Europaparlamentets resolution om ökad sjösäkerhet med anledning av oljetankern Prestiges förlisning (2003/2066(INI))

Transkript

1 P5_TA-PROV(2003)0400 Ökad sjösäkerhet Europaparlamentets resolution om ökad sjösäkerhet med anledning av oljetankern Prestiges förlisning (2003/2066(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av Erika I och Erika II-paketen, med beaktande av sin resolution av den 21 november 2002 om katastrofen med oljetankern Prestige utanför Galiciens kust 1, och dess tidigare resolutioner om sjösäkerhet, med beaktande av sin resolution den 19 december 2002 om sjösäkerhet och åtgärder för att mildra följderna av olyckan med oljetankern Prestige 2, med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 december 2002 om ökad sjösäkerhet med anledning av oljetankern Prestiges förlisning (KOM(2002) 681), med beaktande av slutsatserna från transportministrarnas rådsmöte den 6 december 2002, med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Köpenhamn den december 2002, med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 mars 2003 om åtgärder för att ta itu med konsekvenserna av Prestigekatastrofen (KOM(2003) 105), med beaktande av det spanska transportministeriets rapport av den 7 mars 2003 om sjösäkerhet och olyckan med oljetankern Prestige, med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 17 mars 2003 om oljetankfartyget Prestiges förlisning (SEK(2003) 351), med beaktande av IACS (Internationella klassificeringssällskapet) rapport om den utredning av oljetankern Prestiges förlisning som genomförs av ABS (Amerikanska sjöfartsmyndigheten), med beaktande av de tekniska analyser av den 28 februari 2003 som ABS genomfört angående de ekonomiska förlusterna med anledning av olyckan med oljetankern Prestige, med beaktande av det skriftliga uttalande som befälhavaren på Prestige, kapten Apostolos Mangouras, framlade till Europaparlamentet vid den offentliga utfrågningen den mars 2003, 1 2 P5_TA(2002)0575. P5_TA(2002)0629.

2 med beaktande av uttalandena från La Coruñas hamndirektör Serafín Déaz Regueiro och bärgningsföretaget SMIT Salvages vd Hans van Rooij till Europaparlamentet vid den offentliga utfrågningen den mars 2003, med beaktande av rapporten från vd:n för rederiet Universe Maritime LTD som äger oljetankern Prestige, med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets vårmöte den mars 2003, med beaktande av Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) konferens den maj 2003 om inrättande av en kompletterande oljeskadefond, med beaktande av artikel 163 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för regionalpolitik, transport och turism och yttrandena från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor och fiskeriutskottet (A5-0278/2003), och av följande skäl: A. Europaparlamentet anser att denna resolution utgör ett viktigt steg mot ett klarläggande av orsakerna till olyckan med Prestige. Mot bakgrund av att många nya fakta framkommit, exempelvis nya beräkningar av hur mycket olja som runnit ut från vraket, samt behovet av att fastställa ansvarsfrågan, måste emellertid parlamentets arbete aktualiseras och fullföljas för att man skall kunna bilda sig en klar uppfattning om orsakerna till och konsekvenserna av olyckan. B. Prestiges förlisning skadade allvarligt havsmiljön och kustområdena i Spanien och Frankrike, särskilt den galiciska kusten, och åsamkade även befolkningen i dessa områden och deras levnadsförhållanden stora skador. C. Tack vare de lokala spanska myndigheternas insatser och det utomordentliga arbete som utfördes av lokalbefolkningen och av tusentals frivilliga från miljöorganisationer och andra organisationer under månaderna efter katastrofen har man kunnat undvika att berörda kustområden drabbades i ännu större utsträckning än vad som nu skett. D. Den tunga oljan från Prestige fortsätter att flyta in mot Galiciens kust, norra delen av Iberiska halvön och den franska Atlantkusten, via Bretagne, och den hotar till och med den engelska kusten. E. Först och främst måste man på ett ändamålsenligt sätt lösa frågan om hjälp till fartyg i nöd och tillgång till platser och hamnar där fartyg kan söka skydd. F. Den verkliga orsaken bakom oljetankern Prestiges förlisning är svår att utröna, eftersom fartyget sjönk på mycket djupt vatten och inte kan bärgas. G. En stor del av lasten sjönk tillsammans med fartyget och kan utgöra ett hot i framtiden. H. Det har bekräftats att Prestige den 13 november 2002 fick skador i ballasttankarna, där man 2001 utfört omfattande reparationer i Guanzhou (Kina), dvs. bara 18 månader tidigare. Vid den sista inspektionen av ballasttankarna som genomfördes i Dubai i maj 2002 undersökte inspektörerna från klassificeringssällskapet ABS inte tankarnas insida.

3 I. Prestige användes som flytande oljedepå i cirka ett år och angjordes under denna tid regelbundet av andra fartyg, hela tiden på samma fartygssida. Det är viktigt att sådan riskabel användning inrapporteras till klassificeringssällskapen så att de kan förbättra sina kontroller och inrikta sig på liknande risker. J. De spanska myndigheternas bedömning av vilket skick fartyget befann sig i, vilken kompetens besättningen hade och kvaliteten i de kontroller som fartyget genomgått, stämmer inte överens med intygen från bland annat SMIT-salvage, försäkringsbolagen och klassificeringssällskapet. En så kallad svart låda ombord hade kunnat bringa klarhet i detta. K. Tidsaspekten är alltid mycket viktig vid sådana haverier. Anordningen för fastgörande av bogserbåtar i fartygets akter gick inte att nå på grund av den situation fartyget befann sig i, och bristen på arbetskraft ledde till att det tog nästan 24 timmar innan Prestige kunde fastgöras vid bogserbåtar. L. Alla inblandade ansåg ända från början att Prestige var så skadad att fartyget inte skulle kunna klara stormen. M. Fartyget hade endast förlorat mellan och ton olja när det fortfarande hade kunnat föras till en skyddad plats, en åsikt som framfördes av experterna under parlamentsutfrågningen. N. Om fartyget hade förts till en skyddad plats hade man kunnat undvika ytterligare utsläpp och koncentrera resurserna på att avlägsna den utläckta oljan för att på så sätt undvika den omfattande föroreningen och att fartyget förliste. O. De spanska myndigheterna gav order om att det förlista fartyget skulle bogseras ut på öppet hav eftersom de var övertygade om att de därmed skulle få mer tid att hindra utsläppen. Detta beslut innebar att ett betydligt större område drabbades. Enligt de uppgifter som finns tillgängliga gjorde de spanska myndigheterna inte de inspektioner som krävdes för att bedöma omfattningen av skadorna på fartygsskrovet innan de fattade beslutet om vad som skulle göras med Prestige. P. Beslutet att avlägsna fartyget stöddes av huvuddelen av befolkningen och institutionerna i det område som gränsar till olycksplatsen. Q. Bärgningsmanskapet och kaptenen bad däremot flera gånger om tillåtelse att få bogsera in fartyget till hamn eftersom de var övertygade om att de på det sättet skulle kunna kontrollera utsläppet och rädda fartyget. De spanska myndigheterna avvisade konsekvent denna begäran. R. En analys av händelserna visar att alla inblandade i en nödsituation är tvungna att under stor tidspress och med hänsyn till de risker som dessa situationer innebär för personer, egendom och miljön fatta beslut som får omfattande följder för ekonomin och miljön. Därför är det mycket viktigt att de behöriga myndigheterna får tillgång till ett protokoll om ett gemensamt handlande, tydliga orderstrukturer, katastrofplaner och välutrustade nödhamnar. S. De samlade produktionsförluster som drabbade den galiciska fiskenäringen (enligt officiell statistik) under de 15 första veckorna 2003 uppgår, jämfört med samma period

4 2002, till 32 miljoner euro. I vissa hamnar uppgick förlusterna till 50 procent av föregående års produktion. Fångstsiffrorna i hela Galicien är högst procent av siffrorna för samma period föregående år. På biologisk nivå kan det konstateras en minskning av vissa arter och av deras marina livsmiljö (alger). T. Nästan 400 soldater som har deltagit i saneringsarbetena efter oljeutsläppet från Prestige har enligt spanska regeringskällor fram till mars 2003 drabbats av olika hälsoproblem, medan konsekvenserna för befolkningens och de frivilligas hälsa fortfarande håller på att undersökas, och det skulle kunna visa sig att ett ännu större antal människor drabbats. U. Prestiges kapten var enligt ett domstolsbeslut tvungen att finnas tillgänglig för det spanska rättsväsendet och kunde därför tyvärr inte medverka personligen i Europaparlamentets offentliga utfrågning. Tyvärr var inte heller IMO närvarande vid detta tillfälle. 1. Europaparlamentet uppmanar talmanskonferensen att välvilligt behandla varje begäran om tillsättande av ett tillfälligt utskott som efter ingående lägesanalys skall fördjupa utredningen av orsakerna till och verkningarna av olyckan med Prestige, utvärdera sjösäkerhetsnormerna mera allmänt taget samt efterlevnaden av gemenskapslagstiftningen, söka skapa garantier för att rekommendationerna i denna resolution faktiskt genomförs och föreslå alla ytterligare åtgärder som eventuellt kan komma att behövas för att en olycka av det slag som hände med Prestige, med alla dess konsekvenser, inte skall upprepas. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet och allmänheten om nya fakta som kommer fram i utredningen av orsakerna och omständigheterna kring Prestigeolyckan, om de planer medlemsstaterna antagit och inlett för att avlägsna den olja som finns i vraket och sätta stopp för de fortsatta förorenande utsläppen, om den ekonomiska ersättningen till samtliga drabbade, om återhämtningen för all drabbad ekonomisk verksamhet och om miljöskyddet och miljösaneringen i de drabbade områdena. 3. Europaparlamentet uttrycker sin beundran för det extraordinära arbete som sjömän, sjömansorganisationer och frivilliga gjort i Galicien och andra drabbade länder. Arbetet har visat sig vara avgörande för att hindra att oljan når flodmynningarna och för att avsluta det enorma saneringsarbete som krävts på stränder och klippor. 4. Europaparlamentet gläder sig åt att ingen förolyckades vid förlisningen, eftersom det främsta målet med sjösäkerhetsbestämmelserna är att rädda människoliv. 5. Europaparlamentet anser att prioriteterna främst bör vara att å ena sidan garantera besättningens säkerhet, eftersom det alltid skall vara möjligt att lokalisera och rädda besättningen i samband med en allvarlig olycka till sjöss, och å andra sidan att garantera deras verksamhet och skydda havet som resurs. 6. Europaparlamentet kräver att den plåt från ballasttanken på styrbordssidan som fartyget förlorade före förlisningen skall bärgas och undersökas för att man skall kunna fastställa kvaliteten på stålet och svetsfogarnas kvalitet.

5 7. Europaparlamentet beklagar att vraket, där det fortfarande finns över ton olja kvar, fortfarande läcker, ett år efter olyckan. Parlamentet är bestört över bristen på insyn i beslutsfattandet och över de hittillsvarande rutinerna, som inte kunnat förhindra upprepade oljeutsläpp utmed Atlantkusten. Parlamentet uppmanar rådet, kommissionen och Europeiska sjösäkerhetsbyrån (EMSA) att med alla tillgängliga tekniska resurser hjälpa de spanska myndigheterna att stoppa läckaget och bärga vraket. Parlamentet uppmanar kommissionen att med jämna mellanrum rapportera om vad som görs åt vraket och går ut med ett upprop om att den olja som tagits till vara skall behandlas och lagras på ett ställe med lämpligt skydd. Parlamentet vill ha en förteckning över ställen där olja från tidigare oljeutsläpp längs med EU:s kuster lagrats och önskar att de berörda myndigheterna anmodas gå ut med information om hur spilloljan behandlats och vilka behandlingssystem som använts samt att en tidsplan skall utarbetas för bortskaffandet eller behandlingen av sådana ämnen, varvid förbränning skall tillåtas som behandlingsmetod endast om den sker i enlighet med gemenskapslagstiftningen. Ökad sjösäkerhet på EU-nivå 8. Europaparlamentet betonar att man främst genom de två Erika-paketen redan vidtagit viktiga åtgärder för att göra sjöfarten i europeiska farvatten säkrare och att det viktigaste måste vara att medlemsstaterna snabbt och till fullo inför och framför allt noggrant tillämpar relevanta regler och bestämmelser. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om att förkorta tidsfristerna för genomförande. 9. Europaparlamentet konstaterar att Prestigeolyckan klart och tydligt visar att de förberedelser som gjorts för att kunna hjälpa nödställda fartyg inte räcker. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta med EMSA för att se till att de nationella katastrofplanerna följs till punkt och pricka och utförs i rätt tid, att nödhamnar utses samt att medlemsstaterna anger under vilka förhållanden de anser att det skall vara obligatoriskt att uppsöka nödhamn. Parlamentet anser även att medlemsstaterna bör förses med nödvändiga medel för att de skall kunna genomföra katastrofplanerna. 10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att före februari 2004 lägga fram förslag om ekonomisk kompensation för nödhamnar samt undersöka möjligheten att införa ett ekonomiskt ansvarssystem för hamnar som vägrar ta emot nödställda fartyg. 11. Europaparlamentet betonar att varje medlemsstat måste ha tillgång till en tydlig beslutsstruktur och orderkedja i händelse av sjönödssituationer och en ansvarig myndighet som står för nödvändiga rättsliga, ekonomiska och tekniska beslut och fattar beslut av mera tvingande art i nödsituationer inom territorialvattengränsen och de exklusiva ekonomiska zonerna. 12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en inventering för EMSA över de olika befälstrukturerna och ansvariga myndigheterna vid sjönödssituationer (som franska Préfecture maritime eller brittiska Secretary of State Representative) och att lägga fram rekommendationer för hur man skall kunna ta fram bästa praxis, främja samarbetet mellan medlemsstaterna och införa europeiska minimiregler på detta område. 13. Europaparlamentet anser det vara nödvändigt att inrätta särskilda beredskapsplaner i områden med omfattande sjöfart, varvid myndigheterna i berörda områden måste ha tillräckligt stort manöverutrymme för att självständigt kunna agera när allvarliga olyckor inträffar.

6 14. Europaparlamentet uppmanar EU att genom kommissionen inrätta en struktur för samordning och handlande som gör att unionen kan ingripa i nödsituationer genom att kanalisera stödet från första stund. 15. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att utrusta EMSA med en oljebekämpningsflotta och dithörande teknisk utrustning. 16. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att inom IMO ta initiativet till att det inrättas obligatoriska farleder och trafiksepareringssystem i ekologiskt känsliga havsområden som är svåra att navigera, varvid de erfarenheter som finns i medlemsstaterna bör tas till vara samt rapport avläggas inför parlamentet. 17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt lägga fram ett förslag till rådet och parlamentet för att se till att också bunkerolja som används som motorbränsle i nya fartyg förvaras i säkra, dubbelskroviga tankar, eftersom frakt och containerfartyg ofta innehåller tunga bränslen (HFO) som motorbränsle i sina oljetankar och att mängden olja i dessa tankar avsevärt kan överstiga lasten i mindre oljetankfartyg. 18. Europaparlamentet är medvetet om att försvarsfrågorna ingår i de olika medlemsstaternas exklusiva befogenheter men uppmanar ändå dessa att utesluta oljetankfartyg med enkelt skrov från sina militära flottor och övriga oljetankfartyg som i enlighet med gemenskapslagstiftningen skall dras tillbaka från gemenskapens vatten. 19. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att noggrant kontrollera den olagliga rengöringen av fartygens slag till havs eftersom dessa utsläpp är en av de främsta föroreningsorsakerna. 20. Europaparlamentet välkomnar branschens förslag om att oljetankfartyg skall vara skyldiga att täckas av ett s.k. Emergency Response System 24 timmar om dygnet som vid incidenter kan hjälpa till med en bedömning av fartygets skick och se till att läget stabiliseras. Parlamentet föreslår att detta förslag skall gälla samtliga fartyg med farlig eller förorenande last. 21. Europaparlamentet konstaterar att dubbelskroviga tankfartyg förknippas med särskilda säkerhetsrisker (korrosion, metallförsvagning, explosionsrisk, innerväggarna, risker vid kollision). Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast låta EMSA undersöka frågan närmare, och att föreslå åtgärder för att minimera riskerna. 22. Europaparlamentet uppmanar även EU att främja konstruktionen av fartyg med dubbelskrov vid europeiska varv och, om möjligt, som en kompensationsåtgärd i de regioner som drabbats hårdast av olyckor med fartyg som transporterar farligt gods. 23. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att noggrant kontrollera och övervaka trafik inom 200 sjömil från land med fartyg som fraktar och riskerar att släppa ut farlig last. Parlamentet är dock oroat över det beslut som flera medlemsstater har fattat om att utestänga dessa fartyg från farvatten närmare än 200 sjömil från kusten och fruktar att detta kommer att medföra att dessa fartyg kommer att segla alltför långt från land vilket innebär stora risker för besättningen och miljön vid olyckstillbud (p.g.a. storm eller haveri). Parlamentet uppmanar även medlemsstaterna att se till att de under sådana omständigheter har tillgång till nödvändig teknisk räddningsutrustning för att garantera att besättningen får hjälp och att den marina miljön bevaras.

7 24. Europaparlamentet begär att förbudet för fartyg med enkelskrov som transporterar tung eldningsolja eller farligt gods i allmänhet att lägga till i hamnar eller vid ankringsplatser i EU, på grundval av särskild gemenskapslagstiftning skall utvidgas till att gälla fartyg som går i gemenskapens farvatten. 25. Europaparlamentet stödjer kommissionens förslag om att medlemsstaterna skall vidta en samordnad åtgärd för att undersöka och utarbeta olika lösningar för att skydda sina kustvatten särskilt territorialvattnet och den exklusiva ekonomiska zonen mot fartyg som utgör ett hot mot den marina miljön. Enligt förslaget skall kuststater åläggas att vägra sådana fartyg tillträde som utgör ett uppenbart miljöhot och som inte följer grundläggande säkerhetsnormer. 26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja användningen av sjötrafikledningssystem med den senaste satellit- och transpondertekniken som gör det möjligt att bättre övervaka fartygens kurs på större avstånd genom att dra fördel av utvecklingen av Galileoprojektet och de tjänster som den globala övervakningen av miljö och säkerhet (GMES) erbjuder. 27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom IMO undersöka hur man genom ytterligare tekniska krav för fartyg som fraktar farlig last kan förbättra säkerheten, särskilt genom obligatorisk bärgningsutrustning eller utrustning för att genast råda bot på föroreningar i liten skala samt en intern årlig undersökning av samtliga ballasttankar i de fall fartyget är mer än 15 år gammalt. 28. Europaparlamentet välkomnar kommissionen positiva inställning till sådana beskattningsåtgärder som beslutats av vissa medlemsstater för att uppmuntra rederier att åter registrera fartyg i europeiska länder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att de har tillräcklig administrativ kapacitet för att sådan återflaggning skall vara möjlig och införa strikt kontroll av stater som erbjuder återflaggning. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att åter behandla frågan om att inrätta ett europeiskt fartygsregister. 29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt lägga fram ett förslag för att förstärka kontrollerna i hamnarna genom att minska tidsintervallerna mellan inspektionerna av högriskfartyg, och genom att utvidga lotsarnas rapporteringsskyldighet till att även om fatta fartyg som går i transittrafik utanför Europas kust samt genom att tillämpa målet om 25 procent (alltså att 25 procent av fartygen bör inspekteras) i varje hamn med betydande sjötrafik i stället för i landet som helhet, varvid, enligt parlamentets åsikt, begreppet betydande sjötrafik bör handla både om trafikvolym och om mängderna farligt och förorenande gods. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ställa nödvändiga medel till förfogande för dessa kontroller, samt att öka antalet kontrollörer, förbättra deras arbetsvillkor och arbetssätt. 30. Europaparlamentet anser att problemet med avsaknaden av ett gemensamt språk bland dem som arbetar till sjöss också måste tas upp. Den standardvokabulär som IMO utarbetat måste förbättras, och IMO måste ta fram videor för arbetsplatsutbildning ombord på fartygen, något som redan gjorts av vissa redare.

8 31. Europaparlamentet välkomnar förslaget till direktiv om föroreningar orsakade av fartyg och införandet av påföljder, inbegripet brottspåföljder, för föroreningsbrott (KOM(2003) 92), eftersom olagliga utsläpp i havet är största orsaken till att haven förorenas. 32. Europaparlamentet är bekymrat över den ökande brottsligheten bland sjöfolk och det dåliga rykte detta ger sjömansyrket. 33. Europaparlamentet beklagar att fartygskapten Mangouras behandlas som en brottsling fast han inte är ansvarig för den skada som fartyget förorsakat. Parlamentet uppmanar de rättsliga myndigheterna i Spanien att häva husarresten för Prestiges kapten. 34. Europaparlamentet kräver att en europeisk kustbevakningsenhet skall inrättas och att den skall tilldelas den behörighet och de instrument som krävs. Enheten skall göra stränga kontroller, vidta straffrättsliga åtgärder mot illegala fartygsutsläpp samt se till att vissa fartygsrutter respekteras. Framför allt skall enheten så snabbt som möjligt samordna nödvändiga åtgärder vid haveri och anvisa fartygen skyddade platser och nödhamnar. 35. Europaparlamentet konstaterar att undersökningar av olyckor och incidenter till sjöss för närvarande görs av den stat där det drabbade fartyget är registrerat och av den kuststat som är drabbad. Parlamentet anser att det mot bakgrund av andra olyckor och incidenter till sjöss är nödvändigt att utarbeta klara riktlinjer inom EU för oberoende undersökningar av olyckor och incidenter. Parlamentet anser att man bör inrätta ett oberoende undersökningsorgan i medlemsstaterna eller om möjligt på EU-nivå. Förbättrad sjösäkerhet på global nivå 36. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att EU går med i IMO och ger kommissionen mandat att förhandla på EU:s vägnar med IMO. 37. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra sitt bästa för att nå en överenskommelse med IMO om att minska och avskaffa användningen av enkelskrovade tankfartyg i hela världen genom en ändring i Marpol-konventionen. 38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra allt för att en överenskommelse kan nås inom IMO om en internationell konvention om skyddade platser. 39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se över IMO:s fartygsklassificeringsbestämmelser och att föreslå striktare krav på rapportering från rederiernas sida till klassificeringssällskapen om ändringar i hur fartygen används. 40. Europaparlamentet upprepar behovet av att på internationell nivå och inom gemenskapen skapa heltäckande mekanismer för teknisk inspektion som gör det möjligt att få fram trovärdiga uppgifter om i vilket skick fartygen verkligen befinner sig. 41. Europaparlamentet efterlyser att man ändrar tolkningen av och anpassar FN:s bestämmelser om navigering i exklusiva ekonomiska zoner och på öppet hav för att kuststater skall kunna vidta åtgärder mot fartyg som utgör ett hot mot miljön och säkerheten till havs.

9 42. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för IMO eftersträva införande av obligatorisk fartygsleder och begränsningar för sjöfarten i särskilt känsliga områden för att skydda kustområdena, ett obligatoriskt kontrollförfarande av stater med registrerade fartyg för att bekämpa bekvämlighetsflagg, samt strängare krav på hamnkontrollerna. 43. Europaparlamentet pekar på vikten av effektiva kommunikationer, inte minst i nödsituationer, mellan fartyg, bärgningsmannskap och myndigheter på land. Parlamentet förespråkar därför tillfredsställande engelskakunskaper inom sjöfarten. Ekonomiska aspekter 44. Europaparlamentet kräver en ökning av redarnas andel av det ekonomiska ansvaret genom en intern ändring av IMO:s bestämmelser om internationella regler om skadestånd och ekonomiskt ansvar. Parlamentet uppmanar kommissionen att, om detta skulle visa sig vara ineffektivt, lägga fram ett förslag om regler för skadestånd och ersättning för det utvidgade EU. 45. Europaparlamentet kräver att principen att förorenaren betalar skall tillämpas fullt ut för den marina miljön dels genom en ordning med egentligt straffansvar för att bestraffa de ansvariga för incidenter, dels genom att ett system för en internationell kompensationsfond utvecklas enligt principen att förorenaren betalar för att kompensera kustborna och finansiera återställandet av miljön. Finansieringen av fonden skulle omfatta hela transportkedjan (flaggstater, befraktare, ägare till lasten och fartygsägare). Fonden skulle bestå av två delar, en del för transporter av kolväten och den andra delen för transporter av andra farliga ämnen. 46. Europaparlamentet välkomnar IMO:s beslut om att höja taket för IOPC-fonden (internationella fonden för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja) till högst omkring 1 miljard euro i skadestånd per olycka. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utan dröjsmål ratificera det aktuella protokollet. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se till att offren för Prestigekatastrofen får ersättning för sina skador till fullt belopp så snart som möjligt. 47. Europaparlamentet kräver att EU utan dröjsmål beslutar om att höja försäkringstaket för hela sjötransportkedjan och drar nödvändiga slutsatser från erfarenheterna med den amerikanska lagstiftningen efter Exxon Valdez-olyckan. Parlamentet anser att ett sådant EU-beslut skulle tvinga fram en nödvändig ändring av den gällande reglerna inom IMO som skulle gynna samtliga hav och länder, framför allt u-länderna. 48. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att bemöta problemen på kort och lång sikt i de olika delar av näringslivet som drabbats ekonomiskt och socialt. Hit hör förutom turismen och fisk- och skaldjursbranschen också sådana sektorer som konserveringsindustrin, handeln, transportbranschen, reparations- och underhållsbranschen, restaurangbranschen etc. Parlamentet anser att detta stöd bör innefatta incitament för återhämtning av privata initiativ och kampanjer för att främja turismen så snart miljön helt har sanerats.

10 49. Europaparlamentet anser att kraftfulla reservmotorer klart ökar stora tankfartygs manövreringsmöjligheter i farliga situationer och att dessa kan bidra till att hotande haverier undviks. Parlamentet hänvisar till redan existerande nödmotorsystem inom den europeiska varvstekniken, och kräver därför att kommissionen arbetar för att fartyg utrustas med kraftfulla nödmotorer. 50. Europaparlamentet anmodar rådet och kommissionen att det stöd till personer och företag inom den spanska fiske-, skaldjurs- och vattenbrukssektorn som utgår i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2372/2002 av den 20 december även i fortsättningen skall utgå till alla som fortfarande lider av konsekvenserna av denna förlisning, i synnerhet de personer och företag som drabbats värst. När det gäller de franska områden som drabbats uppmanar parlamentet kommissionen att lägga fram ett liknande förslag som det som redan lagts fram beträffande de spanska kustområdena. 51. Europaparlamentet begär att all gemenskapsfinansiering och alla tekniska resurser skall tagas i anspråk för inrättande av ett nätverk för erfarenhetsutbyte beträffande föroreningar orsakade av kolväten. Parlamentet ber kommissionen om upplysningar om vilka eventuella omprogrammeringar av strukturfonderna och Sammanhållningsfonden som kan behövas under perioden så att det skall gå att fördela stöd till de områden som drabbats av olyckan med Prestige. Parlamentet rekommenderar att denna omprogrammering sker snabbt och inriktas både på återställande av kusten ur miljösynvinkel och ekonomisk återhämtning för de berörda sektorerna. 52. Europaparlamentet anser att allvarliga havskatastrofer som den med Prestige bör täckas av Europeiska solidaritetsfonden mot naturkatastrofer eller av en särskild fond för stöd vid allvarliga miljöskador. 53. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sitt arbetsprogram för 2004 i samband med det sjätte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling även införliva forskning med avseende på att inrätta beredskapsplaner för akuta ingripanden när det gäller samtliga EU:s kuster som gör det möjligt att effektivt ingripa vid alla slags risker och katastrofer, liksom utformning och konstruktion av nya fartyg som är teknologiskt utvecklade för insamling och rengöring av förorenande utsläpp i havet och främjande av ny teknologi för återställande av miljön och hantering av avfall. 54. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ett år efter Prestigeolyckan utarbeta en utvärderingsrapport om effekterna av gemenskapens åtgärder för att mildra konsekvenserna av denna katastrof, med särskild betoning på återhämtning av miljön och stöd till de drabbade delarna av fiskenäringen och industrin. Miljöaspekter 55. Europaparlamentet pekar på behovet av att bärga farliga fartygsvrak i europeiska farvatten för att förbättra sjösäkerheten och miljön. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja åtgärder för detta ändamål. 1 EGT L 358, , s. 81.

11 56. Europaparlamentet konstaterar att en snabb minskning av antalet enkelskrovade fartyg kommer att leda till en kraftig ökning av antalet fartyg som måste skrotas. För att skydda miljön och människors hälsa efterlyser parlamentet obligatoriska IMO-riktlinjer, bl.a. för att förbereda fartyg för återvinning, minska avfallsmängden och användningen av farliga material och främja internationellt samarbete i frågan. 57. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till fastställande av minimikrav ur miljö- och hälsosynvinkel för materialutnyttjande av uttjänta fartyg. Förslagen bör tas fram jämsides med utvecklingen av IMO:s riktlinjer, göras till föremål för en kostnads-nyttoanalys och stödas av ett certifieringssystem. 58. Europaparlamentet konstaterar utifrån ett folkhälsoperspektiv att det inte har offentliggjorts några uppgifter om graden av internkontaminering av de personer som direkt eller indirekt skulle ha kunnat beröras av utsläppen från Prestige och beklagar att viktig tid går förlorad när det gäller att få fram uppgifter om utsläppens konsekvenser för befolkningen. 59. Europaparlamentet begär att kommissionen ändrar gemenskapsdirektiven om tung svavelhaltig eldningsolja - typ 2. Användningen är förbjuden i EU, men denna typ av olja produceras och transporteras i Europa och till Europas hamnar, och exporteras till olika länder för energibehovets skull. Parlamentet kräver därför att produktionen av denna typ av kolväte förbjuds. 60. Europaparlamentet begär att de negativa effekterna på miljön i de områden som föreslås i Natura 2000 och i områden av miljöintresse som är belägna där oljekatastrofen inträffade skall utvärderas och att åtgärder skall vidtas för att återställa de skador som uppstått. Parlamentet begär att de föreslagna Natura 2000-områdena omedelbart godkänns. 61. Europaparlamentet begär att direktiv 92/43/EEG 1 (livsmiljöer) snarast skall tillämpas på miljömässigt värdefulla områden inom EU:s berörda kustområden och att dessa omedelbart införlivas med nätverket Natura Europaparlamentet erinrar om att många gemenskapshamnar saknar utrustning för att ta emot och behandla avfall. Parlamentet begär därför att man genom en europeisk plan inrättar nödvändiga infrastrukturer för oljeutsläpp och rengöring av fartyg i alla gemenskapshamnar där det bör finnas kapacitet och beredskap för att samtidigt ta hand om flera större svårigheter. 63. Europaparlamentet kräver att EU blir medlem i IMO, att medlemsstaterna ratificerar den internationella konventionen från 1996 om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen (HNS-konventionen) och att FN-konventionen om internationell havsrätt (Montego Bay-konventionen) förstärks på området sjösäkerhet och skydd av den maritima miljön, särskilt del XII. 1 EGT L 206, , s. 7.

12 64. Europaparlamentet kräver att europeiska undersökningar görs om utveckling och återställande av ekosystem samt en epidemiologisk undersökning om de befolkningsgrupper som exponeras för eldningsolja så att man kan få fram uppgifter om hälsoeffekterna på kort sikt (bindhinneinflammation, huvudvärk, andningssvårigheter) samt på medellång och lång sikt (effekter som kan uppträda i framtiden på grund av ständig exponering för potentiellt giftiga föreningar). 65. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om åtgärder för att förebygga alla former av föroreningar på kajer och som allvarligt förvärrar skadorna på de marina miljöerna och påverkar den berörda personalens hälsa. 66. Europaparlamentet kräver en bättre, effektivare och snabbare samordning för att skydda vilda djur i samband med olyckor till sjöss. Parlamentet anser att en infrastruktur för att rehabilitera djur samt höga standarder och strukturerade nätverk av erfarna organisationer bör inrättas. 67. Europaparlamentet kräver att finansiella medel anslås till de organisationer som åtar sig att rengöra de fåglar och djur som drabbas av miljöskador, så att de kan utföra denna uppgift. 68. Europaparlamentet föreslår att ett gemenskapsregister upprättas över oljeutsläpp (historiska data, studier, vidtagna åtgärder). Detta register skall utgöra en informationsbas som uppdateras och är lättillgänglig för alla institutioner och för allmänheten. Sociala aspekter 69. Europaparlamentet understryker hur viktigt det är med kvalificerade sjömän, och uppmanar medlemsstaterna att vid hamnstatskontroller särskilt kontrollera att besättningarna har de kvalifikationer och den erfarenhet som krävs. Parlamentet efterlyser samtidigt en förbättring av sjömännens utbildning och deras levnads- och arbetsförhållanden, vilket skulle gagna sjösäkerheten. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja en harmonisering och statushöjning av detta yrke på gemenskapsnivå. 70. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under utarbetandet av sjösäkerhetsnormer beakta besättningarnas säkerhet vid eventuella räddningsaktioner i samband med olyckor. 71. Europaparlamentet påminner även om att utbildning inom säkerhet och hälsa på arbetsplatsen bör åtföljas av ett ständigt pågående arbete för att främja förebyggande strategier mot bakgrund av de specifika riskerna inom sektorn, den demografiska strukturen bland de yrkesverksamma inom sjöfarten och på att fartyget är deras hem. Parlamentet anser att allt detta bör göras i enlighet med den europeiska strategin för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för sina befogenheter och genom internationella organisationer överväga behovet av att genomföra en omfattande översyn av den internationella havsrätten så att den med utgångspunkt i principen om säkerhet och hälsa på arbetsplatsen tillmötesgår den moderna sjöfartens krav.

13 73. Europaparlamentet välkomnar privata företags initiativ för att främja sysselsättningen i de drabbade områdena. Ett exempel är Costa da Morte, ett av de värst drabbade områdena längs Galiciens kust. Fiskeaspekter 74. Europaparlamentet konstaterar att personer inom fiske- och vattenbrukssektorn är de som mest direkt berörs av föroreningar av haven, eftersom de resurser som de lever av direkt drabbas, vilket innebär ett betydande inkomstbortfall för dessa personer. 75. Europaparlamentet betonar och visar sin erkänsla för det aktiva deltagande och den starka motivation som personer inom fiske- och vattenbrukssektorn visat prov på i kampen mot föroreningar, samt deras eget initiativ att anpassa sina egna arbetsredskap för att skapa synnerligen effektiva fiskeflottor för att bekämpa föroreningarna. Parlamentet riktar ett varmt tack till de många frivilliga från hela Europa för deras insatser i oljesaneringsarbetet. 76. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att finansiera ett program som möjliggör en integration av personer inom fiske- och vattenbrukssektorn i skyddet av den marina miljön i samband med eventuella framtida katastrofer, och på ett sådant sätt att man på basis av de erfarenheter man erhållit kan utrusta dessa personer på bästa möjliga vis. 77. Europaparlamentet upprepar därför den begäran som kammaren godkände i ovannämnda resolutioner av den 21 november 2002 och av den 19 december 2002 om att skapa europeiska havs- och fiskeområden, som är särskilt känsliga till följd av sina fisk- och skaldjursbestånd och i vilka befolkningen är oerhört beroende av dessa resurser, vilket situationen i Galicien har visat. 78. Europaparlamentet kräver att verksamhetsområdena för personer inom fiske- och vattenbrukssektorn beaktas när listan över skyddade platser görs upp. 79. Europaparlamentet begär att fiskeflottorna för bekämpning av föroreningar hädanefter skall utgöra en del av katastrofplanerna så att fiskarna fullt ut engageras i kampen mot föroreningarna och erkänns som effektiva och motiverade aktörer. o o o 80. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.