Skrivelse - Uppföljning av miljöstrategi för verksamhetsåret 2016
|
|
- Ebba Berglund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SKRIVELSE 1(9) KS 2017/00230 nr Bygg- och miljöförvaltningen Plan- och utvecklingsavdelningen Kristoffer Andersson, miljösamordnare Skrivelse - Uppföljning av miljöstrategi för verksamhetsåret 2016 Miljöstrategin är ett viktigt verktyg för hållbar utveckling i kommunen. Den innehåller tre övergripande mål som samlar s Vision 2030 och de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. Varje mål har tre till fyra delmål som anger inriktningar för hur kommunen ska arbeta för att nå huvudmålen. Varje år ska uppföljning ske för att utvärdera vilka aktiviteter som har utförts för att målen ska uppnås. Ett eller flera nyckeltal för respektive mål presenteras för att ge en övergripande bild över kommun. Nyckeltalen som redovisas är framtagna av och används av Sveriges Ekokommuner (SEKOM), som fick beviljat medlemskap i Eftersom alla medlemmar använder samma nyckeltal går det i viss mån att jämföra utvecklingen i med den i andra kommuner. I den här uppföljningen används ett urval av nyckeltalen som indikatorer för hur kommunen ligger till inom respektive mål. Under varje delmål följer en beskrivning av förvaltningarnas och de kommunala bolagens arbete för att målen ska uppnås. 1 Fossilbränslefri kommun kommun har målsättningen att den interna verksamheten ska vara fossilbränslefri år 2030, och hela kommunen Utsläppen av växthusgaser som t.ex. koldioxid (CO2) speglar samhällets förbränning av fossila bränslen. Industrin är oftast den enskilt största sektorn för CO2- utsläpp och brukar separeras från de övriga sektorerna (figur 1a). Övriga sektorer innefattar energiförsörjning, transporter, arbetsmaskiner, produktanvändning, jordbruk, avfall och avlopp samt internationell luftfart och sjöfart. Koldioxid från industrisektorn per kommuninvånare Figur 1a. Koldiodidutsläpp från industrisektorn per kommuninvånare. Datakälla: Nationella emissionsdatabasen, RUS, SCB.
2 SKRIVELSE 2(9) Koldioxidutsläpp från övriga sektorer per kommuninvånare Figur 1b. Koldioxidutsläpp från övriga sektorer per kommuninvånare. Datakälla: Nationella emissionsdatabasen, RUS, SCB. I ligger totala koldioxidutsläppet på 3,9 ton/invånare. 1,2 ton från industrisektorn respektive 2,7 ton från övriga. Bland de övriga sektorerna är det framför allt transport (60 procent) och energiförsörjning (30 procent) som dominerar. För att vara fossilbränslefri kommunal organisation år 2030 behöver andelen förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler vara 100 procent var 98 procent den totala elenergi- och värmeproduktionen förnybar, se figur 2. Den sista oljepannan fasades 2012 och ingen av de kommunala bolagen har någon oljeanvändning kvar. De fossila bränslen som är kvar finns i den fjärrvärme som kommunen köper in från Eon. Enligt Eon finns det under vinterhalvåret ibland ett behov att använda olja, men målet är att all oljeanvändning ska fasas ut före Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler Figur 2. Andelen förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler. Datakälla: Fastighetsavdelningen. 1.3 Effektivisera och minska energiförbrukningen i fastigheter och transporter genom att sätta upp tydliga mål i handlingsplanerna. En handlingsplan för hela kommunen har tagits fram. I den presenteras vilka åtgärder som ska utföras, vem som är ansvarig (en eller flera förvaltningar)
3 SKRIVELSE 3(9) samt när åtgärden ska vara utförd. Tidsintervallet sträcker sig från hus har i sin affärsplan tydliga mål för energianvändning till uppvärmning, för egenproduktion av förnyelsebar el och miljöfordon. Under 2016 installerades nya solceller med en uppskattad årlig produktion på kwh. Kommunala fastigheter Kommunens mål att energiförbrukningen (el- och fjärrvärmeanvändning) ska minska med 1 procent per år uppnåddes inte. En fjärrvärmeläcka i början av året samt åtgärdande av fuktskador i två av kommunens skolor, medförde en ökad energiförbrukning.(källa: Stratsys) hus mål om att minska energianvändningen till uppvärmning med minst 1,1 procent jämfört med 2014 års nivå uppnåddes inte Under 2016 bytte hus energirapporteringssystem vilket gör det svårt att få en pålitlig jämförelse med tidigare år. Enligt den rapporterade energiförbrukningen låg ökningen mellan 2015 till 2016 på ca 5 procent. (Källa: hus Energirapport helår 2016). Energibesparingar har också gjorts genom att byta ut utebelysningen till LED-lampor. Elförbrukningen har sänkts med ca 20 procent, från 647 kwh till 511 kwh per timme. (Källa: tekniska avdelningen) Kommunala transporter kommun har totalt 75 fordon (44 personbilar och 31 lätta lastbilar). 25 stycken (motsvarande 33 procent) av fordonen är miljöbilsklassade. Av miljöbilarna är 21 personbilar och 4 lastbilar. De flesta fordonen leasas, och av bilarna som kommunen äger är 10 lätta lastbilar och 3 personbilar. Diesel är den dominerande bränsletypen. Det beräknade totala CO2 utsläppen för fordonsflottan ligger på 144,1g/km. En liten minskning från 2015 med -3,5 CO2 g/km.(källa: Fordonsanalys 2016, Miljöfordon Syd). Under 2016 har en energideklaration över kommuns fordonsflotta tagits fram av Miljöfordon Syd. I den presenteras rekommendationer hur kommunen kan minska sin miljöpåverkan och sänka sina kostnader. Utredningen konstaterar också att data för uppföljning (t.ex. körsträckor och drivmedelsförbrukning) inte sker rutinmässigt, vilket försvårar uppföljning på fordonsnivå. Uppföljning saknas också på hur ofta privata bilar används i tjänsten. För att få en helhetsbild över fordonsparkens kostnad och miljöpåverkan bör en fordonsansvarig tillsättas.(källa: Energideklaration fordon kommun, 2016) Upphandling av ny miljömässigt bra bilpool har startats, och beräknas vara klar under En utredning har också gjorts över möjligheterna att
4 SKRIVELSE 4(9) underlätta för de anställda att byta ut sin privata bil till en ny miljöklassad. Även denna beräknas vara klar under Planera bebyggelsen och infrastrukturen för minskat bilåkande genom att främja användning och utveckling av alternativa färdmedel, såsom gång- cykel- och kollektivtrafik. Arbetet med att ta fram ny översiktsplan har fortsatt under Översiktsplanen anger att hållbara, alternativa fördmedel såsom gång, cykel och kollektivtrafik ska främjas. Vid planering av nya bostadsområden ska behovet av dessa färdsätt alltid beaktas. En cykelplan ska tas fram under Ta ansvar för att minska klimatpåverkan genom att anpassa verksamheterna till klimatförändringarna, öka andel förnybar energi och således bevara kommunens goda folkhälsa och tillväxtförmåga. kommun är medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner (SEKOM). SEKOM är ett samarbetsnätverk för kommuner, landsting och regionkommuner som verkar för ekologisk och ekonomisk hållbar utveckling. SEKOM arbetar också med 12 nyckeltal för att följa och jämföra miljöutveckling medlemmarna emellan. Ett urval av dessa redovisas i den här uppföljningen. Den el kommun samt de kommunala bolagen köper in är grön el som är 100 procent förnybar. Det är viktigt att kommunen fortsätter köpa förnyelsebar el och arbetar med energieffektivisering av sina lokaler då kommunen köper in stora mängder el. kommun har också ökat sin egenproducerade förnyelsebara el genom investeringar i solceller. Kommunens hantering av klimatanpassningsfrågan inom planeringsarbetet har inväntat Uppsala läns regionala handlingsplan för klimatanpassning. Den regionala handlingsplanen publicerades under kommun erbjuder gratis och opartisk energi- och klimatrådgivning till kommunens invånare, föreningar och företag. Detta sker genom ett sammarbete med kommunerna i Stockholms län. Under 2016 uppmärksammades bl.a. Earth Hour och Trafikantveckan, och i december lanserades Solkartan. Solkartan är tillgänglig för allmänheten och den visar var förutsättningarna är bra för att installera solceller. kommun är medlemmar i Biogas Öst, en regional samverkansorganisation, som aktivt påverkar och förbättrar förutsättningarna för biogas. Att utnyttja detta sammarbete för att få till ett
5 SKRIVELSE 5(9) tankställe i kommunen skulle vara en bra åtgärd för att minska behovet av fossila bränslen i kommunen. 2 Det giftfria och resurseffektiva Ekologisk livsmedelsproduktion är en viktig del som bidrar till giftfritt och hållbart samhälle. Inom ekologiskt jordbruk används inga bekämpningsmedel eller handelsgödsel, och odlingen varieras på ett sätt som bidrar till en ökad biologisk mångfald. I jämförelse med andra kommuner har en lägre andel ekologisk livsmedelsproduktion, endast 7 procent (2015) jämfört med 14 procent (se figur 3). Andel jordbruksmark med miljöstöd för ekologisk odling Figur 3 Andelen åkermark som brukas ekologiskt. Datakälla: Jordbruksverket. Att öka efterfrågan på ekologiska produkter är ett viktigt sätt för konsumenter att påverka utvecklingen i önskvärd riktning. Utvecklingen i är i linje med det nationella målet att 25 procent av den mat som köps in inom offentlig sektor ska vara ekologisk (se figur 4) var andelen 27 procent. Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen Figur 4. Andelen ekologiska livsmedel som köps i den kommunala organisationen. Datakälla: Kostenheten
6 SKRIVELSE 6(9) Miljöcertifiering är ett sätt att arbeta systematiskt med miljöfrågor enligt en certifierad modell. Certifieringsmodellerna som ingår är utmärkelsen Skola för hållbar utveckling, Grön Flagg eller ISO 14001/EMAS. År 2016 var ingen skola/förskola i miljöcertifierad (figur 5). Andel miljöcertifierade skolor och förskolor Figur 5. Andelen miljöcertifierade skolor och förskolor. Datakälla: Håll Sverige Rent och Skolverket. Ett mått som kan användas för att visa på hushållens resursutnyttjande och konsumtionsmönster är avfallsmängd. Nyckeltalet innefattar kärl- och säckavfall, grovavfall, tidningar, förpackningar och farligt avfall. Mängden hushållsavfall har legat på en jämn nivå, runt 600kg/person sedan flera år tillbaka (figur 6). Total mängd hushållsavfall per person. Figur. 6 Mängden hushållsavfall per person/år. Datakälla: Avfall Sverige. 2.1 Planera för en hållbar samhällsplanering så natur- och vattenresurser skyddas. Arbetet med att ta fram ny översiktsplan har fortsatt under året och ett tillägg till översiktsplanen om landsbygdsutveckling i strandnära områden
7 SKRIVELSE 7(9) antogs under våren. Arbetet med att ta fram ett vattenprogram har fortsatt och programmet beräknas kunna antas under hus är miljödiplomerade (sedan december 2016) enligt Svensk miljöbas, vilket innebär ökat ansvarstagande att arbeta med miljö och hållbarhetsfrågor. Under 2015 var en förskola (Annehill) och en skola (Västerängsskolan) miljöcertifierade enligt Grön Flagg. Tyvärr tappade båda sin certifiering Konceptet giftfri förskola har uppmärksammats av barn- och utbildningsförvaltningen och under året har utrensningar av leksaker, möbler m.m. som kan innehålla skadliga ämnen skett. Vid nya upphandlingar är krav på giftfria material obligatoriska. Inom lokalvården använder man partikelfritt vatten istället för kemikalier, vilket gynnar både miljön och människors hälsa. Under 2017 ska en handlingsplan för giftfri förskola upprättas. 2.2 Säkerställa en hållbar avloppsvattenrening, dagvattenrening och vattenförsörjning samt öka kretsloppstänkandet vid avfallshantering och därigenom säkerställa att kommunens samtliga vattenförekomster, framför allt Mälaren, är friska och livskraftiga. En ny avfallsplan antogs 2016, och syftet med den är att minska avfallsmängden och öka återvinningen. Planen sträcker sig till 2025 och innehåller sex långsiktiga mål som bygger på EU:s avfallshierarki (avfallstrappan) kommunens vision 2030, miljöstrategi och de nationella miljömålen. På gruppboendet Lindegårdsvägen har socialförvaltningen i samarbete med engagerade boende utvecklat en ökad miljömedvetenhet och kretsloppstänkande. Mycket fokus på källsortering. hus uppmanar regelbundet sina hyresgäster att källsortera. På kommunens förskolor har man minskat kemikalieanvändningen vid rengöring genom att använda partikelfritt vatten istället. Metoden infördes redan under 2015 och man har i flera mätningar konstaterat att rening med denna metod är bättre jämfört med att använda kemikalier. Den är också bättre ur astma- och allergisynpunkt. Nya maskiner för golvvård har köpts in vilket inneburit en minskad kemikalieanvändning även här. Arbetet med att fasa ut kvicksilverlampor i utebelysningen har fortsatt. Under 2015 och 2016 har stora delar av gatubelysningen bytts ut till LEDlampor. 2.3 Främja sambandet mellan människors hälsa, genom goda fysiska och sociala miljöer, och hållbar samhällsutveckling i kommunen. I den kommunala organisationen har man arbetat under flera år för att öka andelen ekologiska livsmedel och målet ligger på 35 procent låg
8 SKRIVELSE 8(9) andelen på 27 procent, vilket innebar en minskning från tidigare år då andelen var 39 procent. Minskningen beror bl.a. på att antalet elever i skolorna har ökat och att priserna på ekologisk mat gått upp. Periodvis har bristerna i det ekologiska utbudet varit stora och man har därför fått köpa in icke-ekologiskt. Bygg- och miljöförvaltningen har ett mål att utförda radonmätningar i hushåll (minst 20 st.) var det 55 hushåll som nyttjade tjänsten att mäta radonhalten i sin bostad. Några specifika utbildningssatsningar görs också för att öka kunskapen hos kommunens skolbarn inom miljö och hållbarhet. NTA = naturvetenskap och teknik för alla, undervisning i naturorienterade ämnen riktad till barn i förskola och lågstadium. En annan miljöutbildning, Natur- och Miljöboken, stöds årligen av barn- och utbildningsförvaltningen och bygg- och miljöförvaltningen. 3 Naturmiljöer med mångfald Att skydda land- och vattenområden bidrar till ökad biologisk mångfald, sammanhängande ekosystem och minskad risk för undanträngning av naturen. Det är ett bra verktyg för att bevara ekosystemtjänster, t.ex. dricksvattenproduktion, luftrening, rekreationsmöjligheter och klimatreglering. Andelen skyddad mark och vatten i ligger sedan många år på 14,6 procent (2725 hektar), se figur procent av den skyddade arealen är Naturreservat och 1 procent är Skogligt biotopskyddsområde. Jämfört med de andra ekokommunerna ligger bra till. Dock så tar nyckeltalet inte hänsyn till hur mycket skyddsvärd natur det finns totalt. I kommuns Naturvårdsplan (2010) finns en kartläggning över områden med höga natur- och friluftslivsvärden. Många av dessa saknar idag skydd och här finns det potential för kommunen att öka andelen skyddad mark. Andel skyddad natur Figur 7. Visar skyddad land- och vattenareal i nationalparker, naturreservat och biotopskyddsområden, som andel av kommunens totala areal.(källa: SCB).
9 SKRIVELSE 9(9) 3.1 Skydda, bevara och utveckla naturmiljöer och den biologiska mångfalden för att ge goda möjligheter att skapa, utveckla och stärka ekosystemtjänster. Arbetet med att ta fram ny översiktsplan har fortsatt under I det arbetet kan denna målsättning ha stor betydelse. Översiktsplanen fokuserar på att förtäta redan befintlig bebyggelse istället för att ta nya naturmiljöer i anspråk. Denna målsättning ökar dock risken för att viktig tätortsnära natur försvinner. För att hitta värdefulla gröna stråk som ska bevaras planeras det för att ta fram en grönstrukturplan Bygg-och miljöförvaltningen har arbetat med kompetensutveckling hos medarbetarna inom naturvårdsfrågor. 3.2 Bevara och utveckla strandområden och vattenmiljöer i kommunen på ett långsiktigt hållbart sätt, för att skydda de områden med höga rekreations- och naturvärden samt stor artrikedom. Arbetet med att ta fram ny översiktsplan har fortsatt under I det arbetet kan denna målsättning ha betydelse. Bygg- och miljöförvaltningen har arbetat med kompetensutveckling hos medarbetare inom vattenvård och strandskyddslagstiftning. 3.3 Tillgodose människors rätt till och behov av gröna miljöer, särskilt tätortsnära natur och möjliggöra för rörligt friluftsliv och rekreation. Naturskolan Vattunöden, som ligger i naturreservatet på Kalmarnäslandet, är en mycket uppskattad verksamhet. Där bedrivs undervisning för kommunens skolbarn (F-9). Arbetet med att ta fram ny översiktsplan har fortsatt under I det arbetet kan denna målsättning ha stor betydelse. 3.4 Beakta skogens betydelse för friluftsliv, biologisk mångfald och som förnybar resurs. Arbetet med att ta fram ny översiktsplan har fortsatt under I det arbetet kan denna målsättning ha stor betydelse.
Koldioxidutsläpp (ton/invånare)
Ton koldioxid / invånare SKRIVELSE 1(8) Bygg- och miljöförvaltningen Plan- och utvecklingsavdelningen Anna Atterlöf, Samhällsplanerare 0171-52806 anna.atterlof@habo.se Samlad redovisning av kommunens miljöarbete
Handlingsplan för miljöstrategin år
Handlingsplan för miljöstrategin år 2017-2020 Inriktning: Fossilbränslefri kommun Målsättning: Effektivisera och minska energiförbrukningen i fastigheter och transporter Åtgärdspaket 2017-2020 för minskad
UTREDNING 1(10) Koldioxid från industrisektorn per kommuninvånare
UTREDNING 1(10) Kommunstyrelsens förvaltning Plan- och exploateringsavdelningen Anna Atterlöf, Samhällsplanerare 0171-52806 anna.atterlof@habo.se Samlad redovisning av kommunens miljöarbete för verksamhetsåret
UTREDNING 1(12) Miljöstrategin ska följas upp och utvärderas årligen i form av en heltäckande utvärdering och sammanställning.
UTREDNING 1(12) Kommunstyrelsens förvaltning Plan- och exploateringsavdelningen Sara Frid, Miljöhandläggare sara.frid@habo.se Samlad redovisning av kommunens miljöarbete för verksamhetsåret 2018 Håbo kommuns
Gröna nyckeltal. Kommentar
Utskrift från sekom.miljobarometern.se Gröna nyckeltal Nyckeltal GN.1a Koldioxid från industrisektorn per kommuninvånare inte de industrier som omfattas av handeln med utsläppsrätter. Statistiken har primärt
SEKOMS gröna nyckeltal miljobarometern.se
SEKOMS gröna nyckeltal 2018 Webbredovisning sekom. Välj kommun uppe till vänster Egen kommunadress t.ex. sekom./karlskrona Webbredovisning Diagram visar utvecklingen Exportera mätdata till Excel Kommunspecifika
Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar
1(5) Datum Diarienummer 2018-10-31 KS/2018/0076/041-16 Upprättad av Julia Nordström Version 1.0 Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar Den här bilagan syftar till att konkretisera
Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar
KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från
Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Gröna Nyckeltal för Sveriges Ekokommuner åren
Gröna Nyckeltal för Sveriges Ekokommuner åren 2009-2011 Denna rapport ger inledningsvis information och statistik kring själva inrapporteringen av Sveriges Ekokommuners Gröna nyckeltal, för att sedan redovisa
Gapanalys delmål i miljöprogrammet 2020
Gapanalys delmål i miljöprogrammet 2020 2017-09-11 2017-09-14 Fossilfritt och energieffektivt Falun - Delmål minska energianvändandet med 20% mot snitt 2001-2005 Källa: SCB - Slutanvändning (MWh) efter
Kungsörs kommun Gröna nyckeltal 2016
2017-12-01 Bearbetning av utskrift från sekom.miljobarometern.se s kommun Gröna nyckeltal 2016 I den här rapporten presenteras de så kallade gröna nyckeltal som Föreningen Sveriges Ekokommuner (Sekom)
Klimatstrategi för Mörbylånga kommun
1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5
Posi v utveckling förbä ring av resultatet de senaste åren Målet har uppnå s inom dsramen Ingen tydlig trend Målet har ännu inte uppnå s Nega v utveckling försämring av resultatet de senaste åren Målet
Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014
Bilaga 1 Ekohandlingsprogram 2014-2018 Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar HALMSTADS KOMMUN KS 2014 169 Samhällsbyggnadskontoret 2014-05-13 Samhällsbyggnadskontoret
Miljöredovisning 2018
Miljöredovisning 2018 LundaEko - processen Kommer att klara 11 Osäkert 18 Går ej att bedöma 2 Riskerar att ej klara 8 Bedömningar delmål Framgångar från 2018 som gör Lund till ett grönt föredöme Forskare
STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Trollhättan & miljön
Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö
Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106
Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal
Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog
Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av
Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar
Klimat- och miljöpolitiskt program Bilaga 1: Etappmål och ansvar 1 Etappmål och ansvar Det klimat- och miljöpolitiska programmet är ett övergripande styrdokument som ger den samlade bilden av kommunens
Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen
Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål
Fossilbränslefri kommun 2025
4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg
Indikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.
Miljöbokslut 2015 2015 var slutår för Region Hallands Miljöprogram 2012-2015. Många positiva saker har hänt inom miljöområdet under programperioden såsom ISO-certifieringar, ställda miljökrav i de flesta
Miljömål och handlingsplan
1 Miljömål och handlingsplan Verksamhet: Bygg och miljöförvaltningen Diplomnivå: Svensk miljöbas Ska vara färdigt: 2016-11-21 Förvaltningens betydande miljöaspekter: Energi, transporter, resor Uppdaterad
Mål och handlingsplan för miljöarbete
UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom
SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB
Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Miljöredovisning. Flens kommun populärversion
Miljöredovisning Flens kommun 2016 - populärversion Om miljöredovisning 2016 Miljöredovisningen lyfter utvecklingen av Flens kommuns miljöarbete kring några prioriterade målområden. Fokus ligger på det
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Miljöstrategi för Strängnäs kommun
Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-05-25 72 Gäller fr o m: 2015-05-26 Myndighet: Diarienummer: Ersätter: Ansvarig: Samhällsbyggnadsnämnden SBN/2015:157 Miljöpolicy KS/2002:329 Samhällsbyggnadskontoret STYRDOKUMENT
Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Dokumentnamn Övergripande miljömål ISO-bet Sida nr 1. Datum
Miljöhandbok för Högsby Kommun MA 2003:38 Dokumentnamn ISO-bet 4.3.3-1 Sida nr 1 Avsnitt och detaljerade miljömål Sidor tot 3 Datum 2008-02-25 Rev dat. Sign. AG Godk. 4.3.3-1 Högsby kommun har efter den
Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar Uppdaterad:
Klimat- och miljöpolitiskt program Bilaga 1: Etappmål och ansvar Uppdaterad: 20171213 1 Etappmål och ansvar Det klimat- och miljöpolitiska programmet är ett övergripande styrdokument som ger den samlade
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete
Temagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.
Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Miljöbokslut 2014 kortversion
Miljöbokslut 2014 kortversion Fördelningen av måluppfyllelse för delmålen i Miljöstrategiska programmet Energi Transporter Konsumtion och avfall Mark och bebyggd miljö Natur Vatten Information och utbildning
Förslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Till Växjö, Europas grönaste stad
Välkommen! Welcome! Willkommen! Bienvenu! Bienvenida!Tervetuloa! Till Växjö, Europas grönaste stad 欢 迎 ترحيب 歡 迎 歓 迎 환영 Publicitet - som Europas grönaste stad Många besöker Växjö För att se förnybar energi,
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella
Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Övergripande miljömål för Uddevalla kommun
BILAGA TILL DNR: KS/2012:464 14 MARS 2013 UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD Övergripande miljömål för Uddevalla kommun Uddevalla kommuns miljöarbete Uddevalla kommun har under många år arbetat med
Miljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Hållbara perspektiv. Etappmål
Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.
Avfallsplan
Renhållningsordning Avfallsplan 2018-2022 Bilaga 1. Miljöbedömning Datum: 2018-04-20 1 Innehåll Bakgrund... 3 Bedömningsgrunder och avgränsning... 3 Alternativ... 5 Nollalternativ... 5 Planalternativ...
Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv
ur ett Boxholmsperspektiv Fakta om Boxholm 5 222 invånare Kommunens areal 527,6 kvkm 9,9 invånare per kvkm Skattesats 31:84 Centralt läge utmed södra stambanan och riksväg 32 Stålverk, sågverk, osttillverkning,
Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22
Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt
Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11
Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
MILJÖPLAN för Järfälla kommun med bolag
MILJÖPLAN för Järfälla kommun med bolag 2016 2024 MILJÖPLANEN FÖR ALLA FRAMÅT Miljö- och hållbarhets frågorna berör oss alla. I Sverige har vi goda förutsättningar att ställa om till ett hållbart samhälle.
Miljöplan för Kalix kommun
Miljöplan för Kalix kommun 2017-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Miljöplan för Kalix kommun Allmänna bestämmelser 2017-02-06 27 Kommunfullmäktige Innehåll Förord 3 Hållbar
Miljöplan 2014-2020. Inledning
Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta
Miljöredovisning. Uppföljning av Miljöprogram för Malmö stad Matilde Törnqvist Lotten J. Johansson Miljöförvaltningen, Malmö stad
Miljöredovisning Uppföljning av Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 Matilde Törnqvist Lotten J. Johansson Miljöförvaltningen, Malmö stad Sveriges klimatsmartaste stad Effektivare användning av energi
Vad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
InItIatIvet för. miljö ansvar
InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera
Strategi för energieffektivisering 2011-2020
Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...
Plan- och exploatering - Funktioner och pågående projekt
Plan- och exploatering - Funktioner och pågående projekt Strategisk planering och miljöarbete Översiktsplan, (miljö)strategi (vatten)program, (länstransport)plan och (dagvatten)policy samt uppmärksammande,
Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal
Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som
Miljöstrategi för Arvika kommun
2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling
Miljö, klimat och investeringar i Stockholms stad
Sida 1 (5) Stockholm är en av de ledande miljöstäderna i Europa och bedriver sedan länge ett ambitiöst och prisbelönt miljöarbete. Staden blev Europas första miljöhuvudstad 2010 och Sveriges klimatstad
Klimat- och energistrategi för Stockholms län
MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,
Miljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera - och klimatutmaningar! Nu skrivs överenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt och synliggöra kommunernas och Landstinget
Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering
POLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011
Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING
Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.
Frågor för framtiden och samverkan
En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl
Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.
KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira!
1 Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 2 Kommunstyrelsen beslut att 1. Staden antar som långsiktigt mål att konventionella fordon i stadens fordonspark, så långt
Miljömål och handlingsplan
1 Miljömål och handlingsplan Verksamhet: Bygg och miljöförvaltningen Diplomnivå: Svensk miljöbas Ska vara färdigt: 2016-11-21 Förvaltningens betydande miljöaspekter: Energi, transporter, resor Uppdaterad
Miljöarbete i Lunds kommun Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar
Miljöarbete i Lunds kommun 2018-11-07 Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar Goda exempel - Lund Sveriges bästa avfallskommun 2017 och årets
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
HÅLLBARHET Hållbarhetsprogram för Avesta kommun
Hållbarhetsprogram för Avesta kommun Avestas utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbarhetsprogrammet siktar på lång sikt
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Miljöredovisning 2014
Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala
Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.
Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,
Grundläggande Miljökunskap
Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling
Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008
Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008 Redovisningen av miljöarbetet och sammanställning av den miljöpåverkan som Umluspens verksamhet förorsakar. Redovisningen följer de punkter
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER
Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar
Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013
2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Miljöplan Miljöplan Timrå kommun
Miljöplan 2014-2020 Miljöplan 2014 2020 1Timrå kommun Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida
Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr MB 31 a 1 (6) MILJÖPLAN 2014-2020 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att
Miljöstrategi Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-10, 114
Miljöstrategi Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-10, 114 Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax: 0322-60 09 60 Org.nr: 212000-1454 E-post: kommunen@vargarda.se
Klimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414
2017 2019 Antaget av Regionfullmäktige 2016-12-07 RS 2016/1414 Innehåll Ett hållbart Gävleborg 3 Miljöpolicy 4 Våra miljömål 6 Energi & byggnader 7 Kemikalier & läkemedel 8 Möten & transporter 9 Produktval