Förvaltningsrätten i Härnösand(FIH) sida 1 av 21

Transkript

1 Förvaltningsrätten i Härnösand(FIH) sida 1 av 21 Box Härnösand forvaltningsratteniharnosand@dom.se klagande Ulf Bittner(UB) Sagavägen Solberg voulf56@gmail.com SKYPE nr. voulf56 Lanzarote Ärende; Beslut från Landstinget Västernorrland(LVN), Örnsköldsviks sjukhus(ös), av datum , dnr 10LS4254-4, som strider mot bl.a. artikel 35 i Rättighetsstadgan. Överklagar härmed beslut, dnr 10LS4254-4(begäran om gränsöverskridande vård av Landstinget Västernorrland till Finland(funktionsMRI, fmri) och Norge(se skrivelser till LVN ÖS sen tidigare). FunktionsMRI (fmri) är en medicinsk undersökningsteknik som bland annat kan diagnostisera skador i nacken uppkomna efter trauma. Sådan skada/trauma kan uppkomma vid trafik- och arbetsolycka men även vid andra förhållanden, och bifogar som bifogad fil skrivelse från UB till LVN ÖS av datum med dnr 10LS som bevis för att man förhindrar denna rättighet med så kallade icke svar. Bakgrund Under flera års tid har UB begärt att få EU-rättigheten till fri rörlighet och bättre vård utomlands av LVN ÖS, så kallad gränsöverskridande vård inom EU/EES, för adekvat undersökning som icke finns kompetens för inom Sverige i Finland/Norge. Utifrån remis från specialist, utomläns specialist(umeå) 2, har bedömning vid ÖS, LVN gjorts att behandlingen/undersökningen kan erbjudas vid ÖS. UB har begärt att få bevis för vilken kompetens som då erbjuds vid denna undersökning men ÖS har vägrat styrka sin kompetens gentemot kompetens i Finland/Norge som UB anser vara bättre vård. Bättre vård är ett av 1 Bilaga 1. Skrivelse från UB till LVN ÖS av datum Se skrivelsen från UB till LVN ÖS av datum

2 kriterierna som skall var uppfyllt för att gränsöverskridande vård skall kunna vara aktuellt enligt EU-rättspraxis och därtill Regeringsrättsdom 3 (denna RR dom mål nr åberopas som bevis). LVN ÖS har gjort allt de kan för att förhindra svenske EU-medborgaren UB:s EU-rättighet och därutöver även således brott mot EU-lag. Vill påvisa detta genom följande bevis i nummerordning: 1. Citat ur -forsakringskassan-bryter-mot-eg-ratten/ Med motiveringar att patienter behandlats med vårdmetoder som inte stämmer överens med de som används i Sverige eller att vårdmetoden inte skulle utförts i patientens hemlandsting nekas patienter ersättning för vård i andra EU-länder. Det finns inga krav på att vårdmetoden måste finnas i Sverige. Det avgjorde Jelinekdomen, säger Mats Melin, som var en av domarna i Jelinek-målet, numera chefs-jo. Han får stöd bland annat av Bodil Hulgaard, också domare i Jelinek-målet, samt Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt, Lotta Vahlne Westerhäll, professor i offentlig rätt, samt Eva Edwardsson, universitetslektor i offentlig rätt med EG-rätt som specialområde. Alla menar de att det inte går att neka patienter ersättning med motivet att vårdmetoden inte finns i Sverige eller att vården inte skulle givits i hemlandstinget. Det krav som ska uppfyllas för att patienten ska få ersättning för vård i andra länder enligt EG-fördraget är att vården utomlands till sin typ är en sådan behandling som täcks av det allmänna sjukförsäkringssystemet i Sverige. Men det krävs inte att en sådan behandling också faktiskt utförs här hos oss. I Jelinek-domen fann vi att det var tillräckligt att behandlingsmetoden under flera års tid använts vid en universitetsklinik och publicerats i vetenskaplig medicinsk litteratur. Det får alltså inte, lite vårdslöst uttryckt, vara fråga om hokus pokus, säger Mats Melin. Eva Edwardsson håller med Mats Melin: Man kan inte neka patienter ersättning för vård grundat på att det är metoder som inte används i Sverige. Det är inte relevant. Det som är avgörande är om behandlingen utomlands skett enligt vetenskap och beprövad erfarenhet med internationell måttstock. Patienter nekas regelbundet ersättning Men en granskning som Sjukhusläkaren genomfört visar att Försäkringskassan, idag sex år efter Jelinek-domen, i praktiken, regelmässigt nekar patienter ersättning med motiveringen att vårdmetoden inte finns i Sverige och inte skulle givits patienten i hemlandstinget. Slut citat. 3 Se Regeringsrättsdom Jelinek mål nr

3 1.A. Den av UB begärda undersökningsmetoden Finland/Norge av LVN ÖS finns inte inom LVN ÖS det styrks, tills motsatsen är bevisad, av att LVN ÖS vägrat styrka vilken kompetens de besitter i den undersökningsmetod som de anser(skönsmässig bedömning utan EU-laglig grund, ogillas utifrån ÖS ej kan styrka utifrån svensk lag att sjukförsäkringssystemet icke erbjuder denna behandling enligt lag) kan erbjudas på ÖS! UB:s uppfattning är att LVN ÖS skall remittera UB till de begärda undersökningarna utifrån att LVN ÖS ej kan erbjuda den bättre vården som ansökan om vård innebär övertid sedan remissen utfärdats av doktor Jan Ericsson, Umeå 4. Citat från denna skrivelse; Tillskriver Er då undertecknad Ulf Bittner(UB) övertid vägrats adekvat begärd behandling utifrån remiss ställd av läkare, från doktor Jan Ericsson, Norrforskliniken, Umeå, ( kommit er till del via e-post ). Ärendet är kommunicerat sedan tidigare med er chefsläkare och er verksamhetschef Torgil Boström och är ännu ej färdigkommunicerat enligt UB mening då adekvat vård ej ännu erbjudits. Staten Sverige är EU-medlemsland sedan 1995 Medlemsländerna är förbundna via avtal att direkt tillämpa EU-rättspraxis på hälso- och sjukvårdens marknad inom EU/EES. Svenska EU-medborgare har EU-rättigheter på det specifika området och fri rörlighet inom hälso- och sjukvårdens marknad inom EU/EES råder för EU-medborgarna. Valet är således den som innehar EU-rättigheten att välja och det är EU-vårdkonsumentens EU-rättighet att välja bättre vård. LVN ÖS har förhindrat vad Rättighetsstadgan ger vid handen i artikel 35 Då LVN ÖS är en del av staten Sverige har LVN ÖS att respektera och bedöma ärendet utifrån begärd Rättighetsstadga men man väljer här att bryta mot Rättighetsstadgan 5 (juridiskt bindande ). Rättighetsstadgan åberopas som bevis i sin helhet. Artikel 35 Hälsoskydd Var och en har rätt till tillgång till förebyggande hälsovård och till medicinsk vård på de villkor som fastställs i nationell lagstiftning och praxis. En hög nivå av skydd för människors hälsa ska säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder. 1.B. Det svenska allmänna sjukförsäkringssystemet är det juridiska begreppet som är verifierad genom lagstiftningen. Av hälso- och sjukvårdlagen(hsl) 1982:763 1 framgår att sjukdomar och skador ska utredas och behandlas. Därtill ur 5(HSL) citat: Primärvården 4 Se skrivelsen från UB till LVN ÖS av datum Rättighetsstadgan se följande länk 3

4 skall som en del av den öppna vården utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svara för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling etc. etc., slut citat. Alltså av svensk lagstiftning HSL 5 och 1 fasställs att svensk medborgare har rätt till vård för alla sjukdomar och skador. Alltså alla har i svensk lag en generell försäkring om vård och vårdrättigheter. Enlig EU-praxis ska sjukdomen ingå i lagstiftningen i medlemslandet för rätt till gränsöverskridande vård. Sammantaget har därmed svenska medborgare legal EU-rätt till gränsöverskridande vård för alla sjukdomar och skador generellt. Undantag görs självklart för vård som är förbjuden i särskild svensk lagstiftning. Inga sådana undantag har påvisats av LVN ÖS. Alltså det allmänna svenska sjukförsäkringssystemet kan således definieras genom svensk lag som en generell försäkring av vårdrättighet för alla sjukdomar och skador. Minus de undantag som regleras genom särskild svensk lagstiftning. 1.C. Gäller samma EU-lag för Försäkringskassan och dels för LVN ÖS utifrån EUrättspraxis och EU-rättigheten till fri rörlighet på hälso- och sjukvårdens marknad för svenska EU-medborgare( OBS! Med medlemsstat menas inte bara regeringen utan alla delar av det allmänna såsom myndigheter, kommuner och landsting 6.). Mot vilka myndigheter kan den enskilde hävda sina rättigheter? När det gäller vad som är att betrakta som en nationell myndighet har EU-domstolen gått långt i sina resonemang. Det avgörande är inte hur ett organ fungerar juridiskt, till exempel som offentlig myndighet eller bolag. Det avgörande är om organet har ansvar för att under statens kontroll utföra tjänster och därför har större befogenheter än vad som gäller mellan enskilda. Kriterierna kontroll respektive makt eller befogenhet behöver inte vara närvarande samtidigt, det räcker med att ett av dem kan påvisas. Rättighetskrav utifrån en EU-rättslig regel som har direkt effekt kan därför riktas mot en nationell myndighet, oavsett om myndigheten har agerat som arbetsgivare eller offentlig myndighet. EU-domstolen har slagit fast att ovillkorliga och tillräckligt precisa bestämmelser i ett direktiv kan åberopas av enskilda gentemot organ eller enheter som: - är underställda staten - står under tillsyn av staten - har fått särskilda befogenheter av staten. Enskildas rätt till skadestånd 7 SAMMANFATTNING 6 Källa via denna länk 7 Källa till nedanstående information via denna länk 4

5 Medlemsstaterna är skyldiga att tillämpa och följa unionsrätten. Om ett land bryter mot EUrätten har enskilda som drabbas rätt att få skadestånd. Medlemsstaterna är skyldiga att tillämpa och följa unionsrätten. Enligt EU-domstolen innebär denna skyldighet att medlemsstaterna måste se till att de rättigheter som privatpersoner och företag har enligt unionsrätten skyddas på ett effektivt sätt. När en medlemsstat bryter mot EU-rätten kan den under vissa förutsättningar därför vara skyldig att betala skadestånd. Exempel på brott mot EU-rätten kan vara att en medlemsstat: - inte införlivar ett direktiv i tid - införlivar ett direktiv på ett felaktigt sätt eller - fattar ett beslut som strider mot rättigheter som följer av fördraget. OBS! Med medlemsstat menas inte bara regeringen utan alla delar av det allmänna såsom myndigheter, kommuner och landsting. Begär av domstolen FIH att domstolen inhämtar journaler från ÖS från datum (remissdatum från doktor Jan Ericsson, Umeå) och alla skrivelser som UB inskickat till ÖS fram till och med Dessa är bevis för hur LVN ÖS har förhindrat uppsåtligt UB:s EU-rättigheter och åberopas i sin helhet som bevis i målets handläggning. Syfte att förhindra begärda gränsöverskridande vården uppsåtligt är att LVN ÖS har egna ekonomiska incitament och ekonomiska intressen att behålla ekonomiska medel inom LVN ÖS. Således finns orsak till att betrakta detta som grovt enligt lagens mening, motiv finns att förhindra svensk EU-medborgares EU-rättighet! 1.D. Har LVN ÖS skyldighet att bevilja den begärda gränsöverskridande vården Enligt svensk lag, ja, se punkten 1B. Dessutom konstateras att LVN ÖS är väl informerade via skrivelsen av datum från UB. Citat från skrivelsen av från UB till LVN ÖS; Alltså har UB av Örnsköldsviks sjukhus begärts utomlandsvårds remiss pga. att adekvat behandling av landstinget västernorrland icke kan styrkas och valfrihet av behandling finns inskriven i svensk lag. Därutöver har second opinion begärt men uppenbarligen underlåtits av landstinget västernorrland, Örnsköldsviks sjukhus. Den remiss som utfärdats av åberopad doktor Jan Ericsson, Norrforskliniken, Umeå, ( kommit er till del via e-post ), har icke ifrågasatts av er. Uppenbart är att den kompetens som krävs för att kunna säkert diagnostisera problematiken icke finns hos er, spetskompetensen finns inte inom Sverige vilket är väl känt av Nackskadeförbundet där u t är medlem. Enligt vad staten Sverige förbundit sig till som EU-medlemsland, ja.(lvn ÖS skall tillämpa EU-lag och EU-rättspraxis som del av staten Sverige) Motiveras enligt följande; 5

6 EU-rätten har företräde framför nationell rätt inklusive grundlag. I mål nr 6/64 Costa mot ENEL i mål 11/70 Internationale Handellsgesellschaft fastslog EG-domstolen att EG-rätten även har företräde framför medlemstaternas grundlagar. Grundkriterium för gränsöverskridandevård Det kriterium som skall nyttjas vid bedömning av medicinsk behandling är sedvanlig i de berörda yrkeskretsarna ska tolkas som att behandlingen är tillräckligt beprövad och erkänd av den internationella mediciniska vetenskapen. (Smits och Peerboom domslut samt många flera domslut och punkter) När en (svensk) myndighet(landstingen är inberäknade, se här1.c.) ska bedöma vad som är en sedvanligt ska den beakta facklitteratur, vetenskapliga studier, auktorativa uttalandet av specialister från vård landet dvs. utlandet (Smits och Peerboom punkt 98) Att endast ta hänsyn till de vetenskapliga uppfattningarna inom det nationella teratoriet är förbjudet (Smits och Peerboom 96) EU-domstolen anser att enbart en tolkning utifrån vad som är beprövat och erkänt av internationella mediciniska vetenskapen är giltigt. (Smits och Peerboom 94) Det svenska begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet utgör ofta ett hinder emot nämnda punkter i EU-domar och därmed inte tillåtet. För att Sverige ska få nyttja detta hindrande svenska kriterium måste socialstyrelsen kunna redovisa att Sverige har fått undantag från EG-domarna. Här ska observeras att domslutet Smits och Peerboom hänvisar till sedvanlig etc. där EGdomen anför att sedvanligt etc. är ett kriterium som även tillämpas när sjukvård inom nationella teratoriet skall avgöras. Avslag av (svenska) myndigheten kan endast göras när identisk lika behandling kan erhållas i tid på hemorten. (Smits och Peerboom) Avslag kan heller inte ske när behandlingen är tillräckligt beprövad och erkänd av internationella mediciniska vetenskapen. Proportionerligt och objektivt vid avslag. Enlig EU-domstolens praxis måste avslag grundas på objektivitet, vara ej diskriminerande, samt begränsa myndighetens skönsmässiga bedömning. Administrationen ska vara lättillgänglig och opartisk. Svar inom rimlig tid. Överklagningsrätt.(Inizan punkt 57 och 48) Här skall domstolen FIH nogsamt genomläsa domen Inizan i sin helhet, åberopas som bevis, och speciellt då följande; 48. Det skall även preciseras att systemet med förhandstillstånd som medlemsstaterna skall införa med tillämpning av artikel 22.1 c i och 22.2 i förordning nr 1408/71, bland annat måste administreras enligt en förfarandeordning som är lättillgänglig och ägnad att 6

7 säkerställa att den berördes ansökan behandlas objektivt och opartiskt inom en rimlig frist. Eventuella avslag skall dessutom kunna överprövas genom talan vid domstol (se, analogt, domarna i de ovannämnda målen Smits och Peerboms och Müller-Fauré och Van Riet, punkt 85). 57. Enligt domstolens rättspraxis måste ett krav på föregående myndighetstillstånd grundas på objektiva kriterier som inte är diskriminerande och som är kända på förhand, så att de nationella myndigheternas utrymme för skönsmässig bedömning begränsas och inte kan användas godtyckligt, för att kravet skall kunna anses berättigat trots att en sådan grundläggande frihet som den som är i fråga i målet vid den nationella domstolen därigenom inskränks (se domarna i de ovannämnda målen Smits och Peerbooms, punkt 90, och Müller- Fauré och Van Riet, punkt 85). Som påpekats i punkt 48 i föreliggande dom måste ett sådant system med administrativa förhandstillstånd också administreras enligt en förfarandeordning som är lättillgänglig och ägnad att säkerställa att den berördes ansökan behandlas objektivt och opartiskt inom en rimlig frist. Eventuella avslag skall dessutom kunna överprövas genom talan vid domstol LVN ÖS har avsiktligt förhindrat den fria rörligheten för den svenske EU-medborgaren UB är den enda konklusion som kan dras utifrån vad som nu är känt av domstolen FIH. 1.E. Dessutom följande; Avslag ska vara överklagningsbart. Avslagen måste vara välmotiverande, även specifika detaljer måste anges. Domstolen måste kunna nyttja oberoende experter som är garanterat objektiv och opartiska. Domstol skyldig utöva kontroll. (Inizan punkt 49) 49 Här av följer bland annat att avslag på tillståndsansökan, eller de utlåtanden som dessa avslag eventuellt grundas på, måste innehålla uppgift om de specifika bestämmelser som de vilar på och de måste vara vederbörligen motiverade med hänsyn till de senare. Likaså måste domstolar vid vilka talan mot sådana avslagsbeslut har väckts kunna anlita oberoende sakkunniga som är garanterat objektiva och opartiska, om de anser att detta är nödvändigt för den kontroll som de är skyldiga att utöva. 1.F. Yrkar på att domstolen FIH betraktar skrivelsen från LVN ÖS(av datum , dnr 10LS4254-4), som nu överklagas, som beslut utifrån vad som begärts i skrivelse från UB av datum ; 7

8 8 Begär därför beslut i detta ärende av ansvarig tjänsteman inom landstinget västernorrland, Örnsköldsviks sjukhus, som är baserat/styrkt utifrån gällande EU-rättspraxis med mål, dom och punkter som ger landstinget västernorrland rätten att förhindra UB rätten till bättre vård inom EU/EES. Beslutet skall vara undertecknat av tjänsteman som är införstådd med de skyldigheter gällande lagar ger vid handen. Vänligen men bestämt redogör med lag, stycke och paragraf i svar på frågorna så att svaren blir helt juridiskt klarlagda. Därtill utifrån gällande EUrättspraxis med mål, dom och punkter som ger landstinget västernorrland rätten att förhindra UB rätten till bättre vård inom EU/EES Det är av största vikt att landstinget västernorrland, Örnsköldsviks sjukhus, inser att ärendet i nuvarande läge är att betraktas från UB:s sida att landstinget begår lagbrott utifrån vad som delges er i denna skrivelse. 1.G. Mediciniska förmåner Länderna får undanta vissa läkemedel för att göra besparingar. Men uttömmande förteckningar ska göras, dock får icke gemenskapsrätten åsidosättas. Endast objektiva kriterier, som är oberoende av produkternas ursprung får nyttjas. (Smitts och Peerboom 86,87,88,89,90,94) Neutral vårdkonkurrans. Ifall enbart vetenskapliga uppfattningar inom det egna landet nyttjas, gynnas det egna landets tjänstgivare. Detta är således inte tillåtet.(smitts och Peerboom 96,94). Analogt får heller inte det egna landets vårdgivare och dess mediciniska tjänster diskrimineras. Det egna landets patienter får ej undanhållas medicinisk utveckling ifrån andra EU/EES-länder. Frihet att ta emot mediciniska tjänster. EU-medborgaren har rätt ta emot mediciniska tjänster. Ingen skillnad göras på sjukhusvård eller privat.(stamatelaki punkt 19,20.) Kontroll på utlandsvård Privat vård utomlands omfattas av egna landets kontroller, därför kan inte t.ex. svensk myndighet avslå med motiv om dålig kvalitetskontroll. Läkardirektivet underlättar för läkares fria rörlighet och ömsesidiga erkännande av dennes kompetens.(stamatelaki punkt 36,37) EU-domstolens tolkning gäller Det kommer an på ländernas domstolar att tolka såsom EG-domstolen gjort. (Inizan punkt 32) EU-domarnas tolkning gäller för ländernas domstolar. Eftersom domstolar är överställda ländernas myndigheter, får ej myndighet strunta i EU-dom. Då blir det lagbrott. Genom gränsöverskridande vård tvingas även hemmanationen utveckla sina vårdmetoder, därigenom blir vårdutbudet bättre för patienterna i framtiden. I väntan på att svenska myndigheter ska genomföra direktivets anda dvs. förtydliga informationen om möjligheten till utlandsvård/gränsöverskridande vård kan denna information vara behjälplig för EU-vårdkonsumenterna. EU-domarna/EU-rättspraxis som är själva grundbesluten har varit utgångspunkten. Detta eftersom erfarenheten säger att svenska myndighetstolkningar kan leda till att patienters rättigheter underlåts/försvåras eller hindras. Fri rörlighet. Först konstateras att EG-fördragets artikel 59 enligt rättspraxis utgör ett hinder för alla nationella bestämmelser som medför att det blir svårare utföra tjänster mellan medlemsstater 8 Sidan 2 sista styckena i skrivelsen från UB till LVN ÖS av datum med dnr 10LS

9 än i en och samma stat. (Smits och Peerboom punkt 61) Fri rörlighet är huvudlinjen. EUdomarna lägger bevisbördan på myndigheten, vilket är tvärtemot vad nationella myndigheter ofta tillämpar. Smits och Peerboom, mål C-157/99, datum Fri rölighet punkt I detta avseende finns det anledning att erinra om att i enlighet med fast rättspraxis utgör artikel 59 i fördraget hinder för tillämpning av alla nationella bestämmelser som medför att det blir svårare att utföra tjänster mellan medlemsstater än i en och samma medlemsstat (dom av den 5 oktober 1994 i mål C-381/93, kommissionen mot Frankrike, REG 1994, s. I-5145, punkt 17, svensk specialutgåva, volym 16, s. 223, och i det ovannämnda målet Kohll, punkt 33). 1.H. Dessutom skall all gränsöverskridande vård prövas utifrån gällande EU-rättspraxis som staten Sverige är skyldig att tillämpa! Här kan nämnas att EU-rättspraxis ger vid handen att vid prövning om EU-rättigheten till fri rörlighet på hälso- och sjukvårdens marknad inom EU/EES (så kallad gränsöverskridande vård), oavsett om prövningen sker inom Försäkringskassan, kommun eller landsting eller i förvaltningsdomstol, skall alltid prövningen ske utifrån att EU-domstolens EU-rättspraxis, entydigt i flera domar som utgör EU-rättspraxis, ger vid handen att enbart en prövning utifrån vad som är beprövad och erkänt av internationella medicinska vetenskapen är EU-laglig. Dessutom skall informativt påpekas att begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet (det svenska begreppet) icke i svensk lag är definierat och således enligt EU-rättspraxis är att betrakta som en skönsmässig bedömning! Det innebär alltså att det svenska begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet icke under några som helst omständigheter kan användas vid någon form av prövning, var helst den uppstår inom staten Sverige! Således vid all prövning, var helst den uppstår inom staten Sverige, som avser svensk EU-medborgares EU-rättighet till fri rörlighet på hälso- och sjukvårdens marknad inom EU/EES(s.k. gränsöverskridande vård) gentemot svenska EU-vårdkonsumenter som begär gränsöverskridande vård inom EU/EES, via sitt landsting, kommun eller via förhandstillstånds ansökan till Försäkringskassan, alternativt begär ersättning för gränsöverskridande vård i efterhand via Försäkringskassan, kan icke det svenska begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet användas som grund för prövningen. Därtill kan det svenska begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet icke ligga till medicinsk grund, vid överklagandeförfarande i förvaltningsdomstol, vid avgörande/prövning/överklagan av svensk EU-medborgares EU-rättighet till gränsöverskridande vård! Den enda medicinska grund som är EU-laglig, vid all prövning av svensk medborgares EU-rättighet till gränsöverskridande vård, skall således vara utifrån vad som är beprövad och erkänt av internationella medicinska vetenskapen 9

10 1.I. Socialstyrelsen bekräftar Via skrivelse, svarsskrivelse på frågeställningar, av datum från Socialstyrelsen och delsvarsbrevet av datum dnr /2010, via Tora Nissen jurist, SOCIALSTYRELSEN, GD-staben(svaren på frågeställningar under frågorna, svaren i förstärkt svart text)bekräftar Socialstyrelsen följande; Frågor angående vetenskap och beprövad erfarenhet(vob). 1. Vid gränsöverskridande vård har EU-domstolen i bl.a. mål C-444/05 Stamatelaki beslutat att det är vårdlandets läkare och tillsynsmyndighet som avgör vårdens kvalité. Har Sverige fått undantag från denna princip? 1. Nej. 2. Gäller VoB endast inom Sveriges gräns? 2. Ja. I Sverige gäller svensk lag som stiftas av riksdagen efter förslag av regeringen. Bestämmelsen i 2 kap. 1 lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS, avseende vetenskap- och beprövad erfarenhet gäller enbart inom Sveriges gränser. Från och med den 1 januari 2011 återfinns motsvarande bestämmelse i 6 kap. 1 patientsäkerhetslagen (2010:659). 3. Har Sverige begärt och fått undantag inom gränsöverskridande vård från Lissabonfördragets rättighetsstadga från EU-domar, från förordningar etc.? Fråga 3, 4 och 8 a-c: Socialstyrelsen känner inte till några sådana undantag och har inte heller utfärdat några undantagslistor. 4. Om ja, vilka undantag har beviljats? Fråga 3, 4 och 8 a-c: Socialstyrelsen känner inte till några sådana undantag och har inte heller utfärdat några undantagslistor. 5. Enligt proposition 1993/94:149 krävs ingen definiering i lag av VoB utan Socialstyrelsen(SoS) utses till att ge erforderliga anvisningar. 5a) Innebär detta att SoS delegerat till vissa tjänstemän att avgöra vad som är VoB? 10

11 5 a). Nej. 5b) Har SoS delegerat till försäkringskassan rätten att avgöra vad som är VoB? 5 b). Socialstyrelsen saknar formell möjlighet att delegera en fråga till Försäkringskassan. 5c) Strikt juridiskt och i svensk domstol bärande tolkning, är det utsedda tjänstemäns tolkning eller är det domstolens tolkning av vad som är VoB som är det slutliga juridiska svaret? 5 c). Ytterst blir det i en rättslig instans (förvaltningsdomstol) som det avgörs om ett visst medicinskt handlande stått i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. 6. Vem är juridiskt ansvarig för folkhälsan i Sverige, Försäkringskassan eller Socialstyrelsen? 6. Statens folkhälsoinstitut har till uppgift att främja hälsa och förebygga sjukdomar och skador. Se vidare förordningen (2009:267) med instruktion för statens folkhälsoinstitut. 7. I de fall där VoB skall bedömas inom begreppet folkhälsa vem har den juridiska rätten att göra denna bedömning? 7. Enligt 1 förordningen (2007:1202) med instruktion för Socialstyrelsen är Socialstyrelsen förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, tandvård, hälsoskydd, smittskydd, socialtjänst, stöd och service till vissa funktionshindrade samt frågan om alkohol och berusningsmedel, allt i den utsträckning det inte är en uppgift för någon annan statlig myndighet att handlägga sådana ärenden. Föreslår att du i övrigt vänder dig till Statens folkhälsoinstitut med din fråga. 8. I EU-mål C-157/99 Smiths och Peerbooms punkterna 86 och 87 framgår att länderna får göra undantagslistor(86 för medicin, 87 för behandlingar). 8a)Har Socialstyrelsen utfärdat sådana listor? 8b) I så fall ingår dessa undantagslistor i svensk lagstiftning? 8c) Om så är fallet ange med lag, stycke och paragraf? Fråga 3, 4 och 8 a-c: Socialstyrelsen känner inte till några sådana undantag och har inte heller utfärdat några undantagslistor. Därmed är det helt klarlagt utifrån frågorna till Socialstyrelsen myndighetens juridiskt bindande svar och där finns inget ytterligare att kommentera förutom att det kan konstateras att staten Sverige icke har några undantagslistor lagstadgade för medicin eller för 11

12 behandlingar gentemot EU. Där kan således staten Sverige(LVN ÖS) icke lägga hinder för vårdkonsumenterna då icke undantag finns för varken mediciner eller för behandlingar när det gäller gränsöverskridande vård inom EU/EES. 1.J. Principen om EU-rättens företräde 9 SAMMANFATTNING Inom vissa områden finns det i medlemsländerna både nationella regler och EU-regler. Om de nationella reglerna och EU-reglerna motsäger varandra är det EU-reglerna som ska användas. Att EU-regler, även kallat unionsrätt, gäller före nationella regler brukar beskrivas som att unionsrätten har företräde framför nationell rätt. Principen om unionsrättens företräde Inom alla regelsystem måste det finnas principer om vilka regler som ska användas när olika regler inom systemet säger emot varandra. Inom EU finns det en sådan princip som säger att unionsrätten tar över framför nationella lagar. Den principen brukar kallas för principen om unionsrättens företräde och är viktig för att EU-samarbetet ska kunna fungera. Det är EU-domstolen som har slagit fast principen om unionsrättens företräde. I praktiken innebär principen att till exempel en nationell domstol kan bli tvungen att avstå från att tillämpa en nationell regel trots att den fastställts av landets regering. Begreppet unionsrätt ersatte det tidigare begreppet gemenskapsrätt när Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december Principen om direkt effekt 10 SAMMANFATTNING Direkt effekt innebär att enskilda kan hänvisa till EU-rätten inför nationella myndigheter och domstolar. Begreppet direkt effekt har utvecklats genom EU-domstolens domar och är viktigt i unionsrätten. Principen om direkt effekt stödjer sig bland annat på kravet på enskildas rättssäkerhet, eftersom enskilda har små möjligheter att vända sig till EU-domstolen. För att en regel ska ha direkt effekt ska den innehålla en tydligt definierad rättighet. Vad innebär direkt effekt? När en regel inom unionsrätten kan ge rättigheter och skyldigheter för enskilda, fysiska eller juridiska personer ska de också kunna göra rättigheterna gällande inför en domstol eller myndighet. Den direkta effekten av en regel i unionsrätten betyder därför att enskilda ska kunna stödja sig på regeln och med stöd av den kräva att nationella myndigheter och domstolar gör det möjligt för den enskilde att ta tillvara sin rättighet. 9 Källa till nedanstående information via denna länk 10 Källa till nedanstående information finner du via denna länk 12

13 Ett viktigt skäl till den direkta effektens centrala funktion och betydelse inom unionsrätten är att det är på nationell nivå som de flesta besluten fattas i frågor där unionsrätten är aktuell eller tillämplig. Därför måste enskilda kunna göra gällande de rättigheter de har fått genom unionsrätten. Rätten för enskilda att stödja sig på rättigheter givna av unionsrätten vid nationella domstolar är viktig av rättssäkerhetsskäl och inte minst på grund av att enskilda har begränsade möjligheter att driva ett mål direkt vid EU-domstolen. När har en regel direkt effekt? För att en regel ska kunna ha direkt effekt ska regeln vara tillräckligt klar, entydig och ovillkorlig så att det går att utläsa rättigheter för enskilda. För att kunna konstatera att en regel har direkt effekt måste regeln därför analyseras. En sådan analys kan inledas med tre frågor. 1. Vad ger regeln för rättighet? Kravet på att en regel ska vara tillräckligt klar betyder att det av regelns ordalydelse ska gå att klart utläsa en rättighet. Ordalydelsen bör inte innehålla några tveksamheter eller vaga ord utan det ska vara uppenbart av regelns ordalydelse att den ger en eller flera rättigheter för enskilda. 2. Mot vem kan rättigheten göras gällande? Att regeln ska vara entydig betyder att det även ska gå att klart se vem som ska garantera rättigheten (till exempel att ett medlemsland ska garantera rättigheten och skydda den). Entydigheten tar därför sikte på vem det är som den enskilde kan hävda sina rättigheter mot. 3. Är rättigheten beroende av någonting? Kravet på ovillkorlighet betyder att den rättighet som utläses i regeln inte får göras beroende av någon ytterligare faktor. Exempelvis får det inte krävas att ett medlemsland eller EU:s institutioner vidtar någon åtgärd för att rättigheten ska kunna uppstå. Regeln får alltså inte lämna något handlingsutrymme eller några valmöjligheter för den som rättigheterna kan göras gällande mot. Detta innebär däremot inte att ett medlemsland eller en EU-institution kan klara sig från anspråk på rättigheter genom att låta bli att genomföra EU:s regler. Det bygger i sista hand på den så kallade lojalitetsprincipen, vilken innebär att medlemsländerna ska avstå från åtgärder som kan förhindra att EU:s mål uppnås. Nationella myndigheter och domstolar är skyldiga att tillämpa regler med direkt effekt och att ge enskilda möjligheter att ta till vara de rättigheter som enskilda får genom unionsrätten. Om en nationell domstol är osäker på om en regel har direkt effekt så kan den vända sig till EU-domstolen med en begäran om förhandsavgörande. Det är alltid EUdomstolen som i sista hand avgör om en regel kan ha direkt effekt. Eftersom EU-domstolen bedömer frågan utifrån varje enskilt fall kan det vara så att en regel har direkt effekt i en situation under vissa omständigheter men inte i en liknande situation under andra omständigheter. Yrkar på att domstolen FIH särskilt uppmärksammar och beaktar följande; Sverige saknar lagstiftning för gränsöverskridande vård. I EU-kommissionens fördragsbrottsgransknings ärende emot Sverige (KOM:s ref.nr 932/10/MARK) bedyrar Socialdepartementet Riksdagskansliet, S 2010/3209/HS , 13

14 Citat: Nationell lagstiftning saknas i Sverige eftersom regeringen inväntar förhandlingar av direktiven om patienters rättigheter vid gränsöverskridande vård. Därmed är det fastslaget att Sveriges regeringen till EU garanterat: att Landstingen är skyldig följa EU-domarna att Landstingen icke har legal rätt blanda in interna svenska regler i sina bedömningar vid begärd gränsöverskridande vård. att skulle svensk regel nyttjas, så slås den ut av EU-praxis, eftersom EU-praxis står över svensk lag. ( Därtill finns ingen svensk lag, enligt Regeringen, inom gränsöverskridande vård.) I Remissyttrande, DS 2007:48 Lissabonfördraget, från Försäkringskassan Dnr datum till Statsrådsberedningen, Kansliet för EU-frågor, skriver FK Citat: Att förutse hur rättighetsstadgan som genom hänvisning i artikel 6.1 EU (Lissabonfördraget) görs juridiskt bindande, kommer att påverka FK:s verksamhet låter sig svårligen göras. Konstateras kan emellertid att rättighetsstadgan endast kommer att få bäring på de situationer där myndigheten (FK) har att utöva EG-rätten. Nytt citat: Medlemsstaternas uttryckliga ansvar för att besluta om sin hälso- och sjukvårdspolitik slås fast och unionen skall respektera detta ansvar enligt artikel 152 EUFfördraget. Detta kommer emellertid inte att innebära att förevarande rättspraxis rörande tjänster på sjukvårdens område inte längre gäller. Medlemsstaterna har även fortsättningsvis att den rättspraxis som EG-domstolen utvecklat från rättsfallet C-158/96 Kohll och framåt i beaktande. Här skall domstolen, utifrån vad som är känt sedan tidigare(se punkten 1.C.) tänka Landsting i stället för FK utifrån ovan citerat från remiss yttrande från FK(Med medlemsstat menas inte bara regeringen utan alla delar av det allmänna såsom myndigheter, kommuner och landsting). Yrkar på att domstolen FIH särskilt beaktar följande; Rättighetsstadga och skyldighet för Landstingen respektera EU-praxis vid utövande av EU-rätt till gränsöverskridande vård. Har översänt Rättighetsstadgan till LVN ÖS men respekten för EU-rättigheterna underlåts av LVN ÖS gentemot UB. Vill här särskilt upplysa om några principiellt viktiga sakfrågor. I ingressen av Rättighetsstadgan framhålls att ett unionsmedborgarskap inrättats. Detta innebär att individen har en direkt rätt eller skyldighet till de sakfrågor som ingår i stadgan. (D.v.s. inte ett indirekt medlemskap via att staten Sverige är medlem i EU) Konsekvensen blir således att individen har en direkt rättighet till EU:s vårdmarknad. En vårdmarknad dit varje land kan leverera utifrån sin egen lagstiftning. 14

15 Dock, ifrån denna huvudlinje kan länderna undanta rättigheter, men undantagen ska då motiveras utifrån en av EU-domstolen godkänd agenda. Därutöver ska framkomna motiv överprövas utifrån principen, nödvändighet och proportionalitet. Rättighetsstadgan artikel 51 anger att institutionerna (Landstingen) skall följa EGfördraget när de (LVN ÖS) tillämpar Unionsrätten. Rättighetsstadgan artikel 52 slår fast att varje begränsning av individens rättigheter ska vara föreskriven i lag. (D.v.s. för LVN ÖS del, svensk lag) Eftersom individen har en grundläggande unionsrätt, så är det ostridigt att begränsaren, d.v.s. LVN ÖS, skall bära bevisbördan. Således, den enda EU-legala begränsningen, enligt rättighetsstadgan artikel 52 är medlemslandets lagstiftning. När då Svenska Regeringen garanterar (Nationell lagstiftning saknas i Sverige eftersom regeringen inväntar förhandlingar av direktiven om patienters rättigheter vid gränsöverskridande vård) att Sverige saknar lagstiftning för gränsöverskridande vård, så saknar därigenom LVN ÖS EU-juridiskt stöd för avslag för begärd gränsöverskridande vård Yrkar på att domstolen FIH mycket nogsamt beaktar följande: Rättighetsstadgan artikel 52.7 ålägger domstolar att bevaka den enskildes rätt och är även satt att bevaka så inte myndigheter(med medlemsstat menas inte bara regeringen utan alla delar av det allmänna såsom myndigheter, kommuner och landsting) inskränker rättigheterna i större utsträckning än vad som medges i stadgan (artikel 54) Eftersom stadgan bygger på tidigare EU-domar, så är det klargjort sedan länge, domstolars skyldighet att säkerställa unionsrätten för den enskilde och underlåta nationell lagstiftning som strider emot gemenskapsrätten. Denna skyldighet framgår mycket tydligt redan i Mål C- 224/97 Ciola punkt (se följande länk Yrkar på att domstolen FIH beaktar följande: Rättighetsstadgan mycket viktig för EU:s trovärdighet. EU-kommissionären med ansvar för rättvisa, grundläggande rättigheter och medborgarskap, Vivianne Reding inskärper 19 oktober 2010 IP/ bilaga M 2011, betydelsen av rättighetsstadgan som ingick i Lissabonfördraget. Ett fördrag som för övrigt statsminister Fredrik Reinfeldt fick utöva stor politisk prestige för att få i hamn. Sverige har inga undantag från Lissabonfördraget och därvid rättighetsstadgan. Kommissionär Reding klargör att de grundläggande rättigheterna ska skyddas genom att EU-staterna uppträder på ett oklanderligt sätt. Citat: EU:s medlemsstater är redan bundna av de grundläggande rättigheterna som garanteras av deras nationella konstitutioner. När de tillämpar EU-lagstiftningen måste de emellertid också respektera de grundläggande rättigheterna. Kommissionen kommer att 15

16 använda samtliga tillgängliga verktyg, även överträdelseförfaranden, när det är nödvändigt, för att se till att stadgan efterlevs. Yrkar på att domstolen beaktar att EU-kommissionen verkligen skärper betydelsen av lojalitet för EU-praxis framgår av 2011, IP/10/1348 sid 3, Bryssel 19 oktober 2010, Citat: Medlemmarna i kommissionärskollegiet avlade för första gången i maj i år en högtidlig förklaring om att stadgan samt fördragen ska upprätthållas (IP/10/487 ) Yrkar på att domstolen FIH skall inhämta av LVN ÖS motiverade begränsningar från svensk lagstiftning ang. gränsöverskridande vård. EU-kommissionär Reding inskärper ländernas skyldighet följa EU-lagstiftning och rättighetsstadgan, där i den senare poängteras domstolarnas skyldighet tillse att myndigheterna (LVN ÖS) följer bl.a. stadgans artikel 52 när de utövar EU-rätten (artikel 51). Viktigt är också att LVN ÖS av domstol tvingas motivera sina beslut enligt artikel 41.C. Eftersom artikel 52 stipulerar lagstiftning för begränsning av EU-rättighet, och Sveriges Regering anmält att Sverige saknar lagstiftning för gränsöverskridande vård, så tvingas LVN ÖS, (begränsaren) av artikel 41 C motivera sina avslagsbeslut från lagstiftning om gällande gränsöverskridande vård. Detta obligatorium om motivering har LVN ÖS struntat i (eftersom giltig lag saknas) och hänvisar istället till så kallade icke svar som är jämställt med egen skönsmässig bedömning som inte är godkänd av EU. (Se Rättighetsstadgan artikel 52.1, 52.2) Därvid strider LVN ÖS avslag mot EU-praxis. EU-kommissionären Vivianne Reding, EU-Rättighetsstadgan ur Lissabon fördraget som är svensk lag från december 2009, Sveriges Regeringen fastslår således att EU-domar och rättighetsstadga skall vara rättsliga grunden när LVN ÖS har att bedöma EU-rätten. Därmed är det ostridigt fastställt att LVN ÖS saknar annat juridiskt underlag än just unionsrätten vid behandling av mitt ärende om gränsöverskridande vård. När LVN ÖS handläggare i UB:s ärende och svarar med skönsmässiga bedömningar så kränks UB:s EUrättigheter och därtill förhindrar LVN ÖS den fria rörligheten på hälso- och sjukvårdens marknad inom EU/EES uppenbart i egen vinning(ekonomiska incitament)! Yrkar på att domstolen FIH särskilt beaktar följande; EU-dom C-158/96 Kohll av 28 april Genom att först läsa ingivna frågor till EUdomstolen och sedan följa EU-domstolens utredningsagenda fram till respektive beslutsmotivering och bindande besked i varje individuell fråga, så erhålls klar förståelse för EU-domstolens beslut. Därför rekommenderas den arbetsmetoden. Eftersom FK, i remiss (se tidigare omnämnd sidan 14) hänvisar till EU-dom Kohll, så är det av stor betydelse att kontrollera domens innebörd och FK:s efterlevnad därav. Av Kohll punkt 7 framgår bl.a. att Citat: I artikel 25 föreskrivs det särskilt att tillstånd inte kan ges för tjänster som inte är ersättningsbara enligt nationella bestämmelser. Slut citat 16

17 Av punkt 5 framgår att nämnda bestämmelse fanns i UCM s föreskrifter i luxemburgska socialförsäkringslagen. Innan vi går vidare konstateras att inskränkande nationell bestämmelse var verifierad i lagstiftningen. Kohll punkt 18. Observera krav på lagstiftning av lagstiftaren. Punkt 19 påminner om medlemsstaternas ansvar att beakta gemenskapsrätten vid utövande av denna behörighet. Kraven i punkt 18 och 19 återfinns i Lissabonfördragets Rättighetsstadga artikel 52 om begränsande lagstiftning, men begränsningarna skall vara erkända av unionen och prövade utifrån nödvändighet och proportionalitet. Innan vi går vidare påminns om att Sverige saknar lagstiftning inom området, se överst sidan 14. I Kohll-målet uppfyller Luxemburg kriteriet lagstiftning men vad EU-domstolen prövar är legitimiteten av den begränsade lagen. Punkterna bevisar att motiven och bevisbördan ligger på inskränkaren. (För denna överklagan LVN ÖS) EU-domstolen finner att den nationella lagstiftningen inte är nödvändig, motiverad eller proportionerlig. Således icke EU-legal. Från punkt undersöks den nationella begränsningens verkningar. Punkt 33 konstaterar att artikel 59 (numera 49 EG) utgör hinder för alla nationella hinder för gränsöverskridande vård. Ett av dessa otillåtna hinder är att LVN ÖS vägrar remittera för gränsöverskridande vård(konsensus av ca 2 års begäran om gränsöverskridande vård av LVN ÖS). Se punkt 35 men läs p Punkt 41 med referens till mål C-398/95 SETTG punkt 23 (med vidare referens till C-288/89 Gouda punkt 11) fastslår detta genom Citat: I detta avseende skall det konstateras att målsättning av rent ekonomisk natur inte kan motivera en inskränkning i den grundläggande friheten att tillhandahålla tjänster. Under punkt 43 framgår att Luxemburgska regeringen hävdat att de ska kontrollera sjukvårdens kvalitet i annan medlemsstat. I punkt avfärdar EU-domstolen sådana gränsöverskridande kvalitetskontroller och slår därigenom fast att vårdlandets regler gäller vid gränsöverskridande vård. Av punkt 6 och även 7 sista meningen framgår att Luxemburgska lagstiftningen för gränsöverskridande vård kräver förhandsbesked. I utredningsfrågan i punkt 10 (Kohll) aktualiseras, om detta krav på förhandstillstånd är förenligt med EU-rätten. 17

18 EU-domstolens svar i punkt 54 klargör att artikel 59 och 60 i EG-fördraget (numera 49 och 50) förhindrar denna typ av nationella bestämmelser som hindrar gränsöverskridande vård. Därtill ska här observeras att i denna Kohll-dom så handlade det om beslutad nationell lag, specifik för gränsöverskridande vård. Enligt Sveriges Regeringen saknas svensk lagstiftning för gränsöverskridande vård. FK hänvisar till domen Kohll i sin remiss till statsrådsberedningen. EU-domstolens utslag slår fast bl.a. följande principer. A. Begränsaren (i denna överklagan LVN ÖS) har bevisbördan för rätt till begränsning B. Artikel 59 (numera 49 EG) utgör hinder emot alla nationella regler som försvårar gränsöverskridande vård. C. Att vägra utbetala ersättning är ett sådant otillåtet nationellt hinder. D. Det är vårdlandets vårdgivare och tillsynsmyndighet som bestämmer vårdens kvalitet. E. Nationell lagstiftning prövas enligt speciell EU-agenda, som sedan överprövas av principerna om nödvändighet och proportionalitet. Således nationell lagstiftning måste underställas EU:s beslutsagenda, regelverk och prövning för att få EU-legal status. F. Bl.a. punkt 47,48 bevisar att EU-reglementet gäller lika för tandläkare och läkare. EU-domstolen avfärdar i domen Försäkringskassans krav om förhandsbesked genom beslut i punkt 54 och hänvisning till fördragsartiklarna 59 och 60 (numera 49 och 50 EG) Kommentar: LVN ÖS har ingen respekt för EU-rättigheten till fri rörlighet och därtill helt nonchalerar svensk medborgares(ub) begäran om bättre gränsöverskridande vård(man har icke från LVN ÖS påvisat att man kan erbjuda denna bättre vård inom Sverige). Därför studeras även en färsk EU-dom under nästa yrkande. Yrkar på att domstolen FIH särskilt beaktar följande EU-rättspraxis; 11 Mål C-173/09 Elchinov av 5 oktober Målet handlar om bl.a. att nationella myndigheten NZOK (motsvarande Försäkringskassan) avslagit p.g.a. att behandlingen inte fanns i Bulgarien och därför inte följde bulgarisk lagstiftning. Punkt 14. UB yrkar att hela domen studeras av FIH och nöjer mig med att peka ut några viktiga punkter. 11 Mål C-173/09 Elchinov via denna länk 18

19 I punkt där det fastslås att domstol är skyldig följa EU-rätten och bortse från nationella regler som är oförenliga med EU-rätten, även om högre nationell domstol framfört påståendena. Punkt 37. Frihet tillhandahålla och erfå gränsöverskridande vård. Punkt 44. Inskränkaren (läs LVN ÖS) ska leverera godkända s.k. tvingande skäl som EUdomstolen prövar om de är motiverade och nödvändiga. Punkt 47. Medlemsstatens lagstiftning underkänns av EU när den inte uppfyller proportionalitetskravet. Punkt 50. Nationell domstol är skyldig tolka enligt EU-rätten Punkt 62. Här ställs krav på institutionen (läs LVN ÖS) att de skall kontrollera mot lagstiftningen, att i förteckningen för icke godkända behandlingsmetoder, ska dessa vara exakt angivna och inte enbart typ av behandling. I senare fallet d.v.s. generell angivelse, så är det inte legalt avslå med motivet att behandlingen inte utförs i hemlandet. För mitt ärende konstateras att LVN ÖS(Sverige) saknar såväl lagstiftning som detaljerade och exakta listor på behandlingar. Det åligger LVN ÖS (inskränkaren) att bevisa dessa grundläggande kriterier för avslag. Punkt 67. När det inte finns någon preciserad förteckning skall institutionen (läs LVN ÖS) ge ersättning(läs bevilja gränsöverskridande vård) när behandlingen hemmavid inte är lika effektiv. Kommentar: Om LVN ÖS mot förmodan hävdar att vårdmetoden inte finns i Sverige. Obefintlig vård kan aldrig uppfylla EU-kriterierna lika effektiv och i tid. Punkt 70. Bl.a. avslag kan ej ges med motivet att behandlingsmetoden inte utföres i bosättningslandet. Punkt 71. Tillstånd, den begärda gränsöverskridande vården, skall ges om lika effektiv vård inte kan ges i tid hemmavid. Punkt 80. Observera att artikel 49 EG gäller även ifall ett förhandstillstånd nekas enligt förordning 1408/71. Patientens EU-rätt till gränsöverskridande vård är ostridlig genom artikel 49 EG. Av domslutet Elchinov, framgår bl.a.: att domstol är skyldig prioritera EU-rätten framför nationella åsikter och lagar. att avslag får icke ges när en alternativ och lika effektiv behandling inte kan erbjudas i tid i bosättningsmedlemsstaten. 19

20 att nationella organ (läs LVN ÖS) inte får presumera (förutsätta) att vård som inte utföres hemmavid (landstingen), är detsamma som att vården inte ingår i lagstiftningen. (HSL) att nationell domstol skall förpliktiga nationellt organ (läs LVN ÖS) utbetala ersättning(läs bevilja gränsöverskridande vård), när organet (läs LVN ÖS) icke lyckats bevisa legala undantag från EU-rätten, d.v.s. huvudlinjen. Eftersom EU-förordning omgående blir svensk lag så strider LVN ÖS motiv om hemlandslandstingets vårdutbud(som därtill icke är styrkt via kompetens och adekvat metod) både emot EU-rätt och svensk rätt. Ang. förhandsbesked så har genomgångna EU-domar Kohll och Elchinov avvisat ländernas lagstiftning om förhandsbesked. I Regeringsrätten (RR) mål Folke Wistrand datum 30 januari 2004 sidan 4 fann RR att vård i tid och med samma effekt fanns hemmavid, därför var det riktigt att FK inte beviljade förhandsbesked. Men RR fann även att i svensk lagstiftning fanns inget krav om förhandsbesked och därför erhöll Wistrand ersättning enligt artikel 49 EG. Yrkar på att domstolen FIH vid bedömningen av UB:s EU-rättighet till begärd gränsöverskridande vård av LVN ÖS beaktar följande: Av Regeringsrätten mål Stig Stigell datum 30 januari 2004 sidorna 6 och 7 framgår genom referens till EU-mål C-385/99 Müller-Faure och van Riet främst punkterna 93-98, att det inte är tillåtet kräva förhandsbesked när vården sker utanför sjukhus d.v.s. privat. Regeringsrätten har fastställt principen om bättre vårdkvalitet och även patientens rätt till val av vårdgivare inom EU:s vårdmarknad. I sammanhanget kan även erinras om Regeringsrättens mål Susanne Jelinek datum 30 januari 2004 där på sidan 5 nekar FK (dåvarande RFV) ersättning p.g.a. att behandlingen befann sig på ett utvecklingsstadium. Behandling kunde således inte anses stå i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. RR avfärdade FK:s propåer och gav Jelinek ersättning för sin överskridande vård. RR fastställde därmed principen om rätten till bättre vårdkvalitet och även patientens rätt till val av vårdgivare inom EU:s vårdmarknad. Yrkar på att domstolen genomläser mycket nogsamt skrivelsen till LVN ÖS av datum , som åberopas i sin helhet som bevis. Yrkar på att domstolen FIH mycket skyndsamt och med prioritet, pga. att LVN ÖS grovt avsiktligt förhindrat/underlåtit svensk EU-medborgares(UB) EU-rättighet till fri rörlighet på hälso- och sjukvårdens marknad inom EU/EES över mycket lång tid(vägrats 20