Virkesbalanser för år 2004

Transkript

1 RAPPORT Virkesbalanser för år 2004 Jan-Olof Bäcke, Surendra Joshi, Sven A Svensson

2 Skogsstyrelsen mars 2007 Författare Jan-Olof Bäcke, Skogsstyrelsen Surendra Joshi, Skogsstyrelsen Sven A Svensson, Skogsstyrelsen Fotograf Michael Ekstrand Henry Stahre Papper brilliant copy Tryck JV, Jönköping Upplaga 160 ex ISSN BEST NR 1781 Skogsstyrelsens förlag Jönköping

3 Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Bakgrund och syfte 3 Tidigare undersökningar 4 Några avgränsningar 4 Indelningar, begrepp och definitioner 5 Geografisk indelning 5 Avverkning, tillförsel och användning 6 Långsiktig avverkning 7 Hållbar avverkning 7 Övriga begrepp och definitioner 8 Beräkning av komponenterna i balanserna 9 Faktisk avverkning 9 Tillförsel och användning 9 Långsiktig avverkning 9 Högsta hållbara avverkning 12 Balanser 14 Hela landet 14 Avverkning 14 Tillförsel 14 Användning 15 Jämförelse mellan faktisk och långsiktig resp. högsta hållbara avverkning 18 Balansområde 1 20 Avverkning, tillförsel och användning 20 Jämförelse mellan faktisk och långsiktig resp. högsta hållbara avverkning 22 Balansområde 2 24 Avverkning, tillförsel och användning 24 Jämförelse mellan faktisk och långsiktig resp. högsta hållbara avverkning 25 Balansområde 3 27 Avverkning, tillförsel och användning 27 Jämförelse mellan faktisk och långsiktig resp. högsta hållbara avverkning 28 Balansområde 4 30 Avverkning, tillförsel och användning 30 Jämförelse mellan faktisk och långsiktig resp. högsta hållbara avverkning 31 Virkeshandel mellan balansområden 34 Utrikeshandel 35 Virkesmarknad i förändring 35 Nettoutrikeshandel 35 Massaved 36

4 Sågtimmer 38 Biprodukter 39 Handelspartners 41 Länder till vilka Sverige exporterar virke 41 Länder från vilka Sverige importerar virke 41 Diskussion 42 Något om osäkerheten i materialet 42 Uppskattning av faktisk avverkning, virkestillförsel och virkesanvändning 42 Bestämning av högsta hållbara avverkning 43 Jämförelse med Virkesbalanser Balanserna 45 Avverkningen 45 Högre faktisk än hållbar avverkning ett problem? 45 De regionala balanserna 46 Timmer och massaved 47 Trädslag 47 Utrikeshandel 48 Referenser 49

5 Förord Virkesbalansstudier är viktiga underlag när beslut inom framför allt skogs-, miljöoch energipolitiken ska tas. De används också vid strategiska beslut i skogsbruket, skogsindustrin och energisektorn. I studierna analyseras och jämförs faktisk avverkning, virkestillförsel, virkesanvändning och virkestillgång. Historiskt har virkesbalansstudier genomförts i samband med skogsutredningar eller däremellan av Skogsstyrelsen. Den senaste publicerades år Sedan början av 1990-talet har stora förändringar skett beträffande alla komponenter i balanserna. Det kanske största som hänt är att ett tidigare stort virkesöverskott har förbytts till ett litet underskott. Dessutom har begreppet hållbar utveckling blivit centralt i hela samhällsutvecklingen, vilket bl.a. inneburit att miljö- och energifrågorna kommit att bli allt viktigare. Det har därför varit angeläget att genomföra en ny studie. Den redovisas i denna rapport och avser år 2004 för avverkningen, virkestillförseln och virkesanvändningen samt i första hand åren när det gäller virkestillgången. I rapporten finns också ett avsnitt i vilket utrikeshandeln med virke sedan 1960-talet och fram till och med 2005 redovisas. Metodiken i balanserna är i stort samma som vid tidigare studier. I studien behandlas trädbränsle endast översiktligt. Det beror främst på bristen på bra data. I en kommande studie som planeras att bli publicerad år 2008 eller 2009 kommer trädbränslet vara en viktig del. Jan-Olov Bäcke har gjort balanserna medan Surendra Joshi har ansvarat för avsnittet om utrikeshandeln. Sven A Svensson har skrivit merparten av texten. Det är min förhoppning att resultatet av denna virkesbalansstudie kommer till god användning i diskussioner och vid beslut som rör skogs-, miljö- och energisektorn. Jönköping i mars 2007 Magnus Fridh 1

6 Sammanfattning Sedan den senast genomförda virkesbalansstudien, som avsåg situationen 1990, har den svenska skogsnäringen utvecklats starkt. Skogsindustriproduktionen och därmed virkesanvändningen har ökat kraftigt och avverkningen har följt med. Behovet av en ny studie har därför varit stort. I denna rapport analyseras den faktiska avverkningen, virkestillförseln och virkesanvändningen år 2004 samt den högsta hållbara avverkningen för främst perioden I ett särskilt avsnitt studeras också utvecklingen av utrikeshandeln med virke. Den totala virkestillförseln, som är lika med den totala virkesanvändningen, var år 2004 i hela landet 78,7 miljoner m 3 f ub. Av tillförseln utgjorde nettot för utrikeshandeln med virke en dryg tiondel. Den största andelen nettoimport återfinner man i balansområde 2. Ungefär hälften av den totala virkesimporten utgjordes av lövträdsmassaved medan barrsågtimret dominerar exporten. Nettot för inrikeshandeln med virke var litet i alla balansområden även om bruttohandeln var relativt omfattande i balansområdena 2, 3 och 4. Något mer än nio tiondelar av den totala svenska rundvirkesanvändningen år 2004 utgjordes av virke som direkt efter avverkning gick in skogsindustrin. Den övriga användningen domineras av virke för energiändamål. Av den totala användningen utgjorde gran hälften och tall en tredjedel. Under praktiskt taget hela 1900-talet var den faktiska avverkningen lägre än den högsta hållbara, dvs. det fanns ett virkesöverskott och detta var tidvis stort. De senaste åren har överskottet förbytts i ett underskott som åtminstone ännu så länge är litet. Underskottet hänför sig till norra Sverige medan det i södra Sverige i stort sett råder balans mellan den faktiska och den högsta hållbara avverkningen. Det finns emellertid stora skillnader mellan trädslag. För tall råder i stort sett balans medan gran uppvisar ett virkesunderskott, som för hela landet uppgår till drygt 10 %. Fortsätter detta underskott under en tioårsperiod framåt kommer man att få en, åtminstone på kort och medellång sikt, sjunkande långsiktig potentiell granavverkning. Lövträden uppvisar ett mycket stort överskott. Det uppgår till hela 35 %. Det finns alltså en stor lövträdspotential i Sverige som i dag inte utnyttjas. 2

7 Inledning Bakgrund och syfte Samlade analyser av faktisk avverkning, virkestillförsel, virkesanvändning och virkestillgång är viktiga underlag för skogs-, miljö- och energipolitiska beslut samt för strategier och investeringsbeslut i skogsnäringen. Skogsstyrelsen genomför intermittent sådana analyser som ofta kallas virkesbalansstudier. Både tillgången och behovet av virke ökade kraftig under 1900-talet. Periodvis var förändringarna av framför allt behovet relativt snabba. Tillgången, uttryckt i termer som hållbar avverkning eller högsta möjliga långsiktiga avverkning, byggdes upp kontinuerligt inte minst tack vare god skogshushållning och god skogsskötsel. Sedan förra virkesbalansstudien 1992 (Skogsstyrelsen 1993) har förändringarna totalt sett varit mycket stora. De kan sammanfattas på följande sätt: En ny skogspolitik trädde i kraft 1994 med jämställda mål för produktion och miljö. Bl.a. till följd av denna politik används skogsmarken alltmer för naturvård och skogsskötseln har fått en delvis ny inriktning. Mellan åren 1990 och 2004 ökade o virkesanvändningen med 27 % o den totala avverkningen i landet med 30 % o nettoimporten av virke med mer än 100 % Användningen av trädbränsle steg beroende på miljöanpassningen av energisystemen. Att avverkningen ökade mer än virkesanvändningen trots att nettoimporten också ökade beror främst på att avverkningen för år 1990 är underskattad. Det har emellertid inte varit möjligt att göra någon omräkning av den. En för Sverige ovanlig situation har nu uppstått. Till följd av ökade avverkningar samt minskade arealer och volymer som kan användas för virkesproduktion är den tidigare differensen mellan faktisk och hållbar avverkning utraderad. Det är snarast så att den faktiska avverkningen är något större än den hållbara. Det finns rätt så stora regionala skillnader. Balanssituationen är således avsevärt känsligare än tidigare. Detta kommer att påverka kommande beslut inom olika politikområden, i första hand skogs-, miljö- och energipolitik men även t.ex. regionalpolitik. Skogsnäringen kommer att få anpassa sig till den nya situationen. Denna studie syftar till att för hela landet och fyra virkesbalansområden sammanställa fullständiga virkesbalanser för år Orsaken till att året 2004 och inte 2005 valts är att avverkningen efter stormen Gudrun blev onormalt stor. Ett delsyfte är att analysera framförallt utrikeshandeln men även inrikeshandeln med virke. 3

8 Tidigare undersökningar Den närmast föregående virkesbalansstudien som utförts av Skogsstyrelsen, Virkesbalanser 1992, avsåg virkesbalansen för år 1990 och en prognos för år 1995 (Skogsstyrelsen 1993). Tillgången på trädråvara i prognosen grundade sig på resultat från avverkningsberäkning 1992 (Anon. 1992). I balansen ingick tillförsel och användning av stamved till tillverkningsindustri och förbränning, returfiber till fiberindustrin samt biprodukter av stamved som levererades till fiberindustrin (inkl. utrikeshandel och lagerförändringar). En separat balans för faktisk användning och möjlig tillförsel av primärt skogsbränsle i form av grot (grenar och toppar) kompletterade studien. Även i anslutning till Avverkningsberäkning 1985 (Bengtsson m.fl. 1989) gjordes en virkesbalansstudie (Skogsstyrelsen 1988). I den senare rapporten finns en förtjänstfull förteckning över ännu tidigare avverkningsberäkningar och virkesbalansstudier. Några avgränsningar Virkesbalanserna avser i huvudsak nyttiggjord stamvolym under bark, dvs. m 3 f ub. Jämförelsen mellan faktisk och hållbar avverkning görs emellertid för bruttoavverkningen i termer av all stamvolym ovan bark, dvs. m 3 sk. Balanserna omfattar inte grot. Virket i Sverige används till nästan hundra procent i skogsindustrin och för energiändamål. Virkesanvändningen i skogsindustrin, för vilken statistikunderlaget har god kvalitet, redovisas tämligen detaljerat. Statistikunderlaget för användningen för energiändamål är däremot bristfälligt. Därför redovisas denna användning endast aggregerat. Särskilda trädbränslebalanser har av samma skäl inte utförts. 4

9 Indelningar, begrepp och definitioner Vedertagna begrepp och definitioner i bl.a. Skogsordlista (Anon. 1994) har använts i möjligaste mån. Om inte lämpliga vedertagna begrepp och definitioner har påträffats, har lämpliga sådana utformats i arbetet med rapporten. Två av dessa begrepp, långsiktig avverkning och högsta hållbara avverkning, diskuteras för närvarande. Det är därför inte säkert att de båda begreppen och deras definitioner är de slutgiltiga. Geografisk indelning Sedan lång tid tillbaka har landet delats in i fyra s.k. virkesbalansområden ofta förkortat till balansområden. Kriterier för indelningen har varit att bl.a. områdena ska vara få och handeln med virke mellan områdena så liten som möjligt. Här används exakt samma indelning som i Virkesbalanser 1992 (Skogsstyrelsen 1993). Den framgår av figur 1. Figur 1. Indelning i virkesbalansområden. 5

10 Avverkning, tillförsel och användning Faktisk avverkning. Den avverkning som utförts i Sverige under en viss tidsperiod, vanligen ett år. Avverkningen kan uttryckas antingen som brutto- eller som nettoavverkning. Bruttoavverkning. Totalt avverkad stamvolym ovan stubbe. Uttrycks vanligen i m 3 sk. Nettoavverkning. Tillvaratagen del av bruttoavverkningen. Nettoavverkning är således differensen mellan bruttoavverkning å ena sidan och kvarlämnade fällda träd och stamdelar å den andra. Uttrycks vanligen i m 3 sk, men i denna rapport även i m 3 f ub. Begreppen brutto- och nettoavverkning samt vissa andra närliggande begrepp åskådliggörs i figur 2. Figur 2. Samband mellan begreppen bruttoavgång, bruttoavverkning, nettoavverkning, virkesuttag och virkesanvändning. (Principskiss ) Tillförsel. Ursprunget för det virke som används i Sverige under en viss tidsperiod, vanligen ett år. Tillförseln kan delas upp i två huvudkomponenter, geografiskt ursprung (avverkningen i Sverige resp. balansområdet samt ut- och inrikeshandel) och lagerförändringar. Anledningen till att lagerförändringar ingår är att det med befintligt dataunderlag inte är möjligt att bestämma det geografiska ursprunget för virke lagrat över ett årsskifte. Användning. Synonym till det tidigare vanligen använda begreppet förbrukning, dvs. det virke som används/förbrukas under en viss tidsperiod, vanligen ett år. 6

11 Bruttoanvändning. Den bruttoavverkning som krävs för att tillgodose användningen. Uttrycks i denna rapport i m 3 sk. Utrikeshandel. Handel med virke mellan Sverige och andra länder. Inrikeshandel. Handel med virke mellan virkesbalansområden. Träfiberindustri. Omfattar massatillverkning och integrerad massa- och papperstillverkning. Skivindustri. Omfattar tillverkning av spån- och träfiberskivor. Observera att plywoodtillverkning i rapporten redovisas tillsammans med sågverk. Långsiktig avverkning Med långsiktig avverkning avses i rapporten: En framtida högsta möjliga långsiktigt uthålliga avverkning som beräknas i skogliga konsekvensanalyser. I skogliga konsekvensanalyser undersöks ett eller vanligen flera scenarier för hur skogen sköts och nyttjas. Oftast ingår miljöhänsyn i scenarierna. För varje sådant scenario beräknas den långsiktiga avverkningen. Den totala långsiktiga avverkningen får inte nämnvärt sjunka under den period som den studeras, vanligen en hundraårsperiod. Den kan delas upp på bl.a. trädslag och sortiment, men då finns inget krav på att den långsiktiga avverkning för t.ex. gran inte får sjunka. Hållbar avverkning Den definition som används i denna rapport lyder: Med hållbar avverkning menas en avverkningsvolym som är lika med eller mindre än den högsta volym som har avverkats eller i framtiden kan avverkas med jämnhet och med en god balans mellan de tre dimensionerna i hållbarhetsbegreppet den ekonomiska, den ekologiska resp. den sociala dimensionen. Det antas att avverkningsvolymen är en godtagbar indikator på hållbarheten för den ekonomiska dimensionen. Intressant i virkesbalanssammanhang är den högsta hållbara avverkningen. Den högsta hållbara avverkningsvolymen får normalt inte nämnvärt sjunka under den period för vilken den beräknas. Den kan dock variera något mellan olika delperioder. Begreppet högsta hållbara avverkning används inte för enskilda trädslag och sortiment, endast för den totala avverkningen. Nivån för den framtida högsta hållbara avverkningen bestäms utifrån långsiktig avverkning (se ovan) i skogliga konsekvensanalyser samt bedömningar rörande den ekologiska och den sociala dimensionen i hållbarhetsbegreppet. Vid varje tidpunkt finns endast en högsta hållbara avverkning för ett givet område i landet eller hela landet. 7

12 Övriga begrepp och definitioner Virke. Trävara med i stort sett bibehållen struktur. I denna rapport ingår spån, flis och bark i virke. Rundvirke. Eventuellt barkat men i övrigt obearbetat virke. Biprodukter. Flis, spån, träavfall m.m. Skogskubikmeter (m 3 sk). Volymen i kubikmeter beräknad på trädstammar inklusive bark ovan stubbskär (1 % av trädhöjden). Fastkubikmeter (m 3 f ub). Fastvolym är volym av materialmängd, frånräknat mellanrum mellan materialets bitar. I fastkubikmeter ingår den avverkade trädvolymen exklusive topp som lämnas på avverkningsplatsen. Kan avse volymen ovan bark men vanligen volymen under bark. Överskott och Virkesöverskott (synonymer). Den faktiska avverkningen är mindre än den långsiktiga avverkningen för enskilda trädslag och sortiment eller mindre än den högsta hållbara totala avverkningen. Underskott och Virkesunderskott (synonymer). Den faktiska avverkningen är större än den långsiktiga avverkningen för enskilda trädslag och sortiment eller större än den högsta hållbara totala avverkningen. 8

13 Beräkning av komponenterna i balanserna I detta kapitel beskrivs översiktligt vilka data som använts och hur de olika komponenterna i balanserna har beräknats. Faktisk avverkning Uppgifterna om avverkningen år 2004 har beräknats enligt den metod som Skogsstyrelsen använder vid framställning av officiell avverkningsstatistik. Beräkningen grundas på virkesanvändningen, ut- och inrikeshandeln med virke under beräkningsåret samt på förändringarna i virkeslager mellan årets början och slut. Den ger i ett första steg uppgift om hur mycket virke för olika ändamål som det svenska skogsbruket levererat under året uttryckt i m 3 f ub, dvs. nettoavverkningen. Användningen i skogsindustrin hämtas från den årliga enkätundersökningen Skogsindustrins virkesförbrukning samt produktion av skogsprodukter (SDC 2005). Denna undersökning kallas i det följande för VMR-undersökningen. Användningen av stamvirke för energiändamål har tagits från Skogliga konsekvensanalyser Användningen för andra ändamål, stolp-, pål- och tändstickstillverkning m.m., är hämtad från Skogsstatistisk årsbok, som under en lång följd av år har redovisat 0,5 miljoner m 3 f ub per år i hela landet. Källan till denna uppskattning är okänd. Kvantiteten har fördelats på balansområden enligt virkesförbrukningen i VMR-undersökningen. Uppgifterna om utrikeshandeln tas från officiell statistik medan VMR-undersökningen (SDC 2005) används för inrikeshandeln. Förändringarna i virkeslager beräknas utifrån årliga undersökningar för timmer resp. massaved/flis/spån, som utförs av SCB på uppdrag av Skogsstyrelsen och organisationer inom skogsnäringen. Nettoavverkningen uttryckt i m 3 sk beräknas genom att multiplicera nettoavverkningen uttryckt i m 3 f ub med faktorn 1,20. Denna faktor inkluderar förutom tillägg för topp och bark även spill i skogen. För att få fram bruttoavverkningen uttryckt i m 3 sk multipliceras den så framräknade nettoavverkningen med faktorn 1,03, som tar hänsyn till kvarlämnade fällda hela träd m.m. Tillförsel och användning För att beräkna tillförseln och användningen har uppgifterna i avsnittet ovan angående nettoavverkningen, utrikes- och inrikeshandel samt virkeslager använts. Långsiktig avverkning Underlag för att beräkna långsiktig avverkning tas fram med Hugin-systemet vid SLU (Lundström & Söderberg 1996). I virkesbalanserna används uppgifter från den senaste officiella beräkningen Skogliga konsekvensanalyser 2003 SKA 03 (Gustafsson & Hägg 2004). SKA 03 har uppdaterats för stormen Gudrun i 9

14 balansområde 4 enligt vad som redovisats i Meddelande (Skogsstyrelsen 2006). Förutsättningarna i SKA 03 beträffande den framtida skogsskötseln är desamma som i scenariot 90-talets skogsbruk i Skogliga konsekvensanalyser 1999 (SKA 99) (Skogsstyrelsen 2000). SKA 03 skiljer sig från detta scenario på två punkter: º Utgångsläget för beräkningen är senare, år 2000 mot 1995 i SKA 99. º Naturvårdsavsättningarna är större och i nivå med de av riksdagen år 2001 tagna miljömålen eller i vissa fall ännu något större. I SKA 03 beräknades den långsiktiga avverkningen på skogsmark för tio tioårsperioder och den första perioden är I avverkningsvolymen ingår således inte avverkning på andra ägoslag än skogsmark. Dessutom är inte avverkningen av döda träd och vindfällen inkluderad och inte heller röjningsvirke klenare än ca fem centimeter i brösthöjd. För att nå jämförbarhet med den beräknade faktiska avverkningen måste den långsiktiga avverkningen enligt SKA 03 korrigeras med hänsyn till avverkningen på andra ägoslag än skogsmark och avverkningen av döda träd och vindfällen. Korrigeringsfaktorn för avverkningsvolymen uttryckt i m 3 sk är på basis av tillgängligt grundmaterial 1,05. Däremot behöver ingen korrigering göras för det klena röjningsvirket. Det ingår inte i beräkningen av den faktiska avverkningsvolymen. Den årliga volymen klent röjningsvirke uppgår uppskattningsvis till 0,5 1,5 miljoner m 3 sk. Den långsiktiga avverkningen anges primärt i m 3 sk. Hugin-systemet beräknar också avverkningsvolymens fördelning på sortimenten massaved och timmer för olika trädslag. Sorten är i detta fall m 3 f ub. Uppdelningen på timmer och massaved görs genom en teoretisk aptering som enbart tar hänsyn till stockens toppdiameter. Alla stockar med toppdiameter 14 centimeter eller större blir timmer. Alla stockar med toppdiameter i intervallet 5-13 centimeter blir massaved. Kvalitetsaspekter som t.ex. röta och krokighet beaktas inte. Sortimentsutfallet i Hugin blir således inte realistiskt. Förutom att man bortser från virkets kvalitet tas heller inte hänsyn till att stockar, som skulle duga till timmer, av ekonomiska skäl används för massaproduktion. Detta kan t.ex. inträffa när massaindustrin har brist på virke eller när timmerutfallet vid gallring i ett bestånd blir så pass litet att det inte är lönsamt att timmer utgör ett eget sortiment. För att ta fram en någorlunda realistisk uppskattning av den långsiktiga avverkningens fördelning på sortiment har vi, översiktligt beskrivet, gjort på följande sätt. Först fördelas den långsiktiga nettoavverkningen per trädslag på huvudanvändningsområden enligt den procentuella fördelning som återfinns i tabell 9 för hela landet och tabellerna 12, 15, 18 och 21 för balansområdena 1, 2, 3 resp. 4. Därefter görs antaganden om trädslags- och sortimentsfördelningen inom områdena Övrig användning, Export och Lagerökning. Utifrån dessa fördelningar och den långsiktiga nettoavverkningen beräknas volymer i m 3 f ub med uppdelning på trädslag och sortiment för resp. balansområde. Den avverkning som antas användas i skogsindustrin är skillnaden mellan den totala långsiktiga nettoavverkningen och summan av användningen inom de nämnda huvudanvändningsområdena. Fördelningen på trädslag görs på basis av 10

15 trädslagsutfallet i SKA 03 medan fördelningen på sortiment inom trädslag görs utifrån det faktiska utfallet år 2002 enligt Skogsbrukets datacentral (2003). Den långsiktiga nettoavverkningen beräknas endast för trädslagen tall, gran resp. lövträd och för sortimenten massaved och timmer. Merparten av summavolymen för huvudanvändningsområdena Övrig användning, Export och Lagerökning är massaved. Skillnaderna i trädslags- och sortimentsutfall mellan SKA 03 och den ovan beskrivna beräkningen visas i tabell 1. Av tabellen framgår klart att timmerutfallet är väsentligt större i SKA 03 än i de med faktiskt utfall korrigerade uppgifterna. Tabell 1. Sortimentsutfall i SKA 03 och enligt beräkning utifrån faktiskt utfall år 2002 (VMRfördelning). Procent VMR - SKA 03 fördelning Tall Timmer 30,1 22,6 Massaved 9,1 16,6 Totalt 39,2 39,2 Gran Timmer 36,5 27,5 Massaved 11,2 20,2 Totalt 47,8 47,8 Lövträd Totalt 13,0 13,0 Totalt 100,0 100,0 I den skogspolitiska diskussionen hävdas ofta att det bör finnas en stor potential för att öka avverkningarna i framtiden, eftersom vi i Sverige avverkar betydligt mindre än den årliga tillväxten. Särskilt utvecklingen under de senaste åren gör att detta synsätt är oriktigt. Principskissen i figur 3 förklarar varför. 11

16 Milj. per år Tillväxt skogsmark Tillväxt exkl. naturvård Tillväxt minus naturlig avgång Hållbar bruttoavverkning Hållbar nettoavverkning m 3 f ub m 3 sk m 3 sk m 3 sk m 3 sk Figur 3. Principskiss över sambandet mellan tillväxt och hållbar avverkning Tillväxten på skogsmark är för närvarande drygt 100 miljoner m 3 sk per år. I denna uppskattning ingår tillväxten i de frivilliga avsättningarna samt på hänsynsytor, enstaka träd och trädgrupper som lämnas vid föryngringsavverkning. Denna tillväxt är inte tillgänglig för avverkning. Den är i storleksordningen 6 10 miljoner m 3 sk. Den kvarvarande tillväxten är emellertid en bruttotillväxt. Ett avdrag för den del av den naturliga avgången, som inte nyttiggörs, måste därför göras. Den naturliga avgången består huvudsakligen av träd som dör på rot eller stormfälls. Med målet att kraftigt öka volymen hård död ved i skogen har den del av den naturliga avgången som inte nyttiggörs ökat kraftigt. Det kan i dag röra sig om i storleksordningen fem miljoner m 3 sk. När den långsiktiga avverkningen beräknas i Hugin-systemet måste hänsyn tas till åldersrestriktioner m.m. i skogsvårdslagstiftningen. Detta innebär ofta att inte ens den tillväxt som är kvar efter avdragen ovan kan avverkas, åtminstone inte i en nära framtid. Det är dock svårt att kvantifiera denna minuspost. Det finns också en pluspost som inte framgår av figur 3. Avverkningen på andra ägoslag än skogsmark ska läggas till. Den är för närvarande i storleksordningen 1 miljon m 3 sk. Högsta hållbara avverkning Hittills har ingen hållbarhetsanalys utförts på vilken en bestämning av den högsta hållbara avverkningen kan grundas. I denna rapport har därför den högsta hållbara avverkningen bedömts. Bedömningen ligger på den nivå som beräknats i SKA 03 12

17 (Skogsstyrelsen 2004) för balansområdena 1 3 och enligt scenariet SKA Storm (Skogsstyrelsen 2006) för balansområde 4. 13

18 Balanser I detta kapitel redovisas virkesbalanser för hela landet och de fyra balansområdena. Balanserna för hela landet är mer utförliga än för balansområdena. En del uppgifter för enskilda balansområden återfinns endast i avsnittet Hela landet. Hela landet Avverkning Den totala bruttoavverkningen i landet år 2004 uppgick till 86,8 miljoner m 3 sk (Tabell 2). Sedan början av 1990-talet har avverkningen ökat med i storleksordningen 20 miljoner m 3 sk. Balansområdena 1 och 4 har den största avverkningen med ungefär 30 % vardera av avverkningen i hela landet. Tabell 2. Brutto- och nettoavverkning år 2004 med fördelning på balansområden. Miljoner m 3 sk Virkesbalansområde Bo 1 Bo 2 Bo 3 Bo 4 Hela landet Bruttoavverkning 27,0 20,6 13,6 25,6 86,8 Nettoavverkning 26,3 20,1 13,3 25,0 84,7 Avverkningens fördelning på trädslag framgår av tabell 3. Granavverkningen är störst och svarar för drygt hälften av den totala avverkningen. Lövträdsavverkningen utgör en tiondel. Tabell 3. Brutto- och nettoavverkning år 2004 med fördelning på trädslag. Miljoner m 3 sk Trädslag Tall Gran Lövträd Hela landet Bruttoavverkning 33,0 45,2 8,6 86,8 Nettoavverkning 32,2 44,1 8,4 84,7 Tillförsel Den totala tillförseln, som är lika med den totala användningen, var år 2004 i hela landet 78,7 miljoner m 3 f ub (Tabell 4). Det är ungefär 20 miljoner mer än i början av 1990-talet. Av tillförseln utgör nettoimporten drygt 10 %. Den största andelen nettoimport återfinner man i Balansområde 2, ca 14 %. Nettot för inrikeshandeln är förhållandevis liten i alla de fyra balansområdena. En redovisning av denna handel återfinns i nästa kapitel. Importen från utlandet år 2004 uppgick till ca 11 miljoner och exporten från Sverige var ca 2 miljoner m 3 f ub. Importen och exporten beskrivs närmare i kapitlet Utrikeshandel. I tabell 4 redovisas utrikeshandeln till netto 8 och inte 9 miljoner m 3 f ub som ovanstående siffror indikerar. Avvikelsen kan främst förklaras med att handelssiffrorna i tabell 4 kommer från VMR-undersökningen som avser skogsin- 14

19 dustrin medan den totala importen och exporten kommer från SCB:s utrikeshandelsstatistik och avser den totala handeln inklusive t.ex. flis till värmeverk. Tabell 4. Tillförsel av virke år 2004 med fördelning på balansområden. Miljoner m 3 f ub Virkesbalansområde Bo 1 Bo 2 Bo 3 Bo 4 Hela landet Nettoavverkning 21,9 16,8 11,1 20,8 70,6 Virkeslager netto 1) -0,1 0,1-0,1 0,2 0,1 Inrikeshandel netto 2) -0,2 0,2 0,2-0,1 0,0 Utrikeshandel netto 2) 2,3 2,8 0,7 2,2 8,0 Total tillförsel 24,0 19,8 11,9 23,1 78,7 1) Lagerökning -, lagerminskning + 2) Import>export +, export>import - Av tabell 5 framgår att nettoimporten av lövträd utgör hela fyra tiondelar av den totala lövträdstillförseln och att denna import svarar för mer än hälften av den totala nettoimporten. Motsvarande siffror för tall och gran är 6 resp. 5 %. Tabell 5. Tillförsel av virke år 2004 med fördelning på trädslag. Miljoner m 3 f ub Trädslag Tall Gran Lövträd Hela landet Nettoavverkning 26,8 36,7 7,0 70,6 Virkeslager netto 1) 0,1 0,0 0,0 0,1 Utrikeshandel netto 2) 1,7 2,0 4,3 8,0 Total tillförsel 28,6 38,8 11,3 78,7 1) Lagerökning -, lagerminskning + 2) Import>export +, export>import - Användning Skogsindustrin svarade år 2004 för 92 % av den totala svenska virkesanvändningen (Tabell 6). Den övriga användningen är således endast 8 %. Inom skogsindustrin är träfiberindustrin inkl. skivindustri den störste användaren. En fjärdedel av dess användning utgörs av biprodukter, huvudsakligen från sågverksindustrin. 15

20 Tabell 6. Total användning av stamvirke år 2004 med fördelning på balansområden och rundvirke/biprodukter. Miljoner m 3 f ub Sågverks- och plywoodindustrin Virkesbalansområde Bo 1 Bo 2 Bo 3 Bo 4 Hela landet Rundvirke 10,1 8,6 4,8 12,7 36,2 Biprodukter till träfiber- och skivindustrin -3,4-2,9-1,6-3,5-11,4 Totalt netto 6,7 5,8 3,2 9,2 24,8 Träfiberindustrin inkl. skivindustrin Rundvirke 10,7 9,5 5,9 9,0 35,1 Biprodukter 3,9 3,2 1,7 3,7 12,4 Totalt 14,6 12,6 7,7 12,6 47,5 Hela skogsindustrin 21,3 18,4 10,9 21,8 72,3 Övrig användning av stamvirke (rundvirke och flis för energiproduktion, stolpar m.m.) 2,7 1,4 1,0 1,3 6,4 Total användning 24,0 19,8 11,9 23,1 78,7 Av den totala virkesanvändningen utgör tall 36, gran 49 och lövträd 14 % (tabell 7). Nettoanvändningen av tall i skogsindustrin är 28 miljoner m 3 sk, varav 39 % i sågverks- och plywoodindustrin. Motsvarande siffror för gran är 37 miljoner m 3 sk resp. 38 % samt för lövträd 8 miljoner m 3 sk resp. 2 %. 16

21 Tabell 7. Total användning av stamvirke år 2004 med fördelning på trädslag och rundvirke/biprodukter. Miljoner m 3 f ub Trädslag Tall Gran Lövträd Hela landet Sågverks- och plywoodindustrin Rundvirke 15,4 20,6 0,2 36,2 Biprodukter till träfiber- och skivindustrin -4,8-6,5-0,1-11,4 Totalt netto 10,6 14,1 0,1 24,8 Träfiberindustrin inkl. skivindustrin Rundvirke 12,1 15,5 7,5 35,1 Biprodukter 5,2 7,0 0,3 12,5 Totalt 16,9 22,7 7,8 47,5 Hela skogsindustrin 27,5 36,9 7,9 72,3 Övrig användning av stamvirke (rundvirke och flis för energiproduktion, stolpar m.m.) 1,1 1,9 3,4 6,4 Total användning 28,6 38,8 11,3 78,7 Användningen av virke i energiproduktionen och stolp- och tändstickstillverkning m.m., dvs. den övriga användningen i tabell 7 ovan, redovisas i tabell 8. Användningen för energiändamål dominerar kraftigt. Tabell 8. Användning 2004 av stamvirke för andra ändamål än skogsindustriella (Övrig användning) Milj. m 3 f ub Energiproduktion Rundvirke 5,9 Sålda biprodukter från sågverksindustrin 6,8 Totalt 12,7 Stolp- och tändstickstillverkning m.m. 0,5 Totalt 13,2 Användningen av virket från nettoavverkningen i Sverige år 2004 framgår av nedanstående tabell 9. Användningen i skogsindustrin redovisas trädslagsvis med uppdelning på timmer och massaved. Den ringa volym contorta som avverkas är inräknad i tall. Det rundvirke som används i skivindustrin ingår i massaveden. På grund av begränsningar i dataunderlaget kan inte, utan grova antaganden, en motsvarande redovisning göras för den övriga användningen. 17

22 Av den totala nettoavverkningen går hälften till timmer och drygt en tredjedel till massaved. Av användningen i skogsindustrin är 40 % tall, 54 % gran och 6 % lövträd. Tabell 9. Nettoavverkningens användning år 2004 med fördelning på trädslag och sortiment Milj. m 3 f ub % av användning i skogsindustrin % av total nettoavverkning Skogsindustrin Tall Timmer 15,1 24,2 21,4 Massaved 10,2 16,3 14,5 Totalt 25,3 40,5 35,9 Gran Timmer 19,4 31,0 27,4 Massaved 14,2 22,7 20,1 Totalt 33,6 53,8 47,6 Lövträd Timmer 0,2 0,3 0,2 Massaved 3,4 5,4 4,8 Totalt 3,5 5,7 5,0 Summa Timmer 34,7 55,4 49,1 Massaved 27,8 44,4 39,3 Totalt i skogsindustrin 62,5 100,0 88,5 Övrig användning (Rundvirke till trädbränsle, stolpar m.m.) 6,4 9,1 Export 1,6 2,3 Lagerökning 0,2 0,3 Total nettoavverkning 70,6 100,0 Jämförelse mellan faktisk och långsiktig resp. högsta hållbara avverkning I tabell 10 redovisas den faktiska nettoavverkningen under år 2004, den årliga högsta hållbara totala netto- och bruttoavverkningen samt den långsiktiga nettoavverkningen när uppdelning på trädslag och sortimenten massaved och timmer redovisas. Kvantiteterna är uttryckta i m 3 f ub och för bruttoavverkningen även i m 3 sk. Det virke som ingår i övrig användning har något oegentligt fördelats på timmer och massaved för att möjliggöra jämförelsen med den långsiktiga avverkningen. Detta och virkets fördelning på trädslag har gjorts utifrån antaganden och är därför osäker. I tabellen återfinns också uppgifter om den totala bruttoavverkningen uttryckt i m 3 sk. Den långsiktiga och den högsta hållbara avverkningen avser ett genomsnitt för åren med undantag för balansområde 4 där de avser åren

23 Tabell 10. Faktisk avverkning år 2004 och årlig långsiktig resp. högsta hållbara avverkning för perioden ). Hela landet. Miljoner m 3 f ub. Se även texten Faktisk nettoavverkning 2004 (1) Årlig långsiktig resp. högsta hållbara avverkning ) 2014 (2) Differens (2)-(1) Differens (2)-(1) i % av (1) Tall Timmer 15,5 15,2-0,3-1,8 Massaved 11,3 11,2-0,1-0,6 Totalt 26,8 26,5-0,3-1,3 Gran Timmer 20,1 18,0-2,1-11,5 Massaved 16,6 14,9-1,7-11,3 Totalt 36,7 33,0-3,8-11,4 Lövträd Timmer 0,5 0,9 0,4 45,6 Massaved 6,5 9,8 3,3 33,8 Totalt 7,0 10,7 3,7 34,8 Summa Timmer 36,1 34,2-1,9-5,7 Massaved 34,4 36,0 1,6 4,3 Totalt 70,6 70,2-0,4-0,5 Bruttoavverkning, m 3 sk 86,8 84,2-2,6-3,0 1) i balansområde 4 Som framgår av ovanstående tabell 10 är skillnaden knappt 3 miljoner m 3 sk mellan den faktiska bruttoavverkningen 2004 och den årliga högsta hållbara bruttoavverkningen Uttryckt i nettoavverkning m 3 f ub är skillnaden endast 0,4 miljoner m 3 f ub. För timmer finns ett litet underskott och för massaved ett litet överskott. Det bör observeras att det endast är för bruttoavverkningen som uppgifterna om den faktiska och den högsta hållbara avverkningen är helt jämförbara. Detta beror på att i den faktiska bruttoavverkningen ingår spill i form av kvarlämnade fällda hela träd m.m. I fallet högsta hållbara avverkning antas att alla träd som fälls kommer att utnyttjas eftersom det är svårt att förutsäga hur stort spillet kommer att bli i framtiden. Om man så önskar kan man anta en viss andel framtida spill, varvid den högsta hållbara nettoavverkningen uttryckt i m 3 f ub (70,2) kommer att reduceras. Den långsiktiga nettoavverkningen är mycket större än den faktiska för lövträd. För tall finns ett litet underskott, medan det är stort för gran. Den högsta hållbara avverkningen av gran understiger den faktiska med så mycket som knappt fyra miljoner m 3 f ub. Underskottet för tall är i relativa tal något större för timmer än för massaved. Det relativa underskottet för gran är lika stort för massaved som för timmer. Som senare redovisas är dock skillnaderna mellan balansområdena stora. Diagrammet i figur 4 visar förutom faktisk bruttoavverkning år 2004 och den högsta hållbara bruttoavverkning åren även den bruttoavverkning år 2004 som skulle ha krävts för att tillgodose virkesanvändningen detta år. För enkelhetens skull kallas denna bruttoavverkning här för bruttoanvändning. Dessut- 19

24 om visas den genomsnittliga högsta hållbara bruttoavverkningen under åren samt maximi- och minimivärden under denna period. Den totala bruttoanvändningen var år 2004 ca 8 miljoner m 3 sk större än avverkningen. Med ett antagande om att utrikeshandeln inte hade funnits skulle avverkningen behövt vara lika stor för att tillgodose det svenska behovet av virke. Den totala bruttoanvändningen år 2004 överstiger den högsta hållbara avverkningsnivån för åren med ca 10 miljoner m 3 sk. På längre sikt ökar den högsta hållbara avverkningen och är i genomsnitt för åren ca 95 miljoner m 3 sk. Detta är i nivå med bruttoanvändningen år Milj m³sk 0 Bruttoanvändning 2004 Faktisk avverkning 2004 Högsta hållbara Högsta hållbara avverkning avverkning , medelvärde och spridning Figur 4. Bruttoanvändning och bruttoavverkning år Årlig högsta hållbara bruttoavverkning för perioden ( i balansområde 4) samt medeltal och maximi- och minimivärden för perioden Hela landet. Balansområde 1 Avverkning, tillförsel och användning Uppgifterna om avverkning, tillförsel och användning av virke återfinns i tabellerna 2, 4, resp. 6. Bruttoavverkningen i balansområde 1 uppgick år 2004 till 27 miljoner m 3 sk. Tillförseln och användningen var 24 miljoner m 3 f ub. Av tillförseln utgjorde nettoimporten från utlandet ca 10 %. Inrikeshandeln gav ett litet exportnetto på 0,2 miljoner m 3 f ub. Som framgår av tabell 11 dominerar massaveds- och flisimporten medan sågtimmerimporten är marginell. Nästan hälften av den totala importen är lövmassaved. 20

25 Tabell 11. Handel med virke år 2004 i balansområde m 3 f ub Barrsågtimmer Barrmassaved Lövtimmer Lövmassaved Flis Totalt Utrikeshandel Import Export Netto Inrikeshandel Import 9 9 Export Netto Totalt Import Export Netto Skogsindustrin svarade år 2004 för 89 % av den totala virkesanvändningen i balansområde 1 (Tabell 6). Den övriga användningen är således 11 %. Inom skogsindustrin är träfiberindustrin inkl. skivindustri den störste användaren med två tredjedelar av användningen. En fjärdedel av dess användning utgörs av biprodukter, huvudsakligen från sågverksindustrin. Sågverks- och plywoodindustrin använde ungefär lika mycket rundvirke som träfiber- och skivindustrin, miljoner m 3 f ub. Nettoavverkningens användning redovisas i tabell 12 nedan. Av den totala nettoavverkningen går 45 % till timmer och 39 % till massaved. Den övriga användningen utgör 16 %. Av användningen i skogsindustrin är 51 % tall, 43 % gran och 6 % lövträd. 21

26 Tabell 12. Nettoavverkningens användning år 2004 i balansområde 1 med fördelning på trädslag och sortiment. Miljoner m 3 f ub Milj. m 3 f ub % av användning i skogsindustrin % av total nettoavverkning Skogsindustrin Tall Timmer 5,7 30,6 25,9 Massaved 3,8 20,5 17,3 Totalt 9,5 51,1 43,2 Gran Timmer 4,2 22,7 19,2 Massaved 3,8 20,7 17,5 Totalt 8,0 43,4 36,7 Lövträd Timmer 0,0 0,0 0,0 Massaved 1,0 5,4 4,6 Totalt 1,0 5,5 4,6 Summa Timmer 9,9 53,4 45,1 Massaved 8,6 46,6 39,4 Totalt i skogsindustrin 18,5 100,0 84,5 Övrig användning (Rundvirke till trädbränsle, stolpar m.m.) 2,7 12,3 Export 0,4 1,8 Levererat till annat balansområde 0,3 1,4 Lagerökning 0,1 0,5 Total nettoavverkning 21,9 100,0 Jämförelse mellan faktisk och långsiktig resp. högsta hållbara avverkning I tabell 13 redovisas den faktiska nettoavverkningen under år 2004, den årliga högsta hållbara totala netto- och bruttoavverkningen samt den långsiktiga nettoavverkningen när uppdelning på trädslag och sortimenten massaved och timmer redovisas. Se även kommentarer i föregående avsnitt Hela landet. Som framgår av tabellen var den högsta hållbara bruttoavverkningen mindre än den faktiska bruttoavverkningen år Det totala underskottet var ungefär 1 miljon m 3 sk. Underskottet är relativt sett betydligt större för massaved än för timmer. Underskottet är stort för gran och marginellt för tall. Lövträden uppvisar ett ganska stort överskott. 22

27 Tabell 13. Faktisk avverkning år 2004 och årlig långsiktig resp. högsta hållbara avverkning för perioden Balansområde 1. Miljoner m 3 f ub. Faktisk nettoavverkning 2004 (1) Årlig långsiktig resp. högsta hållbara avverkning (2) Differens (2)-(1) Differens (2)-(1) i % av (1) Tall Timmer 5,8 5,8 0,0 0,0 Massaved 4,2 4,1-0,1-1,7 Totalt 10,0 9,9-0,1-0,8 Gran Timmer 4,4 4,4 0,0 0,6 Massaved 5,0 4,1-0,9-23,0 Totalt 9,4 8,5-0,9-10,7 Lövträd Timmer 0,1 0,0 0,0-110,7 Massaved 2,5 3,1 0,6 20,6 Totalt 2,5 3,1 0,6 19,4 Summa Timmer 10,3 10,3 0,0-0,1 Massaved 11,7 11,3-0,4-3,3 Totalt 21,9 21,6-0,4-1,8 Bruttoavverkning, m 3 sk 27,0 25,9-1,1-4,3 Bruttoanvändningen år 2004 var ca 3 miljoner m 3 sk över den högsta hållbara avverkningsnivån i perioden Se figur 5. Under efterföljande perioder ökar den högsta hållbara avverkningen med 4 miljoner m 3 sk till i genomsnitt ca 30 miljoner m 3 sk. 23

28 Milj Milj 3m³sk k Bruttoanvändning 2004 Faktisk avverkning 2004 Högsta hållbara avverkning Högsta hållbara avverkning , medelvärde och spridning Figur 5..Bruttoanvändning och bruttoavverkning år Årlig högsta hållbara bruttoavverkning för perioden samt medeltal och maximi- och minimivärden för perioden Balansområde 1. Balansområde 2 Avverkning, tillförsel och användning Uppgifterna om avverkning, tillförsel och användning av virke återfinns i tabellerna 2, 4, resp. 6. Bruttoavverkningen i balansområde 2 uppgick år 2004 till knappt 21 miljoner m 3 sk. Tillförseln och användningen var knappt 20 miljoner m 3 f ub. Av tillförseln utgjorde nettoimporten från utlandet 14 %. Inrikeshandeln gav ett importnetto på 0,2 miljoner m 3 f ub. Jämfört med den totala tillförseln är inrikeshandeln liten. Importen är dock betydande. Se vidare tabell 14. Tabell 14. Handel med virke år 2004 i balansområde m 3 f ub Barrsågtimmer Barrmassaved Lövtimmer Lövmassaved Flis Totalt Utrikeshandel Import Export Netto Inrikeshandel Import Export Netto Totalt Import Export Netto

29 Skogsindustrin svarade år 2004 för 93 % av den totala virkesanvändningen i balansområde 2 (Tabell 6). Den övriga användningen är således 7 %. Inom skogsindustrin är träfiberindustrin inkl. skivindustri den störste användaren med två tredjedelar av användningen. En fjärdedel av dess användning utgörs av biprodukter, huvudsakligen från sågverksindustrin. Sågverks- och plywoodindustrin använde något mindre mängd rundvirke än träfiber- och skivindustrin. Nettoavverkningens användning redovisas i tabell 15 nedan. Av den totala nettoavverkningen går 47 % till timmer och 36 % till massaved. Den övriga användningen utgör 17 %. Av användningen i skogsindustrin är 53 % tall, 43 % gran och 4 % lövträd. Tabell 15. Nettoavverkningens användning år 2004 i balansområde 2 med fördelning på trädslag och sortiment. Miljoner m 3 f ub Milj. m 3 f ub % av användning i skogsindustrin % av total nettoavverkning Skogsindustrin Tall Timmer 4,5 32,4 26,9 Massaved 2,9 20,6 17,1 Totalt 7,4 53,0 44,0 Gran Timmer 3,3 23,9 19,8 Massaved 2,7 19,3 16,0 Totalt 6,0 43,2 35,9 Lövträd Timmer 0,0 0,2 0,1 Massaved 0,5 3,6 3,0 Totalt 0,5 3,8 3,2 Summa Timmer 7,9 56,5 46,9 Massaved 6,1 43,5 36,1 Totalt i skogsindustrin 13,9 100,0 83,0 Övrig användning (Rundvirke till trädbränsle, stolpar m.m.) 1,4 8,3 Export 0,4 2,4 Levererat till annat balansområde 1,0 6,0 Lagerökning 0,0 0,0 Total nettoavverkning 16,8 100,0 Jämförelse mellan faktisk och långsiktig resp. högsta hållbara avverkning I tabell 16 redovisas den faktiska nettoavverkningen under år 2004, den årliga högsta hållbara totala netto- och bruttoavverkningen samt den långsiktiga nettoavverkningen när uppdelning på trädslag och sortimenten massaved och timmer redovisas. Se även kommentarer i föregående avsnitt Hela landet. Som framgår av tabellen var den högsta hållbara bruttoavverkningen mindre än den faktiska år 25

30 2004. Det totala underskottet var ca 2 miljon m 3 sk. Relativt sett är det betydligt större för timmer än för massaved. För gran är underskottet stort, mer än 20 %. Tall uppvisar ett litet underskott och lövträd ett stort överskott. Tabell 16. Faktisk avverkning år 2004 och årlig långsiktig resp. högsta hållbara avverkning för perioden Balansområde 2. Miljoner m 3 f ub Faktisk nettoavverkning 2004 (1) Årlig långsiktig resp. högsta hållbara avverkning (2) Differens (2)- (1) Differens (2)- (1) i % av (1) Tall Timmer 4,7 4,3-0,4-8,2 Massaved 3,4 3,3-0,1-2,4 Totalt 8,1 7,6-0,4-5,7 Gran Timmer 3,8 3,0-0,8-26,0 Massaved 3,5 3,0-0,5-15,7 Totalt 7,3 6,0-1,3-20,9 Lövträd Timmer 0,1 0,1 0,0 37,4 Massaved 1,3 1,6 0,2 15,6 Totalt 1,4 1,7 0,3 17,1 Summa Timmer 8,5 7,4-1,1-14,7 Massaved 8,2 7,9-0,3-3,8 Totalt 16,8 15,4-1,4-9,1 Bruttoavverkning, m 3 sk 20,6 18,4-2,2-11,8 Bruttoanvändningen år 2004 var ca 5 miljoner m 3 sk över den årliga hållbara avverkningsnivån i perioden Se figur 6. Under efterföljande perioder ökar den hållbara avverkningsnivån med 4 miljoner m 3 sk till i genomsnitt 22 miljoner m 3 sk och ligger då ungefär 2 miljoner m 3 sk lägre än bruttoanvändningen år

31 Milj m³sk Bruttoanvändning 2004 Faktisk avverkning 2004 Högsta hållbara avverkning Högsta hållbara avverkning , medelvärde och spridning Figur 6. Bruttoanvändning och bruttoavverkning år Årlig högsta hållbara bruttoavverkning för perioden samt medeltal och maximi- och minimivärden för perioden Balansområde 2. Balansområde 3 Avverkning, tillförsel och användning Uppgifterna om avverkning, tillförsel och användning av virke återfinns i tabellerna 2, 4, resp. 6. Bruttoavverkningen för balansområde 3 uppgick år 2004 till knappt 14 miljoner m 3 sk. Tillförseln och användningen var 12 miljoner m 3 f ub. Av tillförseln utgjorde nettoimporten från utlandet 7 %. Inrikeshandeln gav ett litet importnetto på 0,2 miljoner m 3 f ub, men såväl inrikes export som import är ganska stor. Importen från utlandet har mindre betydelse än i övriga balansområden. Se vidare tabell 17. Tabell 17. Handel med virke år 2004 i balansområde m 3 f ub Barrsågtimmer Barrmassaved Lövtimmer Lövmassaved Flis Totalt Utrikeshandel Import Export Netto Inrikeshandel Import Export Netto Totalt Import Export Netto

32 Skogsindustrin svarade år 2004 för 92 % av den totala virkesanvändningen i balansområde 3 (Tabell 6). Den övriga användningen är således 8 %. Inom skogsindustrin är träfiberindustrin inkl. skivindustri den störste användaren med drygt två tredjedelar av användningen. En femtedel av dess användning utgörs av biprodukter, huvudsakligen från sågverksindustrin. Sågverks- och plywoodindustrin använde ca 1 miljon m 3 f ub mindre rundvirke än träfiber- och skivindustrin. Nettoavverkningens användning redovisas i tabell 18 nedan. Av den totala nettoavverkningen går 36 % till timmer och 34 % till massaved. Den övriga användningen utgör 30 %. Av användningen i skogsindustrin är 34 % tall, 61 % gran och 6 % lövträd. Tabell 18. Nettoavverkningens användning år 2004 i balansområde 3 med fördelning på trädslag och sortiment. Miljoner m 3 f ub Milj. m 3 f ub % av användning i skogsindustrin % av total nettoavverkning Skogsindustrin Tall Timmer 1,1 14,7 10,4 Massaved 1,5 19,0 13,4 Totalt 2,6 33,6 23,8 Gran Timmer 2,8 36,5 25,8 Massaved 1,9 24,0 17,0 Totalt 4,7 60,6 42,9 Lövträd Timmer 0,0 0,3 0,2 Massaved 0,4 5,5 3,9 Totalt 0,5 5,8 4,1 Summa Timmer 4,0 51,5 36,4 Massaved 3,8 48,5 34,4 Totalt i skogsindustrin 7,8 100,0 70,8 Övrig användning (Rundvirke till trädbränsle, stolpar m.m.) 1,0 9,1 Export 0,3 2,7 Levererat till annat balansområde 1,8 16,4 Lagerökning 0,1 0,9 Total nettoavverkning 11,0 100,0 Jämförelse mellan faktisk och långsiktig resp. högsta hållbara avverkning I tabell 19 redovisas den faktiska nettoavverkningen under år 2004, den årliga högsta hållbara totala netto- och bruttoavverkningen samt den långsiktiga nettoavverkningen när uppdelning på trädslag och sortimenten massaved och timmer redovisas. Se även kommentarer i föregående avsnitt Hela landet. Som framgår av tabellen var den högsta hållbara bruttoavverkningen lika stor som den faktiska 28

33 år För timmer finns ett underskott och för massaved ett överskott. För lövträd är den högsta hållbara bruttoavverkningen mycket större än den faktiska. Överskottet är ungefär 50 %. För tall och gran finns emellertid ett underskott på 7 9 %. Tabell 19. Faktisk avverkning år 2004 och årlig långsiktig resp. högsta hållbara avverkning för perioden Balansområde 3. Miljoner m 3 f ub Faktisk nettoavverkning 2004 (1) Årlig långsiktig resp. högsta hållbara avverkning (2) Differens (2)- (1) Differens (2)-(1) i % av (1) Tall Timmer 1,8 1,6-0,2-10,0 Massaved 1,9 1,8-0,2-8,5 Totalt 3,7 3,4-0,3-9,2 Gran Timmer 3,8 3,5-0,3-8,7 Massaved 2,6 2,5-0,1-4,8 Totalt 6,4 6,0-0,4-7,1 Lövträd Timmer 0,1 0,2 0,1 54,5 Massaved 0,9 1,8 0,9 51,4 Totalt 1,0 2,0 1,0 51,8 Summa Timmer 5,7 5,3-0,3-6,4 Massaved 5,4 6,0 0,6 10,6 Totalt 11,1 11,4 0,3 2,6 Bruttoavverkning, m 3 sk 13,6 13,6 0,0 0,2 Bruttoanvändningen år 2004 var lika stor som den årliga hållbara avverkningsnivån i perioden Se figur 7. Den hållbara avverkningsnivån förblir i genomsnitt lika stor under efterföljande perioder. 29

34 Milj m³sk Bruttoanvändning 2004 Faktisk avverkning 2004 Högsta hållbara avverkning Högsta hållbara avverkning , medelvärde och spridning Figur 7. Bruttoanvändning och bruttoavverkning år Årlig högsta hållbara bruttoavverkning för perioden samt medeltal och maximi- och minimivärden för perioden Balansområde 3. Balansområde 4 Avverkning, tillförsel och användning Uppgifterna om avverkning, tillförsel och användning av virke återfinns i tabellerna 2, 4, resp. 6. Bruttoavverkningen i balansområde 4 uppgick år 2004 till knappt 26 miljoner m 3 sk. Tillförseln och användningen var 23 miljoner m 3 f ub. Av tillförseln utgjorde nettoimporten från utlandet 10 %. Inrikeshandeln gav ett exportnetto på 0,1 miljoner m 3 f ub. Importen från utlandet är betydande. Se vidare tabell 20. Tabell 20. Handel med virke år 2004 i balansområde m 3 f ub Barrsågtimmer Barrmassaved Lövtimmer Lövmassaved Flis Totalt Utrikeshandel Import Export Netto Inrikeshandel Import Export Netto Totalt Import Export Netto