Kommunhuset Vingåker, Hjälmaren kommunhuset, Vingåker

Transkript

1 1 (1) KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Samhällsbyggnadsnämnden Tid: Tisdagen den 17 april 2018 kl Plats: Kommunhuset Vingåker, Hjälmaren kommunhuset, Vingåker Leif Skeppstedt Ordförande Josefin Frank Sekreterare Föredragningslista Godkännande av dagordning Val av justerare Ärenden 1. Information 2. Behovsutredning 3. Tillsynsplan enligt plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen år Ansökan om planbesked för Vingåkers-Sjögölet 1:52 5. Förslag till beslut om förbud vid vite att släppa ut avloppsvatten på fastigheten xxxxxx i Vingåkers kommun 6. Detaljplan Loke 4 m fl 7. Delegationsärenden 8. Underrättelse om förrättning 9. Delgivningar Övrigt 10. Övriga frågor Föredragande Samhällsbyggnadschef och Byggnadsinspektör Välkommen! Samhällsbyggnadsnämnden Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: samhallsbyggnadsnamnden@vingaker.se Pg Bg

2 vingaker.se Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (43) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Nämndens namn Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum Datum för anslagsuppsättande Datum för anslagsnedtagande Förvaringsplats för protokollet Kommunhuset i Vingåker Underskrift Namnförtydligande Josefin Frank Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2

3 vingaker.se Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (43) Sbn Föredragningslista Samhällsbyggnadsnämndens beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner ärendelistan enligt utskickat förslag. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 3

4 vingaker.se Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (43) Sbn Val av justerare Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden utser xxxxxxx att jämte ordförande justera protokollet. Justeringen sker xxxxxx 2018 på kommunhuset i Vingåker. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 4

5 vingaker.se Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (43) Sbn Information Förslag till beslut 1. Informationen läggs till handlingarna Information Information om att man anställt en ny trafikingenjör Lina Ljungqvist. Rekrytering av miljöinspektör pågår. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 5

6 vingaker.se Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (43) Sbn SBN 2018/87 Behovsutredning För samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområden inom miljöbalken, livsmedelslagen, lagen om foder och animaliska biprodukter, strålskyddslagen, smittskyddslagen, tobakslagen, lagen om handel med vissa receptfria läkemedel, alkohollagen, lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare Förslag till beslut Att samhällsbyggnadsnämnden beslutar 1. Att behovsutredningen redovisas till kommunstyrelsen som underlag för budget och resursfördelning för Sammanfattning av ärendet En behovsutredning har tagits fram i enlighet med miljötillsynsförordningen (SFS 2011:13) och livsmedelslagen. Utredningen redovisar tillsynsbehovet för samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområden inom: Miljöbalken Livsmedelslagen Lagen om foder och animaliska biprodukter Strålskyddslagen Smittskyddslagen Tobakslagen Lagen om handel med vissa receptfria läkemedel Alkohollagen Lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare Behovsutredningen ska beslutas av den som beslutar om användningen av myndighetens resurser. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Behovsutredning Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 6

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår handläggare Åsa Pettersson samhallsbyggnadsnamnden@vingaker.se Vår beteckning SBN 2018/ Behovsutredning För samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområden inom miljöbalken, livsmedelslagen, lagen om foder och animaliska biprodukter, strålskyddslagen, smittskyddslagen, tobakslagen, lagen om handel med vissa receptfria läkemedel, alkohollagen, lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att samhällsbyggnadsnämnden beslutar; Att behovsutredningen redovisas till kommunstyrelsen som underlag för budget och resursfördelning för Beskrivning av ärendet En behovsutredning har tagits fram i enlighet med miljötillsynsförordningen (SFS 2011:13) och livsmedelslagen. Utredningen redovisar tillsynsbehovet för samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområden inom: Miljöbalken Livsmedelslagen Lagen om foder och animaliska biprodukter Strålskyddslagen Smittskyddslagen Tobakslagen Lagen om handel med vissa receptfria läkemedel Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadsenheten Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: samhallsbyggnadsnamnden@vingaker.se Pg Bg

8 Alkohollagen Lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare Behovsutredningen ska beslutas av den som beslutar om användningen av myndighetens resurser. 2 (2) Konsekvenser Miljöinspektörerna behöver uppgå till 7 årsarbetskrafter för tillsyn och kontroll för att klara styrd och hög behovsprioriterad tillsyn Ytterligare 3,5 årsarbetskrafter behövs för att klara av resterande tillsynsbehov. I nuläget saknas tillräckliga resurser för att klara tillsynsbehovet under perioden , vilket betyder att nämnden måste göra prioriteringar i tillsynen om inte fler resurser tillsätts. Beslutsunderlag Behovsutredning för samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområden inom miljöbalken, livsmedelslagen, lagen om foder och animaliska biprodukter, strålskyddslagen, smittskyddslagen, tobakslagen, lagen om handel med vissa receptfria läkemedel, alkohollagen, lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare. VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadsenheten Peter Grönlund Samhällsbyggnadschef Åsa Pettersson Miljöinspektör 8

9 Behovsutredning För samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområden inom: Miljöbalken Livsmedelslagstiftningen Lagen om foder och animaliska biprodukter Strålskyddslagen Smittskyddslagen Tobakslagstiftningen Lagen om handel med vissa receptfria läkemedel Alkohollagen Lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare. Utgivare: Författare: Kontakt: Vingåkers kommun Åsa Pettersson Vingåkers kommun, Vingåker 9

10 Innehåll Innehåll Ord- och begreppsförklaringar Lagförteckning Inledning Taxans betydelse för behovsutredning och tillsynsplan Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område Taxa för offentlig kontroll av livsmedel Beräkning av resurser Omvärldsbevakning EU Nationella miljömålen Nationella vägledande myndigheter Övriga aktörer Lokala mål och planer Behovsutredning Tillsynsområden Miljöbalken Livsmedel och dricksvatten Animaliska biprodukter Tobaksprodukter och elektroniska cigaretter Receptfria läkemedel Folköl Tillsyn och kontroll Styrd tillsyn Händelsestyrd tillsyn Skattefinansierad tillsyn Resursbehov Sammanfattning och konsekvenser av resursfördelning

11 1 Ord- och begreppsförklaringar Avrinningsområde Ett landområde som avvattnas till ett gemensamt vattendrag. LEFT Samlingsbegrepp för tillsynsområdena Läkemedel, Elektroniska cigaretter, Folköl och Tobak. ABP Förkortning för Animaliska Biprodukter SKL Förkortning för Sveriges Kommuner och Landsting A-, B-, C-, U-verksamhet Miljöprövningsförordningens beteckningar för verksamheter beroende på inneboende risk, där A innebär störst risk och U lägst risk. F-gas Fluorerad gas som används i vissa anläggningar som genererar kyla eller värme. Köldmedia Kemikalier, inklusive f-gaser, som används i värmepumpande anläggningar, exempelvis kyl/frys och luftkonditioneringar. REACH EU:s gemensamma kemikalielagstiftning. Står för Registration, Evaluation, Authorization and restriction of Chemicals PE Personekvivalent. Anger den genomsnittliga mängd föroreningar i avloppsvatten som en person ger upphov till per dag. Dispensprövning En prövning av möjligheten att för en specifik åtgärd göra ett avsteg från ett generellt gällande förbud eller annan lagstiftning. Tillståndsprövning En prövning av möjligheten att bevilja tillstånd för en åtgärd som är förbjuden att utföra utan tillstånd. Anmälningsplikt Gäller för en åtgärd eller verksamhet som senast sex veckor innan den påbörjas ska anmälas till tillsynsmyndigheten. Informationsplikt En åtgärd eller händelse som ska meddelas till tillsynsmyndigheten snarast möjligt. PBL Plan- och bygglagen 3 11

12 2 Lagförteckning Miljöbalken (SFS 1998:808) Livsmedelslagen (SFS 206:804) Tobakslagen (SFS 1993:581) Alkohollagen (SFS 2010:1622) Lag (SFS 2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare Smittskyddslagen (SFS 2004:168) Lag (SFS 2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel Strålskyddslag (SFS 1988:220) Lag (2006:805) om foder och animaliska biprodukter 4 12

13 3 Inledning Samhällsbyggnadsnämnden är en lokal operativ tillsynsmyndighet som har till uppgift att bedriva tillsyn enligt miljöbalken, livsmedelslagstiftningen, lagen om foder och animaliska biprodukter, smittskyddslagen, strålskyddslagen, tobakslagen, med flera. Tillsynsmyndigheten ska utöver myndighetsutövning även arbeta med samhällsservice genom information om gällande bestämmelser. Enligt miljöbalken och livsmedelslagen är myndigheten skyldig att bedöma tillsynsbehovet inom nämndens ansvarsområden. Denna behovsutredning ska sträcka sig över tre år, och ska varje år ligga till grund för verksamhetens tillsynsplanering. Behovsutredningen ska beslutas av den som beslutar om användningen av myndighetens resurser. Läs mer om kommunala behovsutredningar i bilaga 1, Kommunala behovsutredningar från SKL. 3.1 Taxans betydelse för behovsutredning och tillsynsplan Sveriges riksdag har beslutat att verksamhetsutövaren (företag, organisation, offentlig förvaltning eller privatperson) ska betala för den tillsyn som krävs enligt miljöbalken, livsmedelslagen m.fl. Kommunen måste därför ha en egen taxa för sin tillsynsverksamhet. Genom avgifterna får den kommunala tillsynsmyndigheten möjlighet att bekosta de resurser som krävs för att bedriva tillsynsverksamheten. Taxan bör utformas så att den styr kommunens tillsyn till områden som har störst behov. Avgifterna ska vara beräknade så att de täcker upp för nämndens alla kostnader som kan avgiftsbeläggas. Läs mer om vad taxan ska omfatta i bifogad bilaga 2, Vad betalar jag för? från SKL Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område Miljöbalken ger den operativa tillsynsmyndigheten möjlighet att ta betalt för den tillsyn man utför, enligt principen att förorenaren betalar (Polluter Pays Principle). I Vingåker infördes år 2009 en riskbaserad taxa för tillsyn enligt miljöbalken. År 2015 beslutade kommunfullmäktige om en revidering av denna taxa. Taxan ger myndigheten större möjlighet att ta ut fasta årliga avgifter för sin tillsyn. Detta möjliggör bättre planering inför verksamhetsåret, och ska säkerställa att nämnden avsätter de resurser som krävs för att bedriva den tillsyn som verksamheterna betalat för. Den riskbaserade taxan består av två delar, riskbedömning och resursbedömning. Riskbedömning Vid riskbedömningen värderas verksamhetens faktiska omständigheter, verksamheten riskklassas. Det betyder att man bedömer hur riskabel verksamheten är utifrån ett miljöperspektiv. Det bedöms om verksamheten kan medföra olägenheter för människor eller påverka miljön. Den eller de egenskaper den enskilda verksamheten innehar, som exempelvis användning av en särskild 5 13

14 kemikalie, produkt eller process och som vid oaktsam hantering kan orsaka skador på människors hälsa eller miljön utgör själva grunden i riskbedömningen. Taxan ska möta behovet av riskbedömning av enskilda verksamheter och därigenom ge ett underlag för resursutredningen samt för den avgift som varje verksamhet ska betala för myndighetens tillsyn. Verksamheter med större risker ska betala en fast årlig avgift, för att säkerställa att resurser avsätts som möjliggör operativ tillsyn motsvarande dessa timmar. Alla verksamheter måste inte få tillsyn varje år, men inom en treårsperiod ska alla verksamheter som betalar årlig avgift ha fått tillsyn motsvarande dessa timmar. Resursbedömning Resursbedömningen av verksamheten består i hur verksamheten hanterar sina inneboende risker. Bedömningen ska behandla om verksamheten har rutiner för egenkontroll och om de följer rutinerna. Finns det stora brister vid inspektion eller om rutinerna i egenkontrollen inte följs blir resultatet ett ökat tillsynsbehov. Detta utökade tillsynsbehov medför debitering för extra tillsynstid Taxa för offentlig kontroll av livsmedel Alla livsmedelsföretagare betalar en fast årlig avgift för att finansiera kontrollen. Avgiften motsvarar de timmar som myndigheten ska lägga ned på kontroll av verksamheten. Avgiftens storlek baseras på riskklassning av anläggningen enligt Vingåkers kommuns taxa för offentlig kontroll av livsmedel. Kontrolltiden, och avgiften, bestäms genom att en riskbedömning görs av varje livsmedelsanläggning: en riskklassning görs med hänsyn tagen till typ av verksamhet och livsmedel som hanteras i verksamheten, produktionens storlek och typ av konsumentgrupp som berörs, ett kontrolltidstillägg beräknas som avser till exempel spårbarhet och märkning, en erfarenhetsklassning görs med hänsyn tagen till myndighetens erfarenheter från tidigare kontroll av verksamheten Vid riskbedömningen tillämpas Livsmedelsverkets vägledning Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter. Livsmedelsanläggningar som riskklassats och betalar årlig kontrollavgift behöver inte få kontrollbesök varje år, men de ska erhålla den kontrolltid de betalar för inom en treårsperiod. 6 14

15 3.2 Beräkning av resurser För att omsätta en bedömning av tillsynsbehov till en tillsynsplan så behövs en beräkning av vilka resurser som krävs för att myndigheten ska kunna fullgöra sitt uppdrag. I behovsutredningen så utgår vi från den tid en årsarbetskraft kan lägga på debiterbar tillsyn när vi beräknar detta. En schablonmall (se tabell 1) som visar hur arbetstiden generellt fördelas på en anställd används för detta. Vingåker är en liten kommun där handläggarna har ansvar för många olika tillsynsområden vardera, samt utför många administrativa arbetsuppgifter själva. Utrymmet för tillsyn bedöms vara 775 timmar per årsarbetskraft. Av dessa bedöms i bästa fall 500 timmar per årsarbetskraft vara timmar som kan finansieras med avgifter. Faktorer som personalbyten, organisationsförändringar, samverkansgrupper och administrativa arbetsuppgifter gör att andelen avgiftsfinansierade kontrolltimmar/årsarbetskraft minskar. I denna utredning bedöms utrymmet för debiterad tid per årsarbetskraft vara högst 400 timmar. Tabell 1. Mall från SKL Orsak Beskrivning Uppskattad tid i timmar Personlig tid Utbildning, friskvård, semester, sjukdom, vård av barn och personlig tid 515 Gemensamma Extern och intern samverkan, planering, kvalitetsarbete, aktiviteter Avgiftsfinansierad tillsyn systemförvaltning och övrigt administrativt arbete 660 Statligt styrd tillsyn Behovsprioriterad tillsyn Händelsestyrd tillsyn Skattefinansierad tillsyn 500 Obefogade klagomål, inventeringsarbete, ansvarsutredningar, åtalsanmälningar, sanktionsavgifter, arbete med remisser, motionssvar, information, rådgivning och liknande som inte kan avgiftsbeläggas 275 Årsarbetstid i timmar en heltidstjänst

16 4 Omvärldsbevakning En behovsutredning startar i myndighetens omvärldsbevakning. Verksamhetens prioriteringar ska utgå från nationella uppdrag och mål. 4.1 EU En stor del av Sveriges lagstiftning inom miljö- och livsmedelsområdet har sin grund i direktiv som beslutats inom EU. Direktivet implementeras vanligtvis i Sverige genom egna förordningar. Direktiven är dock alltid bindande lagstiftning i Sverige även i sitt grundutförande. 4.2 Nationella miljömålen Sveriges riksdag har beslutat om ett antal nationella miljömål. Miljömålsarbetet är sedan 2010 strukturerat enligt följande: Ett generationsmål som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Miljökvalitetsmål som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmål som anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Det finns 16 nationella miljökvalitetsmål: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv 8 16

17 Samhällsbyggnadsnämndens tillsyn inom miljö- och hälsoskydd utgår alltid från miljökvalitetsmålen. 4.3 Nationella vägledande myndigheter Naturvårdsverket Naturvårdsverket är en statlig myndighet för miljöfrågor som arbetar på uppdrag av den svenska regeringen med miljöfrågor inom Sverige, inom EU och internationellt. Naturvårdsverket ansvarar för frågor som handlar om klimat och luft, mark, biologisk mångfald, förorenade områden, kretslopp och avfall, miljöövervakning samt miljöforskning. Jordbruksverket Jordbruksverket är regeringens expert- och förvaltningsmyndighet inom jordbruk, fiske och landsbygdsutveckling. Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen är regeringens tillsynsmyndighet som ska bevaka att företagens och samhällets kemikaliekontroll sköts på ett bra sätt. Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten, HaV, är en ung statlig miljömyndighet som arbetar för att lösa viktiga miljöproblem och skapa en hållbar förvaltning av hav, sjöar och vattendrag. Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten har ett nationellt ansvar för folkhälsofrågor och verkar för en god folkhälsa. Myndigheten arbetar också för att befolkningen ska ha ett skydd mot smittsamma sjukdomar och andra hälsohot. Myndighetens prioriterade målgrupper är riksdag och regering, andra statliga myndigheter, regioner, landsting och kommuner, länsstyrelser samt olika intresseorganisationer. Socialstyrelsen Socialstyrelsen är en statlig myndighet under Socialdepartementet med en bred verksamhet som rör socialtjänst och hälso- och sjukvård. Större delen av vår verksamhet är riktad till personal, ansvariga och beslutsfattare inom dessa områden. Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten har ett samlat ansvar inom områdena strålskydd, kärnsäkerhet och nukleär icke-spridning. Myndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Det gör vi genom att utforma regler och pröva tillstånd för verksamheter med strålning samt bedriva tillsyn mot verksamhetsutövare. 17

18 Livsmedelsverket Livsmedelsverket arbetar på regeringen och riksdagens uppdrag och i konsumenternas intresse för säker mat och bra dricksvatten, att informationen om maten är pålitlig så ingen blir lurad och att främja bra matvanor. Vattenmyndigheterna EU:s ramdirektiv för vatten infördes år Direktivet innebär att samma regler gäller för alla och att bedömningar görs på samma sätt för alla vatten inom EU. Ramdirektivet vill värna ett naturligt växt- och djurliv i vatten och säkerställa tillgången på rent vatten att dricka. Även Norge deltar i arbetet. Fem länsstyrelser är utsedda av regeringen att vara vattenmyndighet i var sitt vattendistrikt. Vingåker tillhör norra Östersjöns vattendistrikt där Västmanlands länsstyrelse är vattenmyndighet. Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten sker i sexåriga cykler och för varje ny period förfinas kunskaperna om våra vattenmiljöer vilket ger bättre underlag till besluten. Vattenmyndigheterna beslutar om åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och miljökvalitetsnormer för vatten. Dessa ger kommunerna vägledning kring behov av åtgärder för att förbättra och behålla vattenkvaliteten. Boverket Boverket är förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö, hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse, boende och bostadsfinansiering. 4.4 Övriga aktörer Länsstyrelsen Södermanland Länsstyrelsen ansvarar bland annat för tillsynsvägledning inom miljöbalkens, livsmedelslagens och det tobaks- och alkoholpreventiva arbetet i Södermanlands län, regionalt miljömålsarbete och regional miljöövervakning. Sveriges kommuner och landsting SKL är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Vi är en medlemsorganisation för alla kommuner, landsting och regioner. SKL:s uppgift är att stödja och bidra till att utveckla kommuner, landsting och regioners verksamhet. Vi fungerar som ett nätverk för kunskapsutbyte och samordning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är en statlig myndighet med uppgift att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund Större delen av Vingåkers vattenförekomster ingår i Nyköpingsåns avrinningsområde. Vingåkers kommun är medlem i Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund som bland annat utför samordnad recipientkontroll för medlemmarna. 2 18

19 Hjälmarens vattenvårdsförbund. Vingåker ingår även i Eskilstunaåns avrinningsområde och är medlem i Hjälmarens vattenvårdsförbund som utför samordnad recipientkontroll i detta område. Östra Sveriges Luftvårdsförbund Vingåker är medlem i Östra Sveriges luftvårdsförbund som övervakar luftkvaliteten i medlemsområdet. 4.5 Lokala mål och planer Kommunens översiktsplan, avfallsplan samt VA-plan beskriver vilka åtgärder som bedöms vara viktiga att arbeta med för att bidra till att uppfylla de nationella miljömålen. 3 19

20 5 Behovsutredning I bilaga 3 redovisas en sammanställning av myndighetens tillsynsområden och ärenden samt en uppskattning av tidsåtgång för dessa. Tillsynsbehovet delas in i fyra kategorier. Styrd tillsyn Det här är den tillsyn som har störst behov och krav. Den utgörs främst av verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken, alla livsmedelsverksamheter och alla försäljare av tobaksvaror, folköl och receptfria läkemedel. De flesta av dessa verksamheter kräver årligen återkommande tillsynsaktiviteter. Behovsprioriterad tillsyn - Högt behov Verksamheter som inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken, men som utifrån sin omfattning och art, eller lokala förutsättningar, kräver årligen återkommande tillsynsinsatser. - Normalt behov Verksamheter som generellt inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga där tillsyn behövs 1 2 gånger under en treårsperiod. - Lågt behov Verksamheter där en tillsynsfrekvens på 4 6 år är lämplig. - Sporadiskt behov Verksamheter som behöver tillsyn med mer än 6 års intervall, vanligtvis klagomålsbaserad tillsyn eller enstaka tillsynskampanjer. Händelsestyrd tillsyn Tillsyn till följd av inkommande ärenden t ex tillståndsansökningar, anmälningar, registreringar och klagomål. Denna kategori är svårare för myndigheten att planera eftersom ärendena initieras av utomstående. Här används vanligtvis statistik från föregående år samt tänkbara följder av den behovsprioriterade tillsynen som underlag för bedömning. Skattefinansierad tillsyn - Denna kategori omfattar den tid för tillsynen som inte kan finansieras med avgifter. Det handlar t ex om inventeringar, obefogade klagomål, remisser, samhällsplanering, överklagningar, information och rådgivning, åtalsanmälningar och sanktionsavgifter. 5.1 Tillsynsområden Här följer beskrivningar av nämndens huvudsakliga tillsynsområden Miljöbalken Miljöfarliga verksamheter, inklusive lantbruk Miljöfarlig verksamhet är all användning av mark, byggnader eller anläggningar som kan ge upphov till utsläpp till luft, mark eller vatten eller medföra andra störningar för människors hälsa eller miljön. En miljöfarlig verksamhet har enligt miljöbalken beteckningen A, B, C eller U beroende på vilken inneboende risk verksamheten har. Vid tillsyn på miljöfarliga verksamheter kontrolleras bland annat avfallshantering, kemikalier och bekämpningsmedel, utsläpp till mark, luft och vatten samt buller/störningar. 4 20

21 Energitillsyn Miljöbalken ställer krav på energihushållning, att bästa möjliga teknik används och att förnybara energikällor väljs i första hand. Cisterner Lagring av brandfarliga vätskor i cisterner omfattas av ett särskilt regelverk i miljöbalken, bland annat med krav på regelbunden besiktning för att förebygga läckage. Dessa vätskor kan vid läckage orsaka stora skador i miljön. Kemiska produkter Många kemiska produkter har egenskaper som gör att de kan vara farliga för människor och miljön. Användarna måste då kunna skydda sig själva och sin omgivning. Därför har alla som släpper ut sådana farliga kemiska produkter på marknaden ansvaret för att produkterna är märkta på rätt sätt. Bestämmelserna om detta regleras i EU:s lagstiftning REACH och i Sveriges egna regler. Tillsynsansvaret delas med kemikalieinspektionen. Kemikalier i varor Vissa varor, till exempel smycken, elektroniska produkter och leksaker, kan innehålla ämnen som är skadliga för människors hälsa. Det finns därför inom EU bestämmelser som till exempel reglerar vilka halter som är tillåtna. Tillsynsansvaret delas med kemikalieinspektionen. Bekämpningsmedel Bekämpningsmedel är kemiska eller biologiska produkter som är avsedda att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer orsakar skador eller olägenheter för människors hälsa eller skador på egendom. Ett bekämpningsmedel kan vara antingen en biocidprodukt eller ett växtskyddsmedel. Köldmedia Anläggningar som innehåller köldmedia, till exempel värmepumpar och kyl- och frysanläggningar, omfattas av särskilda bestämmelser inom EU. Dessa köldmedier är ofta så kallade f-gaser som påverkar ozonskiktet eller bidrar till växthuseffekten om de släpps ut till luften. Förorenad mark Det finns 146 identifierade områden i Vingåker som kan vara förorenade med ämnen som är skadliga för människors hälsa och miljön och som riskerar att spridas genom läckage till grund- och ytvatten. Länsstyrelsen har inventerat alla nedlagda verksamheter. Av dessa är sex områden klassade(mifo) i riskklass 2 vilket betyder att objekten bedömts innebära stor risk för påverkan på människors hälsa och miljön, idag och i framtiden. Kommunen är tillsynsmyndigheten över alla objekt i riskklass 2. Dessa objekt är prioriterade för vidare utredning och eventuella efterbehandlingsåtgärder. Kommunen har ansvar för att inventera och att riskklassa pågående verksamheter där tillsynsansvaret ligger på den kommunala nämnden. Det omfattar c: a 100 objekt. Endast ett fåtal av dessa verksamheter är riskklassade i nuläget. 5 21

22 Renhållning Överallt där varor konsumeras eller produceras uppstår avfall, eller sopor, som om de inte omhändertas på ett riktigt sätt kan orsaka problem och försämra den goda miljön vi har i vår kommun. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för tillsyn av hanteringen av avfall från hushåll, företag och industrier i kommunen. Små avlopp Om man bor utanför område med kommunalt vatten och avlopp så måste man anordna en egen avloppsanläggning. I Vingåkers kommun finns enligt vår senaste uppskattning (genom granskning av taxeringsuppgifter) ca 2500 enskilda avloppsanordningar. Myndighetens kunskap om dessa anläggningar och statusen på dess funktion är bristfällig. Vårt pågående inventeringsarbete visar att av anläggningar med påkopplad WC så är över 90 % bristfälliga. Bristfälliga små avlopp bidrar med läckage av näringsämnen till vattendragen. Enligt vattendirektivets åtgärdsprogram behöver kommunerna se till att tillräckliga krav ställs på enskilda avlopp för de områden som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status med avseende på övergödning. De flesta av Vingåkers vattendrag är påverkade av övergödning. Dessa sjöar ska enligt vattendirektivet uppnå god status senast Det är ovanligt att fastighetsägare på eget initiativ förbättrar sin avloppsanläggning. För att uppnå miljöbalkens och vattendirektivets krav behöver nämnden inventera de små avloppen i Vingåker och ställa krav på dess funktion Hälsoskydd Hälsoskydd enligt miljöbalken syftar till att undvika att människor får besvär eller blir sjuka av miljön, och oftast är det vår inomhusmiljö som avses. Vid tillsyn kontrolleras områden som buller, luktolägenheter, ventilation, luftkvalitet, radonförekomst, hygien och smittskydd. I stort sett alla lokaler och anordningar som är tillgängliga för allmänheten omfattas av dessa regler. Strandskydd Strandskyddet är ett generellt områdesskydd vid hav, sjöar, vattendrag och öar i hela landet. I allmänhet gäller det 100 meter inåt land och lika långt ut i vattnet från strandlinjen. Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor för djuroch växtliv, såväl på land som i vatten. Därför finns restriktioner mot uppförande av nya byggnader, anläggningar och anordningar i dessa områden. För att få uppföra en anläggning inom strandskyddat område krävs som regel att dispens beviljas av tillsynsmyndigheten. Åtgärder som vidtagits i strid med strandskyddets regler är vanligt förekommande i hela landet, så också i Vingåker. Nämnden behöver avsätta resurser för informationsinsatser och tillsyn på plats för att rätta till de överträdelser som vidtagits och för att långsiktigt öka förståelsen för strandskyddets syften Livsmedel och dricksvatten. Den svenska livsmedelskontrollens mål är att konsumenterna får säkra livsmedel, att de inte blir lurade om vad maten innehåller och att informationen om maten är enkel att förstå. Alla registrerade anläggningar får regelbunden kontroll. 6 22

23 Livsmedelskontrollen omfattar också utredningar i samband med klagomål och matförgiftningar Animaliska biprodukter Animaliska biprodukter är material från djurriket som inte är livsmedel och som ännu inte bearbetats eller behandlats till att ingå i begreppet framställda produkter. Exempel på animaliska biprodukter är döda djur och biprodukter från slaktade djur. Även kommersiellt fångad fisk och rens från sådan fisk omfattas. Det gör också ull, fjädrar, äggskal, matavfall och naturgödsel. Kontrollansvaret delas av Jordbruksverket, länsstyrelsen och kommunerna Tobaksprodukter och elektroniska cigaretter Det övergripande målet för den svenska tobakspolitiken är att motverka tobaksbrukets medicinska skadeverkningar. Genom lagstiftning, information och stöd till ett allsidigt tobakspreventivt arbete vill staten förebygga tobaksdebuten bland barn och ungdom, uppmuntra till tobaksavvänjning och skydda mot skadeverkningar av passiv rökning. Elektroniska cigaretter utgör en inkörsport till nikotinberoende och kan resultera i traditionell tobakskonsumtion, eftersom de efterliknar och normaliserar rökning. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för tillsyn över tobaksförsäljare, rökfria skolgårdar och övriga rökfria miljöer Receptfria läkemedel Vissa receptfria läkemedel får säljas på andra försäljningsställen än öppenvårdsapotek. Kommunerna har i lagstiftningen fått ansvaret för kontrollen av att regelverket efterlevs och Läkemedelsverket har fått rollen som övergripande tillsynsmyndighet. Samhällsbyggnadsnämnden har ansvar för kontroll hos försäljare av receptfria läkemedel Folköl Alkohollagens syfte är att begränsa alkoholens skadeverkningar. Samhällsbyggnadsnämnden har tillsynsansvar över verksamheter som anmält försäljning och servering av folköl. 7 23

24 6 Tillsyn och kontroll Samhällsbyggnadsenhetens arbete med tillsyn och kontroll enligt miljöbalken, livsmedelslagstiftningen och övrig lagstiftning omfattar bland annat följande; 6.1 Styrd tillsyn Göra inspektioner (föranmälda/oanmälda) på tillsynsobjekt (miljöfarlig verksamhet, hälsoskyddsobjekt och livsmedelsföretagare). Vid inspektioner kontrolleras att beslut, föreskrifter och domar som meddelats följs, samt verksamhetens egenkontroll. Tillsynsmyndigheten vidtar sedan åtgärder som råd, föreläggande och förbud för att åstadkomma rättelse. Genomföra riktade informationskampanjer till verksamheter. 6.2 Händelsestyrd tillsyn Dispensärenden Strandskyddsdispenser Renhållningsdispenser Tillståndsärenden Små avlopp Bekämpningsmedel Försäljning tobak Anmälningsärenden C-anmälan miljöfarlig verksamhet, miljöprövningsförordningen C-anmälan hälsoskyddsverksamhet Anmälan om efterbehandling Anmälan om cistern Anmälan avloppsanläggning Registrering livsmedelsverksamhet Anmälan försäljning LEFT Anmälan om köldmedianläggning Anmälan installation av värmepump Anmälan bekämpningsmedel Informationsärenden Information om förorening Information om att cistern tagits ur bruk Information om att köldmedianläggning tagits ur bruk Information om driftstörningar på anmälningspliktig verksamhet Slamspridning Övriga Uppföljningar styrd tillsyn Klagomål Utredning matförgiftning Utredningar objektburen smitta 8 24

25 6.3 Skattefinansierad tillsyn Projekt Rådgivning till allmänhet och företag Informationskampanjer till allmänhet Intern samverkan Samhällsplanering Strategiskt arbete Övrigt tillsynsrelaterat Remisser Överklaganden Sanktionsavgifter Anmäla till polis eller åklagare vid misstanke om brott Beslut om miljösanktionsavgifter Lämna information till andra myndigheter och kommunala enheter genom remissvar Utreda det egna tillsynsbehovet, föra register och årligen upprätta tillsynsplaner Regelbundet följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten. Övriga administrativa uppgifter Systemförvaltning och registervård Verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete Arbetsmiljöarbete Arkivarbete Registrering och expediering IT 9 25

26 7 Resursbehov I bilaga 3 redovisas det antal timmar som bedöms behövas för att klara handläggning av tillsyns- och kontrollärenden inom nämndens områden år Generellt bedöms tillsyn med utgångspunkt i vattendirektivet och miljömålen för vatten vara högt prioriterade eftersom Vingåker har många vattenförekomster som inte uppnår god status på grund av övergödning. Här redovisas en förenklad tabell över dessa timmar samt vad dessa timmar motsvarar i årsarbetskrafter. Beräkningen baseras på uppskattningen att en årsarbetskraft inom tillsyn och kontroll debiterar mellan 400 timmar per år. Debiterbara timmar/år Årsarbetskrafter Styrd och hög behovsprioriterad tillsyn 1405 Normal behovsprioriterad tillsyn 660 Händelsestyrd tillsyn Låg behovsprioriterad tillsyn 160 Sporadisk tillsyn 200 Händelsestyrd tillsyn 350 3,5 Årsarbetskrafter totalt 10,5 Om nämnden ser behov av att göra större skattefinansierade tillsynsinsatser, exempelvis ansvarsutredningar inom förorenad mark, så kan behovet av arbetskraft vara ännu större. 7.1 Sammanfattning och konsekvenser av resursfördelning För att möta det totala tillsyns- och kontrollbehovet under perioden så behövs 10,5 årsarbetskrafter. För att möta tillsyns- och kontrollbehovet för den styrda och högst behovsprioriterade tillsynen så behövs 7 årsarbetskrafter. För närvarande arbetar sex miljöinspektörer med tillsyn och kontroll enligt ovan angivna lagstiftningar. En av inspektörerna har en samordnande ledningsfunktion som upptar 30 % av den årsarbetskraften. Det finns därmed inte tillräckligt med personal för att uppfylla behovet av tillsyn och kontroll enligt miljöbalken och övriga lagstiftningar, vilket innebär att nämnden måste göra prioriteringar i tillsynen med nuvarande resurser

27 Kommunala behovsutredningar EN SKRIFT OM TILLSYNSBEHOV FÖR MILJÖTILLSYN OCH LIVSMEDELSKONTROLL 27

28 Kommunala behovsutredningar EN SKRIFT OM TILLSYNSBEHOV FÖR MILJÖTILLSYN OCH LIVSMEDELSKONTROLL 28

29 Upplysningar om innehållet: Michael Öhlund, Sveriges Kommuner och Landsting, 2018 ISBN: Text: SKL i samarbete med Klepke Text & Utbildning Foto: Scandinav, Hans Alm, Rickard L. Eriksson, Thomas Henrikson Produktion: Advant Produktionsbyrå Tryck: Åtta.45,

30 Förord Kommunernas tillsyn ska åstadkomma god miljö och säkra livsmedel. För att detta ska uppnås är det viktigt att prioritera tillsyn där riskerna är störst. Kommunerna gör behovsutredningar där miljö- och livsmedelsrisker hos de företag och verksamheter som finns i kommunen bedöms. Behovsutredningen används sedan för att planera tillsynen så att tid och resurser används där riskerna bedöms vara störst. Planeringen dokumenteras i en tillsynsplan. I den här skriften beskrivs hur en behovsutredning kan genomföras och vilka bedömningar kommunen behöver göra. SKL har tagit initiativ till detta eftersom de vägledande myndigheterna (Naturvårdsverket och Livsmedelsverket) har valt att inte göra det. Skriften har tagits fram av medarbetare på SKL och en grupp kommuner, i samråd med de vägledande myndigheterna. Vi hoppas att skriften ska vara till hjälp och komma till god användning. Vi tror dessutom att det skulle vara intressant om fler kommuner gör behovsutred ningar på likartat sätt så att det blir enklare att jämföra och lära av varandra. Lycka till! Stockholm i januari 2018 Gunilla Glasare Direktör Ann-Sofie Eriksson Sektionschef Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 30

31 Innehåll 6 Lagen kräver behovsutredning 8 Varför behöver kommunen behovsutredningar? 10 Vad ingår i en behovs utredning? 10 Behovsutredningens innehåll 12 Tre viktiga steg i en behovsutredning 13 Olika kategorier av tillsyn 13 Styrd tillsyn 14 Behovsprioriterad tillsyn 14 Händelsestyrd tillsyn 15 Skattefinansierad tillsyn 16 Att arbeta med behovs utredningar 16 De olika stegen i behovsutredningen 17 Att kartlägga händelsestyrd tillsyn 19 Att följa upp händelsestyrd tillsyn 20 Från behovsutredning till tillsynsplan 21 Prioritering av ansvarig nämnd 23 Lokal prioritering av tillsyn 24 Avslutning 31

32 KAPITEL 1 Lagen kräver behovsutredning Miljöbalken säger att kommunerna ska ha en behovsutredning som gäller för tre år. Kommunen ska också ha ett register över alla tillsynsobjekt som har återkommande tillsyn och resurserna ska anpassas efter tillsynsbehovet. Liknande tankar finns i Livsmedelslagen som sedan januari 2017 säger att ansvarig nämnd ska redovisa hur mycket resurser som behövs för kontrollen. Eftersom andra tillsynsområden som till exempel receptfria läkemedel och tobakstillsyn inte har samma detaljerade krav väljer många kommuner att lägga ihop dessa i sin behovsutredning för att visa det samlade behovet. Det finns fördelar med att hålla isär resurser för tillsyn och annan verksamhet, exempelvis IT och kvalitetsarbete. Inte minst för att det underlättar för politiken som ansvarar för dessa frågor att fatta beslut om de centrala delarna i verksamheten och se vilket arbete som utförs. Tillsynen ska styras av behovet och lagstiftningen, taxan ska vara konstruerad så den följer behovet. Med rätt taxa så blir det samma resultat. Reidar Danielsson, miljöchef, Linköpings kommun. 6 Kommunala behovsutredningar. En skrift om tillsynsbehov för miljötillsyn och livsmedelskontroll 32

33 Vad säger lagen? Miljöbalken (SFS 1998:808) Miljötillsynsförordningen (2011:13) Operativ tillsynsmyndighet ska utreda tillsynsbehovet för myndighetens hela ansvarsområde enligt miljöbalken. Behovsutredningen avser tre år och ska ses över vid behov och minst en gång varje år. (6 ) Operativ tillsynsmyndighet ska föra register över tillsynsobjekt som behöver återkommande tillsyn. (7 ) Operativ tillsynsmyndighet ska i tillsynsplanen beskriva fördelning av resurser mellan ansvarsområden och hur resurserna anpassats efter tillsynsbehov. (10 ) Livsmedelslagen (LIVSFS 2016:12) med stöd av Artikel 5 EU-förordning 2017/625 Kontrollmyndigheten ska årligen fastställa en plan för myndighetens livsmedelskontroll. Planen ska avse en period om minst tre år och omfatta samtliga o mråden som myndigheten ansvarar för. (3e ) Kontrollmyndigheten ska regelbundet följa upp och utvärdera genomförd kontroll. (3f ) Bestämmelser om kontrollmyndigheters kompetensförsörjning. (3f ) Bestämmelser om kontrollmyndigheters beredskapsplan. (3f ) 33 Kommunala behovsutredningar. En skrift om tillsynsbehov för miljötillsyn och livsmedelskontroll 7

34 KAPITEL 2 Varför behöver kommunen behovsutredningar? Det är i arbetet med behovsutredningen som miljönämnden påverkar till synens inriktning och prioritering. Behovsutredningen gör det lättare att bedöma vilka personalresurser som krävs för att fullgöra kommunens t illsynsansvar. Genom att ta ställning till behovet kan kommunen fördela tid till en de uppgifter där de gör mest nytta. Det är viktigt att kommunen prioriterar, det går inte att göra allt. En bra behovsutredning hjälper kommunerna att komma närmare v erksamhetens faktiska behov och ger ett bättre underlag för planering av verksamheten och prioritering av tillsynen. Anna Nilsson, direktör miljöförvaltningen, Uppsala kommun. När jag var nybakad politiker i kommunens miljö och byggnämnd hade jag haft stor nytta av en nationell samsyn kring hur behov och effekt ska kunna viktas och värderas i tillsynsarbetet. Jörgen Edsvik, SKL:s samhällsbyggnadsberedning, kommunalråd S, Gävle kommun. År 2002 konstaterade Naturvårdsverket 1 att det behövs praxis innan det går att göra en central vägledning om behovsutredning. Eftersom kraven i Livsmedels verkets föreskrift är från 2017 finns ännu inte heller någon vägledning där. Konsekvensen av detta är att både länsstyrelser och kommuner saknat stöd för hur de ska göra sin behovsutredning. Not. 1. Rapport 5209, Förutsättningar för den operativa tillsynen enligt miljöbalken, Naturvårdsverket Kommunala behovsutredningar. En skrift om tillsynsbehov för miljötillsyn och livsmedelskontroll 34

35 Idag har varje myndighet utvecklat egna metoder för att bedöma behovet. En konsekvens av detta är att det är svårt att jämföra behoven för att i nästa steg kunna bedöma vad som är prioriterat i landet. Även Länsstyrelsen anser att ett visst mått av avgränsningar och prioriteringar bör ske redan i behovsutredningen 2. Vi är mycket noga med att bygga en taxa som avspeglar behovet. En verksamhet ska varken betala mer eller mindre än vad behovet är beräknat till. Detta innebär att såväl tillsyn som taxa är uppbyggd efter behovet. Eftersom vi samverkar i gemensam nämnd/gemensam förvaltning tar vi fram en behovsutredning och en tillsynsplan som täcker tre kommuner. Maria Wikström, samhällsbyggnadschef, Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning (VGS). FRÅGOR ATT FUNDERA ÖVER Styr er kommun tillsynen till de delar som har störst behov? Ger taxan ett stöd för detta? Not. 2. Behovsutredning för tillsyn enligt miljöbalken , Rapport 2017:15, Länsstyrelsen Västra Götalands Län. 35 Kommunala behovsutredningar. En skrift om tillsynsbehov för miljötillsyn och livsmedelskontroll 9

36 KAPITEL 3 Vad ingår i en behovsutredning? Arbetet med en behovsutredning utgår från fyra centrala begrepp. > > Omvärldsbevakning innebär det arbete kommunen gör för att inkludera nationella uppdrag och mål i tillsynen. > > Totalt behov är det behov som myndigheten har identifierat som tillsynens huvudinriktning, efter sammanställning av statens krav och kommunens lokala analys. > > Resursavgränsning är miljökontorets tillgängliga resurser. > > Tillsynsfrekvens är myndighetens bedömning av hur ofta tillsyn ska ske. Dessa fyra delar är grunden för hur kommunen arbetar med behovs utredningar. Vad som hamnar i en behovsutredning varierar både mellan kommuner och mellan länsstyrelser. Vissa utgår enbart från de tillsynsobjekt som finns i taxan, andra lägger in miljöbalkens alla ansvarsområden. Ytterligare andra lägger även in livsmedelskontroll, tobakstillsyn, kvalitetsarbete, hållbarhetsarbete och administration. Behovsutredningens innehåll Tillsynsbehovet sorteras in i fyra kategorier: > > Styrd tillsyn (röd) > > Behovsprioriterad tillsyn (blå) > > Händelsestyrd tillsyn (orange) > > Skattefinansierad tillsyn (grön) 10 Kommunala behovsutredningar. En skrift om tillsynsbehov för miljötillsyn och livsmedelskontroll 36

37 figur 1. Schematisk bild av sambandet mellan behovsutredning och tillsynsplan OMVÄRLDSBEVAKNING 1. BEHOVS- UTREDNING STYRD TILLSYN BEHOVS- PRIORITERAD TILLSYN HÄNDELSE- STYRD TILLSYN SKATTE- FINANSIERAD TILLSYN 2. PRIORITERING PLANERINGSMATRIS Högt tillsynsbehov Lågt tillsynsbehov Normalt tillsynsbehov Sporadiskt tillsynsbehov 3. TILLSYNS- PLAN SKATTEFINANSIERAD TILLSYN Tillsynsmyndighetens resurser BEHOVSPRIORITERAD TILLSYN HÄNDELSESTYRD TILLSYN STYRD TILLSYN 3-årsperiod Översta delen visar behovsutredningen och dess indelning i fyra kategorier av tillsyn. Prioritering av tillsynen sker i mellersta delen. Behovsprioriterad tillsyn prioriteras av ansvarig nämnd utifrån lokala förutsättningar. Andra delar förs över direkt till tillsynsplanen, den nedersta delen. Tillsynsmyndigheten behöver ha resurser för hela tillsynsbehovet sett över en treårsperiod. Tillsynsbehovet ska främst finansieras genom avgifter. Basbehovet (de resurser som alltid behöver finnas) illustreras med svart heldragen linje. 37 Kommunala behovsutredningar. En skrift om tillsynsbehov för miljötillsyn och livsmedelskontroll 11

38 Kapitel 3. Vad ingår i en behovs utredning? Skillnaden mellan en behovsutredning och tillsynsplan är att en prioritering av tillsynsbehovet görs i behovsutredningen. Figur 1 visar hur flödet går från en behovsutredning (överst), via prioritering (mitten), till en tillsynsplan (nederst). Objekt flyttas via prioriteringar in i tillsynsplanen. Prioriteringen påverkar hur tillsynsmyndigheten ska beräkna och fördela sina resurser. Tillsynsplanen visar hur myndig heten fördelar tillsynsbehovet de kommande tre åren. Om en infrastruktursatsning eller andra stora projekt tar mycket resurser under något år, blir automatiskt andra områden eftersatta. Dessa områden kommer då att behöva mer resurser under kommande år. Tre viktiga steg i en behovsutredning 1. Tillsynen i en behovsutredning delas in i fyra kategorier. 2. Myndighetens resurser behöver räcka till att utföra den lokalt prioriterade och den statligt styrda tillsynen enligt treårig tillsynsplan. 3. Ansvarig nämnd gör lokal bedömning av tillsynsbehovet för verksamheter som inte är anmälningspliktiga (behovsprioriterad tillsyn). FRÅGOR ATT FUNDERA ÖVER Hur ser behoven ut hos er? Hur ofta ska tillsynsmyndigheten besöka de olika verksamheterna? Vad är viktigt att arbeta med i er kommun? Var finns störst risker för människors hälsa och miljön? 12 Kommunala behovsutredningar. En skrift om tillsynsbehov för miljötillsyn och livsmedelskontroll 38

39 KAPITEL 4 Olika kategorier av tillsyn figur 2. Behovsutredningens fyra kategorier av tillsyn STYRD TILLSYN (A, B, IUV, C, H) BEHOVS- PRIORITERAD TILLSYN (U, UH) HÄNDELSE- STYRD TILLSYN SKATTE- FINANSIERAD TILLSYN Styrd tillsyn Figur 2 visar behovsutredningens fyra kategorier. I den röda rutan, styrd tillsyn, finns verksamheter med störst behov och krav, det vill säga tillståndspliktiga verksamheter (så kallade A-, B-, IUV 3 ) samt anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter och anmälningspliktiga hälsoskyddsverksamheter (så kallade C och H). Här styrs tillsynen externt via lagstiftning och tillsynsbehovet ska täckas i tillsynsplanen (basbehov) i form av årliga tillsynsaktiviteter. Tillsynsbehovet är gemensamt för samtliga operativa myndigheter och styrs av staten i lagstiftning. Behovet planeras med stöd av tillsynsvägledning från de centrala myndigheterna Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Inom livsmedelsområdet planeras behovet med stöd av vägledning från Livsmedelsverket. Styrd tillsyn är som ett grunduppdrag från staten där kommunerna har mindre möjlighet att påverka. Tillsynsbehovet är detsamma oavsett om det är en statlig eller kommunal myndighet som utför den operativa tillsynen. Not. 3. Industriutsläppsverksamheter (IUV) enligt Industriutsläppsförordningen (2013:250). 39 Kommunala behovsutredningar. En skrift om tillsynsbehov för miljötillsyn och livsmedelskontroll 13

40 Kapitel 4. Olika kategorier av tillsyn Behovsprioriterad tillsyn Nästa kategori i figur 2, den blå rutan, innehåller behovsprioriterad tillsyn som omfattar de ej anmälningspliktiga verksamheterna inom miljöfarlig verk sam het och hälsoskydd (s.k. U- och UH 4 ). Denna kategori kan även omfatta statliga tillsynsprojekt, avloppsinventeringar med mera. Staten anger behovet genom lagstiftning och vägledning från centrala myndigheter. Ansvarig nämnd plan erar denna tillsyn och prioriterar resurserna utifrån lokala tillsynsbehov, lokala kunskaper och riskanalys. Kommunerna planerar och fördelar tillsynsbehovet över tre år. Tillsynen sker i form av återkommande tillsyn. Det är ansvarig nämnd som bestämmer hur ofta denna typ av tillsyn ska utövas. Minst lika viktigt är att nämnden också anger vilka delar som inte ska prioriteras. Sådan tillsyn sker genom sporadisk tillsyn, det vill säga vid behov. Det görs en lokal bedömning av hur lång tid det ska ta att nå effekten av tillsynen. Länsstyrelsen följer upp om frekvensen är lämplig. Bedömning av tillsynsbehovet för denna kategori beskrivs närmare i avsnittet Prioritering av ansvarig nämnd (se sidan 21). FRÅGOR ATT FUNDERA ÖVER Hur mycket tid behöver kommunen lägga för att uppfylla tillsynsbehovet? Händelsestyrd tillsyn Den tredje kategorin i figur 2, i orange ruta, kallas händelsestyrd tillsyn. Här bedömer tillsynsmyndigheten tillsynsbehovet utifrån kommunens ärendesystem/tidsregi strering och t idigare erfarenheter. I denna del finns bland annat ansökningar och klagomål. Myndigheten behöver ha resurser för den händelsestyrda tillsynen, utan att det tar resurser t.ex. från den styrda tillsynen. Genom digi taliserade system och samverkan mellan kommuner kan myndigheterna nå effektivare processer och på sikt minska tidsbehovet för olika m oment. Projektet Serverat 5 är ett exempel där man börjat jämföra och fastställa vilka krav som ingår för att ge restaurangtillstånd. Tiden påverkar vilka tillgängliga resurser kommunen får över för annan tillsyn. Projektinriktad tillsyn (behovsprioriterad tillsyn) under ett år kan leda till mer händelse styrd Not. 4. Not. 5. U är en benämning för ej anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter. UH är SKL:s benämning för ej anmälningspliktiga hälsoskyddsverksamheter enligt 45 förordning (1998:889) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. För mer info se eller 14 Kommunala behovsutredningar. En skrift om tillsynsbehov för miljötillsyn och livsmedelskontroll 40

41 tillsyn följande år. En avloppsinventering behöver till exempel mer handläggning första än andra året. Hur kommuner kan kartlägga och följa upp händelsestyrd tillsyn beskrivs närmare på sidorna Skattefinansierad tillsyn Skattefinansierat arbete är inte möjligt att avgiftsfinansiera utan måste finansieras via anslag, d.v.s. via skattemedel. Den fjärde kategorin, den gröna rutan, utgör den skattefinansierade tillsynen. Kommunens skattefinansierade tillsyn är obligatorisk och kan omfatta arbete med sanktionsavgifter, åtalsanmälningar, ogrundade klagomål och uppföljningar samt riktad kontroll av fusk (livsmedel). Kommunens skattefinansierade verksamhet omfattar remisser, planarbete hos miljö för valtningen m.m. En del skattefinansierad verksamhet kan finansieras via annan lagstiftning, till exempel vid miljökontorets deltagande i planarbetet, så att miljökontorets kostnader läggs på den sökande via plan- och bygglagstiftningen. Eftersom behovet ska bedömas behöver miljönämnden diskutera vad som går att avgiftsfinansiera och vad som bör skattefinansieras. Målsättningen är att så mycket tillsyn som möjligt ska avgiftsfinansieras. För den tillsyn där så inte är möjligt måste tillsynen skattefinansieras. Miljötillsynen innehåller ärenden som helt eller delvis är skatte finansierade. Det vanligaste är att vissa moment som till exempel upprättande av åtalsanmälan inte är möjligt att avgiftsfinansiera, medan själva tillsynen som lett fram till anmälan är avgiftsfinansierad. Varje myndighet behöver ha bra rutiner för debitering och tidigt avgöra om exempelvis ett klagomål är ogrundat och hur timavgift ska debiteras. Om inte detta sker är risken att andelen skattefinansiering för tillsynen ökar i onödan. Om en myndighet har stor andel skattefinansierad tillsyn kommer detta att påverka kostnaderna. FRÅGOR ATT FUNDERA ÖVER Hur planerar nämnden för den skattefinansierade tillsynen? Finns det beredskap för kommande uppdrag? 41 Kommunala behovsutredningar. En skrift om tillsynsbehov för miljötillsyn och livsmedelskontroll 15

42 KAPITEL 5 Att arbeta med behovsutredningar Med ett bra arbete på förvaltningen och bra dialog med ansvarig nämnd finns goda förutsättningar att bedöma behovet och göra prioriteringar som håller över tid. Vart tredje år gör kommunen en utvärdering av behovsutredningen. De olika stegen i behovsutredningen Kommunens arbete med de olika stegen i en behovsutredning är en cyklisk process. Exempel på vad som kan ingå i de fem stegen beskrivs nedan. 1. Insamling (första kvartalet) Sammanställ data från omvärldsbevakning (nationella uppdrag och mål). Samla in data från ärendesystem och tidsregistrering med mera. Dokumentera tillgängliga resurser. Notera politiska mål och aktiviteter. 2. Prioritering (andra kvartalet) Överför behovet för den styrda tillsynen direkt till tillsynsplanen. Bedöm övrigt tillsynsbehov i samråd med nämnden med stöd av en planeringsmatris. Fastställ tillsynsfrekvenser för den behovsprioriterade tillsynen. Skatta den händelsestyrda tillsynen. Bedöm behovet av skattefinansierad tillsyn. 3. Sammanställning (andra kvartalet) Sammanställ tillsynsbehovet i en mall och dela in det i styrd, behovsprioriterad, händelsestyrd och skattefinansierad tillsyn. Spara mallen för att kunna jämföra olika år. Ta fram en resursredovisning. Förbered ett ärende till nämnden. 16 Kommunala behovsutredningar. En skrift om tillsynsbehov för miljötillsyn och livsmedelskontroll 42

43 4. Beslut (tredje kvartalet) Fastställ behovsutredningen i nämnden. Besluta med anledning av förändrade behov om: resursäskanden justering av handläggningskostnad per timme samt tillsynsbehov nya kommunala medel (kommunbidrag) 5. Uppföljning (fjärde kvartalet) Följ upp behovsutredningen varje år genom att: uppdatera innehållet med en aktualiserad omvärldsbevakning, av de nationella tillsynskraven, och uppdatera grunduppgifter (tillgängliga resurser, handläggningskostnad per timme med mera) följa upp resultatet från föregående års tillsynsplan uppdatera behovet Jämför planerade resurser med resultat och analysera viktiga förändringar vid slutet av året. Utvärdering (en gång per tillsynsperiod) Ansvarig nämnd behöver utvärdera behovsutredningen vart tredje år. Det innebär en genomgång av myndighetens ställningstaganden i förhållande till de prioriteringar av tillsynsfrekvenser och tillsynsbehov som gjorts. FRÅGOR ATT FUNDERA ÖVER Stämmer tillgängliga resurser och kostnadstäckning (handläggningskostnad per timme) med tillsynsbehovet? Är registret över tillsynsobjekt uppdaterat och innehåller nödvändig information? Att kartlägga händelsestyrd tillsyn I följande avsnitt ges några exempel på hur kommunen kan effektivisera arbetet med händelsestyrd tillsyn. Ett sätt att analysera händelsestyrd tillsyn är att bryta ned ärenden i olika moment och låta dessa utgöra grunden för kontrollstationer i servicelöften och digitaliseringsprocesser. Arbetet med att dela in ärenden i moment görs enklast med klisterlappar på ett stort pappersark (så kallad flödesprocess). Lapparna gör det möjligt att flytta runt momenten till dess att processen är kartlagd. Kvaliteten på arbetet kan öka genom att en kommun tar fram ärendeprocesser tillsammans med andra kommuner. 43 Kommunala behovsutredningar. En skrift om tillsynsbehov för miljötillsyn och livsmedelskontroll 17

44 Kapitel 5. Att arbeta med behovs utredningar Tre huvudmoment i händelsestyrda processer: > > Administration och granskning (A) när ärendet kommer in. I detta ligger bland annat registrering och granskning av bifogade handlingar. Här är det viktigt att veta vilka handlingar som krävs för att undvika komplettering. E-tjänster och tydlig information via hemsidan kan underlätta detta arbete. > > Bedömning och komplettering (B) när ärendet ska avgöras. I detta ligger bland annat platsbesök och begäran om kompletterade handlingar för att kunna fatta beslut. Här är det viktigt med välutvecklade rutiner. Vad ska man titta på för att göra en bedömning? Detta är särskilt viktigt beroende på kontorets kompetens inom olika sakområden. > > Beslut/Expediering/Debitering (X) när ärendet avslutas. I detta ligger tillstånd, viten, kommunicering och debitering. Här det finnas delegation, debiteringsrutiner och mallar för att säkerställa rättssäkerheten i beslut. Samma moment kan förekomma många gånger i en process och det moment som generellt tar mest tid är bedömning (B). I tabell 1 visas ett exempel på hur en sådan kartläggning kan se ut. tabell 1. Kartläggning Process Moment Granskning av anmälan A Begäran om komplettering A Remiss B Remissammanställning B Kommunicering med sökande B Komplettering av anmälan A Platsbesök B Förslag till beslut X Beslut angående anmälan X Debitering X Exempel på moment som ingår i ärende för händelsestyrd tillsyn. FRÅGOR ATT FUNDERA ÖVER Vilka moment är viktigast att följa upp för att effektivisera er process? 18 Kommunala behovsutredningar. En skrift om tillsynsbehov för miljötillsyn och livsmedelskontroll 44

45 Att följa upp händelsestyrd tillsyn Planering av den styrda och behovsprioriterade tillsynen påverkar kommunens händelsestyrda tillsyn. Tillsynsprojekt leder ofta till flera nya ärenden året efter projektet. För att ha bra förutsättningar för att uppfylla tillsynsplanen bör inte all tid planeras in, ca procent av totala behovet kan vara lämpligt. Uppföljning av händelsestyrd tillsyn behövs för att åstadkomma förbättringar. Förslag på metoder för att följa upp händelsestyrd tillsyn: > > Tidsuppföljning Registrering av tid i ärendesystem eller separat system. Fördelen är att det möjliggör tidsuppfattning över olika ärendetypers schablontid och därmed kan kopplas till debitering. > > Ärendeuppföljning Registrering av vissa ärenden i särskilt framtagna ärendeprocesser. P rocessen är uppdelad i moment och handläggaren anger tidsuppskattning/datum vid varje moment samt start och slutpunkt. Fördelen att det ger en visuell bild av processen i form av flödeskurva. FRÅGOR ATT FUNDERA ÖVER Hur arbetar ni med att följa upp den händelsestyrda tillsynen? 45 Kommunala behovsutredningar. En skrift om tillsynsbehov för miljötillsyn och livsmedelskontroll 19

46 KAPITEL 6 Från behovsutredning till tillsynsplan Figur 3 visar hur behovsutredningens fyra tillsynskategorier efter en prioritering förs över till tillsynsplanen där resursbehovet bestäms. Kopplingen mellan tillsynsmyndighetens resurser och tillsynsplanens totala behov kan visas som en graf där Y-axeln är myndighetens totala resurser och X-axeln visar tiden för den treåriga tillsynsplanen. Den heldragna svarta linjen visar basbehovet, d.v.s. hur mycket resurser tillsynsmyndigheten behöver för att utföra styrd tillsyn och händelsestyrd tillsyn. Figuren visar genomsnittligt behov under treårsperioden. figur 3. Schematisk bild av resursfördelning i en tillsynsplan Tillsynsmyndighetens resurser SKATTEFINANSIERAD TILLSYN BEHOVSPRIORITERAD TILLSYN (U, UH) HÄNDELSESTYRD TILLSYN STYRD TILLSYN (A, B, IUV, C, H) 3-årsperiod Tillsynsmyndighetens resurser fördelas under tillsynsplanens treårsperiod. Den svarta linjen i mitten visar basbehovet som årligen måste uppfyllas i tillsynsplanen. Detta behov flyttas oförändrat från behovsutredning till tillsynsplan. För de övre delarna sker en lokal prioritering, utifrån lokala förutsättningar. 20 Kommunala behovsutredningar. En skrift om tillsynsbehov för miljötillsyn och livsmedelskontroll 46

47 Längst ned finns tillståndsgivna och anmälningspliktiga verksamheter (A, B, IUV, C och H) som har ett tillsynsbehov styrt av staten. De ingår i taxan och branschernas tillsynsbehov är lika stort varje år. Här återfinns även händelsestyrd tillsyn, även om omfattningen kan variera från år till år. Summan av alla resurser (på Y-axeln) är ett genomsnitt av myndighetens totala resursbehov, vilket kan variera över åren beroende på planeringen. Till exempel kan ett projekt under det första året leda till mer skattefinansierad tillsyn andra året och mer behovsprioriterad tillsyn tredje året. Prioritering av ansvarig nämnd Kommunens planeringsperiod är ofta tillsynsplanens tre år och grunden för hur ansvarig nämnd prioriterar tillsynen. Till sin hjälp kan ansvariga politiker använda en planeringsmatris. Matrisen används endast för ej anmälningspliktiga verksamheter (U och UH 6 ). Genom att bedöma de olika branschernas tillsynsbehov, från högt till sporadiskt, får kommunen en uppfattning om hur ofta olika branscher behöver besökas (tillsynsfrekvens). Nämnden utgår från branschens risker för hälsa och miljö samt de lokala förutsättningarna för att göra bedömningen. figur 4. Planeringsmatris för tillsyn av U och UH-branscher PLANERINGSMATRIS Högt tillsynsbehov Lågt tillsynsbehov Normalt tillsynsbehov Sporadiskt tillsynsbehov Bedömningen görs på branschnivå. Högst upp till vänster är tillsynsbehovet som störst. Ju högre upp i matrisen en bransch placeras desto större är dess tillsynsbehov. Branscher som placeras i figurens övre vänstra kvadrant behöver årliga besök, medan de nedre vänstra kvadrant behöver besök 1 2 gånger per treårsperiod. För dessa två bör kommunen överväga fast avgift. Branscher som ska besökas var tredje eller var fjärde år placeras i tredje och fjärde kvadranten. Här är timavgift mer lämpligt. Not. 6. U är en benämning för ej anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter. UH är SKL:s benämning för ej anmälningspliktiga hälsoskyddsverksamheter enligt 45 förordning (1998:889) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 47 Kommunala behovsutredningar. En skrift om tillsynsbehov för miljötillsyn och livsmedelskontroll 21

48 Kapitel 6. Från behovsutredning till tillsynsplan Låt tillsynsbehoven styra vilken tillsyn verksamhetsutövare behöver och ta b etalt för det istället för att ha en förutbestämd taxa som styr hur mycket tillsyn som ska genomföras. Vissa kommuner har idag i sin taxa att förskolor ska ha tillsyn vartannat år och eftersom de tar betalt för det och måste de också göra tillsyn vartannat år. Samtidigt bedömer andra kommuner att det räcker att göra tillsyn vart tredje år. Pirjo Körsén, chef för miljö- och hälsoskyddsenheten, Sollentuna kommun. Tillsynsbehovet för behovsprioriterad tillsyn bedöms av ansvarig nämnd. Bedömningen underlättas genom att ställa frågan om vilken tillsynsfrekvens som gäller för den aktuella branschen: årlig, återkommande, projektinriktad eller sporadisk tillsyn. Bedömningen kan ske i tre steg: 1. Tillsynsbehov Bedöm branschen/tillsynsområdets omfattning, genom att granska nationella mål, lagstiftning och lokala förutsättningar. Placera U- och UH-branscherna i matrisens fyra fält. Ju högre upp i matrisen desto större tillsynsbehov. 2. Tillsynens effekt Bedöm om kommunen måste utföra tillsynen varje år för önskad effekt. Gå igenom erfarenheter, tidsregistrering, klagomål m.m. Ju mer till vänster i matrisen desto oftare måste branschen/ tillsynsområdet kontrolleras för att nå önskad effekt. 3. Resurser Bedöm vad som är viktigast att genomföra under en planeringsperiod om tre år och prioritera därefter. Tilldela branscher/tillsynsområden en tillsynsfrekvens och avsätt resurser efter prioritering. Branscherna placeras in i de fyra kvadranterna utifrån hur stort tillsynsbehov de har. Här sker prioritering mellan olika tillsynsområden/ej anmälningspliktiga branscher utifrån ett lokalt behov. Det lokala behovet betyder att man behöver väga olika tillsynsområden mot varandra för att bedöma vad som är viktigast. Tillsynsbehovet kan variera över landet och så bör det rimligtvis vara. Vissa kommuner kan ha stort tillsynsbehov och prioritera tillsyn inom enskilda avlopp på grund av övergödningsproblem, medan andra prioriterar tillsyn av förorenad mark på grund av stort bostadsbyggande, eller hotell, badanläggningar och lokaler för omhändertagande för att nå tillsynens effekt. 22 Kommunala behovsutredningar. En skrift om tillsynsbehov för miljötillsyn och livsmedelskontroll 48

49 Lokal prioritering av tillsyn Behovsprioriterad tillsyn kan delas in i följande kvadranter: 1. Högt tillsynsbehov Inom denna kategori återfinns de största U och UH-verksamheterna samt de verksamheter som behöver tillsyn varje år för att nå önskad effekt av tillsynen. SKL anser att rapporteringen av denna tillsyn behöver utvecklas för att kunna göra bedömning av Sveriges miljöoch hälsoskyddstillsyn. Tillsyn sker årligt, det vill säga genom besök varje år. Myndigheten bör överväga fast avgift. 2. Normalt tillsynsbehov Inom denna kategori återfinns merparten av de lokalt prioriterade tillsynsobjekten inom miljö-och hälsoskyddsområdet. Tillsyn sker återkommande, det vill säga genom besök 1 2 gånger per treårsperiod. Myndigheten bör överväga fast avgift. 3. Lågt tillsynsbehov Inom denna kategori återfinns kommunens mindre verksamheter och nationella projekt. Tillsyn sker projektinriktat i större projekt, med regelbundna intervall, det vill säga ett besök per treårsperiod. Timavgift är lämplig. 4. Sporadiskt tillsynsbehov Inom denna kategori återfinns verksamheter och tillsynsområden som inte behöver återkommande tillsyn. Här finns också verksamheter där kommunen saknar kunskap om behovet av tillsyn. Tillsyn sker behovsstyrt, det vill säga när behovet påkallas exempelvis genom klagomål. Timavgift är lämplig. Behovet för kategori 2 4 kan ändras efter utvärdering av ansvarig nämnd. Det är värdefullt att få inspiration och feedback från andra kommuner med motsvarande uppdrag, så att vi kan ta det bästa av varandra och slippa uppfinna allt själva. Det allra bästa är naturligtvis om vi kan använda samma modell för behovsutredning och tillsynsplanering i hela landet. Cecilia Hammarberg, miljöchef, Kristianstads kommun. 49 Kommunala behovsutredningar. En skrift om tillsynsbehov för miljötillsyn och livsmedelskontroll 23

50 Kapitel 6. Från behovsutredning till tillsynsplan Avslutning Vi hoppas att den här skriften kan vara till hjälp och komma till god användning i det fortsatta arbetet med behovsutredningar. Skriften ska ses som ett förslag på hur arbetet med behovsutredningar kan se ut. Nu börjar det riktiga arbetet med att utveckla er kommuns behovsutredningar. Ett sätt att komma vidare i arbetet kan vara att arbeta tillsammans med andra kommuner och jobba tillsammans i arbetet med tillsynsplanering exempelvis genom att ta fram gemensamma nyckeltal och att jämföra och lära av varandra. FRÅGOR ATT FUNDERA ÖVER Hur går din kommun vidare? 24 Kommunala behovsutredningar. En skrift om tillsynsbehov för miljötillsyn och livsmedelskontroll 50

51 Kommunala behovsutredningar EN SKRIFT OM TILLSYNSBEHOV FÖR MILJÖTILLSYN OCH LIVSMEDELSKONTROLL Alla kommuner behöver göra behovsutredningar för livsmedelskontrollen och miljö- och hälsoskyddstillsynen. Detta är en del i kommunens uppdrag att vara tillsynsmyndighet. I den här skriften beskrivs hur en behovsutredning kan genomföras och vilka bedömningar kommunen behöver göra. SKL har tagit initiativ till detta eftersom de vägledande myndigheterna (Naturvårdsverket och Livsmedelsverket) har valt att inte göra det. Skriften har tagits fram av medarbetare på SKL och en grupp kommuner, i samråd med de vägledande myndigheterna. Syftet är att det ska bli lättare att förstå vad en behovsutredning är och hur det politiska utrymmet för prioriteringar i tillsynen ser ut. Skriften kan fungera som inspirationskälla och vara ett underlag till diskussion om hur man kan göra behovsutredningar. I skriften finns citat från representanter för kommunala tillsynsmyndigheter om hur de ser på arbetet med behovsutredningar och planering av tillsynen. ISBN Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

52 Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn 52

53 Inledning I den här skriften förklaras vad du som företagare (nedan även kallat verksamhetsutövare) betalar för och vad som ingår i den tillsynsavgift som kommunens nämnd för miljö-och hälsoskyddsfrågor tar ut (nedan kallat kommunen). Informationen gäller i de kommuner som beslutat om att anta en taxa enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) modell för taxa inom miljöbalkens område utifrån risk- och erfarenhetsbedömning. Skriften är framtagen för att ge företag svar på de vanligaste frågorna om vad som ingår i kommunens avgift för miljö- och hälsoskyddstillsyn. Företagaren måste känna till vilka riskerna är med verksamheten och ska även veta hur man ska kontrollera så att det inte sker utsläpp eller liknande. Om en olycka ändå sker ska man ha tänkt igenom hur den ska hanteras så att påverkan eller skadorna blir så små som möjligt. 53 Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn 3

54 4 Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn 54

55 Skydd för hälsa och miljö Vilka regler gäller? I miljöbalken och tillhörande förordningar finns regler om vilka verksamheter som omfattas av balkens krav för att skydda människors hälsa och miljön. Både stora och små företag/verksamheter omfattas. Det finns även regler om att den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter (besvär) för människors hälsa eller miljön alltid ska planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka eller förebygga sådana konsekvenser. Det kallas för egenkontroll. Syftet med miljöbalken är att underlätta en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god och hälsosam miljö. Detta syfte ska säkerställas genom tillsynen, som innebär att kommunen kontrollerar att reglerna om miljö och hälsa följs och genom rådgivning som skapar förutsättningar för att balkens syfte uppfylls. I miljöbalken återfinns särskilda regler om hur kommunens tillsyn ska gå till. Det finns också regler som säger att kommunen får ta betalt av verksamhetsutövarna för att finansiera tillsynsarbetet. Principen bakom detta kallas förorenaren betalar och finns i en av EU:s regler, med innebörden att den som påverkar människans hälsa eller miljön ska betala myndighetens kostnader för tillsynen. Syftet med miljöbalken är att underlätta en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god och hälsosam miljö. 55 Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn 5

56 Avgifterna ska täcka myndighetens kostnader enligt självkostnadsprincipen, vilket enkelt uttryckt innebär att kommunernas tillsynsverksamhet inte får gå med vinst. Årlig avgift för tillsynen? Företag betalar en fast årlig avgift, eller i vissa fall en avgift per timme, för kommunens tillsyn. I de flesta fall är det de mycket små verksamheterna som betalar avgift per timme. Ett avgiftsbeslut kan överklagas. Avgifterna ska täcka myndighetens kostnader enligt självkostnadsprincipen, vilket enkelt uttryckt innebär att kommunernas tillsynsverksamhet inte får gå med vinst. I kommunfullmäktige tar de lokala politikerna beslut om timkostnadens storlek (kr/timme). Hur stor del av tillsynskostnaderna som är avgiftsfinansierad varierar från kommun till kommun. En mindre del av tillsynsarbetet betalas med skattepengar. Företag bör få regelbundna besök. Miljökontoret bör ha bestämt sig för om ditt företag ska besökas varje, vartannat eller vart tredje år. Helst bör det inte vara längre än tre år mellan varje besök. Det är svårt att fördela kostnaderna för tillsynen på ett rättvist sätt för varje år och därför måste avgifterna anpassas så att de istället blir jämnt fördelade under några år. Det innebär att ditt företag kan få en årlig avgift även de år tillsynsbesök inte sker. Kommunen kan vid vissa omständigheter justera den fasta årliga avgiften för en hel bransch, genom reglering i taxan t.ex. om tillsynsbehovet för branschen visar sig vara lägre i kommunen än enligt SKL:s underlag för taxa. Nedsättning av avgiften kan även ske för ett enskilt företag, med hänsyn till verksamhetens omfattning, tillsynsbehov, nedlagd handläggningstid, egenkontroll eller andra omständigheter. 6 Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn 56

57 Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn 57 7

58 Genom att göra ett bra miljöarbete, som går längre än vad lagen kräver, ska det finnas möjlighet att påverka sin tillsynsavgift. Kan jag påverka avgiftens storlek? Kommunens taxa inom miljöbalkens område består av tre delar när den bygger på SKL:s modell med risk och erfarenhetsbedömning. Den första delen är en bedömning av verksamhetens risker, vilken även ger underlag för den avgift som företaget ska betala. Den andra delen är en bedömning som inspektören gör under besöket, av hur företaget hanterar riskerna och verksamhetens påverkan på människors hälsa och miljön. Den tredje delen ger kommunen möjlighet att premiera företaget för hur bra man t.ex. arbetar med egenkontroll eller minskad klimatpåverkan från verksamheten. Genom att göra ett bra miljöarbete, som går längre än vad lagen kräver, ska det finnas möjlighet att påverka sin tillsynsavgift. 8 Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn 58

59 Vanliga frågor om avgiften Varför ska jag som företagare betala en avgift till kommunen för att man besöker min verksamhet? Riksdagen har beslutat att i stort sett all myndighetsutövning inom miljöbalkens område ska betalas av verksamhetsutövarna. Därför måste kommunen ha en egen taxa som kommunfullmäktige har beslutat om. Taxan ska vara så rättvis som möjligt och är därför utformad så att en verksamhet som utgör en hög risk för människors hälsa eller miljön får betala mer än den som utgör en låg risk. Skälet är att kommunen måste ägna mera tillsynstid åt en verksamhet med större risk än åt en med mindre risk. I princip all myndighetsutövning inom miljöbalkens område betalas av verksamhetsutövarna. 59 Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn 9

60 Varför betalar företag som bedriver likadan verksamhet inom kommunen olika avgifter? Taxan ska vara så rättvis som möjligt. Det finns en regel i kommunallagen som säger att alla ska behandlas lika. I det här fallet betyder det att alla som har liknande verksamhet med samma risker och sköter sitt företag på samma sätt ska betala lika mycket. Därför måste man ha en taxa som ger möjlighet att bedöma hur stor risk ett företag utgör för människors hälsa och miljön. Taxan måste även ta hänsyn till hur ägaren av ett företag sköter verksamheten för att undvika skador på hälsan eller miljön. Genom att minska riskerna och ha en bra egenkontroll kan företagets kostnader för tillsynen minska. Om ett företag utgör en hög risk och dessutom har brister i egenkontrollen, måste inspektörerna göra fler besök. Det kommer att kosta mer för ett sådant företag än för en verksamhet med liten risk och en bra egenkontroll. Det är därför avgiften kan variera mellan företag som bedriver liknande verksamheter inom samma kommun. Hur ofta du får besök beror i första hand på verksamhetens risk. Varför behöver inspektörer besöka min verksamhet? Kommunen kontrollerar bl.a. att verksamheten följer miljöbalken och att egenkontrollen sköts. För att göra det besöker kommunen företagen med jämna mellanrum. Hur ofta du får besök beror i första hand på verksamhetens risk. Om verksamheten har liten risk för påverkan på hälsan eller miljön sker besöken kanske en gång vart tredje år, men om risken för påverkan är stor kan det bli flera besök varje år. 10 Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn 60

61 Varför ska jag betala för fler timmar än för den tid som inspektören besöker min verksamhet? I årsavgiften ingår mer tillsynsarbete än den tid som inspektören besöker verksamheten. Inför besöket måste inspektören förbereda sig så att han eller hon känner till verksamheten och vad som hänt vid tidigare besök. Efter besöket skriver inspektören en rapport som måste vara väl underbyggd. Inom EU beslutas då och då om nya regler som inspektörerna behöver sätta sig in i. De kan också behöva känna till ny teknik inom de olika branscherna. Ju mer de kan, desto bättre kan de informera och ge råd till dig om det nya. Det i sin tur kan medföra att ditt eget miljöarbete blir enklare, tar mindre tid och kostar mindre. I miljöbalken sägs att en av kommunens arbetsuppgifter är att informera och lämna råd i viss omfattning. Inför besöket måste därför inspektören ägna tid åt att kontrollera att man har den senaste informationen som rör de företag man besöker. I årsavgiften ingår mer tillsynsarbete än den tid som inspektören besöker verksamheten. 61 Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn 11

62 Planering av gemensamma branschvisa tillsynsaktiviteter täcks in i årsavgiften. I många kommuner kallar man samman företagen för att lämna information om viktiga frågor som gäller miljön och en viss bransch, en eller typ av verksamhet med gemensamma problem. Det kan t.ex. gälla hur vissa företag påverkar sjöar och vattendrag genom sin verksamhet. Ofta ger man i dessa sammanhang råd eller information om lämpliga åtgärder som man som företagare kan vidta för att minska sådan påverkan. Det är ytterligare exempel på vad du får för årsavgiften. Ett annat sätt att informera är genom broschyrer och liknande som beskriver regler, hantering av problem som kan uppstå och annat som en företagare behöver veta för att enklare kunna följa miljöbalkens regelverk. Även planering av gemensamma branschvisa tillsynsaktiviteter täcks in i årsavgiften. I det arbetet tar kommunen fram förenklade metoder för tillsynen genom checklistor, informationsmaterial samt andra typer av förberedelser inför insatsen. Varför kommer inte kommunen varje år om jag betalar en årlig avgift? SKL har föreslagit att företag som betalar för sju timmar eller mer per år normalt ska få tillsynsbesök minst en gång per år. De företag som betalar för fyra till sex timmar per år ska få ett tillsynsbesök vart annat år och företag som betalar för mindre än fyra timmar per år ska besökas vart tredje år. De största och mest komplicerade verksamheterna kan betala för upp till 375 timmar per år. Det gäller främst företag som har många svåra tillverkningsprocesser med utsläpp till luft och vatten m.m. I den tiden ingår utöver flera tillsynsbesök, även att kontrollera års-/miljörapporter, analysprotokoll, genomföra sammanträden med företaget och andra tillsynsaktiviteter. 12 Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn 62

63 Vad ligger till grund för kommunens timkostnad? Den timkostnad som kommunfullmäktige beslutar om (kr/timme) är vanligtvis uppbyggd av nedanstående kostnader för kommunens myndighetsarbete. Andra kostnader kan tillkomma. Nivån på kostnaderna varierar mellan olika kommuner, vilket medför att timkostnaden varierar mellan kommuner. > Personalkostnader > Kompetensutveckling > Nämndens myndighetsutövning > Material och utrustning > Kostnader för miljöövervakning > Försäkringar > Fordon > Lokalkostnader > Investeringskostnader > Administrationskostnader > Andel av kommunens centrala service- och administrationskostnader Vilka kostnader som ligger till grund för timkostnaden i din kommun ska finnas i underlaget till kommunfullmäktiges beslut om timkostnad. 63 Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn 13

64 14 Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn 64

65 Riskerna påverkar avgiften Avgiften räknas fram på lite olika sätt för miljöfarliga verksamheter och för hälsoskyddsverksamheter. Gemensamt är dock att göra en så kallad riskbedömning. Den bygger på att varje typ av bransch har en grundklassning, en så kallad avgiftsklass, som framgår av en tabell som finns i taxan. Därefter görs bedömningen om verksamheten ska få så kallade riskpoäng. En verksamhet kan få upp till 6 riskpoäng. De ges utifrån kriterier som kan vara generella eller gälla en viss bransch. Metoden utgår ifrån att ju fler riskpoäng en verksamhet har, desto mer tid behöver inspektören lägga ned på tillsynen och desto större blir avgiften. 65 Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn 15

66 Upplysningar om innehållet: Tove Göthner, Mer info finns på tillvaxt_och_samhallsbyggnad/miljo Sveriges Kommuner och Landsting, 2012 Foto: Thomas Henriksson (s. 4, 7), Maskot (s. 7, 10, 13, 14), Casper Hedberg (s. 7), Matton (s. 8), Joakim Bergström (s. 9), Thomas Carlgren (11, 12), Rickard L. Eriksson (s. 11), SuperStock (s. 13) Produktion: Kombinera AB 66 Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn 17

67 SKL har tagit fram denna skrift för att ge företag svar på de vanligaste frågorna om vad som ingår i kommunens avgift för miljö- och hälsoskyddstillsyn och svara på frågan Vad betalar jag för? Skriften bygger på SKL:s modell för taxa inom miljöbalkens område utifrån risk- och erfarenhetsbedömning. Därför är innehållet i denna skrift gällande i de kommuner som beslutat om att anta en taxa enligt SKL:s modell. Både kommunala miljökontor och branschorganisationer har fått möjlighet att lämna synpunkter på texten. Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se Beställningsnummer: 5297 Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

68 Styrd och hög behovsprioriterad tillsyn Normal behovsprioritering Låg behovsprioritering Sporadisk tillsyn eller kampanjer Skattefinansierad projekt och inventering Händelsestyrd tillsyn* Timmar/år Timmar/år Timmar totalt projekt Timmar totalt/år Ej tidssatt Händelsstyrd debiterbar tid* Total tillsynstid debiteraövrigt skattefinasierat tillsynsarbete Ej tidssatt Tillsyn minst 1 gång/år Tillsyn minst 1 gång/3 års period Tillsyn 1 gång/6 årsperiod Tillsyn mer än 6 års intervall Årlig - sporadisk tillsyn Dispensärenden Miljöbalken Tillverkningsindustrier och ytbehandlare Tryckeri Transportörer farligt avfall 100 Detaljhandel elektronik Valborgseldar Rådgivning Strandskyddsdispenser 50 Strålskydd Avloppsreningsverk och ledningsnät Mindre tillverkningsindustrier Byggföretag/bygghandel Väghållare Eldning fastbränslepannor Informationskampanjer Renhållningsdispenser Smittskydd Små avlopp>25 PE Mindre bränslelager Plåtslagare/rörmokeri 20 Köldmedianaläggningar, ej rapporteringskyldig Radonkampanj Remisser 20 Nedlagd deponi (fr o m 2020) Sågverk Elektriker Tandläkare(Hg) Avlopp garage enbostadshus Samhällsplanering Tillståndsärenden 70 Fordonstvättar Tvätteri Mark- och schaktföretag Mellanlager annat avfall än farligt avfall Bekämpningsmedel flerbostadshus/bostadsrättsföreningar Strategiskt arbete Ansökan avloppstillstånd 40 Bensinstationer Mellanlager schaktmassor Fordons- och serviceverkstäder Detaljhandel kemikalier Ansvarsutredningar riskklass 2 Åtalsanmälningar Bekämpningsmedel 15 Värmeverk Mindre fordonstvättar Vindkraft Garage m. avlopp flerbostadshus Inventering C, U Överklaganden Försäljning tobaksvaror Motorbana Dagvatten Åkerier med uppställningsplatser och garage 65 Ställverk Inventering strandskydd Sanktionsavgifter 10 Mellanlager farligt avfall Reningsanläggning dagvatten Halmpannor Vattenverk Inventering förorenade områden Anmälningsärenden Bilskrot 230 Mindre bensinstationer 50 Mindre tryckeri 5 Skjutbanor Recipientundersökningar C-anmälan miljöfarlig verksamhet, miljöprövningsförordningen 35 Lantbruk C Golfbana Växtodling ha Privata större garage/fordonsverkstäder Miljöövervakning C-anmälan hälsoskyddsverksamhet 10 Oljeavskiljare Växtodling >100 ha Djurhållning 2-30 DE Energitillsyn butiker och kontor Anmälan om efterbehandling Köldmediarapport 35 Djurhållning > 30 DE 75 Cisterner Källsortering bostadsrättsföreningar Anmälan om cistern Skolor och förskolor Tatuering Fotvård 10 Skogsbrukare Anmälan avloppsanläggning Badanläggning Omsorgsboenden Akupunktur Småbåtshamnar Anmälan försäljning folköl Strandbad Camping Massörer Verksamhetsavfall restaurang och storkök Registrering livsmedelsverksamhet Flerbostadshusägare Hotell Frisörer Återvinningsstationer Anmälan om köldmedianläggning 200 Idrottsanläggningar Skönhetssalonger Förbud köldmedia 2020 Anmälan installation av värmepump Solarium Öppen förskola Nedskräpade tomter Anmälan bekämpningsmedel 75 Förorenade områden riskklass 1-2 Familjedaghem Förorenade områden riskklass 3-4 Anmälan bortskaffa avfall 10 Områdesskydd 50 Dagverksamheter, UH 20 Allmänna lokaler MB Små avlopp < 25 P Små avlopp < 25 PE 750 Informationsärenden 25 5 LEFT Försäljare LEFT Tillsyn rökfria skolgårdar Information om förorening Livsmedel Livsmedelsanläggningar riskklass 1-6 Livsmedelsanläggningar riskklass 7-8 Information om att cistern tagits ur bruk Förbränningsanläggningar ABP ABP Förvaring och nedgrävning döda dju ABP Naturgödsel i primärproduktion ABP Kompostering matavfall Inventering verksamheter Information om att köldmedianläggning tagits ur bruk ABP Annan organisk gödsel än naturgöds Information om driftstörningar på anmälningspliktig verksamhet 100 ABP Utlämnande och transport av matav Slamspridning ABP Livsmedelsanläggningar 100 Timmar/år 104 Totalt Övriga Uppföljningar styrd tillsyn Klagomål Utredningar objektburen smitta 68

69 vingaker.se Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (43) Sbn SBN 2018/89 Tillsynsplan enligt plan- och bygglagen samt planoch byggförordningen år 2018 Förslag till beslut Att samhällsbyggnadsnämnden beslutar 1. Fastställa förslag till tillsynsplan enligt plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen år 2018 Sammanfattning av ärendet Enligt plan och byggförordningen så ska kommunen ha en tillsynsplan där kommunen anger hur tillsynen ska gå till, för att tillgodose samhällsmedborgarna en god service inom byggverksamheten. I denna tillsynsplan ingår även hur aktiv kommunen ska vara i sin tillsyn och vad som prioriteras först i byggverksamheten. Förvaltningens ståndpunkt är att det måste till en aktivare tillsyn inom Vingåkers kommun och ett förslag till tillsynsplan enligt plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen år 2018 medföljer tjänsteutlåtandet (bilaga1 och 2). Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Bilaga 1 Bilaga 2 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 69

70 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Datum Vår handläggare Tony Ljungberg , tony.ljungberg@vingaker.se Vår beteckning Sbn 2018/ Tillsynsplan enligt plan- och bygglagen samt planoch byggförordningen år 2018 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar Fastställa förslag till tillsynsplan enligt plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen år 2018 Sammanfattning Enligt plan och byggförordningen så ska kommunen ha en tillsynsplan där kommunen anger hur tillsynen ska gå till, för att tillgodose samhällsmedborgarna en god service inom byggverksamheten. I denna tillsynsplan ingår även hur aktiv kommunen ska vara i sin tillsyn och vad som prioriteras först i byggverksamheten. Förvaltningens ståndpunkt är att det måste till en aktivare tillsyn inom Vingåkers kommun och ett förslag till tillsynsplan enligt plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen år 2018 medföljer tjänsteutlåtandet (bilaga1 och 2). Ärendets beredning Ärendet har beretts av byggnadsinspektör som gjort en tillsynsplan för att säkerställa att myndigheten gör de utövande som myndigheten ska göra inom Plan och Bygglagen samt Plan och Byggförordningen. Utöver detta så har det även tagits med bostadsanpassning som är en del av tjänsten som byggnadsinspektören har i sitt tjänsteutövande. Utöver tillsynsplanen har det även gjorts en behovsbedömning för 2018 vilken utgår från 2017 års utfall av bygglovs-, anmälnings-, tillsyns- och bostadsanpassningsärenden. VK101S v , Tjänsteutlåtande Tillsynsplan 2018 Samhällsbyggnadsnämnden Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: samhallsbyggnadsnamnden@vingaker.se Pg Bg

71 Bakgrund Byggnadsinspektör har till uppgift att se till så att byggverksamheten sköts enligt de lagar och förordningar som styr bygglov och tillsyn i kommunen. I arbetsuppgifterna ingår: Bygglovshandläggning Handläggning av anmälningsärenden Handläggning av strandskyddsdispenser enligt Miljöbalken Tillsyn bygglov och startbesked (två (2) och fem (5) års kontroll) Tillsyn ovårdade tomter Tillsyn hissar Rådgivning och hjälp vid bygglovsansökan Förmedling av lediga tomter 2 (3) Till tjänsten tillkommer även handläggning av bostadsanpassning som upptar 13 % av tjänsten. Enligt plan och byggförordningen så ska kommunen ha en tillsynsplan där kommunen anger hur tillsynen ska gå till, för att tillgodose samhällsmedborgarna en god service inom byggverksamheten. I denna tillsynsplan ingår även hur aktiv kommunen ska vara i sin tillsyn och vad som prioriteras först i byggverksamheten. Ett mer aktivt tillsynsarbete inom bl.a. bärförmåga, stadga och beständighet kan göra att missförhållanden minskar och fastighetsägarna medvetna om att kommunen har kontroll på att fastighetsbeståndet behåller sitt ekonomiska och kvalitativa värde. Likaså är det viktigt att vara aktiv i uppföljningen av de bygglovs och anmälningsärenden som handläggs varje år och här gäller det att ha en tillsyn så att byggherrar har startat sitt byggprojekt inom två (2) år eller avslutat sin byggverksamhet inom fem (5) år (för anmälningsärenden så måste byggherren ha startat och slutfört sitt byggprojekt inom två (2) år). Enligt den nya plan och bygglagen så måste det utges ett slutbesked innan en byggnad eller byggnadsdel kan tas i bruk, vilket medför att tillsynen för bygglovs och anmälningsärenden måste bli mer aktiv. Lagstöd: PBL kapitel 8 4 punkt 1, kapitel 9 43 och kapitel samt PBF kapitel 3 7 och kapitel

72 Förvaltningens ståndpunkt Att fastställa förslag till tillsynsplan enligt plan och bygglagen samt plan och byggförordningen år Konsekvenser Att genom en mer aktiv tillsyn så fås det ett kvalitativt bättre fastighetsbestånd i Vingåkers kommun, vilket gagnar alla fastighetsägare och hyresgäster som bor i fler- och enbostadshus. 3 (3) Bilaga 1. Tillsynsplan för år 2018 Bilaga 2. Behovsberäkning för år 2018 VINGÅKERS KOMMUN Samhällsbyggnadsnämnden Peter Grönlund Samhällsbyggnadschef Tony Ljungberg Byggnadsinspektör 72

73 1 Bilaga 1 Tillsynsplan enligt plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen år 2018, med tillägget bostadsanpassning enligt lagen om bostadsanpassning samt ajourhållning av fastighetsregistret (LINA). Tony Ljungberg

74 2 Innehåll 1. Inledning Tillsyn Hur ska tillsynen utföras Vad säger lagen om byggnadsnämndens tillsynsansvar Tillsynsområden Fastighetsregistret LINA Bostadsanpassning Behovsutredning Konsekvensanalys

75 3 1. Inledning Portalparagrafen i plan och bygglagen Plan och bygglagen syftar till att med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda levnadsförhållanden och en god och långsiktig hållbar livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Mark som används bebyggelse ska vara lämpliga för ändamålet och inte orsaka skada på miljö och hälsa. Kommunens planmonopol Kommunen har som ensam det lokala ansvaret för att planera och med den makten följer ett ansvar, nämligen att använda de redskap som finns för att bevara respektive varsamt förändra bebyggelsen. Samhällsbyggnadsnämnden har tillsyn över hela den byggda miljön Ansvaret för frågor om lov, besked, tillsyn och vid delegation även planläggning ligger hos byggnadsnämnden, som ska verka för en god byggnadskultur och en stads och landskapsbild som är estetiskt tilltalande. När det kommer till bygglov ska samhällsbyggnadsnämnden se till att dessa är förenliga med gällande lag och praxis, vidare ska nämnden ge råd och upplysningar samt utöva tillsyn över byggandet. Tillsyn, tillsynsvägledning och uppföljning ska medverka till att demokratiskt beslutade lagar och bestämmelser följs och tillämpas enligt med lagstiftningens intentioner och på samma sätt i hela landet. Boverket och Länsstyrelser ska ge kommunerna tillsynsvägledning, råd och stöd, det är viktigt för det allmännas förtroende att byggnadsnämnderna lever upp till sitt ansvar. Det blir odemokratiskt om den enskildes möjlighet att bygga inte grundas på lagar och bestämmelser utan på grannarnas goda vilja. Samhällsbyggnadsnämnden ska bevaka att samhällets krav är uppfyllda och tillsyn sker på anmälan samt på nämndens initiativ enligt upprättad tillsynsplan. Tillsynsplanen ska innehålla behovsutredning, konsekvensanalys och prioriteringar. 75

76 4 2. Tillsyn Tillsyn är något som varje byggnadsnämnd har som uppgift att utföra och målet med tillsynen är enligt nedanstående punkter: att se till att den bebyggda miljön uppfyller samhällets krav att se till att byggnadsverk, tomter och allmänna platser underhålls och sköts så att värden bevaras samt att olägenheter och olycksrisker inte uppkommer att säkerställa att byggnadsverk som uppförs och ändras har de tillstånd som krävs och att samhällets lagar och regler följs Ovanstående punkter delas sedan in i mindre områden vilka är: Allmänna platser och publika lokaler ska vara tillgängliga för alla: innebär att enkelt avhjälpta hinder på allmän plats och i publika lokaler ska åtgärdas Underhåll och varsamhet: byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att utformning och tekniska egenskaper bevaras. Underhåll och skötsel: tomter, allmänna platser och andra byggnadsverk än byggnader ska underhållas och skötas så att risk för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivning och trafik inte uppkommer. Ventilation, hissar och andra motordrivna anordningar ska vara godkända: kontroll av ventilation i byggnader, hissar och andra motordrivna anordningar ska utföras inom bestämt intervall och visa på godkänd funktion. Tillståndspliktiga åtgärder: tillståndspliktiga åtgärder ska ha de tillstånd som krävs innan de utförs. Byggregler och kontrollplaner ska följas under byggprojekten och det ska finnas förutsättningar för att utfärda slutbesked. 76

77 5 3. Hur ska tillsynen utföras Bevaka En av samhällsbyggnadsnämndens uppgifter är att bevaka så att samhällets krav är uppfyllda och här ska tillsynen planeras årsvis genom en tillsynsplan, så att en behovsbedömning, konsekvensanalys, prioriteringar och resursåtgång kan göras. Utreda Samhällsbyggnadsnämnden ska också utreda så fort det finns misstanke om att det förekommer förseelser inom tillsynsområdet och ett tillsynsärende ska påbörjas omgående. Utredningen ska visa om det förekommer en förseelse eller inte och ska avsluta ärendet med ett beslut om att fortsätta ärendet med ett ingripande eller att avsluta ärendet. Ingripa När det kommer till ett ingripande så innebär det att en påföljd läggs på den som utfört en förseelse eller på den eller de som gynnas av förseelsen. Påföljd innebär att utföraren ska rätta till förseelsen med eller utan byggsanktionsavgift/vite, eller att enbart betala en byggsanktionsavgift. Ingripandet avslutas med beslut om att rättelsen är utförd eller att byggsanktionsavgiften är betald. Arkivering och diarieföring När ett ärende är öppnat så ska det diarieföras och när det är slut så ska beslut och handlingar arkiveras. 77

78 6 4. Vad säger lagen om byggnadsnämndens tillsynsansvar Arbetet med tillsyn regleras i plan och bygglagen samt plan och byggförordningen, vidare så omfattas besluten i tillsynen även av förvaltningslagen som reglerar handläggning av ärende samt nämndens serviceskyldighet. Plan- och bygglagen SFS 2010:900 I 1 kap. 3 PBL pekas byggnadsnämnden ut som tillsynsmyndighet där det av bestämmelserna framgår att byggnadsnämnden är skyldig att pröva förutsättningar för och behovet av att ingripa när en förseelse sker eller skett. Byggnadsnämnden är även skyldig att besluta om en påföljd så snart det finns anledning att anta när någon inte har följt en bestämmelse, föreskrift, domar eller andra beslut som meddelats med stöd av lagen (11 kap. 5 PBL). När det kommer till tillsyn så är det att betrakta som myndighetsutövning och det är därför viktigt att ha klart för sig att utöva tillsyn ytterst kan leda till straffansvar för tjänstefel (20 kap. 1 BrB). Finns det skäl för att ingripa så ska byggnadsnämnden handlägga frågan skyndsamt (10 kap. 37 PBL). Regler för ingripanden och påföljder som byggnadsnämnden förfogar över och som den om förutsättningarna är uppfyllda är skyldig att tillämpa vid sin tillsyn (11 kap PBL). Plan och byggförordningen SFS 2011:338 I byggförordningen finns en precisering att tillsyn utövas direkt gentemot den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd (tillsynsobjekt)(1 kap. 6 PBF). I Plan och bygglagens 11 kap framgår det vilka tillsynsobjekten är: byggherrar fastighetsägare ägare av byggnadsverk kontrollansvariga sakkunniga funktionskontrollanter nyttjanderättsinnehavare väghållare huvudmän för allmänna platser 78

79 7 En precisering av byggnadsnämndens tillsynsansvar och det ansvar samt regler som byggnadsnämnden ska tillsyna (efterhandsgranska) står att läsa i 8 kap. 2 PBF, om inte annat anges i detta kapitel eller annan författning, ansvarar byggnadsnämnden för tillsynen över att: byggherren fullgör sina skyldigheter enligt Plan och bygglagen (SFS 2010:900) och enligt föreskrifter i anslutning till lagen, och att bestämmelser i 8 kap och samt 9 och 10 kap. Plan och bygglagen och i anslutande föreskrifter följs i övrigt. Skyldigheten för byggnadsnämnden att regelbundet följa upp och utvärdera sitt tillsynsarbete finns att läsa i 8 kap. 8 PBF. Denna skyldighet gäller även att på begäran lämna information som Boverket och Länsstyrelsen behöver för sin tillsynsvägledning (8 kap. 9 PBF). Förvaltningslagen SFS 1986:223 Förvaltningslagen ger ett stöd till Plan- och bygglagen samt Plan- och byggförordningen när det kommer till handläggning av ärenden. I 7 står att varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vidare så har en sökande, klagande eller annan part rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild (16 ). Vidare får ett ärende inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild (17 ). Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende skall innehålla de skäl som ligger till grund för beslutet om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild, skälen får dock utelämnas helt eller delvis om: beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen om det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något jämförbart förhållande om ärendet är så brådskande att det inte finns tid att utforma skälen Har skälen utelämnats bör myndigheten på begäran av den som är part om möjligt upplyst honom om den i efterhand. 79

80 8 5. Tillsynsområden Enkelt avhjälpta hinder tillgänglighet I lokaler dit allmänheten har tillträde samt på allmänna platser skall hinder som påverkar tillgängligheten alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Frågan om ett hinder är enkelt att avhjälpa kan omprövas om förutsättningarna förändras. Kravet på att avhjälpa enkla hinder finns i 8 kap. 2 andra stycket och 12 andra stycket PBL, boverket har även gett ut tillämpningsföreskrifter BFS 2013:9 HIN 3 offentliga/publika lokaler, som trädde i raft 1 juli När det anläggs allmänna platser eller områden för andra anläggningar än byggnader ska de göras tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Kravet står att läsa i 8 kap. 12 första stycket PBL samt i Boverkets tillämpningsföreskrifter BFS 2011:5 ALM 2. Syfte För att samhället ska kunna vara till för alla är det viktigt att funktionshinderperspektivet genomsyrar de kommunala verksamheterna och det är även viktigt att kommunen arbetar för att förbättra tillgängligheten. Den fysiska planeringen är en avgörande del i det ansvar som kommunen har i målet om ett tillgängligt Sverige, samhällsbyggnadsnämnden har här ansvaret för att publika lokaler ska vara tillgängliga för alla så att samhället blir mer jämställt och rättvist. Mål Att 100 % av Vingåkers kommuns lokaler och platser dit allmänheten har tillträde är tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Aktiviteter Inventering och uppföljning t.ex. hur tillsynsarbetet ska bedrivas och hur det kommuniceras, här är boverkets checklista för inventeringen ett bra hjälpmedel. 80

81 9 Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) I Vingåkers kommun finns ett antal fastigheter som har ventilation som måste kontrolleras efter ett visst tidsintervall och det är fastighetsägaren oavsett vem som använder byggnaden som är ansvarig att en s.k. OVK görs. Samhällsbyggnadsnämnden ska se till att fastighetsägaren tar sitt ansvar och vid en OVK ska det kontrolleras att ventilationssystemets funktion och egenskaper i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk. Om en omfattande ombyggnad har gjorts av ventilationssystemet gäller föreskrifterna som gällde vid ombyggnadsåret. En OVK görs för att säkerställa ett tillfredställande inomhusklimat i byggnader och dessutom ska det undersökas vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra energihushållningen i ventilationssystemet och som inte medför ett försämrat inomhusklimat. Syfte Bristande ventilation kan leda till en ökning av allergier, astma samt nedsatt prestationsförmåga hos de som vistas i en byggnad och att ha god tillsyn av OVK är viktigt för att få en god inomhusmiljö. Här bör miljöer där barn vistas prioriteras då de är extra känsliga för främmande partiklar och för att ha en välmående byggnad. Mål Att utföra 70 % av de kontroller som är lagstadgade under året. Aktiviteter Undersöka och registrera de fastigheter som finns i Vingåkers kommun och skicka påminnelse innan det är dags för ny kontroll, detta är inget som egentligen är en tillsyn utan ska ses mer som en service till fastighetsägarna. Dock ska föreläggande om vite göras om kontrollen inte är godkänd. 81

82 10 Hissar och andra motordrivna anordningar Likt OVK så är det fastighetsägaren som är skyldig att se till så att hissen besiktigas i tid och här ska byggnadsnämnden se till att fastighetsägaren tar sitt ansvar för dessa besiktningar. Det är också fastighetsägarens skyldighet att det finns en giltig och väl synlig besiktningsskylt i varje hiss och på denna skylt skall det framgå sista datum för nästa besiktning. Här ska det tilläggas att hissar ska besiktigas en gång om året. Denna tillsyn omfattar även motordrivna anordningar, bostadsanpassnings hissar, skidliftar mm. Syfte Syftet är att hissar och motordrivna anordningar är säkra att använda. Mål Att ha ett dagsaktuellt register över tillsynsobjekt och att en tillsynsplan upprättas för objekten. Aktiviteter Identifiera byggnader där det kan antas finnas hiss/motordrivna anordningar och upprätta ett digitalt register för dem. 82

83 11 Olovligt byggande olovlig åtgärd En folklig benämning på ett olovligt byggande är svartbygge men egentligen står benämningen för alla åtgärder som är bygglovspliktiga och som man gör utan bygglov. Om en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan har utförts eller påbörjats utan att byggnadsnämnden har fattat ett beslut i ärendet, så har samhällsbyggnadsnämnden rätt att ta ut en byggsanktionsavgift. Avgiften kan även tas ut när det gäller igångsättning av ett bygglovseller anmälningspliktigt arbete innan ett startbesked meddelats och när en byggnad har tagits i bruk innan ett slutbesked har utfärdats. Ovanstående stycke gäller om åtgärder har vidtagits inom preskriptionstiden dvs. inom 10 år, efter det är det för sent att besluta om exempelvis rivning av det olovligt byggda. 10 årsregeln gäller dock inte när en ändring av en bostadslägenhet har skett till ett väsentligt annat ändamål t.ex. kontor eller hantverk. När det kommer till bevisbördan så är det kommunen som vid ingripande ska bevisa att det skett en åtgärd mot gällande lagar och regler, kommunen kan ej heller ta ut en byggsanktionsavgift om samhällsbyggnadsnämnden inte har låtit den som utfört åtgärden att yttra sig inom fem (5) år efter överträdelsen. Vid andra typer av föreläggande finns däremot ingen preskriptionstid och om det bedöms möjligt att bevilja lov i efterhand för en olovlig åtgärd ska kommunen driva ärendet genom lovföreläggande. Förvanskningsförbudet (PBL 8 kap. 13 ) skyddar byggnader som är särskilt värdefulla ur historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt och här avses det att byggnader förändras i karaktärsdragen eller egenskaper som utgör byggnaders kulturella värden på ett sådan sätt att dessa värden förstörs helt eller delvis. Förbudet gäller både invändiga och yttre ändringar oavsett om bygglov krävs eller inte och även bebyggelsemiljöer. När en byggnad ändras i sitt användningssätt eller blir ytterligare en bostad eller lokal för handel, hantverk eller industri krävs det att ansöka om bygglov (gäller inte om ett enbostadshus inryms med ytterligare en bostad). Denna förändring ska enligt 9 kap. 2 3a PBL vara väsentlig och exempel på förändringar som är en väsentlig ändring är: förskola - bostad, kontor, vårdinrättning, café eller restaurang butik - restaurang, pizza eller café industrilokal -> detaljhandel bostad - hotell eller kontor kontor - butik, hotell eller verkstad garage som bostadskomplement - lagerlokal som verksamhet samlingslokal (exempelvis biograf) - kontor, bostad eller butik I 10 kap 3 PBL står att läsa om kontroll av att byggherre har startbesked innan byggnation påbörjas och slutbesked innan anläggning tas i bruk. 83

84 12 Syfte För att samhällsbyggnadsnämnden ska inge förtroende hos det allmänna så är det viktigt att nämnden lever upp till sitt ansvar och se till att samhällskraven blir uppfyllda. Att den enskilde kan ges möjlighet till att bygga grundas på lagar och bestämmelser och inte på grannars goda vilja är en demokratisk rättvisefråga och det är samhällsbyggnadsnämnden som kontrollerar att åtgärderna uppfyller de krav som lagen ställer. Mål Inventera de byggobjekt som har fått beslut om bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan och kontrollera att de har påbörjat byggnation (gäller ärenden som beslutats från ) samt kontrollera om åtgärd är avslutad (gäller ärenden som beslutats ). Samt inventera 1 område per år gällande olovligt byggande. Aktiviteter Inventering av ärenden enligt en löpande 5-årsplan samt inventering av geografiskt område enligt en löpande 10-årsplan. Information på hemsida om att inventering kommer ske. Bristande underhåll Enligt 8 kap. 4-5 och samt 3 kap. PBF så ska en byggnad hållas i vårdat skick och underhållas så att utformningen och de tekniska egenskapskraven bevaras. Innebörden av denna lag och bestämmelse att byggnadstekniskt underhåll skall ske så att byggnaden behåller de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om t.ex. bärförmåga, säkerhet vid användning och vid brand, skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, lämplighet för det avsedda ändamålet mm. Andra byggnadsverk än byggnader, allmänna platser och tomter ska underhållas och skötas så att risk för olycksfall begränsas och att betydande olägenheter för omgivning och trafik inte uppkommer (tomter ska underhållas och skötas oavsett om den är bebyggd eller inte). 84

85 13 Vid klagomål/anmälan om nedskräpning är det viktigt att den som tar emot anmälan klargör med anmälaren var nedskräpning har skett och vad den innehåller, för att rätt nämnd/enhet ska kunna handlägga ärendet. Finns det minsta osäkerhet kring ansvar bör en gemensam bedömning göras på plats. Bygg: nedskräpning på tomtmark handläggs av byggnadsnämnd men är farligt avfall inblandat ska ärendet handläggas av miljö. Miljö: utanför detaljplanerat område eller om farligt avfall har påträffats handläggs detta av miljö och där det inte finns någon ansvarig för nedskräpningen, utanför tomtmark så det kommunens tekniska avdelning som ansvarar för att städa upp (både inom och utanför detaljplanerat område)*. *SFS 1998:814 Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Syfte Upprätthålla en god status på byggnadsverk och motverka att tomter, allmänna platser och andra byggnadsverk än byggnader inte underhålls och sköts på ett sätt, så att risk för olycksfall och att betydande olägenheter uppkommer. Mål Minska andelen ovårdade hus, tomter, allmänna platser och andra byggnadsverk än byggnader. Aktiviteter Inventering av ovårdade byggnader och tomter och ställa krav på rättelse samt informera om trafiksäkerhetsåtgärder på tomter. 85

86 14 6. Fastighetsregistret LINA Vingåkers kommun har ett avtal (ABT-avtal) med lantmäteriets fastighetsregister vilket innebär att upprätthålla och lämna in uppgifter om kommunens och kommuninvånarnas fastigheter. Det finns olika nivåer på avtalet som kommunen träffar med Lantmäteriet och här handlar det om hur väl registret uppdateras, så att postadresser och fastighetsbildningar är up to date. Vingåkers kommun har för närvarande den lägsta nivån på detta avtal och det är bara kommunen själv som kan uppgradera sig till en högre nivå beroende på hur noggrant uppdateringen genomförs. Syfte Syftet är att ha ett väl uppdaterat fastighetsregister på kommunens och kommuninvånares fastighetsbestånd. Mål Att förvalta fastighetsregistret så att vi behåller nuvarande nivå i ABT-avtalet. Aktiviteter Ajourhålla statusen i LINA och rätta till de fel som finns och därigenom behålla den högre nivån inom ABT-avtalet. 86

87 15 7. Bostadsanpassning Bostadsanpassning är inte en del i tillsynsarbetet men är något som Vingåkers kommun inte kan neka den enskilde individen, utan det är ett lagstadgat bidrag som alla har rätt att söka och få. För att anpassa sin bostad så att man kan bo kvar hemma. Lagen kom till p.g.a. att den äldre bygglagstiftningen inte behandlade tillgänglighet som det görs i den nya bygglagstiftningens 8 kap. 4. En bostad ska ha basfunktionerna tillgodosedda i det plan som är i eller nära gatuhöjd (plan1) och som basfunktion räknas: Kök med tillhörande vitvaror och matplats Hygienutrymme för kläder Hygienutrymme för personlig hygien Sovrum Gemensamhetsutrymme (allrum, vardagsrum, altan) Om en enskild inte har basfunktionen i sin bostad och drabbats för nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga så har denne rätt att få det tillgodosett via bostadsanpassningsbidrag. Det är alltid den enskilde som söker bidraget och beställer jobben efter att beslut om bidrag har delgivits den sökande och det som ges i bidrag är personligt knutet till individen. Syfte Att bygga bort hinder och öka tillgängligheten i enskildas bostäder Mål Att se till så att den enskilde individen kan bo kvar i sin hemmiljö så långt som möjligt och minska belastningen på vårdinrättningar. Aktivitet Utreda och besluta om bostadsanpassning där så är nödvändigt för att den enskilde individen ska kunna bo kvar i sin hemmiljö. 87

88 16 8. Konsekvensanalys Konsekvensanalys I Vingåker finns idag ett antal fastighetsägare som inte sköter sina byggnader eller tomter enligt lagar och förordningar, det finns endast sporadisk tillsyn på OVK och hissar. Det görs endast så kallade brandkårsutryckningar då det befaras att människor far illa, om det är problem med sikt i vägkorsningar eller olovligt byggande m.m. I bilaga 2 Behovsutredning och i tabellerna Tillsynsplan och Tillsyn (anmälningar) anges timmar som behövs för att uppfylla de krav på tillsyn och handläggning av ärenden som kan inkomma under Dessa baseras på 2017 års utfall och beräknas vara likartad under För vi ner dessa timmar till sista tabellen som anger totalt antal arbetstimmar per år, så anger det vilket tjänstebehov som behövs för att uppnå full status inom bygglovsverksamheten exklusive hur stort tjänstebehov som behövs på bostadsanpassning. Räknas de bägge procenttalen ihop så blir tjänstebehovet 1,2 tjänster, vilket speglar läget om år 2018 blir samma som år Det som underlättade under 2017 är att vi fick en bygglovshandläggare under en liten tid och att arbetsterapeuterna på socialförvaltningen fortsätter beställa de enklare bostadsanpassningsåtgärderna. Under 2018 har vi bara en tjänst men det bedöms ändå räcka för att hålla verksamheten igång. För att inte få fel i beräkningen av behovet så räknas ändå bostadsanpassningen till 13 % av ordinarie tjänst och det som arbetsterapeuterna utför räknas sedan av på denna tjänst. Förslag till prioriteringar Samhällsbyggnadsenheten föreslår nedanstående prioritering för att få en bra tillgänglighet inom bygglovsverksamheten i Vingåkers kommun. Under 2018 kommer nämnden att prioritera: 1. inkomna ansökningar av bygglovshandlingar, anmälan, strandskyddsdispenser 2. inkomna ansökningar för bostadsanpassningar 3. följa upp påbörjade och färdigställande av byggnader (2 år och 5 år) 4. tillsyn av ovårdade tomter och byggnader/byggnadsverk 5. tillsyn OVK och hissar 88

89 Bilaga 2 Tillsynsplan Inkommande ärenden Antal/år Tim/ärende Tim/år Utfall 2017 Tim/2017 Prognos 2018 Tim/2018 Nybyggnation en- och tvåbostadshus Nybyggnation Flerbostadshus Nybyggnation av industrilokaler Tillbyggnader 15 kvm Komplementbyggnader 25 kvm Bygglov övrigt (skyltar, transform. ändring mm.) Rivningslov Tekniskt samråd Arbetsplatsbesök Slutsamråd Anmälan (eldstad, ventilation mm, inkl. tekniskt samråd) Strandskyddsdispenser Detaljplaner (yttrande) Förfrågning, rådgivning, information mm kurser och konferenser Extern samverkan (länet, grannkommuner) Intern samverkan Övrig administration (webb, planering, blanketter mm.) Summa Tillsyn (anmälningar) Antal/år Tim/ärende Tim/år Utfall 2017 Tim/2017 Enkelt avhjälpta hinder OVK Hissar för personbruk Olovligt byggande Eftersatt underhåll Ovårdad tomt Övriga klagomål Följa upp påbörjade och färdigställande av byggnader (2 år och 5 år) Summa

90 Ovanstående modell visar att en handläggare på heltid har ca timmar för kärnverksamheten och ca timmar för gemensam tid, vilket innebär att man kan planera för arbetstimmar/heltidstjänst. Vid deltidstjänst minska främst tiden för kärnverksamheten då övrig tid tas i anspråk. Exempel: Deltidsarbete 75 % ger totalt timmar varav timmar inte berör kärnverksamheten. Tid kvar till kärnverksamheten blir då 500 timmar, dvs. hälften av en heltidstjänst. Uträkning av verksamheten för 2018 Totalt arbetstimmar/år Antal Arbetstimmar/Heltidstjänst Tillsyn och bygglovsärenden *Totalt arbetstimmar/år Bostadsanpassning Heltidstjänster , *80 Ärenden gånger 3 timmar i genomsnitt 240 0, Summa 1,2 Ovanstående uträkning baseras på 2017 års statistik över bygglovsärende i Vingåkers kommun och anledningen till att det räknas ut från 2017 års statistik är att det är det närmaste som kan kommas om det ska ses framåt under ett år. I tillsynsplanen finns även med en tabell Tillsyn (anmälningar) och denna tabell baseras på beräknat antal tillsynsärenden som kan komma under Här är det särskilt en post som utmärker sig och det är att följa upp påbörjade och färdigställande av byggnader (2 år och 5 år) vilket kommer generera 270 timmar, varav 70 ärenden är sådana som startats mellan jan 2013 till dec 2017, resterande 20 ärenden är beräknat antal ärende som kommer avslutas under 2018 och som påbörjats mellan jan 2017 framtill dec Av uträkningen framgår att av totalt 1830 arbetstimmar/heltidstjänst så kommer timmar att gå åt till tillsyn och bygglovsärenden dvs. motsvarande 108 % av en heltidstjänst, 13 % tillägnas handläggning av bostadsanpassningsbidrag. 90

91 vingaker.se Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (43) Sbn SBN 2018/15 Ansökan om planbesked för Vingåkers-Sjögölet 1:52 Förslag till beslut Att samhällsbyggnadsnämnden beslutar: 1. att uppdra åt samhällsbyggnadsenheten att lämna positivt planbesked för rubricerad ansökan enligt kompletterande skiss inskickad att planavtal ska skrivas med sökande innan planarbetet påbörjas. Sammanfattning Ansökan om planbesked inkom angående förslag till ny detaljplan i syfte att bebygga ett område med enbostadshus och bostadsrätter i form av radhus. I anslutning till området föreslås även en kommunal park med badplats. Området består idag av skogsmark och är i stort oexploaterat. Samhällsbyggnadsenheten anser att området mellan gällande detaljplan (V53) och sjön bör planläggas och att vidareutveckla området med bebyggelse i linje med den i ansökan föreslagna. Dock under förutsättning att större delen av strandskyddat område längs sjön (100 m) bevaras för rekreation och friluftsliv. Vidare kan det vara positivt för hela Baggetorp att pröva planläggning av allmän bad- och båtplats i området vid sjön. Ärendets beredning Ärendet har beretts av samhällsbyggnadsenheten. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 91

92 vingaker.se 1 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår beteckning SBN 2018/ Vår handläggare Diana Soldagg diana.soldagg@vingaker.se Ansökan om planbesked för Vingåkers-Sjögölet 1:52 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsenheten föreslår att samhällsbyggnadsnämnden beslutar: att uppdra åt samhällsbyggnadsenheten att lämna positivt planbesked för rubricerad ansökan enligt kompletterande skiss inskickad att planavtal ska skrivas med sökande innan planarbetet påbörjas. Sammanfattning Ansökan om planbesked inkom angående förslag till ny detaljplan i syfte att bebygga ett område med enbostadshus och bostadsrätter i form av radhus. I anslutning till området föreslås även en kommunal park med badplats. Området består idag av skogsmark och är i stort oexploaterat. Samhällsbyggnadsenheten anser att området mellan gällande detaljplan (V53) och sjön bör planläggas och att vidareutveckla området med bebyggelse i linje med den i ansökan föreslagna. Dock under förutsättning att större delen av strandskyddat område längs sjön (100 m) bevaras för rekreation och friluftsliv. Vidare kan det vara positivt för hela Baggetorp att pröva planläggning av allmän bad- och båtplats i området vid sjön. Ärendets beredning Ärendet har beretts av samhällsbyggnadsenheten. Vingåkers kommun Växel Vingåker E-post kommun@vingaker.se Besöksadress Postgiro Parkvägen 8 Bankgiro

93 Vingaker.se 2 (4) Bakgrund Ansökan om planbesked inkom angående förslag till ny detaljplan i syfte att bebygga ett område med enbostadshus och bostadsrätter i form av radhus. I anslutning till området föreslås även en kommunal park med badplats. Området ligger inom strandskyddat område (100 m), består idag av skogsmark och är till stor del oexploaterat. Planförslaget bedöms ligga i linje med gällande översiktsplan som visar på Baggetorp som utvecklingsort och föreslaget planområde ligger inom av kommunen utpekat område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, ett så kallat LIS-område. Länsstyrelsen har dock lämnat yttrande om att de inte är av samma åsikt angående LIS, främst p.g.a. områdets närhet till Katrineholm. Norr om önskat planområde finns en gällande detaljplan från (beteckning V53), där en väg planerats på ett sätt som syftar till fortsatt exploatering (se bild nedan). Samhällsbyggnadsenheten bedömer också att området mellan gällande detaljplan och sjön fortfarande är intressant för exploatering och för att skapa en tydligare koppling mellan orten Baggetorp och sjön Viren är det positivt om hela området ner mot sjön detaljplaneras. Inringat område visar önskat planområde enligt skiss i inkommen ansökan och röda pilen visar början på väg mot fortsatt exploatering enligt gällande plan. Till höger utsnitt ur detaljplan V53. Enligt ansökan föreslås fastigheter planeras väldigt nära sjöns strandlinje. Efter besök på plats av samhällsbyggnadsenheten (plan, bygg och miljö) så bedömdes ett större område närmast sjön som viktigt att bevara för rekreation och friluftsliv. 93

94 Vingaker.se 3 (4) Däremot finns en ås, till största delen utanför strandskyddsområde, som bedömdes som möjlig att pröva för kvartersmark (se bild nedan). Inringat område visar ås och område norr om höjder, där samhällsbyggnadsenheten föreslår exploatering i sjöns närhet, medan blå skrafferat område visar strandskydd (100 m) och röda pilen visar början på väg mot fortsatt exploatering enligt gällande detaljplan. Efter ytterligare ett besök på plats, denna gång med sökande och samhällsbyggnadsenheten (plan och mät) för att bl.a. visa på åsens sträckning, så bedöms det nya utpekade området (se bild ovan), i samråd med sökande, vara intressant ur exploateringssynpunkt. Sökanden kompletterade därefter ansökan med en ny skiss över tomtindelning , som motsvarar det nya förslaget (se skiss nedan). Samhällsbyggnadsenheten anser också att det är möjligt att pröva planläggning av allmän bad- och båtplats i området vid sjön. 94

95 Vingaker.se 4 (4) Kompletterade skiss över föreslagna fastigheter ( ). Lila linje strandskydd (100 m). Samhällsbyggnadsenhetens ståndpunkt Samhällsbyggnadsenheten föreslår att samhällsbyggnadsnämnden beslutar att lämna positivt planbesked under förutsättning att i stort sett hela det strandskyddade området (100 m) bevaras för rekreation och friluftsliv, dvs enligt kompletteringsskiss inskickad i ärendet Konsekvenser Tydligare samband mellan orten Baggetorp och sjön Viren skapas. Hela området ned mot sjön planläggs på ett långsiktigt hållbart sätt. Mer exploaterad mark på bekostnad av skogsmark. Bilagor 1. Ansökan om planbesked 2. Kompletterande skiss inskickad VINGÅKERS KOMMUN Samhällsbyggnadssenheten Peter Grönlund Samhällsbyggnadschef Diana Soldagg Planarkitekt 95

96 96

97 97

98 98

99 vingaker.se Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (43) Sbn Ecos Förslag till beslut om förbud vid vite att släppa ut avloppsvatten på fastigheten xxxxx i Vingåkers kommun Samhällsbyggnadsutskottet beslut Förslå att samhällsbyggnadsnämnden beslutar 1. Att förbjuda Uddens avloppsförening, xxxxxx, att släppa ut spillvatten från WC och BDT (Bad-,disk-och tvättvatten) till den bristfälliga gemensamma avloppsanordningen på fastigheten xxxxxxxxxxxxxxxx samt fastigheterna xxxxxxxxxxxxxxxxx. Förbudet föreslås träda i kraft från och med den 1 augusti Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att förena förbud med vite om kr. Lagstöd: 26 kap 9, 14 kap 7 och 2 kap 3 Miljöbalken Sammanfattning av ärendet Avloppsanläggningen behandlar avloppsvatten från 15 arrendetomter på fastigheten xxxxxxxxxx. Avloppsföreningen betalar en årlig avgift och tillsyn görs årligen, anläggningen lades Anläggningen består av en slamavskiljare (16 m 3 ), en pumpbrunn och efterföljande infiltrationsbädd. Vid inspektioner har anläggningen varit uppdämd och den bedöms inte fungera tillfredställande. Ett beslut om förbud att släppa ut spillvatten till anläggningen träde i kraft den 1 augusti Beslutet om förbud efterlevs dock inte då man fortsatt nyttja den befintliga anläggningen och ännu inte lagt någon ny avloppsanläggning. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Justerandes sign Utdragsbestyrkande 99

100 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) Datum Vår handläggare Kristin Larsson Vår beteckning Förslag till beslut om förbud vid vite att släppa ut avloppsvatten på fastigheten xxxxxxxxxxxx i Vingåkers kommun Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslås besluta att förbjuda xxxxxxxxxxxxxxxxxx att släppa ut spillvatten från WC och BDT (Bad-, disk- och tvättvatten) till den bristfälliga gemensamma avloppsanordningen på fastigheten xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx samt fastigheterna xxxxxxxxxxxxxxxxxxx. Förbudet föreslås träda i kraft från och med den 1 augusti Samhällsbyggnadsnämnden föreslås besluta att förena förbudet med vite om kr Lagstöd: 26 kap 9, 14, 9 kap 7 och 2 kap 3 Miljöbalken Sammanfattning Avloppsanläggningen behandlar avloppsvatten från 15 arrendetomter på fastigheten xxxxxxxxxxxxxx. Avloppsföreningen betalar en årlig avgift och tillsyn görs årligen. Anläggningen lades år Anläggningen består av en slamavskiljare (16 m³), en pumpbrunn och efterföljande infiltrationsbädd. Vid inspektioner har anläggningen varit uppdämd och den bedöms inte fungera tillfredsställande. Ett beslut om förbud att släppa ut spillvatten till anläggningen trädde i kraft den 1 augusti Beslutet om förbud efterlevs dock inte då man fortsatt nyttja den befintliga anläggningen och ännu inte lagt någon ny avloppsanordning. Ärendets beredning Ärendet har handlagts av miljöinspektör på samhällsbyggnadsenheten. Inspektioner har gjorts på platsen den 2 december 2014 och den 28 oktober Detta beslut har kommunicerats med föreningen muntligen. Inga synpunkter har inkommit. Samhällsbyggnadsnämnden Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: samhallsbyggnadsnamnden@vingaker.se Pg Bg

101 Bakgrund Vingåkers kommun eftersträvar att samtliga enskilda avlopp i kommunen ska uppfylla gällande krav. Utsläpp av dåligt renat avloppsvatten kan orsaka smittspridning, övergödning och syrebrist i vattendrag och sjöar. Bakterier från avloppsvattnet kan även förorena dricksvattenbrunnar. I kommunens utbyggnadsplan i Vingåkers kommuns VA-plan, som antogs av kommunfullmäktige den 18 april 2016, anges att kommunalt VA ska anordnas i xxxxxxxxx fritidshusområde under tidsperioden (5) Samhällsbyggnadsenheten har vid inspektionerna konstaterat att avloppsanläggningen på xxxxxxxxxxxxx är bristfällig. Ett beslut om förbud att släppa ut spillvatten till anläggningen trädde i kraft den 1 augusti Avloppsanläggningen behandlar avloppsvatten från adressplatser; xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx. Alla dessa är påkopplade med WC och BDT (bad, disk och tvätt) förutom xxxxxxxxxxxx, som ej tillför spillvatten alls och xxxxxxxxxxxx som endast belastar anläggningen med BDT-spillvatten. Föreningen betalar en årlig avgift och tillsyn görs årligen. Anläggningen lades år Anläggningen består av en slamavskiljare i form av en trekammarbrunn med volymen 16 m³ (2k+1k), en pumpbrunn och en efterföljande infiltrationsbädd. Efter slamavskiljaren pumpas avloppsvattnet till en uppsamlingsbrunn som fördelar spillvatten till tre efterföljande fördelningsbrunnar. Den 18 juli 1995 besiktades anläggningen för första gången, sannolikt i samband med anläggandet. En anteckning finns i Miljökontorets ärendehanteringssystem om att makadamen inte var tvättad vid anläggandet. Det sker ingen förfällning av fosfor. Föreningen arrenderar marken till avloppsanläggningen av sommarstugeföreningen xxxxxxxxxxxx, ekonomisk förening. Vid inspektionerna har framkommit Vid inspektioner på xxxxxxxxxxxxxx den 2 december 2014 och den 28 oktober 2016 noterades brister i er avloppsanläggning. Anläggningen var vid bägge tillfällena uppdämd med vatten och slam i luftningsrör och fördelningsbrunn. Förvaltningens ståndpunkt Avloppsanläggningen uppfyller inte lagstiftningens krav och utsläpp av spillvatten från den är förbjudet. Eftersom förbudet inte uppfyllts inom utsatt åtgärdstid bör förbudet förenas med vite. 101

102 Skäl för beslutet Det har länge diskuterats en kommunal VA -anlutning av xxxxxxxx fritidsområde. Ett beslut om verksamhetsområde fattades den 18 september I mailkontakt med kommunens huvudman för VA den 30 november 2017 har dock framkommit att en påkoppling till ny kommunal avloppsanläggning kan ske först två år efter att den nya detaljplanen för området har vunnit laga kraft. Samhällsbyggnadsenheten arbetar med att ta fram en ny detaljplan för området och detaljplanen har i dagarna varit utställd för granskning. Det är dock i dagsläget omöjligt att säga när detaljplanen kommer att vinna laga kraft, då omständigheter som man inte råder över påverkar tidsplanen, exempelvis om den kommer att överklagas. Miljökontoret bedömer därmed att det skulle kunna dröja uppemot fem till sex år innan bostäderna kan anslutas till kommunalt avlopp. Miljökontoret bedömer att den bristfälliga anläggningen behöver åtgärdas innan dess, då anläggningen fungerar bristfälligt och ligger i ett område som är känsligt både utifrån hälsoskydd och miljöskydd. För att man i fortsättningen ska kunna behandla och släppa ut avloppsvatten från WC och BDT på fastigheten xxxxxxxxxxmåste ny avloppsanläggning ordnas, om inte en kommunal påkoppling kan göras innan dess. 3 (5) I xxxxxxxxxxxxx fritidshusområde finns flera små fastigheter som ligger tätt precis vid sjön Kolsnaren. I området finns många enskilda vattentäkter. Marken är genomsläpplig och dåliga avlopp kan riskera att orsaka olägenhet för människors hälsa. För Kolsnaren finns en fastställd miljökvalitetsnorm som innebär att god ekologisk status ska uppnås till år Sjön har idag otillfredsställande ekologisk status enligt vattenmyndighetens statusklassning. Åtgärder behöver genomföras i så stor omfattning som möjligt till 2021 för att god ekologisk status ska kunna nås till De miljöproblem som ligger till grund för klassningen är bland annat övergödning och förorening av miljögifter. Nämnden bedömer att det således finns ytterligare skäl att förbjuda avloppsanläggningen. Enligt 9 kap. 7 miljöbalken ska avloppsvatten renas eller tas om hand på sådant sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål ska en godtagbar avloppsanordning användas. Den befintliga avloppsanordningen på fastigheten anses inte vara godtagbar. Av den anledningen föreslås Samhällsbyggnadsnämnden besluta om förbud vid vite om kr att släppa ut ofullständigt renat hushållsspillvatten från fastigheten xxxxxxxxxxxxxxx från och med den 1 augusti Kommunicering Beslutet har kommunicerats muntligen med föreningen vid möte den 1 februari Inga synpunkter har inkommit. Åtgärder För att föreningen i fortsättningen ska kunna släppa ut avloppsvatten från WC och BDT från fastigheten xxxxxxxxxxxx måste avloppsanläggningen förbättras 102

103 och vara färdigställd senast den 1 augusti Föreningen bör därför snarast planera för en ny avloppslösning. Innan avloppsanläggningen åtgärdas måste föreningen beviljas tillstånd hos Samhällsbyggnadsnämnden. För att den nya anläggningen ska hinna färdigställas ska ansökan inkomma senast den 1 juni Ansökan ska vara komplett för att vi ska kunna göra en bedömning av ärendet. 4 (5) Följande grundkrav skall uppfyllas: 1. Dag- och dräneringsvatten ska inte ledas till spillvattenanordning. 2. Avloppsanläggningen, med undantag för eventuell infiltrerande del, skall vara tät för att förhindra in- och utläckage av vatten. 3. Avloppsanordningens funktion ska vara enkel att kontrollera. 4. Avloppsanläggningen utformas så att underhåll och service underlättas. 5. Avloppsanordningen anläggs på sådant sätt och på en sådan plats att dess funktion kan upprätthållas under anordningens längd. 6. Det finns möjlighet att ta prov på det avloppsvatten som kommer ut från anordningen. 7. Utsläpp av avloppsvatten medverkar inte till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet, exempelvis genom förorening av dricksvatten, grundvatten eller badvatten. 8. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90 % reduktion av organiska ämnen (mätt som BOD7). 9. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 70 % reduktion av fosfor (tot-p). 10. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 50 % reduktion av kväve (tot-n) 11. Åtgärder vidtas för att minimera risk för smitta eller annan olägenhet. (Källa: Havs- och Vattenmyndigheten, HVMFS 2016:17) En prövning görs i varje enskilt fall och högre krav kan komma att ställas. Lagstöd Den som är fastighetsägare har ansvar över avloppsanläggningen på sin fastighet. Detta ansvar innebär att fastighetsägaren ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att avloppsanläggningen medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. (Miljöbalken 2 kap. 3 ) 103

104 Avloppsvatten ska avledas och renas eller på annat sätt omhändertas så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanläggningar eller andra inrättningar utföras. (Miljöbalken 9 kap. 7 ) 5 (5) En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken skall efterlevas. (Miljöbalken 26 kap. 9 ) Beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite. (Miljöbalken 26 kap. 14 ) Expedieras med besvärshänvisning till; xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx VINGÅKERS KOMMUN Samhällsbyggnadsnämnden Peter Grönlund Chef område samhällsbyggnad Kristin Larsson Miljöinspektör 104

105 vingaker.se Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (43) Sbn SBN 2017/224 Detaljplan för Loke 4 m fl Förslag till beslut Att samhällsbyggnadsnämnden beslutar 1. att anta rubricerad detaljplan. Sammanfattning Syftet med detaljplanen är att möjliggöra nybyggnad av förskola (fem avdelningar, ca 100 barn) med kringfunktioner inom del av fastigheten Loke 4 m.fl. Planläggningen innebär även en översyn av intilliggande trafikytor (infarter och parkeringsytor), detta för att skapa parkeringsytor som kan samnyttjas med boende öster om planområdet och personal på Sävstaskolan i väster. Förslag till detaljplan fanns under perioden till ute för granskning. Totalt inkom fem yttranden. Synpunkter med Samhällsbyggnadsenhetens förslag till hantering har sammanställts i ett granskningsutlåtande. Samhällsbyggnadsenheten bedömer att de revideringar som gjorts efter granskningstiden är av så begränsad omfattning att en ny granskning av planförslaget inte behöver genomföras. Ärendets beredning Ärendet har beretts av planarkitekt. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 105

106 vingaker.se 1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår beteckning SBN 2017/ Vår handläggare Diana Soldagg diana.soldagg@vingaker.se Detaljplan för Loke 4 m fl Förslag till beslut Samhällsbyggnadsenheten föreslår att samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anta rubricerad detaljplan. Sammanfattning Syftet med detaljplanen är att möjliggöra nybyggnad av förskola (fem avdelningar, ca 100 barn) med kringfunktioner inom del av fastigheten Loke 4 m.fl. Planläggningen innebär även en översyn av intilliggande trafikytor (infarter och parkeringsytor), detta för att skapa parkeringsytor som kan samnyttjas med boende öster om planområdet och personal på Sävstaskolan i väster. Förslag till detaljplan fanns under perioden till ute för granskning. Totalt inkom fem yttranden. Synpunkter med Samhällsbyggnadsenhetens förslag till hantering har sammanställts i ett granskningsutlåtande. Samhällsbyggnadsenheten bedömer att de revideringar som gjorts efter granskningstiden är av så begränsad omfattning att en ny granskning av planförslaget inte behöver genomföras. Ärendets beredning Ärendet har beretts av planarkitekt. Vingåkers kommun Växel Vingåker E-post kommun@vingaker.se Besöksadress Postgiro Parkvägen 8 Bankgiro

107 vingaker.se 2 (3) Bakgrund Barn- och utbildningsförvaltningen/barn- och utbildningsnämnden har uttryckt ett behov av ytterligare förskoleplatser i Vingåker tätort. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrog Samhällsbyggnadsenheten att upprätta en ny detaljplan för att kunna bygga ut Förskolan Gränden. Under arbetet framkom att utbyggnad av befintlig förskola inte var fördelaktig, utan istället planerades för en nybyggnad. Utvärderingar av olika lokaliseringsalternativ utfördes och aktuell lokalisering ansågs vara fördelaktig med tanke på närheten till Sävstaskolan och de samnyttjandemöjligheter, av exempelvis lokaler, som läget innebär. Kommunfullmäktige beslutade , om att den nya förskolan ska byggas vid Sävstaskolan. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade om att sända ut rubricerad detaljplan för samråd och granskning. Förslag till detaljplan sändes ut för samråd till Efter samrådet upprättades en samrådsredogörelse där yttranden som framförts under samrådet, tillsammans med Samhällsbyggnadsenhetens förslag till hantering av respektive synpunkt, redovisas. Samhällsbyggnadsutskottet informerades om läget i planarbetet Ett omarbetat förslag till detaljplan sändes sedan ut för granskning till Totalt inkom fem yttranden under granskningen. Synpunkter med Samhällsbyggnadsenhetens förslag till hantering har sammanställts i ett granskningsutlåtande. Samtliga synpunkter bedöms vara tillgodosedda från både samrådsskede och granskning. Samhällsbyggnadsenheten bedömer att de revideringar som gjorts efter granskningstiden är av så begränsad omfattning att en ny granskning av planförslaget inte behöver genomföras. Samhällsbyggnadsenhetens ståndpunkt Samhällsbyggnadsenheten föreslår att samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anta rubricerad detaljplan. Konsekvenser Området kring Loke planläggs på ett fördelaktigt sätt. 107

108 vingaker.se 3 (3) Bilagor (1) Plankarta (2) Planbeskrivning (inkl genomförandefrågor) (3) Granskningsutlåtande (4) Samrådsredogörelse (5) Fastighetsförteckning Rapport från utredningarna som genomförts i samband med planarbetet återfinns på kommunens hemsida: Beslut skickas till Vid antagande, senast samma dag som justerat protokoll anslås på kommunens anslagstavla: - Länsstyrelsen - Lantmäteriet Innehåll i utskick: Protokollsutdrag med beslut inklusive bilagor under rubriken bilagor ovan. VINGÅKERS KOMMUN Samhällsbyggnadssenheten Peter Grönlund Samhällsbyggnadschef Diana Soldagg Planarkitekt 108

109 9 PLANBESTÄMMELSER 8 Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. LOKE GRÄNSBETECKNINGAR 41.5 Planområdesgräns Användningsgräns 41.5 Egenskapsgräns 4 Administrativ och egenskapsgräns n ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN 43.2 TORG E u1 n1 GATA1 Lokalgata Kvartersmark E1 Transformatorstation S Skola T Trafik EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR ALLMÄN PLATS MED ENSKILT HUVUDMANNASKAP S 12 Mark och vegetation S u1 n2 a Torg S u1 TORG 42.2 T n1 4 kap 5 2 EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK n Bebyggandets omfattning 43.0 GATA1 Marken får inte förses med byggnad, Högsta byggnadshöjd är 12 meter, kap 16 1 Markens anordnande och vegetation 42.9 n3 4 kap 11 1 Utformning n2 n4 a kap 11 1 Marken får endast förses med komplementbyggnad, Markens höjd över nollplanet, u1 n1 Endast 50 % av markytan får hårdgöras, n2 Vegetationen i form av befintliga träd ska bevaras, n3 Marken är avsedd för träd, n4 Markytan får inte hårdgöras, 4 kap 10 4 kap 10 4 kap 10 Markens höjd över nollplanet, 0.0 GRUNDKARTA 4 kap 10 4 kap 10 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER BETECKNINGSBESKRIVNING ENLIGT HMK-KARTOGRAFI Koordinatsystem: SWERF Höjdsystem: RH 2000 Huvudmannaskap Grundkartan upprättad av Vingåkers kommun, Huvudmannaskapet är enskilt för allmän plats, Lars Olsson,kart- och mätningsingenjör 4 kap 7 Genomförandetiden är 5 år från den dag detaljplanen vunnit laga kraft, Skala: 1:500 (A1) a1 Marklov krävs även för trädfällning, 4 kap 21 4 kap 15 3 Markreservat u1 Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar, Till planen hör: Planbeskrivning (inkl. genomförandefrågor) Fastighetsförteckning Behovsbedömning 4 kap 6 Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande Detaljplan för Antagandehandling Standardförfarande enligt plan- och bygglagen 2010:900 Beslutsdatum del av Loke 4 m.fl. Instans Godkänd för samråd SBN Godkänd för granskning Vingåkers kommun, Södermanlands län SBN Antagande Upprättad , rev , rev SBN Laga kraft Illustrationskarta (se planbeskrivning för förklaringar) meter 109

110 Datum Dnr 2017/ Planbeskrivning av detaljplan för del av Loke 4 m.fl. Detaljplan för del av Loke 4 m.fl., Vingåkers kommun, Södermanlands län PLANBESKRIVNING Antagandehandling Planområde markerat med röd ring Handlingar Utredningar Plankarta med bestämmelser Trafik-PM (inkl. bullerutredning), Planbeskrivning Geoteknisk undersökning, Fastighetsförteckning Miljöteknisk markundersökning, Behovsbedömning Dagvattenutredning, Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande 110

111 Planens syfte och huvuddrag Syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra nybyggnad av förskola med kringfunktioner inom del av fastigheten Loke 4 m.fl. Planläggningen innebär även en översyn av intilliggande trafikytor (infarter och parkeringsytor), detta för att skapa parkeringsytor som kan samnyttjas med boende öster om planområdet och med personal på Sävstaskolan i väster. Bakgrund Barn- och utbildningsförvaltningen/barn- och utbildningsnämnden har uttryckt ett behov av ytterligare förskoleplatser i Vingåker tätort. Utvärderingar av olika lokaliseringsalternativ har utförts. Aktuell lokalisering anses vara fördelaktigt med tanke på närheten till Sävstaskolan och de samnyttjandemöjligheter, av exempelvis lokaler, som läget innebär. Huvuddrag Detaljplanen möjliggör för nybyggnad av förskola med fem avdelningar (cirka 100 barn). Byggrätten avgränsas ytmässigt av egenskapsgränser och byggnadshöjd. Inom skolgården kan komplementbyggnader uppföras. Från Herrgårdsvägen planeras för infart och utfart till/från besöksparkering samt för ett entrétorg med utrymme för cykelparkering etcetera. Via befintlig infart till Tors väg nås den trafikyta, med parkeringsplatser och vändslinga, som i och med detaljplanen ses över. Trafikytans parkeringsplatser disponeras om för ett mer effektivt markutnyttjande. Bland annat smalnas Tors väg av genom addering av kantstensparkering. I anslutning till vändslingan tillskapas ytterligare parkeringsplatser för att tillgodose den nya förskolans behov av personalparkering. I anslutning till vändslingan, inom kvartersmarken för skolan, bereds även utrymme för en lastficka. I gränsen mellan Sävstaskolan, den nya förskolan och befintligt parkstråk i norr planeras för ett mindre trafikfritt torg med parkkaraktär. Syftet är att fysiskt länka samman de båda skolorna samt att fungera som en tydlig början/ett tydligt avslut för parken (med sitt cykelstråk) respektive trafikytan/vändslingan. Detaljplanen förutsätter, förutom en omdisponering av Sävstaskolans personalparkering, flytt av sophus och justering av parkeringsplatser tillhörande bostäderna inom Loke

112 Planprocessen Planuppdrag Samhällsbyggnadsnämnden uppdrog samhällsbyggnadsenheten att upprätta en ny detaljplan för att kunna bygga ut en befintlig förskola. Under arbetets gång framkom att det var mer fördelaktigt att istället planera för en nybyggnad av förskola och Kommunfullmäktige beslutade , om placering av ny förskola intill Sävstaskolan. Handläggning Planarbetet handläggas enligt Plan- och bygglagen (SFS 2010:900 i sin lydelse efter 1 januari 2015) och Miljöbalken (1998:808). Detaljplaneprocessen sker med standardförfarande. Detaljplanen sändes ut för samråd under perioden till Efter samrådet upprättades en samrådsredogörelse där yttranden som framförts under samrådet, tillsammans med Samhällsbyggnadsenhetens förslag till hantering av respektive synpunkt, redovisas. Ett omarbetat förslag till detaljplan sädes ut för granskning till Både samråds- och granskningshandlingar sändes till bland annat statliga myndigheter, kommunala nämnder, politiska partier, berörda intresseorganisationer och berörda fastighetsägare. Under samråd och granskning fanns handlingarna även tillgängliga på Vingåkers kommun (Parkvägen 8 i Vingåker), på biblioteket (Bondegatan 6 i Vingåker) samt på kommunens hemsida. Efter granskningen upprättades ett granskningsutlåtande i vilken skriftliga synpunkter från granskningen sammanställts. Parallellt med detta togs även antagandehandlingar för detaljplanen fram. Det aktuella planskedet är antagande då kommunfullmäktige eller samhällsbyggnadsnämnd beslutar om att anta detaljplanen. När detaljplanen antagits skickas meddelande om det till länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner och regionplaneprogram som är berörda, samt till dem som senast under granskningstiden har lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda. Efter beslutet att anta en detaljplan vinner den laga kraft tidigast tre veckor efter att beslutet tillkännagetts på kommunens anslagstavla. Detta under förutsättning att ingen överklagat beslutet och att länsstyrelsen inte heller valt att överpröva beslutet. När ett beslut att anta detaljplan vinner laga kraft anslås en kungörelse på kommunens anslagstavla och förs in i en ortstidning. 112

113 Preliminär tidplan (standardförfarande): Samrådsbeslut (Samhällsbyggnadsnämnden=SBN) Samrådstid Beslut om granskning (SBN) Granskningstid Godkännande (SBN) 2: a kvartalet 2018 Antagande (SBN) 2: a kvartalet 2018 Förenligt med kapitel 3, 4, 5 miljöbalken (MB) Detaljplanen medför markanvändning som från allmän synpunkt och föreliggande behov bedöms vara god hushållning. Detaljplanen bedöms därmed vara förenlig med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel, avseende grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Planområdet Geografiskt läge Planområdet ligger i Vingåkers sydöstra del, cirka 1 km söder om Vingåker centralstation. Området gränsar i öster mot befintliga grupperade flerbostadshus, i söder mot åkrar tillhörande Sävstaholms gård, i väster mot Sävstaskolan, i nordväst mot villabebyggelse och i norr mot parkmark. Areal Planområdet är cirka m² stort varav cirka m² i planförslaget utgörs av kvartersmark för den nya förskolan med kringfunktioner. Markägoförhållanden Detaljplanen omfattar delar av fastigheterna Loke 4 och Sävstaholm 2:325. Båda fastigheterna ägs av Vingåkers kommun. Avgränsningen av planområdet har gjorts med beaktande av fastighetsgränser, gränser för befintliga detaljplaner och fysiska strukturer såsom gångstigar. Befintlig bebyggelse Planområdet består av tidigare exploaterad mark. Bebyggelsen inom området karaktäriseras av grupperade flerbostadshus. Mellan de två grupperingarna har ytterligare tre husgrupperingar funnits (vilka revs på 1990-talet). Området för den gällande detaljplanen för Kv. Loke 1 4, m.fl. (laga kraft ) består därmed idag av stora öppna ytor. I den ena husgrupperingen i norr återfinns en familjecentral/vårdcentral. 113

114 Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer För planområdet gäller Översiktsplan för Vingåkers kommun som antogs av kommunfullmäktige i november Planområdet ingår i det i översiktsplanen utpekade området för strategisk utveckling, omfattande Vingåker tätort. I en fördjupad del från 1992 av en tidigare översiktsplan, avseende centralorten Vingåker, har området beteckningarna S2 (skola) samt B8 (Bostäder). Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Detaljplan Planområdet är sedan tidigare planlagt. Inom området finns följande detaljplaner: Loke 1 4 m.fl. Laga kraft: Genomförandetid: 10 år (till och med ). Huvudsaklig markanvändning: bostäder och vård. Den del som kommer att ingå i den nya detaljplanen omfattas av bestämmelserna B (bostäder), E (teknisk anläggning) och PARK (parkmark). Kv. Oden 1, Sävstaskolan Laga kraft: Genomförandetid: 5 år (till och med ). Huvudsaklig markanvändning: skola. Den del som kommer att ingå i den nya detaljplanen omfattas av bestämmelserna LOKALGATA (lokaltrafik), P-PLATS (parkering) och PARK (parkmark). Miljöbedömning En behovsbedömning, vars syfte är att klargöra eventuellt behov av miljöbedömning och i vissa fall miljökonsekvensbeskrivning (MKB), visar att planens genomförande inte leder till någon betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning har därmed inte upprättas. Behovsbedömningen har samråtts med länsstyrelsen. I sitt yttrande anges att länsstyrelsen delar kommunens bedömning, det vill säga att förslaget inte innebär betydande påverkan på miljön. Riksintressen Planområdet omfattas ej av några riksintresseområden. Några särskilda kultur- och naturmiljövärden (kulturmiljöklassning, Natura 2000, biotoper etc) finns ej heller inom planområdet. 114

115 Förutsättningar och förändringar Bebyggelse Förutsättningar Inom fastigheterna Loke 1 och Loke 3 inryms i dag flerbostadshus i tre plan. Loke 2 och 4 består av tidigare bebyggd mark. Fastigheterna Balder 6 och 7, nordväst om planområdet, är bebyggda med villor. I väster återfinns Sävstaskolan och sydöst om planområdet ligger Sävstaholms gård där lantbruk bedrivs. Sävstaholms gård bedöms utgöra en kulturhistoriskt intressant bebyggelse utifrån ett lokalt perspektiv. Upplevelsen av den sammanhängande bebyggelsegrupperingen bedöms förstärkas genom det tydligt avvikande arkitektoniska uttrycket inom kvarteret Loke. Därmed bedöms Sävstaholms gård ej vara känslig för nya uttryck i omgivningen. Sävstaskolan Sävstaholms gård Sävstaholms gård Bostadsbebyggelse inom fastigheten Loke 3 Förändringar Behovet av en ny detaljplan har uppstått då önskvärd tillkommande användning (skola) ej ryms inom gällande detaljplans syfte. I avgränsningen av planområdet och i placeringen av förskolan har hänsyn tagits till framtida möjligheter att, inom resterande delar av kvarteret och i enlighet med underliggande/gällande detaljplan, vidareutveckla området med ny bostadsbebyggelse. Inom planområdet regleras förskolans byggrätt och placering genom följande planbestämmelser: Prickmark (marken får inte förses med byggnad) används inom planområdet främst för att reglera skolbyggnadens placering inom kvartersmarken. Bestämmelsen används även för att säkerställa ytor för bilparkering (besöksrespektive personalparkering), lastficka, samt för entrétorg med utrymmen för cykelparkering. 115

116 På plankartan används även korsmark för att reglera skolans placering. Korsmarken får endast förses med komplementbyggnader såsom miljöstation och förråd. Skolbyggnadens höjd regleras med bestämmelse om högsta byggnadshöjd (12 meter). Då området för detaljplanen ej bedöms vara känsligt för nya arkitektoniska uttryck har byggrätten ej försetts med utformningsbestämmelser. Förskolan bör dock utformas med beaktande av flerbostadshusens och Sävstaskolans arkitektur. Hämtas inspiration från ladugårdarna tillhörande Sävstaholms gård bör skolbyggnadens huvudform tydligt framhävas. Detta genom att, med hjälp av höjdskillnader och materialval, göra de utstickande delarna tydligt urskiljbara. Särskild omsorg bör läggas på utformningen av gaveln mot Herrgårdsvägen och planerat entrétorg. Som strukturellt gestaltningsgrepp (vilket prick- respektive korsmarken säkerställer) anses det sätt på vilket befintlig bebyggelse skevar mot Herrgårdsvägen/Sävstaholmsvägen vara intressant att följa. Med detta grepp upprätthålls även strukturen att mot befintlig träddunge låta bebyggelsen förhålla sig rätvinkligt. Utvändig och invändig tillgänglighet regleras enligt BBR, Boverkets Byggregler och HIN, lagen om enkelt avhjälpta hinder. Prövning av tillgängligheten sker i samband med bygglov. Natur och friytor Förutsättningar Planområdet består till stor del av en gräsyta som tidigare varit bebyggd med flerbostadshus. I området finns även gatumark och parkeringsytor. I omgivningarna återfinns träd i olika formationer som vittnar om tidigare viktiga stråk och rumsligheter. Inom fastigheten Loke 4 (norr om aktuell planområdesgräns) återfinns exempelvis en vistelseyta inramad av träd. Övriga träd inom/i anslutning till planområdet är till större delen placerade längs vägar och fastighetsgränser. I norr och söder ansluter kvarteret Loke (fastigheterna 1-4) till det omgivande, öppna odlingslandskapet. I nordväst ansluter planområdet till ett befintligt parkstråk och strax sydväst om planområdet (på andra sidan Herrgårdsvägen) ligger Sävsta sportplats. Inom planområdet återfinns alléer som omfattas av områdesskydd enligt miljöbalken. Några särskilda kultur- och naturmiljövärden (kulturmiljöklassning, Natura 2000, biotoper etc) finns ej inom planområdet. Förändringar Utbyggnaden av förskolan innebär att de idag allmänt tillgängliga ytorna i området minskas, detta då planförslaget i huvudsak består av kvartersmark för skoländamål som kommer behöva inhägnas. Det är framförallt inom denna kvartersmark som ytor för lek och rekreation för skolbarn och personal kommer finnas. Detaljplanen möjliggör för cirka 50 m 2 friyta utomhus per barn (räknat på totalt 100 förskolebarn). 116

117 Den allmänna platsmarken i detaljplanen består av ett mindre torg och en gata (Tors väg). Den uppsamlande torgytan är placerad i mötet mellan Tors väg och parkstråket i norr. Ytan kan med fördel utformas med parkkaraktär och kan bli en delad mötesplats (för elever på både nya förskolan och Sävstaskolan) med sittmöbler och cykelparkeringar. Befintliga träd inom planområdet anses vara väsentliga för områdets karaktär och bör bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Vissa trädrader anses vara särskilt viktiga att bevara och har därmed försetts med följande planbestämmelser: n 2, a 1 På vissa ytor med prickmark återfinns bestämmelserna n 2 (vegetationen i form av befintliga träd ska bevaras) och a 1 (marklov krävs även för trädfällning). De befintliga träd som valts ut som särskilt viktiga att bevara fungerar som rumsavskiljare mellan olika ytor. Inom ytan för skolans byggrätt kan fem befintliga träd påverkas och, beroende på byggnadens exakta placering, behöva fällas. Befintlig lekplats inom fastigheten Loke 3 påverkas av detaljplanen och kan behöva flyttas något åt öster. Gator, trafik, inlastning och parkering Förutsättningar En gång- och cykelväg finns som i nordsydlig riktning förbinder Sävstaholmsvägen med Tors väg. Västerifrån kan planområdet nås via ytterligare en gång- och cykelväg som mynnar ut i Källstugugatan. Även söderifrån säkerställs i detaljplanen för Kv. Oden 1 (Sävstaskolan) en befintlig gångtunnel under Herrgårdsvägen. Tunneln förbinder framförallt gångstråk inom området för Sävstaskolan med befintlig idrottsplats. Längs Sävstaholmsvägen/Herrgårdsvägen finns i dagsläget inte någon trafikseparerad gång- och cykelväg. En trottoar löper dock längs kvartersmarken för Loke 1-4 och Sävstaskolan. På motsatt sida av vägen återfinns trottoar endast längs vissa avsnitt. Tors väg kan beskrivas som en blandtrafikyta där framförallt bilister och cyklister samsas. Närmaste busshållplatser i anslutning till området är Sävstaskolans busshållplats, Sävstaskolans vändslinga och Vingåker Sävsta. Skolgatan, Herrgårdsvägen, Tors väg och Källstugugatan ingår i det nät som trafikförsörjer Sävstaskolan. Samma vägar/gator, förutom Källstugugatan, kommer att trafikförsörja planerad förskola. Befintlig vändslinga används framförallt för busstrafik och av personal på Sävstaskolan som har sina parkeringsplatser öster om Tors väg. Hastigheten längs Sävstaholmsvägen/Herrgårdsvägen är reglerad till 40 km/tim fr.o.m. 14 november Förändringar Lokaliseringen av förskolan och planområdets avgränsning bedöms i sig vara en positiv utgångspunkt för projektet. Detta då det innebär att befintliga strukturer (såsom omgivande gator) kan utnyttjas och vidareutvecklas. Detaljplanen befäster därmed befintlig lösning med vändslinga (motsols rundkörning) för framförallt busstrafik och 117

118 lastbilar. Då utbyggnaden av förskolan innebär ökade trafikrörelser till och från aktuellt område (personal och besökande), samt ett ökat behov av parkeringsplatser, krävs dock vissa anpassningar i befintlig struktur. Ett gångstråk föreslås anläggas söder om planerad torgyta. Syftet med stråket är att koppla samman den nya förskolan med befintliga stråk intill Sävstaskolan som leder till busshållplatsen och vidare ned mot Herrgårdsvägen. I och med tillkomsten av ytterligare en skolverksamhet i området förbättras underlaget för kollektivtrafiken. Detaljplanen föranleder inte flytt av befintliga busshållplatser, dessa kan alltså finnas kvar i sina nuvarande lägen. För att få till en mer effektiv markanvändning föreslås en omdisponering av Sävstaskolans personalparkering enligt framtagen illustrationsplan. Längs vändslingan rätas parkeringsplatserna upp (i dagsläget snedställda) och Tors väg kompletteras med kantstensparkering. I anslutning till vändslingan i öster, inom kvartersmarken för den nya förskolan, reserveras ytor för personalparkering samt lastficka/varumottagning. Mot Herrgårdsvägen reserveras ytor för besöksparkering. Föreslagen struktur innebär att en ny utfart behöver anläggas mot Herrgårdsvägen, samt att läget för/utformningen av en befintlig in-/utfart behöver justeras något likaså befintlig boendeparkering (tillhörande Loke 3) till följd av den tillkommande besöksparkeringen. Boendeparkeringen behöver omdisponeras något. Parkeringslösningen innebär även att befintlig miljöstation (också tillhörande fastigheten Loke 3) behöver flyttas. Samtliga parkeringsplatser planläggs som kvartersmark för skola och omfattas av prickmark (marken får inte förses med byggnad). Under arbetet med detaljplanen har trafikplanerare rådfrågats och en trafikutredning har tagits fram (Ramböll Sverige AB, ). Utredningens sammanfattande slutsats är att trafiklösningen inom området drar fördel av möjligheten till samutnyttjande med Sävstaskolan, vilket anses effektivisera trafikytorna på ett bra sätt. Av trafiksäkerhetsskäl säkerställer strukturen att varuleveranser kan ske utan backrörelser med rundkörning. Ytterligare en positiv aspekt med strukturen anses vara att både varuleveranser och personalparkering är separerade från barnens huvudsakliga skolvägar, vilket bidrar till en trafiksäker miljö för barnen inom området. Genomförda trafikmätningar för Herrgårdsvägen visar att cirka 13% av trafikanterna överskred tidigare hastighetsgräns på 50 km/h. Vid en sänkning av hastighetsgränsen till 40 km/h kan hastighetsdämpande åtgärder öka efterlevnaden av den sänkta hastigheten. I trafikutredningen föreslås att åtgärder i form av till exempel avsmalningar, farthinder eller dylikt, utförs. En enkel trafiksäkerhetsanalys kan vara lämpligt att ta fram innan förskolan etableras. 118

119 Körslingor för olika fordonsslag Geotekniska förhållanden Förutsättningar En geoteknisk undersökning (NollTre Konsult AB, ) har genomförts. Generellt inom området utgörs jordlagerföljden av fyllning ovan ett lager torrskorpelera följt av ett lager finsand som vilar på berg. I de ytor som är gräsbevuxna finns överst ett lager mulljord. Fyllningen består till största del av grusig sand eller sandigt grus, men i rivningsrester (från tidigare tre byggnader som nu är rivna) förekommer även järnskrot. Fyllningens tjocklek varierar enligt utförda undersökningar mellan 0,5 och 1,6 m. Under fyllningen följer ett lager torrskorpelera och/eller torrskorpesilt vars tjocklek varierar mellan ca 0,5 och 1,8 meter. Därunder följer ett lager siltig finsand som mot djupet övergår till sand. Djup till fast botten av berg eller fastare friktionsjord varierar mellan cirka 9 och 11 meter. Stabiliserade vattenytor mättes i provtagningshål i samband med fältundersökningen vilka visar en grundvattenyta som varierar mellan 3,2 och 3,9 meters djup under markytan. Mätning i grundvattenrör som installerats i friktionsjordens underkant visar en grundvattenyta på ca 4,2 meter under markytan. Grundvattenytan varierar dock över tid och bedöms fluktuera mellan 2,5 och 5 meters djup. Med hänsyn till förekommande jordlager och föreliggande topografiska förhållandena är totalstabiliteten tillfredsställande och någon risk för jordskred föreligger inte vid varken befintliga eller blivande förhållanden. 119

120 Sättningarna bedöms bli små och större delen av sättningen bedöms utvecklas momentant (elastiska sättningar). Sättningar har beräknats enligt De Beer 1965 utifrån uppmätt spetstryck. Förändringar Grundläggning av byggnader: Byggnader i ett till två plan bör kunna grundläggas med kantförstyvad platta. Tyngre byggnader som är sättningskänsliga rekommenderas att pålas. Innan grundläggning för ny byggnad påbörjas bör all mulljord avlägsnas. Eventuellt kvarvarande bottenplattor under blivande byggnads grundläggning bör rivas för att inte riskera ogynnsamma sättningar under den nya byggnaden. Kontroll av kvarvarande bottenplattor utförs med provgropsgrävning i den nya byggnadens nordöstra del. Schakt- och fyllnadsarbeten: Jorden i området innehåller eller består av silt som är en flytbenägen jordart vilket skall beaktas vid schakter. Ökad risk för bottenupptryckning och bottenuppluckring föreligger, därför rekommenderas att öppna schakter succesivt återfylls med krossmaterial. Länshållning bedöms kunna ske med pumpgrop. Schaktslänter bör skyddas mot nederbörd, exempelvis presenningar. Temporära korttidsschakter kan utföras ned till ca 2,5 meter djup med släntschakt i lutning 1:1 vid gynnsamma väderförhållanden (ingen nederbörd) då inga yttre laster belastar släntkrön närmre än 1,0 meter. Dimensioneringsanvisningar: All dimensionering ska utföras enligt för projektet gällande BBR. Planerade åtgärder kan utföras med konventionella metoder utan exceptionella risker för omgivningspåverkan. Projektering och arbetsutförande för planerad byggnad kan därför hänföras till geoteknisk kategori 2 (GK2). Samtliga grundläggningsarbeten kan hänföras till säkerhetsklass 2 (SK2). Vid överbyggnadsdimensionering skall de övre jordlagren antas vara materialtyp 5A, tjälfarlighetsklass 4. För dimensionering av schakter, bärighet m.m. ska dimensionerande värden beräknas ur angivna valda värden i Tabell (sid. 7 i geotekniska undersökningen). Djupindelningen är generaliserad och för mer exakt djupindelning hänvisas till sektionsritningar i Markteknisk undersökningsrapport, MUR (se geoteknisk undersökning). Dimensionerande grundvattennivå ska antas till +40,5 eller +38,0. Den minst gynnsamma ska väljas för aktuell dimensioneringssituation. Grundvattnet ska antas ha en hydrostatisk portrycksfördelning. 120

121 Illustrationskarta 121

122 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Anläggningar Planområdet ligger inom verksamhetsområde för vatten och avlopp. Allmänna ledningar för allmänt vatten, spillvatten och dagvatten återfinns inom planområdet. Ledningarna finns i detaljplanen både inom allmän platsmark och inom kvartersmark. På kvartersmark inom avgränsade ytor/stråk återfinns följande bestämmelse: u 1 Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar Fastighetsägaren ansvarar för ledningar och övriga VA-installationer från fastighet till förbindelsepunkt. Förbindelsepunkten utgör gränsen mellan fastighetsägarens och VAhuvudmannens ansvarsområden. Förbindelsepunkten är den punkt där fastighetens servisledningar ansluts till det allmänna ledningsnätet. Inför detaljprojektering/utbyggnad behöver kapacitet i ledningsnät och pumpstationer utredas vidare. Dagvatten En dagvattenutredning (Ramböll Sverige AB, ) har tagits fram. Utredningen omfattar: - Beskrivning av dagvattenrecipienten och dess statusklassning - Beskrivning av dagvattenavrinningen före och efter exploatering - Beräkning av dimensionerande flöden före och efter exploatering (med klimatfaktor) samt erforderligt fördröjningsmagasin - Förslag till utformning av dagvattensystem för fördröjning - Översiktliga föroreningsberäkningar - Konsekvenser på recipienten av planförslaget Utredningen visar på vilka risker för människors hälsa och för miljön som kan finnas knutna till dagvattenhantering i området. Utredningen föreslår även lämpliga lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten, med utgångspunkt att fördröja regndagvatten och rena förorenat dagvatten (dagvattenflöden ut från fastigheten ska inte öka i jämförelse med dagsläget). Svenskt vattens publikationer P104, P105 samt P110 utgör grund för beräkningar och förslag i dagvattenutredningen. Utredningens slutsats är att en god dagvattenhantering, som lever upp till ställda krav, kan upprättas inom planområdet genom fördröjning och rening av dagvatten i makadam/växtbäddar, makadamdike samt avvattningsstråk och svackdike. Samtliga anläggningar förses med dränering och kopplas till dagvattenledningsnätet. För att kunna utforma dagvattenhantering i planområdet på ett effektivt sätt vad gäller rening och fördröjning har planområdet delats in i tre mindre (ungefärliga) avrinningsområden (ARO 1-3) enligt nedan. 122

123 Uppdelning av planområdet i tre avrinningsområden, ARO 1-3. Flödesberäkningarna för dessa tre avrinningsområden har baserats på ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet och klimatfaktor 1,25. Med detta som utgångspunkt ska 96 m 3 fördröjas inom planområdet för att kravet på oförändrat utflöde från området efter exploatering ska uppfyllas (se sid i dagvattenutredningen för fördelning mellan de tre avrinningsområdena). Följande avvattningsplan för området föreslås: Avvattningsplan för planområdet. I avvattningsplanen fördröjs dagvattnet via makadam/växtbäddar, ett makadamdike och utkastare som leds via avvattningsstråk till ett svackdike. Flödesriktningspilar visar vilka ytor som bidrar med dagvatten till vilka anläggningar. Utkastare från förskoletaket samt avvattningsstråk/rinnstråk visas med lila respektive röda pilar. Beroende på utformningen av svackdiket längs norra plangränsen kan det användas för till exempel pulkaåkning vintertid. Då tanken är att det endast ska hantera vatten vid mycket stora regn och att det utformas flackt borde det inte vara stående vatten i det ofta, det går även att gräva ur botten under och fylla med makadam för att få en volym där vattnet kan rinna undan fort till. Om svackdike inte passar i miljön kan ett makadamstråk vara ett bättre alternativ. I 123

124 dagvattenutredningen redovisas exempel på hur de olika anläggningarna kan utformas. Det redogörs även för hur gröna tak på ett effektivt sätt kan minska ett områdes avrinning (implementering av gröna tak är dock inget som ingår i planområdets avvattningsplan). Vidare påtalas i utredningen att genomtänkt höjdsättning av mark för byggnader, parkeringar och torgytor är vitalt för att säkerställa att dagvatten rinner/leds till valda dagvattenanläggningar. Det är även viktigt med öppna stråk vilka kan fungera som sekundära avrinningsvägar i samband med skyfall. I plankartan säkerställs genom planbestämmelser följande: n 1 n 4 Inom både planlagd prickmark och korsmark (inom avrinningsområde 1) återfinns bestämmelsen n 1 som anger att endast viss procentandel av respektive markyta får hårdgöras. Bestämmelsen syftar till att säkerställa lokalt omhändertagande av dagvatten genom infiltration och fördröjning. Beräkningar i dagvattenutredningen utgår från att 50% av gården kan hårdgöras. Svackdikets kapacitet (längs planområdets norra gräns) kan därmed justeras efter andel hårdgjord yta på gården. Mindre hårdgjord yta kan kräva mindre kapacitet hos svackdiket för att fördröja tillräcklig volym. Planbestämmelsen, som anger att yta ej får hårdgöras, återfinns inom område med bevarande av träd söder om byggrätten för skolan (avrinningsområde 3). I området säkerställs erforderlig yta för tilltänkt makadamdike Bestämmelse om vad markens höjd ska vara över nollplanet används där det behövs för att säkerställa de rinnstråk/flödesriktningar som dagvattenutredningen föreslår (plustecknet markerar läget för respektive höjd). Det nordvästra torget ska slutta mot den sydvästra parkeringen, vilken i sin tur sluttar mot infiltrationsstråket som omges av Tors väg och nämnd parkering. Entrétorget och den sydöstra parkeringen höjdsätts så att ytavrinning sker mot utplacerade växtbäddar. Vatten från förskoletaket rinner över gården mot svackdiket. I gränsen mellan avrinningsområde 1 och 2 (se bild sid. 14) bör kantsten sättas för att hindra vatten från cykelväg och torg att rinna in i avrinningsområde 1. För att säkerställa sekundära avrinningsvägar i samband med kraftiga regn (så att inte byggnader och anläggningar skadas) har höjdsättningen planerats så att vatten i samband med till exempel ett 100-årsregn leds bort från byggnader och ut på vägar och parkeringar. Planerad fastighetsmark ska därmed ligga högre än vägytor så att vägarna kan fungera som de sekundära avrinningsvägarna 124

125 när dagvattensystemen går fulla. Enligt rekommendation från Svenskt vatten bör gator ligga 50 cm lägre än golvnivå i hus (Svenskt vatten, 2011), vilket får följas upp i bygglovskedet. Sammanfattningsvis har inga större problem ur dagvattensynpunkt identifierats. Om rekommendationer för rening och fördröjning följs enligt förslag i föreliggande rapport beräknas påverkan på recipienten vara obefintlig. Bredband och tele Ledningar för bredband återfinns inom planområdet och dess dragningar säkerställs med planbestämmelse i plankartan (u 1). Ledningsägare är IP-Only Networks AB. Vid behov av kompletterande ledningsdragningar och/eller framtida justeringar av befintliga lägen är IP-Only Networks AB intresserade av att samförlägga bredband inom området. Befintliga jordkablar/kanalisationer (telekablar) säkerställs inom kvartersmark med u- områden. Ledningsansvarig är Skanova. El och värme I planområdets nordvästra del finns en transformatorstation och en panncentral varifrån underjordiska kulvertar och ledningsstråk löper i nordlig och östlig riktning. Ett fjärrvärmestråk ansluter till panncentralen från väster. Panncentralen kommer att tas bort och ersättas med ett inspektionslock. Transformatorstationens läge säkerställs i detaljplanen med planbestämmelsen E 1. I direkt anslutning till transformatorstationer blir det elektromagnetiska fältet något förhöjt. Styrkan avtar dock vanligtvis snabbt med avståndet. För att säkerställa ett skyddsavstånd på fem meter krävs att staket eller liknande placeras på kvartersmarken för skolan. Barn bör inte ha möjlighet att vistas närmre transformatorstationen än så under den tid de är i förskolan. El Vattenfall AB har elledningar (låg- och mellanspänningskablar samt skrotkablar/reservkablar) inom och i anslutning till planområdet. Dessa säkerställs inom u-område på plankartan. Fjärrvärme Den skolbyggnad som ska uppföras inom planområdet ska vara möjlig att ansluta till befintligt fjärrvärmenät. Avfall En miljöstation (med sopsortering) kommer att placeras inom kvartersmarken för förskolan. Dess exakta placering regleras ej i detaljplanen utan får bestämmas i bygglovskedet. Viktigt att tänka på då är att olägenheter kan uppstå om stationen placeras fel och/eller sköts på fel sätt. Störning från dålig lukt kan uppkomma framförallt under varma sommardagar, risk finns även att stationen lockar till sig skadedjur. En rekommendation är att stationen placeras minst åtta meter från barnens utomhusgård, friskluftsintag och/eller fönster. Viktigt att tänka på är även att tömningsfordon enkelt 125

126 ska kunna komma till och från stationen. Detta motiverar att stationen placeras i anslutning till planerad lastficka i anslutning till vändslingan. Kontakt ska tas med Vingåker Vatten och Avfall AB i ett tidigt skede under projekteringen av området och dess avfallshantering. Störningar och risker / Miljöpåverkan och hänsyn Förenligt med 3, 4 och 5 kap miljöbalken Vid detaljplanering ska hänsyn tas till gällande miljökvalitetsnormer för utomhusluft, vattenkvalitet och buller. Utomhusluft Partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) är de luftföroreningar som har de högsta nivåerna i jämförelse med miljökvalitetsnormerna till skydd för människors hälsa. De normvärden som är svårast att klara gäller för dygnsmedelvärdet av både partiklar och kvävedioxid och avser korttidsexponering vid höga halter. Från hälsosynpunkt bör lägre haltnivåer än de juridiskt bindande miljökvalitetsnormerna nås och riksdagen har därför beslutat om miljökvalitetsmålet Frisk luft. I området för aktuell plan har följande värden kontrollerats: - Beräknad halt av partiklar (PM10) för det 36:e värsta dygnet för utsläppsåret Normvärdet som ska klaras är 50 µg/m 3 (mikrogram per kubikmeter). Miljökvalitetsmålet är 30 µg/m 3 (mikrogram per kubikmeter). I området för detaljplanen är det uppmätta värdet µg/m 3 (mikrogram per kubikmeter). - Beräknad halt av kvävedioxid (NO2) för det 8:e värsta dygnet för utsläppsåret Normvärdet som ska klaras är 60 µg/m 3 (mikrogram per kubikmeter). Det finns inget miljömål definierat för dygnsmedelvärdet av NO2. I området för detaljplanen är det uppmätta värdet 9-12 µg/m 3 (mikrogram per kubikmeter). Värdena har ( ) hämtats via SLB-analys (Stockholms Luft- och Bulleranalys), en avdelning på Miljöförvaltningen i Stockholm som ansvarar för övervakningen av luftmiljön i staden. SLB-analys driver också ett regionalt system för luftövervakning på uppdrag av Östra Sveriges Luftvårdsförbund. Då detaljplanen ej är lokaliserad i ett område med höga halter bedöms kompletterande utredningar av luftkvaliteten ej behöva göras, detta med hänsyn till kommande bebyggelse och förändrad trafiksituation. Gällande miljökvalitetsnormer för luft, enligt miljöbalken kap. 5, bedöms ej överskridas. Vattenkvalitet Planområdet ingår i Tisaren-Sottern-Kolsnarens avrinningsområde som utgör den översta delen av Nyköpingsåns åtgärdsområde. För åtgärdsområdet finns beslutade miljökvalitetsnormer. Dessa är juridiskt bindande krav och för ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Utgångspunkten är att alla vattenförekomster skulle uppnå god ekologisk och kemisk status till Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i 126

127 vattenförekomsten inte får försämras. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december 2016 (för uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Endast tre vattenförekomster inom åtgärdsområdet, som är klassade till god ekologisk status idag, har miljökvalitetsnormen god ekologisk status Övriga ytvattenförekomster, inklusive Tisaren, Sottern och Kolsnarens har tidsundantag för att nå god ekologisk status till 2021 (Tisaren) respektive 2027 (Sottern och Kolsnaren). Orsak till undantagen är framförallt övergödning. Alla ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status Tisaren omfattas dock av miljökvalitetsnorm med undantag för kemisk status. Tidsundantaget sträcker sig till Ytterligare utredningar behöver genomföras för att kartlägga påverkan och vilka åtgärder som eventuellt är möjliga. Det är därför tekniskt omöjligt att nå god status till Vad gäller grundvatten har alla vattenförekomster miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 och god kvantitativ status Detaljplanen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna för Tisaren-Sottern- Kolsnarens avrinningsområde påverkas negativt, den nya skolverksamheten ansluts till det allmänna vatten- och spillvattennätet och strategier tas under planarbetet fram för lokalt omhändertagande (infiltrering och/eller fördröjning) av dagvatten. Buller Miljökvalitetsnormen för buller uttrycks som att det ska eftersträvas att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Normen följs när strävan är att undvika skadliga effekter på människors hälsa av omgivningsbuller. Eventuella bullerstörningar, från gator inom och utanför planområdet, beaktas med utgångspunkt i gällande bullerriktvärden och vägledningar vad gäller hantering av buller, detta för att undvika negativa konsekvenser på boendemiljö och hälsa. Buller Under arbetet med detaljplanen har en trafikbullerutredning tagits fram. Bullerfrågan ingår i den trafikutredning som tillhör detaljplanen (Ramböll Sverige AB, ) De riktvärden som används i bullerutredningen är från Naturvårdsverkets vägledning Riktvärden för buller på skolgård från väg- och spårtrafik (september 2017). På ny skolas skolgård som exponeras för buller från väg- eller spårtrafik bör enligt vägledningen den ekvivalenta bullernivån 50 dba, räknat som årsmedeldygn, underskridas på delar av gården som är avsedda för lek, vila och pedagogisk verksamhet. Vidare bör den maximala nivån 70 dba underskridas på dessa ytor. Angivna nivåer för de delar av gården som är avsedda för lek, vila och pedagogisk verksamhet bör underskridas för att förebygga att olägenhet för människors hälsa uppstår. 127

128 Ur framtagna ljudutbredningskartor kan utläsas att ljudnivåerna på skolgården till största delen beräknas vara under 50 db(a) ekvivalent ljudnivå och under 65 db(a) maximal ljudnivå. Ljudnivåerna närmast parkeringarna på Herrgårdsvägen och Tors väg beräknas hamna i intervallet db(a) ekvivalent ljudnivå och db(a) maximal ljudnivå. Även presenterade riktvärden för de delar av skolgården som är avsedda för lek eller annan pedagogisk verksamhet beräknas för skolgården uppfyllas, både för nuläget och i en prognos för I juli år 2017 tillämpade riksdagen nya riktvärden för buller vid en bostadsbyggnads fasad från spår- och vägtrafik. Riktvärdet har höjts från 55 db(a) ekvivalent ljudnivå till 60 db(a). Det finns dock inga riktvärden för ljudnivå vid fasad för skolbyggnader. Det finns däremot riktvärden för inomhusnivåer vilket kan kopplas till ljudnivå vid fasad och fasadens ljuddämpningsförmåga. För ljudnivåer inomhus i skolor, permanentbostäder och fritidsbostäder gäller de riktvärden som beslutades inom Propositionen 1996/97:53 Infrastrukturinriktning för framtida transporter som presenteras i Svensk standard, SS 25268: 2007: Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell. Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus (FoHMFS 2014:13) ska beaktas. Kraven på ljudnivåerna inomhus varierar beroende på byggnadens ljudklass och vilket utrymme som avses. Nedanstående värden gäller för lektionssal med ljudklass B: - 30 db(a) ekvivalentnivå - 45 db(a) maximalnivå För mer information om de olika ljudnivåerna för respektive lokaltyp och ljudklasser hänvisas till Svensk standard. I bullerutredningen redovisas att ljudnivåerna i fasad generellt beräknas till under 50 db(a) ekvivalent ljudnivå och under 70 db(a) maximal ljudnivå både för nuläget och för en prognos för Detta innebär att det sannolikt inte blir några problem att klara de ljudnivåer som krävs för inomhusnivåer i lektionssalar. Sammanfattningsvis konstateras i utredningen att ljudnivåerna för skolgården bedöms uppfylla riktvärden med god marginal och att skolan har goda förutsättningar att klara de riktvärden som finns för ljudnivåer inomhus. Förskolan anses därför ha goda förutsättningar att anläggas inom planområdet med hänsyn till bullerriktvärdena. Radon Ett högriskområde för markradon återfinns väster om planområdet. Byggnader ska, om radonhalten inom planområdet kräver, uppföras radonskyddat och eventuella åtgärder med anledning av radon ska hanteras i bygglovskedet. Föroreningar En miljöteknisk markundersökning (Structor, ) har genomförts inom planområdet. Undersökningen visar att den övre delen av marken (0-1,0 m) består av fyllnadsmassor. Fyllnadsmassorna har lite olika karaktär beroende av var på fastigheten man befinner sig. Den består överst av mullhaltig jord och under detta av silt, sand och 128

129 grus med inblandning av lera. Den underliggande naturligt avsatta jorden består av lera, silt och sand. Baserat på analysresultatet, tyder det på att fyllnadsmassorna till viss del är något påverkade av föroreningar, men att de inte är så pass förorenade att det begränsar användningen av marken. Analysresultaten visar att inga analyserade ämnen överstiger befintliga riktvärden för känslig markanvändning. De undre orörda massorna är rena. I området installerades det även två grundvattenrör och analys av vatten visar inte på något föroreningsinnehåll i detta, vilket tyder på att marken sannolikt är ren. Undersökningen visar sammanfattningsvis inte på att det förekommer föroreningar i marken som kräver sanering. Dock konstateras att det endast utförts en översiktlig markundersökning och att bara sju jordprover har analyserats, samt att det funnits flerbostadshus inom området och att det därmed inte kan uteslutas att det lokalt kan finnas föroreningar i mark som inte undersökts. Med detta i beaktande föreslås i rapporten följande åtgärder (som bedöms vara tekniskt och ekonomiskt genomförbara): - I förbindelse med framtida schakt inom området, bör massor kontrolleras med avseende på eventuella föroreningar, för att säkerställa rätt hantering. Detta gäller framförallt massor i området där det tidigare funnits byggnader och där marken kan vara heterogen i sin sammansättning. - Innan skolan tas i bruk kan risken för att komma i kontakt med eventuella okända föroreningar även minimeras genom att det övre lagret består av hårdgjorda ytor och att det inom grönytor tillförs rena massor. Se planbeskrivningens kapitel Genomförandefrågor för information om när åtgärderna ska genomföras och vem/vilka som ska ansvara för åtgärderna. Inför/under utbyggnad inom planområdet behöver det beaktas att eventuella lokala föroreningar som upptäckts i schaktmassorna kan påverka omkringliggande mark. Enligt miljöbalkens 10 kap 11 är det den som äger eller brukar en fastighet som, oavsett om området tidigare ansetts förorenat, genast ska underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Fornlämningar Några kända fornlämningar finns ej inom planområdet. Nordväst om planområdet återfinns dock ett fornlämningsområde med gravfält och boplats innehållande många fornlämningar. Detaljplanen bedöms ej kunna påverka fornlämningsområdet negativt med hänsyn till dess art och betydelse. Inom kommunen har en idé diskuterats om att inom fornlämningsområdet forma ett så kallat uteklassrum. I detta eventuella projekt kan även områdets avgränsning gestaltningsmässigt ses över och tåligheten för en ökad andel besökare utvärderas. Samråd och tillståndsprövningar enligt 2 kap. kulturmiljölagen hanteras av Länsstyrelsen. 129

130 Skulle lämningar påträffas inom planområdet under schaktningsarbete ska arbetet omedelbart avbrytas och förekomsten rapporteras till Länsstyrelsen enligt 2 kap. 5 och 10 kulturmiljölagen (1988:950). Risk för skred/höga vattenstånd Resultat från tidigare geotekniska undersökningar av området visar på att de brant stupande morän- och lerskikten gör området (norr om tilltänkt läge för förskolan) känsligt för schaktning. Den höga grundvattennivån vid samma mätning ställer krav på ordentlig dränering av området i samband med byggnation. I Geoteknisk undersökning (NollTre Konsult AB, ) som genomförts i samband med planarbetet framkommer att, med hänsyn till förekommande jordlager och föreliggande topografiska förhållandena, totalstabiliteten är tillfredsställande och att någon risk för jordskred inte föreligger vid varken befintliga eller blivande förhållanden. Läs mer under kapitel Förutsättningar och Förändringar, Geotekniska förhållanden. Planbestämmelser för att säkra viss andel genomsläppliga ytor och avrinningsvägar har införts i plankartan, och i dagvattenutredningen (Ramböll Sverige AB, ) som tagits fram föreslås lämpliga lösningar för att dagvattenflöden ut från fastigheten inte ska öka i jämförelse med dagsläget (läs mer under kapitel Teknisk försörjning). Genomförandefrågor Organisatoriska frågor Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Inom kvartersmark ansvarar det kommunala bolaget Vingåkers Kommunfastigheter AB (VKFAB) för utbyggnad av förskolan och för iordningställande av skolans kringytor, såsom parkering (för bil och cykel), entrétorg, lastficka samt skolgård med lekytor, gångstråk, förråd och miljöstation etcetera. Kommunen ansvarar för iordningställande av allmän platsmark, det vill säga Tors väg och torgyta (med parkkaraktär). Kommunen ansvarar även för iordningställande av kantstensparkering (inom kvartersmark) längs Tors väg. Vingåkers kommun föreslås ej vara huvudman för allmänna platser. Allmän plats, inom detaljplanen GATA 1 (Tors väg) och TORG, avses förvaltas av VKFAB. De aktuella delarna i detaljplanen förvaltas för tillfället av kommunen, medan angränsande del av trafikytan/vändslingan (utanför detaljplanen) förvaltas av VKFAB. Med ett enskilt huvudmannaskap för GATA 1 och TORG anses den nya och den befintliga skolan i området, tillsammans med intilliggande flerbostadshus (som ägs och förvaltas av VKFAB), kunna omfattas av en mer enhetlig förvaltning än idag. Tors väg och den föreslagna torgytan kommer mestadels att användas av personal på och besökare till de båda skolorna, men då vägen och torget norrut sammankopplas med befintligt allmänt gång- och cykelstråk, genom tidigare planlagd allmän platsmark (PARK), motiveras att dessa ytor inte planläggs som kvartersmark. Enligt fastighetsregistret finns inom Loke 4 avtalsservitut för kraftledning. Det är oklart om servituten berör planområdet, detta bör utredas i samband med fastighetsförrättning. 130

131 Kommunen, genom det kommunala bolaget Vingåker Vatten och Avfall AB, är huvudman för allmänna anläggningar rörande vatten, avlopp och dagvatten. De ansvarar även för eventuella kompletteringar som behövs i nätet fram till anslutningspunkt. Vattenfall är ansvariga för utbyggnad och förvaltning av områdets elförsörjning efter beställning från fastighetsägaren. Avtal Kommunen avser att tillsammans med VKFAB skriva ett markanvisningsavtal för berörd fastighet. I avtalet ska de grundläggande principerna för kostnadsfördelning och intäkter/utgifter till följd av fastighetsregleringar bestämmas, liksom ansvars- och kostnadsfördelning för exploateringsåtgärder. Ett nyttjanderättsavtal mellan kommunen och VKFAB för kantstensparkeringen längs Tors väg ska också upprättas. Tidplan Samrådsbeslut (Samhällsbyggnadsnämnden, SBN) november 2017 Beslut om granskning (SBN) november 2017 Antagande (SBN/Kommunfullmäktige) 2: a kvartalet 2018 Genomförandetid Genomförandetiden ska vara 5 år räknat från den dag detaljplanen vinner laga kraft. Fastighetsrättsliga frågor Ägarförhållanden Detaljplanen omfattar delar av fastigheterna Loke 4 och Sävstaholm 2:325. Båda fastigheterna ägs av Vingåkers kommun. Fastighetsreglering och fastighetsbildning Avstyckning av Loke 4 längs norra plangränsen kommer att genomföras. I samband med detta kommer även fastighetsgränsen längs östra sidan av planerat torg att rätas ut genom fastighetsreglering, så att tidigare del av vändplats (Sävstaholm 2:325) tillfaller nya avstyckningslotten. Allmän platsmark, torgytan och Tors väg (inklusive kvartersmarken längs Tors väg), avses kvarstå i kommunens ägo. Gemensamhetsanläggningar och servitut Servituten inom Loke 4 bör utredas i samband med avstyckning. Det kan bli aktuellt att släcka äldre kraftledningsservitut som troligen inte berör området (04-IM3-33/992.2 och 04-IM3-43/474.1) och att upprätta ledningsrätter inom kvartersmark. Där behov föreligger ansöker ledningsägare om ledningsrätt hos Lantmäteriet alternativt tecknar avtalsservitut med fastighetsägaren. Servitut för användande av parkering inom avstyckningslott från Loke 4 bör upprättas mellan Oden 1 och den nya avstyckningslotten, eventuellt kan också Loke 3 beröras. Lämpligtvis görs detta i samband med avstyckningen. I samband med avstyckningen kan det också bli aktuellt att inrätta en gemensamhetsanläggning för Tors väg och torg norr om denna. 131

132 Tekniska frågor Inför exploatering bör ledningsägare kontaktas via Även kabelanvisning kan beställas därigenom. Vatten och spillvatten Den nya förskolan kommer att anslutas till det allmänna vatten- och spillvattennätet. Huvudman är Vingåker Vatten och Avfall AB. Befintliga ledningar finns inom både kvartersmark (se u-områden på plankartan) samt inom allmän platsmark. Detaljplanen föranleder troligen inte att några ledningar behöver flyttas. Fastighetsägare ansvarar för ledningar och övriga VA-installationer från fastighet till förbindelsepunkt. Inför detaljprojektering/utbyggnad behöver kapacitet i ledningsnät och pumpstationer utredas vidare. Dagvatten För detaljplanen har en dagvattenutredning tagits fram (Ramböll Sverige AB, ). Innehållet i denna sammanfattas i kapitlet Teknisk försörjning. Följande ansvarsfördelning (för iordningställande och skötsel) föreslås för de presenterade anläggningarna i avvattningsplanen: - Svackdike VKFAB - Makadam/växtbädd VKFAB - Utkastare VKFAB För iordningställande av föreskrivna markhöjder (det vill säga säkerställande av rinnstråk/flödesriktningar) ansvarar VKFAB inom mark planlagd som kvartersmark för skola, samt trafik (T)och Vingåkers kommun inom mark planlagd som TORG och GATA 1. Det råder idag oenighet kring vem som ansvarar för dagvattenledning i Tors väg. Detta behöver utredas och tydliggöras så snart som möjligt. Enligt lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) 13, omfattas huvudmannens skyldighet inte av rännstensbrunnar eller ledningar som förbinder rännstensbrunnar med den allmänna VA-anläggningen. 132

133 Energiförsörjning/värme Utbyggt fjärrvärmenät finns i anslutning till planområdet och skolbyggnaden avses anslutas till detta nät. Rindi Energi AB ansvarar för fjärrvärmenätet i området. Elförsörjning Anslutning sker till Vattenfall ABs elnät i området. Mediaförsörjning Anslutning sker till det fibernät som finns framdraget i anslutning till planområdet. Leverantör och huvudman för nätet är IP-Only AB. Skanova innehar telekablar inom planområdet och önskar så långt möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge. Den som initierar flytt av ledningar bekostar också flytten. Avfall Planområdet ska försörjas av kommunal avfallshantering. Förorenad mark Genomförd miljöteknisk undersökning (Structor, ) visar att det inte förekommer föroreningar i marken som kräver sanering. Dock konstateras att det endast utförts en översiktlig markundersökning och att bara sju jordprover har analyserats, samt att det funnits flerbostadshus inom området och att det därmed inte kan uteslutas att det lokalt kan finnas föroreningar i mark som inte undersökts. Med detta i beaktande föreslås i rapporten följande åtgärder (som bedöms vara tekniskt och ekonomiskt genomförbara): - I förbindelse med framtida schakt inom området, bör massor från fastigheten kontrolleras med avseende på eventuella föroreningar, för att säkerställa rätt hantering. Detta gäller framförallt massor i området där det tidigare funnits byggnader och där marken kan vara heterogen i sin sammansättning. - Innan skolan tas i bruk kan risken för att komma i kontakt med eventuella okända föroreningar även minimeras genom att det övre lagret består av hårdgjorda ytor och att det inom grönytor tillförs rena massor. Ansvarig för åtgärderna är VKFAB. Ekonomiska frågor Kostnadsfördelning Framdragning av ledningar för allmänt vatten och spillvatten fram till förbindelsepunkt bekostas av kommunen genom Vingåker Vatten och Avfall AB och en anläggningsavgift per fastighet tas sedan ut enligt gällande VA-taxa när förbindelsepunktens läge meddelas. Kostnader för fastighetsbildning betalas och initieras av kommunen. Förrättningskostnader debiteras enligt lantmäteritaxan. Kommunen bekostar iordningställande av allmän platsmark, dvs parkering längs Tors väg och av torgyta (med parkkaraktär). 133

134 VKFAB bekostar rivning av befintlig panncentral och eventuell flytt av ledningar inom den nya avstyckade fastigheten. Plankostnadsavgift kommer att tas ut via bygglovsavgiften, enligt kommunens gällande plan- och bygglovstaxa. Inlösen, ersättning Köpeskilling för avstyckad fastighet kommer att sättas enligt kommunens markpristaxa. Medverkande tjänstemän Diana Soldagg Planarkitekt Lars Olsson Kart- och Mätningsingenjör Jörgen Svensson Trafikingenjör Kristin Larsson Miljöinspektör Peter Grönlund Samhällsbyggnadschef Planhandlingar har arbetats fram i samarbete med Lumen arkitekter AB. Vingåker, Samhällsbyggnadsenheten Peter Grönlund Samhällsbyggnadschef Samhällsbyggnadsnämndens beslut Godkänd för samråd: Godkänd för granskning: Godkänd för antagande: 2018-XX-XX 134

135 1 (4) Datum Vår beteckning / Diarienummer / Detaljplan för del av Loke 4 m.fl. Granskningsutlåtande Antagandehandling Granskning Förslaget till detaljplan har varit utställt för offentlig granskning under perioden Hur granskningen har genomförts Handlingarna har sänts ut med post till berörda sakägare, myndigheter m.fl. enligt sändlista och fastighetsförteckning. Förslaget har också varit tillgängligt på kommunens webbplats, på Vingåkers bibliotek och i Vingåkers kommunhus. Granskningen kungjordes på kommunens webbplats på kommunens digitala anslagstavla. Totalt inkom fem yttranden, alla inom granskningstiden. Samtliga yttranden finns att tillgå i sin helhet på Samhällsbyggnadsenheten. Länsstyrelsens yttrande bifogas även i sin helhet. Sammanställning över inkomna yttranden från granskningsskedet Inkomna yttranden utan erinran Länsstyrelsen i Södermanlands län, Bedömer att Länsstyrelsens framförda synpunkter under samrådet tillgodosetts och har inget mer att tillägga. Ett kommunalt antagande av detaljplanen kommer enligt granskningsyttrandet inte att prövas av Länsstyrelsen. Västra Sörmlands Räddningstjänst, Inga synpunkter. Inkomna yttranden med synpunkter Miljöenheten, Vingåkers kommun, Miljöenheten anser att utformningen av gång- och cykelstråk behöver förtydligas i plankartan. Kommentar I plankartan ingår utrymme för erforderliga gång- och cykelstråk i planlagda ytor för torg, lokalgata och trafik. I planbeskrivningen förklaras den illustrationskarta som 135

136 finns infälld på detaljplanen. Ett gångstråk (se streckad linje) föreslås anläggas söder om planerad torgyta. Syftet med stråket är att koppla samman den nya förskolan med befintliga stråk intill Sävstaskolan som leder till busshållplatsen och vidare ned mot Herrgårdsvägen. 2 (4) Miljöenheten håller det för sannolikt att varuleveranser inte enbart kommer att använda föreslagen inlastningsyta som en parkeringsficka, utan även kommer att behöva backa intill byggnaden. Kommentar Föreslagen inlastningsyta är väl tilltagen och placeringen har, i samråd med trafikplanerare som utfört tester med körslingor, valts med syftet att på ett så smidigt sätt som möjligt lösa inlastning. Miljöenheten befarar att risk finns att en otrygg gångväg skapas med föreslagen planutformning då gående från nya besöksparkeringen i södra planområdet och till Sävstaskolan skulle kunna passera inlastningsområdet till den nya förskolan. Kommentar I föreslagen detaljplan finns en flexibilitet i var entréer för gående och cyklister in på förskoleområdet kan placeras. Illustrationskartan visar att en lösning går att åstadkomma där stråk och ytor fria från biltrafik kan anläggas. Miljöenheten anser att de i dagvattenutredningen föreslagna dagvattenanordningarna bör implementeras tydligare i planen samt att ytterligare planbestämmelser för dagvattenhantering vore önskvärt. Kommentar I detaljplanen säkerställs utrymme för samtliga föreslagna anläggningar. För att ytterligare förtydliga detaljplanens intention att säkerställa ett lokalt omhändertagande av dagvatten har följande förtydligande gjorts i plankartan: - Utvidgning av område med bevarade av träd (inom entrétorget söder om byggrätten för skolan). I området inkluderas nu beräknad erforderlig yta för tilltänkt makadamdike. Ytan har även kompletterats med en ny planbestämmelse om att marken inte får hårdgöras (n 4 ). Dock har det, inför kommande detaljprojektering av utemiljön, ansetts vara väsentligt att detaljplanen inte får försvåra implementering av andra likvärdiga lösningar (i förhållande till dem som presenteras i dagvattenutredningen) varpå exakta placeringar och specifika utformningar ej anges. Istället följs kraven på lokalt omhändertagande av dagvatten upp i det markanvisningsavtal som upprättats mellan kommunen och Vingåkers kommunfastigheter AB. 136

137 Miljöenheten anser att man, ur ett dagvattenperspektiv, generellt sett måste sträva efter att minska den hårdgjorda ytan genom utformning och materialval. Barnens lekytor ska även vara bra ur ett socialt och hälsoskyddsmässigt perspektiv, och utifrån det anses att hårdgöringsgraden av barnens utomhusyta inte bör överstiga 25%. 3 (4) Kommentar Procentandelen är satt utifrån en avvägning mellan dels möjligheten att, med god marginal, kunna iordningställa de anläggningar (för lokalt omhändertagande av dagvatten) som framtagen dagvattenutredning föreslår och dels utifrån ett gestaltningsmässigt perspektiv det vill säga att säkerställa möjligheten att under kommande detaljprojektering kunna forma en välfungerande utemiljö (med till viss del funktioner som kan komma att kräva ytor av mer hårdgjord karaktär; komplementbyggnader, entréytor, uppställningsplatser och gångstråk med god tillgänglighet etc.) Miljöenheten anser generellt att utredningar och underlag bör vara färdigställda innan planen ställs ut för samråd och granskning. Kommentar Alla utredningar påbörjades inför och under samrådsskedet. Expertis inom respektive utredningsområde har därmed konsulterats under arbetets gång. Inför granskningen färdigställdes alla utredningar och fanns under granskningstiden tillgängliga. Lantmäteriet, Påpekar att vid allmän plats med enskilt huvudmannaskap inrättas oftast en gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen för de fastigheter som använder anläggningen. Lantmäteriet har i övrigt inget att erinra mot planförslaget. Kommentar Planbeskrivningen har kompletterats med att det i samband med avstyckning av fastigheten kan bli aktuellt att inrätta en gemensamhetsanläggning. Sörmland Vatten och Avfall AB, Efterfrågar ett par tillägg för förtydligande i planbeskrivningen under kapitlet Genomförandefrågor. Kommentar Efterfrågade justeringar i planbeskrivningen har genomförts (se nedan under Resultat av granskningen). Sammanställning över inkomna yttranden från samrådsskedet Samrådsredogörelse finns framtagen och samtliga yttranden finns att tillgå i sin helhet på Samhällsbyggnadsenheten. 137

138 Inkomna synpunkter som inte blivit tillgodosedda Samtliga synpunkter bedöms vara tillgodosedda från både samrådsskede och granskning. 4 (4) Resultat av granskningen Ändringar i planförslaget Följande revidering har gjorts i detaljplaneförslagets plankarta efter granskning: - Utvidgning av område med bevarade av träd (inom entrétorget söder om byggrätten för skolan). I området inkluderas nu beräknad erforderlig yta för tilltänkt makadamdike. Ytan har även kompletterats med en ny planbestämmelse om att marken inte får hårdgöras (n 4 ). I planbeskrivningen är nedan listade ändringar gjorda efter granskningsversionen: - Förtydligande av mening under kapitel Genomförandefrågor - Organisatoriska frågor, med att Vingåker Vatten och Avfall AB är huvudman för allmänna anläggningar rörande vatten, spillvatten och dagvatten. - Tillägg under kapitel Genomförandefrågor Tekniska frågor Dagvatten, sista stycket, med meningen: Enligt lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) 13, omfattas huvudmannens skyldighet inte av rännstensbrunnar eller ledningar som förbinder rännstensbrunnar med den allmänna VA-anläggningen. - Tillägg under kapitel Genomförandefrågor Fastighetsrättsliga frågor Gemensamhetsanläggningar och servitut, sista stycket, med meningen: I samband med avstyckningen kan det också bli aktuellt att inrätta en gemensamhetsanläggning för Tors väg och torg norr om denna. - Tillägg under kapitel Genomförandefrågor Ekonomiska frågor, med meningen: Plankostnadsavgift kommer att tas ut via bygglovsavgiften, enligt kommunens gällande plan- och bygglovstaxa. - Beskrivning av planbestämmelsen n 4. Samhällsbyggnadsenheten bedömer att de kompletteringar och revideringar som gjorts efter granskningen är av så begränsad omfattning att en ny granskning av planförslaget inte behöver göras. Peter Grönlund Samhällsbyggnadschef Vingåkers kommun Diana Soldagg Planarkitekt Vingåkers kommun Samhällsbyggnadsnämndens beslut Godkänd för antagande: 2018-XX-XX 138

139 GRANSKNINGSYTTRANDE Datum Dnr Rune van den Brink Doss Vingåkers kommun Detaljplan för del av Loke 4 med flera, Vingåker, Vingåkers kommun Er beteckning 2017/ , handlingar inkomna till Länsstyrelsen Länsstyrelsen har mottagit förslag till detaljplan för granskning enligt 5 kap. 20 plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Detaljplanen handläggs med standardförfarande. Syftet med planen är att möjliggöra nybyggnad av förskola med kringfunktioner inom del av fastigheten Loke 4 m.fl. Planläggningen innebär även en översyn av intilliggande trafikytor (infarter och parkeringsytor), detta för att skapa parkeringsytor som kan samnyttjas med boende öster om planområdet och med personal på Sävstaskolan i väster. Under granskningstiden ska Länsstyrelsen yttra sig över planförslaget, om Länsstyrelsen bedömer att riksintressen enligt miljöbalken inte tillgodoses, miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken inte följs, strandskydd upphävs i strid med gällande bestämmelser mellankommunala intressen inte samordnats på ett lämpligt sätt bebyggelse eller byggnadsverk blir olämpliga med hänsyn till hälsa eller säkerhet eller risken för olyckor, översvämning eller erosion. Länsstyrelsens synpunkter Granskningsförslaget har beaktat de synpunkter som framfördes i Länsstyrelsens samrådsyttrande daterat Länsstyrelsen har inget ytterligare att tillägga i frågan om hur det nu utställda planförslaget tillgodoser statliga eller andra allmänna intressen och bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap. 10 PBL och nu kända förhållanden att ett antagande av detaljplanen inte kommer att prövas. I handläggningen har samråd skett med Patrik Holmer (förorenade områden. Rune van den Brink Planhandläggare Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post NYKÖPING Stora torget sodermanland@lansstyrelsen.se Organisationsnr PlusGiro Bankgiro Faktureringsadress Internet FE FRÖSÖN 139