DOM Meddelad i Stockholm

Transkript

1 DOM Meddelad i Stockholm Mål nr Enhet 15 1 KLAGANDE Helene Andersson, Tingvallavägen 34 B Märsta MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/stockholm Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT Försäkringskassans beslut , se bilaga 1 SAKEN Ersättning för kostnader för vård i annan medlemsstat i Europeiska unionen DOMSLUT Förvaltningsrätten, som lämnar yrkandet om förhandsbesked från EGdomstolen utan bifall, avslår överklagandet. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvägen måndag fredag Stockholm E-post: 09:00-15:00 forvaltningsrattenistockholm@dom.se

2 2 YRKANDE M.M. Helene Andersson yrkar att hon ska medges rätt till ersättning för vårdkostnaderna i Norge upp till samma nivå som i Sverige. Tidigare ingivna ekonomiska yrkanden kvarstår. För det fall något är oklart i hennes begäran om ersättning yrkar hon att förvaltningsrätten inhämtar förhandsutlåtande från EG-domstolen i enlighet med 1 i lag 2006:502. Hon åberopar sina tidigare skrivelser i ärendet och anför därutöver i huvudsak följande till stöd för sin talan. Hon har en lång sjukdomshistoria med olika symtom och diagnoser. När lika bra och effektiv behandling inte kan erhållas i hemlandet har patienten rätt att söka vård utomlands. Den kompetens och erfarenhet som dr Stooke besitter finns inte att uppbringa i Sverige, varför bättre vård ges i ett annat EU/EES-land, i detta fall i Norge. Det är av största vikt för hennes framtida livskvalité att få utredning och undersökning med hjälp av spetskompetens. EG-domarna fastställer upprepade gånger principen om fri rörlighet inom vårdområdet. Enligt hennes uppfattning strider Försäkringskassans beslut att endast svensk standardvård får köpas utomlands mot principen om varor och tjänsters fria rörlighet och hindrar att vården utvecklas genom konkurrens. Helene Andersson åberopar bl.a. RÅ 2004 ref 41 och EG-domstolens domar i mål C-173/09, C- 157/99, C-158/96, respektive C-444/05. Vidare bifogar och åberopar hon en rapport (2007:5) från Svenska Institutet för europapolitiska studier, Sieps, en artikel från 2003 i Europarättslig tidskrift av professor Lotta Vahle Westerhäll, Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (2007/C 303/01) samt en skrivelse daterad den 7 april 2009 från Socialstyrelsen. Försäkringskassan bestrider bifall till överklagandet och anför i yttrande bl.a. följande. Fråga i målet är om den vård som Helene Andersson har erhållit i Norge huvudsakligen är av sådant slag att den skulle ha bekostats genom det allmännas försorg (se RÅ 2004 ref. 41 I). Med hänvisning till

3 3 konsultläkarens yttrande är det kassans uppfattning att den aktuella undersökningsmetoden inte kan anses vara vetenskapligt belagd eller stå i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet på det aktuella området. Den vård som Helene Andersson har fått är därmed inte av sådant slag att de skulle ha omfattats av det svenska sjukförsäkringssystemet. Följaktligen finns inte något stöd enligt EG-rätten för att ersätta Helene Andersson för kostnaderna i fråga (jfr KRSU och KRNG ). Helene Andersson har i yttrande anfört bl.a. följande. Svenska medborgare har en generell rätt till gränsöverskridande vård för alla sjukdomar och skador. Enligt EU-praxis ska sjukdomen ingå i lagstiftningen i medlemslandet för rätt till gränsöverskridande vård. Försäkringskassan erkänner inte hennes EU-rättigheter och är därför inte trovärdig. UTREDNING I MÅLET Helene Andersson har ansökt om ersättning för kostnader för undersökning med funktionell MRI som hon genomgick hos dr Trond Stokke i Norge den 5 september Hon har vidare ansökt om ersättning för resor och andra kringkostnader i Sverige och Norge. Helene Andersson har i ansökan uppgett bl.a. att orsaken till vården/undersökningen är nackskada pga. bilolycka samt höftproblem. Konsultläkaren i ortopedi Åke Karlbom har i yttrande den 24 november 2008 uppgett bl.a. följande. Nackvärk behandlas inom allmänna sjukvårdssystemet i Sverige. Den undersökning som beskrivs är en provokationsröntgen med hjälp av C-armsundersökning, vilket i Sverige inte anses vara en tillräckligt validerad metod för att ligga till grund för bl.a. instabilitetsbedömning (se Socialstyrelsens skrift ). Någon vetenskaplig grund för behandlingen finns inte. Däremot har Socialstyrelsen initierat

4 4 studier avseende detta samt även den kirurgiska behandlingen av s.k. whiplash-skada men resultaten lär sannolikt vänta på sig ytterligare några år. Undersökning av smärtande nacke är alltid motiverat men ska göras med undersökningar med vetenskaplig validitet och beprövad erfarenhet. DOMSKÄL Förvaltningsrätten finner inte att det finns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen. Yrkandet i denna del ska således avslås. Av EG-domstolens praxis följer att artiklarna 49 och 50 i EG-fördraget, nuvarande artikel 56 och 57 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget, ger den enskilde rätt att under vissa förutsättningar åtnjuta medicinska tjänster i annan medlemsstat än hemstaten och att från sjukförsäkringen i hemstaten få ersättning för de kostnader den enskilde haft att erlägga för dessa tjänster. Det ankommer på varje medlemsstat att i princip själv avgöra vilka slag av behandlingar som ska bekostas av dess sociala trygghetssystem. Staterna måste dock beakta de krav som gemenskapsrätten ställer när de utövar denna behörighet. Frågan om ersättning för vårdkostnader med stöd av EG-fördraget, nuvarande EUF-fördraget, har varit föremål för prövning i RÅ 2004 ref. 41 I och II. Regeringsrätten har i rättsfallet anfört att avgörande för frågan om ersättning ska utges för den utförda vården är med hänsyn till hur den svenska sjukvården är organiserad och finansierad om det gäller sådan vård som här skulle ha bekostats genom det allmännas försorg. Huvudsakligen samma vård ska ges i Sverige. Om vården inte är identisk ska den del av vården som inte är identisk ha använts av den utländska vårdgivaren under några års tid samt ha beskrivits i vetenskaplig medicinsk litteratur. Den röntgenundersökning som Helene Andersson har genomgått i Norge är inte en vedertagen undersökningsmetod i Sverige när det gäller whip-

5 5 lashskador. Med hänsyn härtill samt till konsultläkarens yttrande finner förvaltningsrätten att den aktuella undersökningsmetoden inte kan anses vara vetenskapligt belagd eller stå i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet på det aktuella området. Den vård Helene Andersson fått i Norge är således inte av sådant slag att den skulle ha omfattats av det svenska sjukförsäkringssystemet och det finns därför inget stöd enligt EGrätten att ersätta henne för kostnader för sjukvård i Norge. Överklagandet ska således avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3104/1a) Susanne Bagge Rådman I avgörandet har också deltagit nämndemännen Harald Haapala, Åsa Stefanson och Marie Testorf. Handläggare har varit Ulrika Alvinger.

6 Bilaga 1 HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND DV 3104/1 A Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagandet för offentlig part räknas emellertid från den dag beslutet meddelades. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas, anledning förekommer till ändring i det slut vartill förvaltningsrätten kommit eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. det beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten framgår av beslutet. Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. Sista dagen för överklagande är i regel den dag som genom sitt tal i månaden motsvarar den dag Ni fick del av beslutet. Om Ni fick del av förvaltningsrättens beslut t.ex. den 30 juni måste skrivelsen med överklagande ha kommit in senast den 30 augusti. Om Ni fick del av beslutet en dag med ett tal i månaden som inte finns i slutmånaden löper tiden i stället ut på slutmånadens sista dag. Om Ni fick del av beslutet t.ex. den 31 juli måste skrivelsen med överklagande ha kommit in senast den 30 september. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag.