NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV DEN FÖRSTA TIDEN I YRKET

Transkript

1 NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV DEN FÖRSTA TIDEN I YRKET EN LITTERATURSTUDIE JOHANNA BERNHOFF SOFIE ROXÅ Examensarbete i omvårdnad 61-90hp Sjuksköterskeprogrammet Juni 2017 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö

2 NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV DEN FÖRSTA TIDEN I YRKET EN LITTERATURSTUDIE JOHANNA BERNHOFF SOFIE ROXÅ Bernhoff, J & Roxå, S. Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrket. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningen genererar både en yrkes- och en akademisk examen. Arbetet som sjuksköterska är komplext. Tidigare gjorda studier har visat att sjuksköterskestudenter upplevde att de inte blev tillräckligt undervisade om vad som skulle krävas av dem i den framtida yrkesrollen. Socialstyrelsen har påvisat att det saknas tydliga riktlinjer för vad som förväntas av en nyutexaminerad sjuksköterska efter avslutad examen. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrket. Metod: En litteraturstudie. Litteratursökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO och resulterade i 15 utvalda artiklar. Dessa kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sig vara oförberedda för att utöva sitt yrke. Ett glapp mellan utbildningen och verkligheten påvisades. Det framkom även att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde ett stort ansvar, vilket var tufft och skrämmande. Ett behov av stöd belystes som en viktig del av den första tiden i yrket. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde en känsla av dåligt självförtroende då de började arbeta efter examen. Det fanns en rädsla för att göra misstag som skulle bringa en patient skada. Konklusion: Det fanns faktorer som kunde underlätta anammandet av yrkesrollen och faktorer som försvårade. Underlättande faktorer innefattade goda relationer till kollegor, att få stöd och en känsla av utveckling. Försvårande faktorer beskrevs som oförberedelse, brist på erfarenhet och stöd samt rädsla. Det framkom även att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att det fanns en påtaglig skillnad mellan utbildningen och verkligheten. Nyckelord: Erfarenhet, nyutexaminerad, sjuksköterska, upplevelse, övergång.

3 NEW GRADUATE NURSES EXPERIENCES OF THE INITIAL PERIOD IN THE PROFESSION A LITERATURE REVIEW JOHANNA BERNHOFF SOFIE ROXÅ Bernhoff, J & Roxå, S. New graduate nurses experiences of the initial period in the profession. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, Background: The nursing education generates both a professional and an academic degree. The work as a nurse is complex. Earlier studies revealed that new graduate nurses felt that they had not been adequately trained for what would be required of them in their future profession. The Swedish National Board of Health and Welfare has revealed that there is a lack of clear guidelines for what is expected of a new graduate nurse upon completion of education. Aim: To uncover new graduate nurses experiences of the initial period in the profession. Method: A literature review. The databases PubMed, Cinahl and PsycINFO were used for the literature searches, which resulted in 15 selected articles. The articles were reviewed, analysed and compiled. Result: The new graduate nurses felt unprepared to carry out their occupation. There was a gap between education and the real world. It was furthermore shown that new graduate nurses felt that they had a big responsibility, which was both tough and scary. The need for support was found to be important during the first period on the job. New graduate nurses experienced a feeling of low self-esteem when they started working after graduation. There was a fear of making mistakes that would harm a patient. Conclusion: There were factors that could facilitate the realisation of the profession and factors that made it more difficult. Facilitating factors included good relations with colleagues, getting support and a sense of development. Aggravating factors were described as unpreparedness, lack of experience and support as well as fear. It was furthermore shown that new graduate nurses felt that there was an obvious difference between education and reality. Keywords: Experience, new graduate, nurse, transition, view.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 6 BAKGRUND... 6 Sjuksköterskeutbildningen... 6 Socialisering in i yrket... 7 Från novis till expert... 7 Extern påverkan och patientsäkerhet... 8 Sjuksköterskestudenters perspektiv... 9 PROBLEMFORMULERING SYFTE METOD Syftesformulering Precisering av inklusions- och exklusionskriterier Upprättande av en plan för litteratursökning Litteratursökning Sökresultat Granskning av insamlat material Kvalitetsgranskning Dataanalys RESULTAT Att vara oförberedd Eget ansvar verkade skrämmande Behov av stöd Oro över att stå på egna ben DISKUSSION Metoddiskussion Syftes- och problemformulering Inklusions- och exklusionskriterier Litteratursökning och sökord Identifiering av litteratur Kvalitetsgranskning Dataanalys Urval Resultatdiskussion Att vara oförberedd Eget ansvar verkade skrämmande Behov av stöd Oro över att stå på egna ben KONKLUSION FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE OCH KVALITETSUTVECKLING REFERENSLITTERATUR BILAGOR Bilaga 1, Sökning i PubMed Bilaga 2, Sökning i Cinahl Bilaga 3, Sökning i PsycINFO Bilaga 4, Artikelursprung... 37

5 Bilaga 5, Granskningsprotokoll Bilaga 6, Artikelmatriser Bilaga 7, Temabesvarande artiklar... 55

6 INLEDNING Som sjuksköterskestudenter i termin fem börjar vi närma oss examen och har mycket funderingar och tankar kring hur det är att börja stå på egna ben inom sjuksköterskeyrket. Under utbildningens gång har det utvecklats en undran över om vi efter examen kommer att vara redo för att axla allt det ansvar som yrket innebär. Upplevelsen av hur det kommer att vara att ge sig ut på klinik efter examen är troligtvis beroende av verksamheten som möts där ute, men oavsett kommer vi som nyutexaminerade sjuksköterskor inte bara vara nya på arbetsplatsen utan även vara nya i yrket. Denna litteraturstudie kommer att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrket. BAKGRUND Fram till 1930 ansågs sjuksköterskeyrket vara ett kall, sjuksköterskorna skulle viga sina liv till arbetet (Bentling 1995). Idag är omvårdnad en vetenskaplig disciplin, ett kunskaps- och ett verksamhetsområde (Ohlsson 2009). Att vara sjuksköterska innebär att utöva ett arbete som har hög komplexitet (Dahlborg Lyckhage 2010). En sjuksköterska bör ha kunskap, färdighet, värderingsförmåga samt det förhållningssätt som är väsentligt för att kunna utöva yrket på adekvat sätt som leder till god och patientsäker vård (a.a.). Högskoleförordningen, 1993:100 (HF) bilaga 2 säger att en sjuksköterska ska kunna leda, planera och samordna vårdarbetet. En sjuksköterska ska även kunna vara självständig, samverka i team samt kunna hantera läkemedel och informera om dess effekter och biverkningar. En sjuksköterska ska också kunna agera som en handledare samt visa självkännedom och en empatisk förmåga. Som sjuksköterska ska ett professionellt vårdande förhållningssätt mot patienter och deras närstående genomsyra arbetet (a.a.). Enligt Socialstyrelsen (2002) saknas det tydliga riktlinjer för vad en nyutexaminerad sjuksköterska förväntas kunna efter avslutad examen. I högskoleförordningen, bilaga 2, står beskrivet att en sjuksköterska efter avslutad examen ska visa kunskap inom området på vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet. Sjuksköterskeutbildningen År 1993 bestämdes att sjuksköterskeutbildningen i Sverige skulle generera dels en yrkesexamen, dels en akademisk examen (Ohlsson 2009). Sjuksköterskans roll har därmed gått från att vara assistent till att bli akademiker (a.a.). År 1999 infördes den så kallade Bolognadeklarationen (Stier 2007). Målet med deklarationen var att främja det europeiska samarbetet inom högre utbildning (a.a.). År 2003 publicerade Europeiska kommissionen en studie rörande Bolognadeklarationen. Den visade att den dominerande trenden bland de medverkande länderna, som bland annat innefattar Europeiska unionens medlemsländer, var att den första nivån som leder till motsvarande kandidatexamen ska vara tre års heltidsstudier vilket motsvarar 180 högskolepoäng (Utbildningsdepartementet 2004). I Högskoleförordningens bilaga 2 beskrivs att sjuksköterskeutbildningen idag är en kandidatexamen som uppnås då 180 högskolepoäng fullgjorts. Högskolelagen, 1992:1434 (HL) 1 kap. 2 säger att sjuksköterskeutbildningen ska vila på vetenskaplig grund och på beprövad 6

7 erfarenhet. Utbildningen ska bidra till både ett vetenskapligt förhållningssätt men även en praktisk kompetens för att utöva yrket (Ohlsson 2009). Högskoleutbildningen som den ser ut idag har både kliniska och vetenskapliga komponenter (Socialstyrelsen 2002). Dessa kompletteras sedermera med ytterligare klinisk erfarenhet efter inträde i arbetslivet (a.a.). Socialisering in i yrket Socialisation är en kontinuerlig process där den enskilda individen anpassar sig efter olika miljöer som denne hamnar i (Bisholt 2009). Individen anpassar sig efter regler och reflekterar över möjligheter som finns för att hantera olika situationer. Under denna process växer strategier och roller fram. Individen försöker att efterlikna de krav som ställs. En nybörjare på en arbetsplats anpassar sig efter kulturen genom att först analysera det som ses och sedan sker anpassning därefter (a.a.). Socialiseringen in i sjuksköterskeyrket börjar redan under utbildningen i mötet med olika värderingar, normer, kunskaper och kulturer (Dahlborg Lyckhage 2010). Att bli en del av en yrkeskultur handlar till stor del om kommunikation. En nyutexaminerad sjuksköterska ska kunna kommunicera och samverka med andra yrkesgrupper utanför sin profession, som en del av sjuksköterskans kärnkompetens att samverka i team (a.a.). Den nyutexaminerade sjuksköterskan blir en del av den grupp som finns på arbetsplatsen, samt denna grupps normer och värderingar (Bisholt 2009). Sättet som detta sker på beskrivs genom öppna och dolda regler. De öppna reglerna kan innefatta de mål samt den lagstiftning som verksamheten lyder under. De dolda reglerna omfattar de oskrivna regler som övrig personal lyder under avseende vad som är accepterat eller inte. För att passa in i gruppen fostras en nyutexaminerad sjuksköterska till vad den rådande kulturen anser vara en god sådan (a.a.). En handledare ska vara en god förebild för den nyfärdiga sjuksköterskan (Armitage & Burnard 1991; Tracey & McGowan 2015). Armitage och Burnard (1991) påvisade i en studie att det fanns en skillnad mellan teori och praktik i sjuksköterskeyrket och att det som lärdes ut i utbildningar inte ordentligt förberedde studenterna för vad som egentligen skedde ute på klinik. I detta glapp skulle handledaren vara en stöttepelare (a.a.). Enligt Tracey och McGowan (2015) skulle en handledare ge guidning och feedback med syfte att göra de nya sjuksköterskorna till starka, empatiska, uppdaterade och effektiva teammedlemmar. Även Gregg m.fl. (2013) ansåg att handledare borde fungera som en guide och som stöd för den nyutexaminerande sjuksköterskan. Handledare borde ge beröm till de nyutexaminerade sjuksköterskorna för att de ska motiveras till att lära mer. Handledarna i studien ansåg dock att detta inte enbart var deras ansvar, utan att alla på arbetsplatsen skulle hjälpa till att stödja och främja lärande hos de nyfärdiga sjuksköterskorna på enheten (a.a.). Från novis till expert Benner (1993) menar att en nybörjare förväntas prestera i situationer i vilka de saknar erfarenhet. I en modell beskriver hon sjuksköterskors färdighetsutveckling i fem steg. Stegen är novis, avancerad nybörjare, kompetent, skicklig och slutligen expert. En novis är en sjuksköterska i en ny klinisk miljö. Steget präglas av ett regelstyrt beteende som kan relateras till avsaknad av erfarenhet. Reglerna kan försvåra framgång och utveckling. Som avancerad nybörjare har mer erfarenhet samlats, men förmågan att se situationen ur ett helhetsperspektiv kvarstår problematisk. Erfarenheten är inte en tidsmässig faktor utan syftar snarare till antalet praktiska situationer, ju fler de är desto bättre potentiell förmåga att tolka 7

8 nya situationer (Benner 1993). Erfarenheten påverkar färdigheterna och förbättrar prestationerna. Erfarenheten leder sedan i sin tur vidare i modellen mot att vara kompetent sjuksköterska, skicklig sjuksköterska och slutligen expert (a.a.). En avancerad nybörjare har svårt att i komplexa situationer se patienten ur ett personcentrerat perspektiv, fokus ligger istället ofta på omvårdnadsåtgärderna som ska utföras (Benner m.fl. 1999). Enligt sjuksköterskans kärnkompetenser ska dock personcentrering genomsyra all vård, patienten i helhet ska alltid stå i centrum för omvårdnaden (McCance & McCormack 2013). Extern påverkan och patientsäkerhet Studier som gjordes i slutet av 1990-talet i Sverige visade att sjuksköterskestudenter under sin utbildningstid inte blev tillräckligt undervisade om vilka färdigheter som skulle krävas i det framtida yrket (Ohlsson 2009). Sjuksköterskor som hade jobbat länge tyckte att nyfärdiga sjuksköterskor över lag är oförberedda för vad som komma skulle enligt en studie av Greenwood (2000). De tyckte att den teoretiska delen var för stor i sjuksköterskeutbildningen (a.a.). Omgivningen förväntar sig i många fall att en ny sjuksköterska tidigt ska fungera självständigt i den goda och säkra vården (Ohlsson 2009). I en studie av Birchumshaw (1989) framkom att de erfarna sjuksköterskorna som deltog inte förväntade sig att de nyfärdiga sjuksköterskorna skulle vara fullärda (a.a.). Att säkra kvaliteten inom hälso- och sjukvården handlar till viss del om att en nyutexaminerad sjuksköterska ska ha god erfarenhet inom kliniskt arbete samt att vara säker i sin roll (Socialstyrelsen 2002). En sjuksköterska ska arbeta utifrån kärnkompetensen säker vård som innebär att minimera förekomsten och följderna av kritiska händelser samt att göra återhämtningen från dessa händelser så god som möjligt (Ödegård 2013). Kvaliteten och säkerheten på vården som en ny sjuksköterska kan ge påverkas av den oro och den rädslan för att göra fel som denne kan uppleva (Ohlsson 2009). Arbetet som sjuksköterska påverkades även av förhållandena som rådde på den aktuella arbetsplatsen enligt en studie av Aiken m.fl. (2002). I hälso- och sjukvården har det påvisats stor brist på utbildad personal, där den största bristen är grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor (Statistiska centralbyrån, 2016). Sjuksköterskebristen är ett stort arbetsmiljöproblem för all personal inom vården (Läkartidningen, 2015). Bristen leder till att patientsäkerheten hotas (a.a.). Även en studie gjord på sjukhus i USA visade hur förhållanden på arbetsplatsen kunde påverka patientsäkerheten (Aiken m.fl. 2002). Sjuksköterskebrist påvisades leda till en ökad arbetsbelastning för sjuksköterskorna vilket i sin tur kunde leda till emotionell utmattning och ett jobbmässigt missnöje. Det var dock inte enbart sjuksköterskorna själva som tog skada utan även strävan efter en säker och effektiv vård (a.a.). Att personalbrist är ett hot mot utförandet av patientsäker vård menar även Ödegård (2013). Att arbeta utifrån ett patientsäkert perspektiv är en av grunderna i sjuksköterskans kärnkompetens (a.a.). Resultatet i studien av Aiken m.fl. (2002) visade att oddsen för dödlig utgång hos patienter ökade med 7 % för varje ytterligare patient en sjuksköterska ansvarade för. Det fanns ett samband mellan antalet patienter per sjuksköterska och dödlig utgång bland patienter, det vill säga att ju fler tillgängliga legitimerade sjuksköterskor på arbetet desto färre dödsfall (a.a.). En enkät besvarades av 2860 sjuksköterskor i Sverige vilken berörde anledningar till varför de valt att lämna sjuksköterskeyrket (Statistiska centralbyrån 2017). Det framkom att 60 % var missnöjda med arbetsvillkoren. För 50 % var arbetsmiljön, 8

9 exempelvis stress och arbetsbelastning, en anledning till att de lämnade yrket (Statistiska centralbyrån 2017). Många ansåg att arbetsbördan innebar ett för stort ansvar, att tid och resurser inte räckte till för att upprätthålla en patientsäker vård (a.a.). Sjuksköterskor kommer från en akademisk utbildning och kommer till en vård där de måste prestera kliniskt (Läkartidningen, 2015). Det kräver en trygg start (a.a.). Sjuksköterskestudenters perspektiv I en studie av Thrysoe m.fl. (2011) berättade sjuksköterskestudenter att de såg fram emot att inte längre vara studenter, de såg fram emot att bli sjuksköterskor. De funderade över om de var redo att börja arbeta helt självständigt. Det framkom att de inte ansåg att det var tydligt i deras sjuksköterskeutbildning vad som förväntades av dem efter deras examen. De var oroliga för att börja arbeta då de under utbildningens gång alltid haft en handledande sjuksköterska att falla tillbaka på, som bar ansvaret och kunde hjälpa dem i olika situationer. Som examinerade sjuksköterskor skulle de agera ensamma. De hoppades att deras framtida kollegor skulle ha i åtanke att de var nyutexaminerade och visa förståelse för att de hade mycket att lära (a.a.). En studie gjord av Doody m.fl. (2012) visade att mer än hälften av de studenter som deltog i den studien kände sig väl förberedda för att ta sig an rollen som sjuksköterska och att de trodde sig framgångsrikt kunna hantera den arbetsbörda som väntade dem. Även i en studie av Lofmark m.fl. (2006) framkom att sistaårsstudenterna skattade sin förmåga att utöva omvårdnad som god. De ansåg sig ha sina starkaste sidor inom etik, kommunikation med patienter, förmåga att samarbeta, förberedelse och att arbeta snabbt. Det framkom i studien att handledning för sjuksköterskestudenterna under deras kliniska perioder var bra för att de skulle kunna utvecklas ytterligare (a.a.). Sjuksköterskestudenter som deltog i en studie av Cooper m.fl. (2005) studerade också sista året. De upplevde mycket varierande känslor inför att börja arbeta, allt från rädsla till förväntan. Vissa studenter kände ångest över att ansvara för många patienter samtidigt i kombination med att de förväntades försöka jobba självständigt. Studenterna kände sig ofta oerfarna. De var rädda för att göra fel, de kände att deras arbete behövde vara perfekt för att duga. Vissa studenter var oroade över att hantera fler än fyra patienter på samma gång och många hade upplevt tidspress, under sin praktik hade de inte haft tid att göra allt det som de ville göra för patienterna. Studenterna upplevde en skillnad mellan skolan och hur det var ute i verksamheterna. Trots detta var studenterna förväntansfulla och ivriga att få börja arbeta på riktigt (a.a.). I en studie av Kaihlanen m.fl. (2013) ansåg många studenter att relationen till en handledare var viktig för att kunna anta rollen som sjuksköterska. Relationen påverkade självförtroendet och handledaren spelade även roll för hur motiverade studenterna kände sig. Studenter uppgav sig vilja ha guidning, kommunikation, feedback och erfarenhetsbaserade råd. Som studenter ville de jobba självständigt men ändå få stöd, tips och råd av en handledare samt känna att handledaren var den som hade det primära ansvaret för omvårdnaden. Att få höra om handledarens egna erfarenheter kunde minska stressen upplevde studenterna (a.a.). 9

10 PROBLEMFORMULERING Att gå från att vara sjuksköterskestudent till att vara klar sjuksköterska är ett stort steg och det kan vara svårt att veta vilka förväntningar och krav som ställs på en. Mest troligt påverkar detta upplevelsen utav hur det är att bli en del av sjuksköterskeyrket. Många sjuksköterskestudenter känner sig oförberedda och att börja stå på egna ben kan verka skrämmande (Thrysoe m.fl. 2011). Den egna personen såväl som kunskaper blir rannsakade och bedömda (Dahlborg Lyckhage 2010). Den verksamhet som möts efter examen kommer troligen att påverka upplevelsen av yrkesrollen och hur det är att börja arbeta inom professionen. Förväntningarna på utbildningen och det framtida yrket kan påverkas av anledningarna att välja utbildningen (Statistiska centralbyrån 2017). Att genom denna studie få kunskap om hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever hur det är att anta rollen som legitimerad sjuksköterska kan nytta för både nyutexaminerade sjuksköterskor, men även studenter, personal och handledare ute på klinik genereras. Upplevelsen hos nyutexaminerade sjuksköterskor av hur att det är att komma ut i yrkeslivet behöver belysas för att skapa förståelse och för att underlätta för alla dessa parter. SYFTE Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrket. METOD Den metod som användes var en litteraturstudie. Denna utfördes med inspiration av de sju steg som presenterats av Willman m.fl. (2016). 1. Syftesformulering. 2. Precisering av inklusions- och exklusionskriterier. 3. Upprättande av en plan för litteratursökning. 4. Litteratursökning. 5. Granskning av insamlat material. 6. Sammanföring av data till resultatet. 7. Formulering av rekommendationer baserade på kvaliteten av materialet (a.a.) Avsteg har gjorts från steg sex. Inspiration valdes istället att tas från Graneheim och Lundman (2004) i analys och sammanföring av resultatet. Det sjunde och sista steget har inte gjorts inom ramen för denna litteraturstudie. Syftesformulering Till att börja med formulerades ett preliminärt syfte med studien och därefter sattes ett problem i fokus i enlighet med Willman m.fl. (2016). Med inspiration från Willman m.fl. (2016) strukturerades en frågeställning med hjälp av PORmodellen, se tabell 1. Denna fungerade som ett underlag för den senare databassökningen. Begreppen i modellen utgjorde litteraturstudiens huvudsakliga 10

11 bärande begrepp. En pilotsökning med de övergripande sökorden gjordes för att precisera problemet och identifiera inklusions- och exklusionskriterier, men även för att få en uppfattning av om det fanns tillräckligt med studier att tillgå. Därpå fastställdes litteraturstudiens syfte, vilket motsvarade frågeställningen. Tabell 1. Struktur av frågeställning Population Område/fenomen Resultat Nyutexaminerade sjuksköterskor Första tiden i yrket Upplevelser/erfarenheter Precisering av inklusions- och exklusionskriterier Det andra steget i processen är precisering av inklusions- och exklusionskriterier och enligt Willman m.fl. ska de strukturerade och systematiska sökningarna styras utav dessa kriterier. Inklusionskriterier: Empiriska studier av kvalitativ ansats. Deltagarna skulle vara nyutexaminerade sjuksköterskor (grundutbildning) med <två års erfarenhet. Exklusionskriterier: Studier publicerade på annat språk än engelska eller svenska. Artiklar som inte fanns tillgängliga i fulltext via Malmö Högskola. Studier gjorda innan år Studier publicerade på annat språk än engelska och svenska exkluderades relaterat till författarnas språkförmåga. Efter två års erfarenhet har sjuksköterskan uppnått kompetensstadiet och skiljer sig då från den avancerade nybörjaren (Benner m.fl. 1999). Därför inkluderas enbart studier med deltagare med max två års erfarenhet. Den tidsmässiga begräsningen sattes relaterat till en önskan om att inkludera aktuella artiklar i resultatet. Begränsningar eller filter användes dock inte vid sökningarna i databaserna utan filtreringen och exkluderingen gjordes manuellt vid genomgången av sökresultateten som genererades. Upprättande av en plan för litteratursökning En plan för litteratursökningen upprättades, vilken i enlighet med Willman m.fl. (2016) hade utgångspunkt i problemformuleringen och kriterierna. Studier av kvalitativ ansats planerade att användas. Hjälp med strukturerade sökningar av bibliotekarie planerades och en tidsplan upprättades. Relevanta källor identifierades och användbara databaser tänktes ut. Forskningsproblemet avgränsades och de huvudsakliga delarna i kommande sökningar fastställdes. I planen utvecklades dessutom sökstrategier anpassade för varje enskild databas. Litteratursökning Steg fyra i processen är litteratursökningen (Willman m.fl. 2016). Denna skedde genom databassökningar, men även via genomgång av artiklars referenslistor. Databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO användes. PubMed valdes relaterat till områdena som databasen berör. Dessa är bland annat medicin och omvårdnad (Willman m.fl. 2016). Cinahl berör i huvudsak omvårdnad och PsycINFO det psykologiska området (a.a.). Därför ansågs även dessa relevanta i relation till föreliggande studies syfte. Sökorden i problemformuleringen gav de inledande söktermerna, men den slutliga sökningen var mer utvecklad, 11

12 strukturerad och systematisk i enlighet med Willman m.fl. (2016). Sökningen utgick från frågeställningen där närliggande söktermer adderades inom varje område. Sökblock skapades och med hjälp av sökoperatorn OR breddades sökningen inom varje område och ökade sensitiviteten. Mellan områdena användes sökoperatorn AND för att kombinera sökblock, för att avgränsa och avhålla icke relevanta studier. Dessutom skapades ämnesord, så kallade MeSHtermer i PubMed, Cinahl Headings i Cinahl och Thesaurus i PsycINFO. Detta för att undvika träffar som inte var av intresse och för att koncentrera resultatet av sökningen (Willman m.fl. 2016). Sökorden sågs över och fler och mer specifika sökord fanns. Den finala sökningen utgick från en blandning av ämnesord och fritextord. Se bilaga 1, 2 och 3. Fritextorden adderades för att inkludera även de senast publicerade artiklarna, de som inte hade hunnit bli indexerade. För att säkerställa att sökorden som användes var korrekta slogs definitionen upp i databasernas ämnesordlistor. Sökningen inriktades på upplevelser och erfarenheter för att i största mån finna studier av kvalitativ ansats. Ursprungligen gjordes en sökning med tre sökblock, de block som angetts i PORmodellen. Sökningen genererade 1175 träffar i PubMed, 1125 träffar i Cinahl och 818 träffar i PsycINFO. Dessa i förhållande till tidsramen för studien var för många. Därför adderades ytterligare ett sökblock vilket representerade qualitative, detta för att begränsa antalet träffar men också för att få mer specifika sådana. Förfarandet kan dock ha lett till att artiklar som inte innefattade någon av termerna i sökblocket gåtts miste om. Denna risk försökte författarna minimera genom att söka qualitative som ämnesord i samtliga databaser, d.v.s. "Qualitative Research"[Mesh] i PubMed, (MH "Qualitative Studies+") i Cinahl och SU.EXACT.EXPLODE("Qualitative Research") i PsycINFO. Sökblocket utökades med fler termer inom kvalitativa forskningsmetoder för att ytterligare minska begränsningen i sökresultatet. Sökresultat I bilaga 1, 2 och 3 presenteras resultatet från de finala sökningarna i respektive databas. Granskning av insamlat material Litteratursökningen i de tre databaserna genererade totalt 1041 sökträffar. När litteratursökningen var gjord valdes relevanta titlar för syftet ut och abstrakt lästes. Detta gjordes var för sig av både författarna. Studier som uppenbart inte svarade på syftet eller som inte uppfyllde strukturkriterierna för en vetenskaplig artikel eller inte svarade för litteraturstudiens inklusions- och exklusionskriterier förkastades. Utvalt material jämfördes. Därefter kvarstod 132 artiklar vilka lästes och utifrån dem valdes 19 stycken ut för vidare granskning. De artiklar som exkluderades visade sig vid noggrannare läsning inte vara syftesbesvarande eller uppfylla kriterierna för litteraturstudien. Av de granskade artiklarna valdes 17 stycken ut för användning till litteraturstudies resultat. Två av de utvalda artiklarna fanns vid manuell genomgång av referenslistor. De referenslistor som gicks igenom var de tillhörande artiklar som hade uppmärksammats referera till, för litteraturstudien, potentiellt relevanta studier. Ur dessa referenslistor fanns två artiklar som ansågs användbara till resultatet och dessa valdes att inkluderas. Se tabell 2. 12

13 Tabell 2. Artiklar funna i referenslista Databas Artikel från databasen Artikel återfunnen i referenslistan PubMed Lygum Voldbjerg S, Grønkjær M, Elgaard Sørensen E, Hall E, (2016) Odland L, Sneltvedt T, Sörlie V, (2014) PubMed Ortiz J, (2016) Martin K, Wilson C, (2011) Vid senare kvalitetsgranskning uteslöts två utav artiklarna relaterat till låg kvalitet, detta resulterade i totalt 15 artiklar utvalda för användning till resultatet. Utav dessa var det två artiklar som härstammade från granskning av referenslistor och 13 från den primära litteratursökningen. En utav dessa 13 fanns bland sökresultaten i samtliga databaser. Fem utav artiklarna återfanns i två databaser. Dessa artiklar valdes att i tabell 3 redovisas med sitt ursprung från där de fanns först. För mer utförlig redovisning av artiklarnas ursprung, se bilaga 4. Tabell 3. Val av artiklar Databas Sökord Träffar/lästa PubMed Cinahl PsycINFO Se bilaga 1 Se bilaga 2 Se bilaga 3 Lästa Lästa i Granskade Utvalda titlar abstrakt fulltext artiklar artiklar Kvalitetsgranskning Kvalitetsgranskning gjordes av samtliga 17 artiklar som ursprungligen valdes ut för användning till resultatet. Kvaliteten av varje enskild studie bedömdes med hjälp av protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod framtaget av Willman m.fl. (2006), se bilaga 5. I denna granskning valdes två utav punkterna bort vilka berörde karaktäristiska. Kön och ålder ansågs inte relevanta i relation till aktuell litteraturstudies syfte samt inklusuins- och exklusionskriterier. Antalet studiedeltagare valdes att ta med. Punkten i protokollet som berörde om studien hade genererat en teori valdes att inte tas i anspråk för de studier som inte var gjorda utifrån en metod som syftade till att generera en teori. Enligt Willman m.fl. (2016) är hermeneutiska och etnografiska studier liksom studier gjorda utifrån fenomenlogisk hermeneutik eller grounded theory den mest lämpade grunden för teorigenerering. Detta gjorde att punkten endast fanns med i granskningen av studierna gjorda av Martin och Wilson (2011), Mooney (2007), Odland m.fl. (2014) samt Skancke Bjerknes och Torunn Bjørk (2012). Med hjälp av granskningsprotokollet kunde artiklarna bedömas genom poängsättning där varje positivt svar genererade en poäng. Bedömningen gav sedan en total poängsumma vilken räknades om till procent. Därefter bestämdes en gradering av kvaliteten. En tregradig skala valdes som utgångspunkt där första graden var hög kvalitet och innebar % av möjliga granskningspoäng, grad två var medelhög kvalitet och innebar % och tillslut grad tre som var låg kvalitet och innebar % av möjliga granskningspoäng. Granskningen och kvalitetsbedömningen skedde av båda författarna, oberoende av varandra. Därpå gjordes en jämförelse. Studier med låg kvalitet uteslöts, vilket motsvarade två stycken. Därmed fanns 15 artiklar att tillgå. Utav dessa bedömdes 11 vara av hög kvalitet medan resterade fyra hade medelhög kvalitet. Granskningen av de 15 13

14 artiklarna redovisades sedan i matriser vilka omfattade författarnas namn, publiceringsår, land, syfte, metod, population, resultat och kvalitet. Se bilaga 6. Dataanalys Analysen har gjorts med inspiration från Graneheim och Lundman (2004). De beskriver att första steget innefattar att meningsbärande enheter ska identifieras i texten. Dessa ska vara utdrag från det som står beskrivet, ingen omskrivning ska ske. I andra steget ska dessa meningar sammanfattas utan att tolkas. I tredje steget ska dessa sammanfattningar tolkas, underliggande mening ska vävas in och sammanfattas i kondenserade meningsbärande enheter. I fjärde steget ska ett undertema komma fram och här ska dessa tolkade sammanfattningar vävas in under rätt undertema. Flera sammanfattningar kan föras in i samma undertema. Sista och femte steget innebär att ett övergripande tema ska växa fram där de olika sammanfattningarna och undertemana ska föras in (a.a.). Analysen i aktuell litteraturstudie baserades på samtliga steg. De 15 artiklar som resultatet baserades på genomgick denna analys efter att ha lästs igenom ett flertal gånger. I steg ett togs 133 meningsbärande enheter fram vilka tycktes besvara syftet för litteraturstudien. Dessa sammanfattades utan tolkning vilket motsvarar steg två. Utav dessa 133 meningsbärande enheter kunde några förkastas då de vid närmre granskning inte ansågs relevanta, medan några kunde vävas samman till en och samma enhet då de påvisade samma sak. För att öka pålitligheten gjorde författarna detta var för sig och därpå följde en diskussion och jämförelse. Steg tre resulterade sedermera i 76 kondenserade meningsbärande enheter. Dessa tolkades och sammanfattades i steg fyra i 15 underteman. De 76 enheterna kunde placeras rätt genom att de jämfördes med varandra för identifiering av likheter och skillnader dem emellan. En diskussion fördes vilken medförde att undertemana kunde sammanföras under fyra övergripande teman i det sista steget. RESULTAT Resultatet i litteraturstudien grundades på 15 studier med kvalitativ metod gjorda i nio olika länder. Tre utav studierna var gjorda i USA, tre stycken i Norge, två i Sverige och två stycken på Irland. Övriga gjordes i England, Iran, Skottland, Kanada och Taiwan. Kvaliteten på artiklarna varierade efter granskning mellan medelhög och hög. Utav dem bedömdes fyra stycken vara utav medelhög kvalitet medan 11 uppfyllde kraven för hög kvalitet. Analys utav artiklarna genererade fyra övergripande teman: Att vara oförberedd, Eget ansvar verkade skrämmande, Behov av stöd och Oro över att stå på egna ben. Att vara oförberedd De nya sjuksköterskorna upplevde brist på adekvat förberedelse för att anta sin nya roll (Horsburgh & Ross 2013; McCalla-Graham & De Gagne 2015; Skancke Bjerknes & Torunn Bjørk 2012; Whitehead 2001; Zamanzadeh m.fl. 2015). I studien utav Whitehead (2001) intervjuades sex nyutexaminerade sjuksköterskor med ett maximum av ett års erfarenhet i England för att finna uppfattningar om övergången från student till färdig sjuksköterska. Där framkom en uppfattning om att det inte gick att vara helt förberedd på den övergången, oavsett hur duktig vederbörande som student varit (a.a.). Zamanzadeh m.fl. (2015) gjorde en intervjubaserad studie på 12 nya sjuksköterskor i Iran vilken visade tre 14

15 huvudsakliga områden inom vilka de nya sjuksköterskorna upplevde sig vara särskilt inadekvat förberedda. Dessa var praktisk förmåga/teknik, den akademiska kunskapen samt kommunikationsförmågan. Sjuksköterskorna i studien upplevde i början av karriären att de saknade förmågor, de kände sig oförberedda för sina kliniska uppgifter. Det fanns en upplevelse av att vara långsammare än kollegorna, det upplevdes att alla åtaganden tog lång tid vilket ledde till att det ofta blev bråttom, att de kände sig stressade och en känsla av att inte hinna med allt som skulle hinnas med. Även prioriteringar lyftes som något studiedeltagarna inte kände sig tillräckligt väl förberedda för. Det fanns också en rädsla för att göra fel och för att bli kritiserad. Olika områden inom det nya yrket kändes främmande, de nya sjuksköterskorna upplevde en känsla av att kunskapen inte räckte till. En central fråga var hur mycket en nyutexaminerad sjuksköterska förväntades kunna och veta. Upplevelsen av att känna sig dåligt förberedd ledde till reaktioner som stress, frustration och ensamhet hos studiedeltagarna (a.a.). I studien av Horsburgh och Ross (2013) som genomfördes med hjälp av fokusgrupper med 42 nyutexaminerade sjuksköterskor i Skottland kände sig de nyutexaminerade sjuksköterskorna väl förberedda då de skulle påbörja sin anställning men när de väl kom ut i kliniken för att börja arbeta visade det sig att de inte var det. De upplevde att kollegor och patienter hade högre förväntningar och krav på dem än vad de kunde leva upp till (a.a.). Den upplevelsen överensstämde med resultatet från en irländsk grounded theory-studie med 12 nyutexaminerade sjuksköterskor gjord av Mooney (2007). Höga förväntningar upplevde även deltagarna i en amerikansk studie på sju nya sjuksköterskor av Martin och Wilson (2011) och i studien av Skancke Bjerknes och Torunn Bjørk (2012) som gjordes i Norge och baserades på intervjuer med 13 nyutexaminerade sjuksköterskor. Det upplevdes dessutom finnas förväntningar på att kunna arbeta självständigt (Zamanzadeh m.fl. 2015). Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att de från utbildningen var dåligt förberedda för hur den kliniska verkligheten egentligen såg ut (Mooney 2007). Deltagarna upplevde övergången från student till sjuksköterska mer omvälvande än vad de tidigare trott att den skulle vara (a.a.). Odland m.fl. (2014) belyste i sin studie gjord i Norge ett upplevt glapp mellan ideal och verklighet vad gällde omvårdnad efter intervjuer med åtta nya sjuksköterskor. Under utbildningsåren uppgavs det ligga stor vikt på ideal och omvårdnad av hög kvalitet. De bästa sätten lärdes ut, hur saker och ting borde vara. Efter avslutad utbildning möttes en annan verklighet och det upplevde de nya sjuksköterskorna sig inte förberedda för (a.a.). Även i studien av Ortiz (2016) i vilken 12 nya sjuksköterskor intervjuades i USA upplevdes en stor skillnad mellan utbildning och verklighet. Nyutexaminerade sjuksköterskor ansåg att det under utbildningen borde ha lagts större fokus på att hur det är att arbeta som färdig sjuksköterska istället för att måla upp en idealvärld (Horsburgh & Ross 2013). De kände inte att de fick den förberedelse i utbildningen som de borde ha fått utan att de istället fick en chock när de kom ut för att arbeta (a.a.). Mycket fokus upplevdes ligga på medicinska uppgifter och effektivitet vägde tungt, framförallt ekonomisk effektivitet styrde prioriteringarna medan god holistisk omvårdnad var vad de nya sjuksköterskorna lärt sig fokusera på under utbildningen (Odland m.fl. 2014). Det professionella förhållningssätt de nya sjuksköterskorna under utbildningen formades av var patientcentrerat enligt Feng och Tsai (2012) som intervjuade sju nya sjuksköterskor i Taiwan. Organisationen som de sedan möttes av upplevdes mer uppgiftsorienterad. Detta var svårt för sjuksköterskorna att hantera, de upplevde det svårt att anamma och kombinera de båda förhållningssätten (a.a.). 15

16 Ellerton och Gregor (2003) gjorde en studie baserad på 11 intervjuer med nyutexaminerade sjuksköterskor i Kanada där de beskrev att de efter att ha arbetat i tre månader insåg att den akademiska kunskap de fått från skolan och som de efter hand samlat på sig inte var tillräcklig ute i arbetslivet. De upplevde att den kunskap som eftersträvades och var nödvändig var den som genererades av kliniska erfarenheter (a.a.). Nya sjuksköterskor upplevde att de hade med sig baskunskaper från skolan men de kände sig inte förberedda för vad det var de faktiskt behövde kunna för att arbeta enligt McCalla-Graham och De Gagne (2015) som gjorde en studie på tio nyutexaminerade sjuksköterskor i USA. De tyckte sig sakna praktiska färdigheter som de var tvungna att kunna som sjuksköterskor (a.a.). Det fanns en oro inför att inte kunna överföra teoretiska kunskaper till praktiken (Mooney 2007). Svårigheterna med olika uppgifter upplevdes komma ifrån rädsla. Även oerfarenhet hos de nya sjuksköterskorna upplevdes bidra till svårigheterna (a.a.). Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde många utmaningar men lite erfarenhet för att kunna hantera dem, det kunde leda till känslor av bristfällighet (Odland m.fl. 2014). Alla informanter i studien av Ortiz (2016) upplevde sig sakna professionellt självförtroende inför sitt första år som sjuksköterska. Det visade sig att de nya sjuksköterskorna inte var så förberedda för sitt professionella yrke som de hade räknat med att vara (Odland m.fl. 2014). Eget ansvar verkade skrämmande En markant skillnad upplevdes ansvarsmässigt i övergången från student till sjuksköterska (Feng & Tsai 2012; Odland m.fl. 2014; Skancke Bjerknes & Toruun Bjørk 2012; Wangesten m.fl. 2008; Whitehead 2001). Mötet med ansvar och skyldigheter direkt efter examen lämnade inte utrymme för att vara ny och oerfaren (Odland m.fl. 2014). De nya sjuksköterskorna kände sig handfallna inför uppgiften att axla ansvar relaterat till avsaknad av självförtroende vad gällde den egna förmågan (Whitehead 2001). De kände sig inte heller förberedda för att ansvara för många patienter samtidigt (McCalla-Graham & De Gagne 2015). Omvårdnad upplevdes som ett område svårt att handskas med utan nödvändig erfarenhet och självförtroende att kunna fatta beslut för vilka man var ensamt ansvarig. Som student fanns alltid en ansvarig handledande sjuksköterska till hands (a.a.). De nya sjuksköterskorna upplevde sig överväldigade inför arbetet och dess komplexitet och frustrerade över de saker de inte kunde göra självständigt (Ellerton & Gregor 2003). Många nya sjuksköterskor hade ångest över hur de skulle klara av att hantera yrket (Mooney 2007). Det som främst genererade ångesten var ansvaret och patientsäkerheten (a.a.). Sjuksköterskorna beskrev ansvaret som något skrämmande i studien av Martin och Wilson (2011). De var rädda för att bära det på sina axlar (a.a.). Det framkom en rädsla hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna att någon skulle komma till skada under deras ansvar (Martin & Wilson 2011; Zamanzadeh m.fl. 2015). Att ansvara för flera patienter samtidigt genererade en ängslan inom dem (Skancke Bjerknes & Torunn Bjørk 2012). Denna ängslan växte sig större framförallt vid de tillfällen då sjuksköterskorna kände att de inte hade tillräckligt med tid för varje patient under ett skift (a.a.). De nya sjuksköterskorna upplevde det också påfrestande att hamna i kliniska situationer där olika beslut behövde fattas, detta framkom i en irländsk studie av O Shea och Kelly (2007) som grundades på intervjuer med tio nyutexaminerade sjuksköterskor. Att fatta beslut på egen hand upplevdes som det svåraste för en ny sjuksköterska (Ortiz 2016). De självständiga besluten var en del av det ansvar som 16

17 upplevdes skilja studenttiden från den första tiden i yrket (Skancke Bjerknes & Torunn Bjørk 2012). Enligt Wangensten m.fl. (2008) som gjorde en studie baserad på 12 nya sjuksköterskor i Norge var sjuksköterskorna nervösa över att axla ansvaret som ledare över omvårdnadsarbetet. Det var inte enbart patienterna som vände sig till dem för information eller råd, det var även andra yrkeskategorier som exempelvis läkarna (Whitehead 2001). Många var i de sammanhangen rädda för att göra fel (a.a.). Flera nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att otydliga krav och vaga arbetsbeskrivningar ledde till osäkerhet gällande gränserna för det arbetsmässiga ansvaret enligt en svensk studie av Ekström och Idvall (2013) baserad på intervjuer med 12 studiedeltagare. Deras funktion upplevdes inte bara som ospecifik, den verkade också enorm och övergripande. Dessutom upplevdes det svårt att släppa delar av ansvaret till medarbetare. Att hantera alla sjuksköterskans uppgifter som att samarbeta med patienterna, koordinera samt leda teamets arbete kring patienterna upplevdes svårt. Det framkom svårigheter gällande att organisera teamets arbete utan ledarskapsutbildning. Det beskrevs en vilja att försöka tona ner sin ledande roll i teamet för att inte verka högmodig. Det upplevdes att positionen som omvårdnadsledare var ifrågasatt och sjuksköterskorna var inte behandlade som den uppenbara ledaren. Det upplevdes att förmågan att mogna i rollen och att leda omvårdnadsarbetet utvecklades med tiden (a.a.). De nya sjuksköterskorna upplevde inte att de hade fått tillräcklig erfarenhet av att vara ansvariga för omvårdnaden under sin utbildning (Odland m.fl. 2014). Professionell klinisk erfarenhet underlättande sjuksköterskornas ledarskap (Ekström & Idvall 2013). När de professionella förmågorna ökade växte sig ledarskapsförmågorna också starkare. Informanterna lyfte att de lärde från sina misstag och att de använde sin erfarenhet i skapandet av sin professionella roll (a.a.). Behov av stöd Problem med stöd var något som lyftes av samtliga deltagare i studien av Whitehead (2011). Den stora anledningen till brist på stöd för de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevdes vara personalbrist på avdelningen, snarare än att det handlade om ovillighet från personalen (a.a.). Enligt Odland m.fl. (2014) fick vissa nyutexaminerade sjuksköterskor ingen introduktion alls vilket även i den studien bland annat förklarades med personalbrist på avdelningen. Detta kunde leda till att de drabbade kände sig oförberett utkastade i en helt ny verklighet (a.a.). Även i Skancke Bjerknes och Torunn Bjørks (2012) studie upplevde de nya sjuksköterskor att de behövde mer vägledning. Nyutexaminerade sjuksköterskor uppskattade det stöd de erhållit under studenttiden (Horsburgh & Ross 2013). Det upplevdes vara en markant skillnad jämfört med stödet som erhölls efter examen (Feng & Tsai 2012; Horsburgh & Ross 2013). De nyutexaminerade sjuksköterskorna i studien av McCalla-Graham och De Gagne (2015) upplevde bra stöd från och god kommunikation med chefer och kollegor. Brist på stöd genererade utveckling av copingstrategier hos deltagarna, de försökte hämta positiva erfarenheter ur vad som var väldigt stressande situationer (Whitehead 2011). I början av karriären möttes en helt ny miljö och detta i kombination med avsaknad av stöd från kollegor och chefer kunde leda till en upplevelse av ensamhet, vilket i sin tur förstärkte stressen av att vara ny (Zamanzadeh m.fl. 2015). Det beskrevs i studien av Ortiz (2016) en upplevelse av avsaknad av konstruktiv kritik. Detta resulterade i sjunkande självförtroende 17

18 (a.a.). Det upplevdes att kollegorna och cheferna inte gav adekvat feedback (Wangensten m.fl. 2008). Det ledde även till förvirring hos de nya sjuksköterskorna, de visste inte om de hade gjort ett bra jobb eller inte. Det framkom dock även en upplevelse av att få adekvat feedback från sina kollegor och chefer, vilket i sin tur istället upplevdes stärka självförtroendet (a.a.). Att ha en mentor i början att stödja sig på stärkte de nyutexaminerade sjuksköterskornas självförtroende menade Lilja Andersson och Edberg (2010) som i en svensk studie intervjuade åtta informanter. Detta menade även Ekström och Idvall (2013) vars studie visade att det upplevdes bra att erhålla nya perspektiv på saker genom att få reflektera och diskutera sitt ledarskap med en mentor. Relationen till sjuksköterskekollegorna visade sig i en studie av Martin och Wilson (2011) kunna både hjälpa och stjälpa inträdet i yrket för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Även relationerna till kollegor i de interprofessionella teamen ansågs betyda mycket. De nya sjuksköterskorna kände sig mer bekväma när de hade hjälpsamma kollegor till hands (Odland m.fl. 2014). Stöd var av stor vikt (Martin & Wilson 2011). Om stödet från och relationerna till kollegorna inte var tillfredsställande kunde det leda till att den nyutexaminerade sjuksköterskan valde att lämna yrket. Utvecklingen gynnades istället av goda och stöttande relationer till de mer erfarna kollegorna (a.a.). Det upplevdes viktigt att få känna sig uppskattad (O Shea & Kelly 2007). Att kunna lita på sina medarbetare upplevdes också vara en viktig del (Ekström & Idvall 2013). Att ha god kommunikation med medarbetare och patienter gjorde så att de nyutexaminerade sjuksköterskorna kunde se patienternas behov på ett bättre sätt och därefter ge bättre vård (Zamanzadeh m.fl. 2015). De nyutexaminerade sjuksköterskorna ville känna sig respekterade och en del av det team som de kände att de andra kollegorna bildade (Feng & Tsai 2012; Lilja Andersson & Edberg 2010). Deras självförtroende ökade på så sätt (Lilja Andersson & Edberg 2010). De ville få bekräftelse att de var en del av teamet, av både sjuksköterskekollegor och läkarkollegor och denna bekräftelse genererade en självsäkerhet som ledde till att de kunde utföra sitt arbete på ett bättre sätt (a.a.). Det upplevdes dock som en svårighet att kommunicera med sjuksköterskekollegor och de andra professionerna i teamet kring patienten (Ortiz 2016). I studien av Lilja Andersson och Edberg (2010) beskrevs övergången från student till sjuksköterska som en strävan efter acceptans och respekt från kollegor. Lärdom togs efterhand och så småningom kände studiedeltagarna sig som riktiga sjuksköterskor. Det beskrevs att det tog ungefär sex månader och upp till ett år innan de kände sig som sjuksköterskor på riktigt (a.a.) Oro över att stå på egna ben Nya sjuksköterskor beskrev en känsla av oro och ångest samt en rädsla då de började arbeta efter examen (Whitehead 2001). I studien av O Shea och Kelly (2007) upplevdes en känsla av nervositet och stress. De kände sig skrämda inför vad som skulle förväntas utav dem (Whitehead 2001). Nya sjuksköterskor kände sig inte säkra i sin roll (Feng & Tsai 2012; McCalla-Graham & De Gagne 2015). För de flesta var övergången från att vara student till färdig sjuksköterska tuff och omvälvande (McCalla-Graham & De Gagne 2015.). De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att mycket av deras arbetsuppgifter inte handlade om omvårdnad (Mooney 2007). Uppgifterna var istället administrativa och detta resulterade i känslor av skuld, besvikelse och frustration från de nya sjuksköterskorna (a.a.). De nya sjuksköterskorna kände sig oorganiserade och upplevde sig ha dåligt självförtroende (Feng & Tsai 2012). De upplevde även 18

19 mycket förvirring (Skancke Bjerknes & Torunn Bjørk 2012). De nya sjuksköterskorna försökte minnas allt de lärt sig under utbildningen och de försökte passa in på arbetsplatsen, samtidigt som de också ville utvecklas (Whitehead 2001). I studien av Wangensten m.fl. (2008) upplevde de nyutexaminerade sjuksköterskorna osäkerhet när de mötte okända rutiner, okända kollegor och okända patienter. Till och med sjuksköterskeuppgifterna kändes främmande (a.a.). Det upplevdes skrämmande att vara oerfaren i den krävande sjuksköterskerollen (Odland m.fl. 2014). Nyutexaminerade sjuksköterskor i studien av Zamanzadeh m.fl. (2015) upplevde ett dåligt självförtroende. De litade inte på sig själva och var rädda för att göra fel. Många sjuksköterskor upplevde en stress i början av sina karriärer som ledde till att sömnen, det sociala livet och deras prestationer på arbetet försämrades. Stressen påverkade sjuksköterskorna genom att självförtroendet försämrades och de var rädda för att de inte skulle kunna utföra sina arbetsuppgifter korrekt. De kände även att de inte kunde koppla av när de väl var lediga utan de kände en oro inför sitt nästa arbetspass (a.a.). Misstag framkom ha en negativ effekt på självkänslan i studien gjord av Ortiz (2016). Att göra fel slog hårt mot självförtroendet och återuppbyggandet av det krävde uppmuntran från kollegorna (a.a.). Nybörjare behövde bekräftelse från andra (Lilja Andersson & Edberg 2010). Genom bekräftelse utvecklades självförtroendet. Nyutexaminerade sjuksköterskor var ofta oroliga över vad andra tyckte om dem och hur de utförde sina uppgifter. De upplevde sig ständigt bli bedömda (a.a.). När de upplevde sig kunna hantera de medicinsktekniska sakerna utan att fråga någon kände de sig duktiga (Ellerton & Gregor 2003). Ett stort fokus upplevdes ligga på praktiska uppgifter (Ellerton & Gregor 2003; Martin & Wilson 2011). Ju mer som klarades av desto mer upplevdes självförtroendet stärkas (Skacke Bjerknes & Toruun Bjørk 2012). Utvecklingen av självförtroende upplevdes till stor del bero på relationen till kollegorna (Ortiz 2016). Positiv feedback stärkte självförtroendet och gjorde det lättare att växa in i sjuksköterskerollen (a.a.). Även uppmuntran från patienterna hjälpte självförtroendet i rätt riktning (Ortiz 2016; Skancke Bjerknes & Torunn Bjørk 2012). Att utveckla ett gott självförtroende var ingenting som upplevdes gå fort, utan det ansågs hänga ihop med erfarenhet (Ortiz 2016). Alla nyutexaminerade sjuksköterskor i studien av Ekström och Idvall (2013) fann att självmedvetenhet upplevdes viktigt i rollen som sjuksköterska. Det innebar att de skulle kunna hantera sina känslor och kunna se sina styrkor och svagheter samt ta sitt ansvar i sin egen utveckling som sjuksköterska. Sjuksköterskorna blev mer självsäkra ju längre tiden gick och ju mer erfarenhet de samlade på sig. Att få mer kunskap och självförtroende gjorde att de litade mer på sina egna beslut och prioriteringar. Att kunna arbeta självständigt sågs som en drivkraft i arbetet och att sedan få bekräftelse från kollegor gav tillfredsställelse (a.a.). DISKUSSION Nedan följer diskussion kring litteraturstudiens metod och resultat. Metoddiskussion En litteraturstudie valdes som metod för denna studie efter att en pilotsökning genomförts. Detta för att undersöka i vilken utsträckning det fanns tillgängligt 19