Skarhults slott - invändig renovering och ombyggnad av södra längan

Transkript

1 2008:99 Skarhults slott - invändig renovering och ombyggnad av södra längan Antikvarisk kontroll, Kristina Nilén

2

3 Rapport 2008:99 Skarhult slott - invändig renovering och ombyggnad av södra längan Antikvarisk kontroll, Skarhults sn, 1338 Eslövs kommun Skåne län Kristina Nilén

4 Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg Kristianstad Tel vx, Fax Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad Lund Tel vx, Fax Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2008:99 ISSN Omslagsfoto: Matsalen har fått ny väggkulör, men för övrigt lämnats i princip oförändrad. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr

5 Skarhults slott invändig renovering och ombyggnad av södra längan Innehåll Sammanfattning av utförda åtgärder 5 Administrativa uppgifter 5 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 6 Utförda åtgärder 7 Generella åtgärder 8 Bottenvåning rumsspecifika förändringar 9 Vån 1 trappa upp rumsspecifika förändringar 10 Bilddokumentation före respektive efter renovering 12 Avvikelser från arbetshandlingar och beslut 24 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 24 Iakttagelser under ombyggnad och renovering 25 Bottenvåning 25 Vån 1 trappa upp 26 Trapptornet 34 Övriga handlingar med relevans för ärendet 35 Bilagor 36

6 Eslövs kommun i Skåne län Situationsplan över Skarhults slott, där huvudbyggnaden markerats med pil.

7 Sammanfattning av utförda åtgärder I samband med generationsskifte har bostadsvåningen i framförallt södra längan på Skarhults slott renoverats och anpassats efter de nya brukarnas behov och önskemål. Renoveringen har även omfattat rum i västra längans södra del. De mer representativa rummen i bottenvåningen har renoverats med stor respekt för befintlig fast inredning, som präglas av en stiliserad historism tillkommen under 1900-talets första hälft. Andra våningen är av mer privat karaktär med sovrum, familjerum och arbetsrum. Här har en del väggar och garderobsinredning från 1900-talet rivits för att åstadkomma en funktionell planlösning. Detta har inneburit ett återuppöppnande av rumsfilen genom hela södra längans andra våning, vilken omnämns av Gustaf Upmark i Svenska slott och herresäten från 1909, och även syns på uppmätningsritningar från Samtliga badrum har renoverats till modern standard. All el har dragits om, varvid befintlig kanalisering i största möjliga mån utnyttjats. Detsamma gäller för byte av stammar och rörledningar. Installationsarbeten har av praktiska skäl även utförts i tredje våningen, varför enstaka rum i detta våningsplan också fått nya ytskikt. Administrativa uppgifter Objekt Skarhults slott Socken Skarhult, nr 1338 Kommun Eslöv Arbetshandlingar , Renovering av Skarhults slott. Ritningar av Karl Westin , Dispensansökan för ombyggnad av interiör på Skarhults slott Länsstyrelsens beslut , dnr , Delbeslut Byggherre/beställare Skarhults gods Arkitekt Karl Westin Entreprenörer Jensens Byggland, Löberöd Egna hantverkare, anställda vid Skarhults gods Antikvarisk kontrollant Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne Byggnadstid dec Slutbesiktning

8 Byggnadshistorik med relevans för ärendet Arbetena har utförts i direkt anslutning till den vårdplan som upprättats för Skarhults slott , i vilket sammanhang även ett inventeringsunderlag sammanställts. För mer ingående beskrivning av hur det såg ut före ombyggnad och renovering hänvisas därför till dessa rapporter. Följande historiska översikt är hämtad ur nämnda inventeringsunderlag, s 34: I den södra längan återfinns anläggningens äldsta byggnadsdelar. Ursprungligen under medeltiden fanns här ev en tornliknande byggnad, vilket de kraftiga källarmurarna skulle kunna tyda på. Senare under medeltiden uppfördes här ett fast hus i två våningar med välvda källare. Denna byggnads västra gavel med dekorativa blinderingar finns ännu bevarad och till beskådande i rum 211. Till detta hus byggdes efter 1500-talets mitt en ny huvudbyggnad i öster. Framåt slutet av 1500-talet påbyggdes den södra längan med en våning. Fram till mitten av 1800-talet, hade den södra längan exteriört haft ett enkelt uttryck i förhållande till den mer utsmyckade huvudbyggnaden i öster. I samband med att Skarhult inrättades som permanent bostad åt den nya ägarfamiljen von Schwerin på 1840-talet, accentuerades även den södra längan, såväl åt borggård som åt söder, med karnap eller burspråk, ny entré, terrasser och balkong samt runda blinderingar. Detta är givetvis ett uttryck för tiden då större bekvämlighet efter nya stilideal eftersträvades. Förändringen blev mest påtaglig interiört. Under 1800-talet var paradvåningen fortfarande förlagd till östra längans andra våning, som var naturligt förbunden med södra längan. Enligt Upmarks beskrivning 1909 hade dåvarande slottsherren sin privatvåning i bottenvåningen mot söder. Stora förändringar i södra längan genomfördes sedan Hans Hugold von Schwerin tog över ägarskapet Då renoverades södra längan i en slags stiliserad historism, med hjälp av arkitekten Torsten Leon Nilsson. Ombyggnaden innebar även att äldre rumssamband med t ex rum i fil delvis gick förlorad. Det är denna ombyggnad som ännu präglar södra längan, även om förändringar i kulörer etc har gjorts. Det fanns vid denna tid även en strävan till historisering av exteriören, vilket föranledde rivning av borggårdsterrassen från 1800-talets andra hälft, förändring av fönster, borttagande av det sena 1800-talets blinderingar. 6

9 Utförda åtgärder Bottenvåningen Skarhults slott, med rumsnumrering enligt Vårdplan Vån 1 trappa upp Skarhults slott, med rumsnumrering enligt Vårdplan

10 Generella åtgärder Golv I förekommande fall är heltäckningsmattor o d borttagna, underliggande brädgolv eller parkettgolv framtagna. Brädgolven har slipats och målats alternativt såpbehandlats. Väggar Bottenvåning: De putsade väggarna i bottenvåningen har senast varit målade med någon typ av organisk strukturfärg, varför traditionell limfärg inte kunde användas överallt. En kompromiss, som gett ett utseendemässigt likvärdigt resultat, har varit att använda sig av oljeemulsionsfärg (limfärg med linolja), sedan befintligt ytskikt skrapats ner. Andra våningen: Stor möda har lagts ner på att ta bort glasfiberväven som satts upp i samband med tidigare renoveringsarbeten. Ytorna har därefter spacklats/putslagats med gipsputs, för att sedan målas med limfärg i brutna kulörer. I särskilt utsatta partier såsom fönsternischer har ytorna först täckts med Microlite väv. Tak Har generellt behandlats som väggar. Fönster De flesta fönsterrutor har försetts med solskyddsfilm. En del fönster i andra våningen har byggts om till kopplade bågar för att enkelt kunna öppnas året runt. Separat innerbåge har då tagits bort. Fönster har generellt målats vita med linoljefärg. På sikt finns det en ambition att förnya de falska blyfönsterna, som har utvändigt påklistrad blyspröjs. I dagsläget kostar detta ca 3000:- kvm (prisuppgift Malmö Glassliperi & Blyfönsterfabrik AB). Dörrar Snickerier i framför allt andra våningen har målats med linoljefärg i neutralt grå NCS-S N El och VVS Relationsritningar ska tas fram. All el har dragits om varvid befintlig kanalisering i största möjliga mån utnyttjats. Detsamma gäller VVS. Badrummen har försetts med golvvärme. Stor omsorg har lagts ner på val av el- och VVS-armatur. Befintliga arkitektritade radiatorskydd har bevarats. 8

11 Materialförteckning - Kalkbruk till putslagning (i huvudsak, har inte använts överallt) - Linoljefärg, Uula - Oljeemulsionsfärg, Væg & Loft-maling, kulör Råhvid (vatten, krita, pulvriserad marmor, linolja, titandioxid, hydroxyetyhlcellulosa). Har rollats. - Limfärg, Färg från förr - Emulsionsfärg, Auro Bottenvåning rumsspecifika förändringar Rum 19. Kök Befintlig köksinredning har renoverats. Ytskikten har förnyats. Luckor till skåpsinredning har målats röda, efter inspiration från ursprunglig kulör på luckorna i serveringsrummet. Väggar och tak har vitmålats med emulsionsfärg (naturhartsdispersions väggfärg) av fabrikat Auro. Rum 20. Serveringsrum Ytskikten har förnyats, se generella åtgärder. Fast skåpsinredning intakt bevarad. Dörr mellan kök (19) och serveringsrum har tagits bort. Rum 21. Matsal Ytskikten förnyade, förutom dörrarna. Väggar har målats i kraftig röd kulör, som anpassats efter tavlor som pryder väggarna i rummet. Rum 22. Salong Ytskikten har förnyats, se generella åtgärder. Vitrinskåp platsbyggt i passage mellan salong och matsal. Rum 23. Bibliotek Parkettgolv har tagits fram. Fönsternisch har målats med oljeförstärkt limfärg. Partier mellan takbjälkar har klätts med gips och målats i bruten vit kulör. Fönster har vitmålats. Väggarna i passagen mot rum 25 har klätts med textilmaterial i rött. Den infällda belysningen har bevarats. Dörren till 24 har frilagts från färg och lackats. Rum 24. Trappa Ytskikten har förnyats, se generella åtgärder. Rum 25. Stensalen Ytskikten har förnyats, se generella åtgärder. 9

12 Rum 26. Tambur Mellanvägg och befintlig kapprumsinredning har rivits. Golvet, dels kalksten/dels tegel, har bevarats i befintligt skick. Väggarna har klätts med textilmaterial i grått. Ny anordning med antika kolonner avgränsar nyinredd kapprumsavdelning, utfört i historiserande stil. Rum 27. Gästtoalett Ytskikten har förnyats, ny tapet. Rum 28. Vaktrummet Ytskikten har förnyats, se generella åtgärder. 10 Vån 1 trappa upp rumsspecifika förändringar Rum 107. Sovrum Ursprungligt ombyggnadsförslag reviderat, det tänkta badrummet i rum 107 slogs ihop med toalettutrymme 106, och kunde reduceras i storlek. Därmed slapp man också ny öppning i vägg åt öster, mot rum 108. Rum 110. Sovrum Glasfiberväv på väggar har tagits bort. Stuckatur i fönsternischer har putsats över (bredspackling och Microlite) och finns alltså bevarad under till. Brädgolv har tagits fram. Ytskikten har förnyats, se generella åtgärder. Rum 111. Sovrum Glasfiberväv på väggar har tagits bort. Stuckatur i fönsternisch, se rum 110. Brädgolv har tagits fram. Ytskikten har förnyats, se generella åtgärder. Rummets östra del är så småningom tänkt att tas i anspråk för ny trappa mellan bottenvåning och andra våningen. Västra delen av rummet kommer att nås via återupptagen öppning från rum 115, i sydväst. Rum 112. Korridor Glasfiberväv på väggar och i tak har tagits bort. Brädgolv har tagits fram. Ytskikten har förnyats, se generella åtgärder. Vita väggar och tak, grå snickerier. Rum 113. Badrum Har gått upp i rum 115. Rum 114. Passage Har gått upp i rum 115.

13 Rum 115. Familjerum Har förstorats genom att vägg åt norr tagits bort. 2 st förstärkningsbalkar av järn har kompletterat befintlig tvärgående balk. Har inneburit håltagning i yttermurar (mycket liten). Eftersom det nybildade rummet är en sammanslagning av flera rum, lades nytt golv över hela rumsytan. Ny breda golvplank. Rum 116. Korridor I västra delen finns trappa upp till tredje våningen. Denna har målats i grått. Mynnar i östra delen i det nybildade genomgående arbetsrummet (se beskrivning rum 121). Dörröppning till rum 119 har tagits bort. Ytskikten har förnyats, se generella åtgärder. Vita väggar, grå snickerier. För tak se beskrivning rum 121. Rum 117. Badrum Nytt badrum. Rum 118. Sovrum Glasfiberväv på väggar har tagits bort. Platsbyggda garderober utmed vägg åt öster har tagits bort. Ytskikten har förnyats, se generella åtgärder. Äldre brädgolv har tagits fram, slipats och såpbehandlats. Rum 119. Badrum Nytt badrum. Ny dörröppning åt söder, med återanvänd dörr. Ny vägg åt öster. Dörr åt norr har tagits bort. Rum 120. Nytt badrum, badkar kommer så småningom. Öppen spis i vägg åt norr har bevarats. Brädgolvet har slipats och såpbehandlats. Rum 121. Arbetsrum Vägg åt väster mot korridor 116, östra delen, har rivits. Väggen var från ombyggnaden på 1940-talet. Taket har sänkts ca 5 cm för att utjämna mellan de sammanslagna rumsdelarna, samt för att kunna dra elledningar. För ändamålet har gipsskivor använts, tapetserade med Microlite och vitmålade med limfärg. Befintlig hålkäl har återskapats. Ytskikten har förnyats, se generella åtgärder. Vita väggar, grå snickerier och golv. Rum 122. Passage Har gått upp i arbetsrummet, 121. Rum 123. Garderobsinredning har åtminstone delvis rivits. 11

14 Bilddokumentation före respektive efter renovering Rum 19. Kök före renovering. Alexandra och Carl-Johan von Schwerin i sitt nyrenoverade kök. 12

15 Rum 20. Trappan i serveringsrummet före respektive efter renovering. Skåpsinredningen har bevarats intakt efter ommålning. 13

16 Rum 21. Matsalen före renovering och efter. 14

17 Rum 22. Salongen före renovering 15

18 och efter. 16

19 Rum 23. Biblioteket före renovering och efter. 17

20 Biblioteket efter renovering. 18 Rum 24. Passage mellan bibliotek och Stensalen efter renovering.

21 Rum 25. Stensalen före renovering och efter. 19

22 Stensalen efter renovering. Nyinstallerade strömbrytare i rum 25. Typen har använts i de representativa rummen i bottenvåningen. 20

23 Rum 26. Tambur och kapprum efter renovering. Nyinstallerad strömbrytare på gästtoaletten, rum

24 Rum 111 hade fönsternischer med strukturputs, som nu putsats över. Exempel på ombyggda fönster, t v i korridor 112 där den separata innerbågen ersatts med invändigt påkopplad båge. T h fönster i korridor 116, som också fått extra ruta/båge kopplad på insidan. 22

25 Rum 115, Familjerum, och den återupptagna filen genom södra längan. Nordvästra hörnet av det förstorade rum 115. T v rum 116, korridor i södra längan, efter renovering. T h rum 120 efter renovering samt nyrenoverat badrum innanför. 23

26 Avvikelser från arbetshandlingar och beslut - Färre och mindre badrum i västra längan. - VVS-arbeten och eldragning även i tredje våningen, samt även en del renoveringsarbeten gällande ytskikt. - Taket sänkt i rum 116 och Inledningsvis fanns planer på att ta upp ny öppning mellan serveringsgång och matsal, vilket efter vidare diskussioner aldrig blev utfört. Ett flertal beslut har tagits under arbetets gång, beroende på underliggande ytskikt och framkomna byggnadsdetaljer. Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Ombyggnaden har gjorts med stor respekt för byggnadsminnets kulturhistoriska värden och med höga ambitioner vad gäller material och metoder. Särskilt i bottenvåningen har stor varsamhet visats även byggnadens tillägg från 1900-talet, i enlighet med de kulturhistoriska värden som definierats i samband med upprättandet av Vårdplan för Skarhults slott Privatbostaden har moderniserats i enlighet med nutida krav på standard och krav på installationer. Försiktig omdisponering av planlösningen i andra våningen har gjorts för att passa den nuvarande brukarfamiljens behov. I viss mån har detta inneburit en återgång till rumsfiler och återbruk av igensatta dörröppningar från 1800-talet. Arbetshandlingarna (ritningsunderlag och arbetsbeskrivningar) har med tanke på renoveringens omfattning varit alltför knapphändiga. 24

27 Iakttagelser under ombyggnad och renovering Bottenvåning Rum 19. Kök (Västra längan) Det sänkta taket tillkom i samband med invändig ombyggnad Här ovanför syns välvt bjälklag mellan I-balkar, troligen från slutet av 1800-talet, en tidstypisk konstruktion som varit vanligt förekommande som förstärkning av bjälklag i större utrymmen, t ex industribyggnader. Rum 20. Serveringsrum Skåpsluckorna konstaterades ursprungligen ha varit målade i engelskt röd kulör. Rum 21. Matsal Fönster var redan vitmålade före renoveringen 2007, men har ursprungligen varit brunmålade på samma sätt som befintliga dörrars ytskikt. På väggytan bakom den stora tavlan åt väster konstaterades att färgtypen var äkta limfärg. Övriga väggytor hade blivit ommålade med någon typ av organisk färg. Rum 28. Vaktrummet Under befintligt vitt färgskikt syntes äldre färgskikt på väggar, bl a beige och ljust röd (se foto nedan). Äldre färgskikt i rum 28. Vaktrummet. 25

28 Matsalen under renovering. Partiet bakom den stora tavlan var målat med äkta limfärg. Rum 111 under renovering. 26 Vån 1 trappa upp Rum 110. Sovrum (Västra längan) Under befintlig plastmatta framkom ett fernissat och lackat brädgolv, smala golvplankor. Sedan glasfiberväven avlägsnats från väggar framkom en igensatt öppning åt söder. Rum 111. Sovrum (Västra längan) Under befintlig heltäckningsmatta framkom ett äldre brädgolv, fernissat och lackat. På väggarna syntes kraftig röda färgspår under glasfiberväv och puts. Igensatt öppning åt norr respektive i sydväst, den senare synlig på ritningar från Det röda ytskiktet var samtidigt med denna öppning.

29 Rum 112. Korridor (Västra längan) Brädgolv framtaget (sedan heltäckningsmatta avlägsnats). Synes vara fernissat och lackat. Sockeln har senast varit grönmålade (ljus kromoxid grön). Väggar: Äldre färgspår i form av ca 50 cm hög (ovan golvsockel) målad svart bröstning. Under till syns ett äldre grått ytskikt utfört med kimrök. Äldre färgspår konstaterades även nertill i fönsternisch, bakom elementet. Understa (dvs äldsta) skiktet var en stänkmålning, varpå flera lager olika färg kunde konstateras. 1. Stänkmålning, limfärg: svart och vita stänk på ljust rödlila botten (caput mortum). Samtidigt låg, målad röd bröstning. 2. Målat med limfärg: ljusgult (guldockra/ljusockra), samtidigt förmodligen mörkgrå/svart bröstning 3. Målat med oljefärg, brun kulör. 4. Spacklat/tunnputsat och övermålat med tjockt vitt färgskikt (strukturfärg). 5. Glasfiberväv, vitmålat. Rum 112, korridor. Sedan befintlig glasfiberväv tagits ner kunde åtskilliga äldre ytskikt dokumenteras. 27

30 Rum 112. Detaljbild fragment av äldre ytskikt. Rum 112, vägg åt väster. Här syntes tydliga spår efter målad bröstning, utförd i grått. 28

31 Numera borttagen dörr mellan f d rum 114 och 112. Rum 113, 114 och 115 I samband med ombyggnaden har murverket till en del frilagts i detta nybildade rum varvid byggnadshistoriskt intressanta iakttagelser dokumenterades. Vägg åt väster: ett parti välbevarat ursprungligt murverk ingående i den västra längans vägg åt väster (f d rum 113) dokumenterades särskilt. Murverket består av rött tegel av formatet 24,5-26 (löp) x 11,5-13 (kopp) cm och är i huvudsak lagt i munkförband. De mycket välbevarade fogarna kan beskrivas som snedfogar. Har varit vitkalkat. I partiet finns en ursprunglig öppning med stickbågigt, dubbelt halvstensvalv (se foto). 96 cm upp från nuvarande golvnivå syns även igenmurade upplag för troligtvis sekundärt golvbjälklag. Bjälkarna har varit ca 30x30 cm och legat med ca 50 cm mellanrum. Elledningar och rörinstallationer höggs in i muren på 1940-talet. Vägg åt öster: Ursprungligt, senmedeltida tegelmurverk har blivit synligt. Har utgjort yttermur i den ursprungliga södra längans västra gavel. Murverket består här av rött tegel av formatet 25 (löp) x (kopp) cm samt snedfogar. Med andra ord snarlikt murverket i västra fasaden. Även här rikligt med spår av kalkavfärgning, bl a ljusröd. 29

32 Närbild tegelmurverk med snedfog i innermur åt väster. Nordvästra hörnet av det i samband med ombyggnaden åt norr utökade rum 115. De röda pilarna pekar på igenmurade upplag för ett tidigare bjälklag. 30

33 Ursprunglig öppning/glugg i västra längans fasad åt väster. Urspårningar till elinstallationerna från 1940-talet går rakt igenom valvbågen. Östra sidan i nischen är sent ommurad. Väggarna i rum 115 hade tidigare (under glasfiberväven) varit målade på puts i senast grönt, dessförinnan gult. I vägg åt väster framkom en intakt bevarad dörröppning med dörrblad på plats fortfarande. Även kalkstenstrappan mellan södra och västra längan fanns bevarad. Öppningen syns på uppmätningsritningen från I taket syns en bärande mittbjälke, som i samband med renoveringen kompletterades. Taket är rörat och putsat. Väggar i öppning (fd 114) åt norr: äldre underliggande färgskikt, brunt och rödbrunt. Rum 117. Badrum Öppningen i vägg åt väster kan vara en ursprunglig öppning i södra längans västgavel. Ursprungligt tegelmurverk i södra längan synligt bakom nedplockat kakel. Tapetrester, blommig 1900-talstapet. Rum 118. Sovrum Ev spår efter igensatt öppning syns i vägg åt norr. Äldre brädgolv framkom under heltäckningsmatta, fernissat och senare brunmålat. Tapetrester. 31

34 Rum 120. Under heltäckningsmatta framkom brädgolv, av smala fernissade och lackade golvplank. Rum 121. Sovrum Under heltäckningsmatta framkom brädgolv, av smala brunmålade golvplank. Återupptäckt dörr till 123 (se beskrivning nedan). Tapetrester. Rum 123. Dressingroom Bakom garderober åt väster kom den igensatta dörröppningen mellan rum 121 och 123 fram. Brunmålade döbattanger fanns fortfarande på plats. Dörren hade samma bruna ytskikt som i matsalen i bottenvåningen. Under till kunde konstateras ljusgrå täckmålning, samt i botten ursprunglig ådringsmålning. I garderob åt öster finns öppningsbar baksida, som öppnas mot trappassage upp till salongen rum 124 och paradvåningen i östra längan. Väggarna i rum 123 har tidigare varit strukturputsade och målade i kraftig gult (guld!), laserande. Blottlagt murverk i rum

35 Rum 117, äldre tapetskikt. Trappassage från rum 123 upp till salongen i östra längan. Rum 123, här återfanns bakom befintlig garderobsinredning den förbyggda dubbeldörren åt väster. 33

36 Trapptornet I valv framför dörringång till östra längans andra våning har flagnande färg skrapats ner, liksom i trapphuset härifrån upp till tredje våningen i södra längan. Härvid har äldre ytskikt i form av en äldre marmoreringsmålning på gråbrun (umbra) limfärgsunderlag framkommit i valvöppningarna, respektive en blågrå limfärg direkt på de putsade väggarna i trapphuset. Väggarna har ännu inte målats eftersom man är osäker på färgtyp. I första hand bör väggarna målas med limfärg. Äldre ytskikt utfört som marmorering i valvet ovanför dörröppningen in till östra längan från trapptornet. 34

37 Övriga handlingar med relevans för ärendet Skarhults slott vårdplan 2007, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne Rapport 2008:28. Inventering Skarhults slott underlag till vårdplan 2007, Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne, Arkivrapport 2007: Kommentar till dispensansökan för ombyggnad av interiör på Skarhults slott, Regionmuseet Kristianstad Minnesanteckningar från möte, Regionmuseet Kristianstad Minnesanteckningar från möte, Regionmuseet Kristianstad Lund Kristina Nilén 35

38 Bilagor Ombyggnadsritningar av Karl Westin, bottenvåning. 36

39 Ombyggnadsritningar av Karl Westin, våning 1 trappa upp. 37

40 Regionmuseets rapportserie 2008 Kulturmiljö 1. Vä söder om S:ta Gertrud, Vä sn, FU, Jan Kockum, Kv Södra kasern 2 i Kristianstad, Kristianstad, FU, Jan Kockum Gör en kyrka någon skillnad? DK, Åsa Alftberg & Lotta Eriksson, Kärnkraftens fysiska miljöer,förstudie, Henrik Borg, Eslövs medborgarhus, Eslöv, AK, Helena Nilsson och Anna Rabow, Barsebäcks kyrka - installation av nytt värmesystem, Barsebäcks sn, AK, Kristina Nilén, Fjälkestads kyrka - invändig renovering, Fjälkestads sn, AK, Emelie Petersson & Helena Nilsson Krapperups alléer, Brunnby sn, KA, Patrik Olsson, Västra Nöbbelövs kyrka - utvändig renovering etapp 1, V. Nöbbelövs sn, AK, Helena Nilsson och Emelie Petersson, Folkestorps bränneri, Vårdplan, , Henrik Borg & Bengt Spade 11. Glimmingehus - kulturhistorisk värdebeskrivning, Vallby sn, KA, Kristina Nilén, Vikingatida silver från Kiaby, Kiaby sn, Bertil Helgesson, Norra Mellby kyrka, Norra Mellby sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Brönnestad kyrka, Brönnestad sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Södra Björstorps dammar, Brösarps sn, AF, Lotta Eriksson, Bertil Helgesson & Niclas Hansson, Munken 6, Åhus sn, FU+SU, Helén Lilja, Gualöv 61:113. Gualöv sn, AU, Jan Kockum, Stakethandboken att gjuta ett Bromöllastaket, Katarina Olsson & Jimmy Juhlin Alftberg, Jordkällare i Lurebygget, AK, Perstorps sn, Katarina Olsson, Anna på Klinten. BMU, Västra Karups sn, Paul Hansson, Aosehus, Åhus sn, UN, Jan Kockum, S: t Olofs station, S:t Olofs sn, AK, Katarina Olsson, Vårdplan för området kring Pannehuset, Andrarums sn, KA, Anna Rabow och Jimmy Juhlin Alftberg Gravfälten vid Vä, Vä sn, AU, Tony Björk, Öllsjö 7:1, Skepparslöv sn, AU, Anders Edring, Hammar 9:21, Nosaby sn, AU, Anders Edring, Magasinet i Svalöv, Svalövs sn, BMU, Henrik Borg, Träne kyrka, Takrestaurering, Träne sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Uppåkra kyrka, FU, Bertil Helgesson, Osby kyrka - läktarunderbyggnad och ledningsschakt, Osby sn, AK & FU, Lotta Eriksson & Jan Kockum, Vä 2:12 - Väby gård, Vä sn, FU, Catherine Svensson, Bälteberga 1:3, Vårdplan , Ottarps sn, Henrik Borg, Kristina Nilén, Anna Rabow, Bland tobak och textil i Dösjebro, Västra Karaby sn, DK, Henrik Borg, Ignaberga gamla kyrka - invändiga arbeten, Ignaberga sn, AK, Helena Nilsson & Lotta Eriksson, Från Härlöv till Ringelikors, Kristianstad, AU, Tony Björk, Härlöv 50:27 & 50:53, Kristianstad, FU, Jan Kockum, Taktäckning Bondrumsgården, Fågeltofta sn, AK, Helen Carlsson, Allhelgonakyrkan på Ven, omläggning av torntak samt omfogning av tornet, S:t Ibb sn, AK, Anna Ligoura, Kulturreservat i Skåne, KA, Paul Hansson o Patrik Olsson o Johan Dahlén, Västra Torups kyrka, Västra Torups sn, AK, Emelie Petersson och Anna Rabow, Boplats vid Linderödsåsen, Degeberga 26:3, FU, Helén Lilja, Pegelhuset restaurering av exteriören, Ystad sn, AK, Anna Ligoura och Mia Jungskär, Yngsjö 4:248, Åhus sn, FU, Helene Wilhelmsson, Burlövs gamla kyrka, utvändig renovering, Burlövs sn, AK, Petter Jansson Munkarps kyrka, ut- och invändig renovering, Munkarps sn, AK, Petter Jansson Trekungahuset, Malmö sn, AF, Paul Hansson Maglö, AK, Cecilia Pantzar Hagestad 117:1- förhistoriska boplatslämningar, Löderup sn, FU, Helene Wilhelmson, Harlösa kyrka, Harlösa sn, AK, Anna Rabow, Stehags kyrka-nykyrkan, Stehags sn, FU, Helene Wilhelmson, Önnestads kyrkogårdsmur, AK,Önnestad sn, Helen Carlsson, 2008 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation

41 51. Boplatsen vid Valjeviken, Edenryd 16:4 m fl, Ivetofta sn, SU, Tony Björk, Fyra förundersökningar i Kv Carl XI, Åhus, FU, Jan Kockum, 1997, 1999 & Gamlegården Vittskövle, Vittskövle sn, UN, Johan Dahlén, Förstudie till kulturmiljöprogram för Hässleholm, Hässleholms kn, PJ, Henrik Borg och Paul Hansson, Bondrumsgården, Fågeltofta sn,ak, Jimmy Juhlin Alftberg, Mariakyrkan i Båstad - tillgänglighetsanpassning, Båstad sn, AK, Lotta Eriksson, Nämndemansgården på Ven, S:t Ibbs sn, AK, Anna Rabow, Ekestad folketspark, Österslöv sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Båstad kyrkogård, Båstad sn, DK, Lotta Eriksson & Anna Ligoura, Araslöv 1:61, Färlöv sn, FU, Helén Lilja, Projekt Barkåkra, Ängelholms kn, KA, Författare Bertil Helgesson, Mia Jungskär & Cissela Olsson, Per Ols gård/västragård, Ballingstorp 1:9, Kviinge sn, AK, Helen Carlsson, Trapphuskonservering i Tranchellska huset, Landskrona stad, AK, Mia Jungskär, Arkeologi och fjärrvärme - Nymölla till Valjeviken, FU, Anders Edring, Bjersjöholms gamla slott, Bjäresjö sn, AK, Anna Rabow och Mia Jungskär, 2006 samt Nedanbäck 1:2, Glimåkra sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Kulturlager i Tosteberga by, Trolle-Ljungby sn, FU, Tony Björk, Klosterkyrkan i Lund- invändig rening, Lunds stad, AK, Petter Jansson, Klockrent- renovering av kyrkklockor, S:t Nicolai kyrka i Trelleborg, Trelleborgsstad, AK, Petter Jansson, Arilds kapell- golv- och elrenovering, Brunnby socken, AK, Petter Jansson, Ingeborrarpsgården takomläggningen på loglängan, Rya sn, AK, Mia Jungskär, Exteriör renovering av Tåssjö kyrka, Tåssjö sn, AK+MD, Mia Jungskär, Sälshögs Gamlegård utvändig restaurering, Tryde sn, AK, Mia Jungskär, Bergakyrkan i Bjärred,takrenovering, Flädie sn, AK, Petter Jansson, Fjälkinge 206:1, Fjälkinge sn, BMU, Helen Carlsson, Bösarps kyrka, ut- och invändigt, Bösarps sn, AK, Petter Jansson, Taken på Ausås prästgård, Ausås sn, AK, Anna Rabow, Vittskövle slott - vårdplan 2008, Vittskövle sn, Henrik Borg, Jimmy Juhlin Alftberg, Kristina Nilén, Anna Rabow, Heikki Ranta, Boplatsen vid Gringelstad, Köpinge sn, FU, Tony Björk, Sporrakulla gård, Glimåkra sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Södra Björstorp - restaurering av dammar, Brösarps sn, AK, Lotta Eriksson, Tirups kyrka ommålning av kyrkdörrar, Tirups sn, AK, Anna Ligoura och Mia Jungskär, Norra Åsums kyrkogård, Norra Åsums sn, DK, Lotta Eriksson & Anna Ligoura, Jöns Jonsgården, Kattarps sn, AK, Mia Jungskär, Norrviks tobakslada, Rinkaby sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Gårdarna vid Ringelikors, RAÄ 307 & 308, Kristianstad, FU, Tony Björk, Tomelilla Byagård, tak- och fasadarbete, Tomelilla sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Sankta Maria kyrka i Ystad, invändig restaurering, Ystad, AK, Petter Jansson, Borrby kyrka utvändig renovering, Borrby sn, AK, Helen Carlsson, Senpaleolitiskt mossfynd i Östra Grevie, Ö Grevie sn, Besiktning, Helene Wilhelmson, Förhistoriska boplatser inom Vä 2:107, Vä sn, AU, Jan Kockum, Kust & Historia- En fördjupning på bynivå.. Bertil Helgesson, Åsa Jakobsson, Anki Karlsson och Anna Rabow 93. Från Karlshöga till Nämndemansgård, S:t Ibbs sn, DK, Mia Jungskär & Anna Rabow Bromölla 11:98 Gravar och boplatslämningar vid Bromölla, UN, Anders Edring & Thomas Linderoth Horna 3:12 m.fl., Åhus sn, AU2, Helen Lilja Västra Sallerups kyrka utvändig renovering, Västra Sallerups sn, AK, Petter Jansson Torsebro krutbruk, Färlöv sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Borrby kyrka och kapell - restaurering av blyfönster med glasmålningar, Borrby sn, AK, Kristina Nilén, Skarhults slott - invändig renovering och ombyggnad av södra längan, Skarhults sn, AK, Kristina Nilén, Skarhults slott - omläggning av tak på "Gamla hisslogan", Skarhults sn, AK, Kristina Nilén,