Årsberättelse Historiska institutionen

Transkript

1 Årsberättelse 2016

2 Institutionen... 5 Prefekten har ordet... 5 Organisation... 5 Institutionsstyrelsen... 6 Institutionens personal... 6 Professorer... 6 Professor emerita/emeritus... 7 Docenter... 7 Universitetslektorer, forskare samt postdoktorer... 8 Adjunkter... 9 Gästforskare... 9 Gästdoktorander... 9 Administrativ personal... 9 Permanenta organ och arbetsgrupper Centrumbildningar Skyddsombud Undervisning och utbildning Grundutbildning Historia på grundnivå Historia på avancerad nivå Arkivvetenskap Kulturvetenskapliga utbildningar Lärarutbildning i historia Helårsstudenter och helårsprestationer: sammanfattning Praktik Handledd praktik på grundnivå Handledd praktik på avancerad nivå Forskarutbildning Påbörjade avhandlingsprojekt Olof Blomqvist Anton Runesson Pågående avhandlingsprojekt Josefine Berndt Göran Lindmark

3 Gustav Nyberg Avslutade doktorandprojekt Doktorandkurser Erasmus- och Nordplusutbyte Forskning Disputationer Projekt Beviljade projektmedel Påbörjade projekt Pågående projekt Priser, stipendier o. dyl Forskarutbyte Högre seminarier vid institutionen ATT LÄRA UT DYGD DOKTORANDSEMINARIET FORSKARSEMINARIET GENUSSEMINARIET IDROTTSHISTORISKA SEMINARIET MARITIMA SEMINARIET MEDELTIDSSEMINARIET MODERNHISTORISKA SEMINARIET URBANHISTORISKA SEMINARIET ÄLDREHISTORISKA SEMINARIET Övrig seminarieverksamhet Historiska klubben Publikationer Doktorsavhandlingar Böcker Redaktörskap/samlingsverk Kapitel i bok/del av antologi Artikel i tidskrift Recensioner Övriga publikationer Konferenser Arrangerande av konferens

4 Deltagande i konferens: paper/föredrag Utbyten och gästforskaruppdrag Förtroendeuppdrag Uppdrag inom Uppdrag i akademi, vetenskaplig/forsknings politisk styrelse eller nämnd mm Medlem i redaktionskommitté o. dyl Enstaka uppdrag Sakkunnig vid tjänstetillsättning, befordring, priskommitté, projektansökan Ledamot i betygsnämnd m.m Fakultetsopponent Referensgrupp Övriga enstaka externa uppdrag Sakkunnig Medverkan i media och andra publika uppdrag Gästföreläsningar och enstaka seminarier Examensarbeten på avancerad nivå Masteruppsatser Magisteruppsatser

5 Institutionen Prefekten har ordet Mycket glädjande är att vi har haft många disputationer. Under året disputerade Nevra Biltekin, Carl Mikael Carlsson, Ale Pålsson och Alf Sjöblom. Sjöblom erhöll Högskoleföreringens pris mest framstående vetenskapliga prestation på Humanistiska fakulteten vid. Två nya doktorander påbörjade också sin utbildning: Olof Blomqvist och Anton Runesson. Totalt pågick under året 20 avhandlingsprojekt. Under året har ett antal nya forskningsprojekt beviljats och påbörjats. Projektmedel beviljades för tretton nya projekt. Åtta påbörjades. Ett tjugotal projekt pågår sedan tidigare och fem avslutades under året. Institutionen har under året haft en mycket livlig seminarieverksamhet med sju specialseminarier, ett forskarseminarium samt doktorandseminariet. Många forskare vänder sig till med förfrågningar om att få vara gästforskare eller gästdoktorand här. Under 2016 tog vi emot fyra gästforskare: Nora Berend, Guorong Gao, Ylva Sjöstrand samt Heidi Kurvinen, samt fem gästdoktorander: Mohammad Bitarfan, Martin Friis Andersen, Anna Gorobenko, Jenni Lares, Nafiseh Moradi, Susann Anett Pedersen. Institutionens medarbetarar har fortsatt att publicera sig flitig samt att både arrangera och delta i konferenser. Under 2016 fortsatte institutionens medarbetare att presentera sin forskning för en större publik både i samband med Stockholms stadsarkivs Onsdagshistorier: Lunchföreläsningar samt Historiska museets föreläsningsserie, Vad vet du om?. Också på många andra sätt har institutionens medarbete fullgjort den tredje uppgiften. Jens Ljunggren Organisation ansvarar för utbildning och forskning i historieämnet, kandidatprogrammet Kulturvetarprogrammet (KVP), fristående kulturvetenskapliga kurser samt arkivvetenskap. Det övergripande ansvaret för verksamheten vid vilar på institutionsstyrelsen (se nedan). Ledamöterna väljs bland de anställda lärarna och den administrativa personalen, medan studentrepresentanter utses av Studentkåren efter förslag från Studentrådet och Doktorandrådet. Vid sidan av de valda ledamöterna är Historiska institutionens prefekt (ordförande), ställföreträdande prefekt samt programansvarig för Kulturvetarprogrammet självskrivna ledamöter. Institutionsstyrelsen för Historiska 5

6 institutionen beslutar om riktlinjer för institutionens verksamhet och har ansvar för all dess utbildning (enligt gällande delegationsordning). Prefekten är chef för och utsedd av rektor. Även ställföreträdande prefekt utses av rektor. Under året har Jens Ljunggren varit prefekt och Elisabeth Elgàn ställföreträdande prefekt. Studierektorerna har ansvar för utbildningsfrågor: grundnivå (inklusive lärarutbildning), avancerad nivå och forskarnivå. Studierektorer för grundnivå var under året Hossein Sheiban, Paul Sjöblom samt Mattias Tydén med ansvar för lärarutbildningen. Nils Edling var studierektor för avancerad nivå och Anna Götlind var studierektor för de kulturvetenskapliga utbildningarna och programansvarig för KVP. Ansvarig för bemanning var Hossein Sheiban. Studierektor för doktorandutbildningen var Kirsti Niskanen fram till den 31 juli och därefter tog Johnny Wijk över detta uppdrag. Den administrativa personalen leds av den administrativa chefen Ingrid Bergkvist och består av 12 personer. Deras ansvarsområden spänner från studentadministration och studievägledning till ekonomi och personalhandläggning samt webbredigering och IT-support. Information om institutionens verksamhet finns på: Institutionsstyrelsen Ledamöter : Självskrivna ledamöter: Jens Ljunggren, ställföreträdande prefekt Elisabeth Elgán samt Anna Götlind, programansvarig för Kulturvetarprogrammet Lärare: Nils Edling, Leos Müller, Maija Runcis, Karin Sennefelt och Hossein Sheiban Suppleanter: Heiko Droste, Håkan Forsell, Kirsti Niskanen, Mattias Tydén, Helena Tolvhed, Magnus Öhlander Närvarorätt: Ingrid Bergkvist, administrativ chef, Maria Runquist, IS sekreterare TA-personal: Andreas Bloch Suppleant: Agneta Eiseborn Doktorandrepresentant: Otso Kortekangas, Lisa Svanfeldt-Winter Studentrepresentanter: Afrodite Mauricci, Andreas Moilanen Institutionens personal För doktorander, se Professorer Förnamn Efternamn Befattning 6

7 Elisabeth Elgàn Anna Götlind Heiko Droste Håkan Forsell Kurt Villads Jensen Marko Lamberg Jens Ljunggren Leos Müller Kirsti Niskanen Karin Sennefelt Johnny Wijk Magnus Öhlander Professor i historia Professor i historia Professor i historia, särskilt stads- och kommunhistoria Professor i historia Professor i medeltidshistoria Professor i historia med riktning mot Stockholms historia t o m Professor i historia, särskilt idrottshistoria Professor i historia med inriktning mot maritim historia, föreståndare för CEMAS Professor i historia, särskilt genushistoria Professor i historia Professor i historia Professor i etnologi Professor emerita/emeritus Olle Ferm, professor emeritus Christina Florin, professor emerita Yvonne Hirdman, professor emerita Sven Lilja, professor emeritus Karl Molin, professor emeritus Lars Nilsson, professor i historia Klas Åmark, professor emeritus Docenter Förnamn Efternamn Befattning Roger Gabriela Mikael Andersson Bjarne Larsson Byström Nils Edling Håkan Forsell Johan Edman Mats Cordelia Pär Frohnert Jonas Therese Magnus Maija Leif Jens Hallenberg Hess Nordin Nordlund Edvinsson Pettersson Runcis Runefelt Rydström Forskare Universitetslektor Verksam vid Uppsala universitet Universitetslektor Universitetslektor Verksam vid SoRAD på SU Universitetslektor Universitetslektor Verksam vid Göteborgs universitet verksam vid Kungliga biblioteket Universitetslektor Verksam vid Institutt for forsvarsstudier, Oslo Universitetslektor Verksam vid Södertörns högskola Verksam vid Lunds 7

8 Annika Sandén Hossein Sheiban Helena Tolvhed Mattias Tydén Ylva Waldermarsson universitet Universitetslektor Universitetslektor Forskare Universitetslektor Verksam vid Södertörns högskola Universitetslektorer, forskare samt postdoktorer Förnamn Efternamn Befattning Elin Andersson Forskare Annika Berg Forskare Mats Berglund Forskare Helena Bergman Forskare Nevra Biltekin Universitetslektor Karin Carlsson Forskare Fredrik Charpentier- Universitetslektor Ljungqvist Bo Eriksson Universitetslektor Stefano Fogelberg Rota Forskare Anna Sara Hammar Postdoktor Andreas Hellerstedt Forskare Adam Hjorthén Universitetslektor Sofia Holmlund Forskare Karin Högström Universitetslektor Magnus Linnarsson Forskare Urban Lundberg Forskare Aryo Makko Forskare Elin Malmer Universitetslektor Inka Moilanen Universitetslektor Ann Nehlin Universitetslektor Jennie Nell Forskare Margaretha Nordquist Universitetslektor Maria Nyman Universitetslektor Bo Persson Universitetslektor Tania Preste Forskare Ale Pålsson Universitetslektor Ann-Judith Rabenschlag Universitetslektor Roussina Roussinova Universitetslektor Joakim Scherp Forskare Pamela Schultz Nybacka Universitetslektor Alf Sjöblom Universitetslektor Paul Sjöblom Universitetslektor Ingela Sjögren Universitetslektor Bill Sund Forskare Johan Svanberg Forskare Biörn Tjällén Forskare 8

9 Lubna Qureshi Francesco Zavatti Universitetslektor Universitetslektor Adjunkter Förnamn Efternamn Eva Joelsson Eva-Marie Letzter Lennart Palmqvist Claes Petersson Emma Pihl Skog Oskar Sjöström Anna-Carin Stymne Harry Svensson Befattning Adjunkt Adjunkt Adjunkt Adjunkt Adjunkt Adjunkt Adjunkt Adjunkt Gästforskare Förnamn Efternamn Nora Berend Guorong Gao Heidi Kurvinen Ylva Sjöstrand Från St Catharine s College, University of Cambridge, Storbritannien Chinese Academy of Social Sciences, Kina Uleåborgs universitet Gästdoktorander Förnamn Efternamn Mohammad Bitarafan Martin Friis Andersen Anna Gorobenko Jenni Lares Nafiseh Moradi Susann Anett Pedersen Från Kharazmi University, Iran Aarhus universitet, Danmark Novgorod State University, Ryssland Tammerfors universitet, Finland Al-Zahra University, Iran Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU), Norge Administrativ personal Förnamn Efternamn Emmy Atterving Ingrid Bergkvist Andreas Bloch Johanna Bysell Ebba Edberg di Paola Befattning Amanuens 2 maj 30 september Administrativ chef Studievägledare Amanuens fr o m 3 oktober Administratör på studentexpeditionen, t v fr 9

10 Eva Eggeby Agneta Eiseborn Olov Lund Maria Runquist Oskar Schelin Estelle Sjödahl Tom Silvennoinen Anders Ståhlberg o m 1 april Ekonomiadministratör Ekonomiansvarig Amanuens Personalhandläggare fr o m 2 februari Administratör på studentexpeditionen Amanuens t o m 12 maj Systemansvarig Kommunikatör Permanenta organ och arbetsgrupper Ledningsgrupp: Jens Ljunggren, Elisabeth Elgán, Anna Götlind, Kirsti Niskanen (vt), Johnny Wijk (ht), Mattias Tydén, Nils Edling, Hossein Sheiban samt Ingrid Bergkvist Arbetsgrupp för forskningsfrågor: Elisabeth Elgán, sammankallande, Kurt Villads Jensen, Magnus Linnarsson, Annika Sandén, Aryo Makko samt doktorandrepresentanter Eva-Marie Letzter (vt) och Mari Eyice (ht). Arbetsgruppen för kurslitteratur och betygskriterier: Mattias Tydén, sammankallande, Nils Edling, Anna Götlind, Hossein Sheiban, Paul Sjöblom, Anders Ståhlberg samt doktorandrepresentant Charlotta Forss och studentrådsrepresentanter Johan Lindahl och Kalle Blomster. Jämställdhets- och likabehandlingsgruppen: Anna Götlind (sammankallande), Ebba Edberg di Paula (T/A), Hossein Sheiban (lärare/forskare), Annika Sandén (lärare/forskare) samt Lisa Svanfeldt-Winter (doktorandrepresentant) och studentrådsrepresentant Erica Carlsson (vt16) och Rosie Strandberg (ht16). Arbetsmiljögruppen: stf prefekt Elisabeth Elgán, sammankallande, Oskar Schelin, skyddsombud, Maria Runquist, ersättare skyddsombud, Gustav Nyberg, doktorandskyddsombud, Johan Svanberg, Therese Nordlund Edvinsson samt studentrådsrepresentant. Handledarkonferens: Samtliga lärare/forskare som hade handledningsuppdrag inom utbildningen på forskarnivå. Forskarutbildningsnämnd: Beredde ärenden som berör forskarutbildningen. Ordförande var studierektor för forskarutbildningen, Kirsti Niskanen (vt) och Johnny Wijk (ht). Centrumbildningar Centrum för medeltidsstudier, CMS: Föreståndare var Kurt Villads Jensen och sekreterare var Fredrik Charpentier Ljungqvist. CMS inrättades den 1 juli 2008 för att främja forskning om medeltiden. Externa medel har erhållits genom åren, från främst Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelse, Kungliga Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. CMS arrangerar årligen ca tvärvetenskapliga seminarier samt regelbundna större, internationella konferenser. CMS styrelse sammanträdde tre gånger under året. 10

11 Centrum för maritima studier (CEMAS): Föreståndare Leos Müller. Centrumet inledde sin verksamhet den 1 januari CEMAS är ett samarbete mellan och Statens maritima museer (SMM). Syftet med samarbetet är att stärka det maritima forskningsfältet genom tvärvetenskapliga samarbeten mellan historia, etnologi och arkeologi. CEMAS huvuduppgift är att bygga upp forskning och forskarutbildning på det maritima fältet. CEMAS forskare samarbetar även aktivt med museivärlden och undervisar. CEMAS finansieras till lika delar (2 miljoner) av SMM och. Avtalet mellan parterna omförhandlades under 2015 och ett nytt samarbetsavtal skrivits på för perioden Under 2016 hade CEMAS sju medarbetare: fyra i historia: Leos Müller (professor), Ale Pålsson (doktorand), Harry Svensson (doktorand), och AnnaSara Hammar (postdoktor), och tre i etnologi: Simon Ekström (forskare), Hanna Jansson (doktorand) och Ida Hughes Tidlund (doktorand). AnnaSara Hammar anställdes som postdoktor i historia vid CEMAS från januari 2016 ( ). Ida Hughes Tidlund antogs som ny CEMAS doktorand i etnologi från ht Ale Pålsson disputerade i november CEMAS leds av styrelse som har sex ledamöter: Karl Olof Hammarkvist (Handelshögskolan) ordförande, Anna Götlind, professor i historia (SU), Lars Kaijser, docent i etnologi (SU), Andreas Linderoth, forskningssamordnare (SMM), Mirja Arnshav, forskningssamordnare (SMM) och Ida Hughes Tidlund, doktorandrepresentant (SU). Styrelsen möttes under 2016 fyra gånger. Skyddsombud Skyddsombud ordinarie: Oskar Schelin Skyddsombud ersättare: Maria Runquist Studerandeskyddsombud för institutionens doktorander: Gustav Nyberg 11

12 Undervisning och utbildning Grundutbildning Historia på grundnivå Det finns flera olika ingångar till att börja läsa historia och ta del av det kursutbud som finns vid. Kandidatprogrammet i historiska studier Institutionen har ett historieprogram som leder fram till en kandidatexamen vid Stockholms universitet (3 års studier = 180 högskolepoäng, hp) med historia eller idéhistoria som huvudämne. De studenter som väljer historia läser minst 90 hp historia samt 30 hp idéhistoria och därutöver finns möjlighet att välja studier inom något annat ämne. Kulturvetarprogrammet (kandidatprogram) Kulturvetarprogrammet är ett kandidatprogram som omfattar 180 hp och inleds för samtliga studenter med en programspecifik kurs, Kulturvetenskaplig baskurs 30 hp. Efter baskursen följer studier dels inom ett huvudområde omfattande 90 hp, och innefattande kandidatkurs med examensarbete, dels ytterligare valbara kurser omfattande 30 hp. Studenterna kan välja historia som huvudområde eller breddningsämne. Programmet avslutas med en tillämpningstermin om 30 hp med som innehåller 15 hp praktik. Studier genomförda före antagningen till programmet kan tillgodoräknas. Kandidatprogrammet för museer och kulturarv (värdinstitution: Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap) Huvudämnet kan vara historia, arkeologi, etnologi eller konstvetenskap. Första terminen är gemensam för programmets studenter med introduktion till ämnena samt musei- och kulturarvsfrågor. Andra och tredje terminen läses huvudämnet. Fjärde terminen läser studenterna antingen något av de andra ämnena som är med i programmet eller fördjupar med museipedagogik eller liknande som finns i programmets kursutbud. Första delen av femte terminen innehåller valbara kurser och avslutas med praktik på en kulturarvsinstitution. Sjätte och sista terminen läser studenterna en kandidattermin inom sitt huvudämne. Mångfaldsprogrammet (värdinstitution: Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap) Historia kan också läsas inom ramen för det treåriga kandidatprogrammet i mångfaldsstudier. Målet med programmet är att omsätta mångfaldsforskningens olika kunskaper i kunnande och praktiker användbara i yrkeslivet. Första och andra terminens studier är gemensamma för programmets studenter och introducerar studenterna till mångfaldsforskningsområdet. Termin tre till fem studeras ett av programmets huvudämnen: historia, etnologi, pedagogik eller genusvetenskap. Sjätte och avslutande terminen är gemensam för programmets studenter och innehåller bl.a. praktik på en arbetsplats som sysslar med mångfaldsfrågor. Studier terminsvis Det annat alternativ att läsa historia på heltid är att läsa en termin i taget (30 hp). Som nybörjare i ämnet kan man läsa Historia I, en helhetsbild av människans historia från antik tid och fram till idag. Fokus ligger på de långa linjerna i världshistorien men också på särskilda 12

13 formativa perioder, då avgörande förändringar ägde rum. Kursen ger även grundläggande kunskaper om historisk metod, källkritik och vetenskapliga begrepp. Efter första terminens studier följer Historia II som ger fördjupade kunskaper om historisk teori och metod samt om några aktuella historiska forskningsområden. Terminen avslutas med en metodkurs och ett uppsatsmoment där målet är att genomföra en vetenskaplig undersökning av ett avgränsat historiskt problem. Tredje terminens studier i historia är en kandidatkurs som innehåller fördjupade teoretiska och tematiska studier samt ett eget uppsatsarbete motsvarande 15 hp. Fristående tematiska kurser Det femte alternativet slutligen utgörs av fristående tematiska kurser som ges på kvällstid om antingen 7,5 hp eller 15 hp. Följande kurser gavs under 2016: - Nazismen, Nazi-Tyskland och Förintelsen, 15 hp - Stockholms historia, 15 hp - Afrika I: Afrikas historia söder om Sahara ca ca 1800, 15 hp - Afrika II: Kolonialism. Afrikas historia söder om Sahara ca 1800 idag, 15 hp - De Nordamerikanska indianernas historia ca 1500 idag, 15 hp - Svensk historia från sjösidan ca , 15 hp - Kinas historia: Från "mittens rike" till global tungviktare. Systemskiften, utopiska visioner och Stormaktsspel, 15 hp - De islamiska samhällenas moderna historia: Politik, samhälle och religion, 15 hp - De islamiska samhällenas äldre historia: Islams uppkomst och dess betydelse ca ca 1750, 7.5 hp - Genus i historien: Genusrelationer i arbetsliv, familj och politik från förmodern till modern tid, 7.5 hp - Medeltidens samhälle, 15 hp - Populärkulturen och samhället, 15 hp De fristående kvällskurserna löper som regel på halvtid över en längre del av terminen. Alla kurserna är påbyggbara vid fortsatta studier i historia. Historia på avancerad nivå Genomfört examensarbete för kandidatkurs ger behörighet för att studera på avancerad nivå. Behörighet för program kräver dock uttagen kandidatexamen. På den avancerade nivån kan man studera till en tvåårig masterexamen eller ettårig magisterexamen. Den ettåriga magistern kan byggas ut till en tvåårig master med ett års ytterligare studier där bl. a. ett kompletterande examensarbete ingår. Även andra ämnen med relevans för historieämnet kan infogas i en examen. I regel ges delkurserna på avancerad nivå på halvfart så att två kurser läses samtidigt. Närmare information om programmens och kursernas utbildningsplaner finns på institutionens hemsida. Masterprogram Masterprogrammen omfattar två års heltidsstudier (startar höstterminer), där kan följande inriktningar läsas: Historiska studier, Medeltidsstudier eller Kulturarvsstudier. Masterprogram i historiska studier, med inriktning mot historia, ekonomisk historia eller idéhistoria (120 hp, 2 års studier) 13

14 Programmet är ett samarbete mellan, Ekonomisk-historiska institutionen och Institutionen för kultur och estetik. Det tvååriga programmet är en sammanhållen helhet med vissa gemensamma kurser. Fokus är riktat mot ett av huvudämnena, där examensarbetet skrivs, men samtidigt ges möjligheter till kronologisk och tematisk specialisering med valbara temakurser. Även ämnen utanför historia, ekonomisk historia och idéhistoria kan infogas i programmet. Utrymme finns för praktikperioder och individuella litteraturkurser. Masterprogram i medeltidsstudier (120 hp, 2 års studier) Programmet utgår från ett huvudämne (t.ex. historia, arkeologi, konstvetenskap eller något medeltidsspråk) och består av en blandning av kurser med ämnesorienterande, färdighetstränande och metod- och teoriförmedlande innehåll. Examensarbetet skrivs inom huvudämnet. Masterprogram i kulturarvsstudier (120 hp, 2 års studier, värdinstitution: Konstvetenskap, Institutionen för kultur och estetik) Ett tvärvetenskapligt masterprogram som bygger på samverkan mellan disciplinerna arkeologi, etnologi, historia, konstvetenskap, kulturgeografi och nordiska språk. Dessutom medverkar specialister från KTH, Riksantikvarieämbetet och andra kulturarvsaktörer som gästlärare. Kurser på avancerad nivå Samtliga kurser på avanceradnivå utom examensarbeteskurserna omfattar 7,5 hp. För magister-och masterexamen finns följande obligatoriska kurser: Historia i samhället, metodkurs och teorikurs samt examensarbete 15 eller 30 hp. Det samlade kursutbudet vt 2016 och ht 2016 omfattade: - Medeltidsforskning, 7.5 hp - Paleografi, 7.5 hp - Nazismen, Nazi-tyskland och förintelsen, 7.5 hp - Kroppens kulturhistoria under tidigmodern tid, 7.5 hp - Flyktingpolitikens utveckling och globalisering under 1900-talet, 7.5 hp - Källkritik för humanister och samhällsvetare, 7.5 hp - Urbanisering och stadssamhällen : Jämförande perspektiv på Europa och Skandinavien, 7.5 hp - Migrationer, migranter och det moderna samhället: och 1900-talens migrationshistoria, 7.5 hp - Den sportande kroppen: historia och samtida utveckling, 7.5 hp - Genushistoria i teori och praktik, 7.5 hp - Religion och krig - de medeltida korstågen, 7.5 hp - Privatiseringar och förstatliganden från tidigmodern tid till i dag, 7.5 hp - Medeltidens predikningar som historiska källor, 7.5 hp - Introduktion till arkivvetenskap, 7.5 hp - Introduktion till förlagskunskap, 7.5 hp - Historia i samhället - forskning, historiografi och historiebruk, 7.5 hp - Historia metodkurs, 7.5 hp - Historia teorikurs, 7.5 hp - Examensarbete 15 hp och 30 hp 14

15 Kombinationsutbildning på avancerad nivå Studenter inom universitets lärarutbildning som har historia som huvudämne har möjlighet att läsa 30 eller 60 hp på avancerad nivå för magister- respektive masterexamen inom kombinationslärarutbildningen. För magisterexamen läser studenterna två kurser à 7,5 hp och skriver ett examensarbete om 15 hp, för masterexamen gäller 30 hp kurser och ett examensarbete på 30 hp. För studenter på vårtermin har teorikursen var obligatorisk och för studenterna på höstermin har historia som vetenskap och metodkursen utgjort obligatoriska inslag. Arkivvetenskap Kursen i arkivvetenskap (60 hp) är en professionsutbildning för blivande arkivarier. Den ges på avancerad nivå och kräver en kandidatexamen i ämnen med relevans för historisk forskning, i första hand historia, ekonomisk historia och idéhistoria. Kursen ger en grundläggande kompetens för arbete som arkivarie inom såväl den offentliga som privata sektorn. Kursen i arkivvetenskap ges på helfart under två terminer. Den är uppdelad i 7 delkurser inklusive en längre praktikperiod. Praktiken omfattar 15 hp och syftar till att ge studenterna möjligheter att använda sina teoretiska kunskaper om arkiv i praktisk verksamhet. Utbildningen ger sammantaget en bred kunskapsbas och inkluderar, utöver praktiken, kurser i arkivteori, arkivjuridik, informationsvärdering, arkivredovisning och bevarandestrategier e- arkiv, arkivinformatik och organisationsteori samt ett uppsatsarbete. Arkivvetenskapen gavs inte ht 2016 och vt Kulturvetenskapliga utbildningar Kulturvetarprogrammet (kandidatprogram) Kulturvetarprogrammet är ett kandidatprogram som omfattar 180 högskolepoäng och inleds för samtliga studenter med en programspecifik kurs, Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp. Efter baskursen följer studier dels i ett huvudområde omfattande 90 hp och innefattande kandidatkurs med examensarbete, dels i ytterligare valbara kurser omfattande 30 hp. Programmet avslutas med en tillämpningstermin om 30 hp som innehåller 15 hp praktik. Studier genomförda före antagning till programmet kan tillgodoräknas. Fristående kurser Institutionen ger också fristående kulturvetenskapliga kurser som är öppna även för studenter som inte läser på Kulturvetarprogrammet. Dessa kurser är antingen yrkesinriktade, som Curatorutbildning, Förlagskunskap och Projektledarutbildning; eller tvärvetenskapligt teoretiska som Visuell och materiell kultur och Populärkulturen och samhället. De yrkesinriktade kurserna innehåller praktikperioder. Lärarutbildning i historia För studenter som vill bli lärare med historia som ett undervisningsämne fanns flera alternativa vägar. Huvudspåret är Ämneslärarprogrammet där ingång väljs utifrån ämnen respektive åldersgrupp man vill undervisa i skolan (gymnasium, årskurs 7-9 respektive årskurs 4-6). Ämneslärarprogrammen är uppbyggda så att de varvar ämnesstudier med pedagogiska/didaktiska kurser samt VFU (verksamhetsförlagd utbildning på en praktikskola). 15

16 En annan väg att bli lärare är att läsa ämnesstudier först och ta t ex en fil.kand. eller magisterexamen och därefter ansöka till KPU-utbildning (Kompletterande pedagogisk utbildning) om tre terminer. Mer information om detta finns på Lärarutbildningskanslierna vid. Vidare finns fortfarande studenter inom Kombinationsprogrammet, som ger lärarexamen samt magisterexamen i huvudämnet. I detta program läses de ordinarie historiekurserna obrutet i sin helhet. Pedagogik och praktik ligger på egna terminer. För gymnasiekompetens krävs minst kandidatnivå i historia, således tre terminer (90 hp). Som huvudämne i Kombinationsprogrammet krävs Magisternivå, fyra terminer (120 hp). De studenter som läser historia som sitt andraämne inom Kombinationsprogrammet läser 2,5 terminer historia (75 hp). Antagningen till Kominationsprogrammet har upphört. De studenter som läser till lärare via Ämneslärarprogrammet mot skolans äldre åldrar (grundskolans klass 7-9 och gymnasieskolan) och har historia som huvudämne kommer till redan den första terminen i programmet. Den första och tredje terminens studier vid, Historia I och III, läses tillsammans med alla andra studerande. Under Historia II finns, vid sidan av övriga delkurser, en särskild lärarkurs i historiedidaktik och historiebruk. Blivande gymnasielärare med historia som förstaämne återkommer till mot slutet av lärarutbildningen och läser då en lärarinriktad termin med fördjupade ämnesstudier och ett ämnesdidaktiskt eget arbete, Historia IV. Den som väljer att bli lärare mot yngre åldrar läser endast en delkurs om 6 hp i historia inom kursen Samhällsorienterande ämnen 30 hp, där det även ingår 6 hp vardera Geografi, Religion och Samhällskunskap samt en SO-kurs. Helårsstudenter och helårsprestationer: sammanfattning Antalet registrerade helårsstudenter på institutionen har under kalenderåret 2016 varit 456 på grundnivå och 86 på avancerad nivå. Helårsprestationerna (avklarade kurser) har varit 305 på grundnivå och 73 på avancerad nivå. Dessa uppgifter är hämtade ur ÅR-databasen, där inrapporterade registreringar och resultat omräknats till helårsstudenter och helårsprestationer. Av ovan nämnda helårsprestationer har 17 inrapporterats inom arkivvetenskap, där antalet registrerade helårsstudenter varit 16. Inom ramen för kulturvetarprogrammet har 70 helårsprestationer genomförts på 90 helårsstudenter. Dessutom tillkommer 52 prestationer (på 70 helårsregistreringar) på de fristående kulturvetenskapliga kurserna. Lärarutbildningen är indelad i sex program (varav tre aktiva) och har under året sammanlagt producerat 70 helårsprestationer på 86 registrerade helårsstudenter. Praktik Vid är det möjligt att genomföra handledd praktik inom ramen för utbildningar på såväl grund- som avancerad nivå. Under 2016 har sammanlagt 171 studenter genomför en godkänd praktikkurs vid institutionen och några av dem valde dessutom att 16

17 förlägga sin praktik utomlands. Den handledda praktiken omfattar kultursektorn i vid mening. Det kan röra sig om kulturvårdande och kulturförmedlande institutioner och verksamheter av olika slag, t.ex. museer och kulturminnesvård, arkiv, förlag, massmedier alternativt kulturadministrativa uppgifter inom studieförbund, organisationer, företag och förvaltning eller slutligen gallerier och kulturprojekt av olika slag. Handledd praktik på grundnivå Inom utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet innehåller den avslutande och programspecifika Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp, 10 veckors handledd praktik. Vidare har Curatorutbildning, 30 hp, och Projektledarutbildning, 30 hp, vardera 5 veckors handledd praktik. Sammanlagt 123 studenter ( ) genomförde under 2016 handledd praktik inom någon av de utbildningarna. Handledd praktik på avancerad nivå På avancerad nivå är handledd praktik obligatorisk inom Arkivvetenskap, 60 hp, och Förlagskunskap, 60 hp, som båda innehåller 10 veckors handledd praktik under vårterminerna. Under den andra och tredje terminen på Masterprogram i historiska studier, 120 hp, kan studenterna välja att praktisera 5 eller 10 veckor. Under 2016 genomförde sammanlagt 48 studenter ( ) handledd praktik inom någon av de utbildningarna. Forskarutbildning Forskarutbildning Forskarutbildningen har för närvarande drygt 20 aktiva doktorander vid Historiska institutionen på. Under 2016 antogs två doktorander och fyra doktorander disputerade. Till institutionen finns dessutom två doktorander knutna till forskarskolan BEEGS på Södertörns högskola. Undervisningen bedrivs genom handledning till avhandlingsarbeten, genom ett doktorandseminarium lett av två seminarieledare samt genom obligatoriska och fristående kurser. Kursutbudet motsvarar ett års studietid, och består till nära hälften av obligatoriska teori- och metodkurser. Övriga kurser kan väljas ur kurser som ges inom forskarskolan Stockholm-Uppsala, andra institutioners eller lärosätens utbud av forskarutbilnings- eller masterkurser, eller som fristående läskurser. En av kurserna ska gälla ett område eller tema som ligger utanför avhandlingsämnet. Doktoranderna medverkar i utformningen av forskarutbildningen genom representation i institutionsstyrelsen, forskarutbildningsnämnden och i institutionens arbetsgrupp för forskarutbildningen. Doktoranderna har även flera egna representativa organ för interna frågor (varav doktorandrådet är viktigast) och de arrangerar återkommande samkväm mm för sammanhållning och gemenskap inom det egna kollektivet. Doktoranderna erbjuds att medverka i institutionens arbete genom undervisning eller kvalificerat administrativt arbete (högst 20 % av studietiden) och kompenseras då med maximalt ett år förlängd studietid. Doktoranderna uppmuntras att delta i konferenser, symposier och workshops, både i Sverige och internationellt. Det är också vanligt bland doktoranderna med utlandsterminer eller andra längre vistelser vid utländska lärosäten. Till bilden hör dessutom en ökande ström av utländska doktorander som besöker institutionen. 17

18 2008 inledde de historiska institutionerna vid Stockholms och Uppsala universitet ett samarbete kring utbildning på forskarnivå, Forskarskolan Stockholm och Uppsala. Samarbetet bygger på ett samordnat kursutbud, gemensamma doktoranddagar, gemensamma seminarier och utbyte av handledartjänster. Sedan hösten 2010 inkluderar samarbetet även samordnad antagning. Olof Blomqvist Påbörjade avhandlingsprojekt - Life in Captivity: perceptions of inclusion and collective identity in early 18th century Europe Handledare: Heiko Droste och Annika Sandén Anton Runesson - Kroppen inför rätta. Kropp och känslor i rättssammanhang, Sverige Handledare: Karin Sennefelt och Göran Malmstedt Pågående avhandlingsprojekt Kim Bergqvist - Politics of Aristocracy and Chivalry: Ideology and Poltical Identities in Narrative Sources from Castile-León and Sweden c Handledare: Olle Ferm och Elisabeth Elgán Josefine Berndt - Folkhemmets poliskår. Centraliseringen av den svenska polisen Handledare: Mattias Tydén och Björn Furuhagen Olof Bortz - Raul Hilberg and the Historical Memory of the Holocaust. Handledare: Pär Frohnert och Lars M Andersson Emil Dickson - Folkets natur: Svensk naturskyddspolitik och styrning ca Mari Eyice - Reformed virtue. Gender and emotion in Reformation period Sweden Handledare: Gabriela Bjarne Larsson, Cordelia Hess, Andreas Hellerstedt Charlotta Forss 18

19 - The continents and perceptions of the world in seventeenth century Swedish travel narratives, maps and scholarly discourse Handledare: Mats Hallenberg och Henrik Ågren Eva Joelsson - Emotionell navigation under en politisk regim: Emotionella yttringar kring kärlek och vänskap under andra hälften av 1700-talet Handledare: Leif Runefelt & Karin Sennefelt Gwendolyne Knight Keimpema - Broken Order: Shapeshifting as Social Metaphor in the Medieval North Handledare: Roger Andersson & Cordelia Hess Otso Kortekangas - Discourses on the elementary education of the Sámi in early twentieth century ( ) Norway, Sweden and Finland Handledare; Maija Runcis, SU; Jukka Nyyssönen, Universitetet i Tromsö Eva-Marie Letzter - Med öga för publiken. Moralisk fostring genom heliga Birgittas och de svenska predikanternas exempelberättelser, ca Handledare: Gabriela Bjarne Larsson Martin Berntson Göran Lindmark - Utvecklingen av den svenska civila krisberedskapen Handledare: Magnus Petersson och Johnny Wijk Robert Mohammadi - Den stora gruvstrejken i Malmfälten: En muntlig historia Ashok Nath - In Honour of the Regiment Handledare: Professor Gunnar Åselius Gustav Nyberg - Från statare till lantarbetare: om statarnas klassformeringsprocess i Stockholms län ca Handledare: Kirsti Niskanen och Johan Svanberg Emma Pihl Skoog 19

20 - Kraftkarlar och knallhårda knogar Handledare: Johnny Wijk och Eva Blomberg Per Gunnar Sidén - Från Lödöse till Uleåborg - Det svenska rikets urbanisering Handledare: Lars Nilsson Martin Skoog - Våldsproduktion, legitimitet och statsformering i Sverige Anna-Carin Stymne - Hur begriplig är historien? Elevers möjligheter och svårigheter i historieundervisningen i skolan. Handledare: Nils Edling och Bo Persson Lisa Svanfeldt-Winter - Scientific personae, gender and scientific during the first half of the 20th century. Harry Svensson - Örlogsstaden och dess judiska entreprenörer Handledare: Leos Müller Avslutade doktorandprojekt Nevra Biltekin - Servants of Diplomacy The Making of Diplomats in Sweden Handledare: Bo Persson & Kirsti Niskanen Carl Mikael Carlsson - Det märkvärdiga mellantinget. Jordbrukares sociala status i omvandling Handledare: Nils Edling, Karin Sennefelt Ale Pålsson - Our side of the water - Political Culture in the Swedish colony of St Barthélemy Handledare: Leos Müller Alf Sjöblom - Trygghet som handelsvara. Privat folkförsäkring i det framväxande välfärdssamhället Handledare: Orsi Husz Nils Edling 20

21 Doktorandkurser I det samordnade kursutbudet inom Forskarskolan Stockholm Uppsala ingår en introduktionskurs (4,5 hp), två teorikurser (7,5 hp vardera) och en metodkurs (7,5 hp). Introduktionskursen ges i början av studietiden under vårterminerna. Den ena teorikursen Historisk teori och historiska klassiker ges under vårterminen och den andra teorikursen Internat/internetkursen Tillämpad teori under höstterminen. Metodkursen Kvalitativa och kvantitativa metoder ges i början av utbildningstiden på höstterminen. Erasmus- och Nordplusutbyte Utbyten mellan och andra universitet/institutioner skedde kontinuerligt. Under 2016 hade institutionen sammanlagt 17 inresande och 13 utresande. 6 inresande på våren och 11 på hösten. 8 utresande på våren och 6 på hösten. Studenterna kom från 6 olika länder: Frankrike (8), Italien, Kanada, Ryssland (2), Spanien (2), samt Tyskland (3). Utresande studenter reste till Australien, Frankrike, Italien, Kanada, Kina, Storbritannien (2), Tyskland, samt USA (5). 20 utbyten skedde inom ramen för Erasmus+ och 11 av utbytena var bilaterala avtal på central nivå. En student genomförde erasmuspraktik som kommer att omnämnas i Diploma Supplement. Forskning Disputationer 4 juni Carl Mikael Carlsson / Det märkvärdiga mellantinget. Jordbrukares sociala status i omvandling Opponent: Docent Esbjörn Larsson, Uppsala universitet. 11 juni Alf Sjöblom / Trygghet som handelsvara. Privat folkförsäkring i det framväxande välfärdssamhället Opponent: Docent Niklas Stenlås,, Uppsala universitet 2 september Nevra Biltekin / Servants of Diplomacy - The Making of Swedish Diplomats, Opponent: Lisa Öberg, Södertörns högskola 28 oktober Ale Pålsson / Our side of the water - Political Culture in the Swedish colony of St Barthélemy Opponent: professor Holger Weiss, Åbo akademi Projekt 21

22 För doktoranders avhandlingsprojekt se Beviljade projektmedel Karin Carlsson: Beviljades (tillsammans med Rebecka Lennartsson, Stockholmia forskning och förlag/stadsmuseet i Stockholm) medel från Riksbankens Jubileumsfond och Vitterhetsakademin för projektet Bekönade rum. Mångdimensionella vandringar i stadens historia. Projektet beviljades totalt kronor för projekttiden 1/ / Projektets hemvist och medelsförvaltare är Stadsmuseet i Stockholm. Vetenskaplig redogörelse samt ekonomisk slutredovisning ska lämnas av medelsförvaltaren senast Projektets syfte är att skapa kontaktytor mellan forskare och minnesinstitutioner samt att utarbeta en metod som ökar tillgängligheten av minnesinstitutionernas samlingar. Utöver projektledarna, Karin Carlsson och Rebecka Lennartsson, medverkar fem minnesinstitutioner och fem forskare. Fredrik Charpentier Ljungqvist: Mindre forskningsstipendium för att forska om "Den geografiska distributionen av de vikingatida runstenarna utifrån deras stildatering: En spegling av tidpunkten för kristnandeprocessen och dess hastighet?" Magnus Bergvalls Stiftelse Mari Eyice: Gålöstiftelsen kr för forskningsvistelse på Faculty of History, Cambridge Johan och Jakob Söderbergs stiftelse kr för forskningsvistelse på Faculty of History, Cambridge Helge Ax:son Johnssons stiftelse kr för forskningsvistelse på Faculty of History, Cambridge Sven Olof Erik Ferm: Svenska studenter under medeltiden Åke Wibergs stiftelse Sven Olof Erik Ferm Pär Frohnert: Sabbatstermin (kommer att tas ut andra halvåret 2017). Förintelsen och historiekulturen i Tyskland - exemplet der Spiegel.. Pär Frohnert Adam Hjorthén: "The Transatlantic Family: Swedish-American Genealogy and Historical Belonging across Borders, ca " Postdok i kulturhistoriska studier (2 år), Humanistiska fakulteten, SU. Huvudansvarig: Adam Hjorthén "The Transatlantic Family: Swedish-American Genealogy and Historical Belonging across Borders, ca " Internationell postdok (3 år) Vetenskapsrådet. Huvudansvarig: Adam Hjorthén Heidi Kurvinen: Svenska litteratursällskapet i Finland, Heidi Kurvinen, euro (NB! summan är inte på Svenska kronor) Aryo Makko: Neutrality and the Kremlin: A Transnational History, Riksbankens Jubileumsfond (genom Pro Futura Programmet vid SCAS), Aryo Makko Inka Moilanen: Vetenskapsrådet, kr. Titel: Social Conflicts and Conceptual Change: A Digital Humanities Approach to Medieval Sermons. Huvudansvarig: Inka Moilanen Leos Müller: Granholms stiftelse, bidrag till Aryo Makko, slutskrivning av konsulmanuskript, kr 22

23 Ann-Judith Rabenschlag: Vetenskapsrådets internationella postdoc-tjänst, 3 år, kronor, beviljat i november 2016 Titel: "Från kommunism till islam. Hotbilder, rädslan för nedgång och sökande efter västerländsk identitet i den tyska efterkrigsdebatten" ; Huvudansvarig: Ann-Judith Rabenschlag Johan Svanberg: SEK, "Mellan facklig internationalism och nationalism. Europeiska marknadsintegrationen och efterkrigstidens migrationer, yrkesinternationaler och svenska fackförbund", VR, huvudansvar: Johan Svanberg SEK, Fakultetsöverskridande samarbete, Områdesnämnden för Humanvetenskap, Fritt och ofritt arbete: historiska och samtida perspektiv, huvudansvar: Yvonne Svanström Magnus Öhlander: Titel: Svensk humaniora och internationaliseringens utmaningar. En kulturanalys a v incitament, hinder och lärandeprocesser Finansiär: Vetenskapsrådet Huvudansvarig: Helena Pettersson (UmU) Påbörjade projekt Roger Andersson: Digitala Birgitta. Att tillgängliggöra heliga Birgittas fornsvenska texter. Projektansvarig prof. Henrik Williams, Uppsala, Finansiär Riksbankens Jubileumsfond. OBS! Förlagt till Uppsala universitet Johan Bergman: "Är deras sak (s)vår?. Svensk solidaritet med Chile ", Vetenskapsrådet, Johan Bergman Fredrik Charpentier Ljungqvist: Text till tiden! Medeltida texter i kontext då och nu, Riksbankens Jubileumsfond och Kungl. Vitterhetsakademien. Huvudansvarig: docent Jonas Nordin, Kungl. biblioteket. "Summer Temperature and Drought Co-Variability Across Europe Since 850 CE" (projektledare och huvudansvarig forskare). Ekonomiskt stöd (ej lönemdel) från Bolincentret för klimatforskning, Sven Olof Erik Ferm: Esaias Tegnérs Latinska skrifter Huvudansvarig Sven Olof Erik Ferm Pär Frohnert: Kunskapsöversikt: Sverige, flyktingar och invandrare. Föreställningar, politik och mottagande , Delegationen för migrationsstudier. Gemensamt projekt med Mikael Byström,, Uppsala universitet Aryo Makko: Informal Imperialism and the Rise of Economic Diplomacy: the Swedish and Swedish-Norwegian Consular Institution, , Henrik Granholms stiftelse, Aryo Makko Annika Sandén: Forskningsprojekt "Lust, lek och spel i svenskt 1600-tal". Utgivning på Atlantis förlag Annika Sandén huvudansvarig Bill Sund: Demokrati, kommersialisering och ledarskap inom idrottsrörelsen. Christer Ericsson, Björn Horgby och Bill Sund Pågående projekt 23

24 Gabriela Bjarne Larsson: Fast och lös egendom i senmedeltidens Sverige Vetenskapsrådet, Gabriela Bjarne Larsson Sven Olof Erik Ferm: 1. Svenska studenter vid utländska universitet Granholms stiftelse, Gad Rausings stiftelse Axel och Margaret Ax:son Johnssons stiftelse Huvudansvarig: Sven Olof Erik Ferm 2. Digitala Birgitta Riksbanken Huvudansvarig: Professor Henrik Williams, Uppsala universitet Håkan Forsell: Självförverkligandets marknad, VR, Håkan Forsell Pär Frohnert: - Flyktingarna och folkhemmet. Praktik, politik och föreställningar i flyktingmottagningen i den den tidiga välfärdsstaten (VR). Pär Frohnert - Repertorium der Policeyordnungen der Frühen Neuzeit. Kungariket Sverige. Max-Planck- Institut für europäische Rechtsgeschichte, Frankfurt am Main. Pär Frohnert Anna Götlind: Tillfälliga stockholmare: Ett bokprojekt. Huvudansvarig: Marko Lamberg & Anna Götlind. Finansiering för två workshops från Riksbankens jubileumsfond + tryckbidrag från flera fonder Mats Hallenberg: "Egenintresset kontra det gemensamma bästa. Politiska konflikter om organisering av allmännyttig verksamhet i Sverige, (ca)" Forskningsporträtt finansierat av Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Mats Hallenberg projektledare Kurt Villads Jensen: Text till tiden, RJ, KB huvudansvarig, historiska institutionen två post.doc. a 3 år Heidi Kurvinen: Perception of gender equality among Swedish and Finnish women journalists from the 1960s to the present. Huvudansvarig: Heidi Kurvinen. Finansierad av Finska kulturfonden och Helsingin Sanomat Stiftelsen. Magnus Linnarsson: Egenintresset kontra det gemensamma bästa, finansierat av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte). Mats Hallenberg Aryo Makko: European Neutrality and the Kremlin during the Cold War, Marcus Wallenbergs Stiftelse för Internationellt Vetenskapligt Samarbete/Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare/Magnus Bergvalls Stiftelse/Åke Wibergs Stiftelse/Stiftelsen Lars Hiertas Minne, Aryo Makko Inka Moilanen: Networks of Knowledge: Communication, Society and Medieval Homiletic Writing. Finansiär:. Huvudansvarig: Inka Moilanen Annika Sandén: Forskningsprojekt "Lust, lek och spel i svenskt 1600-tal". Utgivning på Atlantis förlag Annika Sandén huvudansvarig Karin Sennefelt: Ordet blev till kött: kroppen i protestantisk kultur, , Vetenskapsrådet, Karin Sennefelt projektledare Bill Sund: Makt och antidoping, Centrum för idrottsforskning och Åke Wibergs stiftelse. Bill Sund 24

25 Johan Svanberg: "Arbetskraftsrekrytering till en könssegregerad arbetsmarknad. Schleswig- Holstein-aktionen under 1950-talet", Forte, huvudansvar: Johan Svanberg Helena Tolvhed: Från folkhälsa till "hälsoism"? Nya femininiteter och maskuliniteter inom hälsa och träning från ca 1970 Vetenskapsrådet Huvudansvarig Helena Tolvhed (ensam projektdeltagare) Johnny Wijk: Utveckling, framgång, tillbakagång - Idrottens "Framgångsspiral". Analys och jämförelse av svensk tennis och svensk golf utveckling Bokserie i tre delar. (egen forskningstid, Johnny Wijk) Kent Zetterberg: Försvaret och det kalla kriget (FoKK) Knut och Alice Wallenbergs stiftelse Professor Kent Zetterberg Magnus Öhlander: Titel: What is the use of internationalisation for transfer of knowledge and professional status? Finansiär: MMW, Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse Huvudansvarig: Magnus Öhlander Under året avslutade projekt Nils Edling: Kampen om välfärdsstaten. Välfärdsbegreppens historia Riksbankens Jubileumsfond Ansvarig: Nils Edling Andreas Hellerstedt: Att lära ut dygd, RJ, Andreas Hellerstedt Elin Malmer: Projektet "Vapenbröder emellan: officerarnas broderskap och värnpliktsarméns framväxt ca ", finansierat med ett donationsstipendium från SU (Ahlström och Terserus stiftelse) Annika Sandén: Forskningsprojekt "Bödlar. Liv, död och skarn i svenskt 1600-tal". Bok, utgiven på Atlantis förlag Annika Sandén huvudansvarig Antologiprojekt "Kunskapens tider. Historiska perspektiv på kunskapssamhället". Publicering Huvudansvariga för projektet Annika Sandén och Elisabeth Elgán Karin Sennefelt: Se ståndssamhället! Olikheternas kultur i Sverige under tidigmodern tid, samfinansierat av Riksbankens jubileumsfond och Uppsala universitet, Karin Sennefelt projektledare Priser, stipendier o. dyl. Kim Bergqvist: Sverige-Amerika Stiftelsens kontantstipendium, Sten Westerbergs stipendium (historia), för gästforskarvistelse vid Columbia University, New York, höstterminen 2016 Fredrik Charpentier Ljungqvist: Cliopriset 2016 Charlotta Forss: Svenska forskningsinstitutet i Istanbul stora forskningsstipendium. Helge Axelsson Johnsons stiftelses stipendium 25

26 Adam Hjorthén: K & A Wallenberg Stiftelsens resestipendium Salzburg Global Seminar, stipendium för att delta vid SSASA 14 seminar Images of America: Reality and Stereotypes, september 2016 Wenner-Gren Stiftelsens reseanslag Riksbankens jubileumsfond, Forskningsinitiering, för anordnande av konferensen Swedish-American Borderlands: An Inernational Research Network. Tillsammans med Dag Blanck Gwendolyne Knight Keimpema: Resebidrag KA Wallenbergs stiftelse Aryo Makko: Inval till Pro Futura Scientia XI forskare av Riksbankens Jubileumsfond (på rekommendation av SCAS i Uppsala) för perioden (med möjlighet till förlängning till 2024) Robert Nilsson Mohammadi: Jernkontorets stipendier för bergshistorisk forskning Anton Runesson: Internationaliseringsstipendium från Kungliga Vitterhetsakademien Stipendium för vistelse vid Herzog August Bibliothek, Wolfenbüttel Annika Sandén: Åke Wibergs stiftelse, :- Författarfonden :- Nominerad till årets fackbok, december 2016 Anna-Carin Stymne: Mottagande av stipendium från Torsten Söderbergs stiftelse inklusive försäkring, lokalkostnader och administrationskostnader om kr. Stipendiet avsåg färdigställande av slutmanus av avhandlingen: "Hur begriplig är historien. Elevers möjligheter och svårigheter i historieundervisningen i skolan." Bill Sund: Författarförbundets stipendium. Åke Wibergs stiftelse, stipendium Klas Åmark: Stipendium från Författarnas fotokopieringsfond Forskarutbyte Högre seminarier vid institutionen ATT LÄRA UT DYGD Sammankallande: Andreas Hellerstedt 7/4 Docent Nils Ekedahl, Södertörns högskola: Retoriken och skrivträningens betydelse som övning i dygd, med utgångspunkt i Johannes Schefferus. 5/12 Endagsworkshop för tidigmoderna doktorander, på temat dygd. 6/12 Adriana Luna-Fabritius besöker Att lära ut dygd -seminariet för att tala om Paolo Mattia Doria: Civil Philosophy and Natural Jurisprudence in the Early Italian Enlightenment. 26

27 DOKTORANDSEMINARIET Seminarieledare: Karin Sennefelt och Håkan Forsell 9/2 Mari Eyice lägger fram ett avhandlingsavsnitt 16/2 Gustav Nyberg lägger fram avhandlingsavsnitt: Husbönderna, statarna och legostadgan - en klasslagstiftning i praktiken. 12/4 Kim Bergkvist presenterar ett avhandlingsavsnitt. 19/4 Materialitet och materiell kultur textseminarium. Vi läser och diskuterar inledningskapitlet och kap. 2 i Daniel Miller's bok Stuff. Inledning av Otso Kortekangas, Gustav Nyberg och Lisa Swanfeldt-Winter. 26/4 Lisa Svanfeldt-Winter presenterar ett avhandlingsavsnitt. 17/5 Jenni Lares presenterar ett avhandlingsavsnitt. 31/5 Christoffer Åhlman, Uppsala universitet, presenterar ett avhandlingsavsnitt om kvinnors läs-, skriv- och räknekunnighet under tidigmodern tid. 13/10 Slutseminarium Emma Pihl Skoog Kraftkarlar och Knockouts - kraftsporter, kropp, klass och kön. Helena Tolvhed, docent Hist inst. SU, kommenterar. 20/10 Anton Runesson lägger fram ett avhandlingsavsnitt. 27/10 Susann Anett Pedersen, gästdoktorand, presenterar en avhandlingstext. 3/11 Lisa Svanfeldt-Winter lägger fram ett empiriskt avsnitt. 24/11 Olof Bortz slutseminarium, opponent Christhard Hoffmann, professor i modern europeisk historia vid universitetet i Bergen. 8/12 Gustav Nyberg presenterar ett empiriskt avsnitt. 15/12 Jenni Lares presenterar ett avhandlingskapitel. FORSKARSEMINARIET Sammankallande: Therese Nordlund Edvinsson 27/1 Samarbete med genusseminariet, se nedan. 3/2 Ansökarverkstad i samarbete med modernhistoriska seminariet, se nedan. 4/2 Mikael Holmqvist, professor, företagsekonomiska institutionen, presenterar sin bok Djursholm: Sveriges ledarsamhälle. Kommentator Marko Lamberg, professor,. 27