Yttrande över promemoria om mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper - utveckling av producentansvaren

Transkript

1 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0791/18 Handläggare Sara Pettersson Telefon: E-post: Yttrande över promemoria om mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper - utveckling av producentansvaren Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Yttrande över promemoria om mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper - utveckling av producentansvaren, i enlighet med bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, översänds till Miljö- och energidepartementet. Sammanfattning Miljö- och energidepartementet har skickat ut promemoria om mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper - utveckling av producentansvaren på remiss. Ärendet inkom Staden har fått förlängd remisstid och svar ska lämnas till Miljö- och energidepartementet senast Ärendet medger ingen bordläggning. I promemorian föreslås ändringar för att utveckla producentansvaret för att bättre tillgodose medborgarnas behov av en lättillgänglig insamling och för att andelen förpackningar och returpapper som återvinns ska öka. Förslaget innebär att från och med den 1 april 2025 ska producenterna transportera bort returpapper och hushållens förpackningsavfall från alla bostadsfastigheter. Förslaget innebär förändringar i ett antal lagar så som miljöbalken, avfallsförordningen, förordningen om producentansvar för förpackningar respektive för returpapper. Förslagen som departementet lägger fram anser stadsledningskontoret är bra men kan förbättras och förtydligas. Det är bra att förslaget förtydligar producenternas ekonomiska ansvar men det borde breddas ytterligare och inkludera ansvar för nedskräpning och för det avfall som hushållen inte sorterar ut. Det är positivt att hushållen får en ökad servicenivå men förslaget behöver konkretisera vad det innebär för hushållen och fastighetsägare. Producenternas ansvar gentemot hushållen måste förtydligas. Det behövs övergångsbestämmelser för att säkerställa att satsningar och investeringar gjorda av fastighetsägare och kommuner tas tillvara. Ekonomiska konsekvenser Förslaget innebär att producenternas ansvar för kostnader förtydligas. För hushållen och konsumenterna kommer det troligtvis innebära en viss höjning av priset på förpackningar Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (14)

2 som sedan ska finansiera den höjda servicegraden. Idag finns en risk att hushåll med fastighetsnära insamling betalar dubbelt och för dessa kommer detta innebära minskade kostnader. Fastighetsägare kan få högre kostnader i samband med att iordningsställa utrymme och plats för fastighetsnära hämtning. I flerbostadshusen i Göteborg är det redan nu en ganska hög andel som har fastighetsnära hämtning och därmed redan idag iordningställt yta, men villor har ännu inte fastighetsnära hämtning utöver ett mindre testområde. Miljö- och energidepartementets bedömning är att förslaget inte medför några ökade kostnader för kommunerna. Bedömningen är att det är en fördel för kommuner och kommunala bolag att kraven på servicegrad tydliggörs om dessa aktörer är intresserade av att vara entreprenörer till de tillståndspliktiga insamlingssystemen. Barnperspektivet Fastighetsnära hämtning leder oftast till mer tung trafik nära bostäder. Därför är det viktigt att det ställs höga krav på trafiksäkerhet i samband med all hämtning av avfall. Mångfaldsperspektivet Bedömningen är att mer lättillgängliga insamlingssystem för förpackningsavfall och returpapper och bättre information gör det är positivt ur ett mångfaldsperspektiv till exempel för äldre eller personer med funktionsvariationer. Jämställdhetsperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Miljöperspektivet Förslagen som läggs fram beräknas ge ökad resurshushållning genom ökad materialåtervinning. Förslaget innebär även ökat fokus på avfallsförebyggande gällande förpackningsavfall genom att det förtydligas att onödiga förpackningar inte ska användas och att producenterna har ansvar för att förpackningarnas volym och vikt begränsas. Detta ligger i linje med de mål inom området som staden har satt upp i avfallsplanen, klimatstrategiskt program och miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Miljö- och energidepartementet anger att den minskade miljöpåverkan består bland annat av minskade växthusgasutsläpp, minskad försurning, minskad övergödning, minskade utsläpp av NOx, samt minskad bildning av fotooxidanter. Potentialen för ökad materialåtervinning av förpackningar och returpapper är beräknad till ton till år 2020 vilket skulle ge en utsläppsminskning på i genomsnitt 91 CO2-ekv/år. Utöver det beräknas problem med nedskräpning och buller minska i samband med att återvinningsstationer tas bort. Omvärldsperspektivet Avfallsdirektivet och förpackningsdirektivet håller på att revideras inom EU. Förslaget är anpassat efter de förväntade revideringarna med högre återvinningsmål inom både ramdirektivet om avfall och förpackningsdirektivet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (14)

3 Bilagor 1. Sammanfattning 2. Handlingar från miljö- och klimatnämnden 3. Handlingar från Förvaltnings AB Framtiden 4. Yttrande till Miljö- och energidepartementet Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (14)

4 Ärendet Miljö- och energidepartementet har skickat ut promemoria om mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper - utveckling av producentansvaren på remiss. Ärendet inkom Staden har fått förlängd remisstid och svar ska lämnas till Miljö- och energidepartementet senast Ärendet medger ingen bordläggning. Beskrivning av ärendet Stadsledningskontoret har underremitterat ärendet till kretslopp och vattennämnden, miljö- och klimatnämnden, Förvaltnings AB Framtiden och Renova AB. Ärendet har också skickats till byggnadsnämnden för kännedom. Miljö- och klimatnämnden och Förvaltnings AB Framtiden har svarat. Förvaltningen kretslopp och vatten och Renova AB har inkommit med tjänsteskrivelser. Utredningen i sin helhet finns att läsa här: Producentansvaret för förpackningar och returpapper innebär idag att producenterna tillhandahåller ett system för hushållen för insamling som utgörs av de återvinningstationer som finns runt om i staden. Systemet finansieras genom en förpackningsavgift som tas ut i samband med att en konsument köper en förpackning. Fastighetsnära insamling som finns i många flerbostadshus finansieras av respektive fastighetsägare och därmed bekostas av hyresgästerna i den aktuella fastigheten. I Göteborg testar kretslopp och vattennämnden just nu fastighetsnära insamling av vissa förpackningar hos villor. Förslag till utveckling av producentansvaret I promemorian föreslår departementet ändringar för att utveckla producentansvaren. Producentansvaret behöver ses över för att bättre tillgodose medborgarnas behov av en lättillgänglig insamling och för att andelen förpackningar och returpapper som återvinns ska öka. Förslaget innebär ändringar i ett antal lagar och förordningar: Miljöbalken, förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt, avfallsförordningen (2011:927), förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter, förordningen (2014:1073) om producentansvar för förpackningar samt förordningen (2014:1074) om producentansvar för returpapper. Promemorian identifierar flera problem med dagens tillämpning av bestämmelserna om producentansvar för förpackningar och returpapper: En oklar fördelning av ansvar mellan till exempel kommun och producenter Oklara krav på servicenivå för insamling Bristfällig statistik till följd av oklara rapporteringsskyldigheter Nedskräpningsproblem Otillräcklig utsortering av förpackningsavfall från annat avfall Att vissa hushåll betalar för insamling och behandling av förpackningsavfall två gånger. Det fanns också en förväntan när producentansvaret infördes att det skulle styra mot bättre utformade förpackningar. De beskrivna problemen ovan har inneburit att effekten varit svag. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (14)

5 Enligt förslaget ska insamlingssystemen från och med den 1 april 2025 transportera bort returpapper och hushållens förpackningsavfall från alla bostadsfastigheter. Detta krav gäller inte i de fall en transport från bostadsfastigheten inte är skälig med hänsyn till en fastighets utformning, belägenhet eller andra omständigheter som gör det svårt att ordna transport från fastigheten. Kraven på servicenivå gällande borttransport från bostadsfastigheter från den 1 januari 2021 fram till den 1 april 2025 kommer att gälla minst sextio procent av alla bostadsfastigheter. Remissinstansernas synpunkter Miljö- och klimatnämnden Miljö- och klimatnämnden tillstyrker i huvudsak förslagen i Miljö- och energidepartementets promemoria samt lämnar följande synpunkter. Miljö- och klimatnämnden anser att det finns ett för stort tolkningsutrymme angående när det är oskäligt att hämta förpackningsavfall vid en specifik bostadsfastighet. Det bör förtydligas att servicenivån ska motsvara den kommunala hämtningen av hushållens avfall. Det är också otydligt vilken servicenivå som ska gälla för förpackningsavfall som uppstår vid andra verksamheter än hushåll. Det behöver preciseras. Det är positivt att producenternas ansvar förtydligas, men det kvarstår en osäkerhet angående den kommande tillgängligheten då det bygger på att fastighetsägarna frivilligt tillhandahåller utrymmen för utsortering av förpackningsavfall och returpapper. Naturvårdsverkets föreslagna tillsynsansvar behöver förtydligas och avgränsas till att gälla just utformningen av insamlingssystemen då kommunerna redan idag bedriver tillsyn av hur insamlingssystemen fungerar i praktiken. Helhetsbilden beträffande förpackningars roll i nuvarande avfallsflöden saknas och därmed belyses inte heller producenternas fulla ansvar. I dagsläget står inte producenterna för de kostnader som uppstår när förpackningar hamnar i restavfallet. Förvaltningen kretslopp och vatten Förvaltningen kretslopp och vatten tillstyrker förslagen. Förslagen innehåller flera positiva förbättringar som kan ge ökad resurshushållning, förbättrad service och tydligare regler. Större tydlighet efterfrågas avseende servicenivån, fastighetsägarnas ansvar och möjliga undantag. Kretslopp och vatten ser inte att förslagen löser svårigheten med att få till hämtning från alla bostadsfastigheter. Dessutom borde producenternas ekonomiska ansvar breddas ytterligare och kraven på förebyggande och återanvändning av förpackningar borde vara mer konkreta och utformningskraven borde kompletteras med krav på till exempel nedbrytbarhet. Förslaget bör kompletteras med krav på att servicenivån ska vara tillräcklig utifrån varje bostads normala behov och för att stärka hushållen bör något förfarande som reglerar serviceåtagandet mellan fastighetsägare och utförare inrättas. Det behöver bli tydligare vad som menas med bostadsfastighet och en mätmetod för att avgöra om kraven nåtts. Det är viktigt att det beskrivs bättre när producenterna får göra undantag. Förutom när insamling inte bedöms skälig bör undantag tillåtas för att möjliggöra teknisk utveckling, få till samordning med gods, för vissa tekniska system eller andra liknande undantagsfall. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (14)

6 Kretslopp och vatten ser inte att problemen med att få till insamlingsplatser vid bostäder eller på andra platser adresserats i förslaget och de saknar möjlighet att ställa krav på utrymme för utsortering i flerbostadshus och övergångsbestämmelser för den insamling som sker där idag. Även för de platser som inte ligger vid bostäder behöver kapaciteten vara tillräcklig och servicen definierad. Dessutom saknas helt krav avseende servicenivå för verksamheters producentansvarsavfall vilket är en stor brist. Kretslopp och vatten ser positivt på att samråd ska hållas med kommunen som underlag för tillståndsbedömningen. Förslaget bör utökas med möjligheten att använda samråd och sanktionsavgifter i tillsynen under systemets drift. Det är positivt att kommunen kan vara uppdragstagare och att insamlingen därmed utgör kommunal kompetens, men förvaltningen saknar klargörande om vad det skulle innebära för verksamhetskriteriet om ett kommunalt bolag är uppdragstagare. Renova AB Renova anser att det är kommunerna som borde ha insamlingsansvaret eftersom det bland annat kommer ge en högre servicegrad, färre transporter och bättre samordning då allt avfall hämtas av en entreprenör. Om det inte kan åstadkommas så ska kommunens rätt att vara uppdragstagare också kunna utövas genom att uppdragstagaren uppträder som ett kommunalt aktiebolag. Inriktningen att införa en servicenivå som är jämförbar med den som finns för hushållsavfall är positivt ur ett brukarperspektiv och leder till ökad utsortering av material. Det är också bra att det krävs att samtliga producentvaror ska samlas in i det föreslagna tillståndspliktiga insamlingssystemet. Det är bra att insamlingssystemet ska genomföra förberedande samråd med kommunerna men också regelbundet under pågående drift. Positivt är också att man håller fast vid att producenterna har det finansiella ansvaret för insamling, sortering och materialåtervinning av tidningar och förpackningar. Om systemet med tillståndspliktiga insamlingssystem enligt förslaget ändå genomförs ser Renova flera förbättringsmöjligheter. Ansvarsfördelningen mellan eventuellt flera parallella tillståndspliktiga system behöver förtydligas. De kommuner som har gjort satsningar för en hög utsorteringsgrad bör få ersättning för merkostnader eller minst ersättning som finansierar en fortsatt insamling. Många andra otydligheter i producentansvaret finns kvar trots förslagen till exempel hur långt sträcker sig till exempel ansvaret? Som förslaget ser ut nu verkar bara det som samlats in omfattas av ansvaret och det blir inte tydligt hur systemet förhåller sig till eftersortering av hushållsavfall och avskiljer förpackningar. Renova anser att frågan om hur man samarbetar på den lokala nivån med insamlare och fastighetsägare borde ha beskrivits mer detaljerat. Det är viktigt att uppföljningen sker på en lokal nivå så att servicegraden blir utbredd i hela landet. Renova ser många olika möjligheter vid sidan om traditionell källsortering och tycker att det bör ingå i uppdraget till det tillståndspliktiga systemet att driva den tekniska utvecklingen. Förvaltnings AB Framtiden Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (14)

7 Förvaltnings AB Framtiden anser att det inte framgår i förslaget hur systemet ska se ut. Detta ska bestämmas vid ett samråd, men i förslaget finns inget krav på att fastighetsägare ska vara med och samråda kring vad som är ett lämpligt insamlingssystem. Det är också oklart vad som kan hända med fungerande system och investeringar gjorda i till exempel nedgrävda behållare, sopsugar, sopskåp och kärl. AB Framtiden anser att det är viktigt för fastighetsägare att även fortsättningsvis få avgöra själv om de tycker att det finns bra förutsättningar att bygga ut och bekosta FNI i befintliga områden. Det är viktigt för allmännyttan att hålla nere hyresnivåerna. I förslaget är det otydligt om vad som gäller för det som omnämns som skrymmande förpackningar. Det kommer vara svårt att veta var gränsen går mellan vanliga förpackningar och dessa sällanförpackningar och det blir svårt att kommunicera till hyresgäster och att det riskerar att lämnas i fastighetens insamling för grovavfall. Det ligger också nära tillhands att tänka att dessa insamlingsplatser där sällanförpackningar ska samlas in vid är dagens återvinningsstationer vilket medför en risk för nedskräpning. AB Framtiden försöker idag alltmer särskilja verksamheters och boendes avfall, i och med att verksamheterna ofta medför att skrymmande förpackningar slängs i kärlen varpå de snabbt fulla och det är svårt att hinna med tömning. I förslaget signalerar man att man vill det motsatta. Det finns ett pedagogiskt problem med insamling av olika förpackningar i stället för att bygga utsorteringen på materialslag. Exempelvis att det är rätt att slänga förpackningen till en leksak i förpackningsinsamlingen men inte själva leksaken även om båda är gjorda av plast. Det är också svårt att förklara hur man hanterar förpackningar som är sammansatta av olika material och det minskar tilltron till systemet. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret anser att det är bra att det kommer konkreta förslag på förbättringar inom producentansvaret. Kontoret ställer sig bakom de förslag som departementet lägger fram men har synpunkter på sådant som kan förbättras och förtydligas. Kontoret anser att det hade varit bättre om kommunerna får insamlingsansvar för förpackningar och tidningar så som tidigare föreslagits i regeringens utredning I en sådan lösning finns stora samordningsvinster och tydlighet gentemot medborgarna. Fortsatt finns även en problematik för hushållen att det är förpackningar och inte material som samlas in, det vill säga att hushållen måste skilja på en metallförpackning och en kastrull eller en plastförpackning och en leksak men detta adresseras inte i denna promemoria. Servicenivån God service till medborgarna är viktigt för Göteborgs Stad och stadsledningskontoret anser att förslaget har ett för stort tolkningsutrymme angående när det är oskäligt att hämta förpackningsavfall vid en specifik bostadsfastighet. Servicenivån för hushållen är viktig och den bör motsvara den kommunala hämtningen. Det är inte definierat i förslaget när servicenivån bedöms vara tillräcklig. Därför bör det kompletteras med krav på att servicen ska vara tillräcklig utifrån varje bostads normala behov sett ur frekvens och volym. Dessutom bör det vara tydligare vilka krav på servicenivå som ska ställas i samband med undantag, det vill säga hur och var en godtagbar plats utformas. För att stärka hushållen bör något förfarande som reglerar serviceåtagandet mellan fastighetsägare och utförare inrättas. Förutom när insamling inte bedöms skälig bör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (14)

8 undantag tillåtas för att möjliggöra teknisk utveckling, få till samordning med gods, för vissa tekniska system eller andra liknande undantagsfall. Förslaget behöver också stärkas med krav på att fastighetsägare ska vara med och samråda kring vad som är ett lämpligt insamlingssystem. Både för att stärka fastighetsägarens möjlighet att påverka men också för att se till att hyresgäster får en god tillgänglighet till systemet. I förslaget finns det osäkerheter kring tillgänglighet i systemet då det inte finns krav på fastighetsägare att tillhandahålla utrymmen för fastighetsnära insamling. Även för de platser som inte ligger vid bostäder behöver kapaciteten vara tillräcklig och servicen definierad och det finns fler platser som borde inkluderas så som gallerior och resecentrum. Det är viktigt att denna service i så fall samordnas med det kommunala ansvaret för gaturenhållning. För att kunna följa upp om servicenivån är uppnådd behövs en tydligare definition av bostadsfastighet och en mätmetod. Ekonomi och ansvar Det är bra att producenternas ekonomiska ansvar förtydligas men det borde breddas ytterligare och inkludera ansvar för nedskräpning och för det avfall som hushållen inte sorterar ut. Till exempel är förslaget inte tydligt hur systemet förhåller sig till eftersortering av hushållsavfall som avskiljer förpackningar. I förslaget är det oklart vad som kan hända med nuvarande fungerande system samt de redan genomförda investeringarna hos fastighetsägare och i kommunerna. Stadsledningskontoret anser att det behövs övergångsbestämmelser som reglerar detta. Kostnader för till exempel investeringar i fastigheter som kommer av producenternas val av insamlingssystem måste bekostas av producentansvaret och bör inte belasta fastighetsägare eller hyresgäster. Det är positivt att kommunen kan vara uppdragstagare och att insamlingen därmed utgör kommunal kompetens, men det behöver klargöras vad som gäller om ett kommunalt bolag är uppdragstagare till exempel kopplat till verksamhetskriteriet enligt Teckalkriterierna. Ansvarsfördelningen mellan eventuellt flera parallella tillståndspliktiga system behöver förtydligas. Det är viktigt att det blir tydligt att det är kommunerna eller markägaren som har ansvar för markupplåtelse och att det i städerna är stor konkurrens om yta. Även om kommunen ska samverka kring markupplåtelse så är det inte kommunens ansvar att lösa servicegraden. Hela avfallshierarkin Stadsledningskontoret anser att kraven på förebyggande och återanvändning av förpackningar borde vara mer konkreta och utformningskraven borde kompletteras med krav på till exempel nedbrytbarhet. Förtydliganden behövs också om hur systemet och ansvaret förhåller sig till de förpackningar som ligger kvar i restavfallet och går tillförbränning. Här kan det ske teknikutveckling och eftersortering och detta måste också inkluderas i förslaget. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (14)

9 Förslaget saknar en helhetsbild av förpackningar i avfallsflödet där allt från förebyggande till energiåtervinning ingår och det bör kompletteras. Tillsyn Naturvårdsverkets föreslagna tillsynsansvar behöver förtydligas och avgränsas till att gälla just utformningen av insamlingssystemen då kommunerna redan idag bedriver tillsyn av hur insamlingssystemen fungerar i praktiken. Det är positivt att samråd ska hållas med kommunen som underlag för tillståndsbedömningen. Förslaget bör utökas med möjligheten att använda samråd och sanktionsavgifter i tillsynen under systemets drift. Definitioner och begrepp Förslaget är otydligt med vad som menas med begreppet skrymmande förpackningar. Det kommer vara svårt att veta var gränsen går mellan vanliga förpackningar och dessa sällanförpackningar och kontoret ser risker med att det kan leda till nedskräpning eller att det belastar fastighetsägarnas insamling av grovavfall. Förslaget behöver också förtydligas gällande vad som menas med bostadsfastighet. Information Stadsledningskontoret anser att det bör vara tydligt att producenterna bör samordna sin information med kommunerna. Informationsansvaret mellan producenter och kommunen kan förtydligas. Sara Pettersson Planeringsledare Jessica Granath Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (14)

10 Bilaga 1. Sammanfattning Producentansvaren för förpackningar och returpapper behöver ses över för att bättre tillgodose medborgarnas behov av en lättillgänglig insamling och för att andelen avfall som materialåtervinns ska öka. Ett av syftena med miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är att Sverige ska ha en hållbar avfallshantering. Avfallshanteringen ska vara effektiv för samhället och enkel att använda för konsumenterna. Samtidigt ska avfall förebyggas och resurserna i det avfall som ändå uppstår ska tas till vara i så hög grad som möjligt. Dessutom ska avfallets påverkan på hälsa och miljö minimeras. Det behövs långsiktiga spelregler och ett tydligt regelverk för producentansvaren för förpackningar och returpapper för att underlätta övergången till en cirkulär ekonomi. På så vis blir det möjligt för ansvariga aktörer och näringslivet att göra investeringar som främjar en hållbar avfallshantering och skapar nya jobb. Det finns flera problem med tillämpningen av bestämmelserna om producentansvar för förpackningar och returpapper. Problemen handlar bland annat om en oklar fördelning av ansvar, oklara krav på servicenivå för insamling av förpackningsavfall och returpapper, bristfällig statistik till följd av oklara rapporteringsskyldigheter, nedskräpningsproblem, att vissa hushåll betalar för insamling och behandling av förpackningsavfall två gånger, samt om otillräcklig utsortering av förpackningsavfall från annat avfall. Ett av huvudargumenten när producentansvaret för förpackningar infördes var att det skulle styra mot bättre utformade förpackningar, men de beskrivna problemen har inneburit en svagare styrning mot detta mål. I promemorian föreslås ändringar för att utveckla producentansvaren. Vissa av ändringarna syftar även till att förbättra genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62 av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall (förpackningsdirektivet). Producenterna ska se till att det finns ett lämpligt insamlingssystem, enligt dagens bestämmelser. Det behöver förtydligas vilken servicegrad ett lämpligt insamlingssystem ska ha. Producenternas insamlingssystem för förpackningsavfall och returpapper har idag väsentligt lägre servicegrad än kommunernas system för insamling av restavfall från hushållen. Restavfall är det avfall som är kvar när hushållen sorterat ut det avfall som samlas in separat. Flera studier visar att kvaliteten på det insamlade materialet blir hög när avfallet samlas in fastighetsnära. Promemorians förslag syftar till att ställa tydliga krav på framtidens system för insamling av förpackningsavfall och returpapper. Det bör beslutas genom förordning vad som ska krävas för att ett insamlingssystem ska vara lämpligt, särskilt vad gäller servicegrad på insamlingen av avfall från hushållen. Medborgarna ska ha möjlighet och skyldighet att sortera ut förpackningsavfall och returpapper. Insamlingen av förpackningsavfall och returpapper är en tjänst av allmänt intresse och det är inte rimligt att enskilda hushåll ska behöva betala extra för att få en högre servicegrad som syftar till att öka mängden separat insamlat avfall. Från och med den 1 april 2025 ska insamlingssystemen transportera bort returpapper och hushållens förpackningsavfall av de vanligast förekommande materialen (papp, papper, kartong, wellpapp, plast, glas och metall) från alla bostadsfastigheter. Detta krav gäller, efter den 31 mars 2025, inte i de fall en transport från bostadsfastigheten inte är skälig med hänsyn till en fastighets utformning, belägenhet eller andra omständigheter som gör det svårt att ordna transport från fastigheten. Om borttransport från bostadsfastigheten inte bedöms skälig ska returpapperet och förpackningsavfallet av de vanligast förekommande materialen samlas in på en plats som med hänsyn till omständigheterna ligger så nära bostadsfastigheten som möjligt. För att ge aktörerna tid att bygga ut systemet och höja Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10 (14)

11 servicegraden så kommer kraven på servicenivå gällande borttransport från bostadsfastigheter från den 1 januari 2021 fram till den 1 april 2025 att gälla minst sextio procent av alla bostadsfastigheter. Ett insamlingssystem ska tillhandahålla insamlingsplatser för den del av hushållens förpackningsavfall som inte ska samlas in från bostadsfastigheterna. Dessa insamlingsplatser ska vara lättillgängliga för dem som vill lämna ifrån sig förpackningsavfallet. De tillståndspliktiga insamlingssystemen ska dessutom ha insamlingsplatser för förpackningsavfall i utemiljöer där många människor vistas, till exempel på välbesökta badplatser och i parker. Ett tillstånd till insamlingssystem för förpackningsavfall får endast ges om insamlingssystemet omfattar förpackningsavfall av alla material. Den som driver ett insamlingssystem som har tillstånd att samla in förpackningsavfall ska lämna information till hushåll och producenter om syftet med materialutnyttjande och om möjligheterna att materialutnyttja olika förpackningsmaterial. Syftesparagrafen utvecklas i både i förpacknings- och returpappersförordningen. Producenternas ansvar för förpackningarnas utformning och kraven på förpackningarnas utformning tydliggörs. Förpackningar ska anses uppfylla förpackningsförordningens krav på utformning om de uppfyller kriterierna i relevanta harmoniserade standarder (standarder som har utarbetats av EU-kommissionen). För att renodla producentansvaret får kommunerna endast samla in förpackningsavfall respektive returpapper om de har avtal med ett tillståndspliktigt insamlingssystem. Förpackningsoch returpappersförordningarna kompletteras med bestämmelser om sanktioner och avgifter för prövning och tillsyn. Producenterna ska enligt förordningarna lämna uppgifter till Naturvårdsverket om bland annat namn och kontaktuppgifter. Skyldigheten att rapportera till Naturvårdsverket om den mängd förpackningar, tidningar och tidningspapper som producenterna släppt ut på den svenska marknaden flyttas från den som driver insamlingssystem till producenterna. En anmälningsplikt införs för de som utan att vara tillståndspliktiga samlar in förpackningsavfall eller returpapper från verksamheter. Dessa förändringar ger Naturvårdsverket bättre möjlighet att bedriva tillsyn och att samla in statistik. Definitionerna av begreppet producent ändras så att det bara ska finnas en producent per tidning eller tidningspapper och en till två producenter per förpackning. Om en förpackning märks med uppgift om vilket förpackningsmaterial som har använts ska det ske i enlighet med kommissionens beslut 97/129/EG av den 28 januari 1997 om fastställandet av ett identifieringssystem för förpackningsmaterial i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11 (14)

12 Miljö- och klimatnämnden Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: Remiss miljöfarlig verksamhet - Miljö- och energidepartementet M2018/00852/R, Promemoria om Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper - utveckling av producentansvaren, SLK 0791/18 65, Beslut Miljö- och klimatnämnden skickar över miljöförvaltningens förslag som eget yttrande till kommunstyrelsen. Miljö- och klimatnämnden beslutar om omedelbar justering. Handlingar Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande med diarienummer daterat den 15 maj Protokollsutdrag skickas till Kommunstyrelsen Dag för justering Göteborgs Stad Miljö- och klimatnämnden, protokollsutdrag 1 (2)

13 Miljö- och klimatnämnden Vid protokollet Sekreterare Helena Emanuelson Ordförande Helena Norin Justerande Mattias Kindstrand Göteborgs Stad Miljö- och klimatnämnden, protokollsutdrag 2 (2)

14 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer: Miljötillsynsavdelningen Gunnar Edlund Telefon E-post: Yttrande till kommunstyrelsen över Remiss miljöfarlig verksamhet - Miljö- och energidepartementet M2018/00852/R, Promemoria om Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper - utveckling av producentansvaren, SLK 0791/18 Kommunstyrelsen har skickat över remissen till miljö- och klimatnämnden för yttrande senast den 21 maj Stadsledningskontoret har beviljat förlängd svarstid för behandling i miljö- och klimatnämnden den 22 maj Förslag till beslut Miljö- och klimatnämnden skickar över miljöförvaltningens förslag som eget yttrande till kommunstyrelsen. Miljö- och klimatnämnden beslutar om omedelbar justering. Sammanfattning Miljöförvaltningen tillstyrker i huvudsak förslagen i Miljö- och energidepartementets promemoria samt lämnar följande synpunkter: Miljöförvaltningen anser att det finns ett för stort tolkningsutrymme angående när det är oskäligt att hämta förpackningsavfall vid en specifik bostadsfastighet. Det bör förtydligas att servicenivån ska motsvara den kommunala hämtningen av hushållens avfall. Det är också otydligt vilken servicenivå som ska gälla för förpackningsavfall som uppstår vid andra verksamheter än hushåll. Det behöver preciseras. Det är positivt att producenternas ansvar förtydligas, men det kvarstår en osäkerhet angående den kommande tillgängligheten då det bygger på att fastighetsägarna frivilligt tillhandahåller utrymmen för utsortering av förpackningsavfall och returpapper. Naturvårdsverkets föreslagna tillsynsansvar behöver förtydligas och avgränsas till att gälla just utformningen av insamlingssystemen då kommunerna redan idag bedriver tillsyn av hur insamlingssystemen fungerar i praktiken. Helhetsbilden beträffande förpackningars roll i nuvarande avfallsflöden saknas och därmed belyses inte heller producenternas fulla ansvar. I dagsläget står inte producenterna för de kostnader som uppstår när förpackningar hamnar i restavfallet. 1(5)

15 Ärendet Miljö- och energidepartementet har givit Göteborgs kommun möjlighet att yttra sig över Promemoria om Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper utveckling av producentansvaren. Stadsledningskontoret har underremitterat promemorian till kretslopp och vattennämnden, miljö- och klimatnämnden, Framtiden AB och Renova AB för yttrande. Ärendet har också översänts till byggnadsnämnden för möjlighet till yttrande. I promemorian föreslås ändringar för att utveckla producentansvaren. Ändringarna syftar till att bättre tillgodose medborgarnas behov av en lättillgänglig insamling och för att andelen avfall som återvinns ska öka. Promemorian identifierar flera problem med dagens tillämpning av bestämmelserna om producentansvar för förpackningar och returpapper. De handlar bland annat om: - En oklar fördelning av ansvar - Oklara krav på servicenivå för insamling av förpackningsavfall och returpapper - Bristfällig statistik till följd av oklara rapporteringsskyldigheter - Nedskräpningsproblem - Otillräcklig utsortering av förpackningsavfall från annat avfall - Att vissa hushåll betalar för insamling och behandling av förpackningsavfall två gånger. Det fanns också en förväntan när producentansvaret infördes att det skulle styra mot bättre utformade förpackningar. De beskrivna problemen ovan har inneburit att effekten varit svag. Förvaltningens synpunkter Generella synpunkter Miljöförvaltningen tillstyrker i huvudsak förslagen i Miljö- och energidepartementets promemoria om Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper, då det sannolikt leder till ökad insamling och materialåtervinning av förpackningar. Förslaget fokuserar i huvudsak på materialåtervinning, men även på att förebygga uppkomst av avfall i form av förpackningar. Det hade varit önskvärt att även inkludera övriga delar av avfallshierarkin i helhetsbilden. Återanvändning av förpackningar kan vara aktuellt, liksom energiåtervinning och bortskaffande när en använd förpackning av någon anledning inte längre är lämpad för materialåtervinning. Helhetsbilden beträffande förpackningars roll i nuvarande avfallsflöden saknas och därmed belyses inte heller producenternas fulla ansvar. I dagsläget står inte producenterna för de kostnader som uppstår när förpackningar hamnar i restavfallet. Förvaltningens övriga synpunkter följer promemorians utpekade problemområden gällande dagens tillämpning av bestämmelserna om producentansvaren. En oklar fördelning av ansvar Med dagens bestämmelser om producentansvaren är det oklart vad som menas med att producenterna ska tillhandahålla lämpliga insamlingssystem, till exempel gällande servicegrad samt ansvaret att skapa plats för återvinningsstationer. Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 2(5)

16 Miljöförvaltningen ser positivt på att producenternas ansvar förtydligas, men anser att det kvarstår en osäkerhet angående den kommande tillgängligheten då det bygger på att fastighetsägarna frivilligt tillhandahåller utrymmen för utsortering av förpackningsavfall och returpapper. Förslaget innebär också att Naturvårdsverket blir utpekad tillsynsmyndighet inte bara över producenterna utan också över utformningen av de tillståndspliktiga insamlingssystemen. Det är positivt, men Naturvårdsverkets tillsynsansvar behöver förtydligas och avgränsas till att gälla just utformningen av insamlingssystemen då kommunerna redan idag bedriver tillsyn av hur insamlingssystemen och insamlingen fungerar i praktiken. Oklara krav på servicenivå för insamling av förpackningsavfall och returpapper I promemorian föreslås att Det bör beslutas genom förordning vad som ska krävas för att ett insamlingssystem ska anses vara lämpligt, särskilt vad gäller servicegrad på insamlingen av avfall från hushållen. Servicegraden preciseras sedan i bland annat följande stycke: Från och med den 1 april 2025 ska insamlingssystemen transportera bort hushållens förpackningsavfall av de vanligast förekommande materialen från alla bostadsfastigheter. Kravet på transport från bostadsfastigheter av de vanligast förekommande materialen gäller efter den 31 mars 2025 inte i de fall när en transport från bostadsfastigheten inte är skälig med hänsyn till en fastighets utformning, belägenhet eller andra omständigheter som gör det svårt att ordna transport från fastigheten. Om borttransport från bostadsfastigheten inte bedöms skälig ska förpackningsavfallet av de vanligast förekommande materialen samlas in på en plats som med hänsyn till omständigheterna ligger så nära bostadsfastigheten som möjligt. Miljöförvaltningen anser att det finns ett för stort tolkningsutrymme angående när det är oskäligt att hämta förpackningsavfall vid en specifik bostadsfastighet. Det bör förtydligas att servicenivån ska motsvara den kommunala hämtningen av hushållens avfall. Det är också otydligt vilken servicenivå som ska gälla för förpackningsavfall som uppstår vid andra verksamheter än hushåll. Det behöver preciseras. Bristfällig statistik till följd av oklara rapporteringsskyldigheter Det har identifierats flera osäkerheter i nuvarande statistik. Miljöförvaltningen ser positivt på föreslagna åtgärder för att skapa förutsättningar för en bättre rapportering. Nedskräpningsproblem I promemorian lyfts att ett problem med nedskräpning vid återvinningsstationerna är att avfallslämnarna upplever dessa platser som sopstationer. De uppfattar inte att det enbart är förpackningsavfall och returpapper som ska lämnas vid återvinningsstationerna. Problemen med grovavfall på återvinningsstationer kan bero på bristande information om insamlingen av grovavfall, eller brister i service för denna insamling, men det kan också bero på att återvinningsstationerna är tillgängliga dygnet runt, obemannade och att de ofta ligger på platser som möjliggör dumpning av avfall utan att bli iakttagen. Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 3(5)

17 Det beskrivs också en allmän trend med ökande nedskräpning i samhället under senare år. För att motverka detta ställs krav på att det ska finnas insamlingsplatser för förpackningsavfall från hushåll i utemiljöer där normalt många människor vistas. Miljöförvaltningen anser att även andra miljöer där hushållsliknande avfall uppstår bör innefattas, som exempelvis gallerior och tågstationer. Otillräcklig utsortering av förpackningsavfall från annat avfall Producenterna tillhandahåller i nuläget ett insamlingssystem vars servicegrad skiljer sig väsentligt från den servicegrad kommunerna ger vid insamlingen av restavfall från hushållen, där restavfallet vanligtvis transporteras bort från fastigheten. Detta bedöms vara en av anledningarna till att stora delar av förpackningsavfallet inte sorteras ut från restavfallet. Idag hamnar en stor andel av förpackningarna i restavfallet istället för att sorteras ut. En förbättrad servicenivå för hushållen bidrar sannolikt till ökad utsorteringsgrad, men det hade varit önskvärt att identifiera ytterligare incitament till ökad utsortering av förpackningar. När förpackningsavfall och returpapper hamnar i restavfallet innebär det att såväl det fysiska som det ekonomiska ansvaret tas av kommunerna i stället för av producenterna. Detta betyder att hushållen får betala för de förpackningar, som trots kravet på utsortering, läggs i restavfallet för hanteringen via renhållningsavgiften, trots att producenterna har tagit ut en avgift på förpackningarna när dessa säljs. Att vissa hushåll betalar för insamling och behandling av förpackningsavfall två gånger Producenternas insamling av förpackningsavfall finansieras i dag genom ett system med förpackningsavgifter som tas ut på varupriset. Den fastighetsnära insamling som sker inom ramen för dagens insamlingssystem har tillkommit på frivillig basis med syfte att öka servicegraden för de boende. Finansieringen av den utbyggda fastighetsnära insamlingen vid flerbostadshus sker vanligtvis genom avtal mellan insamlingsentreprenören och fastighetsägaren. Fastighetsägaren finansierar detta genom att fördela kostnaden på de som bor i flerbostadshuset. Finansieringen av den utbyggda fastighetsnära insamlingen från villor hanteras genom kommunens renhållningsavgifter. Detta innebär att vissa hushåll får betala för insamlingen av förpackningsavfall och returpapper genom en särskild avgift enligt avtal med en insamlingsaktör, eller genom en högre renhållningsavgift. Andra hushåll bidrar endast genom förpackningsavgiften. Miljöförvaltningen anser att promemorian tydliggör producenternas finansiella ansvar under hela livscykeln och minskar risken för att vissa hushåll får betala extra för insamling och behandling av förpackningsavfallet. Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 4(5)

18 Ekonomiska perspektivet Förslaget innebär att producenternas kostnadsansvar förtydligas. I dagsläget förekommer det redan fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper i vissa bostadsområden för att erbjuda avfallslämnarna en ökad servicegrad. Denna kostnad för insamling och borttransport av förpackningar som hittills i praktiken burits av fastighetsägare samt skattekollektivet (via kommunala renhållningsavgifter) förskjuts nu tillbaka till producenterna. Barnperspektivet (FN:s barnkonvention) Miljöförvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Jämställdhetsperspektivet Miljöförvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Mångfaldsperspektivet Miljöförvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Miljöperspektivet Se under rubriken Förvaltningens synpunkter. Omvärldsperspektivet För närvarande pågår revideringar av avfallsdirektivet och förpackningsdirektivet på EU-nivå. Förslaget är anpassat för att harmonisera med förväntade revideringar i direktivet. Göteborg den 15 maj 2018 Anna Ledin direktör Jennica Kjällstrand avdelningschef Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 5(5)

19

20 Styrelsehandling nr 18c Remiss från Miljö- och energidepartementet Yttrande till Stadsledningskontoret, Promemoria om Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper utveckling av producentansvaren (Dnr 0791/18). Förslag till beslut i styrelsen för Förvaltnings AB Framtiden Styrelsen föreslås att att översända yttrandet till Stadsledningskontoret förklara punkten omedelbart justerad. Sammanfattning Vi är generellt positivt inställda till att producentansvaret utvecklas och förtydligas i förslaget. Det är bra att man fastslår producenternas fulla betalningsansvar för FNI av förpackningsavfall och returpapper, då detta tidigare varit en kostnad för de kommuner och fastighetsägare som erbjudit denna service. Vi är också positiva till att servicegraden för insamlingen förtydligats. Vi vill dock belysa några punkter i förslaget där vi ser att det kan leda till ekonomiska konsekvenser för oss och därmed också våra hyresgäster. Ekonomiska konsekvenser Vi bedömer att förslagen kan komma att få ekonomiska konsekvenser: Utbyggnad av FNI blir kostsam för fastighetsägarna eftersom investeringen av dessa utrymmen är mycket svår att räkna hem ekonomiskt med dagens behandlingsavgifter. Tidplanen är snäv för många Fastighetsägare. Det kan vara svårt att nå målet där 60 % av bostadsfastigheterna har FNI till 2021, och 100 % har tillgång till FNI Olika perspektiv Barnperspektivet Det bor många barn i koncernens bostadsområden, och det är viktigt att utforma barnens uppväxtmiljöer så att de bidrar till kretsloppstänk och giftfri miljö. Jämställdhetsperspektivet Det är viktigt att olika lösningar för insamling av avfall, upplevs säkra och trygga, så att de kan nyttjas av alla. Mångfaldsperspektivet Inga särskilda mångfaldsaspekter identifierade. Miljöperspektivet 1

21 Förslaget hänger i förlängningen ihop med de nationella miljökvalitetsmålen samt de av Göteborgs stad framtagna miljömålen. Omvärldsperspektivet God och hyresgästnära avfallshantering är och fortsätter vara en profilfråga för koncernen. Ärendet Förvaltnings AB Framtiden har ombetts lämna synpunkter på ovanstående förslag till mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper utveckling av producentansvaren. Förvaltnings AB Framtidens bedömning Synpunkter Det framgår inte i förslaget hur systemet ska se ut. Detta ska bestämmas vid ett samråd, men i förslaget finns inget krav på att fastighetsägare ska vara med och samråda kring vad som är ett lämpligt insamlingssystem. Risken finns att dessa system kan komma att ändras. Oklart vad som kan hända med fungerande system, investeringar gjorda i nedgrävda behållare, sopsugar, sopskåp och kärl. Viktigt för fastighetsägaren att även fortsättningsvis få avgöra själv om man tycker att det finns bra förutsättningar att bygga ut och bekosta FNI i befintliga områden. (s 83) Den som driver ett tillståndspliktigt insamlingssystem har ingen möjlighet att rikta krav mot en fastighetsägare att tillhandahålla avfallsutrymme på fastigheten. När fastighetsägare ska bekosta utbyggnaden av FNI blir innebörden att hyresgästerna får betala för förpackningarna två gånger; dels när de köper den förpackade varan och sedan genom sin hyra som i sin tur finansierar utbyggnaden av FNI. Viktigt för allmännyttan att hålla nere hyresnivåerna Otydligt om vad som gäller för det som omnämns som skrymmande förpackningar (sid 80) Det kommer vara svårt att veta var gränsen går mellan vanliga förpackningar och dessa sällanförpackningar och det blir svårkommunicerat till hyresgäster. Gissningsvis kommer de ändå hamna i kärlen alternativt i grovavfallet. Det ligger också nära tillhands att tänka att dessa insamlingsplatser där sällanförpackningar ska samlas in vid är dagens FTI-stationer Det medför en ännu större risk för nedskräpning. Skrymmande sällanförpackningar och förpackningsavfall av andra material än de som ska hämtas vid bostadsfastigheten ska både före och efter utgången av mars 2025 samlas in av insamlingssystemen vid insamlingsplatser som ska vara lättillgängliga för dem som vill lämna ifrån sig förpackningsavfallet. Vi försöker idag alltmer särskilja verksamheters och boendes avfall, i och med att verksamheterna ofta medför att skrymmande förpackningar slängs i kärlen varpå de snabbt fulla och det är svårt att hinna med tömning. (s 81). Här signalerar man att man vill det motsatta, men ej krav. 2

22 I framför allt städer och tätorter är det vanligt förekommande med mindre verksamheter i bostadsfastigheterna. Vid utbyggnaden av insamlingssystemet kan finnas skäl att även möjliggöra att dessa verksamheter, om de har små volymer och icke skrymmande förpackningsavfall får möjlighet att sortera ut sitt förpackningsavfall och sitt returpapper och lämna det i de insamlingssystem som tillhandahålls vid fastigheten för de boende. Det är dock inte ett krav som ställs på insamlingssystemen för att de ska anses vara lämpliga och få tillstånd. Det finns ett pedagogiskt problem med insamling av olika förpackningar i stället för att bygga utsorteringen på materialslag Det är en svår pedagogisk uppgift att förklara för människor att dom får slänga förpackningen till en inköpt leksak i förpackningsinsamlingen men dock inte själva leksaken även om båda är gjorda av t.ex plast. Det är också svårt att förklara hur man hanterar förpackningar som är sammansatta av olika material. Att man sorterar förpackningen efter det materialslag som den i huvudsak består av är ologiskt för medborgaren och det minskar tilltro till systemet. Förvaltnings AB Framtiden Martin Blixt 3

23 Yttrande till Miljö och energidepartementet Bilaga 4 Till: Miljö- och energidepartementet diarienummer M2018/00852/R m.registrator@regeringskansliet.se charlotta.broman@regeringskansliet.se linn.akesson@regeringskansliet.se. Göteborgs Stads yttrande över remissen av promemoria om mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper - utveckling av producentansvaren Göteborgs Stad har givits möjlighet att svara på ovanstående remiss och har följande synpunkter på förslagen i remisshandlingen från Miljö- och energidepartementet. Göteborgs Stad anser att det är bra att det kommer konkreta förslag på förbättringar inom producentansvaret. Göteborgs Stad ställer sig bakom de förslag som departementet lägger fram men har synpunkter på sådant som kan förbättras och förtydligas. Staden anser att det hade varit bättre om kommunerna får insamlingsansvar för förpackningar och tidningar så som tidigare föreslagits i regeringens utredning I en sådan lösning ser staden att det finns stora samordningsvinster och tydlighet gentemot medborgarna. Fortsatt finns även en problematik för hushållen att det är förpackningar och inte material som samlas in, det vill säga att hushållen måste skilja på en metallförpackning och en kastrull eller en plastförpackning och en leksak. Servicenivån God service till medborgarna är viktigt för Göteborgs Stad och staden anser att förslaget har ett för stort tolkningsutrymme angående när det är oskäligt att hämta förpackningsavfall vid en specifik bostadsfastighet. Servicenivån för hushållen är viktig och den bör motsvara den kommunala hämtningen. Det är inte definierat i förslaget när servicenivån bedöms vara tillräcklig. Därför bör det kompletteras med krav på att servicen ska vara tillräcklig utifrån varje bostads normala behov sett ur frekvens och volym. Dessutom bör det vara tydligare vilka krav på servicenivå som ska ställas i samband med undantag, det vill säga hur och var en godtagbar plats utformas. För att stärka hushållen bör något förfarande som reglerar serviceåtagandet mellan fastighetsägare och utförare inrättas. Förutom när insamling inte bedöms skälig bör undantag tillåtas för att möjliggöra teknisk utveckling, få till samordning med gods, för vissa tekniska system eller andra liknande undantagsfall. Förslaget behöver också stärkas med krav på att fastighetsägare ska vara med och samråda kring vad som är ett lämpligt insamlingssystem. Både för att stärka fastighetsägarens möjlighet att påverka men också för att se till att hyresgäster får en god Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12 (14)