Verksamhetsplan Rapport 2017:44

Transkript

1 Verksamhetsplan 2018 Rapport 2017:44

2 Diarienr: Rapportnr: 2017:44 ISSN: X Redaktör: Jonas Lundqvist, Nina Ander och Per Milberg Omslagsfoton: Ida Edgren, Martin Fransson, Misak Nalbandian Utgivare: Länsstyrelsen Västra Götalands län, avdelningen för verksamhetsstöd Rapporten finns som pdf på under Publikationer/Rapporter samt på Länsstyrelsens intranät

3 Innehåll 1. Länsledningen inleder Strategisk planering AGENDA LÄNSSTYRELSEGEMENM MÅLKARTA VISION OCH MÅLBILD FOKUSOMRÅDEN LÄNSSTYRELSENS TVÄRGRUPPER LÄNSSTYRELSENS FORTTTA UTVECKLINGRBETE Operativ planering EXTERNA UPPDRAG INTERNA STÖD- OCH STYRPROCESSER FRAMGÅNGSFAKTORER RISKANALYS Budget Bilagor BILAGA 1 AGENDA 2030 GLOBALA MÅL BILAGA 2 STYRMODELL DETALJERAD STRUKTUR BILAGA 3 REGLERINGSBREVSUPPDRAG BILAGA 4 REGERINGSUPPDRAG BILAGA 5 ÖVERGRIPANDE UPPDRAG FRÅN LÄNSLEDNINGEN BILAGA 6 - FRAMGÅNGSFAKTORER MÅL NYCKELTAL MÅLNIVÅER BILAGA 7 HANDLÄGGNINGSTIDSMÅL Förkortningar I dokumentet förekommer förkortningar av avdelningarnas namn enligt följande: LA: Landsbygdsavdelningen MA: Miljöskyddsavdelningen NA: Naturavdelningen : Samhällsavdelningen VA: Vattenavdelningen AV: Avdelningen för verksamhetsstöd IT: IT-avdelningen Kansli: Länsledningens kansli

4 1. Länsledningen inleder Västra Götaland är ett stort län med drygt 1,6 miljoner invånare och 49 kommuner. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har ett övergripande uppdrag, att arbeta för ett hållbart samhälle. Flera satsningar pågår för att utveckla länet och skapa såväl en stark storstadsregion som en levande landsbygd. Samhällsplanering, landsbygdsutveckling och miljömålsarbete är fokusområden för Länsstyrelsens arbete under Fokusområdena ska leda myndighetens verksamhet mot visionen om det hållbara samhället och Agenda 2030 med de tre sinsemellan lika viktiga perspektiven: socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling. Genom att ta ansvar för dessa frågor skapar Länsstyrelsen samhällsnytta och fungerar som utvecklingspartner till kommuner, myndigheter och andra intressenter. I regleringsbrevet finns ett ökat fokus på säkerhetsfrågor vilket avspeglar samhällsutvecklingen i stort. Risken för allvarliga samhällsstörningar har ökat de senaste åren och i verksamhetsplaneringen har flera nya uppdrag tillkommit inom bland annat civilt försvar och totalförsvarsplanering. Det kommande året är ett valår och Länsstyrelsen är regional valmyndighet. Planeringen och genomförandet av bland annat den slutliga sammanräkningen av rösterna involverar ett flertal medarbetare under en längre period. Valet 2018 är särskilt intressant ur ett säkerhetsperspektiv och arbetet med att förhindra obehörig påverkan på val och valresultat blir en viktig uppgift för myndigheten. Länsstyrelsen i Västra Götalands län är värdlän för länsstyrelsernas gemensamma IT-verksamhet. Under 2018 fortsätter arbetet med ökad informationssäkerhet och kompetenshöjande insatser inom kontinuitetsplanering. Länsstyrelsen arbetar vidare med att säkerställa en god förvaltningskultur för att stärka samhällets förtroende och tillit för myndigheten. Vi fortsätter arbetet med att utveckla medarbetarskap och ledarskap. Genom ökad digitalisering skapar vi en enklare vardag för medborgare och samhälle samtidigt som vi höjer kvaliteten och effektiviteten i våra verksamheter. En ny styrmodell är under utveckling och har satt avtryck i arbetet med verksamhetsplanen. Under 2018 kommer utvecklingen fortsätta och både verksamhetsplanering och uppföljning kommer att digitaliseras. Verksamhetsplanen ska tydliggöra Länsstyrelsens gemensamma mål och prioriteringar för Grunden för att Länsstyrelsen ska nå sina mål är alla medarbetares insatser i vardagen. Genom att vi alla är framåtriktade förvaltare och lyhörda experter finns goda förutsättningar att vi ska klara vårt uppdrag på ett framgångsrikt sätt. Anders Danielsson Landshövding Lisbeth Schultze Länsöverdirektör 3

5 2. Strategisk planering Den strategiska planeringen ska genom vision, målbild och fokusområden beskriva Länsstyrelsens långsiktiga ambition. Huvudsakligen ska den vara bestående över tid och skapa inriktningen för den årliga planeringen. Länsstyrelsen ska arbeta i riktning mot globala och nationella initiativ som regeringen antagit och som avser de områden Länsstyrelsen verkar inom. 2.1 Agenda 2030 Agenda 2030 är en global handlingsplan som syftar till att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling på jorden ur ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Agendan innehåller 17 mål (se bilaga 1) som i sin tur är indelade i 169 delmål. De globala målen är integrerade och odelbara, vilket innebär att inget mål kan nås på bekostnad av ett annat. Regeringen har antagit Agenda 2030 som arbetssätt att vägleda och styra svensk statlig förvaltning. Ambitionen från regeringen är att Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030 både på hemmaplan och när det gäller att bidra till det globala genomförandet. Länsstyrelsens verksamhet berör de flesta av målen inom Agenda Som myndighet ska Länsstyrelsen verka för att regeringens nationella mål får genomslag i länet. Målen inom Agenda 2030 ska beaktas i verksamheten och Länsstyrelsen ska sträva mot gemensamma arbetssätt och samverkansformer i detta arbete. Målen i Agenda 2030 omsätts i Länsstyrelsens verksamhet genom miljömålsarbetet och handlingsplanen för jämställdhet och jämlikhet samt myndighetens fokusområden Handlingsplan för jämställdhet och jämlikhet Genom Länsstyrelsens handlingsplan för jämställdhet och jämlikhet konkretiseras myndighetens arbete med mänskliga rättigheter och att integrera ett rättighetsperspektiv i verksamheten, samtidigt som det bidrar till de målen i Agenda Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen Länsstyrelsens regionala åtgärdsprogram för miljömålen identifierar utmaningar och anger konkreta åtgärder som bidrar till både miljömålen och målen i Agenda Länsstyrelsegemensam målkarta En länsstyrelsegemensam målkarta för utveckling och förvaltning har beslutats för länsstyrelserna. Fyra gemensamma mål har definierats med fokus på helhetsperspektiv och samverkan (se bild nedan). De länsstyrelsegemensamma målen ska beaktas i Länsstyrelsens verksamhetsplanering. 4

6 2.3 Vision och målbild Verksamhetsplaneringen tar sin utgångspunkt i vår vision Länsstyrelsen för det hållbara samhället. Målen i Agenda 2030 ger en övergripande definition av det hållbara samhälle som Länsstyrelsen arbetar mot. För att systematisera och konkretisera arbetet med att förflytta organisationen i riktning mot visionen finns målbild 2017 framtagen som visualiseras i den internt vedertagna benämningen solen. Målbilden behålls även 2018 men kommer att ses över under verksamhetsåret. 2.4 Fokusområden Länsstyrelsens fokusområden är Samhällsplanering, Landsbygdsutveckling och Verka för att miljömålen nås. De ska leda myndighetens verksamhet mot visionen om det hållbara samhället och Agenda De ska även utgöra en gemensam grund för styrning, planering och uppföljning såväl i det långsiktiga som i det dagliga arbetet. Länsstyrelsen bedriver en bred verksamhet med många inriktningar som var och en ska leda mot det hållbara samhället. Intressen inom och mellan fokusområden kan i vissa fall motverka varandra. Det är därför viktigt att beakta en balans och avvägning där det samlade arbetet ska leda mot det hållbara samhället. Frågan är viktig och ingår som en del i Länsstyrelsens fortsatta utvecklingsarbete (se sidan 9). Ansvarig avdelning svarar för myndighetens samlade uppföljning avseende respektive fokusområde. Samhällsplanering (Samhällsavdelningen) Landsbygdsutveckling (Landsbygdsavdelningen) Verka för att miljömålen nås (Miljöskyddsavdelningen) Samhällsplanering Länsstyrelsen är en tvärsektoriell myndighet. Våra samlade ansträngningar syftar till att Västra Götaland ska vara ett bra län att leva och verka i. Genom ett effektivt och välavvägt myndighetsarbete, en gedigen informationsverksamhet och samordning av en stor mängd samhällsnyttiga funktioner tar vi ansvar för att bygga ett hållbart samhälle som är öppet för nuvarande och nya medborgare i nuvarande och framtida generationer. Inom fokusområde samhällsplanering är följande områden särskilt angelägna under 2018: Bostad för alla En av länets stora utmaningar är att bereda bostäder för alla som har behov av det, oavsett var i länet de önskar bosätta sig. I samverkan med kommuner och övriga aktörer ska Länsstyrelsen därför inrikta myndighetsarbetet, administration av bidrag samt informationsgivandet så att bästa möjliga förutsättningar uppkommer i sam- 5

7 hället för att tillgodose dessa behov, utan att ge avkall på tvingande behov som riksintressen eller andra förutsättningar för människors hälsa och välbefinnande. Mottagning av nyanlända Flyktingströmmarna har minskat i omfattning och samhällets uppdrag inriktas nu på att integrera den stora mängden människor som anlände till Sverige under 2015 och De nyanlända ska komma i sysselsättning, få bostäder och uppnå en god hälsa. För att åstadkomma detta kommer Länsstyrelsen ge råd, stöd och bidrag till kommuner, företag och frivilligorganisationer. Länsstyrelsen kommer använda sin tvärsektoriella kompetens för att finna effektiva sätt att uppnå målen med integrationspolitiken i hela Västra Götalands län. Civilt försvar och krisberedskap Risken för allvarliga samhällsstörningar har accentuerats de senaste åren genom terrorattentat, klimatberoende störningar och ökande flyktingströmmar. Samtidigt har det säkerhetspolitiska läget försämrats och ett ökat hot mot fred föreligger såväl i form av en väpnad konflikt som andra störningar skapade av främmande makt eller organisationer. För att möta denna utveckling kommer Länsstyrelsen att utbilda, informera och öva kommunerna och övriga berörda aktörer i krisberedskap och civilt försvar. Inom krisberedskap kommer Länsstyrelsen att ägna särskild uppmärksamhet åt klimatanpassningsåtgärder och åtgärder som stärker samhällets förmåga att stå emot hastigt uppkomna ansträngningar. Inom civilt försvar kommer vi att förbereda samhällets aktörer på att avvärja och skydda befolkningen mot hot samt ta ansvar för totalförsvarsplaneringen inklusive samverkan med försvarsmakten. I länsstyrelsens egna verksamhet kommer förberedelser att göras för att stå starkare inför eventuella samhällsstörningar och genomföra åtgärder som stärker vår förmåga att stå emot risken för störningar orsakade av oönskad påverkan utifrån och att samordna samhällets resurser i ett sådant läge Landsbygdsutveckling Länsstyrelsen arbetar för en hållbar utveckling i samverkan mellan stad och land genom att utveckla landsbygdens företag utifrån ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Med hänsyn till miljömålen såväl som ökad konkurrenskraft och ökad service tar Länsstyrelsen ansvar för en levande landsbygd där människor kan leva, bo och verka. Länsstyrelsen arbetar i enlighet med den svenska livsmedelsstrategin för en god livsmedelsproduktion och en sund livsmedelshantering som inkluderar en god djurhållning, ett starkt miljöskydd samt bidrar till miljömålen. Länsstyrelsen ser till att jordbruks- och landsbygdspolitiken får genomslag i länet samtidigt som länets natur- och kulturmiljöer bevaras. Genom att handlägga och besluta om stöd och miljöersättningar, sprida kunskap i olika utbildningsaktiviteter samt genomföra tillsyn och kontroller arbetar vi för en hållbar utveckling. 6

8 Inom området Landsbygdsutveckling är följande frågor särskilt prioriterade 2018: Samverka inom hela Länsstyrelsen i landsbygdsfrågor för en landsbygd där människor kan leva, bo och verka Livsmedelsproduktion med livsmedelsproduktion avses hela kedjan från jord till bord. Prioriteringen avser utvecklande och stödjande åtgärder varav tillsyn är en del Handläggning som bidrar till landsbygdsutveckling Länsstyrelsen har en effektiv handläggning av samtliga ärenden som rör landsbygden Verka för att miljömålen nås Länsstyrelsen verkar för ett samhälle där de stora miljö- och klimatproblemen är lösta. Miljömålen genomsyrar en stor del av vår verksamhet i allt från att sprida kunskap till att skydda och förvalta natur- och vattenområden. Även i arbetet med tillsyn, tillståndsprövningar och utbetalning av bidrag genomsyrar miljömålen verksamheten. Länsstyrelsen är en av flera aktörer som ansvarar för att vidta åtgärder inom det regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland. Programmet är indelat i fyra utmaningar: Minskad klimatpåverkan och ren luft Hållbar användning av vattenmiljöer Hållbart brukande av skog och odlingslandskap God boendemiljö och hållbar konsumtion Inom utmaningarna finns åtgärder som bidrar till både miljömålen och de globala målen i Agenda För att skapa en helhet i det regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen har följande planer och program integrerats: Klimat 2030 Västra Götaland ställer om, Åtgärdsprogram för havsmiljön samt Åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt och Södra Östersjöns vattendistrikt. 2.5 Länsstyrelsens tvärgrupper På Länsstyrelsen finns två tvärgrupper: Tvärgrupp Miljömål och Tvärgrupp Göteborg. Arbetet i tvärgrupperna leds av en utvecklingsledare som arbetar tillsammans med medarbetare från olika avdelningar. Utvecklingsledaren ansvarar för att rapportera till den operativa respektive strategiska styrgruppen (Länsstyrelsens ledningsgrupp) Tvärgrupp miljömål Länsstyrelsen har en central roll i länets miljö- och klimatarbete. I länsstyrelseinstruktionen framgår att myndigheten ska samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet, utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram, stödja kommunerna med underlag i deras arbete samt verka för att generationsmålet och miljömålen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen och i det regionala tillväxtarbetet. Tvärgrupp Miljömål har uppdraget att samordna myndighetens arbete med miljömålen. 7

9 Länsstyrelsen har via länsstyrelsernas regleringsbrev uppdraget att samordna, främja och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik för energiomställning och minskad klimatpåverkan. Genom tvärgruppens arbete möjliggörs synergier i miljömåls- och energi- och klimatuppdragen. Tvärgruppen samordnar internt ett av Länsstyrelsens fokusområden, Verka för att miljömålen nås, vilket bland annat innebär att vara drivande i hur myndigheten kan utvecklas genom nya arbetssätt. Tvärgruppens arbete utgår ifrån miljömålen men bidrar även till fokusområdena Samhällsplanering och Landsbygdsutveckling, bland annat genom arbetet med att driva och samordna åtgärdsprogrammet för miljömålen. Tvärgruppen inriktar sitt arbete på miljö, men för att nå en hållbar utveckling behöver sociala, miljömässiga, och ekonomiska dimensioner samspela. Därför är det av yttersta vikt att fortsätta utveckla miljömålsarbetet tillsammans med arbetet för Agenda Det tvärsektoriella arbetssättet främjar helhetssyn och leder till högre kvalitet och ett mer effektivt miljömålsarbete. I slutet av 2017 fastställdes Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - det regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Västra Götalandsregionen har ett särskilt ansvar att stödja länets aktörer genom att bidra till samverkan, följa upp åtgärder inom de fyra utmaningarna och sprida goda exempel. Det är en särskild utmaning för Länsstyrelsen att nå de aktörer vars engagemang och åtgärder är viktiga för att nå miljömålen Tvärgrupp Göteborg Tvärgrupp Göteborg har uppdraget att genom ett samlat tvärsektoriellt arbetssätt, med en samling av resurser, skapa en effektiv och rättssäker hantering av ärenden inom Göteborgs kommungräns inklusive Västsvenska paketet. Tvärgruppen arbetar med samhällsplanering och är därför en naturlig del av Länsstyrelsens fokusområde med samma namn. Tvärgruppens arbetssätt främjar helhetssyn och god kunskap om utvecklingen och förutsättningarna genom frekventa möten med Göteborgs stad och Trafikverket, både om ärenden och om strategiska frågor. Arbetssättet ger en hög kunskap i gruppen om hela Länsstyrelsens uppdrag vilket underlättar sammanvägda bedömningar. Handläggningen blir effektiv när vägarna är korta mellan handläggarna och processer och rutiner utvecklas och sprids på Länsstyrelsen. Tvärgrupp Göteborg ska säkerställa: en effektiv och rättssäker hantering av ärenden en hantering av ärenden inom Göteborgs kommungräns och Västsvenska paketet som upplevs som tydlig av omvärlden. en in- och en utgång för tvärsektoriella ärenden inom Göteborgs kommungräns och Västsvenska paketet. en jämn och hög kvalitet i ärendehandläggningen. en kostnadseffektiv handläggning där Länsstyrelsen håller utlovade handläggningstider. att Länsstyrelsen arbetar med vägledning, råd och stöd till planerande myndigheter och andra verksamhetsutövare. kompetensutveckling hos medarbetarna. 8

10 Under 2018 startar byggnationen av Västlänken där tvärgruppen har ett stort tillsynsuppdrag som kommer att pågå under lång tid och som har ett stort publikt intresse. Komplexa detaljplaner i centrala Göteborg och fördjupningar av översiktsplan kommer att hanteras under Länsstyrelsens fortsatta utvecklingsarbete Länsstyrelsen har de senaste åren drivit utvecklingsprogrammet Länsstyrelsen 2017 med syftet att nå målbilden för Länsstyrelsen Utvecklingsprogrammet omfattade områdena Värdegrund, Anseende och image, Arbetssätt, Tillgänglighet, Verksamhetsstyrning samt Vår arbetsplats. Programperioden är nu avslutad och en utvärdering har genomförts. Med utgångspunkt i utvärderingen har Länsstyrelsen inför 2018 identifierat fyra områden att arbeta vidare med: Ökat förtroende hos individ och samhälle Förtroendet för Länsstyrelsen hos individ och samhälle ska öka. Grundläggande är att Länsstyrelsen levererar det stöd som individ och samhälle har rätt till. Förtroendet kan öka när stödet till individ och samhälle utförs med en större helhetssyn och lyhördhet. Utgångspunkten för arbetet är resultaten från Länsstyrelsens imageundersökning och brukarundersökning. Attraktiv arbetsgivare - vår arbetsplats För att säkerställa kompetensförsörjningen på Länsstyrelsen krävs arbete för att attrahera, behålla och utveckla rätt kompetenser. Det långsiktiga arbetet med att vara, och kommunicera att Länsstyrelsen är, en attraktiv arbetsgivare börjar med att utarbeta en strategi. Strategin ska mynna ut i en genomförandeplan under de kommande åren. Ett förändrat arbetssätt med stöd av digitalisering Länsstyrelsen ska bli en mer modern och effektiv myndighet som skapar värde för individ och samhälle. Det ska vi bli genom att arbeta med verksamhetsutveckling som fokuserar på digitalisering. Med digitalisering avses utveckling av digitala arbetssätt, digitala tjänster samt digital kompetens. Arbetet kommer att följa en genomförandeplan och arbetssättet ska vara LEAN-inspirerat. Effektivare styrmodell Länsstyrelsens styrmodell ska vara ett effektivt verktyg i myndighetens styrning, planering och uppföljning. Den ska ge en ökad tydlighet och öka spårbarheten i Länsstyrelsens uppdrag. Ett led i arbetet är att införa ett systemstöd för verksamhetsplanering i LI 2.0. Länsstyrelsens långsiktiga målbild ska ses över nu när programperioden för Länsstyrelsen 2017 är avslutad. Genom Länsstyrelsens utvecklingsarbete arbetar vi gemensamt i riktning mot länsstyrelsernas målkarta för utveckling och förvaltning. 9

11 3. Operativ planering Länsstyrelsens operativa planering utgår från ett ettårigt tidsperspektiv. Den ska beskriva myndighetens uppdrag och uppgifter på en övergripande nivå. I den operativa planeringen ingår utöver externa uppdrag också interna stödjande och styrande processer, Länsstyrelsens framgångsfaktorer samt riskanalys. Länsledningen har i myndighetens verksamhetsplan för 2018 beslutat om övergripande uppdrag inom områden där det finns särskilda behov av ett gemensamt och strukturerat arbete. De övergripande uppdragen är interna men kan i de allra flesta fall härledas från externa uppdrag och uppgifter. I bilaga 5 framgår beslutade övergripande uppdrag och ansvarig avdelning. Övergripande uppdrag innebär att samordna och driva Länsstyrelsens arbete inom aktuellt område. I vissa fall innebär de styrning mot specifika insatser. Den operativa planeringen följer strukturen i Länsstyrelsens styrmodell där huvuddelarna är Externa uppdrag, Interna stöd- och styrprocesser samt Framgångsfaktorer. Bild: Länsstyrelsens styrmodell För en mer detaljerad bild av styrmodellen hänvisas till bilaga 2. Riskanalysen ingår också i den operativa planeringen och ska på sikt även ingå i styrmodellen. Den nya styrmodellen är under utveckling och arbetet kommer att fortsätta 2018 inom ramen för Länsstyrelsen fortsatta utvecklingsarbete. 3.1 Externa uppdrag Externa uppdrag är Länsstyrelsens kärnverksamhet. Det avser regleringsbrevsuppdrag i länsstyrelsernas regleringsbrev och regeringsuppdrag ställda direkt till Länsstyrelsen eller via annan myndighet. Instruktionsenliga och lagstadgade uppgifter samt länsstyrelsegemensamma uppdrag hör också till Länsstyrelsens kärnverksamhet Regleringsbrevsuppdrag En lista över Länsstyrelsens regleringsbrevsuppdrag finns i bilaga 3. Årets regleringsbrev innehåller nya uppdrag inom flera områden, bland annat avseende miljötillsyn, vattenskydd och kulturmiljö. Det finns ett ökat fokus på säkerhetsfrågor vilket avspeglar samhällsutvecklingen i stort och flera nya 10

12 uppdrag har tillkommit inom bland annat civilt försvar och totalförsvarsplanering. Den politiska inriktningen i budgetpropositionen för 2018 avseende länsstyrelserna betonar: vikten av att säkerställa en god förvaltningskultur ökad digitalisering för att bland annat skapa en enklare vardag för medborgare och företag samt skapa högre kvalitet och effektivitet i verksamheten vikten av informationssäkerhet det regionala hållbarhetsarbetet mot de globala målen i Agenda 2030 Politikens inriktning återfinns som uppdrag i länsstyrelsernas regleringsbrev. Länsledningen betonar vikten av en god förvaltningskultur på myndigheten. En viktig del i det är att hålla vår värdegrund levande vilket, i ett långsiktigt perspektiv, även kan stärka samhällets förtroende för och tillit till Länsstyrelsen. Den politiska inriktningen återfinns även i flera av de övergripande uppdrag som länsledningen beslutat att det finns ett särskilt samordningsbehov kring (se interna stöd- och styrprocesser s. 12) Regeringsuppdrag Regeringsuppdrag är uppdrag enligt särskilda regeringsbeslut med krav på återrapportering. Uppdragen får Länsstyrelsen antingen direkt från regeringen eller indirekt via annan myndighet. I bilaga 4 framgår kända regeringsuppdrag vid tidpunkten för beslut om verksamhetsplanen Under 2018 sker uppföljning av myndighetens regeringsuppdrag på samma sätt som Länsstyrelsens regleringsbrevsuppdrag. Regeringsuppdrag kan tillkomma vid olika tidpunkter under året och det är därför viktigt att kontinuerligt arbeta med att uppdatera aktivitetsplanen under året Länsstyrelseinstruktion Länsstyrelseinstruktionen beskriver Länsstyrelsens ansvar och uppgifter som regeringens företrädare och allmän förvaltningsmyndighet i länet. Länsstyrelsen har ett stort ansvar att, genom samverkan och samordning, verka för att regeringens politik får regionalt genomslag. Många uppgifter i länsstyrelseinstruktionen kräver ett myndighetsgemensamt arbete som är samordnat och strukturerat. Länsledningen har beslutat om fyra övergripande uppdrag där det finns särskilda behov av att myndighetens arbete samordnas (se bilaga 5, nr 1 4). Ett av uppdragen avser att samordna Länsstyrelsens arbete kring generations- och miljökvalitetsmål. Två uppdrag handlar om det myndighetsgemensamma arbetet med jämställdhets- och jämlikhetsfrågor där det ena har ett internt perspektiv och det andra externt. Det sista övergripande uppdraget avser samordning och planering av Länsstyrelsens gemensamma utvecklingsarbete avseende tillsyn Lagar, regler och förordningar Länsstyrelsen ska följa gällande lagar, regler och förordningar i arbetet med att utföra de uppdrag och uppgifter som myndigheten har. Lagar och förordningar är inte enbart något som myndigheten ska förhålla sig till utan i vissa fall framgår den faktiska uppgiften av lagen eller förordningen. 11

13 Länsledningen har beslutat om ett övergripande uppdrag avseende planering och samordning av myndighetens arbete med miljöledning (se bilaga 5, nr 6) Länsstyrelsegemensamma uppdrag Länsstyrelserna samarbetar i flera olika frågor både på strategisk och på operativ nivå. Myndigheten är värdlän för länsstyrelsernas gemensamma IT-verksamhet. Den länsstyrelsegemensamma målkartan är ett exempel på resultatet av ett gemensamt strategiskt arbete. Av landshövdinge- och länsrådsgrupper såväl som av gemensamma nätverk kan Länsstyrelsen i Västra Götaland få, eller vara delaktig i, uppdrag och projekt som berör länsstyrelserna gemensamt. Länsledningen har med anledning av det länsstyrelsegemensamma projektet Kompetenshöjande insatser inom kontinuitetsplanering och informationssäkerhet (KKI) beslutat om ett övergripande uppdrag (se bilaga 5, nr 5). Syfte är att säkerställa Länsstyrelsens deltagande i planerad utbildningsinsats. 3.2 Interna stöd- och styrprocesser Länsstyrelsens interna uppdrag avser att stödja och styra verksamheten. Det är insatser för att skapa bättre möjligheter att bedriva kärnverksamheten och utföra våra uppdrag och uppgifter. Inför 2018 har länsledningen beslutat om övergripande uppdrag inom interna stöd- och styrprocesser som är viktiga att Länsstyrelsen arbetar med gemensamt och strukturerat (se bilaga 2, nr 7 13). Länsstyrelsen ska arbeta för gemensamma arbetsformer kring Agenda 2030 och fortsätta integreringen av myndighetens handlingsplan för jämställdhet och jämlikhet i ordinarie verksamhet. Det regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen har beslutats och Länsstyrelsen ska utveckla arbetssätt som främjar ett effektivt genomförande. Länsledningen efterfrågar även ett fördjupat underlag om myndighetens förutsättningar för att arbeta med illegal jakt. Under 2018 träder den nya förvaltningslagen i kraft och ny dataskyddsförordning börjar gälla. För att möta de nya kraven krävs ett förberedande arbete och kompetenshöjande åtgärder. Länsstyrelsen ska fortsätta utvecklingsarbetet som tar vid där utvecklingsprogrammet Länsstyrelsen 2017 slutade. Identifierade områden är: Ökat förtroende hos individ och samhälle Attraktiv arbetsgivare vår arbetsplats Ett förändrat arbetssätt med stöd av digitalisering Effektivare styrmodell 12

14 3.3 Framgångsfaktorer Länsstyrelsens framgångsfaktorer är Tillgänglighet, Medarbetare och Ekonomi. De är gemensamma för hela myndigheten och utgör viktiga förutsättningar för att bedriva och utveckla Länsstyrelsens verksamhet. Till varje framgångsfaktor har myndigheten knutit ett eller flera mål. Målen beskriver det framtida tillstånd som Länsstyrelsen ska arbeta mot. Varje avdelning ska planera och genomföra särskilda aktiviteter som ska leda mot de gemensamma målen. Framgångsfaktorerna har en stark koppling till det övergripande uppdrag som länsledningen beslutat avseende myndighetens fortsatta utvecklingsarbete (se bilaga 5, nr 12). Inom detta uppdrag kan riktade aktiviteter som avdelningarna förväntas genomföra tillkomma. I bilaga 6 finns en tabell över framgångsfaktorerna med tillhörande gemensamma mål, nyckeltal och målnivåer för Tillgänglighet Länsstyrelsen ska vara öppen och nåbar. Det innebär bland annat att vi kan leverera korrekt information på ett lättillgängligt sätt. En annan del i Länsstyrelsens ambition att vara en tillgänglig myndighet är att kunna leverera våra uppdrag och ärenden inom angivna tidsramar. Att öka tillgängligheten är ett led i vår service till individ och samhälle. Inom framgångsfaktorn Tillgänglighet har Länsstyrelsen två mål: Vi har en effektiv handläggning Nyckeltal: handläggningstidsmål (se bilaga 7) Målnivå: 90 % beslutade inom tidsmål Vi är effektiva och tillgängliga genom digitala tjänster Nyckeltal: Antal e-tjänster Målnivå: 35 st Medarbetare Länsstyrelsens medarbetare är en viktig resurs för att vara framgångsrika i våra uppdrag och uppgifter. Därför är det viktigt att systematiskt och kontinuerligt arbeta för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för våra medarbetare. Inom framgångsfaktorn Medarbetare har Länsstyrelsen två mål: Vi har nöjda medarbetare Nyckeltal: Dynamiskt fokustal Målnivå: 70 Nyckeltal: Sjukfrånvaro Målnivå: <3,5 % Nyckeltal: Kompetensutveckling Målnivå: 2 % Vi har ett digitalt arbetssätt Nyckeltal: Interna utbildningsinsatser Målnivå: 1 % 13

15 3.3.3 Ekonomi Länsstyrelsen ska bedriva en ekonomiskt effektiv verksamhet. Det innebär att hushålla väl med statens medel och sträva efter att skapa största möjliga nytta för individ och samhälle. Den ekonomiska planeringen ska vara långsiktigt hållbar och bygga goda beslutsunderlag. En utmaning för Länsstyrelsen 2018 är att skapa förutsättningar för en helhetsbild över myndighetens samlade finansiering. Inom framgångsfaktorn Ekonomi har Länsstyrelsen ett mål: Vi har en ekonomi i balans Nyckeltal: Förvaltningsanslag (förbrukning) Målnivå: 100 % Myndighet, 100 % Avdelning 14

16 3.4 Riskanalys Riskanalysen är en viktig del av verksamhetsplaneringen för att uppmärksamma risker som, om de skulle inträffa, kan leda till att Länsstyrelsen inte når önskat resultat. Länsstyrelsen har identifierat fem interna risker som är gemensamma för hela Länsstyrelsen. Respektive avdelning planerar aktiviteter som förebygger eller motverkar att de gemensamma riskerna inträffar Interna risker Risk Konsekvens S K Risk för att arbetssätt, bemötande och handläggningsrutiner brister i lyhördhet och helhetssyn och inte gagnar individ och samhälle på bästa möjliga sätt Risk för en för hög arbetsbelastning och otydlighet i mål och förväntansbild Risk för att våra handläggningsverktyg inte är tillräckligt användarvänliga och att utbildning i verktygen inte är anpassade efter målgrupp Risk att nyttjandet av våra lokaler inte kan möta framtida behov Risk att hantering av känsliga uppgifter inte fullt ut lever upp till kraven i ny dataskyddsförordning* Långa handläggningstider med påverkan på individ och samhälle Icke standardiserade processer försvårar digitalt arbetssätt Brister i samverkan mellan avdelningarna med påverkan på individ och samhälle Länsstyrelsen kan inte leva upp till samhällets förväntningar om en effektiv och modern myndighet Arbetsrelaterad utmattning hos medarbetare på Länsstyrelsen S=Sannolikhet, K=Konsekvens, Risk=S*K (skala 1 4) Leder till frustration hos medarbetarna och handläggningsprocessen blir mindre effektiv Lokalnyttjandet kan påverka rekryteringsmöjligheter och planeringen av verksamheten Länsstyrelsen lever inte upp till kraven i dataskyddsförordningen * Med känsliga uppgifter avses integritetskänsliga personuppgifter Riskvärde

17 4. Budget 2018 Länsledningen har beslutat om att fördela budgetramar avseende förvaltningsanslaget för verksamhetsåret 2018 enligt nedan Avdelning Budgetram 2018 (tkr) Länsledning inklusive kansli Landsbygdsavdelningen Miljöskyddsavdelningen Naturavdelningen Samhällsavdelningen Vattenavdelningen Tvärgrupp Miljömål Tvärgrupp Göteborg 100 Avdelningen för verksamhetsstöd Allmän reserv Gemensamma kostnader OH-ersättning Särskilda ändamål och länsstyrelsegemensamma medel TOTALT

18 Bilagor Bilaga 1 Agenda 2030 Globala mål Källa: 17

19 Bilaga 2 Styrmodell detaljerad struktur 18

20 Bilaga 3 Regleringsbrevsuppdrag Tabellen innehåller uppdrag i länsstyrelsernas regleringsbrev 2018 som Länsstyrelsen i Västra Götaland berörs av. Nr. Uppdrag Avd. Rapportering 1.1 God informationssäkerhet och verka för att informationssäkerhetsarbetet bedrivs enhetligt och samordnat. + alla ÅR 1.2 Länsstyrelsernas samverkan kring digitaliseringsarbetet ska, i den utsträckning som det är ändamålsenligt, bidra till enhetlighet och AV + alla ÅR samordnande processer. 1.3 En god förvaltningskultur ska genomsyra länsstyrelsernas verksamhet. AV + alla ÅR 1.4 Arbetsmiljön i staten ska vara god. Redovisa åtgärder som har vidtagits i syfte att minska sjukfrånvaron i myndigheten. AV + alla ÅR 1.5 I samverkan med andra aktörer inom länen verka för att målen i Kansli + Agenda 2030 nås samt sprida information om Agenda 2030-arbetet alla på regional och lokal nivå. ÅR Redovisa hur Länsstyrelsen vid upphandlingar som överstigit gällande 1.6 tröskelvärden arbetat med att uppfylla kraven på kollektivav- talsenliga villkor som följer av 17 kap. 2 5 lagen (2016:1145) AV ÅR om offentlig upphandling. Redovisa hur arbetet med att utveckla skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar regionalt och lokalt fortskrider och vilka resultat som har uppnåtts. Redovisa därutöver en bedömning av dels om kommunerna uppfylller sina uppgifter enligt 2 och 3 kap. lagen (2006:544) om åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, dels om statens ersättning för detta använts ändamålsenligt. Redovisa åtgärder som vidtagits för att stödja kommunerna i deras utövande av det geografiska områdesansvaret samt i arbetet med att stärka kopplingen mellan de åtgärder som planeras och de åtgärdsbehov som identifierats i kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser. Redovisa användningen av de medel om kronor som tillförts myndigheterna 2018 för att förstärka totalförsvaret mot bakgrund av bl.a. den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet. Krigsplacera den personal som behövs för verksamheten under höjd beredskap senast den 31 december Redovisa hur myndigheten verkar för att uppnå de nationella kulturmiljömålen. Särskilt redogöra för hur arbetet med att överbrygga eventuella konflikter mellan naturvårdsintressen och kulturmiljöintressen vid hantering av småskalig vattenverksamhet utvecklas samt redogöra för hur kulturmiljö samt plan- bygg- och bostadsfrågor hanteras samlat inom länsstyrelsen. Redovisa hur myndigheten strategiskt verkar för att uppnå de nationella kulturmiljömålen i samverkan med lokala och regionala aktörer samt nationella myndigheter. Redovisa hur Sveriges rättsliga åtaganden om mänskliga rättigheter och icke-diskriminering belyses, analyseras och beaktas i den egna verksamheten i enlighet med 5 5 förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion samt bedöma resultatet av detta. Redovisa samarbetet med andra berörda myndigheter och de åtgärder som vidtagits för att stödja kommunerna med ovanstående frågor. Redovisa hur åtgärderna bidragit till genomförandet av Agenda AV + + LA, MA, NA, VA + alla (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR 19

21 Nr. Uppdrag Avd. Rapportering Redovisa insatser som genomförts med anledning av uppgiften att 1.15 samordna det regionala och lokala klimatanpassningsarbetet. Med + utgångspunkt från de regionala handlingsplanerna för klimatanpassning ska redovisningen omfatta vilka insatser som görs på länssty- LA, MA, NA, VA relsen och hos kommunerna i länet, bedömning av effekter och hur ÅR det fortsatta arbetet ska bedrivas. Redovisa arbetet med att identifiera förorenade områden som är lämpliga att sanera för byggande av bostäder. Av redovisningen ska 1.16 särskilt framgå hur länsstyrelserna informerat kommunerna och MA + ÅR andra aktörer om möjligheterna till bidrag samt en uppskattning av när områden är aktuella för bidrag Redovisa insatser för att samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende naturvård, biologisk mångfald, friluftsliv, åtgärdsprogram för hotade arter, artbevarande, NA + VA ÅR tätortsnära natur, lokala naturvårdsprojekt och vilt- och rov- djursförvaltning De länsstyrelser som får bidrag från Havs- och vattenmyndigheten för arbete med åtgärdssamordning ska underlätta och aktivt stödja kommuner och lokala aktörer i genomförandet av åtgärder i relevanta avrinningsområden. Länsstyrelser som är vattenmyndigheter VA + NA ÅR ska uppdatera geografiska dataunderlag, inklusive erosionskartor, och öka tillgängligheten till dessa underlag för kommuner och lokala aktörer För de kommuner eller områden där det fastställts eller under året kommer att fastställas åtgärdsprogram med syfte att nå miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet redovisa: genomförandegrad, effekter åtgärderna bedöms ha haft på halterna, samt om miljökvalitetsnormerna MA + ÅR följs. I de fall EU:s luftkvalitetsdirektiv överträds ska länssty- relserna bedöma hur länge överträdelserna antas bestå Redovisa inom vilka områden samverkan och gemensam finansiering av insatser har skett med den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret i länet. Redovisningen ska omfatta resultat av samverkan eller förväntade resultat samt hur den har utvecklats. Redovisningen ska avse det regionala tillväxtarbetet inklusive genomförandet av de regionala strukturfondsprogrammen och LA + ÅR territoriellt samarbete. Redovisa hur medel från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt har bidragit till att nå mål i den regionala utvecklingsstrategin, det regionala strukturfondsprogrammet och, i förekommande fall, de territoriella samarbetsprogrammen. Redovisa en bedömning av måluppfyllelsen för de operativa målen i Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan som rör myndigheternas verksamhet inom livsmedelskontroll, kontroll av djurskydd, foder, animaliska biprodukter, djursmittskydd samt veterinärmedicinska preparat och restsubstanser. Redovisa även arbetet med revisioner av kommunernas livsmedelskontroll. AV + LA,, VA, Kansli 1.30 Länsstyrelserna ska arbeta för fler och bättre djurskyddskontroller. LA ÅR Vid genomförande av Landsbygdsprogram för Sverige och Havs- och fiskeriprogrammet ska länsstyrelserna redovisa: genomförandet av programmen handläggningstider och måluppfyllnad Rapportera uppgifter om det stöd som varje år lämnas för ersättning för skada på fisk och fiskeredskap av Länsstyrelsen till Havs- och vattenmyndigheten. LA LA + VA VA ÅR ÅR ÅR ÅR 20

22 Nr. Uppdrag Avd. Rapportering 1.37 Rapportera uppgifter om det stöd som varje år lämnas för att förebygga skada av vilt och som ersättning för skada av vilt på annat än ren, fisk och fiskeredskap till Naturvårdsverket. Redovisa även uppföljningen av det årliga stöd av mindre betydelse som lämnas av länsstyrelserna enligt förordning (2017:1254). NA ÅR Redovisa prognoser med tillhörande kommentarer i Hermes för Samlad redovisning av utfall och prognos redovisas för både verksamheter som finansieras med förvaltningsanslag och verksamheter som finansieras med andra intäkter än förvaltningsanslaget. Redovisa prognoser för anslagsbelastning avseende anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt för åren Använda och samverka genom det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Betalning abonnemangsavgift kronor. Bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten som syftar till att sysselsätta minst personer För 2018 bör omfattningen uppgå till minst personer. Ta fram och sammanställa lägesbilder för kommuner och landsting i respektive län avseende vilken påverkan som aktuella förändringar i antal asylsökande och nyanlända har för verksamheterna inom socialtjänst, skola och utbildning samt hälso- och sjukvård. Lägesbilden ska även omfatta en bedömning av beredskap och kapacitet. I arbetet med att samordna tidiga insatser för asylsökande m.fl. redovisa: förutsättningar att på kort och lång sikt tillgodose behovet av insatser, samarbetet mellan berörda aktörer på regional och lokal nivå, och en samlad bedömning av de egna insatserna och resultatet samt identifierade framgångsfaktorer och utvecklingsområden. Utifrån uppdraget enligt förordningen (2016:1364) om statsbidrag till verksamheter för asylsökande m.fl. redovisa: till vilka organisationer som bidrag lämnats, vad det utbetalade bidraget har använts till, deltagande i insatser, och en bedömning av i vilken mån syftet med stödet har uppnåtts AV AV AV AV + alla (Hermes) (Finansdepartementet) (Hermes) Ingen redovisning (Statskontoret Via Lst Jönköping samt vid behov (Arbetsmarknadsdepartementet) Via Lst Jönköping (Arbetsmarknadsdepartementet) Via Lst Jönköping (Arbetsmarknadsdepartementet) 21

23 Nr. Uppdrag Avd. Rapportering I arbetet med kommunernas beredskap och mottagningskapacitet redovisa: förutsättningarför att på kort och lång sikt upprätthålla samt öka och förbättra kapaciteten och beredskapen för mottagandet av nyanlända, samarbetet mellan statliga myndigheter och övriga berörda aktörer och hur arbetet har samordnats med uppdraget rörande ensamkommande barn och unga, hur arbetet har samordnats med länsstyrelsernas instruktionsenliga uppgift rörande hållbar samhällsplanering och boende, och en samlad bedömning av de egna insatserna och resultatet samt identifierade framgångsfaktorer och utvecklingsområden. Inom verksamheten att lämna ersättning enligt 37 förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar prioritera insatser och samverkan som väsentligt bidrar till att underlätta bosättning och öka mottagningskapaciteten i kommunerna. Avseende ersättning enligt 37 a ska sådana insatser som särskilt riktar sig till eller underlättar deltagandet för föräldralediga och andra personer med små barn prioriteras. Redovisning enligt förordningen (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare ska samordnas och redovisas av länsstyrelsen i Jönköpings län till regeringen. Redovisa hur portalen såväl nationellt som regionalt fungerar som informationskanal. I arbetet med kommunernas beredskap och kapacitet för att ta emot ensamkommande asylsökande barn samt ensamkommande barn och unga som beviljats uppehållstillstånd ska Länsstyrelsen redovisa: förutsättningar för att på kort och lång sikt anpassa kapaciteten för mottagandet, vilka åtgärder som har genomförts för långsiktighet och hållbarhet i kommunernas mottagande, samt en samlad bedömning av de egna insatserna och resultatet av dessa Utvärdera och följa upp inriktningen på och effektiviteten i tillsynen på området bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, inklusive vandelsprövningen av utländska medborgare. Utveckla metoder för en effektiv och riskbaserad tillsyn på området, inklusive möjligheten att vidta riktade åtgärder till följd av uppgifter från omvärlden. Redovisa hur samarbetet med de regionala staberna i Försvarsmakten utvecklas avseende totalförsvarsplanering. Redovisa vidtagna åtgärder för att stödja kommunerna med att påbörja beredskapsplaneringen för civilt försvar. Återrapporteringen ska utgöra en del av den redovisning som länsstyrelserna ska göra i enlighet med regeringens beslut den 10 december 2015 avseende planeringsanvisningar för det civila försvaret (Ju2015/09669/SSK). + alla + alla Via Lst Jönköping (Arbetsmarknadsdepartementet) Via Lst Jönköping (Arbetsmarknadsdepartementet) Via Lst Jönköping (Arbetsmarknadsdepartementet) (Arbetsmarknadsdepartementet) Via Lst Jönköping (Arbetsmarknadsdepartementet) (Finansdepartementet) (Försvarsdepartementet) ÅR eller som separat redovisning

24 Nr. Uppdrag Avd. Rapportering I arbetet med civilt försvar ska Länsstyrelsen prioritera: Planering för stöd till Försvarsmakten under höjd beredskap avseende försörjning av kritiska förnödenheter, egendom och tjänster, Stärkta arbetsformer, inklusive utrustning och tekniska system, för samverkan som möter de höga krav på sekretess och robusthet som ställs vid höjd beredskap, Planering för att kunna verka från alternativ och/eller skyddad ledningsplats, Översyn av tillämpbarhet och ev. behov av ändringar i författningar för totalförsvaret samt ansvarsförhållanden inom myndighetens ansvarsområde, och Utvecklat samarbete med näringslivet Uppdrag som gavs i regleringsbrevet för 2017 om stärkt säkerhetsskyddsarbete ska redovisas senast den 22 februari Uppdrag som gavs i regleringsbrevet för 2017 om Sevesotillsyn ska Länsstyrelsen i Östergötlands län redovisa till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap senast den 28 februari Redovisa erfarenheter av arbetet med det kyrkliga kulturarvet och den kyrkoantikvariska ersättningen. Redovisa hur lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk har tillämpats i myndighetens interna och externa insatser utifrån målet för minoritetspolitiken. Främja, samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan. Länsstyrelserna ska: + alla MA + alla ÅR eller som separat redovisning ÅR eller som separat redovisning Via Lst Östergötland (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) (Riksantikvarieämbetet) (Lst Stockholm och Sametinget) 3.19 leda och samordna arbetet med att ta fram nya långsiktiga regionala energi- och klimatstrategier. De nya strategierna ska antas senast 31 december 2019, samordna åtgärder för fossilfria transporter och ta fram regionala planer för infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel, samordna och verka för effektiva klimatinvesteringar, verka för att öka andelen förnybar energi i länet, arbeta för ett ökat genomslag av de nationella klimat- och energimålen inom olika sakområden och funktioner, samverka mellan länsstyrelserna för att gemensamt utveckla länsstyrelsernas arbete på området energiomställning och minskad klimatpåverkan, samt bedöma hur insatserna har påverkar utsläppen av växthusgaser, energieffektivisering och andelen förnybar energi i länet. Utifrån ansvaret för tillsyn av miljöbalkens efterlevnad särskilt redovisa: MA + LA, NA,, VA (Lst Dalarna) 3.20 hur den operativa miljötillsynen och andelen egeninitierad tillsyn har utvecklats sedan föregående år, hur den operativa tillsynen har fördelats mellan olika områden, i synnerhet hur tillsynen av avloppsanläggningar har bedrivits, tillsynsvägledande insatser som har genomförts, i synnerhet för avloppsanläggningar och enskilda avlopp, samt hur samverkan i Miljösamverkan Sverige och regional miljösamverkan har bedrivits MA + NA, VA (Naturvårdsverket) (Havs- och vattenmyndigheten) 23

25 Nr. Uppdrag Avd. Rapportering 3.21 Redovisa hur den operativa tillsynen enligt den s.k. avfallstransportförordningen har bedrivits och hur tillgängligheten har ökat avseende gränsöverskridande transporter av avfall. MA (Miljö- och energi- Departementet) Aktivt arbeta med tillsynsvägledning av enskilda avlopp enligt miljötillsynsförordningen i syfte att öka åtgärdstakten. Arbetet ska prioriteras utifrån regionala och miljömässiga förhållanden. Redovisa hur medel från anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden har använts och hur många objekt som är åtgärdade och utredda som ett resultat av tillsynen. Redovisa genomförda insatser för att stödja kommunerna i deras arbete med att utveckla strategiska VA-planer och genomförd tillsyn enligt 51 lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Redovisa resultat och effekter av arbetet med att skydda dricksvatten inklusive skydd av vatten som utnyttjas eller kan komma att utnyttjas som vattentäkt enligt 7, 21 och 22 miljöbalken. Av redovisningen ska även framgå vilka resultat och effekter förstärkningen av anslag för detta ändamål har lett till. Redovisa geografiska områden i såväl tätort som landsbygd som kan vara aktuella för restaurering och anläggning av våtmarker syfte att stärka landskapets egen förmåga att hålla kvar och balansera vattenflöden eller öka tillskottet till grundvattnet. Inom ramen för bl.a. förordning (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt, arbeta med restaurering och anläggning och där till kopplade informationsinsatser. Redovisa hur många förelägganden inom tillsyn över vattenverksamheter som har beslutats under 2017 och som gäller vattenkraft eller dammar. Redovisningen ska innehålla uppgifter om något av föreläggandena har överklagats och om så är fallet även utfallet vid överprövningen. Med förebyggande insatser skydda, förvalta och tillgängliggöra värdefulla naturområden i syfte att nå Sveriges miljökvalitetsmål, etappmål för biologisk mångfald och friluftslivsmålen. I arbetet ingår att: prioritera skogar och marina områden, slutföra ärenden och fatta beslut om naturreservat i syfte att minska länsstyrelsernas ärendebalanser, skydda kvarvarande skogliga värdekärnor som saknar formellt skydd och att komplettera redan skyddade områden, skydda värdefulla marina områden, och arbeta med artbevarande, åtgärdsprogram för hotade arter, artskydd, lokala naturvårdsprojekt samt vilt- och rovdjursförvaltning Uppdraget som gavs i regleringsbrevet för 2017 avseende länsstyrelserna om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur ska redovisas till regeringen (Miljö- och energidepartementet) samlat den 1 oktober 2018 av Länsstyrelsen i Västerbottens län. Redovisa hur medel från anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, som tilldelats för arbete enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, och övriga medel som tilldelats från anslaget har använts. MA + VA MA VA + MA, VA + LA, MA, VA + NA, LA VA NA + VA NA + LA,, VA VA (Havs- och vatten- Myndigheten) Via Lst Västerbotten (Naturvårdsverket) (Havs- och vattenmyndigheten) Via Lst Kalmar (Miljö- och energidepartementet) Via Lst Gotland (Miljö- och energidepartementet) Via Lst Jämtland (Miljö- och energidepartementet) (Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten) Via Lst Västerbotten (Miljö- och energidepartementet) Via Lst Västerbotten Havs- och vattenmyndigheten) 24