Fildelning i ljuset av Bastei Lübbe-målet

Transkript

1 Juridiska institutionen Vårterminen 2018 Examensarbete i immaterialrätt 30 högskolepoäng Fildelning i ljuset av Bastei Lübbe-målet - En jämförelse av tyskt och svenskt skydd för upphovsmän File sharing in the light of the Bastei Lübbe case - A comparison of German and Swedish protection for authors Författare: Lisa Henriksson Handledare: Docent Stojan Arnerstål

2 I

3 Förord För tio år sedan bestämde jag mig för att läsa juridik vid juristprogrammet i Uppsala. Jag var då fjorton år och tyckte att det kändes som en bra idé. Med facit i hand så var det den bästa idén jag har haft. För uppsatsens ämne vill jag tacka Axel Gilessen, som hjälpt mig ordna praktiken i München. Utan tiden i München hade jag inte fått upp ögonen för ämnets problematik och denna uppsats hade inte kommit till stånd. Jag vill även tacka Stojan Arnerstål för handledning av uppsatsen. Med förhoppning om att framtiden blir åtminstone nästan lika rolig som de senaste åren har varit, så vill jag tacka Mamma och Pappa för att ni har gett mig en stabil och trygg grund att både klättra från och falla tillbaka mot. Jag vill även rikta ett stort tack till alla er som jag har fått upptäcka världens bästa studentstad med. Alla sena nätter på Eko och Stocken, valborg, JB, balerna och gasquerna, resorna runt om i Europa, ELSA(!), Jontes, recceveckorna och de aldrig sinande 30hp tentorna -utan er hade ingenting varit roligt. Tack! Nacka, den 31 maj 2018 II

4 Innehållsförteckning Förord...II Sammanfattning... V Förkortningar... VII 1 Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Metod och material Avgränsningar Disposition Tekniken bakom fildelning Introduktion Fildelningsteknik IP-adresser Avslutande ord EU och upphovsrätten Introduktion Mål C-149/17 Bastei Lübbe mot Michael Strotzer Rättighetsstadgan Rätten till privatliv Rätten till immateriell egendom Direktiv 2001/29/EG (Infosoc-direktivet) Bakgrund Artikel 3.2, 8.1 och Införlivandet i svensk rätt Direktiv 2004/49/EG (IPRED-direktivet) Bakgrund Artikel Införlivandet i svensk rätt Avslutande ord Den rättsliga regleringen av fildelning Introduktion Sverige Ensamrätten Sanktioner och föreläggande Förbud Straff Informationsföreläggande Intrångsundersökning III

5 Skadestånd Tyskland Ersättning Bevisbördan Straffrättsliga åtgärder Avslutande ord Hur tillgodoses upphovsmäns rättigheter i Tyskland? Introduktion Upphovsmännens företrädare Avvägningarna i målet Bastei Lübbe-målet enligt tysk rätt Rättspraxis om den sekundära bevisbördans omfattning Avslutande ord Hur tillgodoses upphovsmäns rättigheter i Sverige? Introduktion Direktivens genomslagskraft Kravbrevens uppkomst Bevis i fildelningsmål Har upphovsmän tillgång till ett effektivt rättsmedel i Sverige? Intrångsundersökningens tillämpningsområde Kan svenska beviskrav i fildelningsmål komma att likna de tyska? En sekundär bevisbörda i Sverige Avslutande ord Avslutande reflektioner Introduktion Kan svensk rätt komma att påverkas av utgången i Bastei Lübbe-målet? Avslutande ord Källförteckning Offentligt tryck i Sverige Litteratur EU-praxis Europadomstolens praxis Svensk praxis Tysk praxis Internetkällor IV

6 Sammanfattning Illegal fildelning innebär att en individ utan tillstånd från upphovsmannen sprider ett verk till ett obegränsat antal människor via internet. Vanligen sker fildelning genom att intrångsgöraren laddat ned ett program i syfte att tillägna sig verket, men för att tekniskt kunna göra detta så sprids verket samtidigt till andra användare av fildelningsnätverket. I Tyskland har en man stämts av förlaget Bastei Lübbe för att ha fildelat ett av deras verk. Mannen hävdar, trots att det är fastslaget att intrånget har begåtts via hans internetuppkoppling, att han är oskyldig. Tysk rättspraxis och lag stadgar att om käranden kan visa att ett intrång har begåtts från svarandens IP-adress, kan han endast undgå att betala ersättning om han kan uppfylla den sekundära bevisbördan. Den sekundära bevisbördan innebär att svaranden lägger fram omständigheter som visar att någon annan kan ha utfört intrånget. Omständigheterna måste vara konkreta och antagliga. Mannen hävdar att hans föräldrar haft tillgång till hans internetuppkoppling, men vill i skydd av rätten att inte behöva vittna mot anhöriga inte konkretisera påståendet närmare än så. Om det i syfte att uppfylla den sekundära bevisbördan räcker att påstå att en anhörig haft tillgången till uppkopplingen, men utan att specificera det närmare, kan det resultera i att det blir närmast omöjligt för upphovsmannen att skydda sig mot intrång. Detta skulle kunna enligt den tyska domstolen kunna innebära att artiklarna 8.1 och 8.2 jämförd med artikel 3.1 i Infosoc-direktivet samt artikel 3.2 i IPRED-direktivet inte uppfylls. I syfte att utreda hur denna balansgång mellan rätten till privatliv och rätten till immateriell egendom, artiklarna i direktivet inkluderat, ska ske, har Tyskland bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande i frågan (Bastei-Lübbe-målet). Inget datum är satt för publicering av domen. I Sverige stäms inte enskilda fildelare av upphovsmän i samma utsträckning som i Tyskland, och de rättsfrågor som Tyskland har stött på har därför ännu inte uppmärksammats i Sverige. Kravbrev, likt dem i Tyskland, har dock börjat skickas ut och stämningar är att vänta inom de närmsta månaderna. Hur beviskraven kommer att ställas i denna typ av stämningar är oklart, men vägledning kan hämtas dels från hur straffrättsliga fildelningsmål hanterats, dels från hur likande bevislägen hanteras i civilrättsliga mål inom andra rättsområden, dels från vilka riktlinjer EU-domstolen kan komma att föreskriva genom det tyska Bastei Lübbe-målet. En slutsats som kan dras av V

7 svensk rättspraxis är att beviskraven som ställs i straffrättsliga mål varierar mellan olika domstolar och att bedömningen i civilrättsliga mål med liknande bevisläge men inom andra rättsområden starkt påminner om det tyska systemet med den sekundära bevisbördan. Sannolikheten att svensk rätt, främst avseende bevisvärderingen i civilrättsliga tvister där den stridiga handlingen begåtts via en teknisk enhet, kan komma att påverkas av Bastei Lübbe-målet är således stor. VI

8 Förkortningar AG Amtsgericht (Tysklands motsvarighet till tingsrätt) Bastei Lübbe-målet mål C-149/17, Bastei Lübbe GmbH & Co. KG mot Michael Strotzer BGB Bürgerliches Gesetzbuch (Tysklands motsvarighet till en allmän civilrättslig lag) BGH Bundesgerichtshof (Tysklands motsvarighet till högsta domstol) DC Direct Connect EKMR Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna EU Europeiska Unionen EU-domstolen Europeiska Unionens domstol Infosoc-direktivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället IP-adress Internet Protocol-adress IPRED-direktivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter LG Landesgericht (Tysklands motsvarighet till hovrätt) P2P Peer-to-Peer-teknik RB rättegångsbalken (1942:740) RF regeringsformen Rättighetsstadgan Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Tele2-domen EU-domstolens förenade mål C-203/15 och C-698/15 UrhG Gesetz über Urheberrecht und verwandte Schutzrechte (Tysklands motsvarighet till URL) URL Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ZPO Zivilprozessordnung (Tysklands motsvarighet till en svensk civilrättslig rättegångsbalk) VII

9 1 Inledning 1.1 Bakgrund Internet slog igenom i Sverige i början 1990-talet. Vid millenniumskiftet började det även bli vanligt med bredband, det vill säga fri tillgång till internet i hemmet för ett fast pris. 1 Den ökade tillgången till internet ledde till att fenomen så som fildelning uppstod. Till en början bestod fildelningen främst av mp3-filer, som i många fall hade skannats in från en CD-skiva till en hårddisk, för att sedan kunna delas till andra internetanvändare. Idag har tekniken möjliggjort att fildelning är betydligt mer omfattande och inte bara innefattar MP3-filer, utan även mjukvara, spel, filmer, serier med mera. Fildelning som teknik är inte olagligt. Däremot är spridandet av verk som fildelaren inte har upphovsrätt till olagligt. Att fildelning av skyddade verk är olagligt har under de senaste två årtiondena lett till en omdebatterad och politiskt känslig debatt. I debatten menar det ena lägret att filmer, musik, serier med mera måste vara fritt tillgängligt för att främja kulturen, samt att intäkter istället får komma ur reklamytor, konserter, biovisningar et cetera. 2 Andra menar att fildelning, utan undantag, är en stöld. 3 Det är inte osannolikt att den moralfilosofiska kärnan bottnar i faktumet att det är mycket enkelt att tillägna sig skyddade verk med en mycket liten, för många upplevd som obefintlig, risk att behöva ta ansvar för sitt intrång. Konsekvensen av den omfattande illegala fildelningen som följde av internets ankomst blev att Europeiska Unionen (EU) under början av 2000-talet gav ut två direktiv, dels Infosoc-direktivet (direktiv 2001/29/EG), dels IPRED-direktivet (direktiv 2004/48/EG). Syftena med direktiven kan sammanfattas i att de ska säkerställa och värna skyddet för immateriella rättigheter på den inre marknaden. Båda direktiven fastslår bland annat att 1 Kronqvist, s Christian Engström, tidigare ledamot i Europaparlamentet för Piratparitet och Rick Falkvinge, grundare av Piratpartiet, diskuterar fördelarna med fildelning i boken En reformerad upphovsrätt. 3 Se bland annat Schlyter, Miljöpartiet, Fildelning är inte stöld, Aftonbladet, januari 2008, Arvidsson, Illegal fildelning mer accepterat, Nyheter24, oktober 2009 och Andersson, Jag tycker det är stöld, Aftonbladet, juni

10 medlemsstaterna ska tillhandahålla de medel som är nödvändiga för att säkerställa skyddet av immateriella rättigheter samt att det ska finnas sanktioner som är effektiva, avskräckande och proportionella. 4 Medlemsstaterna tolkar direktiven inom ramen för sin skyldighet att se till att den nationella lagstiftningen ligger inom ramen för direktivens bestämmelser, vilket innebär att medlemsstaterna har utrymme att hantera illegal fildelning på olika sätt. Tyskland är ett land som har hanterat frågan om fildelning något annorlunda än Sverige, vilket har lett till att bekämpningen av fildelning är långt mer utvecklad i Tyskland än i Sverige. Detta har även inneburit att det tyska rättsväsendet har stött på problem, som inte har uppmärksammats i Sverige ännu. En av de rättsfrågor som tysk domstol har stött på, och den 24 mars 2017 begärde ett förhandsavgörande på från Europeiska Unionens domstol (EU-domstolen) är mål C- 149/17 (Bastei Lübbe-målet). 5 Målet rör hur vissa artiklar i ovan nämnda direktiv ska tolkas i förhållande till rätten till privatliv. I målet stämde förlaget Bastei Lübbe en man för att olovligt ha fildelat ett verk. Mannen nekade till intrånget och hävdade att hans föräldrar också hade haft tillgång till hans internetuppkoppling och att det således inte kunde fastslås att han var intrångsgöraren. Enligt tysk rätt övergår en så kallad sekundär bevisbörda från klagande till svarande om klagande kan visa att IP-adressen tillhör svaranden. Kärnfrågan i målet är hur omfattande den sekundära bevisbördan är med hänsyn till balansgången mellan rätten att inte behöva vittna mot anhöriga samt rätten till effektiva rättsmedel för upphovsmän. Rätten till effektiva rättsmedel för upphovsmänstadgas i artikel 8.1 och 8.2 jämförd med artikel 3.1 i Infosoc-direktivet samt artikel 3.2 i IPRED-direktivet. 6 Målet hade huvudförhandling den 14 mars 2018 och domen kan få betydande effekt för under vilka premisser skyldigheterna i Infosoc-direktivet samt IPRED-direketivet kan 4 Se artikel 8.1 och 8.2 jämförd med artikel 3.1 direktiv 2001/29/EG samt artikel 3.2 direktiv 2004/48/EG. 5 Se mål C-149/17, Bastei Lübbe GmbH & Co. KG mot Michael Strotzer. Notera även att författaren har genomfört en praktik vid advokatbyrån som företräder klaganden i målet. 6 Rätten till effektiva rättsmedel för upphovsmän är författarens samlingsnamn för de krav på medlemsstaterna som uppställs i artikel 8.1 och 8.2 jämförd med artikel 3.1 i Infosoc-direktivet samt artikel 3.2 i IPRED-direktivet. 2

11 uppfyllas. I skrivande stund har ingen information offentliggjorts om när EU-domstolen kommer att publicera förhandsavgörandet. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att utreda om svensk rätt kan komma att påverkas av utgången i Bastei Lübbe-målet. I målet prövas hur 8.1 och 8.2 jämförd med artikel 3.1 i Infosocdirektivet samt artikel 3.2 i IPRED-direktivet som behandlar rätten till effektiva rättsmedel för upphovsmän, ska balanseras mot rätten till privatliv, närmare bestämt rätten att inte behöva lämna information eller vittna mot anhöriga. För att kunna analysera dessa frågor nyanserat, och med beaktande av medlemsstaternas tolkningsutrymme, kommer en jämförelse att göras med tysk rätt. Tysk rätt är särskilt intressant i sammanhanget eftersom det är en tysk domstol som har begärt förhandsavgörandet från EU-domstolen och eftersom Tyskland har en långt mer utvecklad rättspraxis när det kommer till fildelningsmål i ljuset av EU-direktiv. 1.3 Metod och material Enligt Nationalencyklopedins ordlista definieras metod som ett planmässigt tillvägagångssätt för att uppnå ett visst resultat. 7 I författandet av uppsatsen har olika planmässiga tillvägagångssätt används för olika kapitel i syfte att ändamålsenligt kunna nå syftet med uppsatsen. Även om flera metoder har använts i uppsatsen, så är den rättsdogmatiska metoden den primära metoden och har således varit dominerande. Den rättsdogmatiska metoden karakteriseras av att författaren på ett strukturerat normhierarkiskt sätt använder lagstiftning, förarbeten, praxis och litteratur i syfte att besvara uppställda frågeställningar. 8 Genom att använda rättskällorna skapas en rekonstruktion av gällande rätt som dock inte är rättskapande. 9 I uppsatsen har den rättsdogmatiska metoden varit lämplig för att redogöra för de upphovsrättsliga regleringarna i Sverige. Närmare bestämt har metoden varit central för att utreda och 7 sökord metod, hämtad 26 maj Kleineman, s Jareborg, s. 4, Kleineman, s

12 analysera hur Sverige strävar mot att nå upp till bestämmelserna i artikel 8.1 och 8.2 jämförd med artikel 3.1 i Infosoc-direktivet samt artikel 3.2 i IPRED-direktivet. Vidare är Bastei Lübbe-målet centralt för syftet med uppsatsen. För att på ett rättvist och medvetet sätt kunna diskutera domens, samt EU-domstolens, inverkan på hur upphovsmäns rättigheter tillvaratas i Sverige har en EU-rättslig metod används i kapitel 3. Den EU-rättsliga metoden karaktäriseras av den, jämfört med Sverige, avvikande rättskällestrukturen där primärrätten, det vill säga EU:s fördrag, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (rättighetsstadgan) samt de allmänna principerna som skapas i EU-domstolens praxis ställer upp ramar för hur sekundärrätten (direktiv, förordningar och beslut) ska tolkas. 10 Både den rättsdogmatiska- samt den EUrättsliga metoden bygger således på studier av rättskällor. 11 Avslutningsvis har även en komparativ metod använts i syfte att jämföra hur Tyskland i förhållande till Sverige tillgodoser det upphovsrättsliga skyddet med hänsyn till aktuella artiklar i Infosoc- och IPRED-direktivet. 12 Den rättsligt komparativa metoden har varit omdiskuterad då den skiljer sig från andra mer klassiskt juridiska metoder. 13 Numera får den dock anses vara befäst som en erkänd juridisk metod. Den komparativa metoden kännetecknas av syftet att jämföra två länders rättsliga ställningar i en viss fråga för att sedan kunna belysa och analysera likheter och skillnader. 14 I uppsatsen har en jämförelse med Tyskland ansetts vara berikande och till viss del nödvändig med hänsyn till tolkningsutrymmet som formuleringarna i Infosoc- och IPRED-direktiven öppnar upp för. Att jämförelsen görs mot Tyskland beror huvudsakligen på att det ger en bättre förståelse för varför Bastei Lübbe-målet är så viktigt. Vidare avviker Tyskland något från Sverige i sin hantering av fildelningsmål vilket gör en jämförelse intressant, dessutom har jämförelsen varit praktiskt möjlig att genomföra då jag har tyska som andra modersmål. För materialinsamlingen och förståelsen för hur fildelning hanteras i Tyskland har en 10 Reichel, s. 127, Kleineman s Reichel, s. 109 f. 12 Se Bogdan, s. 56 f, om microjämförelse (en jämförelse mellan enstaka rättsregler). 13 Strömholm, SvJT s Bogdan, s

13 genomförd praktik vid en tysk advokatbyrå, som specialiserat sig mot just fildelning, varit mycket värdefull. Under praktiken har varje steg i processen, från insamling av IPadresser till stämning av intrångsgöraren och slutligen rättegång, kunnat följas. Avslutningsvis bör nämnas att advokatbyrån där praktiken har genomförts även är ombud för förlaget Bastei Lübbe i Bastei Lübbe-målet. Praktiken vid advokatbyrån har lett till en ökad förståelsen för vikten av Bastei Lübbe-målet, men utgör givetvis även en risk för att analyser och slutsatser i uppsatsen är färgade av intrycken under praktiken. 1.4 Avgränsningar Även om uppsatsen syftar till att behandla fildelning, och inte övriga immaterialrättsliga intrång, är det ändå av relevans att redogöra för de sanktioner och åtgärder som kan aktualiseras vid immaterialrättsliga intrång. Detta syftar dels till att kunna utreda vilka åtgärder som potentiellt skulle kunna komma i fråga vid fildelning, dels till att få ett bredare perspektiv på vilka verktyg som finns för att säkerställa att effektiva åtgärder och sanktioner finns tillgängliga i syfte att skydda upphovsmäns verk. En avgränsning har gjorts vid de undantag och specialbestämmelser som kan aktualiseras vid intrång i ensamrätten, men som inte är tillämpliga på fildelning. 15 För att inte avvika ifrån fildelning som tyngdpunkt i uppsatsen, kommer nedladdning av verk eller streaming inte att behandlas. Skillnaden mellan dessa handlingar är att en användare genom att ladda ned eller streama ett verk inte sprider verket till andra, utan endast tillgodogör sig det för eget bruk. Vid fildelning sprids verket till ett obegränsat antal andra användare. I förhandsfrågorna hörande till Bastei Lübbe-målet är 8.1 och 8.2 jämförd med artikel 3.1 i Infosoc-direktivet samt artikel 3.2 i IPRED-direktivet centrala. Direktiven ges av denna anledning mycket utrymme i uppsatsen. Dock behandlas inte andra artiklar än de nyss nämnda på ett ingående plan eftersom det inte skulle bidra till att uppnå syftet med uppsatsen. Vidare bör nämnas att Bastei Lübbe-målet grundar sig i ett kravbrev som förlaget Bastei Lübbe genom sitt ombud skickat till personen som misstänks för intrånget. Sådana kravbrev förekommer numera även i Sverige, men Datainspektionen har uttalat 15 Se till exempel undantagen till 2 1 kap. URL. 5

14 att dessa kan ses som olagliga inkassokrav. 16 Eftersom Datainspektionen inte har uttalat sig närmare kring detta, kommer det inte att behandlas närmare i uppsatsen. Avslutningsvis bör även understrykas att fildelning är ett politiskt känsligt ämne, men att jag inte ämnar att diskutera för- och nackdelarna med fildelning ur ett politiskt eller samhällsmässigt perspektiv, utan endast ämnar att behandla fildelning ur ett rättsligt perspektiv. 1.5 Disposition Inledningsvis kommer uppsatsen att behandla teknisk information som är grundläggande för att förstå vad fildelning är och vilka möjligheter det finns till teknisk bevissäkring avseende de digitala upphovsrättsliga intrången. Därefter följer i kapitel tre en redogörelse av det EU-rättsliga perspektivet, med fokus på Bastei Lübbe-målet och de för målet aktuella EU-rättsliga bestämmelserna. I kapitel fyra behandlas och jämförs den upphovsrättsliga regleringen i Sverige med den i Tyskland, med tyngdpunkt i de för fildelning relevanta föreskrifterna. Kapitel fem inleds med en kort och konkret beskrivning av hur det kan gå till på en tysk advokatbyrå som företräder upphovsmän. Därefter följer i samma kapitel en utredning och analys om vad som lett fram till Bastei Lübbe-målet och varför Bastei Lübbe-målet är viktigt för hur och om upphovsmäns rättigheter fortsatt ska kunna tillgodoses i Tyskland. I kapitel sex följer en genomgång och analys av den rättspraxis som finns på avseende fildelning i Sverige och det diskuteras om vi genom den kan dra en slutsats huruvida upphovsmäns rättigheter tillgodoses i Sverige. För att få ett bredare perspektiv på frågan, jämförs den rättsliga hanteringen av fildelning i Tyskland, särskilt avseende den sekundära bevisbördan, mot Sverige. I det sista kapitlet analyseras slutligen Bastei Lübbe-målets potentiella inverkan på rättsläget i Sverige samt några avslutande reflektioner sammanställs. 16 Westerholm, Datainspektionen granskar kravbrev till fildelare, Sveriges Radio, november

15 2 Tekniken bakom fildelning 2.1 Introduktion Tekniken som möjliggör fildelning är för den teknikintresserade inte särskilt avancerad. För gemene man, särskild den som aldrig har fildelat ett verk, kan dock tekniken te sig svårbegriplig och aningen abstrakt. Vidare är tekniken och programmen som möjliggör fildelning av karaktären att en användare inte kan råka fildela genom att klicka på en knapp eller två. I syfte att inte anta vad läsaren har för tekniska kunskaper, samt skapa förståelse för vad som krävs av en person som fildelar, följer i detta kapitel en redogörelse av tekniken bakom fildelning. 2.2 Fildelningsteknik Fildelning definieras av att filer på en dator tillgängliggörs för kopiering till andra datorer. 17 Vanligen sker fildelningen genom en så kallad peer-to-peer-teknik (P2P). En förutsättning för att kunna använda tekniken är att datoranvändaren använder ett fildelningsprogram som möjliggör att datorer kopplas samman. 18 P2P-tekniken har under åren utvecklats och numera bygger P2P på att alla användare är jämbördiga och styrs utan en central konfiguration. Typen av program, som krävs för användning av P2P-tekniken, kan skilja sig åt i strukturen och på vilket sätt fildelningen sker. Två av de idag vanligare programmen är Direct Connect (DC) samt BitTorrent. DC är uppbyggt genom flera självständiga servar. De användare som sedan är anslutna till samma server kan föra över filer till varandra. Ett krav för att få ta emot filer från andra användare är att även tillgängliggöra filer från den egna hårddisken. BitTorrentprogrammet, som även är det fildelningsprotokoll som den välkända trackersökmotorn The Pirate Bay är uppbyggd på, innebär att varje användare laddar ned en mycket liten fil som innehåller information om filen som användaren vill ladda hem. Samtidigt som nedladdningen av filen sker delar användaren med sig av samma fil till andra användare. Filen som laddas ned skiljer sig till innehållet för olika användare, vilket 17 Prop. 2008/09:67, s Ds 2007:29, s

16 innebär att om flera användare gör detta samtidigt, så kan fildelningsprotokollet sätta ihop de delade filerna så att alla användare tillslut har den primärt efterfrågade filen. Denna teknik gör att fildelningen, förutsatt att många användare under samma tidsrymd laddar ned samma fil, blir mycket effektiv. 19 Den gemensamma nämnaren för de olika fildelningsprogrammen är att förutsättningen för att ta del av ett verk, bygger på att användaren samtidigt även delar en fil. Detta leder till att den individ som vill ladda hem exempelvis en film i de allra flesta fall även sprider verket. 2.3 IP-adresser Fildelning karakteriseras av att det görs över internet, och att det av fildelningen inte går att utröna vilken dator eller enhet som har använts för spridningen. 20 Vad som går att fastställa är internetanvändarens Internet Protocol-adress (IP-adress). En IP-adress är en unik tolvsiffrig nummerserie, som endast en internetuppkoppling kan ha samtidigt. Detta innebär att det går att spåra vilket internetabonnemang som har agerat på internet. 21 IP-adresser kan klassificeras in i dynamiska samt statiska IP-adresser. Dynamiska IP-adresser klassificeras av att de under ett dygn kan ha varit tilldelade flera olika internetabonnemang, dock endast ett abonnemang åt gången. Statiska IP-adresser kan jämföras med en prenumeration på en viss nummerserie. 22 Det sistnämnda kan vara fördelaktigt vid uppkoppling av en webbserver, men en vanlig konsument märker inte av skillnaden mellan de olika typerna av IP-adresser. Idag har majoriteten av internetanvändarna dynamiska IP-adresser. Vilket innebär att exakt klockslag, med beaktande av tidzon samt typ av systemklocka, är av hög relevans för att fastställa vilken internetanvändare som har varit ägare av en viss IP-adress vid ett visst tillfälle Ds 2007:29, s Kronqvist, s Kronqvist, s Kronqvist, s Kronqvist, s

17 2.4 Avslutande ord Kapitlet har behandlat den teknik som krävs för att en fildelning, så som den i Bastei Lübbe-målet, ska kunna genomföras. En slutsats som kan dras av redogörelsen av fildelningstekniken är att en individ inte av misstag bör kunna råka fildela ett verk. Däremot kan en individs bristande tekniska kunskaper leda till okunskap om att verket som laddas ned, även laddas upp. Vidare innebär tekniken med IP-adresser att så länge avläsningen av IP-adresser och dialogen med internetleverantören sker på ett korrekt sätt, är IP-adresser en tillförlitlig metod för att kunna utläsa från vilken IP-adress ett intrång har begåtts. I följande kapitel kommer Bastei Lübbe-målet samt de EU-rättsliga regleringarna som aktualiseras att behandlas närmare. 3 EU och upphovsrätten 3.1 Introduktion Den svenska immaterialrätten vilar i huvudsak på unionsrätten. Detta beror primärt på immaterialrättens grundläggande territoriella begränsning. Om inte immaterialrätten harmoniseras i tillräckligt stor utsträckning i medlemsländer, blir det svårt för EU att etablera en inre marknad med fri rörlighet och jämlika konkurrensförutsättningar,. 24 Genom instiftandet av immaterialrättsliga direktiv, såsom Infosoc- och IPREDdirektiven, har EU tvingat medlemsstaterna att harmonisera sin lagstiftning och ge upphovsmän ett likvärdigt skydd i alla medlemsstater. Dessa direktiv mynnar ut i krav på att tolka nationell rätt EU-konformt, något som gjorts tydligt i exempelvis NJA 2012 s Målet avsåg otillåtet tillgängliggörande av ljudböcker på internet och HD uttalade att bestämmelserna om överföring till allmänheten i URL måste tolkas direktivkonformt. Det innebär att begreppet ska tolkas i ljuset av direktivets ordalydelse och syfte. De uttalanden som gjorts i förarbetena till införandet av begreppet kan inte tillmätas någon avgörande betydelse i den mån de är oförenliga med en sådan tolkning Bernitz m.fl., s NJA 2012 s. 975, p

18 Detta kapitel syftar till att redogöra för omständigheterna i Bastei Lübbe-målet och belysa de EU-rättsliga regleringar som aktualiseras däri och som i hög grad styr den svenska upphovsrättsliga utvecklingen. 3.2 Mål C-149/17 Bastei Lübbe mot Michael Strotzer. Bastei Lübbe-målet hänsköts den 17 mars 2017 från Landesgericht i München (LG München) (motsvarande hovrätt) till EU-domstolen i form av en begäran om förhandsavgörande. Målet rörde ett fall där privatpersonen Michael Strotzer stämts av förlaget Bastei Lübbe GmbH & Co. KG, för att ha fildelat en ljudbok. Förlaget kunde visa att IP-adressen, som ägdes av Michael Strotzer, under två olika tidpunkter den 8 maj 2010, hade laddat upp aktuell ljudbok och därmed gjort den tillgänglig för ett obegränsat antal av användare av fildelningsprogrammet. I syfte att säkerställa att den utpekade IPadress faktiskt tillhört svaranden, bad domstolen en expert i frågan om ett sakkunnigutlåtande. Experten kunde försäkra rätten om att utdraget av IP-adresslistan och dess matchning mot internetleverantörens uppgifter var korrekt genomförd, och domstolen kunde således därefter konstatera att den frågan var utredd. 26 Svaranden hävdade, trots att det var visat att IP-adressen var hans, och att hans nätverk enligt honom själv hade varit skyddat från obehöriga, att han inte hade fildelat ljudboken. På frågan om andra hade tillgång till hans nätverk svarade han att endast hans föräldrar haft det. Michael Strozer menade dock att hans föräldrar varken hade haft ljudboken eller ett fildelningsprogram på sin dator dessutom hade de på ett trovärdigt sätt intygat att de inte hade fildelat verket eller haft ett fildelningsprogram installerat. 27 I Amtsgericht (AG) (motsvarande tingsrätt) kom domstolen fram till att det inte var tillräckligt visat att det var svaranden som hade fildelat verket och att domstolen därför inte kunde utgå från att så skulle vara fallet. Domstolen menade vidare att det räckte att säga att föräldrarna hade haft tillgång till uppkopplingen och därmed potentiellt skulle kunna vara intrångsgörare. 26 LG München I, Beschluss v S 24454/14, stycke LG München I, Beschluss v S 24454/14, stycke

19 I domskälen skrev LG München att man överväger att hålla svaranden ansvarig för intrånget, 28 eftersom han inte förmått redovisa att en tredje person haft tillgång till uppkopplingen vid tidpunkten och som kunde komma i fråga som intrångsgörare. 29 En sådan dom skulle dock kunna stå i strid med den prejudicerande domen Afterlife från Bundesgerichtshof (BGH) (motsvarade HD) samt hur AG dömt aktuellt mål. 30 Domstolen utvecklade sitt resonemang med att konstatera att om det skulle räcka med att svaranden endast påstår att hans föräldrar har haft tillgång till uppkopplingen, men utan att precisera påståendet närmare, likt i Afterlife-domen, riskerar detta att stå i strid med artikel 8.1 och 8.2 jämförd med artikel 3.1 i Infosoc-direktivet samt artikel 3.2 IPREDdirektivet. 31 Sammanfattningsvis menade domstolen att om de ska följa Afterlife-domen från BGH, så innebär det att den som stäms för ett upphovsrättsligt intrång, genom till exempel fildelning, och som delar internetanslutning med en familjemedlem, alltid kommer att kunna gå fri med stöd av rätten till privatliv. 32 En sådan utgång menade rätten skulle kunna stå i strid med nämnda artiklar i Infosoc- samt IPRED-direktivet. För att bringa klarhet i dessa två intressekonflikter ställde LG München följande två frågor till EU-domstolen: 1. Ska artikel 8.1 och 8.2 jämförd med artikel 3.1 i direktiv 2001/29/EG tolkas så, att effektiva och avskräckande sanktioner vid intrång i rätten att göra ett verk tillgängligt för allmänheten även ska anses föreligga om skadeståndsansvar inte kan göras gällande mot innehavaren av en internetanslutning som använts för att göra intrång i upphovsrättigheter genom fildelning om anslutningens innehavare anger minst en familjemedlem som utöver innehavaren själv haft åtkomst till den aktuella internetanslutningen, utan att på grundval av närmare efterforskningar 28 Observera att LG München endast meddelat en indikativ dom, den slutliga domen kommer efter att EU-domstolen har meddelat sitt förhandsavgörande. 29 LG München I, Beschluss v S 24454/14, stycke BGH, v , Az. I ZR 154/1, Afterlife. 31 Artiklarna i direktiven har i Tyskland implementerats genom artikel 97 i Urheberrechtsgesetz. 32 Jämför med 36 kap. 6 rättegångsbalken (RB) om rätten att vägra vittna mot en närstående. Se även artikel 7 rättighetsstadgan om rätten till privatliv och artikel 6 stycke 1 Grundgesetz. 11

20 meddela mer precisa uppgifter om när och på vilket sätt familjemedlemmen har använt internetanslutningen? 2. Ska artikel 3.2 i direktiv 2004/48/EG tolkas på så sätt att effektiva åtgärder för att skydda immateriella rättigheter även ska anses föreligga om skadeståndsansvar inte kan göras gällande mot innehavaren av en internetanslutning som använts för att göra intrång i upphovsrättigheter genom fildelning om anslutningens innehavare anger minst en familjemedlem som utöver innehavaren själv haft åtkomst till den aktuella internetanslutningen, utan att på grundval av närmare efterforskningar meddela mer precisa uppgifter om när och på vilket sätt familjemedlemmen har använt internetanslutningen? Sammanfattningsvis efterfrågas en vägledning av hur avvägningen mellan rätten till effektiva rättsmedel i syfte att skydda sina upphovsrättsligt skyddade verk och rätten till privatliv ska göras. Förhandling i målet skedde den 14 mars 2018 och i skrivande stund är inget datum satt för när domen beräknas komma. 3.3 Rättighetsstadgan Rätten till privatliv och rätten till immateriell egendom, som är de två rättigheterna som balanseras i Bastei Lübbe-målet, skyddas primärt av EU genom rättighetsstadgan. Rättighetsstadgan antogs officiellt i samband med Lissabonfördragets ikraftträdande år Istället för att inkorporera rättighetsstadgan i fördragen, valde EU att genom artikel 6.1 fördraget om Europeiska unionen ge rättighetsstadgan samma status som fördragen. Syftet med rättighetsstadgan är att befästa de rättighetsprinciper som EU-domstolen under åren har kommit att utveckla och stå bakom. Vidare uttrycks det i ingressen till rättighetsstadgan att det är nödvändigt att stärka skyddet av de grundläggande rättigheterna mot bakgrund av samhällsutvecklingen, de sociala framstegen och den tekniska utvecklingen, genom att göra dessa rättigheter mer synliga i en stadga Stycke 4 i ingressen till rättighetsstadgan. 12

21 Rättighetsstadgan ska enligt artikel 51.1 tillämpas i medlemsstaternas tillämpning av unionsrätten. Närmare bestämt ska rättighetsstadgan tillämpas när nationell lagstiftning omfattas av unionsrättens tillämpningsområde. 34 Med andra ord innebär det att rättighetsstadgan omfattar all nationell lagstiftning som har ett samband med EU-rätten. Således har rättighetsstadgan hög relevans i tolkningen och tillämpningen av Infosocsamt IPRED-direktivet i Tyskland Rätten till privatliv Rätten till respekt för privatlivet regleras i artikel 7 i rättighetsstadgan. Artikel 7 omfattar rätten till skydd för familjeliv, bostad och kommunikationer. Artikel 7 motsvaras av artikel 8 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR), vilken har ett brett tillämpningsområde och i praxis har fastslagits omfatta en persons psykiska, fysiska och moraliska integritet samt personliga autonomi. 35 Rätten till privatliv har ett mycket omfattande tillämpningsområde, likt övriga rättighetsbestämmelser i rättighetsstadgan, men inskränkningar är möjliga under förutsättningen att de är proportionerliga. 36 Vad som är proportionerligt är i sig en svår bedömning och i realiteten är proportionalitetsbedömningen i EU-domstolen ofta skönsmässig. 37 Eftersom EU-domstolens prejudikat dessutom ofta är uppbyggda på vissa specifika omständigheter, leder det till att medlemsstaterna de facto behöver be om ett förhandsavgörande i syfte att förstå om deras (tolkning av sin) nationella lagstiftning utgör en proportionerlig inskränkning i rättighetsstadgan. 38 Med andra ord verkar EUdomstolen som ett kontrollorgan över nationell lagstiftning. 39 Med bakgrund mot det anförda blir LG Münchens begäran om ett förhandsavgörande av EU-domstolen i syfte att få klarhet i hur balansen mellan de upphovsrättsliga direktiven samt rätten till privatliv i artikel 7 ska formas nödvändig. 34 Mål C-617/10 Åkerberg Fransson, stycke Se Harris, O Boyle m.fl., s 522 och 524 och målen X och Y mot Nederländerna, ansökan nr 8978/80, Pretty mot Storbritannien, ansökan nr 2346/02 och Goodwin mot Storbritannien, ansökan nr 28957/ Se artikel 52.1 i rättighetsstadgan. 37 Lebeck, s Lebeck, s Lebeck, s

22 3.3.2 Rätten till immateriell egendom Rätten till immateriell egendom stadgas i artikel 17.2 i rättighetsstadgan. Rättigheten innebär att medlemsstaterna är skyldiga att säkerställa att det finns effektiva rättsmedel som möjliggör ett reellt skydd av upphovsmäns egendom. Även om rätten till materiell egendom är grundlagsskyddad, både genom rättighetsstadgan men även i 2 kap. 19 regeringsformen (RF), kan den begränsas genom bland annat konkurrensrättsliga regler. 40 I rättighetsstadgan är vissa rättigheter absoluta och får således inte inskränkas alls. Rätten till privatliv och rätten till immateriell egendom, hör dock inte till de absoluta rättigheterna, och måste alltså i tillämpningen avvägas mot andra samhällsintressen och rättigheter. 41 I Bastei Lübbe-målet har EU-domstolen till uppgift att göra en avvägning av hur rätten till privatliv och rätten till immateriell egendom ska balanseras mot varandra. Bedömningen görs med utgångspunkt i proportionalitetsprincipen Direktiv 2001/29/EG (Infosoc-direktivet) Bakgrund Under millenniumskiftet utvecklades tekniken och internet till att upphovsrättsligt skyddade verk via internet snabbt och smidigt kunde kopieras och överföras till andra internetanvändare. Tidigt misstänktes det att detta skulle kunna innebära ett hot mot tillväxten av skapande av verk. Infosoc-direktivet upprättades därför i syfte att värna upphovsrätten i den digitala miljön. 43 Även om direktivet i första hand syftar till att skydda upphovsmän, så stadgas i skäl 31 i Infosoc-direktivet att en avvägning ska göras mellan rättigheter och intressen hos både rättighetsinnehavare och användarna av de skyddade verken. Infosoc-direktivet syftar även, i enlighet med de gemenskapsrättsliga målen, till att harmonisera medlemsstaternas lagstiftning avseende upphovsrätt och andra närstående rättigheter Levin, s Se artikel 52.1 i rättighetsstadgan samt Bernitz, Kjellgren, s Se artikel 52.1 i rättighetsstadgan samt Bernitz, Kjellgren, s Prop. 2004/05:110, s Infosoc-direktivet, skäl 1. 14

23 3.4.2 Artikel 3.2, 8.1 och 8.2 Avseende bekämpning av fildelning är 8.1 och 8.2 jämförd med artikel 3.1 av hög relevans. Artikel 3.1 reglerar upphovsmäns ensamrätt att tillåta eller förbjuda överföring, på trådbunden eller trådlös väg, av verk till allmänheten, samt rätten att tillåta eller förbjuda att verk görs tillgängliga för allmänheten. Avseende fildelning innebär detta att medlemsstaten är skyldig att se till att upphovsmannen ensamt har rätt att bestämma huruvida hens verk får delas eller på annat sätt spridas på internet. Artikel 8.1 och 8.2 reglerar medlemsstaternas skyldighet att se till att det finns lämpliga rättsliga åtgärder som kan vidtas avseende upphovsrättsliga intrång. I artikeln fastslås att dessa åtgärder ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Vidare uttrycks att rättighetsinnehavaren bland annat ska ha möjlighet att föra en talan om skadestånd Införlivandet i svensk rätt Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL) har sedan dess tillkomst på 1960-talet ändrats ett flertal gånger, något som även skedde i samband med att Infosoc-direktivet skulle införlivas. 45 Artikel 3.2 ledde till att 2 URL fick en ny utformning i syfte att införliva bestämmelserna i artikeln samt införa uttrycket överföring till allmänheten. Införlivande av uttrycket skedde genom stycket i 2 3 st. 1 p. URL. Bestämmelsen innebär att alla distansöverföringar omfattas av rätten till överföring till allmänheten, som i sin tur omfattas av de ekonomiska rättigheterna som uttrycks i 2 URL. 46 Avseende artikel 8.1 och 8.2 i Infosoc-direktivet konstaterade lagstiftarna i proposition 2004/05:110 att svensk lag tillgodoser bestämmelserna i artikel 8. Någon lagändring gjordes därför inte med anledning av Infosoc-direktivet Prop. 2004/05:110, s Olsson, Rosén, s Prop. 2004/05:110, s

24 3.5 Direktiv 2004/49/EG (IPRED-direktivet) Bakgrund IPRED-direktivet är ett så kallat minimidirektiv som syftar till att säkerställa att det finns effektiva medel för att kunna skydda immateriella rättigheter inom Europeiska Unionen (EU). 48 Direktivet syftar även till att verka för målet om att undanröja hinder mot den fria rörligheten av varor och tjänster. Genom att skydda de immateriella rättigheterna, ska intresset för innovation och kreativitet främjas. 49 IPRED-direktivet antogs i april 2004, med kravet att medlemsstaterna skulle ha implementerat bestämmelserna senast i april Sverige misslyckades hålla den tidsbegränsningen och dömdes i maj 2008 för att ha underlåtit att uppfylla sina skyldigheter att anta lagar och författningar som är nödvändiga för att uppnå målen i IPRED-direktivet. 50 Orsaken till förseningen berodde på att den sittande regeringen vid tillkomsten av direktivet sköt på att stifta lagar som motsvarade bestämmelserna i direktivet. 51 En orsak till de politiska svårigheterna kan ha varit synen på otillåten fildelning, vilken än idag är en politiskt känslig fråga Artikel 3.2 Artikel 3.2 redogör för de grundläggande principerna i direktivet som innefattar att medlemsstaterna är skyldiga att tillhandahålla åtgärder, förfaranden och sanktioner som är nödvändiga för att säkerställa skyddet för de immateriella rättigheterna. I artikeln uttrycks att åtgärderna, förfarandena och sanktionerna ska vara rättvisa, skäliga, inte onödigt komplicerade eller kostsamma samt inte medföra oskäliga tidsfrister eller omotiverade dröjsmål. I andra stycket fastställs även att åtgärderna, förfarandena och sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Syftet med dessa åtgärder är att säkerställa att missbruk av immateriella rättigheter inte sker och att den fria inre marknaden inte störs. 48 Se artikel 2, IPRED-direktivet. 49 IPRED-direktivet, skäl 1 och 2 samt Prop. 2008/09:67, s Mål C 341/07 Komissionen mot Konungariket Sverige. 51 Se Bernitz m.fl., s. 25, fotnot 46 samt Genomförande av direktiv 2004/48/EG, skriftlig fråga 2007/08:

25 3.5.3 Införlivandet i svensk rätt I arbetet med att göra svensk lag konform med artikel 3.2 i IPRED-direktivet fastslog regeringen att inga lagjusteringar var nödvändiga. 52 Avseende artikel 3.2 diskuterades endast om justeringar behövde ske i lagtexten avseende intrång i gemenskapens växtförädlarrätt, 53 gemenskapsvarumärke 54 och gemenskapsformgivning, 55 något som lagstiftaren kom fram till inte behövdes. I övrigt skedde, i samband med implementeringen av IPRED-direktivet, främst förändringar avseende möjligheterna för en domstol att meddela ett informationsföreläggande. Ett informationsföreläggande är en förutsättning för att kunna spåra vilken internetanvändare som olovligen har delat ett verk över internet Avslutande ord Detta kapitel har inledningsvis behandlat omständigheterna i Bastei Lübbe-målet och därefter de EU-rättsliga regleringar som aktualiseras i målet. Sammanfattningsvis kan konstateras att rätten till privatliv och rätten till immateriell egendom båda är rättigheter som skyddas i rättighetsstadgan, och att balansgången dem emellan inte är självklar. Vidare lämnar Infosoc- och IPRED-direktiven det upp till medlemsstaterna att se till att fungerande lagstiftning finns som tillgodoser upphovsmän rättigheter till sina verk och att det finns effektiva rättsmedel att tillgå om ett intrång begås. I Sverige har direktiven implementerats med förseningar och vissa svårigheter, och de rättsliga verktygen som har införts är bland annat möjligheten till ett informationsföreläggande. I följande kapitel kommer den rättsliga regleringen av fildelning i Sverige och Tyskland att behandlas samt jämföras. 52 Prop. 2008/09:67, s. 248, 250 och Prop. 2008/09:67, s Prop. 2008/09:67, s Prop. 2008/09:67, s Prop. 2008/09:67, s

26 4 Den rättsliga regleringen av fildelning 4.1 Introduktion Upphovsrätten karaktäriseras av sin föränderlighet, vilken bottnar i att tekniken ständigt uppdateras. 57 EU har harmoniserat upphovsrätten i viss utsträckning och dess direktiv speglas i medlemsstaternas jurisdiktion. Även om dessa direktiv sätter ramarna för den upphovsrättsliga regleringen, så är det upp till medlemsstaterna att lagstadga i syfte att uppfylla direktivens krav. Detta innebär således att det både finns likheter och skillnader mellan de svenska och tyska upphovsrättsliga regleringarna. Detta kapitel syftar till att skapa en förståelse för de likheter och skillnader som föreligger och som bygger upp förutsättningarna för att skydda upphovsrättsligt skyddade verk från intrång. Nämnas bör att avsnittet om den tyska regleringen är betydligt snävare fokuserat på just fildelning och bestämmelserna kring fildelning, än det svenska. Detta beror på att syftet med uppsatsen kräver en mer uttömmande beskrivning av de rättsmedel som finns att tillgå i Sverige, men att endast de rättsmedel som faktiskt är aktuella för fildelning i Tyskland är av relevans. 4.2 Sverige Att upphovsrätten är föränderlig syns tydligt genom den stora mängden inskjutna och borttagna paragrafer i URL. 58 Vidare skyddas upphovsrätten i Sverige i grundlagen genom 2 kap RF. 2 kap. 15 RF stadgar att envar har rätt till sin egen egendom, något som även stadgas i artikel 1 i första tilläggsprotokollet EKMR samt i artikel 17.2 i rättighetsstadgan. I 2 kap. 16 stadgas den särskilda bestämmelsen om att författare, konstnärer och fotografer har ensamrätt till sina verk, något som även fastslås i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna artikel 27. Härefter följer en genomgång av hur upphovsrätten skyddas i svensk rätt samt vilka sanktioner och åtgärder som kan vidtas vid intrång. 57 Levin, s Se bland annat 22a - 22d URL, 26a - 26m URL och 42a - 42d URL samt Levin, s

27 4.2.1 Ensamrätten Upphovsrätten skyddas huvudsakligen genom URL. I 1 URL fastslås att den som har skapat ett verk även har upphovsrätt därtill och i 2 regleras den i uppsatsen aktuella ensamrätten. Ensamrätten innebär att upphovsmannen har exklusiv rätt till befogenheten avseende de ekonomiska och ideella aspekterna av verket. Detta innebär att upphovsmannen äger rätten att förfoga och utnyttja sitt verk. Det sistnämnda görs olovligen av annan när denne exempelvis handlar på så vis att verket, eller ett snarlikt verk, framträder i ett nytt exemplar eller görs tillgängligt till allmänheten utan att ha innehaft tillåtelse från verkets upphovsman. 59 Ensamrätten gäller även om verket bearbetas eller förändras. 60 Vad som definierar tillgängliggörandet av ett verk till allmänheten framgår av 2 3 st. URL och kan sorteras in i fyra olika förfoganden. Avseende fildelning är den första typen av förfogande, överföring till allmänheten, av relevans. 61 Med överföring till allmänheten åsyftas en teknikneutral distansöverföring av ett verk, där det inte spelar någon roll om överföringen är trådlös eller trådbunden. 62 En som fildelar gör ett verk tillgängligt för allmänheten i den stund som verket görs tillgängligt från en annan plats än där allmänheten och därmed potentiella mottagare befinner sig. I denna definition inkluderas även platser där allmänheten själv kan välja vid vilken tid de vill tillgängliggöra sig ett verk. 63 Begreppet överföring till allmänheten tolkas vidsträckt Sanktioner och föreläggande Vid ett immaterialrättsligt intrång såsom fildelning aktualiseras i Sverige en rad olika sanktioner och förelägganden i syfte att motverka ytterligare intrång. De åtgärder som finns tillgängliga idag är förbud, straff, skadestånd, informationsföreläggande, intrångsundersökning samt olika typer av beslag och förverkande av intrångsföremål Bernitz m.fl., s Levin, s Bernitz m.fl., s Jämför artikel 3.1 Infosoc-direktivet. 63 Levin, s Se mål C-393/09, skäl 51 med hänvisning till artikel 3.1 Infosoc-direktivet. 65 Levin, s

28 Förbud Förbudsbestämmelsen regleras avseende upphovsrättsintrång i 53 b URL och uttrycker att en intrångsgörare vid vite kan förbjudas att fortsätta sitt intrång. Viten bör sättas så högt att de får en avskräckande effekt och därigenom en reell funktion. Åtgärden kräver ett yrkade och ett domstolsbeslut, vilket har lett till att åtgärden i första hand används vid större intrång såsom i målen mot administratörerna av The Pirate Bay Straff För att straff ska kunna aktualiseras för upphovsrättsliga intrång krävs att det föreligger förutsättningar för ett allmänt åtal. I 59 URL stadgas att åklagaren endast får väcka åtal om målsägande anger brottet till åtal eller om brottet är påkallat från allmän synpunkt. Denna åtalsrestriktion anses grunda sig i att en generell åtalsregel hade kostat för mycket, eftersom att det kräver stora resurser att hålla upphovsrättsintrången på internet i styr. 67 Om brottet anses vara begånget med grov oaktsamhet eller uppsåt, kan den åtalade dömas till böter eller fängelse i högst två år. 68 Eftersom att immaterialrättsliga intrång till sin karaktär kan utgöra ett brottmål, följer att ansvar för försök, förberedelse och medverkan till intrång kan aktualisera straffansvar. 69 Nämnas bör att medverkansbrottet inte kräver en gärningshuvudman, utan det räcker att exempelvis ha tillhandahållit en server till någon som har nyttjat den till intrång Informationsföreläggande Sanktionen informationsföreläggande tillkom till svensk lag i samband med genomförandet av IPRED-direktivet. 71 Syftet med ett informationsföreläggande är att få ut information om den som har begått ett upphovsrättsligt intrång. 72 I fildelningsmål ansöker upphovsmannen vanligen om ett informationsföreläggande i syfte att med detta kunna begära ut uppgifter från en internetleverantör om vilken abonnent som står bakom 66 Levin, s Levin, s Se 53 URL. 69 Levin, s Prop. 2008/09:67, s Prop. 2008/09:67, s Levin,