uppsatta delmål. För att kunna göra detta på ett relevant sätt behöver en övergripande kartläggning av nuvarande process/vårdkedja göras parallellt. Planen är den ska bli klar till sommaren och redovisa data sedan några år tillbaka. Processgruppen kommer att ta fram handlingsplaner för resp delmål med start under hösten Så snart övergripande kartläggning och handlingsplaner för respektive delmål är klar kommer dessa underlag att överlämnas till revisonen. Sida 1 av 2 153

154 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 16RK421 Handläggare: Eva Lindberg, Datum: Charlotta Svanberg Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga: - Beslutsunderlag: Uppföljande granskning av vårdkedjan stroke - Revisionsrapport februari Svar på revisionsrapport daterat Protokollsutdrag HSN 58, Protokollsutdrag RF 126, 2016 Sida 2 av 2 154

155 Beslutsunderlag Diarienr: 16RK421 Handläggare: Eva Lindberg, Datum: Revisionsrapport Uppföljande granskning av vårdkedjan stroke Region Kronobergs revisorer har låtit granska Vårdkedjan Stroke. Konsulter från PwC lämnade en rapport i februari Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade rapporten varvid förslag till förbättringar och utveckling av strokeprocessen redovisades. Svaret överlämnades till regionfullmäktige som behandlade ärendet Revisorerna redovisade på regionfullmäktige att de önskade ytterligare kompletteringar med bl annat tidplaner. Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande informerade om att ett utvecklat svar kommer att lämnas till revisorerna. På uppdrag av hälso- och sjukvårdsdirektören arbetar en processledare och en processgrupp med stokeprocessen och de frågor som hör samman med det arbetet. Processledaren har lämnat den information som redovisas om aktullt läge avseende strokeprocessen. De förtydligande som revisorerna önskat och svaren på deras frågor redovisas nedan. - Tydliggör uppdraget för strokeprocessen och säkerställ att alla aktörer finns med i utvecklingen av strokesjukvården. Ja, alla aktörer deltar vilket inkluderar Växjö kommun som reprsenterar kommunerna samt patient- och närståenderepresentanter. - Det är viktigt att utvecklingsarbetet med strokeprocessen kompletteras med delmål och tidplan som möjliggör uppföljning och kontroll? Processgruppen har fått i uppdrag att fastställa kvalitetsmål för patientgruppen samt upprätta handlingsplaner för att nå uppsatta mål. För att kunna göra detta på ett relevant sätt pågår en övergripande kartläggning av nuvarande process/vårdkedja parallellt. Tanken är att denna genomgång ska bli klar till sommaren och redovisa data sedan några år tillbaka. I processgruppen pågår också ett arbete att ta fram styrtal som är relevanta och uppföljningsbara. Det behöver säkerställas att alla patienter kommer direkt till en strokeenhet och att det skapas förutsättningar så att i stort sett alla patienter som insjuknar i stroke ges vård på en strokeenhet. Det har inte varit möjligt att erbjuda vård till alla på en strokeenhet. Men trots ett ansträngt platsläge har verksamheten kunnat behålla en relativt god andel vård på strokeenhet, men förmågan till direktinläggning på strokeenhet har inte nått Socialstyrelsens målnivåer. Eftersom platsantalet inte kan utökas pga av sjuksköterskebrist jobbar verksamheten med att korta vårdtiden på sjukhusen. Rehabiliteringskliniken ser bl a över hur de snabbare kan ta emot patienter som är klara för överflyttning. Försök att korta väntetiderna har gjorts men det är vårdplatser som saknas. Fördelning av befintliga sängplatser mellan patientgrupper görs med ambitionen att inte förlänga andra patienters väntetider. Tabellen nedan visar utfall och mål för perionden

156 Beslutsunderlag Diarienr: 16RK421 Handläggare: Eva Lindberg, Datum: OBS! Preliminära data för Mål Direktintag på strokeenhet eller IVA 90% CLV 61% 65% 66% LL 78% 83% 75% Vårdade på strokeenhet 90% CLV 89% 88% 88% LL 98% 97% 90% Det behöver säkerställas att alla patienter som insjuknat i stroke omfattas av en uppföljning i öppenvård. Nej, det har inte varit möjligt att säkerställa uppföljning i öppen vård till alla.. I tabellen nedan finns en redovisning av utfallet Vi kämpar vidare med att nå detta processmål. OBS! Preliminära data för Mål Uppföljningsbesök i öppenvård, läkare och/eller sjuksköterska 90% CLV 82% 74% 81% LL 87% 81% 85% Det saknas en tydlig styrning och kontrollerad process vad gäller rehabilitering. Revisorerna rekomnnederar en översyn av rehabiliteringsprocessen som leder till ett säkerställande av att alla patienter i behov av adekvat rehabilitering ges en sådan. Översynen bör omfatta allmän och specialiserad rehablitering och inbegripa länets kommuner. Det har genomförts en översyn av regionens rehablitieringsprocess i samband med att rehabriktlinjerna fastställdes. Däremot ingick inte kommunal rehabilitering i detta. I samband med kartläggning av hela strokeprocessen kommer även denna del ses över. I dagsläget är det osäkert om alla patienter erbjuds adekvat rehabilitering. Det finns idagsläget inte något helt bra mått på vad som adekvat rehabilitering. Det finns ytterst lite forskat kring vad som är att betrakta som adekvat rehablitering för patientgruppen 156

157 Beslutsunderlag Diarienr: 16RK421 Handläggare: Eva Lindberg, Datum: och det finns inte heller relevanta indikatorer för att säkerställa om det vi vet har effekt. I samband med de reviderade nationella strokeriktlinjerna kommer förutsättningarna för att kunna arbeta utifrån nationella indikatorer förbättras. Dock kvarstår svårigheten att mäta resultat för hela gruppen i Kronoberg bl.a. beroende på olika vårdgivare och att vi inte har gemensamt kvalitetsregister för rehabilitering. Det är en utmaning för processgruppen att tillskapa den möjligheten till uppföljning. I tabellen nedan redovisas resultat av rehabilitering avseende hjälp och stöd. OBS! Preliminära data för Mål Fullt tillgodosedda behov av hjälp och stöd efter utskrivning 75% CLV 58% 57% 54% LL 69% 56% 57% Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att processledaren och processgruppen arbetar aktivt med det givna uppdraget för strokeprocessen. Det finns en övergripande tidplan för det pågende arbetet för perioden. Just nu pågår arbetet att fastställa kvalitetsmål/styrtal för patientgruppen samt upprätta handlingsplaner för att nå uppsatta delmål. För att kunna göra detta på ett relevant sätt behöver en övergripande kartläggning av nuvarande process/vårdkedja göras parallellt. Planen är den ska bli klar till sommaren och redovisa data sedan några år tillbaka. Processgruppen kommer att ta fram handlingsplaner för resp delmål med start under hösten Så snart övergripande kartläggning och handlingsplaner för respektive delmål är klar kommer dessa underlag att överlämnas till revisionen. 157

158 158

159 159

160 160