Är de immaterialrättsliga sanktionerna i balans?

Transkript

1 Är de immaterialrättsliga sanktionerna i balans? Marcus Norrgård Det XXIX NIR-Mötet Augusti 2008 Stockholm Starkare sanktioner megatrend Förstärkningen av det immaterialrättsliga sanktionssystemet en megatrend - Första tecknen i början av 1980-talet (bl.a. CAFC, SOU 1983:35) - Det egentliga paradigmskiftet skedde i och med TRIPSavtalet år Sanktionsdirektivet 2004/48/EG - Civilrättsliga sanktioner - Domar för försenat genomförande, bl.a. EGD, 5 juni 2008, C-395/07 Kommissionen mot Tyskland EGD, 15 maj 2008, C-341/07 Kommissionen mot Sverige EGD, 21 februari 2008, C-328/07 Kommissionen mot Luxemburg - Talan väckts även mot Portugal (C-24/08) Utvecklingen i EU Direktivförslag om straffrättsliga åtgärder (KOM/2006/0168 slutlig - COD 2005/ Kontroversiellt förslag som f.n. förefaller att vara lagd på is. - Parlamentets första läsning i april 2007 Medlemsstaterna skall beteckna som brott varje uppsåtligt intrång i en immateriell rättighet som begås i kommersiell omfattning, liksom medverkan till och anstiftan av det aktuella intrånget. (Art. 3) Inte patent (+SPC), nyttighetsmodell (bruksmodell) och växtförädlarrättigheter Inte parallellimport av originalprodukter från ett tredjeland vilka har godkänts av rättighetshavaren. Inte gärningar som begås av privata användare för personliga ändamål utan vinstsyfte Både frihetsstraff (min. 4 år vid allvarliga brott) och böter (+ samfundsbot ) Förstöring av material, stängning av inrättning, näringsförbud, förverkande Missbruk av reglerna beivras (bl.a. Medlemsstaterna skall förbjuda felaktig tillämpning av förfaranden, särskilt att straffrättsliga åtgärder används för att se till att civilrättsliga bestämmelser följs. ) [...] polismyndigheterna [...] skall göra bevismaterialet [...] tillgängligt för användning vid [...] civilrättsliga förfaranden [...]. (Art. 10)

2 Internationella utvecklingen Bilaterala TRIPS-plus-avtal redan i flera års tid - T.ex. frihandelsavtal mellan USA och Chile 1 januari Strängare krav än TRIPS-avtalet Bl.a. kan patentskyddet förlängas om ansökningsprocessen räcker mer än fem år Mer begränsade möjligheter att bevilja tvångslicenser Förslag på Anti-Counterfeiting Trade Agreement (ACTA) - Syftet är att förstärka skyddet - Internationellt samarbete, enforcement practices och sanktionsbestämmelser (straff, tullåtgärder, civilrättsliga åtgärder) Balansering av nöden Behovet av balans uppenbart 1. EG-domstolens avgörande den 29 januari 2008 i mål C-275/06 Promusicae mot Telefonica, som gällde tolkningen av bestämmelsen om informationsföreläggande (artikel 8) i Sanktionsdirektivet 2. Diskussionen om straffrättsdirektivet (IPRED2) 3. Förbudssanktionens roll och funktion - Ebay v. MercExchange, 547 U.S. 388 (2006) - EGD, 14 december 2006, C-316/05, Nokia mot Wärdell Här fokus på Telefonica-avgörandet C-275/06 Telefonica Promusicae, som är en förening för spanska musikproducenter, ansökte om att domstolen skulle ålägga tjänsteleverantören att ange vissa internetanvändares namn och adresser. Promusicae ansåg att den hade identifierat ett antal IP-adresser som hade använts för olaglig fildelning med hjälp av fildelningsprogrammet Kazaa. Problemet var (och är) att endast tjänsteleverantören vet vem som ligger bakom en viss IP-adress. Enligt spansk nationell rätt har en tjänsteleverantör en skyldighet att lämna uppgifter endast i brottmål, eller i ärenden som rör allmän säkerhet eller nationens försvar. 8 artikeln i Sanktionsdirektivet förefaller dock att förutsätta en möjlighet att utfå uppgifter även i tvistemål Den spanska domstolen ansåg att det fanns en konflikt mellan EG-rättens krav och den nationella rätten och hänförde därför en fråga till EGD för förhandsavgörande.

3 C-275/06 Telefonica (2) Prima facie förefaller det klart att artikel 8 I sanktionsdirektivet kräver att uppgifter ges ut. - Medlemsstaterna skall se till att de behöriga rättsliga myndigheterna, i samband med en rättegång om immaterialrättsintrång och som svar på en berättigad och proportionell begäran av käranden, får besluta att information om ursprung och distributionsnät för de intrångsgörande varorna eller tjänsterna skall lämnas av intrångsgöraren och/eller annan person som [...] c) har befunnits i kommersiell skala tillhandahålla tjänster som använts i intrångsgörande verksamhet [...] Problemet är att artikel 8.3.e anger att tillämpningen av informationsföreläggandet inte skall påverka tillämpningen bl.a. av bestämmelser som reglerar [...] behandling av personuppgifter. Frågan var således om och i vilken grad personuppgiftslagstiftningen påverkar tillämpningen av informationsföreläggandet. C-275/06 Telefonica (3) Advokatgeneral Kokott ansåg att bestämmelserna om skydd av personuppgifter i gemenskapslagstiftningen hindrar utlämnande av personuppgifter. EGD ansåg däremot att gemenskapslagstiftningen inte utgör ett hinder för att lämna ut uppgifter. EGD baserade sin argumentation på artikel 13.1 i Dataskyddsdirektivet 95/46/EG, som gör det möjligt att begränsa dataskyddet bl.a. för att skydda andras fri- och rättigheter (som enligt EGD även omfattar immateriella rättigheter). EDG fann dock ingen skyldighet att lämna ut personuppgifter i gemenskapslagstiftningen (Sanktionsdirektivet, direktivet om elektronisk handel, Infosoc-direktivet). C-275/06 Telefonica (4) Avgörande i EGD:s argumentation blev å ena sidan - Artikel 17 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna om rätten till egendom (inkl. immaterialrätt) - Artikel 47 om rätten till effektiva rättsmedel och å andra sidan - Artikel 7 om rätten till skydd för privatliv och - Artikel 8 om skydd av personuppgifter Begäran om förhandsavgörande handlar således om hur skyddet för olika grundläggande rättigheter kan förenas med varandra, vilket är nödvändigt. I detta fall skall rätten till skydd för privatliv, å ena sidan, förenas med rätten till skydd för egendom och rätten till effektivt rättsmedel, å andra sidan. Detta är medlemsstaternas uppgift.

4 Kommentar Utgångspunkten - Sanktionsdirektivet ger stort utrymme för olika tolkningar Stark sanktionsideologi ( Strong enforcement ideology ) - För starka sanktioner kränker oskyldigas rättigheter, är orättvist stränga m.m. Svag sanktionsideologi ( Weak enforcement ideology ) - För svaga sanktioner försämrar rättighetshavarns position pga att intrången ökar (nonchalansen ökar) Domstolen måste hitta en väg mellan Skylla och Kharybdis, mellan för starka och för svaga sanktioner. Kommentar (2) EGD tar inte slutlig ställning till frågan, utan ger endast de nationella myndigheterna verktygen. - Följden är att En detaljharmonisering av sanktionerna (i detta fall informationsföreläggandet) verkar (på gott och ont) ouppnåelig f.n. En harmonisering av sättet att argumentera (argumentationsmodellen) kan dock uppnås - Balansering av grundläggande rättigheter och principer mot varandra Kommentar (3) Varför tar inte EGD själv slutlig ställning? - Jag kan endast spekulera: Antingen vågar inte EGD ta ställning (ännu) eller så anser EGD att världen blivit för komplicerad för att enkla svar skall kunna ges Det gemenskapsrättsliga sanktionssystemet har utvecklats i snabb takt från praktiskt taget inga bestämmelser (före TRIPS-avtalet) till mycket långtgående och detaljerade bestämmelser (i Sanktionsdirektivet). - Kanske EGD tar en aktivare roll i framtiden när man vant sig vid Sanktionsdirektivet? Sanktionerna blivit en mycket politisk fråga. Processrätten traditionellt mycket nationell Grundläggande rättigheter kan komma att kränkas - stora intressen på spel One size does not fit all! - Sanktionernas roll och effektivitet varierar i medlemsländerna Subsidiaritetshänsyn? - Kanske den nationella domstolen är bättre lämpad att avgöra dylika känsliga frågor?

5 Kommentar (4) Nationella domstolens (och lagstitftarens) reaktion? - Risken finns att EGD:s avgörande leder till att inget ändrar; alla får fortsätta som hittills - Man borde dock observera EGD:s argumentationsmodell Man söker och hittar motstående grundläggande rättigheter eller principer som man avväger mot varandra. Man kan ha en prima facie rangordning (liv är viktigare än egendom m.m.) Det är dock endast i det enskilda fallet som den slutliga balanseringen kan ske Är de immaterialrättsliga sanktionerna i balans? I ljuset av Telefonica-avgörandet är de immaterialrättsliga sanktionerna i balans om vi så vill. EGD ger oss verktygen för balanserade slutsatser. Det är dock upp till den nationella domstolen att balansera sanktionerna i det enskilda fallet. Det enskilda fallets omständigheter ges stor betydelse i argumentationen, eventuellt på bekostnad av förutsebarhetshänsyn Vi (domstolar, advokater, forskare) bör anamma EGD:s argumentationsmodell med avvägning av motstående principer, eftersom EGD är beredd att ge över makten till de nationella domstolarna. Tack! Marcus Norrgård Svenska handelshögskolan/handelsrätt PB 479 FIN HELSINGFORS FINLAND marcus.norrgard@hanken.fi