Kommunstyrelsen, protokoll

Transkript

1 1(27) Plats och tid Kommunhuset; Harriesalen, 19 september, klockan 15:00-15:25 Beslutande ledamöter Se nästa sida Ersättare Se nästa sida Övriga närvarande Se nästa sida Utses att justera Justeringens plats och tid Carina Ingelsson Digital justering Paragrafer Sekreterare Marie Göransson Ordförande Pia Almström Justerande Carina Ingelsson Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har offentliggjorts på kommunens digitala anslagstavla på kommunens webbplats Organ Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Anslag sätts upp Anslag tas ned Förvaringsplats för protokollet Underskrift Kommunkansliet

2 2(27) Beslutande ledamöter Ersättare Övriga närvarande Pia Almström (M), ordförande Carina Ingelsson (L), 1:e vice ordförande Stina Larsson (C), 2:e vice ordförande Catrin Tufvesson (S), 3:e vice ordförande Annsofie Thuresson (M) Johan Ericsson (M) Nils Nyberg (MP) Peter Rugarn (KD) Jana Lund (SD) Christer Andersson (SD) ersätter Lars Andersson (SD) Gunni Gustafsson Nilsson (S) Larserik Johansson (S) , Roland Palmqvist 130 Rune Sandström (S) Anders Lindvall (M) Camilla Mårtensen (L) Johanna Laurell (C) Helene Torhaug (SD) Roland Palmqvist (S) , Gunilla Tornqvist (S) Jimmy Runesson (S) Mikael Persson, kommundirektör Mats Svedberg, kanslichef Marie Göransson, kommunsekreterare Victoria Galbe, ekonomichef Barbro Börjesson, sektorschef utbildning Lina Rosenstråle, sektorschef samhällsbyggnad Elin Willerud, HR-chef Fredric Palm, strategisk planeringschef Jan Persson, partiföreträdare (V)

3 Ärendelista 121 Information 122 Sammanträdesplan 2019 för kommunstyrelsen 123 Nämndplan för kommunstyrelsen Beslut om förändring av taxor för tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor samt tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor 125 Växling av semesterdagstillägg mot ledig tid 126 Friskvårdsbudget 127 Underskriftsbemyndigande - Revidering 128 Tillgänglighetsplan Remiss 129 Ansökan om upphävande av nybyggnadsförbud för Barsebäckshamn 130 Detaljplan för del av Kävlinge 36:7 - Antagande 131 En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54) - Yttrande 132 Återrapportering av uppdrag och direktiv Busstrafik Hofterup-Dösjebro 133 Återrapportering av e-förslag om cirkulationsplats vid Grand Prixvägen/ Skönadalsvägen 134 Redovisning av delegationsbeslut 3(27)

4 4(27) 121 Dnr: KS 2018/49 Information Beslut Kommunstyrelsens beslut Information som lämnades muntligen vid sammanträdet läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Vid kommunstyrelsens sammanträde informerade Mats Svedberg, kanslichef, om valstatistiken för valet den 9 september 2018.

5 5(27) 122 Dnr: KS 2018/345 Sammanträdesplan 2019 för kommunstyrelsen Beslut Kommunstyrelsens beslut Sammanträdesplan 2019 för kommunstyrelsen, enligt nedan, antas Ärendebeskrivning Sammanträdesplan 2019 för kommunstyrelsen: onsdagen den 23 januari onsdagen den 13 mars onsdagen den 24 april onsdagen den 22 maj onsdagen den 12 juni onsdagen den 28 augusti onsdagen den 25 september onsdagen den 23 oktober onsdagen den 20 november onsdagen den 18 december Kommunstyrelsen sammanträden börjar kl. 15:00 i kommunhuset rum Harrie om inget annat anges i kallelsen. Beslutsunderlag Sammanträdesplan 2019 för kommunstyrelsen, tjänsteskrivelse Yrkande AnnSofie Thuresson (M) yrkar bifall till föreliggande förslag. Beslutet skickas till För kännedom Nämndenheten

6 6(27) 123 Dnr: KS 2018/344 Nämndplan för kommunstyrelsen 2019 Beslut Kommunstyrelsens beslut Nämndplan för kommunstyrelsen 2019, enligt beslutsunderlag, godkänns. Ärendebeskrivning Förslag till nämndplan för kommunstyrelsen har upprättats utefter ramar fastställda av kommunfullmäktige. I kommunstyrelsens ram ingår även särskilda poster av övergripande slag eller projektkaraktär, vilka budgeteras separat. Häribland märks bland annat lönekompensation, kompensation för befolkningsökning och anslaget kommunstyrelsen till förfogande. Förslag till intern kontrollplan samt kommunövergripande mål 2019 som är adresserade till kommunstyrelsen ingår i nämndplanen. Direktiv redovisas i separat bilaga. De nya nämnderna kommer senast februari 2019 att ta förnyade beslut kring nämndplan Beslutsunderlag Nämndplan för kommunstyrelsen 2019, tjänsteskrivelse Nämndplan för kommunstyrelsen 2019 Direktiv KS nämndplan 2019 Yrkande AnnSofie Thuresson (M) yrkar bifall till föreliggande förslag. Deltar inte i beslutet Catrin Tufvesson (S), Gunni Gustafsson Nilsson (S), Larserik Johansson (S) och Rune Sandström (S) deltar inte i beslutet.

7 7(27) Beslutet skickas till För kännedom Johan Andersson, ekonom

8 8(27) 124 Dnr: KS 2018/253 Beslut om förändring av taxor för tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor samt tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Förslag till nya taxor för myndigheters ärenden enligt LSO och LBE godkänns. Kävlinge kommuns ägarrepresentanter får i uppdrag att vid direktionens möte föreslå årlig uppföljning av myndighetsutövningens ekonomiska utfall samt föreslå översyn av föreslagen indexering som är max 50% av PKV (Prisindex för kommunal verksamhet). Ärendebeskrivning Räddningstjänsten Syd utövar tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor samt tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Tillsynen kan enligt kommunallagen finansieras genom avgifter alternativt via skattefinansiering. Räddningstjänsten Syd har efter analys av intäkter och kostnader kopplade till tillsynsverksamheten ovan konstaterat att dagens taxor inte täcker kostnaderna. Om medlemskommunerna vill att verksamheten ska bära sina egna kostnader behöver taxekonstruktionen göras om och avgifterna höjas. Föreslagen taxa har räknats fram med stöd av det underlag som Sveriges kommuner och landsting (SKL) tog fram Förslaget består av nya taxebestämmelser samt taxetabeller som baseras på en tidsuppskattning för olika ärendetyper och beräkning av handläggningskostnad per timme, se bifogade dokument.

9 9(27) Kävlinge kommuns säkerhetschef Björn Andersson drar följande slutsatser i sin analys: 1. Många Räddningsförbund/kommuner bygger sina taxor på SKLs underlag 2. Förslaget ger en rättvis fördelning av kostnader mellan olika näringar, kommunala verksamheter, mindre verksamheter vs. stora industri verksamheter. 3. Förslaget möjliggör korrekta tillsynsintervall, genom riskbaserade tillsyner (för brand och personskada), vilket ska leda till ett förbättrat brandskydd för alla verksameter som omfattas. Beträffande förslaget på årlig indexering enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV) konstateras att indexet ligger relativt högt och att det kan generera en kraftigare kostnadsutveckling än vad som är skäligt. Därför förslås att Räddningstjänsten Syd gör årliga uppföljningar av det ekonomiska resultatet för verksamheten samt ser över modellen för indexering innan beslut fattats och sen med tre till fem års intervall. Beslutsunderlag Beslut om förändring av taxor för tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor samt tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor, tjänsteskrivelse Förslag till taxebestämmelser för myndighetsärenden enligt lagen om skydd mot olyckor samt lagen om brandfarliga och explosiva varor, bilaga Förslag till taxebestämmelser för myndighetsärenden enligt lagen om skydd mot olyckor samt lagen om brandfarliga och explosiva varor, följebrev Yrkande Carina Ingelsson (L) yrkar att Kävlinge kommuns ägarrepresentanter får i uppdrag att vid direktionens möte föreslå årlig uppföljning av myndighetsutövningens ekonomiska utfall samt föreslå översyn av föreslagen indexering som är max 50% av PKV (Prisindex för kommunal verksamhet). I övrigt yrkar hon bifall till föreliggande förslag. AnnSofie Thuresson (M) och Peter Rugarn (KD) yrkar bifall till föreliggande förslag med Carina Ingelssons (L) yrkande. Beslutsgång Ordförande ställer lagda yrkande och förslag under proposition och finner att kommunstyrelsen har beslutat enligt föreliggande förslag med Carina Ingelssons (L) med fleras tilläggsyrkande.

10 10(27) Beslutet skickas till För verkställighet Kommunfullmäktige därefter till Räddningstjänsten Syd Kommunfullmäktige därefter till Kävlinge kommuns ägarrepresentant i Räddningstjänsten Syd

11 11(27) 125 Dnr: KS 2018/209 Växling av semesterdagstillägg mot ledig tid Beslut Kommunstyrelsens beslut Växling av semesterdagstillägg mot ledig tid godkänns, enligt bilaga Ks 125/2018 Ärendebeskrivning Kävlinge kommun ska erbjuda sina medarbetare möjlighet att växla semesterdagstillägget mot extra lediga dagar. Syftet är att ge medarbetare ytterligare ledig tid utöver ordinarie semesterdagar genom att växla semesterdagstillägget mot extra lediga dagar. Hela det årliga semesterdagstillägget växlas till fem eller sex lediga dagar, enligt följande: Medarbetare som fram till och med det kalenderår de fyller 39 år får fem extra lediga dagar. Medarbetare som från och med det kalenderår de fyller 40 år får sex extra lediga dagar. För att omfattas av erbjudandet ska medarbetare ha en tillsvidareanställning med semestertjänst eller en tidsbegränsad anställning med semestertjänst under hela det aktuella kalenderåret. Beslutsunderlag Kopia av Växling av semesterdagstillägg mot ledig tid, tjänsteskrivelse Skrivelse växling semesterdagstillägg mot ledig tid Yrkande Catrin Tufvesson (S) yrkar med instämmande av Carina Ingelsson (L), Stina Larsson (C) och AnnSofie Thuresson (M) bifall till föreliggande förslag

12 12(27) Beslutet skickas till För verkställighet Elin Willerud, HR-chef

13 Bilaga Ks 25/2018 1(2) Växling av semesterdagstillägg mot ledig tid Kävlinge kommun erbjuder sina medarbetare möjlighet att växla semesterdagstillägget mot extra lediga dagar. Syftet är att ge medarbetare ytterligare ledig tid utöver ordinarie semesterdagar genom att växla semesterdagstillägget mot extra lediga dagar. Hela det årliga semesterdagstillägget växlas till fem eller sex lediga dagar, se nedan. Medarbetare som fram till och med det kalenderår de fyller 39 år får fem extra lediga dagar. Medarbetare som från och med det kalenderår de fyller 40 år får sex extra lediga dagar. Semesterdagstillägget kan växlas mot ledig tid from januari Vilka medarbetare omfattas av erbjudandet Medarbetare som har tillsvidareanställning med semestertjänst eller tidsbegränsad anställning med semestertjänst under hela det aktuella kalenderåret omfattas av erbjudandet. Medarbetare med uppehålls- eller ferieanställning samt de medarbetare som inte bedöms få full årssemester omfattas inte av erbjudandet. Medarbetare med anställning enligt PAN eller BEA omfattas inte heller av erbjudandet. Dessutom gäller inte erbjudandet de medarbetare som omfattas av andra lokala avtal kring arbetstidsförkortning. Att tänka på för medarbetaren Viktigt att tänka på är att växlingen innebär att årslönen minskar med motsvarande semesterdagstilläggets storlek. Semesterdagstillägget är den ersättning som betalas ut i samband med semestern (0,605 % av månadslönen per uttagen semesterdag). Förändrad lön påverkar även ersättningen från t ex A-kassan och framtida pension. Det är dock en liten påverkan under ett års växling, men vid en fortsatt växling över tid kan det få en större påverkan. Ansökan Efter ansökan från medarbetare tar ansvarig chef ställning till om det utifrån verksamhetens behov finns möjlighet för medarbetaren att växla semesterdagstillägg mot ledighet. Överenskommelse om att växla semesterdagstillägget mot ledig tid görs per kalenderår och sker i form av en skriftlig överenskommelse mellan medarbetare och chef. En särskild blanklett används till ansökan och överenskommelse. Lennart Jönsson SMS: Lennart.Jonsson@kavlinge.se Kävlinge kommun, HR-avd, Kävlinge Besöksadress: Kullagatan 2, Kävlinge kontakt@kavlinge.se

14 2 (2) Planering och uttag av den extra ledigheten Den extra ledigheten ska på samma sätt som semesterledigheten planeras utifrån verksamhetens krav och behov. Ledigheten ska tas ut i hela dagar och ska vara uttagna under respektive kalenderår. De extra lediga dagarna kan inte sparas till nästkommande kalenderår. I första hand ska innevarande års semester tas ut och huvudsemester ska planeras till perioden juni-augusti. I andra hand planeras de extra lediga dagarna. Villkor För att kunna ta del av erbjudandet får inte medarbetaren ha några sparade semesterdagar vid årets inledning. De extra dagarna kan enbart tas ut som hela dagar och de kan inte sparas till nästkommande kalenderår. All årets semester och de extra dagarna ska tas ut under växlingsåret. För de växlade dagar som på grund av oförutsedda händelser inte tagits ut under året sker återbetalning av semesterdagstillägg, t ex på grund av längre tids sjukdom eller att anställningen upphör. Tidplan och hantering Ansökan, enligt särskild blankett, lämnas till chef senast den 1 november för kommande semesterår. Berörd chef skickar överenskommelsen till Löneservice senast den 30 november.

15 13(27) 126 Dnr: KS 2018/258 Friskvårdsbudget Beslut Kommunstyrelsens beslut Utfall som överstiger budget och som HR-avdelningen ej klarar att hantera ersätts via medel från ks till förfogande. Ärendebeskrivning HR-avdelningen har budget för friskvårdsbidrag till anställda. Kostnader för friskvård har under de senaste åren ökat och överskrider budgeterad nivå. HR-avdelningen kan inte påverka kostnadsutvecklingen då friskvådsbidraget är en förmån för alla anställda i kommunen. Då budget överskrids belastar detta HRs verksamhet och uppdrag. Beslutsunderlag Friskvårdsbudget, tjänsteskrivelse HR friskvårdsbidrag 2018 Yrkande AnnSofie Thuresson (M) yrkar med instämmande av Stina Larsson (C), Peter Rugarn (KD), Carina Ingelsson (L) och Catrin Tufvesson (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Beslutet skickas till För kännedom Johan Andersson, ekonom Elin Willerud, HR-chef

16 14(27) 127 Dnr: KS 2018/353 Underskriftsbemyndigande - Revidering Beslut Kommunstyrelsens beslut Reviderad underskriftsbemyndigande antas enligt bilaga Ks 127/2018. Ärendebeskrivning Med anledning av att Camilla Holmberg tillträder som ny kommunikationschef samt att Lina Rosenstråle har tillträtt som sektorschef samhällsbyggnad behöver gällande underskriftsbemyndigande revideras. Med anledning av organisationsförändring har även delegater för att underteckna leasingavtal ändrats. Beslutsunderlag Underskriftsbemyndigande - Revidering, tjänsteskrivelse Underskriftsbemyndiganden, bilaga Yrkande Annsofie Thuresson (M) yrkar bifall till föreliggande förslag. Beslutet skickas till För kännedom Camilla Holmberg, kommunikationschef Lina Rosenstråle, sektorschef samhällsbyggnad Ann-Louise Christensen, sektorschef omsorg Anneli Nilsson, sektorschef arbetsliv och fritid För verkställighet Marie Göransson, kommunsekreterare, för publicering på INKA

17 Bilaga Ks 127/2018 Underskriftsbemyndiganden Firmatecknare Kommundirektör Mikael Persson, kanslichef Mats Svedberg, ekonomichef Victoria Galbe, strategisk planeringschef Fredric Palm, Kommunikationschef Camilla Holmberg och HRchef Elin Willerud bemyndigas två i förening teckna kommunens firma. Bemyndigande att teckna kommunens skuld- och borgensförbindelser Kommundirektör Mikael Persson, kanslichef Mats Svedberg, ekonomichef Victoria Galbe, strategisk planeringschef Fredric Palm kommunikationschef Camilla Holmberg och HRchef Elin Willerud bemyndigas att två i förening teckna kommunens skuld- och borgensförbindelser. Underskriftsbemyndigande för check-, bank- och posträkningar Nedanstående uppdras att två i förening underteckna Kävlinge kommuns check, bank- och posträkningar samt göra kontantuttag i Sparbanken Skåne kontonummer Assistent Bodil Dahlqvist Ekonom Karin Sandström Kanslichef Mats Svedberg Assistent Maria Andersson Kommundirektör Mikael Persson Ekonomchef Victoria Galbe Ekonom Helle Benediktsson Ekonom Johan Andersson Ekonom David Davidsson Fullmakt avseende utställda räkningar och skadeståndsanspråk Kanslichef Mats Svedberg, eller vid förfall för honom ekonomichef Victoria Galbe, bemyndigas att föra kommunens talan inför domstol och andra myndigheter för samtliga av kommunen utställda räkningar. Undertecknande av köpehandlingar, övriga avtal och rättegångsfullmakter För verkställande av fattade beslut bemyndigas kommundirektör Mikael Persson, kanslichef Mats Svedberg, strategisk planeringschef Fredric Palm, ekonomichef Victoria Galbe, kommunikationschef Camilla Holmberg och HRchef Elin Willerud att två i förening på kommunens vägnar underteckna handlingar avseende fastighetsförvärv/försäljning och markupplåtelseavtal. För verkställande av fattade beslut bemyndigas kommundirektör Mikael Persson, kanslichef Mats Svedberg, ekonomichef Victoria Galbe, strategisk planeringschef Fredric Palm. Kommunikationschef Camilla Holmberg och HR-chef Elin Willerud, att två i förening på kommunens vägnar underteckna övriga avtal.

18 Bilaga Ks 127/2018 Kommundirektör Mikael Persson, kanslichef Mats Svedberg, ekonomichef Victoria Galbe och strategisk planeringschef Fredric Palm bemyndigas att två i förening underteckna rättegångsfullmakter för kommunens räkning. Bemyndigande att verkställa upphandlingsbeslut Beslutande i upphandlingsärenden bemyndigas att för verkställande av fattat beslut också underteckna avtal. Bemyndigande att underteckna leasingavtal Ekonomichef Victoria Galbe, kanslichef Mats Svedberg eller inköpsstrateg Helen Axelsson bemyndigas att teckna kommunens leasingavtal i förening med endera, kommundirektör Mikael Persson, sektorschef omsorg Ann-Louise Christensen, sektorschef arbetsliv och fritid Anneli Nilsson, sektorschef samhällsbyggnad Lina Rosenstråle Bemyndigande att företräda Kävlinge kommun i Boverkets E-tjänst Strategisk planeringschef Fredric Palm bemyndigas i enlighet med fattade beslut företräda Kävlinge kommun på Boverkets e-tjänst för statligt stöd och bidrag.

19 15(27) 128 Dnr: KS 2018/350 Tillgänglighetsplan Remiss Beslut Kommunstyrelsens beslut Tillgänglighetsplan, enligt bilaga 128/2018, sänds på remiss till nämnder och berörda organisationer under perioden Ärendebeskrivning Nuvarande tillgänglighetsplan går ut Förslag till ny plan har därför tagits fram. Tillgänglighetsplanen ska vara ett styrdokument som kommunstyrelsen och nämnderna använder som underlag till mål, budget och verksamhetsplaner. Syftet med tillgänglighetsplanen är att med utgångspunkt i FN:s standardregler: - verka för att alla människor med funktionsnedsättning får samma möjligheter som andra till full delaktighet och jämlikhet, - införliva tillgänglighetsperspektivet inom alla områden, så att tillgänglighetspolitiska åtgärder integreras i samhällsplaneringen och vägs in från början vid all kommunal planering, - undanröja hinder så att det blir möjligt för människor med funktionsnedsättning att bli fullt delaktiga i samhällslivet. Beslutsunderlag Tillgänglighetsplan remiss, tjänsteskrivelse Tillgänglighetsplan remissutgåva Yrkande Annsofie Thuresson (M) yrkar med instämmande av Carina Ingelsson (L), Catrin Tufvesson (S), Jana Lund (SD) och Peter Rugarn (KD) bifall till föreliggande förslag.

20 16(27) Beslutet skickas till För kännedom Charlotte Malmborg, nämndsekreterare För verkställighet Socialnämnden Bildningsnämnden Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Pensionärsorganisationerna i Pensionärsrådet Handikapporganisationerna i Handikapprådet

21 Bilaga Ks 128/2018 Tillgänglighetsplan Kävlinge kommun Underrubrik eller bild Kävlinge kommun, Nämndenheten, Kävlinge Besöksadress: Kullagatan 2

22 Innehållsförteckning Inledning och syfte... 3 Syfte 3 Upplägg... 3 Omfattning... 4 Uppföljning... 4 Kommunens mål... 4 Nationella mål... 4 Nytt nationellt mål för funktionshinderpolitiken... 5 Definitioner... 5 Områden... 6 Information och kommunikation... 6 Förskola och skola... 7 Kultur och fritid... 8 Bostad 9 Tillgänglighet offentlig miljö Arbete och sysselsättning Källor 12

23 Inledning och syfte Medborgare i kommunen ska behandlas jämlikt. Det betyder att alla har rätt till en god service. För att möjliggöra delaktighet på lika villkor behöver verksamheter inom kommunen bidra till att utjämna skillnader i levnadsvillkor. Att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning är ett viktigt led i det arbetet. Arbetet med tillgänglighet är alla verksamheters ansvar och kräver kontinuerligt ökad kunskap och utbildning för att utveckla och genomföra ett bra tillgänglighetsarbete. Genom samordnade insatser och prioritering av tillgänglighetsfrågor arbetar Kävlinge kommun med att alla medborgare ska känna sig respekterade och ges förutsättningar att må bra. Tillgänglighet innebär att alla själva ska kunna ta sig fram och klara sig i sin omgivande miljö. God tillgänglighet är en förutsättning för att alla människor ska kunna delta i samhällslivet på jämlika villkor. Utgångspunkten för tillgänglighetsarbetet är Kävlinge kommuns värdegrund; öppenhet, engagemang och utveckling. Syfte Tillgänglighetsplanen ska vara ett styrdokument som kommunstyrelsen och nämnderna använder som underlag till mål, budget och verksamhetsplaner. Syftet med tillgänglighetsplanen är att med utgångspunkt i FN:s standardregler: verka för att alla människor med funktionsnedsättning får samma möjligheter som andra till full delaktighet och jämlikhet, införliva tillgänglighetsperspektivet inom alla områden, så att tillgänglighetspolitiska åtgärder integreras i samhällsplaneringen och vägs in från början vid all kommunal planering, undanröja hinder så att det blir möjligt för människor med funktionsnedsättning att bli fullt delaktiga i samhällslivet. Upplägg De övergripande ambitionerna i tillgänglighetsplanen är det kommunen avser uppnå för att öka tillgängligheten och delaktigheten i Kävlinge. Kvinnor, barn och äldre är en särskilt utsatt grupp bland personer med funktionsvariationer, vilket konstateras och erkänns i FN-konventionen. Därför ska perspektiven kring barn, äldre och jämställdhet särskilt prägla alla delar av Kävlinge kommuns tillgänglighetsarbete. Planen är indelad i följande rubriker för att möjliggöra specificerade ambitionsnivåer under respektive område. - Information och kommunikation - Förskola och skola - Kultur och fritid - Bostad och fysisk miljö - Trafikmiljö och kommunikationer - Arbete och sysselsättning

24 Omfattning Planen gäller för Kävlinge kommuns nämnder och verksamheter under mandatperioden Kommunstyrelsen är dokumentansvarig. Uppföljning Uppföljning av tillgänglighetsplanen skall göras vartannat år av respektive nämnd och rapporteras till kommunstyrelsen. Dokumentation av uppföljningarna ska också skickas till organisationerna inom funktionshinderrörelsen verksamma i Kävlinge. Kommunens mål Kommunfullmäktige antar mål för verksamheten. Dessa mål bryts ner i verksamhetsplaner där nämndmål och aktiviteter anger hur nämnderna arbetar för att uppnå de övergripande målen. Tillgänglighetsplanen antas av kommunfullmäktige med kommunens övergripande ambitionsnivå. Även denna kommer att beaktas i verksamhetsplaner. Här anger nämnderna vad de planerar att göra för att uppnå fullmäktiges ambitionsnivå. Uppföljning kan på så sätt genomföras och följas liksom för övrig verksamhet i beslutsstödssystemet Hypergene Nationella mål Funktionshinderspolitiken utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har funnits sedan Den förkortas ofta CRPD efter det engelska namnet Convention on the Rights of Persons with Disabilities. Konventionen trädde i kraft i Sverige 2009, vilket innebär att Sverige har åtagit sig att förverkliga den i sin helhet. Regeringen är ansvarig för att regelbundet rapportera till konventionens övervakningskommitté inom FN som sedan utfärdar rekommendationer till Sverige. Konventionen har till syfte att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att åtnjuta sina mänskliga rättigheter. Den skapar inte i sig några nya rättigheter. Konventionen fokuserar på icke-diskriminering och listar åtgärder som krävs för att personer med funktionsnedsättning skall kunna åtnjuta såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

25 Nytt nationellt mål för funktionshinderpolitiken Riksdagen fattade i november 2017 beslut om ett nytt nationellt mål för funktionshinderspolitiken och en ny inriktning för genomförandet av funktionshinderspolitiken. Prop. 2016/17:188 Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken. Målet för funktionshinderspolitiken Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och att barnrättsperspektivet uppmärksammas För att nå det nationella målet inriktas genomförandet av funktionshinderspolitiken mot de fyra områdena: - Principen om universell utformning - Befintliga brister i tillgängligheten - Individuella stöd och lösningar för individens självständighet - Att förebygga och motverka diskriminering Från och med 1 januari 2015 infördes bristande tillgänglighet som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen (2008:567). Bristande tillgänglighet innebär att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att personen i fråga ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Definitioner Nedanstående definitioner är hämtade och sammanställda av Myndigheten för delaktighet. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av funktionsförmåga, som kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell, enligt Socialstyrelsens termbank. Funktionsnedsättning innefattar många olika variationer i mänskliga förmågor och funktioner. Det kan handla om: - nedsatt rörelseförmåga - nedsatt syn - nedsatt hörsel, dövhet, dövblindhet samt nedsatt röst- och talfunktion - nedsatt kognitiv förmåga - besvär i andningsorgan, allergier eller överkänslighet - andra nedsättningar och variationer i funktionsförmåga Funktionshinder Funktionshinder är en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. En person kan inte ha ett funktionshinder, utan det är något som uppstår i samspel mellan en person med funktionsnedsättning och olika typer av hinder i miljöer.

26 Områden Information och kommunikation Tillgänglig information handlar om att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att kommunicera, möjliggöra delaktighet och ta del av kommunens information via tryckta medier, telefon, webb, film och möten. Skriftlig information Enligt språklagen ska myndigheter skriva på ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Texterna ska vara logiskt uppbyggda med sammanfattningar och ordförklaringar. Formgivningen ska underlätta läsningen. Tillgänglig webbplats och e-tjänster Kommunens webbplats ska uppfylla internationell standard och strukturen ska vara tydlig och överskådlig, texten lätt att läsa och anpassad för mediet. Grundläggande information om kommunen ska finnas i vissa alternativa format. Utveckling I takt med att kommunens kommunikation och tjänster digitaliseras är det av stor vikt att tillgänglighetsperspektivet säkerställs. Digitaliseringen skapar även nya möjligheter som i möjligaste mån ska tillvaratas för att ytterligare öka tillgänglighet och deltagande på lika villkor. Välfärdsteknik är digital teknik som gör det möjligt för personer med funktionsnedsättning att bli mer delaktiga, självständiga, aktiva och trygga. Arbetet med välfärdsteknik ska alltid utgå från användarnas behov och utgå ifrån universell utformning. AMBITION: o o Alla ska kunna få information och kunna kommunicera utifrån sina förutsättningar. Välfärdsteknik och digitalisering ska utvecklas för att öka tillgänglighet till information och möjliggöra ökad delaktighet.

27 Förskola och skola Ett aktivt tillgänglighetsarbete på skolor och förskolor är en förutsättning för att alla elever ska kunna delta i undervisningen på lika villkor, likaså för skolans personal och föräldrar som använder skolans lokaler. All utbildning och skolverksamhet ska vara tillgänglig för alla enligt artikel 24 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I artikel 9 i konventionen ställs krav på tillgänglighet när det gäller den fysiska miljön, tillgång till transporter och information och kommunikation. Rätten till utbildning ska säkerställas genom inkludering, skälig anpassning och tillgång till stöd utifrån behov. Det handlar också om rätten till en kvalitativ och inkluderande utbildning för alla. All skolverksamhet ska vara tillgänglig för alla, utan diskriminering varför det är viktigt att utveckla inkluderande lärmiljöer som kan möta behoven hos barn och elever med funktionsnedsättningar. Förskola och skola utgör en stor del av vardagen för barn och ungdomar. Det ger personalen stora möjligheter att tidigt upptäcka behov och ge insatser till elever med funktionsnedsättningar. Genom att utveckla och samordna insatser mellan skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst kan fler barn och unga med funktionsnedsättningar få stöd och hjälp efter behov. För de barn som är föremål för placering av socialtjänst eller placeras i särskola ska det finnas tydliga regler, rutiner och kontinuerlig uppföljning. AMBITION: o o Alla ska kunna delta kommunens skolverksamheter utifrån sina egna förutsättningar och få det stöd som behövs. Skolans personal ska erbjudas kontinuerlig fortbildning för att öka förståelsen och kompetens för tillgänglighetsarbetet.

28 Kultur och fritid Kommunen ansvarar för fritidsverksamhet på exempelvis bibliotek, badhus, idrotts- och motionsanläggningar. Inom kommunen finns också fritidsaktiviteter som är riktade mot grupper med olika former av funktionsnedsättningar. Utöver det är det i stor utsträckning föreningslivet som står för mycket av utbudet när det gäller idrott, kultur och nöjen. För att alla ska kunna vara delaktiga är det en förutsättning att verksamheterna och lokalerna är tillgängliga och användbara för alla. Kunskapen om behov hos personer med funktionsnedsättning är viktig för förståelsen och bemötandet så att det ges god service och att alla känner sig välkomna. Kommunen ska verka för att människor med funktionsnedsättning inkluderas i befintliga fritidsverksamheter samt vara öppen för om (fler) särskilda aktiviteter kan behöva utvecklas för att stärka identitet och självkänsla. AMBITION: o o Alla ska ges förutsättningar att delta i och tillgodogöra sig kulturliv, fritidsverksamhet, idrott och hälsofrämjande aktiviteter. Kunskapen om att arbeta med barn med funktionsnedsättning ska öka i berörda verksamheter.

29 Bostad Enligt artikel 19 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska personer med funktionsnedsättning ha möjlighet att välja sin bosättningsort och var och med vem de vill leva på lika villkor som andra och inte vara tvungna att bo i särskilda boendeformer. Det är väsentligt att tillgängligheten är god, inte enbart i bostäder, utan också i kringliggande miljö. Kontakten med andra människor ska inte begränsas av besvärliga trappor, otillgängliga entréer, lekplatser eller parkeringar. För att kontinuerligt höja boendekvaliteten och minska framtida behov av bostadsanpassningsåtgärder ska tillgänglighetsperspektivet beaktas redan vid planering och byggande av nya bostäder. I de fall det är tillämpligt ska funktionshinderrörelsen rådfrågas. Bostadsanpassningsbidrag En ny lag (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag trädde i kraft den 1 juli Syftet med bidraget är att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Lagen (som ursprungligen stiftades 1992) innebär att kommunerna har en skyldighet att lämna stöd till bostadsanpassning och även till återställning av lägenheter. Bidraget gäller enskilda personer. Bostadsanpassningsbidrag lämnas för att anpassa och komplettera fasta funktioner i och i anslutning till en bostad. Bidrag lämnas endast om åtgärderna är nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig för sökanden. Bidrag lämnas inte om behovet kan tillgodoses med hjälpmedel som erbjuds av landstinget eller kommunen enligt hälso- och sjukvårdslagen. AMBITION: o Alla ska ha och kunna leva i en bostad som är anpassad efter individens behov. o Vid ny- och ombyggnad av offentliga bostäder samt vid planläggning ska tillgänglighetsaspekten beaktas och, när det är tillämpligt, ska funktionshinderrörelsen rådfrågas.

30 Tillgänglighet offentlig miljö Tillgänglighet i offentlig miljö innefattar byggnader, offentliga lokaler, gator, torg och kollektivtrafik. Tillgängligheten gäller både utformning av den fysiska miljön och installation av teknik för kommunikation och information. När man anlägger nya allmänna platser och områden ska de göras tillgängliga och användbara. Reglerna finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader. Belysning och färgsättning i offentliga miljöer/lokaler ska utformas så att personer med nedsatt orienteringsförmåga, om möjligt, lättare ska kunna orientera sig och använda lokalerna. Det är även viktigt att arbeta med ljuddämpande åtgärder, framförallt i bullriga miljöer. Boverket har definierat vad som menas med enkelt avhjälpta hinder. Det betyder hinder som med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på platsen kan anses rimliga att avhjälpa. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt stora för fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren. Genom en hög ambitionsnivå när det gäller tillgänglighet i den offentliga miljön ska kommunen föregå med gott exempel samt uppmuntra och vara pådrivande när det gäller tillgängligheten till/hos andra aktörer. AMBITION: o o Alla ska kunna förflytta sig, vistas i och ta del av den offentliga miljön, såväl inomhus som utomhus. Vid ny- och ombyggnad av offentlig miljö/lokaler samt vid planläggning ska tillgänglighetsaspekten beaktas och funktionshinderrörelsen rådfrågas.

31 Arbete och sysselsättning Arbete är en viktig del i människors liv när det gäller möjlighet till försörjning, social gemenskap och personlig utveckling. Artikel 27 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning handlar om arbete och sysselsättning och att diskriminering ska vara förbjudet i lag. Det innebär att en arbetsgivare aldrig kan neka anställning enbart på grund av att den sökande har en funktionsnedsättning. Rekryteringsprocessen ska vara öppen för alla, arbetsmiljön ska vara anpassad och arbetsvillkoren ska vara rättvisa. Kommunen har i sin roll som arbetsgivare en viktig del i att arbeta för att personer med funktionsnedsättning ges möjligheter till anställning med en arbetsmiljö som är tillgänglig och anpassad. Ett hållbart och inkluderande arbetsliv präglat av mångfald och bredd är viktigt för att skapa varaktiga anställningar. Personer med funktionsnedsättning är en viktig resurs både i samhället och på arbetsmarknaden. Kompetensen hos alla behövs. Kommunen ska även bidra till att personer som idag står utanför den reguljära arbetsmarknaden får en meningsfull sysselsättning. AMBITION: o o Kommunen ska i sin roll som arbetsgivare skapa förutsättningar så att personer med funktionsnedsättning får lika möjligheter till anställning och sysselsättning utifrån sina egna förutsättningar. Kommunen ska tillhandahålla en väl fungerande och stimulerande daglig verksamhet.

32 Källor Funktionshinder och delaktighet - positionspapper, SKL 2017 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Konventionen är publicerad i publikationsserien Sveriges internationella överenskommelser SÖ 2008:26 (ISSN , utgiven av Utrikesdepartementet) Mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå, SKL 2016 Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken, Regeringens proposition 2016/17:188

33 17(27) 129 Dnr: KS 2018/326 Ansökan om upphävande av nybyggnadsförbud för Barsebäckshamn Beslut Kommunstyrelsens beslut Ansökan om upphävande av Nybyggnadsförbudet invid atomreaktor i Barsebäcks socken, Löddeköpinge kommun översänds till länsstyrelsen för prövning. Ärendebeskrivning Förslag till stadsplan för Barsebäcks fiskeläge (12-BAS-170) antogs 21 september 1970 av kommunfullmäktige för dåtidens Löddeköpinge kommun. Stadsplanen fastställdes en tid därefter den 16 februari 1973 med ett markerat undantag för planens västra delar. Anledningen till detta var eventuellt buller från en ny storflygplats på Saltholm. Storflygplats på Saltholm ingick i den översiktliga planeringen av Storköpenhamn på talet. Idén dog på 80-talet men har aktualiserats 2005 av Allan Widman (L) [2005/06:T318]. Undantaget härrör även från beslutet som togs 1969 att uppföra ett Barsebäcksverket. Reaktorförläggningskommittén föreslog den 23 december 1969 att ingen ytterligare bebyggelse på 2 km avstånd ifrån Barsebäcksverket skulle få ske. Beslutet om nybyggnadsförbud togs av Länsstyrelsen den 27 november Beslutet följde 81-82, 121 i byggnadslagen. Byggnadslagstiftningen gav på den tiden rätt att förbjuda nybyggnation vid vissa anläggningar som t ex i närheten av befästningar, flygplatser, atomenergianläggningar, militära anläggningar. Nybyggnadsförbudet från atomenergianläggningar gällde då det var strålningsrisk för allmänheten. Syftet med nybyggnadsförbudet för atomenergianläggning (kärnkraftverk) var att skapa en buffertzon då det vid olycka fanns strålningsrisk för allmänhet. Kärnkraftverkets två reaktorer togs ur drift 1999 respektive 2005 och verket håller just nu på att nedmonteras. Förbudet har haft sin verkan och kan inte längre anses vara aktuellt då verket inte längre är i bruk. Avdelningen föreslår därför att kommunstyrelsen översänder ansökan till länsstyrelsen för att pröva om det går att upphäva Nybyggnadsförbudet invid atomreaktor i Barsebäcks socken, Löddeköpinge kommun från Beslutsunderlag Ansökan om upphävande av nybyggnadsförbud för Barsebäckshamn, tjänsteskrivelse

34 18(27) KS Ansökan om att upphäva nybyggnadsförbud Barsebäckshamn Statens Planverk till Civildepartementet yttrande Stadsplan för Barsebäcks fiskeläge LS Beslut_IIIG Nybyggnadsförbud invid atomreaktor i Barsebäcks socken LS Beslut_IIIG Fastställande av förslag till stadsplan för Barsebäcksverket Yrkande AnnSofie Thuresson (M) yrkar bifall till föreliggande förslag. Beslutet skickas till För kännedom Länsstyrelsen i Skåne län Fredric Palm, strategisk planeringschef Planutskottet

35 19(27) 130 Dnr: KS 2018/11 Detaljplan för del av Kävlinge 36:7 - Antagande Beslut Kommunstyrelsens beslut Detaljplan del av Kävlinge 36:7 antas Ärendebeskrivning Ärendet innehåller inget exploateringsavtal och är inte av stor allmän vikt varpå kommunstyrelsen kan anta detaljplanen. Detaljplanen syftar till att bekräfta koloniområdets användning idag och säkerställa det för framtiden. Området har en lång kontinuitet som grönområde i Kävlinge tätort och finns planlagt redan Det har använts som koloniområde sedan 1954 och har ett strategiskt bra läge för invånare i de östra, centrala delarna av samhället. Området möjliggör tillgång till trädgård/odling för t ex kommuninvånare bosatta i flerbostadshus. Miljö- och byggnadsnämnden beslutade att skicka ut planen för samråd med samrådstid 24/11 20/ Revideringar gjordes efter samrådet varpå planutskottet beslutade att planen skulle skickas ut på granskning. Planen var ute på granskning under perioden 14/6 28/ Därefter inkom 9 yttranden, varav 8 inte hade något att erinra. Synpunkterna som inkommit föranledde ingen revidering av planhandlingarna. Beslutsunderlag Detaljplan för del av Kävlinge 36:7 - Antagande, tjänsteskrivelse Planutskottets beslut 20/2018 detaljplan för del av Kävlinge 36:7, godkännande KS Antagande_plankarta KS Antagande_beskrivning KS Antagande_utlåtande

36 Yrkande Catrin Tufvesson (S) yrkar med instämmande av AnnSofie Thuresson (M) bifall till föreliggande förslag. Jäv Larserik Johansson (S) deltar inte i beslutet på grund av jäv 20(27) Beslutet skickas till För kännedom Fredric Palm, strategisk planeringschef Planutskottet

37 Överklagadeanvisning Överklagandeanvisning Kommunens beslut kan överklagas hos Länsstyrelsen i Skåne län. Överklagandet skall dock ges in till Kommunstyrelsen i Kävlinge kommun, Kävlinge. Överklagandet skall ske skriftligen. Det skall ha kommit in till Kommunen senast inom tre veckor från , då justeringen av protokollet med beslut tillkännagavs på Kommunens digitala anslagstavla. Senaste dag för överklagande är således Har överklagan inkommit i rätt tid, överlämnar kommunen överklagandet till Mark- och miljödomstolen. I skrivelsen skall Du/Ni ange: Vilket beslut Du/Ni överklagar t ex genom att ange beslutets dag och vad beslutet gäller Hur Du/Ni begär att beslutet skall ändras och varför, samt Ditt/Ert namn, adress och telefonnummer. Skrivelsen bör undertecknas

38 21(27) 131 Dnr: KS 2018/343 En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54) - Yttrande Beslut Kommunstyrelsens beslut Att godkänna Räddningstjänsts Syds förslag till yttrande om att ställa sig positiva till regeringens föreslagna ändringar för En effektivare kommunal räddningstjänst, dock med tilläggen: att kravet på skriftlig brandskyddsredogörelse för enskilda bibehålls. Kävlinge kommun anser att LSO (LSO 3 kap. 15 ) ska ändras så att möjlighet ges att använda sig av externa aktörer för bemanning och att kravet på kommunal anställning inom verksamheten räddningstjänst avskaffas. Ärendebeskrivning Räddningstjänsten Syd är remissinstans för regeringens utredning SOU 2018:54 En effektivare kommunal räddningstjänst. Kävlinge kommun har, som medlemskommun till räddningstjänstförbundet, fått möjlighet att lämna synpunkter över innehållet till utredningen. Kommunal räddningstjänst bedriver olycksförebyggande verksamhet och genomför räddningsinsatser för att minska skador till följd av bränder och andra olyckor. Dessutom verkar kommunal räddningstjänst tillsammans med andra aktörer för ökad säkerhet och trygghet. I framtiden kan olyckorna bli större och mer komplexa till följd av klimatförändringar, attentat och ett mer sårbart samhälle. Utifrån detta har regeringen beslutat om en utredning för att se över kommunernas brandförebyggande verksamhet och räddningstjänstinsatser för att kunna möta morgondagens behov. Utredningen konstaterar att de tidigare uppsatta nationella målen för att ge vägledning åt kommunerna om vilken förmåga de borde ha i verksamheterna inte är tillräckliga. Kommunernas handlingsplaner kring förebyggande verksamhet och räddningstjänstinsats har idag tydliga brister. Den kommunala styrmodellen bedöms behöva utvecklas mer, i syfte att kommunerna framöver ska kunna utforma handlingsplaner med tydliga identifierade risker och en förmåga att kunna hantera dessa. För att nå dessa mål är utredningens bedömning att det krävs en tydligare statlig styrning. Enligt utredningen bör detta ske genom att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tar över ansvaret för den räddningstjänstdel som Länsstyrelsen idag ansvarar för. Länsstyrelsen fråntas därmed det ansvar som idag finns reglerat enligt lag (2003:778) om

39 22(27) skydd mot olyckor. Samverkan mellan räddningstjänst och kommuner ska öka enligt utredningen, samt att tydliga och nationella riktlinjer ska styra hur en tillsyn från räddningstjänsten ska gå till, oavsett var i Sverige tillsynen äger rum. Kravet på skriftlig brandskyddsredogörelse, som kom i samband med lag (2003:778) om skydd mot olyckor, bedöms av utredningen inte ha fått den effekt som önskat, och därför ger utredningen förslaget om att slopa detta. Kävlinge kommun ser dock en tydlig fördel med att bibehålla kravet på skriftlig redogörselse för att tydliggöra verksamhetens egenansvar kring brandskyddet och dess förebyggande del. Beslutsunderlag En effektivare kommunal räddningstjänst - Yttrande Yttrande över SOU 2018:54 En effektivare kommunal räddningstjänst, e-post Yttrande över SOU 2018:54 En effektivare kommunal räddningstjänst Yrkande Johan Ericsson (M) yrkar på tillägget att Kävlinge kommun anser att LSO (LSO 3 kap. 15 ) ska ändras så att möjlighet ges att använda sig av externa aktörer för bemanning och att kravet på kommunal anställning inom verksamheten räddningstjänst avskaffas. I övrigt yrkar han bifall till föreliggande förslag. Carina Ingelsson (L) yrkar med instämmande av Peter Rugarn (KD), Stina Larsson (C) och Jana Lund (SD) bifall till föreliggande förslag med Johan Ericssons (M) tillägg. Catrin Tufvesson (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Beslutsgång Ordförande ställer lagda yrkande och förslag under proposition och finner att kommunstyrelsen har beslutat enligt föreliggande förslag med Johan Ericssons (M) tillägg varvid omröstning begärs och verkställs. Omröstning Följande omröstningsordning uppläses och godkänns JA-röst för föreliggande förslag med Johan Ericssons (M) tilläggsyrkande NEJ-röst för föreliggande förslag

40 Omröstningsresultat Omröstningen utfaller med 9 röster JA och 4 röster NEJ, eldigt omröstningsbilaga Ks 131/2018. Kommunstyrelsen har därmed beslutat enligt föreliggande förslag med Johan Ericssons (M) tillägg. Reservation Catrin Tufvesson (S), Gunni Gustafsson Nilsson (S), Larserik Johansson (S) och Rune Sandström (S) reserverar sig mot beslutet. 23(27) Beslutet skickas till För kännedom Räddningstjänsten Syd

41 Omröstningsbilaga Omröstningsbilaga 131/2018 Ledamot/tjänstgörande ersättare Ja Nej Avstår AnnSofie Thuresson (M) X Johan Ericsson (M) X Carina Ingelsson (L) X Stina Larsson (C) X Nils Nyberg (MP) X Peter Rugarn (KD) X Jana Lund (SD) X Christer Andersson (SD) X Catrin Tufvesson (S) X Gunni Gustafsson Nilsson(S) X Larserik Johansson (S) X Rune Sandström (S) X Pia Almström (M), ordförande X Summa 9 4 Kävlinge kommun, kansliavdelningen, nämndenheten, Kävlinge Besöksadress: Kullagatan kontakt@kavlinge.se

42 24(27) 132 Dnr: KS 2017/218 Återrapportering av uppdrag och direktiv Busstrafik Hofterup-Dösjebro Beslut Kommunstyrelsens beslut Återrapporteringen av uppdrag och direktiv Busstrafik Hofterup-Dösjebro godkänns, enligt beslutsunderlag. Strategiska avdelningen får i uppdrag att i vidare dialog med Skånetrafiken verka för en ny matarlinje Hofterup-Dösjebro. Ärendebeskrivning I samband med antagandet av budget för 2018 fattade kommunfullmäktige beslut om direktiv Busstrafik Hofterup-Dösjebro. Enligt direktivet skulle förutsättningarna för att etablera en trafiklinje mellan Hofterup och Dösjebro utredas. Direktivet har nu utretts och en rapport har tagits fram som visar att det finns förutsättningar för en matarbusslinje Hofterup-Dösjebro i Skånetrafikens regi. Beslutsunderlag Återrapportering av uppdrag och direktiv - Busstrafik Hofterup-Dösjebro, tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges beslut 37/2017, Budget 2018, KELP Kävlinge kollektivtrafikutredning Hofterup/Ålstorp - möjlighet till koppling till Dösjebro Yrkande AnnSofie Thuresson (M) yrkar med instämmande av Carina Ingelsson (L), Nils Nyberg (MP), Peter Rugarn (KD), Jana Lund (SD), Stina Larsson (C) och Catrin Tufvesson (S) bifall till föreliggande förslag. Beslutet skickas till För kännedom Kommunfullmäktige För verkställighet Johanna Kaaman, samhällsstrateg

43 25(27) 133 Dnr: KS 2018/297 Återrapportering av e-förslag om cirkulationsplats vid Grand Prixvägen/ Skönadalsvägen Beslut Kommunstyrelsens förslag E-förslag om cirkulationsplats vid Grand Prixvägen/ Skönadalsvägen i Hofterup anses återrapporterat. Ärendebeskrivning 2014 införde Kävlinge kommun möjligheten att via hemsidan lämna e-förslag. Inlämnat e-förslag som får minst 100 röster under 90 dagar behandlas av berörd nämnd och återrapporteras därefter till kommunstyrelsen. Cirkulationsplats vid Grand Prixvägen/ Skönadalsvägen i Hofterup Med anledning av exploateringen av området öster om Grand Prixvägen och stora dela av Ålstorp önskar förslagslämnaren att kommunen ser över säkerheten kring korsningen vid Grand Prixvägen/ Skönadalsvägen. Förslaget har fått 121 stycken röster. Tekniska nämnden har behandlat ärendet och svarar förslagslämnaren att nämnden tillsammans med Trafikverket kommer att arbeta för trafiksäkerhetsåtgärder samt en gång- och cykelväg längs Grand Prixvägen i Hofterup. Beslutsunderlag Återrapportering av e-förslag om cirkulationsplats Grand Prixvägen/Skönadalsvägen, tjänsteskrivelse E-förslag gällande cirkulationsplats Grand Prixvägen/Skönadalsvägen, e-förslag Tekniska nämndens beslut 76/2018 E-förslag om cirkulationsplats Grand Prix-vägen Skönadalsvägen

44 26(27) Beslutet skickas till För kännedom Förslaglämnaren Tekniska nämnden

45 27(27) 134 Dnr: KS 2018/46 Redovisning av delegationsbeslut Beslut Kommunstyrelsens beslut Redovisning, enligt nedan, godkänns. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till ordföranden och tjänstemän enligt gällande delegationsordning som nämnden har antagit. Dessa beslut ska redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden kan ompröva eller fastställa besluten. Följande delegationsprotokoll meddelas: Kommunkansliets delegationsprotokoll Anställnings- och lönebeslut nr

46 Detta dokument är elektroniskt signerat enligt EU:s förordning eidas och utgör en avancerad elektronisk underskrift och är juridiskt bindande. Signed by: PIA ALMSTRÖM Date: :06:51 BankID refno: c e a9a9-2a59d7db07e1 Signed by: CARINA INGELSSON Date: :02:42 BankID refno: 28cfe5e7-bb43-415a-bf0a-4237cef256af ordförande: Pia Almström ledamot: Carina Ingelsson Signed by: MARIE GÖRANSSON Date: :17:10 BankID refno: fe58b5e6-15a7-4fd e78b395b0d kommunsekreterare: Marie Göransson Kopia/bekräftelse på e-signerat dokument.