V Synpunkter och frågor rörande erhållen vård

Transkript

1 V Synpunkter och frågor rörande erhållen vård En kvinna ifrågasätter erhållen vård i samband med operation av vulvacancer, med hänvisning till gällande behandlingsåtgärder utifrån rekommendationer och riktlinjer som hon tagit del av. Kvinnan har även fått information om risk för och behandling av lymfödem och uppfattar oklarheter rörande vem som skulle ha ansvarat för uppföljning och eventuella behov av behandling avseende detta, efter bröstcanceroperation. Åtgärd: Ett flertal yttranden har inhämtats. Chefläkaren har beskrivit de riktlinjer som finns vad gäller val av behandling och ser att det tyvärr finns utrymme för tolkningar från enskilda läkares sida vilket är olyckligt. Man avser att införa stramare strukturerade teamkonferenser för att förankra besluten. Vad gäller frågan om kompressionsbehandling för ödem ska denna diskuteras på kliniken. Då anmälaren efter att ha tagit del av yttrandet inte hörts av inom angiven tid utgår förvaltningen från att hon/han accepterat svaret och avslutar ärendet. V Lång väntan på operation En man som väntar på en operation framför att vårdgarantin inte hålls. Mannen har även varit i kontakt med vårdgarantikansliet och fått besked om att vårdgarantin inte kan hållas under sommaren. Åtgärd: Ärendet lyftes tillsammans med andra ärenden i ett principärende gällande att vårdgarantin inte efterlevs. I återföringen konstaterades att enligt lag ska landstinget om de inte uppfyller behandlingsgarantin se till att patienter får vård hos en annan vårdgivare. I förarbeten anges att om vårdgarantin inte kan efterlevas ska landstinget hjälpa till med att ordna behandling inom rätt tid hos någon annan vårdgivare. Erbjudandet ska vara konkret. Med anledning av att patienter har rätt att få ett konkret erbjudande om ny vårdgivare när behandlingsgarantin inte kan efterlevas kan det inte anses vara tillräcklig att som vårdgivaren anfört informera patienten om att denna själv ska söka upp en sjukvårdsenhet dit remissen ska sändas. Patientnämnden förutsatte att vårdgivaren ser till att aktuella patienter får ett konkret erbjudande om ny vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsnämnden har anfört att Vårdgarantikansliet behöver ändra sitt arbetssätt så att man i samråd med patienten flyttar patientens remiss till vårdgivare med kortare väntetid, även inom områden med vårdval. Vårdgarantikansliet kommer också att se över möjligheten att teckna separata vårdgarantiavtal inom några områden där vårdgarantins tidsramar inte uppfylls. Patientnämnden tolkade detta som att patienter kommer att från Vårdgarantikansliet få konkreta erbjudande om ny vårdgivare när behandlingsgarantin inte kan efterlevas. V Lång väntetid till operation En man som väntar på en operation har av berört sjukhus fått besked om att vårdgarantin inte kan hållas under sommaren. Mannen har då varit i kontakt med vårdgarantikansliet och fått samma besked där vilket mannen anser är mycket anmärkningsvärt. Sida 1

2 Åtgärd: Ärendet lyftes tillsammans med andra ärenden i ett principärende gällande att vårdgarantin inte efterlevs. I återföringen konstaterades att enligt lag ska landstinget om de inte uppfyller behandlingsgarantin se till att patienter får vård hos en annan vårdgivare. I förarbeten anges att om vårdgarantin inte kan efterlevas ska landstinget hjälpa till med att ordna behandling inom rätt tid hos någon annan vårdgivare. Erbjudandet ska vara konkret. Med anledning av att patienter har rätt att få ett konkret erbjudande om ny vårdgivare när behandlingsgarantin inte kan efterlevas kan det inte anses vara tillräcklig att som vårdgivaren anfört informera patienten om att denna själv ska söka upp en sjukvårdsenhet dit remissen ska sändas. Patientnämnden förutsatte att vårdgivaren ser till att aktuella patienter får ett konkret erbjudande om ny vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsnämnden har anfört att Vårdgarantikansliet behöver ändra sitt arbetssätt så att man i samråd med patienten flyttar patientens remiss till vårdgivare med kortare väntetid, även inom områden med vårdval. Vårdgarantikansliet kommer också att se över möjligheten att teckna separata vårdgarantiavtal inom några områden där vårdgarantins tidsramar inte uppfylls. Patientnämnden tolkade detta som att patienter kommer att från Vårdgarantikansliet få konkreta erbjudande om ny vårdgivare när behandlingsgarantin inte kan efterlevas. V Vårdgaranti En man har synpunkter på sen information om kötid från en specialistmottagning vid ett sjukhus och uppfattar att detta har försenat hans behandling. Vårdgarantikansliet har meddelat att kortare väntetid inte är möjlig oavsett om annan specialistvård i landet kontaktas. Han undrade därmed även vad vårdgarantin innebär. Åtgärd: Ärendet lyftes tillsammans med andra ärenden i ett principärende gällande att vårdgarantin inte efterlevs. I återföringen konstaterades att enligt lag ska landstinget om de inte uppfyller behandlingsgarantin se till att patienter får vård hos en annan vårdgivare. I förarbeten anges att om vårdgarantin inte kan efterlevas ska landstinget hjälpa till med att ordna behandling inom rätt tid hos någon annan vårdgivare. Erbjudandet ska vara konkret. Med anledning av att patienter har rätt att få ett konkret erbjudande om ny vårdgivare när behandlingsgarantin inte kan efterlevas kan det inte anses vara tillräcklig att som vårdgivaren anfört informera patienten om att denna själv ska söka upp en sjukvårdsenhet dit remissen ska sändas. Patientnämnden förutsatte att vårdgivaren ser till att aktuella patienter får ett konkret erbjudande om ny vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsnämnden har anfört att Vårdgarantikansliet behöver ändra sitt arbetssätt så att man i samråd med patienten flyttar patientens remiss till vårdgivare med kortare väntetid, även inom områden med vårdval. Vårdgarantikansliet kommer också att se över möjligheten att teckna separata vårdgarantiavtal inom några områden där vårdgarantins tidsramar inte uppfylls. Patientnämnden tolkade detta som att patienter kommer att från Vårdgarantikansliet få konkreta erbjudande om ny vårdgivare när behandlingsgarantin inte kan efterlevas. V Synpunkt på besked om vårdgaranti En man tog kontakt med sjukvårdsenheten då en operation ej kunde erbjudas inom vårdgarantin vid den enhet han remitterats till. Mannen fick besked om att det såg lika illa ut i hela landet och att enheten därför inte kunde bistå med att ordna vård inom vårdgarantins gränser. Mannen ifrågasatte detta förfarande. Sida 2

3 Åtgärd: Ärendet lyftes tillsammans med andra ärenden i ett principärende gällande att vårdgarantin inte efterlevs. I återföringen konstaterades att enligt lag ska landstinget om de inte uppfyller behandlingsgarantin se till att patienter får vård hos en annan vårdgivare. I förarbeten anges att om vårdgarantin inte kan efterlevas ska landstinget hjälpa till med att ordna behandling inom rätt tid hos någon annan vårdgivare. Erbjudandet ska vara konkret. Med anledning av att patienter har rätt att få ett konkret erbjudande om ny vårdgivare när behandlingsgarantin inte kan efterlevas kan det inte anses vara tillräcklig att som vårdgivaren anfört informera patienten om att denna själv ska söka upp en sjukvårdsenhet dit remissen ska sändas. Patientnämnden förutsatte att vårdgivaren ser till att aktuella patienter får ett konkret erbjudande om ny vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsnämnden har anfört att Vårdgarantikansliet behöver ändra sitt arbetssätt så att man i samråd med patienten flyttar patientens remiss till vårdgivare med kortare väntetid, även inom områden med vårdval. Vårdgarantikansliet kommer också att se över möjligheten att teckna separata vårdgarantiavtal inom några områden där vårdgarantins tidsramar inte uppfylls. Patientnämnden tolkade detta som att patienter kommer att från Vårdgarantikansliet få konkreta erbjudande om ny vårdgivare när behandlingsgarantin inte kan efterlevas. V Avliden vid operation En kvinna uppgav att hennes far som var intagen på akutsjukhus snubblade på en kabel som låg framme på grund av ombyggnation. Han var tvungen att opereras. Vid operationen uppstod komplikationer och mannen dog. Händelsen är anmäld till Inspektionen för vård och omsorg enligt Lex Maria och patientförsäkringen. Kvinnan önskade ersättning för det inträffade. Åtgärd: Patientnämndens förvaltning ordnade ett möte för de anhöriga med överläkare på ortopedkliniken på aktuellt sjukhus för att prata om det inträffade, enligt önskemål från de anhöriga. Vidare inhämtades yttrande från bostadsbolaget, i vilket händelsen beklagades samt att man beskrev gällande rutiner för ombyggnationer på sjukhus. Frågan gällande ersättningsanspråk överlämnades till bolagets försäkringsbolag. Anmälaren har sedan uppgett att hon har fått ersättning från patientförsäkringen. V Vårdgaranti fungerar ej En man har väntat på behandling sedan ett år. Han remitterades till specialistmottagning för specificerad behandling men kallelse uteblev. Mannen tog kontakt och informerades om en omorganisation som lett till att annan enhet hos vårdgivaren övertagit utförandet av behandlingen. Dock uteblev kallelse även från den enheten. Han kontaktade Vårdgarantikansliet som hänvisade mannen att själv kontakta andra möjliga vårdgivare och beskedet att inget händer om han inte agerar själv. Mannen hade synpunkter på hanteringen och hänvisades då till patientnämndens förvaltning. Åtgärd: Yttranden inhämtades från såväl aktuell vårdgivare som Vårdgarantikansliet, vilket resulterade att mannen slutligen fick sin behandling. Ärendet lyftes tillsammans med andra ärenden i ett principärende gällande att vårdgarantin inte efterlevs. I återföringen konstaterades att enligt lag ska landstinget om de inte uppfyller behandlingsgarantin se till att patienter får vård hos en annan vårdgivare. I förarbeten anges att om vårdgarantin inte kan efterlevas ska landstinget hjälpa till med att ordna behandling inom rätt tid hos någon annan Sida 3

4 vårdgivare. Erbjudandet ska vara konkret. Med anledning av att patienter har rätt att få ett konkret erbjudande om ny vårdgivare när behandlingsgarantin inte kan efterlevas kan det inte anses vara tillräcklig att som vårdgivaren anfört informera patienten om att denna själv ska söka upp en sjukvårdsenhet dit remissen ska sändas. Patientnämnden förutsatte att vårdgivaren ser till att aktuella patienter får ett konkret erbjudande om ny vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsnämnden har anfört att Vårdgarantikansliet behöver ändra sitt arbetssätt så att man i samråd med patienten flyttar patientens remiss till vårdgivare med kortare väntetid, även inom områden med vårdval. Vårdgarantikansliet kommer också att se över möjligheten att teckna separata vårdgarantiavtal inom några områden där vårdgarantins tidsramar inte uppfylls. Patientnämnden tolkade detta som att patienter kommer att från Vårdgarantikansliet få konkreta erbjudande om ny vårdgivare när behandlingsgarantin inte kan efterlevas. V Får inte vård enligt vårdgarantin En man har väntat på behandling sedan ett år. Han remitterades till specialistmottagning för specificerad behandling men kallelse uteblev. Mannen tog kontakt och informerades om en omorganisation som lett till att annan enhet hos vårdgivaren övertagit utförandet av behandlingen. Dock uteblev kallelse även från den enheten. Han kontaktade Vårdgarantikansliet som hänvisade mannen att själv kontakta andra möjliga vårdgivare och beskedet att inget händer om han inte agerar själv. Mannen hade synpunkter på hanteringen och hänvisades då till patientnämndens förvaltning. Åtgärd: Yttranden inhämtades från såväl aktuell vårdgivare som Vårdgarantikansliet, vilket resulterade att mannen slutligen fick sin behandling. Ärendet lyfts tillsammans med andra ärenden i ett principärende gällande att vårdgarantin inte efterlevs. I återföringen konstaterades att enligt lag ska landstinget om de inte uppfyller behandlingsgarantin se till att patienter får vård hos en annan vårdgivare. I förarbeten anges att om vårdgarantin inte kan efterlevas ska landstinget hjälpa till med att ordna behandling inom rätt tid hos någon annan vårdgivare. Erbjudandet ska vara konkret. Med anledning av att patienter har rätt att få ett konkret erbjudande om ny vårdgivare när behandlingsgarantin inte kan efterlevas kan det inte anses vara tillräcklig att som vårdgivaren anfört informera patienten om att denna själv ska söka upp en sjukvårdsenhet dit remissen ska sändas. Patientnämnden förutsatte att vårdgivaren ser till att aktuella patienter får ett konkret erbjudande om ny vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsnämnden har anfört att Vårdgarantikansliet behöver ändra sitt arbetssätt så att man i samråd med patienten flyttar patientens remiss till vårdgivare med kortare väntetid, även inom områden med vårdval. Vårdgarantikansliet kommer också att se över möjligheten att teckna separata vårdgarantiavtal inom några områden där vårdgarantins tidsramar inte uppfylls. Patientnämnden tolkade detta som att patienter kommer att från Vårdgarantikansliet få konkreta erbjudande om ny vårdgivare när behandlingsgarantin inte kan efterlevas. V Ingen fast vårdkontakt, undersökning ej utförd En kvinna framför att hon sedan ett flertal år behandlas för bröstcancer på ett sjukhus. Hon har blivit tilldelad två kontaktpersoner och fått bra kontakt med dessa. Efter ett halvår slutade kontakten och hon har inte fått besked om varför. Kvinnan Sida 4

5 framför även att hon går på regelbundna undersökningar i form av mammografi och ultraljud. Trots remiss till röntgenavdelningen så görs inte ultraljud utan endast mammografi. Anmälaren önskar svar på varför. Åtgärd: Yttrande inkom från efter ett flertal påminnelser. Sektionschefen beklagade att omsättningen på sjuksköterskor varit så hög att ingen kontaktperson tillsatts. Men målsättningen är att göra det inom kort. Avseende synpunkterna på ultraljudsundersökning så görs endast detta då det finns medicinska indikationer, inte regelmässigt. Anmälaren kommer att kallas till sektionschefen i de fortsatta besöken. Ärendet avslutas. V Bristande behandling En dotter kontaktar för sin mor angående ett besök på vårdcentralen. Åtgärd: Telefonsamtal och e-post med anmälaren som därefter inte återkom. Ärendet avslutas. V Blev skadad av undersökning Anmälaren led av smärtor i axeln. Han sökte sig till akutmottagningen vid akutsjukhuset. Läkaren undersökte honom, bland annat genom att trycka och klämma i hans nacke. Strax efter denna undersökning uppstod förlamning i en av tummarna, pekfingret och långfingret. Åtgärd: Av inhämtat yttrande av berörda läkare framgick att undersökningen var relevant och förenlig med rutiner, att undersökningen inte är orsaken tillbesvären som beskrivs av anmälaren i detta ärende, att fortsatta undersökningar istället visade vilka andra medicinska komplikationer som orsakade besvären. I inhämtat kompletterande yttrande redogjordes bland annat för en del journalanteckningar och medicinering. Anmälaren tog del av dessa yttranden. Han var inte nöjd med svaren, då han anser att journalen är missvisande. Han hade även önskat ett möte med vårdgivaren. Vårdgivaren har dock uppgett att den inte har något att tillägga. Ärendet avslutas. V Problem med uppgradering En synskadad kvinna klagar på att hon inte får hjälp med uppgradering av sin dator som hon har genom syncentralen, vilket gör att hon inte kan kommunicera. Åtgärd: Ett flertal yttrande inhämtas, i vilka det klargöras att uppgradering av en privatägd dator inte är ett hälso-och sjukvårdsansvar. De uppgraderingar som krävs för att hjälpmedelsprogram ska kunna användas ligger dock i landstingets uppdrag. Anmälaren får hjälp med dessa uppgraderingar och därefter avslutas ärendet. V Bristande vård och behandling En man är missnöjd med behandlingen som han fick på ett sjukhus. Mannen har besökt två specialister som inte kunde hitta något fel. Sida 5

6 Åtgärd: Yttrande har inhämtats från vården där man redogör för sina medicinska ställningstaganden. Anmälaren hade sökt vård hos en öron- näs- och halsklinik. Undersökande läkare kom fram till att det inte fanns några fel i öron, hals eller svalg. Något genmäle ha inte inkommit inom utsatt tid. Ärendet avslutas. V Fick inte journalkopior, utlovad remiss ej skickad Anmälaren besökte ögonmottagning. Anmälaren kunde konstatera att personer med funktionshinder inte kunde besöka mottagningen på samma villkor som personer utan funktionsnedsättning. Anmälaren är rullstolsburen. Det var svårt för henne att komma in i mottagningen. Dörren slog igen över rullstolen. Enligt anmälaren är ingången till ögonmottagningen inte i enlighet med gällande regler för tillgänglighet. Utan att lyckas försökte anmälaren åter komma i kontakt med läkaren för att diskutera medicineringen. Enligt anmälaren ska receptionen ha hänvisat till arbetsanhopning. Anmälaren framförde sin önskan få kopior på sin journal, vilket hon skulle få, uppgav personalen. Senare ifrågasatte personalen att anmälaren skulle få journalkopior och verksamhetschefen ska i samband med begäran om journalkopior ha sagt att berörd läkare hade slutat. Anmälaren har ännu inte fått journalkopior. Anmälaren blev även utlovad remiss till annan vårdgivare. Vid anmälarens senare eftersökning visade det sig att remissen inte hade kommit till den andra vårdgivaren. Åtgärd: Av inhämtat yttrande från berörd medicinsk ansvarig läkare framgick att mottagningen är godkänd att ta emot rullstolsburen patient och att dörröppnare finns, att patienten är remitterad till annan specialistmottagning, att anmälaren har fått information om att den läkare som patienten träffade i sin inledande kontakt har slutat, att anmälaren fått information om att journalhandlingar skickas till patientens folkbokföringsadress. Av kompletterande yttrande från berörd verksamhetschef framkom att remissen till specialistmottagningen inte inkom och att detta har registrerats som en avvikelse, detta har inneburit en förändring av rutinerna när remissmottagare inte är anslutna till sammanhållen journalföring inom landstinget. Anmälaren tog del av dessa yttranden. Ärendet avslutas. V Brister i behandling, förlossningsskada En kvinna framför att hon hade en hemsk förlossning med sitt första barn. Personalen respekterade inte förlossningskontraktet och kontrollerade inte att bedövningen fungerade. Hon blev inte väl omhändertagen och detta ledde till en stor förlossningsskada. Kvinnan önskar anmäla händelsen. Åtgärd: Anmälaren har informerats om patientnämndens uppdrag och verksamhet. Då anmälaren inte inkommit med skrivelse avslutas ärendet. V Felaktig medicinering, bristande information En kvinna bor på ett äldreboende och ansvarig läkare har ändrat i medicineringen utan att informera henne eller anhöriga. I FASS framgår det att läkemedlet inte ska ges till äldre med Alzheimers sjukdom. Frågor om rätten att få journalkopior, second opinion samt godmanskap önskas besvarade. Sida 6

7 Åtgärd: Svar har inkommit från verksamhetschefen som svarar följande. All läkemedelsbehandling kräver eftertanke, kunskap, kännedom om patienten samt utvärdering. Ålder, symtom och andra sjukdomar spelar roll i val av preparat eller annan behandling av en äldre persons oro. Beslutet att inte ge ett förstahandspreparat krävde både kunnande och eftertanke från ordinatören. Ett specialistteam är delaktigt i behandlingsbeslut. Information om godmanskap ges, journalkopior har skickats till anmälaren som tagit del av svaret och därefter inte hörts av. Ärendet avslutas. V Önskar second opinion Anhörig önskar second opinion då resultatet efter makens axel-operation inte blivit bra. Flera läkare på ett akutsjukhus har haft synpunkter om vad som ska göras. Maken har fortfarande smärtor och svårt att röra axeln. Åtgärd: Svar har inkommit från ansvarig överläkare vid ortopedkliniken som ger en förklaring till handläggningen. Mannen opererades för armfraktur samt fixering av ledkulan som var ur led. Fixering och läkning bedömdes fortskrida och röntgenkontroll visade acceptabelt läge. Även mannens övriga sjukdomar spelade roll till beslutet att inte operera igen. Mannen var missnöjd med handläggningen varför remiss skrevs för bedömning av kollega på annat sjukhus. Anmälaren har tagit del av svaret och därefter anmält händelsen till IVO, Inspektionen för vård och omsorg samt Löf. Ärendet avslutas. V Bruten sekretess En man som har genomgått en neuropsykiatrisk utredning fick en fråga av en psykolog vid en psykiatrisk mottagning om det fanns missbruk i släkten. Han svarade ja på frågan. Senare visade sig att psykologen hade avslöjat detta för hans föräldrar vid ett anhörigmöte. Mannen anser att innehåll i samtal mellan en patient och psykolog borde vara sekretessbelagd. Psykologen är av en annan uppfattning. Detta har försvårat relationen i familjen. Åtgärd: Yttrande inkommer från enhetschef, psykolog samt chefsöverläkare. Enhetschefen skriver att patienten var mycket motiverad till den neuropsykiatriska utredningen och vad den innebar. Man har tagit till sig patientens synpunkt gällande uppgifter om hans far som psykologen hade tagit upp med hans mor och bett patienten om ursäkt. Syftet var att vårdgivaren ville ställa alla viktiga frågor till patienten så att den så kallad second opinion utredningen blev så korrekt som möjligt. Sekretessfrågor blir dock ibland mycket komplicerade. Dock har man svårt att se något fel har begåtts i detta fall. Samtidigt är det mycket beklagligt i fall patientens relation till sina föräldrar blivit lidande. Patienten har blivit informerad att anhörigintervjuer är en del av en neuropsykiatrisk utredning. Enhetschefen kommer att ta upp sekretessfrågan så att patienter kan ta ställning om vilka frågor som inte ska diskuteras med anhöriga. Psykologen skriver att en neuropsykiatrisk utredning innebär att man försöker kartlägga problem under uppväxt och i nutid. En fråga är om det har förekommit missbruk och psykisk sjukdom i släkten. Då patienten svarade ja på missbruk angående fadern kontrollerade psykologen uppgifterna vid anhörigintervju med modern. Vi vill ju i en utredning komma så nära sanningen som möjligt. Chefsöverläkaren beklagar det obehag som patienten har upplevt. Efter att yttrandet skickades återkom anmälaren med ett genmäle där han skriver att psykologen borde ha ställt samma fråga om missbruk till modern och sedan jämförde det med hans svar. En hörnpelare i sekretesslagstiftningen är ju att Sida 7

8 uppgifter inte skulle röjas om patienten eller anhöriga kunde lida men av det. Anmälaren har svårt att se hur det inte kunde ha framgått i den här situationen att uppgifterna som psykologen röjde var extra känsliga. Anmälaren utgick från att sekretessen inte skulle brytas om han inte hade gett samtycke till det. Nytt yttrande har inkommit från enhetschef som konstaterat att sekretess diskuterats kontinuerligt på mottagningen som är en mycket kompetent och erfaren yrkeskår. I detta fall är det något som har brustit och patienten har en substantiell poäng i sitt genmäle. Enhetschefen har beklagat och bett om ursäkt att känsliga uppgifter inte hanterats optimalt och att detta orsakat lidande. Denna händelse bidrar till att man ägnar mer tid att alla aspekter av sekretess tas i beaktande och liknande händelser inter upprepas. Patienten välkomnas kontakta enhetschefen i fall det finns behov att diskutera detta vidare. Då anmälaren efter att ha tagit del av yttrandet inte hörts av inom angiven tid utgår förvaltningen från att han accepterat svaret och avslutar ärendet. V Ingen uppföljning och vårdplanering efter skada En man med psykiatrisk tvångsvård blev allvarlig skadad vid ett självmordsförsök vid en psykiatrisk avdelning. Efter operation fick han flytta till en psykiatrisk heldygnsvård. Modern undrar varför sonen har tagits emot av psykiatrin medan han fortfarande var i behov av somatisk vård. Hon har även synpunkter på att sonen inte fick någon vårdplanering utan skrevs ut till moderns bostad trots att han inte var folkbokförd där samt att modern själv var inlagd vid ett sjukhus. Hon är kritisk till att personalen inte har frågat henne trots att de kände till att hon har varit inlagd på sjukhus. Åtgärd: Yttrande har inkommit från ansvarig överläkare som konstaterat att patienten kom på tvångsvård och då kunde mottagningen inte säga nej trots att man var helt klar på att den fysiska rehabiliteringen inte kunde göras där. Vårdpersonal försökte sköta om patientens kroppsliga skador efter bästa förmåga och efter instruktion från ortoped från annat sjukhus. Mottagningen kände inte till alla skador. Det gjordes en vårdplanering där patienten remitterades till vårdcentraler för bland annat hemrehabilitering. Patienten menade att han bodde hos modern och han inte hade någon annanstans att bo och ville bli utskriven dit. Mottagningen har inte förväntat sig att modern skulle ta över vården för sin son därför remitterade vården honom till olika rehabiliteringsenheter. Patienten ville åka hem till sin mamma och ansåg att han bodde där varför han fick åka hem även om inte mamman var hemma. Ansvarig överläkare avslutar sitt yttrande genom att konstatera att vissa saker säkert kunde skötas bättre, en del saker var också svåra att kommaöverens med patienten om men rehabiliteringen på mottagningen gjordes enligt bästa välvilja och enligt dem instruktioner man fick från sjukhuset. Efter att yttrandet skickades har anmälaren återkommit med ett genmäle där hon undrat vilka skador sköttes på avdelningen. Om avdelningen fick journalen överförd från andra mottagningar där sonens skador hade uppgetts. Varför familjen inte fick information om vilka ställen skrevs remisserna till och varför blev det avslag på dessa samt varför sonen skrevs ut trots att han ansågs behöva inneliggande rehab. Enligt anmälaren borde mottagningen följa upp behovet av rehabiliteringen efter att sonen hade fått avslag. Anmälaren undrar också om vården brukar skriva ut patienter där patienterna själv önskar utan att kommunicerade med den som är folkbokförd på adressen. Anmälaren anser att detta var helt felaktig att skriva ut en patient med stora vårdbehov. Konsekvensen blev att sonen inte fick äta på flera dagar. Anmälaren undrar också varför man inte gjorde en vårdplanering framåt för att säkerställa att personen fick rätt hjälp efter utskrivning. Efter att det nya yttrandet skickades till anmälaren har hon inkommit med ett nytt genmäle där hon bland annat önskat få journalanteckningar på sin son. I kontakt med anmälaren har Sida 8

9 framkommit att hon vänt sig till Inspektion för vård och omsorg och därför förvaltningen kommit överens med henne att informera vårdgivaren om hennes önskemål samt att avsluta ärendet. V Bristande behandling En man har gått hos en hjärtspecialist i flera års tid. Enligt anmälaren har läkaren missat att mannen led av svår hjärtsvikt som krävde en hjärttransplantation. Åtgärd: Yttranden har inhämtats från berörd läkare som lämnat en utförlig redogörelse för alla insatser som han har gjort. Han anser inte att han har brustit i sitt behandlingsansvar gentemot anmälaren. Anmälaren har avstått från vidare genmälen. Ärendet avslutas. V Missnöjd med formuleringar i intyg En kvinna framför att hennes värdesaker blivit stulna i samband med en inläggning vid en psykiatrisk avdelning. Hon har också synpunkter på att vårdpersonal har sprungit in och ut i hennes bostad. Åtgärd: Då anmälaren trots skriftlig uppmaning inte hörts av inom angiven tid avslutas ärendet i befintligt skick. V Borttappad tandprotes En anhörig framför synpunkter på att personalen på en intensivvårdsavdelning tappat bort mammans tandprotes. Sonen har varit i kontakt med vårdpersonalen som menat att sjukhuset ska ersätta förlusten men ingenting händer. Mamman har svårt att kommunicera och äta utan protesen. Åtgärd: I skrivelse från patientvägledare hänvisas anmälaren att ta kontakt med säkerhetsavdelningen på sjukhuset för att få ersättning för förlorad protes. Då anmälaren efter att ha tagit del av yttrandet inte hörts av inom angiven tid utgår förvaltningen från att han accepterat svaret och avslutar ärendet. V Bristande utredning En kvinna hör av sig å sin mors räkning. Kvinnan är missnöjd med nonchalant utredning av hennes mor vid primärvården. Kvinnan menar att hennes mors symtom och problem inte tagits på allvar och att hon borde ha remitterats vidare när hon hade problem med balans och tal. Modern har visat sig lida av en neurologisk sjukdom och kvinnan menar att bromsmedicinering hade kunnat sättas in tidigare. Åtgärd: Yttrande inkom från ansvarig läkare vid vårdcentralen. Denna redogjorde för vilka utredningar som gjorts och vilka åtgärder som vidtagits. Läkaren beklagade att patienten drabbats av en allvarlig sjukdom och var ledsen över att hon inte lyckades komma fram till diagnosen under de tre månader hon träffade patienten. Sida 9

10 Läkaren menade att hon ordnade med de undersökningar och rekommenderade de åtgärder som hon bedömde adekvata. Då anmälaren efter att ha tagit del av yttrandet inte hörts av inom utsatt tid avslutas ärendet. V Skadad på avdelning samt önskar få information En mor framförde till en psykiatrisk heldygnsavdelning att hennes son inte önskade bli inlagd där. Sonen blev kvar på avdelningen och gjorde ett självmordsförsök och skadade sig mycket allvarligt. Modern undrar hur avdelningen trots erfarenhet kunde göra en fel bedömning om sonens hälsa och önskar få mer information kring incidenten samt undrar om någon lex Mariaanmälan har gjorts. Åtgärd: Yttrande har inkommit där ledningsansvarig överläkare konstaterat att det tyvärr var fullt på de andra avdelningarna. Patienten hade tvångsvårdats då han hade känt sig hotad och förföljd, men att han också kände sig trygg på avdelningen. Vid senare tillfälle hade han ställt andra patienters sängar mot dörren och kände sig hotad till livet och hade svårt att vara på avdelningen. Personalen gav honom samtal och medicin så att han blev lugnare samt att han fick ett eget rum. Senare hade patienten krossat glas och ställt sängen mot dörren och hade tagit sig ut genom fönstret. Personalen fick via ett annat rum samtala med honom och samtidigt larmade 112 och bakjour. Patienten på egen begäran ringde till polisen och förde kommunikation med polisens förhandlare som kom till avdelning och tog över situationen. Flera timmar senare hoppade han ner från fönstret. Händelsen är anmäld enligt Lex Maria. Fönstren på avdelningen har varit klassificerade som okrossbara men efter denna händelse fastighetsägaren förstärkt fönstren med en ny laminering. Efter att patienten förts till ett annat sjukhus försökte överläkaren ett flertal gånger nå patientens mor utan att nå fram. Hon kan i efterhand beklaga att hon eller avdelningens överläkare inte fortsatte dessa försök till kontakt. Anmälaren återkom med ett genmäle med frågor gällande byte av vårdavdelning, extravak, journalanteckningar samt hur en sjuksköterska kunde påstå att sonen plötsligt blev paranoid trots att detta var känt redan vid inskrivning. Anmälaren undrar om någon hade sett när sonen hoppade samt vad bakjouren och 112 sa när man ringde dem. Anmälaren uppger att det enda samtal hon fick vid sonens inläggning var från ett dolt nummer, som hon inte kunde ringa upp till. Hon önskar få en kopia på Lex Mariaanmälan samt att journalanteckningar skulle skickas till sonen. Nytt yttrande har inkommit från överläkare som har hållit med anmälaren om att mottagningens kompetens gällande nervskador var begränsad. Man har redovisat om vilka instanser som remisserna hade skickats till samt att sonen valde själv var han skulle skrivas ut till då han vårdades på frivillig basis även om vårdgivaren inte ansåg att moderns bostad var det bästa lösningen. Ingen vårdplanering gjordes då patienten själv bestämde att han ville skrivas ut och få öppenvårdsrehabilitering. Rehabiliteringsmottagningen hade sökt både patienten och hans mor för uppföljning. Överläkaren beklagar att vården av sonen inte har fungerat speciellt bra och ska försöka lära sig av detta. Efter att det nya yttrandet skickades till anmälaren har hon inkommit med ett nytt genmäle där hon bland annat önskat få journalanteckningar på sin son. I kontakt med anmälaren har även framkommit att hon vänt sig till Inspektion för vård och omsorg och därför förvaltningen kommit överens med henne att informera vårdgivaren om hennes önskemål att ta del av journalanteckningar samt att avsluta ärendet. V Bristande journalföring Sida 10

11 En kvinna kontaktar. Kvinnan råkade ut för en olycka och skadade knät. När hon fick anledning att läsa sina journaler visade det sig att varken läkarna på akuten eller på vårdcentralen hade angivit orsaken till det skadade knäet, bara hur skadan visade symptom. Detta räckte inte för det försäkringsbolag som ville ha ut dokumentationen. Åtgärd: Yttrande gavs av ST-läkare samt medicinskt ledningsansvarig. Av yttrandet framkommer att man anser att rätt rubricering för skadan angivits. Efter att en akut frågeställning hade kunnat strykas gjordes något senare en magnetkameraundersökning som visade på åldersrelaterade förändringar. De undersökningar som hade gjorts av läkare och sjukgymnast hade inte visat på korsbandsskada eller skada på sidoligament, ingen instabilitet eller smärta över den yttre ledspringan påvisades. Man framför att en kronisk ländryggssmärta skulle kunna ligga till grund för de kvarstående besvären. Läkarna anser inte att de utelämnat att patientens vridning av kroppen påverkat händelseförloppet. Anmälaren angav efter att ha tagit del av yttrandet att hon ville ge ett genmäle men har efter lång tid inte återkommit. Ärendet avslutas. V Bristande bedömning En dotter kontaktar angående sin avlidna mor. Mamman hade förts med ambulans till sjukhus med en blodpropp i benet. Väntan på akutmottagningen blev lång och när kvinnan skulle överföras till en geriatrisk klink hade en rullstolstransport beställts. Färden blev plågsam för kvinnan som varit sängliggande de senaste månaderna. Kvinnan hade fått komplikationer efter flytten till geriatrisk klinik och överförts till en kirurgisk enhet och där avled hon efter något dygn. Dottern undrar hur man kunde göra en sådan bedömning att beställa rullstolstaxi till hennes mamma i det tillstånd hon var. Åtgärd: Yttranden gavs av vårdenhetschefer. Dessa klargjorde att en medicinsk bedömning alltid gjordes av patienten innan man beställde transportfordon. Rutinen sade att beslutet skulle fattas i samråd med patienten. Möjligheten att påverka vilken transportform som skulle användas fanns men hade inte framförts på ett tydligt sätt i det aktuella fallet. Verksamheten skulle granska rutinerna, ta upp frågan med omvårdnadspersonalen och uppmärksamma det som hänt i det fortsatta förbättringsarbetet. Anmälaren har efter att ha tagit del av yttrandena inte hört av sig inom angiven tid och ärendet avslutas därmed. V För tidig utskrivning samt bristfällig empati En kvinna blev upprörd när hon kom tillbaka från permission till en psykiatrisk avdelning och såg att hennes rum hade tömts. En läkare var fastbesluten att skriva ut henne utan att ta hänsyn till hur jobbigt hon hade. Läkaren upplevdes av kvinnan som aggressiv i tonen, nedlåtande och nonchalant. När hon beskrev sin oro över medicineringen viftade läkaren bort detta. Hennes mor har förgäves försökt kontakta läkaren. Kvinnan har också synpunkter på att det har stått felaktiga uppgifter i hennes journal. Åtgärd: Yttrande inkommer från överläkare vid psykiatrin som beklagat att patienten upplevt sig ha blivit illa behandlad. Överläkarens uppfattning är att hon inte har bemötts med kränkningar eller arrogans. Hennes psykiatriska hälsa hade bedömts som god och därför skrevs patienten ut från avdelningen där det var svårt Sida 11

12 på grund av den höga belastningen att bibehålla patienternas rum vid permissioner. Efter att yttrandet skickades till anmälaren har hon kommit in med ett genmäle där hon anser att läkaren vägrat erkänna det kränkande och arroganta beteendet. I stället borde läkaren ha sväljt sin stolthet och bett om ursäkt. Hennes permission inte fungerade väl som läkaren påstod samt att hon inte fick någon förvarning om att hennes rum skulle bli tömd när hon kom tillbaka. Anmälaren anser att hennes senaste läkarsamtal var i självaverket ett utskrivningssamtal. Inga av det som hon sa var journalförda eller var missvisande och raka motsatsen till hur det faktiskt förelåg. Nytt yttrande har inkommit från överläkare samt verksamhetschef som beklagat att patientens förväntningar inte var uppfyllda och hon inte var nöjd trots att vården handlagde problematiken enligt sina behandlingsrekommendationer. Man har tagit hennes synpunkter på största allvar och kommer att beakta dessa i fortsatta förbättringsarbete. Då anmälaren efter att ha tagit del av yttrandet inte hörts av inom angiven tid utgår förvaltningen från att hon accepterat svaret och avslutar ärendet. V Tillgänglighet, bemötande, nekad medicin En kvinna har vårdats inom psykiatrisk vård under 20 år. I samband med omorganisation på den psykiatriska öppenvårdsmottagningen mötte hon en ny läkare. Vid första kontakten fick hon vänta i 30 minuter på besöket. Under besöket bemöttes hon nonchalant och ovänligt. Kvinnan har nedsatt hörsel och bär hörapparater och ville sitta nära läkaren för att höra bättre, men hänvisades till andra sidan rummet. Remiss skrevs till mottagning för läkemedelsmissbruk och hon nekades nytt recept trots att hon varit utan mediciner i en vecka. Ingen vårdplan upprättades. Åtgärd: Svar har inkommit från verksamhetschefen och behandlingsansvarig läkare. Synpunkterna tas på största allvar och kommer beaktas i verksamhetens fortsatta arbete för att öka förtroendet hos patienterna. Kvinnan har fått en ny läkare. Anmälaren har tagit del av svaren och därefter inte hörts av. Ärendet avslutas. V Avslutad medicinering, komplikation efter infart En man med infektion och smärtor i ryggkotorna sjukhusvårdades på en ortopedklinik på ett akutsjukhus. Han medicinerades med kortison sedan 20 år men medicineringen avslutades och han insjuknade med svår smärta i kroppen. En infart sattes i en ven på halsen och fingrarna på handen har därefter domnat. När han ringde på klockan stängde personalen av larmet och han förbjöds att ringa på hjälp igen. Åtgärd: Svar har inkommit från chefläkaren och verksamhetschefen som förklarar att efter samråd med endokrinolog, sattes medicinen ut i syfte att undvika infektion och blödning från mag-tarmkanalen. Ett möte har ägt rum med patient och ansvariga för genomgång av händelsen och undersökning av armen. Remiss har skickats till neurologspecialist för utredning. Bemötandet från vårdpersonalen beklagas. Anmälaren har tagit del av svaret och därefter framfört att han är mycket nöjd. Ärendet avslutas. V Felaktig behandling av framtänder Sida 12

13 En kvinna skadade framtänderna då hon var liten och det åtgärdades på ett felaktigt sätt vilket lett till karies. Nu måste allt göras om och kvinnan är besviken över det felaktiga omhändertagandet och den förmodade höga kostnaden för omgörning. Åtgärd: Yttrande har inhämtats från vd och klinikchef. Den sistnämnda har kommit fram till att den behandling som givits i det första skedet, utfördes på svaga tänder vilket påverkat den långsiktiga prognosen och inneburit att anmälaren fått ökade kostnader. Klinikchefen rekommenderar därför att en anmälan görs till patientförsäkringen LÖF. Anmälaren har tagit del av yttrandet och känner att hon fått upprättelse. Därför är hon nöjd med svaret. Ärendet avslutas. V Vårdgaranti/diagnos En kvinna har stått i kö för att få en neuropsykiatrisk utredning vid en psykiatrisk mottagning under mer än ett år. Hon har inte heller fått någon diagnos. Åtgärd: Vårdenhetschef vid en psykiatrisk mottagning har i ett yttrande beklagat att anmälaren fått vänta alltför länge på en neuropsykiatrisk utredning. Anmälaren ska genast få påbörja en utredning. Vårdgivaren ber också om ursäkt för ett kraftigt försenat yttrande för vilket finns förklaringar men ingen vägande ursäkt. Anmälaren tackar för hjälpen då hon omgående ska få påbörja en utredning. Ärendet avslutas. V Brister i smärtlindring vid undersökning En kvinna genomgick undersökning av tarmen vid en kirurgisk specialistmottagning och gavs smärtlindring via en infart men det var inte tillräcklig smärtlindring, kvinnan grät. Ingen ytterligare behandling gavs och hon fick gå hem direkt efter avslutad undersökning. Åtgärd: Svar har inkommit från behandlingsansvarig läkare som beklagar brister med smärtlindring och information innan och efter undersökningen. Anmälaren har tagit del av svaret och därefter framfört att hon accepterar svaret men saknar svar på samtliga frågor. Ärendet avslutas enligt överenskommelse. V Ifrågasätter patientavgift, otrevligt bemötande En flicka framför synpunkter på att hon måste betala för ett läkarbesök hon inte fick komma in till samt att hon blivit otrevligt bemött av personal på vårdcentralen. Flickan kom 5 minuter sent till besöket och fick då besked att läkaren inte kunde ta emot. Ingen ny tid bokades trots flertal försök. Flickan har fått faktura samt påminnelse för att hon uteblivit från ett besök, hon ifrågasätter tillvägagångssättet. Åtgärd: Yttrande inkom från verksamhetschefen som menade att anmälaren kommit så sent till besöket att mer än hälften av besökstiden gått. Då är mottagningens rutiner att faktura sänds för uteblivet besöket vilket också gjordes i detta fall. Anmälaren menar att hon endast kommit några minuter sent, men i kompletterande yttrande klargjorde verksamhetschefen att mottagningens rutiner är implementerade och följs av receptionspersonalen. Ärendet avslutas. V Sida 13

14 Bristande information En kvinna upplever att hon inte blir tagen på allvar på specialistmottagning. Läkaren gav först lugnande besked, men provtagning visade på cellförändringar. Kvinnan kallades då åter på undersökning med provtagning och läkaren gav återigen lugnande besked. Kvinnan bad uttryckligen om att läkaren skulle ringa med besked om provsvaren och de bokade in en telefontid för detta. Ändå ringde receptionisten och meddelade svaren. Kvinnan ska nu opereras. Åtgärd: Av inhämtat yttrande från verksamhetschef framkommer att patientens cellförändringar har skötts strikt enligt riktlinjer. Av journalhandlingar framgår även att omtanken om patienten varit stor. Patienten fick dock inte samtal från berörd läkare och det är tråkigt att kontakten med kliniken inte fungerat på ett för patienten tillfredsställande sätt. Berörd läkare beklagar att patienten inte känner sig nöjd med kommunikationen. Läkaren menar att hon borde ha ringt upp patienten. Kritiken har hon tagit till sig och menar att hon ska bemöda sig i framtiden så att något likande inte inträffar. Hon har med anledning av ärendet skrivit ett nytt informationsbrev som strävar efter att ge tydlig information och i möjligaste mån stilla patienternas oro. Då anmälaren efter att ha tagit del av yttrandet inte hörts av inom angiven tid utgår förvaltningen från att hon accepterat svaret och avslutar ärendet. V Missad cancerdiagnos En kvinna har under två år sökt vård hos husläkaren för olika tarmbesvär och efter påtryckning från kvinnan gjordes utredning på sjukhuset av kirurger. Diagnosen var tarmcancer. Åtgärd: Yttrande inkom från verksamhetschef och patientansvarig läkare. De avsåg att lyfta anmälarens ärende till diskussion i läkargruppen för att belysa vikten av kommunikation mellan patient och läkare och för att förtydliga rutinerna avseende utredning av anmälarens symtom. Fördröjningen av diagnos beklagades och förklarades med att anmälaren inte återkopplade sina fortsatta besvär tillbaks till husläkaren. Anmälaren avser att anmäla händelsen till Inspektionen för vård och omsorg och ärendet avslutas därmed på förvaltningen. V Behandling En man har varit inlagd på olika avdelningar vid ett akutsjukhus. Han har synpunkter på behandlingen och att han inte fick gå ensam till kiosken. Dessutom gjordes ett test i samband med att mannen kom till akuten vilket medförde anmälan till Transportstyrelsen angående körkortet. Åtgärd: Chefläkare vid akutsjukhus har i yttranden uppgivit att en arbetsterapeut gjort ett antal tester som visade att mannen i samband med vårdvistelsen på akutsjukhuset inte var lämplig att köra bil. Frågan om att inte få gå ensam till kiosken hängde samman med att orienteringsförmågan var nedsatt vilket innebar att personalen var orolig för att anmälaren inte skulle hitta tillbaka. Chefläkare anser att det inte är aktuellt med ett återtagande av intyget från Transporstyrelsen, men uppger att läkare på vårdcentralen kan skriva och intyga om körförmågan förändrats. Anmälaren är mycket upprörd över svaren från vårdgivaren och anser att fel beslut har fattats. Ärendet avslutas. Sida 14

15 V Administrativa brister En man fick ett registerutdrag på patientens bokningar. Där framkom delvis felaktiga uppgifter. Mannen har enligt utdraget besökt en namngiven sjukgymnast vilket inte är fallet. Det framkommer även kontaktorsak. Mannen misstänker att det är någon annan patients uppgifter. Åtgärd: I inhämtat yttrande framkommer att vården med hjälp av helpdesk försökt att se vem som har gjort bokningen. Då den är bortplockad går det dock inte att se. Vid samtal med berörd sjukgymnast framkommer att han inte känner patienten och det finns heller ingen journalanteckning. Övriga bokningar och anteckningar som berör kliniken stämmer. Då anmälaren efter att ha tagit del av yttrandet inte hörts av inom angiven tid utgår förvaltningen från att han accepterat svaret och avslutar ärendet. V Brister vid medicineringen, bemötande En kvinna upplever brister i bemötandet och behandlingen från hemsjukvården gällande medicineringen. När hon ber om blodtryckskontroll säger sköterskan att dom inte har stetoskop. Problem att hämta ut läkemedel på apoteket har uppstått. Åtgärd: Svar har inkommit från verksamhetschefen som beskriver uppdraget vid basal hemsjukvård med delning i dosett och hantera övriga läkemedel. Dessa besök är planerade och blodtrycksmanschett och stetoskop tas inte med som standard. När kvinnan har frikort eller konto på apoteket ordnas fullmakt för personalen att hämta ut läkemedel. Om inte, får kvinnan eller anhöriga ordna med detta. Ett gott bemötande är viktigt och verksamheten beklagar om kvinnan inte är nöjd med vården. Anmälaren har tagit del av svaret och därefter inte hörts av. Ärendet avslutas. V Utebliven behandling En förälder har synpunkter på att en son inte får adekvat behandling vid en barnoch ungdomspsykiatrisk mottagning (BUP). Vid ett möte med habilitering och kommun kom ingen från BUP. Föräldrarna blev mycket besvikna. Man skulle tillsammans ha gjort en samordnad individuell plan (SIP). Åtgärd: I ett begärt yttrande svarar sektionschef och patientsäkerhetssamordnare att de flesta av de personer som varit involverade i utredningen inte längre arbetar kvar på mottagning men de kan konstatera att det funnits brister i handläggning i form av väntetid/vårdgaranti, alltför lång tid innan diagnos satts, ofullständig information i journalen samt kommunikation av material som kommit till mottagningen. Med anledning av detta har flera åtgärder vidtagits för att likande problem inte ska uppstå i framtiden. I anslutning till ett SIP-möte har en "nystart" gjorts och BUP har tagit föräldrarnas önskemål om en förnyad barnpsykiatrisk bedömning och psykologiskt stöd på allvar. Då föräldrarna inte hörts av med ytterligare synpunkter, avslutas ärendet. V Nekad hembesök /hemsjukvård vid sjukdom Sida 15

16 En anhörig framför klagomål för patients räkning gällande tillgång till vård. Patienten är listad på en vårdcentral och har haft hembesök av läkare vid några tillfällen. När patienten blev sjuk och inte kunde ta sig till vårdcentralen vägrade läkaren att komma på hembesök utan menade att patienten kunde ta sig till vårdcentralen för besök. Patienten blev senare inlagd på sjukhus för behandling. Anhörig har kontaktat läkaren och ansvarig på vårdcentralen i ärendet utan att få svar. Hon är upprörd och anser det oacceptabelt att behandla en patient på detta sätt. Åtgärd: Yttrande inkom från verksamhetschefen som menade att kvinnans besvär inte uppfyllde kriterierna för hemsjukvård, hon bedömdes frisk nog att besöka vårdcentralen. Anhörig är inte överens med den bedömningen, men önskar att ärendet avslutas. V Dålig tillgänglighet samt felaktig medicinering En kvinna med en neuropsykiatrisk diagnos fick biverkningar av en medicin som ersattes av ett annat preparat som enligt förpackningen inte var avsedd för vuxna personer. Kvinnan har även synpunkter på att hon aldrig varit med om någon vårdplanering. Hon har trots flera försök misslyckats att få tag på någon personal efter en omorganisering vid den neuropsykiatriska mottagningen. I stället hänvisades hon till en jourmottagning som på nytt hänvisade henne tillbaka. Personalen vid mottagningen blev dessutom irriterad och lade på luren. Hennes bokade tider blev avbokade två gånger på grund av att personalen blev sjukskrivna. När hon till slut kom på ett besök klarade hon inte i affekt förklara hur hon mådde. Till slut gav hon upp och lyckades boka besök hos en annan vårdgivare. Åtgärd: Yttrande har inkommit från sektionschef, enhetschef samt verksamhetschef som beklagat att patienten var missnöjd med tillgänglighet och bemötandet på mottagningen. Bemanningen hos personalen har successivt förbättrats senaste månaderna varför man hoppas att liknande situationer inte upprepas. Det var olyckligt att sjuksköterskan inte hade tagit del av journalen innan besöket. Samtlig behandlande personal kommer att uppmärksammas på vikten av att komma förberedd till besök vid nästa personalmöte. Man har även talat med berörd sjuksköterska som djupt beklagat det inträffade. Man har bekräftat patientens kritik om övergångsproblem i samband med omorganisationen. Man kommer att fortsätta diskussionen tillsammans med patienten gällande hennes framtida vård. Man har tagit patientens synpunkter på största allvar och lovat att göra allt man kan för att patienten i framtiden med förtroende ska kunna söka vård och behandling vid mottagningen. Då anmälaren efter att ha tagit del av yttrandet inte hörts av inom angiven tid utgår förvaltningen från att hon accepterat svaret och avslutar ärendet. V Utebliven vård samt bristfällig dialog med anhörig Föräldrar anser att en kvinna inte har fått den kurativa vård hon har behövt vid en psykiatrisk mottagning. De anser att kvinnan inte ska bo hos sina föräldrar då hennes psykiska besvär gör att hon har använt sig av våld mot dem. Man vill också att mottagningen ska involvera kvinnan och hennes föräldrar i vården. Kvinnan har omhändertagits av psykiatrin men skrivits ut med korta varsel till föräldrarnas hem igen. De brev som vid ett flertal tillfällen skrivits till en läkare vid mottagningen inte har återkopplats till anmälare. Sida 16