Kust- och Havsplanering Slutrapport KOMPISprojektet

Transkript

1 Detta projekt har medfinansierats genom statligt stöd i form av KOMPIS-bidrag från Havs- och Vattenmyndigheten förmedlade av länsstyrelsen i Kalmar län Kust- och Havsplanering Slutrapport KOMPISprojektet Kommunal Planering I statlig Samverkan Samverkansprojekt mellan Borgholms-, Mörbylångas-, Oskarshamns-, Västerviks-, och Torsås kommuner samt Länsstyrelsen i Kalmar län,

2 1 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Allmänt om Havsplanering... 3 EU initierar havsplanering... 3 Statlig havsplanering... 3 Överlappande planområde... 3 KOMPIS Kommunal planering i statlig samverkan... 4 Fysisk planering och kommunernas läge... 5 KOMPIS i Kalmar län... 5 KOMPIS-projektets syften och mål... 6 Övergripande syfte... 6 Villkor enligt länsstyrelsens beslut... 6 Syfte och mål enligt projektplanen... 6 Genomförande... 7 Utvärderingsmetod... 7 Projektledning och arbetsgrupp... 7 Landskapsanalys... 7 Tittskåpet... 7 Sharepoint... 8 Slutseminarium... 8 Resultat... 9 Måluppfyllelse... 9 Förväntningar från projektplanen Kommentarer över definitioner i villkoren Berörda intresseområden Kommunernas implementeringsbeslut Sammanfattning av slutsatserna i landskapsanalysen Redovisning genom slutrapport Ekonomi Budget Kostnader Finansiering Reflektioner och erfarenheter Sammanfattning av slutkonferens Erfarenheter av tittskåpet Utbildning regionalt Frågeställningar för framtiden Bilagor... 15

3 2 Omslagsfoto: Mikael Boman Sammanfattning Kustkommunerna Borgholm, Mörbylånga, Oskarshamn, Torsås och Västervik har under 2016 och 2017 genomfört ett samverkansprojekt för att utveckla den översiktliga kustoch havsplaneringen i vår del av Östersjökusten. Utifrån en helhetsbedömning har projektet uppfyllt det övergripande syftet med Havsoch vattenmyndighetens initiativ som var att förstärka kommunernas kapacitet att följa, möta upp och lämna synpunkter på förslag i den statliga planeringen samt ge kommunerna ett stöd för ökad planering i sina kust- och havsområden, liksom att stödja mellankommunala samverkan. Vi uppfattar subjektivt att kompetens och kunnande hos deltagande handläggare har förbättrats genom projektet. Vidare har vi tillgång till ett lite bredare och bättre underlag än tidigare. Vi upplever slutligen definitivt ha utvecklat samverkan mellan länets kommuner och förbättrat kommunikationen mellan kommuner och länsstyrelsen i planeringsfrågor. Något övergripande underlag har inte arbetet resulterat i och inte någon formaliserad samordning med grannlänen. Viss samverkan har dock genomförts med Östergötland. Vid avslutningsmötet kan samverkan initieras med övriga län. Det har påbörjats en landskapskaraktärsanalys på konsultbasis som slutförs under Den kommer att utgöra ett helt nytt och länsövergripande kunskapsunderlag för översiktsplanearbete för alla fem kommuner. Alla deltagande kommuner har fattat eller kommer inom kort att fatta beslut om att ta in resultatet från detta projekt i underlag för kommande översiktsplanearbete. Denna slutrapport utgör en del i slutredovisningen av projektarbetet. Arbetsgruppen. Borgholm

4 3 Bakgrund Allmänt om Havsplanering Människan är på många sätt beroende av havet, det utgör en gemensam resurs. Vi behöver använda oss av havets tillgångar och värden samtidigt som tankarna är långsiktiga. Havet och våra kuster förvaltas genom olika typer av regleringar och åtgärder där kommande havsplaner kan ses som ett av flera verktyg för att länka ihop planering och förvaltning. Översiktsplaner ger helhetsperspektiv och rumsliga förutsättningar för olika typer av verksamheter eller genom skydd av havet. Planering kan beskrivas som en process att analysera och organisera verksamheter i havsområden för att uppnå miljömässiga, näringspolitiska och sociala mål. Processen skapar möjligheter och göra avvägningar mellan olika intressen för nyttjande, utveckling och bevarande. Havsplaner och översiktsplaner kommer att utgöra vägledning till myndigheter, kommuner och privata när de prövar anspråk på användningen av områdena. EU initierar havsplanering Den legala anledningen till arbetet är ytterst EU s ramdirektiv för havsplanering (2014/89/EU). Direktivet innebär att medlemstaterna senast den 31 mars 2021 ska ha upprättat havsplaner. Havsplaneringen avser stötta tillväxt och en hållbar utveckling för havsbaserad energi, sjötransporter, fiske och vattenbruk m.m. samt bevarande, skydd och förbättring av miljön. En ekosystemansats ska tillämpas i planeringen så att de maritima verksamheternas belastning på miljön blir förenlig med god miljöstatus enligt EU:s havsmiljödirektiv. Statlig havsplanering I september 2014 infördes en bestämmelse i miljöbalken om samordning av statlig havsplanering i Sverige som innebär att ska finnas tre statliga havsplaner; för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Planerna ska omfatta större delen av territorialhavet och svensk ekonomisk zon. Havsplaneringens huvudinriktning är att havets resurser ska användas så att havsanknutna näringar kan utvecklas och växa, samtidigt som ekosystem bevaras och restaureras. Havsplanerna ska bidra till att god havsmiljö nås och upprätthållas samt bidra till långsiktigt hållbar utveckling. Planerna ska tas fram av Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med kustlänsstyrelserna och med medverkan av kustkommunerna. Enligt Plan- och bygglagen ska kommunernas översiktsplaner omfatta hela havsområdet (inre vatten och territorialhav) som finns inom kommunens gränser. Den nya regleringen innebär att kommunerna och staten delar ansvaret inom territorialhavet. Överlappande planområde Kommunerna har som tidigare nämnts att uppfylla sitt ansvar med att planera vattenanvändningen i havet ut till kommungränsen tillika riksgränsen, belägen ca 22 km (12 nautiska mil/distansminuter) ut från baslinjen. Den linjen är en tänkt linje som förenklat kan sägas gå i strandens lågvattenlinje vid kommunens yttre kobbar och skär. Intentionerna med vattenområdet ska framgå i den kommande kommunala översiktsplanen. Samtidigt har staten via hav- och vattenmyndigheten ansvar genom havsplanen från det öppna havet in emot land, fram till en tänkt linje som ligger 1 nautisk mil/1 distansminut, d.v.s m från baslinjen. Noteras bör det omfattande vattenområde där båda parter har planeringsansansvar.

5 4 Figur 1. Förekommande ytor, avstånd och begrepp. Havs- och Vattenmyndigheten. KOMPIS Kommunal planering i statlig samverkan Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) skapade under våren 2016 ett bidrag avsett att stödja kommunernas medverkan i havsplaneringen. Bidraget har namnet KOMPIS Kommunal planering i statlig samverkan. Genom KOMPIS-medlen har Havs- och vattenmyndigheten uttryckt sin ambition att förstärka kommunernas kapacitet att följa, möta upp och lämna synpunkter på förslag till den statliga planeringen och ge kommunerna ett stöd för ökad planering i sina kust- och havsområden liksom att stödja mellankommunala samverkan. Genom KOMPIS-projekten ville Havs- och vattenmyndigheten förstärka kommunernas kapacitet att följa, möta upp och lämna synpunkter på förslag i den statliga planeringen samt ge kommunerna ett stöd för ökad planering i sina kust- och havsområden, liksom att stödja mellankommunal samverkan. (HaV-rapport 2016:21, samt länsstyrelsens bidragsbeslut) Kustlänsstyrelserna har enligt havsplaneringsförordningen (2015:400) också ansvar att delta i arbetet med kommunal medverkan och i annat stödjande och samordnande arbete.

6 5 Figur 2. Samhällsmål och planeringsmål för havsplaneringen. Havs- och Vattenmyndigheten. Fysisk planering och kommunernas läge Kommunerna har alltsedan 1987 i enlighet med Plan- och bygglagen ansvar för att planera mark- och vattenanvändningen i hela kommunen och således uppgiften att ta med användningen av havet i sina översiktsplaner. Kust- och havsplaneringen behöver utvecklas i kommunernas översiktsplaner. Nu med statens ökade ambitioner inom havsplanering så har havet kommit i fokus. Planeringsarbetet behövs även för att koppla ihop idéer och visioner med förvaltning som rör våra havsområden där nyttjande, utveckling och bevarande kan vägas mot varandra. Översiktsplanerna utgör kommunernas övergripande vilja och fungerar som vägledning för olika aktörer när de prövar anspråk på användningen av områden, såväl som ett internt styrdokument i kommunen. Då kusten och havet omfattar en mängd kommuner och staten, blir planprocessen och utredningsarbetet därmed mycket mer komplext och kan kräva betydande resurser och samverkansinsatser av respektive kommun. KOMPIS i Kalmar län Kalmar län består av sju kustkommuner som på olika sätt berörs av havsplanering. Borgholm, Mörbylånga, Oskarshamn och Västerviks kommuner har utöver kustnära områden även utsjöområden, där kommunalt planmonopol överlappas av det statliga havsplaneområdet. Kalmar, Mönsterås och Torsås kommuner, berörs indirekt av havsplanen då de har kustnära vattenområden belägna utanför havsplaneområdet. Kustkommunerna Borgholm, Mörbylånga, Oskarshamn, Västervik och Torsås beviljades av länsstyrelsen i Kalmar län den 22 juni 2016 medel för samverkan inom översiktlig kust- och havsplanering. Ansökan föregicks under 2016 av diskussioner kring uppgiften att kommunerna behövde utveckla sin fysiska planering av havet samt när det skulle bli aktuellt, samordna den med HaV s planering av havet. Deltagarkommunerna ansökte hos länsstyrelsen den 31 maj 2016 om medel för att genomföra detta projekt. Borgholm kommun stod som huvudsökande.

7 6 KOMPIS-projektets syften och mål Övergripande syfte Det övergripande syftet med KOMPIS-bidraget (kommunal planering i statlig samverkan) är att ta fram kommunala underlag för att stödja processen för den statliga översiktsplaneringen av havet. Villkor enligt länsstyrelsens beslut Syftet är att ta fram ett planeringsunderlag som kan användas för att ta fram tematiska ÖP för respektive kommun samt att samordna kustzon- och havsplaneringen med berörda grannlän och dess resp. kustkommuner. Att ta fram beslutsunderlag till politiker och underlag till samråd. Resultatet blir en gemensam plan för hela kustområdet med olika fokus utifrån geografiska (urbergsskärgården-, slättlandsskärgården- och ö-kommuner) samt tematiska förutsättningar som t.ex. för vattenbruk. Projektet ska resultera i kartunderlag och GIS-skikt för alla deltagande kommuner samt beskrivningar på intresseområden som berörs och hur kommunerna vill stärka och arbeta med dem. Tidplan och politiska beslut ska tas fram för hur implementeringen av det framtagna och fördjupade kustzon- och havsplaneringsmaterialet i resp. kustkommuns översiktliga planering ska ske. Slutrapporten till länsstyrelsen ska vara i tre delar: ett GIS-material, ett fördjupat textmaterial samt en ekonomisk redovisning. [ ] Ett avslutningsseminarium ska anordnas Syfte och mål enligt projektplanen Kompis-projektets projektplan har bl.a. följande syften som kompletterar formuleringarna i länsstyrelsens beslutsvillkor: Det övergripande syftet är att åstadkomma ett omfattande och gemensamt beslutsunderlag så att kommunerna kan ta sitt lagstadgade ansvar på kort och lång sikt, samt genom samarbete och samverkan få en bredare kunskapsbas och så långt möjligt samsyn i kust- och havsplanearbetet kommuner emellan inom Kalmar län, med länsstyrelsen i länet samt med omgivande län. Resultaten från projektet ska kunna användas som beslutsunderlag av de deltagande kommunerna och Länsstyrelsen i Kalmar län i den regionala och kommunala kust- och havsplaneringensamt i arbetet med respektive kommuns översiktsplan eller arbete med tematiska tillägg till översiktsplanen. Underlaget ska i det vidare perspektivet, även bidra till statens havsplanering. Förväntningar. o o o o o o o Högre kompetens och kunnande hos berörda tjänstemän och förtroendevalda. Ett bredare och bättre kvalitetssäkrat beslutsunderlag än vi har idag. Framgent ett gemensamt faktabaserat planeringsunderlag för stat och kommuner. Utvecklade samverkanvägar mellan länets kommuner i planeringsfrågor. Förbättrad kommunikation mellan kommuner och länsstyrelsen i planeringsfrågor. Framtida ställningstaganden i kommande kommunala översiktsplaner och den nationella havsplanen, bör så långt som möjligt samverka med varandra. Att beslutsunderlaget bidrar till en hållbar utveckling av kommunen och Östersjön.

8 7 Genomförande Utvärderingsmetod Projektet utvärderas emot ovan nämnda mål och syften. Det ekonomiska resultatet jämförs med budgeterade medel och framgår av kapitlet Ekonomi. Projektledning och arbetsgrupp För att leda KOMPIS-projektet anställdes under hösten 2016 en projektledare på heltid i 16 månader. Projektledaren har varit placerad på Borgholms kommun men har arbetat med alla deltagande kommuner. En arbetsgrupp har bildats för att styra samt arbeta praktiskt med projektet. Gruppen innehöll en till två sakkunniga tjänstepersoner som representanter från varje kommun. Dessa informerade om och förankrade arbetet i respektive kommun. De är till professionen planarkitekter och miljösamordnare hos kommunerna. Även handläggare med biologisk kompetens från någon deltagande kommun har stadigvarande deltagit i arbetsgruppens möten och löpande arbete. GISkompentens har inom projektets ram hyrts in från Västerviks kommun. Arbetsgruppen har hållit elva protokollförda möten varav två webbmöten. Mötena har varit den plattform varifrån projektet har formats och mycket av samarbete och samverkan har skett. Kompis-projektet lämnade via länsstyrelsen i Kalmar synpunkter på det första utkastet av Havs- och Vattenmyndighetens Havsplan under vårvintern Landskapsanalys Som en utgångspunkt för det gemensamma arbetet har en inledande landskapsanalys av Kalmar läns kust- och havszoner förberetts. Syftet med landskapsanalysen är att skapa ett grundläggande underlag för den kommunala och mellankommunala havs- och kustzonsplaneringen där grunddragen i landskapet kan utläsas samt att sambandet med-/ och betydelsen av havet framgår. Arbetet har tagits fram av konsultföretaget Kreera Samhällsbyggnad AB på uppdrag av projektgruppen. Under projekttiden har del 1 av landskapsanalysen tagits fram. Del 2 har påbörjats men kommer slutföras under nästkommande år. Landskapsanalys av Kalmar läns kust- och havszoner, avgränsas i denna rapport till att beskriva landskapets strukturer och funktioner. Landskapsanalysens fokus är mellankommunal och kust- och havsplanering. Analysen presenteras i den övergripande skalan 1: Även detaljeringsgraden i beskrivningarna utgår från denna skalnivå för att passa ett mellankommunalt sammanhang. Den geografiska avgränsningen i östvästlig riktning sträcker sig från Sveriges territorialgräns (gräns för kommunal planering) i Östersjön till väg E22 i väst. I nordsydlig riktning utgör Västerviks respektive Torsås kommungränser den geografiska avgränsningen. Havsoch landområden utanför denna avgränsning har tagits med då de bedöms som viktiga för landskapsutsnittets kontext. För att få en helhet i materialet i denna skalnivå har de två kustkommunerna Kalmar och Mösterås tagits med i landskapsanalysen trots att de inte ingår i projektgruppen. Tittskåpet Under projektet skapades ett gemensamt digitalt tittskåp i ArcGis-online hos Västerviks kommun, där lade projektet in ett urval av i huvudsak nationella kartskikt men även några kommunala. Kartorna omfattade Kalmar län men även Östergötlands län samt kringområden. Östergötlands kustkommuner erbjöds tillträde. Kartunderlaget skapades som ett försök till verktyg i syfte att utveckla samverkan och användes bl.a. som diskussionsunderlag vid problemställningar och för att få överblick. Tittskåpet kommer att stödja fortsatt samverkan.

9 8 Sharepoint En gemensam sharepoint, ett digitalt arkiv, upprättades av länsstyrelserna där alla inblandade i projekten i fyra län bjöds in. Att samla och tillgängligöra underlag för alla inblandade kan sägas vara en central tanke. Under projekttiden har berörda kommuner och länsstyrelser påbörjat arbetet. Västervik, Torsås och Mörbylånga har hitintills lagt in dokument som pdf-filer under året. Slutseminarium En slutkonferens kommer att hållas den 14 december Målgruppen för mötet hade i huvudsak formulerats redan i beslutet. Till den 14 december bjuds därför representanter från fyra länsstyrelser in, samt de femton kustkommunerna som berörs inom de fyra länen. Även andra aktörer bjuds in. Mötet samarrangeras med Östergötlands tre berörda kommuner. (Program och sammanfattande anteckningar om slutkonferensen biläggs).

10 9 Resultat Inledningsvis har projektet resulterat i två viktiga delar; dels den process som avser samverkan och samarbete, och dels den produkt i form av den beställda utredningen som föreligger. Måluppfyllelse Utifrån en helhetsbedömning har projektet uppfyllt det övergripande syftet med Havsoch vattenmyndighetens initiativ som var att förstärka kommunernas kapacitet att följa, möta upp och lämna synpunkter på förslag i den statliga planeringen samt ge kommunerna ett stöd för ökad planering i sina kust- och havsområden, liksom att stödja mellankommunala samverkan. Mål och villkor bedöms ha uppfyllts i följande utsträckning, med kommentarer, se tabell. Mål/ Villkor Måluppfyllelse Kommentar 1. Syftet är att ta fram ett planeringsunderlag som kan användas för att ta fram tematiska ÖP för respektive kommun samt att samordna kustzon- och havsplaneringen med berörda grannlän och dess resp. kustkommuner. Delvis uppfyllt Något övergripande (planerings-)underlag har inte arbetet resulterat i, inte heller någon utvecklad eller formaliserad samordning med grannlänen. Viss samverkan har dock genomförts med Östergötland. 2. Att ta fram beslutsunderlag till politiker och underlag till samråd. Uppfyllt En mångfald av relevanta faktaunderlag kan fungera som beslutsunderlag. Påbörjad landskapskaraktärsanalys på konsultbasis med slutförande under 2018 kommer att utgöra ett helt nytt underlag för fysisk planering omfattande alla fem kommuner. 3. Resultatet blir en gemensam plan för hela kustområdet med olika fokus utifrån geografiska (urbergsskärgården-, slättlandsskärgården- och ö-kommuner) samt tematiska förutsättningar som t.ex. för vattenbruk. Inte uppfyllt Havsplanen blir den enda övergripande planen över den närmaste tidshorisonten. Då varje kommun nu är suverän och behandlar frågorna i respektive ÖP, blir en "gemensam plan" om möjligt en framtida uppgift, som kommunerna få ta ställning till. 4. Projektet ska resultera i kartunderlag och GISskikt för alla deltagande kommuner samt beskrivningar på intresseområden som berörs och hur kommunerna vill stärka och arbeta med dem. Delvis uppfyllt Digitala kartunderlag med beskrivningar i alla fem kommuner har tagits fram genom konsultarbetet med landskapskaraktärsanalysen under 2017, vilket fortgår under Materialet kommer att kunna användas som underlag i ÖP-arbetet. 5. Tidplan och politiska beslut ska tas fram för hur implementeringen av det framtagna och fördjupade kustzon- och havsplaneringsmaterialet i resp. kustkommuns översiktliga planering ska ske. Uppfyllt Beslut har fattats eller fattas inom kort i alla kommuner. 6. Administrativa villkor - Slutrapporten till länsstyrelsen ska vara i tre delar: ett GISmaterial, ett fördjupat textmaterial samt en ekonomisk redovisning. Uppfyllt Tabell 1. Villkor i tilldelningsbeslutet, resultat med korta kommentarer.

11 10 Resultaten från Landskapsanalysen bedöms kunna användas som beslutsunderlag av de deltagande kommunerna och möjligen även av Länsstyrelsen i Kalmar län i den regionala och kommunala kust- och havsplaneringen. Det fortsatta arbetet med Landskapsanalysen kommer att redovisas under 2018 med steg 2 innefattar bl.a. en landskapskaraktärsbedömning. Arbetet tar sin utgångspunkt i den Europeiska landskapskonventionen och kommer att tillföra ny kunskap, och om möjligt nya perspektiv då arbetet samtidigt i viss mån innebär en metodutveckling. Materialet kommer läggas in i det gemensamma digitala arkivet, sharepointen. Förväntningar från projektplanen Det mesta som omnämns som förväntningar i projektplanen kan delvis ses vara infriade, frånsett formuleringar med begrepp som hållbarhet, vilket avser betydligt längre tidsspann än projekttiden. Arbetsgruppen uppfattar subjektivt att kompetens och kunnande hos medverkande handläggare har förbättrats genom projektet. Vidare finns det nu tillgång till ett lite bredare och bättre underlag än tidigare. Medverkande handläggare upplever slutligen att samverkan definitivt har utvecklats mellan länets kommuner och kommunikationen har förbättrats mellan kommuner och länsstyrelsen i planeringsfrågor. Kommentarer över definitioner i villkoren Notera i tabellen ovan, med citat av villkor i beslutet, en del begrepp som går att tolka på lite olika sätt: Som att beslutsunderlag (i pkt 2) eller ett planeringsunderlag (i pkt 1) kan innebära ett separat dokument såväl som en mångfald av handlingar av dokument, kartor mm, samlade och tillgängliga för kommunalt arbete i allmänhet eller fysiska planering specifikt. En gemensam plan (i pkt 3) för hela kustområdet kan, om formuleringen tolkas helt bokstavligt, inte utgöra ett reellt mål i nuläget då kommunerna är suveräna att besluta om sina egna planer och inte har kommit överens om annat. Berörda intresseområden I konsultarbetet som pågår presenteras beskrivningar på intresseområden som berörs då landskapskaraktärsanalysen färdigställs. Digitala kartunderlag framställs samtidigt. Hur kommunerna avser att arbeta med dessa kan inte förutses. Kommunernas implementeringsbeslut Politiska avsiktsbeslut med tidsangivelser har i alla deltagande kommuner antagits eller kommer att antas inom den närmsta framtiden, för att därigenom få villkoret uppfyllt om att implementering ska ske av det framtagna och fördjupade kustzon- och havsplaneringsmaterialet i respektive kustkommuns översiktliga planering. Respektive kommuns beslut biläggs denna rapport tills alla beslut föreligger. Sammanfattning av slutsatserna i landskapsanalysen Studieområdet sträcker sig från Tjust skärgård i norr och fram till Torhamns udde i söder och framförallt ut i hela det territoriella havet samt i viss mån ut i den exklusiva ekonomiska zonen. Det är både ett stort geografiskt område (>2 miljoner hektar) och ett område med kraftigt varierande förutsättningar och landskap. Kustlandskapet i regionen har ett högt exploateringstryck och stora värden. Syftet med arbetet är att hitta de övergripande likheterna och särdragen för att definiera området i så kallade landskapstyper. Landskapets komplexitet består av skilda geomorfologiska förutsättningarna inom jordarter och topografi. Dessa förhållanden har haft effekt både historiskt och idag på hur landskapet nyttjas av såväl människor som flora och fauna. Hela kustzonen, särskilt vattenområdena, är täckt av skyddsområden för riksintressen vilket pekar på det höga exploateringstrycket som finns på regionens kuster samt på de höga värden som anses

12 11 skyddsvärda. Även bortsett, eller sammanvägt med, riksintressena utgör flera platser i regionen nationellt viktiga arenor. Både som ekologiskt viktiga naturområden (särskilt utsjöbankarna och Öland), turism och rekreation (i stort sett hela strandlinjen men särskilt skärgårdarna och Öland), elproduktion och näringsliv samt som genomfartsområde för nationell och internationell sjöfart. Elproduktion, turism, mineralutvinning samt nya maritima odlingar utgör viktiga framtida tillväxtsektorer för regionen och för havsplanering i stort. Bild. Inledande landskapsanalys beställd utredning. (Bilaga) Kust- och havsplanering befinner sig i Sverige i ett utvecklingsskede. Havsplanering har förekommit historiskt men med ökat ekonomiskt intresse av havet och insikt i de marinekologiska förutsättningarna samt mänsklig påverkan på ekosystemen har behovet av en samordnad och heltäckande planering förtydligats. Med ökat exploateringstryck till havs är det särskilt viktigt att täcka in de kunskapsbrister som idag finns och belysa de konflikter gällande resurs- och vattenanvändningen som finns i området. Det är också viktigt att se till möjligheterna och potentialen i ökad hållbarhet, sunda ekosystem för att kunna nyttja dessa ekosystems tjänster i framtiden. Det finns många unika karaktärsdrag i regionens landskap och i de förutsättningar som finns inom regionen. I arbetet har identifierats och definierats femton landskapstyper inom regionen. Från djupt öppet hav till inlandets barrskogar, från skärgårdens småskaliga och ålderdomliga karaktär till alvarets öppna vyer och unika flora och fauna. Inte att förglömma ett betespräglat landskap i en omfattning som utmärker sig även i ett nationellt perspektiv. Kalmar län som region stärks om de fördelar som är specifika för området är kända och samordnas i dialog för att skapa en hållbar tillväxt baserad på de rumsliga resurserna. Redovisning genom slutrapport Denna slutrapport utgör en del av slutredovisningen av projektarbetet till länsstyrelsen. Den översänds innan november månads utgång i enlighet med villkoren.

13 12 Ekonomi Budget Enligt bidragsbeslutet planerades projektet finansieras till merparten (71 %) genom statsbidrag, men även av kommunerna i form av egen insatt tid motsvarande 300 tkr samt egna monetära medel om 305 tkr, fördelade på fem kommuner. Statsbidrag Kommunerna Summa tkr tkr kr Kostnader Kostnaderna för projektet omfattade huvudsakligen konsultuppdrag med utredningar och undersökningar, projektledaren som anställts på 100 % under 16 månader samt omkostnader för denne och arbetsgruppen. Intäkter Budgeterat Utfall Statsbidrag kr Kommunerna kr Summa intäkter kr kr Kostnader Lönekostnad projektledning kr kr Lönekostnad GIS-medarbetare kr kr Handläggartid (egen tid) kr kr Externa konsulter kr kr Resor och omkostnader kr kr Slutrapport (1 per k:n, och 2 till Lst) kr 0 kr Avslutningsmöte kr Oförutsett kr 0 kr Summa kostnader kr kr Tabell 2. Kostnadsbudget och utfall vid projektets slut. Fakturakopior över utlägg redovisas samlade. Alla aktiviteter inom projektet har inte skett ännu. Slutmötet för projektet hålls den 14 december. Fakturakopior från detta event liksom alla andra utlägg med hänvisning till sent i projektet uppkomna kostnader kommer att översändas och biläggs rapporten. Finansiering Av utfallet ser vi att enligt bidragsbeslutet finansieras projektet till merparten 1 492,8 tkr (71 %) genom statsbidrag. Kommunerna skjuter till egen insatt, arbetad tid motsvarande 300 tkr, samt egna monetära medel om 302,1 tkr. Jämt fördelat på fem kommuner blir respektive deltagande kommuns monetära kostnad kr. Kostnad för arbetad tid per person i projektet samt namn framkommer i bilagd förteckning.

14 13 Egeninsatsen i projektet har dels varit den tid som kommunhandläggarna arbetar i projektet, dels en monetär insats. En kostnadsnivå om 300 kr per arbetad timme har inom projektet setts vara något låg men tillräcklig. Beloppet om 300 kr per timme användes för alla insatser och den förenklade tidräkningen praktiskt. En tidspott om 200 timmar per kommun, som nu kunde beräknas från budgetposten egeninsatser, förespeglar det solidariska arbetssätt där varje kommun framstår som lika betydelsefull, engagerad och viktig i detta gemensamma projekt. Det motsvarade ungefär två arbetsdagar per månad för varje kommun under projekttiden. GIS-handläggare från Västervik bistod projektet med sakkunskap och med behövligt kartarbete. Finansieringen ordnades via projektbudgeten som tjänsteköp med 300 kr per timme. Stödet fortgår och omfattar även minst 2018.

15 14 Reflektioner och erfarenheter Projektet har inte resulterat i ett samlat, övergripande underlagsmaterial i avsikt att ta fram (tematiska) ÖP. Arbetsgruppen har inte uppfattat uppgiften vara så utformad. Bakgrunden kan ha funnits i de diskussioner i inledningsskedet som handlade om att det skulle bli en för omfattande uppgift, samt att bedömningar och analyser som sågs ingå, vanligtvis ligger inom respektive kommuns planerares ansvar. I resultatavsnittet tidigare omnämns även att det inte kommit till någon utvecklad samordning med grannlänen och dess kommuner. Huvudorsaken ligger i tidsfaktorn. För att utveckla förståelse för uppgiften och havsplaneringen i stort och smått har de interna diskussionerna och lärandet om havet fyllt upp projekttiden. Det har inte funnits tid för att komma fram till samverkan. Då vi bl. a. har en gemensam skärgård med Östergötland så har viss samverkan skett norrut. Avslutningskonferensen förväntas bli ett bra tillfälle för att generellt utveckla samverkan över länsgränserna. Andra aspekter handlar om hur vi bedriver projektarbete i grupp på ett bra och effektivt sätt, och att personalomsättningen påverkade gruppens arbete i viss mån. Sammanfattning av slutkonferens Kompletteras rapporten strax efter 14 december 2017, som bilaga. Erfarenheter av tittskåpet Tittskåpets möjligheter att fungera som ett gemensamt digitalt regiontäckande underlag kan utvecklas ytterligare. Att över avstånden inom eller över län, mötas på en digital plattform för att i GIS-miljö diskutera och värdera kartunderlag, analysera konsekvenser och i övrigt arbeta med den fysiska planeringen av kust- och havsområden, skulle kunna vidareutvecklas. Havet känner inga kommungränser och våra verktyg borde utvecklas i den riktningen. Utbildning regionalt För kompetensutveckling inom fysisk planering borde någon möjlighet till fortbildning/vidareutbildning ordnas på ett kostnadseffektivt sätt inom kommunsamverkan i regionen: En utbildning för en utveckling inom professionen riktad till yrkesverksamma fysiska planerare och andra berörda, såsom miljöplanerare m.fl. Huvudinnehållet bör präglas av de yrkesverksammas behov. Gärna med visst fokus på eller med utgångspunkt i havsplaneringen. Den kan arrangeras som uppdragsutbildning i samverkan med närliggande län. En utmaning är att det i nuläget inte finns någon självskriven samordnande arrangör i närområdet. Frågeställningar för framtiden Hur arbetar vi vidare med att åstadkomma ett gemensamt planeringsunderlag, eller en planeringsportal? Är det eftersträvansvärt? Realistiskt eller en utopisk tjänstemannadröm? Att staten inte har tillgång till kommunernas digitala underlag men kommunerna tvärtom har tillgång till statens, hur ser vi på och vad gör vi åt det? Tar Gotland eller Blekinge upp stafettpinnen och ordnar ett nytt havsplaneringsmöte 2018?

16 15 Bilagor 1. Landskapsanalys av Kalmar läns kust- och havszoner, DEL 1 LANDSKAPETS STRUKTUR & FUNKTIONER (Kreera 2017) 2. Länsstyrelsen i Kalmars beslut om KOMPIS-bidrag till kust- och havsplanering i Kalmar län 3. Kommunala implementeringsbeslut 4. Lista över kommunernas satsade handläggartid och kostnad per kommun 5. Fakturabilaga - förteckning (av fakturakopior och kontoutdrag) 6. Program samt sammanfattning över slutkonferensen