Trefaldighetskyrkan Karlskrona stadsförsamling

Transkript

1 Trefaldighetskyrkan Karlskrona stadsförsamling Karlskrona socken, Karlskrona kommun Antikvarisk kontroll av fasadrenovering etapp II Blekinge museum rapport 2010:8 1:e antikvarie Thomas Persson

2 Innehåll Inledning...2 Kyrkobyggnaden...2 Tidigare renoveringar...4 Renoveringen Putsade vägg- och gavelfält...6 Gesims, listverk och pilastrar i kalksten...13 Plåtavtäckning av tak och gördelgesims...16 Bilaga 1 Använt material...21 Puts...21 Sten...21 Bilaga 2 Detaljlösningar för plåtavtäckning...22

3 Inledning Karlskrona stadsförsamling har under perioden april-oktober 2009 genomfört etapp II av planerad exteriör renovering av Trefaldighetskyrkan. Arbetet, som innefattat attikans puts och kalksten samt omläggning av korsarmarnas plåttak, har utförts efter programhandlingar upprättade av Plåtkonsult R. Larsson AB i Klågerup, vilken även svarat för byggledning. Totalentreprenör har varit Bröderna Bergströms Byggnads AB, Halmstad. Tord Hanssons Byggplåt AB, Trelleborg har svarat för plåtarbetena, stenhuggare David Waite, Kivik, för samtliga stenarbeten. Enligt länsstyrelsens beslut har Blekinge museum genom 1: e antikvarie Thomas Persson som antikvarisk kontrollant följt arbetet. Slutbesiktning utan erinran har skett. Kyrkobyggnaden Trefaldighetskyrkan i Karlskrona är en centralkyrka bestående av en kupoltäckt oktagon med utskjutande korsarmar i i N, Ö, S och V. Den norra korsarmen utgörs av en kolonnburen portik. Byggnaden är uppförd av kalksten och tegel med spritputsade väggfält indelade av pilastrar och vertikala listverk av huggen kalksten. Pilastrarna bär upp ett rikt profilerat entablement, över vilket är en åttkantig attika, vars spritputsade väggfält i NO, N och NV är indelade av lisener av huggen kalksten. Korsarmarna har flacka sadeltak klädda med falsad kopparplåt. Gavelfälten är spritputsade samt har gesimser av putsat tegel. Kyrkan uppfördes för stadens tyska församling. Ännu på 1780-talet var den delvis ofullbordad. Bland annat hade portiken i norr inte uppförts. Akvarell av Elias Martin

4 Lavering av Olof Tempelman 1791 Projekt till återuppbyggnad. Olof Tempelman 1792 Sommaren 1790 utbröt den stora stadsbranden i Karlskrona. Trefaldighetskyrkan skadades allvarligt Året efter branden besiktigar arkitekten Olof Tempelman byggnaden på Överintendentämbetets uppdrag: Hela takresningen, betäckningen, innanredet, monumenten, fönster och portar, såväl som översta delen av de utgående flyglarna med därpå varande joniska kapitäl äro genom elden alldeles förlorade. Murarna, som helt och hållet består av parm- och sandsten, såväl som arkitekturornamenterna, äro väl här och där på ytan skadade och av elden förvandlade till en lös och mör sandgyttring Tempelman upprättar 1791 ett förslag till iståndsättande av kyrkan. Detta innebär en förenkling av vissa arkitektoniska detaljer för att anpassa byggnaden till tidens nyklassicistiska ideal. Den ursprungliga höga kupolen ersätts av en lägre halvsfärisk kupol med en lanternin. Attikans pilasterindelning är borttagen och nordportalen är förenklad. Förslaget genomförs i modifierad form och kyrkan återinvigs Den nya kupolen har då uppförts. Attikans pilasterindelning har dock bibehållits på de mot torget exponerade sidorna men är i övrigt slopad. Akvarell av Adolf Nordling, ca 1870 Först 1862 kunde portiken i norr förverkligas efter ritningar av F.W. Byström. Kolonnerna av kalksten var de ursprungliga och höggs redan under tidigt 1700-tal medan kapitäl och arkitrav utfördes i gjutjärn. 3

5 Tidigare renoveringar 1912 genomgick kyrkan en fasadrenovering. Väggfälten avfärgades i en dov gulbrun ton. Av allt att döma målades huggna stendetaljer vid samma tillfälle med grå oljefärg. Putslagning, avfärgning samt viss konservering av stendetaljer utfördes vid en renovering på 1950-talet gjordes en större fasadrenovering. Lös eller i övrigt skadad puts nedknackades. Äldre lagningar med KC-bruk bibehölls dock. Vissa av saltutfällningar missfärgade fält omputsades i sin helhet. Fasaden avfärgades med kalk i en ljust gul ton, kalkfärgslikarens 5:3, slätputsade partier i grått, 28:4. Äldre cementlagningar på kalkstensdetaljer avlägsnades där så var möjligt och ersattes med stenlagningsbruk. Skadade delar ersattes i begränsad omfattning. Till fogning användes genomgående KC-bruk Renoveringen 2009 Arbetet har i huvudsak omfattat följande moment - nedknackning av befintlig puts - omputsning med hydrauliskt kalkbruk och avfärgning med kalkfärg. - Rengöring av kalksten, utlagning, nyhuggning samt omfogning - demontering av befintlig plåttäckning - utlagning av rötskador - nyläggning av tätskikt av kopparplåt inkl. nya takrännor. 4

6 5

7 Putsade vägg- och gavelfält Efter rengöring visade sig befintlig puts vara i avsevärt sämre skick än beräknat. Stora partier var bom och hade talrika sprickor. Korsarmarnas gavelfält liksom betydande delar av attikan var utlagade med cementhaltigt bruk och putsen var dessutom missfärgad av utfällningar. Vid den östra korsarmen lossnade en större kalkstenshäll och vid närmare undersökning visade sig samma brister vid ytterligare fyra av attikans hörn, bild 1-8. Efter samråd med länsstyrelsen togs beslut om att samtliga spritputsade ytor med undantag för den östra korsarmens gavel skulle omputsas i sin helhet. Grundning, utstockning och spritputs gjordes genomgående med hydrauliskt bruk. Till avfärgning användes Hydralit för gavelfältens slätputsade ytor, våtsläckt Hammarkalk för spritputs, se bilaga 1. Väggytorna i anslutning till korsarmarna hade varierande utformning, från helt släta till en markerad fältindelning. Befintligt utseende kopierades, bild De ovan nämnda skoningarna av kalkstenshällar i attikans hörn var satta i bruk och dubbade. Dubbarna var kraftigt korroderade och i flera falla avrostade. Stenskoningarna omdubbades där så var möjligt och säkrades med rostfritt nät, bild Stenhällarna har av allt att döma ursprungligen utgjort underlag till pilastrar av kalksten, vilka torde ha avlägsnats i samband med återuppbyggnaden efter branden Teglet i den västra korsarmens takgesims hade en lokal, kraftig vittringsskada, bild 9. Det skadade partiet rengjordes och omputsades med hydrauliskt bruk 1. Parti av attikan vid västra korsarmen 6

8 2. Parti av attikan vid södra korsarmen 3. Parti av attikan vid södra korsarmen 7

9 4. Parti av attikan vid östra korsarmen 5. Parti av attikan vid norra korsarmen 8

10 6. Parti av attikan vid norra korsarmen 7. Parti av attikan vid västra korsarmen 9

11 8. Parti av attikan mellan norra och västra korsarmen 9. Västra korsarmens gavel 10

12 10-13 Detalj av utfallen stenskoning i attikans östra del 14. Detalj av attikans södra del frilagd stenskoning, nätning samt spritputsad yta med fältindelning 11

13 15. Spritputsat parti med fältindelning mellan västra och södra korsarmen 16. Avfärgat parti utan fältindelning vid västra korsarmen 12

14 Gesims, listverk och pilastrar i kalksten Attikan vilar på en kraftigt profilerad, plåttäkt gördelgesims. Denna övergår i ett listverk likaså av huggen kalksten, på vilket står breda pilastrar bärande kupolens enkla gesims. Pilastrar saknas i anslutning till västra, södra och östra korsarmen och torde som ovan nämnts ha avlägsnats i samband med återuppbyggnaden efter stadsbranden. Genomgående är de huggna arkitekturdetaljerna av öländsk kalksten. Nyansen varierar från rödbrun till grå. Pilastrar och listverk har en horisontell respektive vertikal behuggning utförd med spetsmejsel i kombination med bredmejsel. Frånsett enstaka spruckna stenar var skadorna främst koncentrerade till partierna mellan östra och södra resp. norra och västra korsarmen. Framför allt i det först nämnda avsnittet uppvisade listverket betydande skador, se bild Alltför söndervittrade och skadade stenar byttes ut. Spruckna och lösa stenar säkrades med rostfri klammer och dubb. Stenarna fogades med hydrauliskt kalkbruk. Behuggningen kopierades. Den tvära övergången mellan puts och listverk avfasades med KC-bruk. Angående använd sten se bilaga Skadat listverk över gesims mellan östra och södra korsarmen 18. Utbyte av skadad sten inom samma parti. Sågat spår för plåtavtäckning 13

15 19. Dubbad sten 20. Klammer över sprickor 21. Avrostad dubb 22. Inpassning av nyhuggen sten Utlagning av skadade pilastrar i SO 14

16 26. Stenhuggare David Waite 25. Inhuggna initialer i listverket mellan norra och västra korsarmen 15

17 27. Utlagat listverk mellan norra och västra korsamen. Plåtavtäckning över gördelgesims monterad Plåtavtäckning av tak och gördelgesims I likhet med kupolen var befintlig skivtäckning på korsarmarnas sadeltak utförd med regelbunden, växelvis förskjutning av tvärfalsar, sk. hel och halv. Skivformatet var i huvudsak ca 700x600 mm. Svallet var genomgående i god kondition. Efter infästning av svallbräderna spikades som avjämning en 15 mm: s plywood, vilken täcktes med vattenledande skikt av byggpapp. De nya plåttaken utfördes som dubbelfalsad skivtäckning. För att begränsa risken för sprickbildning vid vindpåkänning mm minskades plåtformatet till 600x500 mm exklusive falsar 545x430 mm. Vidare försköts tvärfalsarna mm i förhållande till varandra. Angående detaljlösningar för takfot, ståndskivor mot vägg samt plåttäckning på ytor som ansluter korsarmarnas gavlar se bil 2. På samtliga korsarmar fanns takluckor. Alla utom en sattes igen, då utrymmena är möjliga att nå från kupolen. Svall över gördelgesimsen uppvisade endast begränsade rötskador, främst i SO. Dessa utlagades med nytt virke, avjämnades med plywood samt täcktes med byggpapp, varefter dubbelfalsad plåtavtäckning gjordes. Tidigare hade plåten varit instucken under kalkstenslisten, som här var sprucken och skadad. För att få en tekniskt fungerande lösning sågades ett spår i kalkstenen, i vilket plåten fästes, se skiss bil. 2. Fogning gjordes med hydrauliskt bruk. I korsarmarnas gavelfält, där plåten stacks in under den putsade takgesimsen användes dock mjukfog, då en tätning med bruk här inte bedömdes bli hållbar. 16

18 28. Svallet frilagt 29. Ståndränna samt påbörjad plåttäckning 17

19 30. Plåttäckning med ståndskiva mot vägg 31. Detalj av ståndskiva mot vägg och pilastrar. Pilasterns nedre del renskuren 18

20 33. Rötskadat svall över gördelgesims i SO 34. Samma parti utlagat, avjämnat med plywood samt täckt med papp. Sågat spår för infästning av plåtavtäckning 19

21 35. Samma parti belagt med plåt 36. Anslutning gördelgesims-tak 37. Ståndränna med s.k. finsk falsning 38. Detalj plåtavtäckning vid takfot 39. Infästning av plåt med mjukfog 20

22 Bilaga 1 Använt material Puts Grundning: Utstockning: Spritputs: Hydrauliskt kalkbruk kh 20/80/475, 0-3 mm Hydrauliskt kalkbruk Kkh 35/65/500, 0-3 mm Hydrauliskt kalkbruk Kkh 35/65/500, 0-3 mm mm singel, leverad från Baskarp, platsblandad Avfärgning: Hammarkalk Våtsläckt P.K 170 till spritputsade ytor. Kulör identisk med Fredrikskyrkan obränd och bränd terra samt guldocker Hydralit H 1131 till korsarmarnas slätputsade takgesims Leverantör: Målarkalk AB, Vårgårdavägen 11, Hyllinge Sten En kombination av rödflammig och gråflammig kalksten från norra Öland användes slätsågad extra prima kvalitet Leverantör: Naturstenskompaniet, Ö.Göinge 21

23 Bilaga 2 Detaljlösningar för plåtavtäckning Detaljlösningar för plåtavtäckning. Tord Hansson