Trefaldighetskyrkan Karlskrona

Transkript

1 Trefaldighetskyrkan Karlskrona Karlskrona socken, Karlskrona kommun Antikvarisk kontroll av takrenovering etapp 1 Blekinge museum rapport 2009:12 1:e antikvarie Thomas Persson

2 Innehåll Inledning...2 Kyrkobyggnaden...2 Bakgrund...3 Arbetets omfattning...3 Stomme och svall...4 Skorsten...9 Plåttäckning...10 Lanterninen...14 Bilaga Bilaga

3 Inledning Karlskrona stadsförsamling har under perioden april-oktober 2008 genomfört en renovering mm av Trefaldighetskyrkans kupol. Arbetet har utförts efter programhandlingar upprättade av Plåtkonsult R.Larsson AB, Klågerup, som även svarat för byggledning. Totalentreprenör har varit Tord Hanssons Byggplåt AB i Trelleborg. Enligt länsstyrelsens beslut, dnr , har Blekinge museum genom 1.e antikvarie Thomas Persson svarat för antikvarisk kontroll. Slutbesiktning har skett utan erinran. Kyrkobyggnaden Trefaldighetskyrkan i Karlskrona är en centralkyrka bestående av en kupoltäckt oktagon med utskjutande korsarmar. Byggnaden är uppförd av tegel och kalksten med spritputsade väggfält indelade av pilastrar och vertikala listverk av kalksten. Pilastrarna bär upp ett rikt profilerat entablement, över vilket är en åttkantig attika indelad av lisener. Attikan avslutas av en gesims i kalksten. På denna vilar en halvsfärisk kupol, krönt av en låg lanternin. Såväl kupol som lanternin är klädda med falsad kopparplåt. Lanterninen avslutas med ett krönande kors placerat på en glob, båda klädda med förgylld kopparplåt. I lanterninen är åtta fönsteröppningar, vardera med två spröjsindelade lufter. Trefaldighetskyrkan från NV 2

4 Kyrkan uppfördes för stadens tyska församling. Vid invigningen sistnämnda år hade den stora kupolen en provisorisk täckning av segelduk var endast lanterninen täckt med kopparplåt omnämns taket av bräder och någon lijten dehl däraf med koppar betäkt. Först på 1740-talet kunde plåttäckningen av kupolen slutföras. Arkitekten Erik Palmstedt besökte Karlskrona I sin resedagbok beskriver han kupolen som en ofantelig koppar täckt Callotte med runda lucarner, som termineras av en outrerad liten pied stal, som bär en kongl: Crona. Sommaren 1790 utbröt den stora stadsbranden i Karlskrona. Mer än 400 tomter ödelades. Trefaldighetskyrkans kupol störtade in, inredning och inventarier förstördes. Kyrkan återuppbyggdes efter ritningar av O.S. Tempelman och kunde tas i bruk Tessins kupol återskapades inte utan Tempelman gav den nya kupolen en halvsfärisk form. Bakgrund Enligt ett bevarat kontrakt tillkom den befintliga plåttäckningen redan på 1860-talet. Församlingen hade då fått överta ett parti förhydningsplåt från örlogsvarvet. Under en längre tid hade läckage uppträtt på ett flertal ställen, orsakade av otäta falsar. Några ståndfalsar var inte fackmannamässigt utförda, vilket lett till att plåten krupit ur falsen. Vid besiktning kunde vidare vindrelaterade skador påvisas i form av korssprickor i plåtarna. En omläggning av taket var nödvändig. Arbetets omfattning Arbetet har i huvudsak omfattat följande åtgärder: - demontering av befintlig plåttäckning - rivning av skorsten - utlagning av rötskador i svall - avjämning av takytor med plywood resp. träfiberskivor - nyläggning av tätskikt av kopparplåt inkl. nya fotrännor - byte av fönster i lanternin - byte av åskledarvajrar med fästen - reparation och förgyllning av lanterninens kors och glob 3

5 Stomme och svall Efter rivning av befintlig plåt besiktigades stomme och svall. Svallbräderna visade sig vara i påfallande god kondition. På kupolens södra sida fanns dock en större rödskada i svall och påsalning på bärande balkar. Ett par smärre rökskador fanns även på norra sidan. Genomgående var svallbrädernas infästning i underlaget bristfällig. En större rötskada fanns längs den norra, västra och östra sidan av lanterninens takfot. Rötskadade delar av svall och påsalning samt skadade partier av lanterninens takfot utlagades.till den senare bistod båtbyggarlinjen på Litorina folkhögskola med basning av virket. För reparationerna användes genomgående tätvuxet furuvirke. Samtliga svallbräder fästes med skruv i underlaget. Som avjämning av svallet spikades den i programmet föreskrivna 4,8 mm: s oljehärdade, perforerade masoniten. Längs foten av kupolen var detta dock inte tillräckligt utan en komplettering med 15 mm: s plywood måste göras. Plywood användes även för lanterninens tak. Skivinklädnaden täcktes med vattenavledande skikt av byggpapp. Detalj av det frilagda svallet, norra sidan 4

6 Rötskador i svall, södra sidan 5

7 Rötskadat parti, södra sidan. Detalj av bärande konstruktion Rötskadat parti av lanterninens takfot 6

8 Lanterninens takfot, utlagade skador 7

9 Utjämning av underlag med plywood, västra sidan Detalj av skiv- och papptäckning 8

10 Skorsten Vid en renovering 1912 installerades vattenburen värme. För uppvärmning fanns tidigare två järnkaminer i östra resp. västra delen av kyrkorummet. Kaminerna var kopplade till murade rökgångar som mynnade i skorstenar vid kupolens nedre del. Den östra skorstenen hade tidigare demonterats ovan tak medan den västra ännu fanns kvar. Skorstenen var murad av tegel, helbeslagen med kopparplåt samt med krona av blyplåt. Då skorstenen var i tekniskt dåligt skick och inte längre hade någon funktion togs beslut om att den skulle demonteras till en nivå under tak. (lst dnr ) Skorstenen före och efter demontering 9

11 Plåttäckning Befintlig skivtäckning var utförd med regelbunden, växelvis förskjutning av tvärfalsar, sk hel och halv. Skivformatet var i huvudsak ca 700 x 600 mm. På lanterninen var skivformatet avsevärt mindre och växlande, se foto. Det nya plåttaket utfördes som dubbelfalsad skivtäckning. Av tekniska skäl gjordes följande avsteg från det tidigare utförandet. För att begränsa risken för sprickbildning vid vindpåkänning mm minskades plåtformatet på kupolen till 600x500 mm exklusive. falsar mm. Vidare försköts tvärfalsarna mm i förhållande till varandra. Samma utförande valdes f ö vid omläggningen av Fredrikskyrkans tak. I program föreskriven kopparplåt - EN Cu-DHP enligt SS-EN har använts. Under arbetets gång har detaljlösningar för anslutningar vid lanternin, takfot mm preciserats, se bilaga 1. Som exempel kan nämnas att tidigare utförande av anslutningen kupol takfot frångicks. Som en tekniskt bättre lösning monterades här en s.k. släde istället för den tidigare skivtäckningen med genomgående, stående falsar. Fotrännor med stomme har utförts enligt programhandlingar. Samtliga stuprör har bytts ut. Befintlig, plåtklädd taklucka har ersatts. Som en tekniskt bättre lösning gavs den nya luckan samma utformning som befintliga takluckor på tvärskeppen. Lanterninens skivtäckning, detalj 10

12 Montering av s.k. släde mellan kupol och takfot Takfot med ståndränna 11

13 Plåtarbete - takfot Takfot färdigställd (foto: Roland Larsson) 12

14 Detalj av anslutningen kupol-lanternin Kupolen med ny skivtäckning 13

15 Lanterninen Efter demontering av lanterninens plåtinklädnad kunde konstateras att flertalet fönsterbågar uppvisade rötskador. Då de dessutom var kraftigt sönderspikade i samband med infästning av plåt beslöts att samtliga skulle ersättas. De nya bågarna tillverkades i ek och behandlades med linoljefärg. Bågarna spårades för anslutning av plåtbeklädnadens inslagskanter. Enligt programhandlingarna skulle det krönande korset och klotet demonteras för åtgärder. Då detta visade sig mindre lämpligt byggdes ett väderskydd och arbetet med förgyllningen gjordes på plats. Följande moment utfördes: - Rengöring och grundning med blymönja (Nordsjö Bextur) - Mellanstrykning med linoljefärg (Ottossons färgmakeri) - Läggning av guldgrund (Le Franc) - Läggning av bladguld (RosenobleDoppel Gold, 23,75 karat) Inför omförgyllningen dokumenterades ristade inskrifter på klotet, se bilaga 2. 14

16 Platta med inskrift på korset Inskrift på korsets bas: Guldet skänkt utaf Församlingens Fruntimmer

17 Bilaga 1 Principskisser för detaljlösningar. Tord Hansson

18 Bilaga 2 Ristade inskrifter på klotet 17