Miniorscoutprogrammet

Transkript

1 Miniorscoutprogrammet NSFs miniorscoutprogram ger ramar för miniorscoutverksamheten. Samtidigt som programmaterialet ger dig tips i avdelningsarbetet ger det dig också stora friheter att forma programmet som Du och dina ledarkamrater själva önskar. Hur Du och dina scouter når avdelningens övergripande mål ger programmet dig och din avdelning möjlighet att välja själva. Miniorscouten Miniorscoutgrenen vänder sig till alla barn som går i årskurs 2-3, oavsett om de börjat skolan när de var sex eller sju år. Patrullen Patrullen är och har alltid varit den viktigaste enheten i scoutverksamheten och effektiv på- verkan sker bäst i små grupper. I patrullen lär man sig att ta hänsyn till varandra och vara en god kamrat. Man lär sig att bestämma och genomföra saker tillsammans. En patrull består av 6-8 flickor och pojkar. Ibland kan det vara fördel att ha "rena" flick- och pojkscoutpatruller. Patrullen har en patrulledare som byts ca fyra gånger under en termin. I en miniorscoutavdelning kan många aktiviteter genomföras patrullvis. Varje patrull har ett namn, som passar in på avdelningsnamnet och ett avdelningsmärke. Patrullindelning När Du skall dela in miniorscouterna i patruller är det viktigt att alla känner att de kommer i en patrull där de känner någon. Låt scouterna i första hand välja själva. Blir en patrull väldigt stor kan man ofta flytta över två kompisar till en annan patrull. Försök att ha blandade åldrar i alla patruller så känner de äldre ansvar för de yngre eftersom de äldre har varit med och vet hur avdelningen fungerar. Att dela in en helt ny miniorscoutavdelning i patruller kan man göra genom att be scouterna ställa sig parvis eller tre och tre tillsammans med någon de känner. Dela sedan ut pusselbitar (förslagsvis bilder på patrulldjuren) till alla och se till att de som står tillsammans får bitar från samma pussel. Så är det bara till att be dem hitta sina kamrater. Har Du redan en fungerande avdelning är det lämpligt att de nya scouterna fyller på i de patruller där de har kamrater. Under terminens gång kanske någon scout vill byta patrull beroende på olika omständigheter. Låt dem då göra det, men låt det inte bli en vana att man byter patrull titt som tätt. Patrullen skall vara en grupp där man känner sig hemma och därför är det viktigt att patrullen är en fast punkt. Patrulledare

2 I varje patrull finns en patrulledare. Alla skall få vara patrulledare under sin miniorscouttid. Hur ofta man byter beror på hur stor patrullen är. Det är viktigt att patrulledaren fyller en funktion i patrullen. Det är patrulledaren som är ordningsman och håller ihop patrullen. Yttersta ansvaret har dock alltid avdelningsledaren. Patrulledaren i varje patrull får ett Pl- märke att fästa på scoutskjortan. Det kan vara ett skinn-märke med patrulldjuret inbränt. Patrulledaren utses av patrullen och avdelningsledarna tillsammans. Man bör vara patrulledare ca fyra avdelningsmöten för att känna att man fyller någon funktion. Lämpliga uppgifter för en patrulledare är att hålla ihop patrullen och distribuera material, som behövs under någon aktivitet. Avdelningen Miniorscoutavdelningen är den sammanhållande enheten för miniorscouterna. Den kan bestå av 3-5 patruller, dvs ca scouter och 2-3 ledare. Patrullerna bör inte bestå av mindre än sex scouter. Man kan inte räkna med att alla kommer på alla möten och då kan patrullen bli för liten. Har man mer än åtta stycken scouter i en patrull blir det arbetsamt, alla känner sig inte delaktiga. Många scouter Ibland får man många scouter när man rekryterar och då gäller det att vara flexibel. Har man inte möjlighet att dela avdelningen i två och köra två möteskvällar kan man i stället dela avdelningen i 3-5 stora patruller med en ledare i var patrull. Inledningsceremoni, lek, ev pratring och avslutningsceremoni har man gemensamt. Det är en fördel om ledarna alternerar i de olika patrullerna. Verksamhet I miniorscoutavdelningen är det möte varje vecka. Varje scoutmöte håller på i 1,5 timma. Dessutom har man övernattning i stuga, dagsutflykt och läger med övernattning i tält. Mötesrytm Varje scoutmöte bör ha en bestämd rytm. Det gäller att hålla ångan och intresset uppe under hela mötet. Ett möte ska följa en bestämd stämningskurva. En ceremoni markerar inledningen. En livlig lek slår an tonen och tar hand om en del av scouternas överskottsenergi. Därefter följer instruktion, praktisk tillämpning och ev ytterligare en lek. Mot slutet tonas stämningen ned med sångstund, pratring och en avslutningsceremoni. Scouterna upplever det positivt med ordning och reda i programmet så att de, redan i förväg, vet vad som förväntas av dem. Ceremoni Livlig lek Instruktion Praktisk tillämpning

3 Lek Sångstund Pratring Avslutningsceremoni Mål I programmet finns ett antal utbildningsmål som miniorscouten ska ha genomfört när miniorscouttiden är slut. När Du som ledare planerar utifrån målen är det viktigt att skilja på lära sig, kunna, veta, känna till och delta i. Målen är indelade i fem ämnesområden: scoutteknik och friluftsliv, hantverk, säkerhet, natur och miljö samt NSF och scouting. Observera att detta är det minsta man kan göra på miniorscoutavdelningen. Använd gärna egna idéer och fantasier så blir scoutverksamheten roligare både för dig och dina miniorscouter. Projekt Kanske tycker Du att programmet blir lite hackigt och scouterna verkar sugna på att lära sig mer om något speciellt (tema) ämne. Låt dem då fördjupa sig i detta ämne under 2-4 scout- möten i rad. Välj bland utbildningsmålen och knyt dem till ämnet. Här är några idéer. Eld: tälja, fotogenlykta, allemansrätt, elda, primitiv mat, lägerbål, brännskador. Skogen: allemansrätten, träd, småkryp under stubbe, djurspår, växter, ekologi. Vatten: växter i och vid, djur i och vid, strandfynd, återanvändning. Växter: i skogen, vid vattnet, på ängen, i staden. Vill man arbeta med projekt som räcker över flera scout-möten är det bra om ledarteamet bestämmer hur länge projektet ska pågå. Sedan låter man scouterna vara delaktiga. Sitt ner tillsammans med miniorscouterna och sätt upp ett övergripande mål och delmål för varje scoutmöte. Målet ska vara greppbart och man ska efteråt kunna kontrollera om man nått målet. Har ni lika många ledare som patruller kan ni genomföra flera projekt, parallellt, patrullvis. Avsluta då projektarbetet med en presentation för de andra patrullerna. Låt scouterna välja ämne efter intresse. Första- och andrahandsval gör att man lättare kan dela dem i lika stora projektpatruller. Denna patrull blir scoutens "hemvist" under projekttiden. Så här kan en projektplan för en patrull se ut: Projekt: Träd Mål: Vi ska efter fyra scoutmöten kunna känna igen och veta något om fem trädslag. Dessa ska vara: rönn, asp, björk, ek och lind. Scoutmöte l: Delmål: Forma de fyra projektmötena, känna igen och veta något om det första trädet. Samlas vid avdelningsträdet. Sätt upp mål och delmål efter att ha tittat i böcker om träd och diskuterat med varandra.

4 Ta en titt på dagens träd, rönnen, och prata lite om den. Någon överraskning som ledaren planerat i förväg. Lek Trädkull. Läs högt om rönnen ur Barnens trädbok Elda och svärta pinnar Scoutmöte 2: Delmål: Lära något om asp och björk och se skillnad på dem. Förflyttningslek till avdelningsträdet. Samla med några löv från björk och asp. Påvisa skillnaden på asp och björk. Ta hjälp av scouterna. Dramatisera rötternas olika uppgifter. En scout föreställer ett träd och vid dennes fötter ligger tre scouter utsträckta som rötter. Trädet börjar att se hängigt ut och får svårt att stå upprätt. Hur ska vi få trädet piggare? Den kanske inte har fått näring på länge... Ge en av rötterna näring, t ex en banan. Nu ser trädet betydligt friskare ut. Men efter ett tag börjar det sloka - ge nästa rot ett glas vatten. Det blir oväder (alla scouter blåsor) - trädet kämpar och klarar sig tack vare rot nummer tre som håller hela trädet på plats. Cirkelresonemang: Bilda en ring runt en asp. Låt alla scouterna dela med sig av sina kunskaper och säga vad de vet om aspen. När alla i ringen sagt något fortsätter man ett varv till osv tills alla kunskaper och fantasier är uttömda. Alla blir delaktiga och den gemensamma kunskapen är stor. Tillverka björkrisvispar Läs högt om asp och björk ur Barnens trädbok. Scoutmöte 3: Delmål: Känna igen eken och lära något om den. Titta på en ek. Naturglasögon: Att upptäcka saker i naturen går lättare om man koncentrerar sig på bara en sak i taget. Därför tar vi på oss våra "låtsasglasögon" som bara ser ekar. Låt scouterna vandra runt en stund. Vid återsamlingen får de berätta om vad de iakttagit när de tittat på ekarna med sina naturglasögon. Fråga om de sett spår runt träden eller om de sett småkryp på träden osv. Vad händer med ett löv på hösten? Plocka olika löv och studera hur de ändrar färg. Jämför löv från olika träd. Ändrar bladets nerver färg först eller sist? Ändrar bladet färg regelbundet eller fläckvis? Mät höjden och åldern på ett träd. Prata om vad man använder eken till. Läs högt om eken ur Barnens trädbok. Scoutmöte 4: Delmål: Känna igen linden och veta något om den Titta på linden. Hur ser bladen och frukterna ut? Hur ser det ut på marken nedanför linden? Gör en trädkortlek tillsammans i patrullen. Plasta in de löv som ni lärt er och gör små kort av dem. Om scouterna känner till några andra trädslag kan man plasta in även dem. Intervjua trädet (låt en av scouterna vara trädets röst) Vem bor i dig?

5 Hur gammal är Du? Kommer det några gäster till dig? Vad heter dina grannar, osv? Använd trädkorten genom att spela memory eller dyl. Läs högt om linden ur Barnens trädbok. Var lyhörd för hur patrullen fungerar och hur intresset är. Ta vara på scouternas spontanitet! Varva med en lek då och då, om så behövs. Scoutarbetet får inte bli för likt skolarbetet. Stimulera scouternas egen upptäckarglädje. Om miniorscouterna tycker om att få märken kan man tillverka egna vid slutförda projekt. Litteratur Woodcraft - naturnära scouting en livsstil, Svenska Scoutförbundet Kul att kunna om våra träd, R Harlow & G Morgan Väntande spännande natur, A Rapp Trädsus och bladbus, L Karlsson Första trädboken, Lars Klinting Barnens trädbok, B Falk & L Kallenberg Demokrati Demokrati på miniorscoutavdelningen kräver lite mer av ledaren än den traditionella ledaren- vet-bästmetoden. Demokrati på miniorscoutavdelningen kan innebära att tillsammans bestämma vad man ska ha för mat på övernattningen, vad man ska leka för lek eller välja bland två hantverk som ska göras. Som miniorscoutledare bestämmer Du tillsammans med dina ledarkamrater hur långt demokratin sträcker sig. Det är Du som kommer med kompromisser och ser till att allas åsikter tas på allvar. Ibland måste Du också låta miniorscouterna fatta dåliga beslut men naturligtvis inom gränsen för scouternas säkerhet. Efter en tid lär sig scouterna att lyssna på varandra, lösa konflikter och väga för- och nackdelar mot varandra. De ser följderna av sina beslut och tar ansvar för dem. Av detta lär de sig förhoppningsvis att de kan påverka sina liv även i större frågor. Använd pratringen, i slutet av scoutmötet, till att ta demokratiska beslut. Ceremonier Ceremonier är viktiga inslag i scoutprogrammet. Att alltid börja och avsluta scoutmötena med samma ceremonier är en trygghet för scouterna. De visar klart att nu börjar resp. slutar mötet. Om scoutmötet drar ut på tiden och Du behöver stryka något stryk då aldrig avslutningsceremonin. Inledningsceremonier Vid ceremonin står hela avdelningen i ring. Sedan kan man utforma ceremonin på olika sätt. Förslag: tända avdelningens fotogenlykta, ljusstake ropa avdelningens eget rop, stående tätt i ringen sjunga en sång (alltid samma)

6 Har man många miniorscouter som inte känner varandra från början kan man, som avslutning, göra en namnrunda där alla säger allas namn. Avslutningsceremoni Även här samlar man hela avdelningen i en ring. Förslag: höger hand över vänster-fattning. Alla blundar och någon startar en gnista (handtryckning) som sedan skall vandra ringen runt sjung scoutsången valspråk och lösen "Miniorscouter var redo! Alltid redo!" Pratring Pratringen har man tillsammans i avdelningen. Alla sitter ner gemensamt i en ring och i mitten placerar man lämpligen avdelningens symbol och kanske en tänd fotogenlykta. För att skapa stämning bör man ha släckt belysningen. Pratringen är en stund för samtal och diskussion där man kan ta upp något aktuellt som har hänt i närområdet eller världen. Det är viktigt att alla känner sig delaktiga så att det inte alltid är samma barn som pratar. Att det bara är en som pratar i taget är också viktigt, man får begära ordet. Har man några pratglada i avdelningen kan det vara idé att ha en "jag har ordet"-sten. Bara den som har stenen får prata. Har man tid och inte allt för många scouter kan man gå ringen runt och låta alla prata, en efter en. Pratringen kan vara inledning till avslutningsceremonin. Då sammanfattar man dagens möte, läser ur loggen, hänger upp lapp i kunskapsträdet alternativt skriver i loggboken. Avdelningsinvigning Att bli invigd scout kan vara mycket stämningsfullt för scouterna. Invigningen bör ske när det är mörkt och man bör ha en hemlig plats där man alltid inviger miniorscouter. Denna kan göras antingen på ett vanligt avdelningsmöte på hösten, då det är mörkt, eller under en övernattning. Om man väljer det senare alternativet är risken stor att många inte följer med på övernattningen. Se då till att genomföra en invigning under ett avdelningsmöte också så att alla blir invigda. Om man väljer att göra invigningen vid en övernattning lägger man den kvällstid för att kunna göra ett ljusspår till den "hemliga" invigningsplatsen. Det är viktigt att man talar om i förväg att man skall gå ett spår där det gäller att vara mycket tyst, att inte störa de andra och att det inte är något spökspår. Man bör undvika att ha visdomsord utmed ljusspåret eftersom alla inte är läskunniga, det räcker med ljuspunkter utmed vägen. Dessutom är barn i miniorscoutålder sällan mottagliga för visdomsord. Fram till invigningsplatsen sätter man ut ljuspunkter i form av fotogen lyktor, marschaller eller värmeljus i glasburkar (barnmatsstorlek).

7 Att vänta kan bli långsamt för en miniorscout så ha aktiviteter tills det är tid att gå. Låt en eld brinna och låt scoutlagen, avdelningens symbol samt några tända fotogenlyktor finnas vid ceremoniplatsen. De scouter som redan är invigda går först och börjar bilda ring tillsammans med en ledare. När de som skall invigas kommer får de gå fram till ledaren och tillsammans med denne läsa någon punkt ur scoutlagen, t ex "En scout visar hänsyn och är en god kamrat". Dela ut avdelningsmärket och avsluta med valspråk och lösen. Då alla är invigda sjunger man scoutsången. Tyst, och en och en, (ev parvis) går man tillbaks till överenskommen plats. Avdelningssymbol Miniorscoutavdelningens symbol kan bestå av en flagga och/ eller en symbol i form av en bikupa, myrstack eller något annat som har anknytning till avdelningens namn. Närvarotavla Varje patrull har en närvarotavla där de själva markerar när de är närvarande på avdelningsmötet. En närvarotavla kan utformas på många sätt. Loggbok Avdelningen har en gemensam loggbok som man skriver i lämpligtvis vid pratringen så att alla blir delaktiga. Scouterna dikterar och ledaren skriver. Kanske vill någon miniorscout illustrera något som hänt under mötet. Detta gör han/hon hemma. På nästa möte läses loggen upp och bilden sätts in. Loggboken kan vara en A5-pärm klädd i skinn med avdelningens eller patrullernas symboler på. Det är viktigt att scouterna är delaktiga i vad som skrivs, därför görs det under mötet i pratringen. Nästkommande möte läser man upp vad man gjorde förra gången och visar eventuella bilder. När verksamhetsåret är slut är det ett bra sätt för miniorscoutledarna att redovisa för de ledare som skall ta över andraårsminiorscouterna vad man gjort under året. Eventuellt kan man kopiera av anteckningarna till juniorscoutledarna. "Aktivitetsträd" För miniorscouter kan det vara viktigt att känna att man lärt sig någonting. Det är inte alltid lätt att upptäcka att man verkligen gjort det eftersom det ofta görs under lekfulla former. Ett sätt att få scouterna att tänka till är att man i avdelningen har ett träd där man, i pratringen, hänger upp skinnbitar där man skriver vad man lärt sig under kvällen. Det är scouterna själva som skall komma fram till vad man lärt, så var beredd på att det kanske inte är vad ni ledare tänkt er.

8 Fotogenlykta Avdelningen bör ha en egen fotogenlykta att tända vid avdelningsmöten och andra ceremonier. Patrullhörna Det är viktigt att varje patrull har sin egen hörna i scoutlokalen där de känner att de hör hemma. Där har de sin egen närvarotavla och annat som är deras. Avdelningsträd När man håller hela, eller delar av, avdelningsmöten utomhus samlas man vid sitt avdelningsträd. Förutom att trädet är samlingsplats kan man följa dess förändring året runt och utforska omgivningen. Patrullåda Det är lämpligt att varje patrull har varsin låda, som står i deras patrullhörna. I den har de saker som de ofta använder, t ex knoprep, pennor, tändstickor och påse att lägga saker i när man inte är i lokalen. Om man lånar lokal där man inte får ha saker framme mellan mötena kan patrullerna ha var sin patrullpåse istället för patrullåda. Om man bedriver den mesta verksamheten utomhus är det mest praktiskt att ha patrullryggsäck. I denna har patrullen allt man kan tänkas använda under avdelningsmötena. Varje patrulledare tar då ansvar för att ryggsäcken kommer med ut. Scoutdräkten Scoutdräkten bärs på alla scoutmöten och i andra scoutsammanhang. Den skapar gemenskap, gruppidentitet, ger inramning och stil på verksamheten. De flesta barn som börjar miniorscouterna längtar efter att få klä upp sig i en scoutskjorta. Ta vara på detta! Om föräldrarna är tveksamma så tipsa om att de kan sälja den begagnad till grannbarnet eller erbjud dig att förmedla den till någon annan köpare. Scoutdräkten består av mellanblå scoutskjorta med märken samt mörkblå halsduk med sölja. Till scoutdräken bärs blå kjol eller byxor/shorts/blåjeans. Var märkena ska sitta hittar Du i NSFs Dräktbestämmelser. Märken Förutom förbunds-, kår-, flickscout-/pojkscout- och avdelningsmärket får miniorscouten ett årsmärke efter varje avslutat verksamhetsår (lämpligtvis vid St Georg-firande). Dessutom finns det intressemärken att arbeta med. Dessa är: simmärket allemansrättsmärket Drogfri Scout

9 Aktiviter, att genomföra för att erhålla dessa märken, finns i ledarpärmen. Man kan även arbeta med andra märken anpassade till vår verksamhet t ex Världsnaturmärket, Nordiska aktivitetsmärket, Hitta Vilse, Flyktingmärket och Årets Uppgift. Information om dessa märken kan man få från Program- och Utbildningssekreteraren på förbundsexpeditionen tel Har avdelningen arbetat med något speciellt projekt kan man tillverka egna märken att dela ut. Learning by doing Att lära genom att göra är det bästa sättet att lära sig på. För dig som miniorscoutledare är det överlägset alla andra sätt att lära ut något. När miniorscouterna själva får försöka blir de mer intresserade, lär sig bättre och samtidigt ökar deras självförtroende. Se exempel under respektive uppgiftsmål i ledarpärmen. Fem scoutgrenar NSF har fem scoutgrenar med olika program och metodik bäver-, minior-, junior-, patrull- och seniorscout. Alla scoutgrenarna bygger på samma idé och bildar tillsammans en enhet. Programmens utformning följer barnens utveckling. Miniorscouten får en naturlig stimulans att fortsätta till juniorscoutgrenen osv. Verksamheten är en långsiktig utveckling av varje scout. Kår En miniorscoutavdelning tillhör en NSF-scoutkår. Scoutkåren administrerar och ansvarar för verksamheten på en ort. Kåren har årsmöte där bl a en kårstyrelse väljs. Det är till kåren man betalar medlemsavgift. En scoutkår inom NSF bör ha heltäckande verksamhet, dvs ha verksamhet på samtliga grenar, minior-, junior-, patrull-och seniorscout. I de kårer där behovet och ledarna finns bedriver man även bäverscouting. Scoutprogrammet har en stegring vilket innebär att kunskapskraven ökar för varje gren. Kåren har traditioner när det gäller arrangemang, kårläger och övergång mellan grenarna. Distrikt Scoutkårerna i ett bestämt område samarbetar i distrikt. I distriktet ordnas kurser, läger och andra arrangemang för scouter och ledare. Förbund Alla NSF-kårer och distrikt bildar tillsammans NSF, vårt förbund. NSF ordnar utbildning för ledare. Med jämna mellanrum (ca tre år) ordnas förbundsläger för patrull- och seniorscouter. NSF utger tidningen Scouting Spirit till alla medlemmar. Dessutom arbetar förbundet med materialproduktion och programtips Målsättning

10 NSFs målsättning är att ge individen tillfälle till personlig utveckling i en för ålder och mognad avpassad verksamhet genom demokratisk skolning och träning i att ta ansvar för gruppens gemensamt fattade beslut främjande av medlemmarnas utveckling till självständiga samhällsmedborgare med intresse för omvärlden, personligt engagemang och känsla för internationellt medansvar vägledning i de grundläggande värderingar i etiska frågor, på vilka den internationella scoutrörelsen grundas samt i de grundsatser och program utifrån vilka logt-nto-rörelsen har att arbeta friluftsliv för utvecklande av känsla för naturen och medansvar för bevarandet av en livsvänlig miljö skapande av tillfällen att uppleva samhörighet med medlemmar tillhörande andra förbund inom den svenska och internationella scoutrörelsen och logt-nto-rörelsen att aktivt verka för en miljö fri från alkohol, narkotika och andra gifter med berusande effekt samt ge kunskap om riskerna med drogbruk för att därigenom åstadkomma engagemang i dessa frågor och ett personligt ställningstagande för helnykterhet Fundament NSFs scoutprogram sammanfattas på ett enkelt sätt i åtta punkter. Vi kallar dem våra fundament: Lyssnande och stödjande ledarskap Lag och löfte Patrullsystemet Friluftsliv Learning by doing Lokalt och globalt samhällsengagemang Symboler och ceremonier Personlig helnykterhet Helnykterhet innebär att man inte förtär starkare drycker än 1,8 viktprocent, 2,25 volymprocent inte heller narkotika eller andra medel med berusningseffekt. Medlemmar över 12 år avlägger nykterhetslöfte, men kravet på helnykterhet gäller även innan löftet avlagts. Scoutlagen En scout söker sin tro och respekterar andras. En scout är ärlig och pålitlig. En scout är vänlig och hjälpsam. En scout visar hänsyn och är en god kamrat. En scout möter svårigheter med gott humör. En scout lär känna och vårdar naturen. En scout känner ansvar för sig själv och andra. Valspråk och lösen Var redo - Alltid redo Scoutrörelsen

11 NSF är ett av fem scoutförbund i Sverige. Scoutförbunden samarbetar i Svenska Scoutrådet, SSR. SSR leds av en styrelse där varje förbund har två representanter. Anslutna till SSR är: I Sverige finns det fem olika scoutförbund. Dessa utgör tillsammans Svenska scoutrådet, som är paraplyorganisationen för de olika förbunden. Svenska scouförbundet (SSF) är det största förbundet med ca medlemmar. De har enbart scouting som profil, och har ingen moderorganisation. Förbundet är religiöst och partipolitiskt obundna. SMU-scout har ca medlemmar och har en kristen värdegrund. Som moderorganisation har man SMU, Svenska Missionskyrkas Ungdom. KFUK-KFUMs scoutförbund förenar två av Sveriges största ungdomsorganisationer, Scouterna och KFUK-KFUM, och har medlemmar. Förbundet har fyra idéinriktningarn, nämligen friluftsliv med miljömedvetenhet, personligt samhällsengagemang, internationellt ansvar och kristen livsåskådning. Frälsningsarméns scoutförbund (FA-scout) är en del av Frälsningsarmén och arbetar för att föra ut budskapet om Jesus Kristus till barn och ungdomar. Man är idag det minsta scoutförbundet med ca medlemmar. Nykterhetsrörelsens Scoutförbund har ca medlemmar och har ett ben i Scouterna och ett ben i IOGT-NTO-rörelsen. Vi arbetar med scouting som grund för ett nyktert och drogfritt samhälle. logt-nto-rörelsen NSF är ett av fyra förbund i logt-nto-rörelsen. Övriga förbund är: IOGT-NTO (vuxenförbundet) UNF (Ungdomens Nykterhetsförbund, år) JUNIS (Juniorförbundet med barnverksamhet, 7-12 år) De fyra förbunden samverkar kring gemensam målsättning och program. Lokalt samverkar logt-ntorörelsen i kretsar. Distriktsorganisationerna samverkar i ett distriktsråd. På riksplanet samverkar vi i Riksstyrelsen. Internationellt Den internationella scoutrörelsen har två världsorganisationer, The World Organization of the Scout Movement (WOSM) för pojkar och The World Association of Girl Guides and Girl Scouts (WAGGGS) för flickor. Organisationerna samarbetar i många frågor. I många länder finns skilda förbund för flickor respektive pojkar. Men det finns fler länder än Sverige som har gemensamma förbund för både pojkar och flickor. I Europa är det inte ovanligt att det förekommer både och i samma land. Det finns också förbund med både kvinnliga och manliga medlemmar, men där avdelningar och även kårer är uppdelade på flickor respektive pojkar. Vara ledare

12 Ledarskap ar en kombination av personliga egenskaper, attityder och metoder. Var och en är ledare utifrån sina förutsättningar, egen förmåga och sin egen person. Scouting är en delfaktor i miniorscoutens utveckling. Den viktigaste faktorn är hemmet och den närmaste familjen. En annan viktig fostrare är skolan. Kamraters inflytande ökar då scouterna närmar sig den tidiga ungdomen. I tid mätt är scoutings möjlighet att påverka liten jämfört med kamraters eller televisionens. Å andra sidan stärks scoutings ställning av de upplevelser och den kamratskap som erbjuds. Som miniorscoutledare är det viktigt att göra scouting rolig också för dig själv. Ansvar Som miniorscoutledare har du ansvar för en hel avdelning barn, både fysiskt och psykiskt. Föräldrar kan se hundratals farligheter i det Du uppfattar som en vanlig scoututfärd. Det är därför viktigt att Du tar föräldrar på allvar och förklarar vad scouterna kommer att vara med om under just det här arrangemanget (om de undrar). Man behöver olika säkerhetsregler beroende på gruppens storlek. Om säkerhet och nöje ställs mot varandra måste Du låta säkerheten gå i första hand. Du ansvarar för att avdelningens verksamhet motsvarar miniorscouternas förväntningar. Scouterna är beredda att lita fullständigt på dig, bara om Du är värd den tilliten så ge aldrig löften Du inte kan hålla och väck inte förväntningar som Du inte kan uppfylla. "Ärva" avdelning Det kan vara så olyckligt att ingen ordinarie ledare finns kvar när man skall starta upp avdelningen en termin. För dig, som övertar avdelningen, är det mycket viktigt att Du tar dig tid att prata med den/de ledare som arbetade på avdelningen före dig. För att få kontinuitet i avdelningens arbete gäller det att scouterna känner sig trygga i de ceremonier och pass som varit tradition förut. Ta dessutom reda på vilka aktiviteter man gjort under året så att man inte upprepar i onödan. Om scouterna känner att Du vet vad de är vana vid blir de trygga. Se till att avdelningen har dokumenterat vilka symboler och ceremonier man använder för att underlätta för andra ledare att ta vid. Starta avdelning Ledare För att starta en ny avdelning bör man vara minst två ledare. Vi har ett ansvar gentemot föräldrar och scouter att vi kan erbjuda dem verksamhet varje vecka - är man bara en ledare blir man kanske tvungen att ställa in avdelningsmöten. Lokal Det gäller att göra det bästa av den lokal man har till förfogande. Även om man inte är i sina "egna" lokaler bör man före varje möte ha prytt väggarna med scoutprylar t ex scoutlagen skrivet på skinn och en närvarotavla. Även en miniorscout behöver känna scoutatmosfär i scoutlokalen.

13 Många tycker att naturen ligger alldeles för långt bort från scoutlokalen för att kunna utnyttjas. Men det viktigaste är kanske inte att ha skogen utanför knuten, utan att lära miniorscouterna att det är naturligt att vara. utomhus när man är med i scouterna. En bollplan, en park eller en innergård kan användas till mycket! Barn Det gäller att ha undersökt hur barnunderlaget ser ut där man tänker starta. Dessutom kan det vara intressant att undersöka vilka andra aktiviteter som erbjuds vilka dagar. Finns det redan en stark scoutkår i området bör man kanske inte starta där. Pengar Ekonomin är en realitet som vi inte får bortse från. Det kostar pengar och måste få kosta pengar att starta en miniorscoutavdelning. Vad gäller programmaterial står förbundet till förfogande genom ett startmaterial. Ring förbundsexpeditionen för mer information. Vad gäller andra inköp kan ni kanske komma överens med kårstyrelsen om ett startbelopp, som ni får ut i handkassa för att sedan redovisa med kvitton till kassören. Har ni ont om pengar i kåren, prata då med kommunens fritidskontor som i allmänhet är positiv när nya grupper startar. Där kan ni också få veta vilka bidragsbestämmelser som gäller i just i er kommun. Rekrytering För att få barn till verksamheten är det allra bästa att gå ut i skolorna och göra ett besök i årskurs 2 och 3. Kontakta lärarna i god tid och be att få 20 minuter till förfogande. Berätta i klassen vad ni tänker göra under terminen, om lägerbål och avsluta med en rivig sång eller ett rop. Dela ut inbjudan och eventuellt ett terminsprogram till alla i klassen. Följ eventuellt upp besöket med ett brev hem till föräldrarna ett par dagar senare. Rekryteringshäften kan rekvireras gratis från Scoutköp. Första mötet Se till att ni är förberedda på att ta emot allt mellan 5-30 scouter. Bjud eventuellt in andra ledare för att få hjälp om det blir väldigt många denna gång. Tänk på att det skall vara roligt hela tiden, inte för mycket prat utan lek, spänning och gärna något litet hantverk. Byta avdelning Som miniorscoutledare har Du stora möjligheter att påverka dina scouter att fortsätta scoutbanan. Du måste uppmuntra och inspirera dina miniorscouter till att bli juniorscouter. Gör överflyttningen så trygg och lockande för dina scouter som möjligt. När miniorscouten flyttar över till juniorscoutavdelningen händer det inte allt för sällan att scoutbanan bryts. Av någon anledning motsvarar inte juniorscoutverksamheten de förväntningar som miniorscouten har. Orsakerna kan vara många. Det är viktigt att miniorscouterna i övergångsskedet får möjlighet att lära känna den nya avdelningen, deras nya kompisar och ledare. På så sätt får de veta lite vad de kan förvänta sig då de börjar på juniorscoutavdelningen. En lämplig övergångsceremoni hjälper miniorscouten att lösgöra sig från den gamla avdelningen och känna sig välkommen till den nya. När det är dags att lämna över scouter till juniorscoutavdelningen lämnas även kopior på loggen, för året, över till juniorscoutledarna. På detta sätt redovisar man vad som skett under året och onödiga upprepningar av programinslag undviks. Terminsplanering Att terminsplanera och detaljplanera varje scoutmöte är A och O i avdelningsarbetet. Den tid som detta tar har man igen genom att som ledare alltid komma förberedd till scoutmötena. Dessutom är det viktigt för att alla ledare ska känna sig delaktiga och det är lättare att få någon att hoppa in om Du blir sjuk. Dålig

14 planering och struliga möten gör att man kör fast. Idéerna försvinner och man tycker som ledare att det är både tråkigt och arbetsamt att vara miniorscoutledare. Tillsammans med dina ledarkamrater börjar ni med att sätta upp ett mål för terminen eller året. Kanske vill ni att alla scouter ska vara väl förberedda för att åka på distriktets läger eller att alla ska ha så stor kunskap om skogen att de känner sig trygga även i mörker. Fortsätt därefter med delmål för cirka en månad i taget. Bestäm om ni ska ha övernattning, utflykt eller läger under någon av terminens helger. Därefter tar ni varje scoutmöte för sig och dela upp ansvaren så att alla ledare känner sig delaktiga. Detaljplanera möten för ungefär en månad i taget annars är risken att Du inte kommer ihåg dina egna anteckningar. Namnge varje scoutmöte med ett lockande namn och gör ett terminsprogram som scouterna får med sig hem. Många barn i åk 2 är inte bra på att läsa så ge dem inte uppgifter som kräver att de skall skriva eller läsa långa stycken. Friluftsliv Friluftslivet är en viktig del av scouting. För miniorscouterna är naturen i sig redan ett äventyr. Deras fantasi är det inget fel på, så det är väldigt enkelt att snabbt fylla skogen med troll, sagoväsen, björnar o dyl. Det kan skapas en intensiv stämning bara genom en enkel lek och starka upplevelser är viktiga delar i människans känsloliv. För miniorscouterna kan miniorscouttiden bli en lång rad starka upplevelser. Med en miniorscoutavdelning åker Du på utflykter och övernattningar med förläggning inomhus. Sommartid åker man på läger, med tältförläggning i upp till fyra dagar. Scouterna bör i god tid före övernattning och läger få en inbjudan, med information om tid plats, kostnad och utrustningslista. Dessutom bör en svarstalong finnas med där förälder godkänner scoutens deltagande, eventuella allergier och var föräldrarna kan nås under lägervistelsen. Utrustningslista för läger och övernattning scoutskjorta scouthalsduk långbyxor extra underkläder extra strumpor nattkläder raggsockor T-shirt kortbyxor badkläder varm tröja vindtät jacka halsduk vantar mössa handduk, liten handduk, stor

15 tvål, tandkräm, tandborste matbestick mugg djup tallrik grova skor gummistövlar regnkläder sovsäck liggunderlag filt sittdyna diskhandduk kramdjur Säkerhet Överdramatisera inte farorna med friluftsliv. Men blunda heller inte för riskerna som faktiskt finns. Friluftsliv ställer grundläggande krav på kunskap och säkerhet. Du som ledare är ansvarig. Det kan inträffa större eller mindre tillbud som Du ej förutsett och då gäller det att agera säkert. Friluftskunskap och erfarenhet skaffar man sig genom att själv idka friluftsliv, mycket och ofta. Då blir Du själv säkrare och vågar lita på ditt eget omdöme. Läs och följ NSFs anvisningar för friluftsverksamhet! Detta häfte innehåller anvisningar för olika arrangemang, säkerhetsbestämmelser mm. Föräldrakontakt Den första kontakten sker förmodligen redan vid första mötet då föräldrarna följer sina barn till scouterna. Försök att byta några ord med föräldrarna före eller efter mötet. Betrakta det som en möjlighet att så småningom knyta dem närmare verksamheten. När verksamheten varit igång en tid kan det vara lämpligt att kalla till första föräldramötet, kanske inför första utfärden eller övernattningen. Börja som vanligt med inledningsceremoni och någon lek. Låt sedan scouterna berätta om vad de gör, eller illustrera på annat sätt. Tala om vad som är lämpligt att ha med på den eventuella övernattningen. Kanske kan scouterna ha förberett sig gången innan och själva kan berätta om vad utrustningen ska innehålla. Lek en lek där föräldrarna kan vara med. Försök att få resten av kvällen för er ledare och föräldrar ensamma. Är ni få ledare kan ni kanske låna in seniorscouter som tar hand om miniorscouterna under en utomhusaktivitet så att ni kan ha föräldramötet inomhus. Presentera er själva, kåren och avdelningen över en kopp kaffe. Berätta om hur utfärder och övernattningar går till och då speciellt den som ligger närmast i tiden och ge tillfälle till frågor. Detta är ett ypperligt tillfälle att värva nya ledare. Sätt er strategiskt när ni själva skall fika och prata mer med dem som verkar intresserade. Ta reda på vad föräldrarna är bra på, arbetar med och är intresserade av. Det kan vara värdefullt för avdelningen att veta inför framtiden. Administration Att vara avdelningsledare innebär även att man har lite administrativa uppgifter.

16 Brevet till föräldrarna Detta är ett brev att lämna till de föräldrar vars barn just har börjat scouterna. I materialet finns information om NSF och kåren kan även skicka med egen. Materialet kan köpas från Scoutköp tel Medlemsavgift Antingen tar Du som ledare emot pengarna eller också delar ni ut en postgiroinbetalningsblankett till scouterna, i det senare fallet får ni ha täta kontakter med kassören för att veta vilka som betalt. Medlemskort Detta delas ut så fort scouten betalt sin medlemsavgift. Medlemsrapportering För varje möte förs närvaro, på närvarokort som finns hos kommunen. Detta sammanställs i slutet av terminen. Uppgifterna ligger till grund dels för medlemsrapport till kommun, distrikt och förbund men även för aktivitetsstöd. Därför är det mycket viktigt att man rapporterar alla sammankomster eftersom varje sammankomst ger pengar till verksamheten. Terminsprogram Både för ledarteamets och scouternas skull skall ni göra ett terminsprogram. Ett snyggt och prydligt översiktsprogram som scouterna får med sig hem. Utifrån detta finplanerar sedan ledarteamet de enskilda scoutmötena. Material Det material avdelningen använder ansvarar ni själva för. Det ligger i ert intresse att ni har det som behövs. Material bekostas av kåren. Beställningar Efter ett tag vill scouterna ha scoutdräkter. Enklast är om ledarna tar upp beställningar och gör en gemensam beställning från Scoutköp tel Lekar Att leka tycker de allra flesta om, är du själv, som ledare, aktiv i leken får Du med allra största säkerhet med även de som påstår att de tycker det är larvigt att leka. Att ledarna leker är ett bevis på att det är roligt. Att tänka på när man skall leka: Se till att Du själv kan leken. Miniorscouter har inte tålamod att vänta på att Du skall klara ut hur det hela går till om detta tar för lång tid. Repetera reglerna också för kända lekar. På det här sättet undviker du besvikelser när det visar sig att dina regler och scouternas inte stämmer överens. Om det vid instruktionen visar sig att ni har olika uppfattningar om reglerna gäller det att vara tydlig. Vilka regler gäller - dina eller scouternas? "Den här gången leker vi efter mina regler, nästa gång efter era." Förklara kort - en lek kan tappa spänningen om Du håller på för länge med att förklara. Kontrollera att alla förstått. Bäst är att fråga "Är det någon som inte förstått?" Det är alltid lättare att svara "ja" på en sådan fråga än att bli hörd när man svarar "nej "på frågan "Har alla förstått?" När Du skall förklara leken igen fråga den som inte förstod vad som var svårt.

17 Även om alla säger sig ha förstått kan det ibland vara svårt. Gör därför en provomgång av leken så att alla säkert har förstått. På det här sättet slipper Du ledsna scouter som kanske "åkte ut" på grund av att de inte förstod leken. Var själv med och lek. Om det är en "poäng"-lek och ni är fler ledare kan man vara en ledare i varje patrull och en som räknar poäng. Vid kullekar och annat kan alla ledare vara med. Ju entusiastiskare Du är desto roligare får scouterna. Avbryt leken i tid och variera lekarna, även en rolig lek kan bli uttjatad. Sång Miniorscouter tycker om att sjunga antingen de är bra på det eller ej. Lär dina scouter de sånger som oftast sjungs i er kår vid gemensamma lägerbål, St Georg och liknande. Lämpliga sånger hittar Du i Ryggsäcksmusik eller lägersång-böcker från förbundsläger. Ta gärna hjälp av någon annan i kåren om Du tycker att Du själv inte kan "ta ton". Det viktigaste, som ledare, är inte att kunna sjunga utan att man tycker det är roligt. Miniorscouterna är snabba på att lära sig. Har de bara hört sångerna ett par gånger kan de dem och sedan är det bara för dig att starta upp. Miniorscouter - små personligheter Varje barn behöver olika lång tid för de olika utvecklingsskedena. I viss mån går den intellektuella, den sociala, den emotionella och den fysiska utvecklingen i olika takt. En miniorscout som till sättet är barnsligare än de övriga kan vara mycket hänsynsfull och mogen på det emotionella eller sociala planet. En miniorscout som har hunnit långt i sin intellektuella utveckling kan ligga efter på det emotionella och fysiska planet. Skillnader i utvecklingen hos pojkar och flickor börjar framträda tydligt först omkring barnens tionde levnadsår. Det betyder att det inte nödvändigtvis behöver märkas i miniorscouterna även om en del äldre flickor redan börjar närma sig tonårsperioden. Skillnaderna mellan flickor och pojkar kan påverka den praktiska verksamheten i avdelningen i rätt så hög grad. Här kommer en kort beskrivning av typiska drag i den sociala utvecklingen hos barn i åldrarna7-10 år. 7-åringen eftertänksam, självcentrerad sårbar och känslig, redan små förändringar i det invanda kan rubba jämvikten inte upprorisk, inte aggressiv förväntningarna, framförallt på sig själv, överskrider förutsättningarna inriktad på individuell sysselsättning behöver personlig kontakt håller fast vid regler, avdelningsledarens ord är lag 8-åringen inriktad på omvärlden håller redan på att bli självständig, människorelationer utanför hemmet är viktiga vill prova sin förmåga, tror på sig själv, inget känns omöjligt

18 på ytan "stor", på insidan fortfarande liten känslolivet jämnt och balanserat kraven höga, har redan lärt sig koncentrera sig humorn underlättar misslyckanden uppskattar aktiviteter med gruppen, kamratrelationerna är ännu inte fasta 9-åringen självsäker och självständig, också självcentrerad gör uppror mot auktoriteter vill inte vara liten eller svag relationer till andra, popularitet, tacksamhet och framgång är viktiga uppskattar hemliga sällskap och klubbar 10-åringen traditionsbunden och balanserad kan kontrollera sig själv vänlig, lider av mobbning och retsamhet realist fungerar bra i grupp, denna förmåga kan hos flickor också visa sig som intriger och klickbildning flickor visar tecken på förpubertet Miniorscouter... har ett behov av att bli accepterade och omtyckta. är rädda för att misslyckas, för att bli utskrattade, för att bli kritiserade eller åthutade. har stor nyfikenhet och vilja att lära sig allt möjligt nytt. sprudlar av energi och av lust att röra på sig, men de är inte så duktiga på att rikta in sin energi på en och samma sak under lång tid. tycker inte om att vänta. behöver trygghet. tycker om humor, men de yngsta har svårt att klara skämt som riktas mot dem själva. har stor fantasi. Det går lätt att engagera dem i olika lekar och romantiserade övningar. är intresserade av likheter och olikheter, t ex hud-, hårfärg, språk osv. har stora rättvisekrav. Tänk på att även de mest mogna miniorscouterna är barn som utvecklas genom lek och aktiviteter. Genom att sätta dig in i deras föränderliga värld kan Du anpassa scoutprogrammet enligt förväntningar och förutsättningar hos dina egna miniorscouter. Barn med speciella behov Att få barn från andra nationaliteter eller barn med handikapp innebär att Du får sätta dig in i vilka speciella behov de har. Att ta kontakt med deras föräldrar är det allra bästa. På det sättet får Du enklast reda på om barnet t ex behöver specialkost eller om det finns vissa aktiviteter de inte kan vara med i och om ni i så fall kan anpassa dessa aktiviteter.

19 Mobbning De som mobbar, eller retar, är inte alltid lätta att få syn på. När Du upptäcker någon så ta ett prat på tumanhand med honom/henne och fråga varför. Kanske blir scouten själv retad någon annanstans och tar nu ut sin hämnd på någon i scoutavdelningen. Visa att Du absolut inte accepterar att någon blir retad. Se sedan till att retaren/mobbaren får chans till beröm om han gjort någonting bra - detta för att bygga upp självförtroendet. Om det är en större grupp som retas eller mobbas är det på sin plats att ta upp det i pratringen. Låt båda sidor berätta sin version av vad som hänt. Fråga inte varför utan be varje miniorscout komma med en lösning på hur man skall få slut på mobbningen. Låt var och en tala om hur de själva skall göra för att se till att mobbningen skall upphöra. Se till att följa upp och berömma om det finns skäl till det. Ibland kan man uppleva att det finns miniorscouter som "ber om att få bli" retade. Detta kan han/hon göra för att få uppmärksamhet och tröst, oftast beror det på osäkerhet och dåligt självförtroende. Ge scouten en möjlighet att lyckas med det han/hon gör och på det sättet få den positiva uppmärksamhet som behövs. Oro i avdelningen Rastlöshet, bråk, stoj och allmän oro kan förekomma i en del avdelningar och orsakerna kan vara många: Scouterna har långtråkigt, de tycker inte att programmet är tillräckligt intressant och medryckande för att de skall orka koncentrera sig. Se till att ha ett omväxlande och intressant program. Det kan också bero på väntan. Snabba scouter tvingas vänta på långsammare kamrater. Utnyttja de snabba till att hjälpa sina patrullkamrater i stället för att säga åt dem att vänta tills alla är klara. Om det inte är en uppgift av det slaget kan man ha extrauppgifter till de snabba i avdelningen. För mycket prat från ledare. Miniorscouter vill göra själva så se till att instruktioner är korta och enkla. För höga krav från ledare. Miniorscouter är livliga och de är inte skapta för att sitta still och vara tysta under längre perioder. Tänj dina gränser. Ett gammalt beprövat knep, för att få en lugn samling är att placera de orolig och spralliga vid en ledare. När Du skall uppmana någon att lugna ner sig så var konkret. "Stina sluta knuffas på Kalle!" är bättre än "Lugna ner dig!" Ibland kan det lösa sig om man placerar två scouter, som är oroliga, i var sin patrull. Tala om för dem innan att man tänker dela på dem om de inte kan samarbeta i patrullen.

20 Fantasi och lögn Barn i miniorscoutåldern har stor fantasi. Det är för det mesta positivt, men ibland kan man få höra "han ljuger!" då någon scout har fantiserat och påstår att berättelsen är sann. Det här kan vara svårt att ta itu med eftersom berättaren inte alltid upplever att han har gjort fel. Ta upp begreppen lögn och sanning i en pratring, utan att peka ut någon. Låt scouterna själva komma med erfarenheter av hur obehagligt det kan kännas att bli ertappad i en lögn. Respektera alla Ibland kanske Du känner att Du har svårt för en speciell miniorscout - det är helt naturligt. Du tycker inte lika mycket om alla vuxna människor heller. Acceptera att Du känner så här. Du kan vara rättvis och respektera alla miniorscouter i avdelningen i alla fall. Fördelen med att jobba i ett ledarteam är att alla scouter är omtyckta av någon ledare. Mål Miniorscoutens utbildningsmål innefattas i fem olika områden. Under varje område finns ett antal uppgifter. Numreringen har ingen prioriteringsfunktion. Programinslagen hittar Du i ledarpärmen. Scoutteknik och friluftsliv Syfte: Miniorscouten ska förberedas för den fortsatta scouttiden uppåt i åldrarna genom att prova på bli sugen på att lära sig mer. När miniorscouttiden är slut ska scouten ha genomfört samtliga uppgifter. Känna till de vanligaste spårtecknen Känna till hur man eldar Veta hur man tänder och släcker en fotogenlykta Veta hur man slår överhandsknop, råbandsknop, timmerstek och skotstek Känna till hur en karta är uppbyggd Veta hur man löser ett enkelt chiffer Deltaga i en dagsutfärd Deltaga i en övernattning på minst 24 timmar Deltaga i ett tredagars läger Känna till vilken utrustning och klädsel som behövs för utfärd och övernattning Känna till hur man packar sin ryggsäck själv Hjälpa till att laga mat över öppen eld Deltaga i organisationstävling Deltaga i lägerbål Gå mörkerspår utan ledare

21 Säkerhet Syfte: Miniorscouten ska lära sig att ta vara på sig själv och sköta enklare skador få kunskap om hur man ingriper vid olyckor så man inte står handfallen när olyckan är framme. När miniorscouttiden är slut ska scouten ha genomfört minst 10 av uppgifterna. Lära sig var isen är farlig och hur man ska vara utrustad på is Veta vad man kan använda en scouthalsduk till Veta hur man sköter mindre sår Veta hur man stoppar näsblödning Känna till hur man larmar vid en olycka Veta något om brandsäkerhet Veta hur man tar hand om brännskador Veta hur man förebygger köldskador och sköter dem Känna till hur man stoppar större blödning (högläge) Känna till hur man gör konstgjord andning och gör framstupa sidoläge Känna till säkerhetsregler för kniven samt ha provat att tälja tillsammans med en ledare Veta hur man sköter sin personliga hygien på läger och övernattning Veta hur man gör om man går vilse Natur och miljö Syfte: Miniorscouten ska få kunskap om och förståelse, för naturen, lära sig ta ansvar för naturen och engagera sig i miljöfrågor. När miniorscouttiden är slut ska scouten ha genomfort minst 8 av uppgifterna. Veta vad allemansrätten innebär Undersöka vilka småkryp som finns i en stubbe, myrstack, vattnet och under en sten Känna till de vanligaste fåglarna Vara med och leta efter djurspår och andra djurlämningar Namnge några växter på ängen och i skogen Veta hur man sopsorterar Veta hur man återanvänder Känna till hur nedsmutsning påverkar naturen Veta hur sönderfallet i en kompost fungerar Känna till vad som menas med ekologiskt samspel och näringskedja Känna till de vanligaste fridlysta växterna NSF och Scouting Syfte: Miniorscouten ska

22 få förståelse för att scouting är ett sätt att leva och inte bara en fritidssysselsättning, lära sig att ta ansvar för sig själv och sin hälsa, få ökad förståelse för att alla människor har samma värde oavsett hur man ser ut. få ökad förståelse för andra nationaliteters levnadssätt, högtider och traditioner, lära sig om likheter och olikheter. När miniorscouttiden är slut ska scouten ha genomfört samtliga uppgifter. Veta innebörden av scouthälsningen, valspråk och lösen Känna till innebörden av scoutlagen Bli invigd till miniorscout Veta lite om scoutkårens och scoutings historia Lära sig sjunga scoutsången Vara med och läsa scoutbönen Veta vad NSF betyder och vad N:et står för Få kännedom om skadeverkningar vid bruk av tobak och alkohol Göra dagens goda gärning - hjälpa någon annan eller göra någon glad I pratringen samtala om mobbning Vara patrulledare Känna igen Nordens flaggor, FN-flaggan och EU-flaggan Lära sig vad FN står för och arbetar med Fördjupa sig i ett annat lands kultur Vara med och fira någon scouthögtidsdag och veta varför Känna till varför flyktingar finns i Sverige Hantverk Syfte: Miniorscouten ska träna finmotoriken, få glädjas åt att skapa något med sina händer, få tillverka något som man kan använda. När miniorscouttiden är slut ska scouten ha genomfört minst fyra hantverk anpassade för miniorscoutåldern.