Tillsyn av regeltillämpningen på Karolinska institutet

Transkript

1 Tillsyn av regeltillämpningen på Karolinska institutet

2 Rapport 2018:7 Tillsyn av regeltillämpningen på Karolinska institutet Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2018 Författare: Carl Braunerhielm, Tanja Lindqvist och Tove Morén Universitetskanslersämbetet Löjtnantsgatan 21 Box 7703, Stockholm tfn fax e-post 2 UKÄ 2018: TILLSYN AV REGELTILLÄMPNINGEN PÅ KAROLINSKA INSTITUTET

3 Innehåll Sammanfattning...4 Inledning...8 Tillgodoräknande...9 Bakgrund... 9 Underlaget från lärosätet... 9 Universitetets svar Studentkårernas svar Universitetskanslersämbetets bedömning Studentinflytande Bakgrund Underlaget från lärosätet Universitetets svar Studentkårernas svar Universitetskanslersämbetets bedömning Kurs- och utbildningsplaner Bakgrund Underlaget från lärosätet Universitetets svar Studentkårernas svar Universitetskanslersämbetets bedömning Kursvärderingar Bakgrund Underlaget från lärosätet Universitetets svar Studentkårernas svar Universitetskanslersämbetets bedömning Anställning av personal Bakgrund Underlaget från lärosätet Universitetets svar Studentkårernas svar Universitetskanslersämbetets bedömning Överklagande och klagomål Bakgrund Underlaget från lärosätet Universitetets svar Studentkårernas svar Universitetskanslersämbetets bedömning UKÄ 2018: TILLSYN AV REGELTILLÄMPNINGEN PÅ KAROLINSKA INSTITUTET

4 Sammanfattning Universitetskanslersämbetet (UKA ) utövar tillsyn över universitet och högskolor och ansvarar för kvalitetssäkring av högre utbildning och forskning. Inom ramen för tillsynsuppgiften granskar UKA de rättsliga frågor som berörs i Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG). I studien ingår Försvarshögskolan tillsammans med Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet. Denna form av lärosätestillsyn koordineras med de lärosätesgranskningar som genomförs inom ramen för UKA :s kvalitetssäkringsuppgift. De områden som har granskats utifrån bland annat reglerna i högskoleförfattningarna är tillgodoräknande, studentinflytande, kurs- och utbildningsplaner, kursvärderingar, anställning av personal samt överklagande och klagomål. Tillgodoräknande UKA har granskat hur universitetet säkerställer att handläggningen av tillgodoräknandeärenden sker på ett rättssäkert och likvärdigt sätt. Universitetet har gett in sin tillgodoräknandeordning som innehåller riktlinjer till stöd för universitetets personal som handlägger och beslutar i ärenden om tillgodoräknanden. UKA konstaterar att universitetet har regler som syftar till att säkerställa en enhetlig och rättssäker handläggning av ärenden om tillgodoräknande. Studentkårerna har dock framfört att det inte finns något kvalitetssystem för att säkerställa att processerna efterföljs på institutionsnivå. De ärenden om tillgodoräknande som UKA har granskat visar även att universitetet i vissa fall inte uppfyller gällande krav på handläggningstid och motivering av beslut. UKA noterar att universitetet i enlighet med gällande regler har bifogat överklagandehänvisningar när ett beslut om tillgodoräknande gått den sökande emot. Studentinflytande Studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. UKA finner sammanfattningsvis att det kan ifrågasättas om universitetet har förutsättningar för att kunna säkerställa att lärosätet följer reglerna om studentrepresentation i beredande och beslutande organ. UKA rekommenderar universitetet att träffa en överenskommelse med studentkårerna om vilka organ som studenterna ska vara representerade i och hur detta ska genomföras. I fråga om studentinflytande när en enda person bereder eller fattar beslut som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation finner UKA sammantaget att detta behöver utvecklas. I ett av de ärenden som ämbetet granskat avseende beslut som fattats av en person har 4 UKÄ 2018: TILLSYN AV REGELTILLÄMPNINGEN PÅ KAROLINSKA INSTITUTET

5 universitetet upplyst om att samråd med studentrepresentant inte har skett i samband med beslut. När det gäller övriga granskade ärenden har UKA inte tidigare haft anledning att ta ställning till den närmare omfattningen av studenternas rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation enligt 2 kap. 7 HL och 2 kap. 14 andra stycket HF. A mbetet anser att denna bedömning bör göras utifrån ett bredare underlag och avser därför att utreda frågan vidare i annat sammanhang för att ge fler lärosäten samt studentorganisationer möjlighet att lämna synpunkter. UKA uttalar sig därför inte vidare om de aktuella besluten. Kurs- och utbildningsplaner Kurs- och utbildningsplaner hör till de främsta styrdokument som lärosätena har. Planerna är viktiga i såväl pedagogiskt som rättsligt hänseende. Mot denna bakgrund har ett antal kurs- och utbildningsplaner granskats. Samtliga planer innehåller de uppgifter som krävs enligt högskoleförordningen. UKA anser dock att det i formuleringen i en kursplan ligger en otydlighet i hur kursen examineras och vad studenterna därmed kan förvänta sig. UKA har vid sin granskning utgått från att kursplaner för fristående kurser och utbildningsplaner för program bör vara fastställda och tillgängliga för studenten senast den dag som den fristående kursen eller programmet öppnar för anmälan. Vad gäller kurser som ingår i program kan behov dock finnas av att revidera kursplanen för de kurser som ingår i programmet, t.ex. avseende kursinnehåll och kurslitteratur. UKA anser mot denna bakgrund att det som huvudregel bör vara möjligt att fastställa en revidering av detta slag senast åtta veckor innan kursstart. Vissa andra revideringar kan dock behöva fastställas och göras tillgänglig för studenterna tidigare än åtta veckor innan kursstart. UKA konstaterar att det av utbildningsplaner och kursplaner som ämbetet har granskat, framgår att de har fastställts i god tid innan utbildningen startat. Dock har det i fyra av de fem granskade utbildningsplanerna skett en revidering utan att det anges när ändringen av den börjar gälla. I samtliga de kursplaner som granskats anges när planerna eller ändringen av dem börjar gälla. Kursvärderingar Universitetet ska anordna kursvärderingar och sammanställa dem. Lärosätet ska även informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska också vara tillgängliga för studenterna. UKA finner att universitetet har vidtagit åtgärder för att säkerställa att reglerna om kursvärderingar följs. Av stickproven framgår dock att resultaten i vissa fall har gjorts tillgängliga för studenterna via lärplattform. Detta avviker från vad lärosätet har anvisat i sina lokala 5 UKÄ 2018: TILLSYN AV REGELTILLÄMPNINGEN PÅ KAROLINSKA INSTITUTET

6 riktlinjer, av vilka framgår att kursanalysen som bl.a. innehåller resultatet, ska publiceras på den öppna kurswebben. Det är positivt att lärosätet kunnat ge exempel på kurser där studenternas erfarenheter och synpunkter lett till eventuella förslag till förbättringar, men kopplingen mellan vad som framkommit i kursvärderingen och de eventuella åtgärder som detta föranlett skulle i vissa fall kunna redovisas på ett tydligare sätt. Anställning av personal I ESG anges att rättvisa och transparenta processer ska finnas vid rekrytering av personal. UKA har granskat om anställningsärenden har utannonserats och om universitetet har anslagit besluten. Dessutom har UKA granskat om kvinnor och män är jämställt representerade bland dem som berett ärendena och bland sakkunniga. UKA har granskat universitetets anställningsordning och konstaterar att denna har beslutats av styrelsen och finns tillgänglig på universitetets webbplats. UKA noterar att KI har vad lärosätet kallar Anvisningar till Anställningsordning för lärare vid Karolinska institutet som fastställts av rektor. UKA tar i denna rapport inte ställning till om innehållet i anvisningarna istället borde finnas i anställningsordningen. UKA konstaterar att det i såväl anställningsordning som anvisningar saknas visst innehåll som bör finnas i desamma. Exempelvis saknas i anställningsordningen information om hur beslut om anställning ska lämnas. I anvisningarna till anställningsordningen finns inte angivet att det krävs synnerliga skäl för att göra avsteg från regeln att kvinnor och män ska vara jämställt representerade i förslagsgrupper vid anställning av lärare. Av de anställningsärenden UKA granskat har det inte framkommit varför en av anställningarna inte utannonserades. Överklagande och klagomål För att den klagande ska kunna ta tillvara rätten att få saken prövad i högre instans är det viktigt att lärosätena hanterar överklaganden rätt och lämnar korrekt information. A ven beträffande beslut som inte får överklagas är det viktigt att lärosätena hanterar eventuella klagomål på ett korrekt sätt. I ESG:s riktlinjer anges bland annat att det ska finnas lämpliga rutiner för att hantera klagomål från studenterna. Universitetet har dokument som anger hur överklaganden från studenter ska hanteras. A mbetet noterar dock att det i ett styrdokument felaktigt anges att om ett överklagande inte har inkommit i tid ska det skickas till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) som kan avvisa ärendet som sent ankommet. I ett annat styrdokument anges att en kopia på beslutet/antagningsbeskedet ska bifogas tillsammans med 6 UKÄ 2018: TILLSYN AV REGELTILLÄMPNINGEN PÅ KAROLINSKA INSTITUTET

7 överklagandet. Något författningsstöd för att ställa upp ett sådant krav finns emellertid inte. UKA har även granskat mallar för överklagandehänvisningar som universitetet har bifogat och har inget att invända mot hur de har formulerats. För den sökande är det viktigt att få sitt överklagande prövat av överinstansen så fort som möjligt. UKA har därför granskat universitetets överklagandehänvisningar och handläggningstider för överlämnande av ärenden till ÖNH. Vid denna granskning har kommit fram att vissa av de lämnade överklagandehänvisningarna innehåller brister. Vidare har framkommit att i fem av tio granskade ärenden har handläggningstiderna överskridits. I ytterligare ett ärende hade överklagandet överhuvudtaget inte överlämnats till ÖNH. Vad slutligen gäller klagomål från studenter noterar ämbetet att universitetet inte har några skriftliga rutiner, regler eller riktlinjer för hanteringen. A mbetet ser dock positivt på att universitetet har en heltidsanställd person som arbetar som samordnare för studenträtt och att lärosätet delvis finansierar studentkårernas arbete, som bl.a. avser student- respektive doktorandombud. Åtgärder UKA har i rapporten markerat de uttalanden som bör föranleda åtgärder av universitetet (understruken text). 7 UKÄ 2018: TILLSYN AV REGELTILLÄMPNINGEN PÅ KAROLINSKA INSTITUTET

8 Inledning Universitetskanslersämbetet (UKA ) har till uppgift att utöva tillsyn över universitet och högskolor. Det innebär att ämbetet granskar lärosätenas rättstillämpning. UKA ansvarar även för kvalitetssäkring av högskoleutbildning bland annat genom granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Det nationella kvalitetssäkringssystemet bygger bland annat på Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG). Av dessa standarder och riktlinjer framgår att den externa kvalitetsgranskningen ska beakta kraven i det juridiska ramverk där lärosätena verkar. I ESG finns ett antal områden som berör frågor som regleras i de svenska högskoleförfattningarna och den svenska förvaltningslagen. För att lärosätena ska kunna bedriva sin verksamhet med hög kvalitet är det grundläggande att de följer tillämpliga regler. UKA granskar därför de rättsliga frågor som berörs i ESG inom ramen för tillsynsverksamheten. Denna form av tillsyn benämns lärosätestillsyn. Lärosätestillsynen koordineras med de lärosätesgranskningar som genomförs inom ramen för UKA :s kvalitetssäkringsuppgift. I denna rapport redovisas UKA :s granskning av Karolinska institutet (KI). De områden som granskats är tillgodoräknande, studentinflytande, kursoch utbildningsplaner, kursvärderingar, anställning av personal samt överklagande och klagomål. UKA skickade i början av mars 2018 en remiss till lärosätet. Underlaget från universitetet kom in den 11 april UKA erbjöd också studentkårerna att lämna ett skriftligt underlag om lärosätets tillämpning av de aktuella reglerna. Studentkårerna har lämnat synpunkter. UKA har remitterat ett utkast av rapporten till KI för att ge universitetet möjlighet att korrigera faktafel och rätta till eventuella missförstånd. UKA :s rapporter från lärosätestillsynen publiceras på ämbetets webbplats, 8 UKÄ 2018: TILLSYN AV REGELTILLÄMPNINGEN PÅ KAROLINSKA INSTITUTET

9 Tillgodoräknande Bakgrund Om en student vid en högskola i Sverige har gått igenom viss högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en annan högskola. Detta gäller dock inte om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna. Detta anges i 6 kap. 6 första stycket högskoleförordningen (HF). En student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 6, om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Det framgår av 6 kap. 7 HF. Beslut om tillgodoräknande av utbildning eller yrkesverksamhet får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan (12 kap. 2 4 HF). I ESG standard 1.4 anges att lärosätena på ett konsekvent sätt ska tillämpa fördefinierade och publicerade regler om bl.a. erkännande. I riktlinjerna till denna standard anges följande: Rättvist erkännande av examina för högre utbildning, studieperioder och reell kompetens, inklusive erkännande av icke-formellt och informellt lärande, är grundläggande komponenter för att säkerställa studenternas progression i sina studier och samtidigt främja rörligheten. A ndamålsenliga processer är beroende av att lärosätets praxis för erkännande är i linje med principerna i Lissabonkonventionen om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen samarbete med andra lärosäten, kvalitetssäkringsorgan och det nationella ENIC/NARIC-centret i syfte att säkerställa att erkännande görs på ett likvärdigt sätt i hela landet. Underlaget från lärosätet Rättssäker och likvärdig handläggning av tillgodoräknandeärenden UKA har bett universitetet att redogöra för hur lärosätet säkerställer att handläggningen av tillgodoräknandeärenden sker på ett rättssäkert och 9 UKÄ 2018: TILLSYN AV REGELTILLÄMPNINGEN PÅ KAROLINSKA INSTITUTET

10 likvärdigt sätt inom universitetet. A mbetet har även bett lärosätet att bifoga eventuella styrdokument. Stickprov UKA har upplyst universitetet om att ämbetet avser att stickprovsvis undersöka beslutsmotiveringar, handläggningstider och överklagandehänvisningar i ett antal tillgodoräknandeärenden. A mbetet har bett lärosätet att bifoga en lista över samtliga beslut i ärenden om tillgodoräknande som fattats under perioden 1 juli 31 december UKA har valt ut tio ärenden från listan och bett universitetet att bifoga ansökan, beslut och överklagandehänvisning för respektive ärende. A mbetet har även bett universitetet att ange handläggningstid och bifoga utdrag från ärendehanteringssystemet för respektive ärende. Universitetets svar Rättssäker och likvärdig handläggning av tillgodoräknandeärenden Universitetet har besvarat frågorna om tillgodoräknande inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive inom forskarnivå separat. KI har bifogat dokumenten Arbets-, beslutsoch delegationsordning, Styrelsen för utbildning; Arbets-, besluts- och delegationsordning Kurs- och programansvar; Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå; Anvisningar för handläggning och bedömning av reell kompetens vid ansökan om tillgodoräknande av utbildning på grundnivå och avancerad nivå; Arbets-, besluts- och delegationsordning, Styrelsen för forskarutbildning; checklista för ärendehantering samt olika blanketter. KI har anfört i huvudsak följande. Tillgodoräknanden av utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ansvar och delegation Styrelsen för utbildning (US) har enligt delegation det övergripande ansvaret för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. US ger uppdrag till institutioner att anordna kurser och utbildningsprogram. US har i Arbets-, besluts- och delegationsordning, Styrelsen för utbildning, dnr 1-34/2018 delegerat till examinator att fatta beslut om tillgodoräknande för hel kurs och del av kurs samt i Arbets-, besluts- och delegationsordning Kurs- och programansvar, dnr 1-75/2018 delegerat till programansvarig att fatta beslut om tillgodoräknande för större del av program, valbara kurser samt examensarbeten. I Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå, dnr 1-255/2018, beskrivs övergripande hur 10 UKÄ 2018: TILLSYN AV REGELTILLÄMPNINGEN PÅ KAROLINSKA INSTITUTET

11 ärenden om tillgodoräknande på grundnivå och avancerad nivå ska hanteras och vem som fattar beslut om dem. Information om tillgodoräknande Program- och kursansvariga ansvarar för att det på program- och kurswebbar finns tydlig information om möjligheten att tillgodoräkna tidigare utbildning och yrkeserfarenhet. Där ska också finnas information om ansökningsförfarandet samt uppgift om vart studenten kan vända sig för kompletterande information. På KI:s webbsida utbildning/tillgodoraknande som vänder sig till studenter finns generell information om tillgodoräknande. Ansöknings- och beslutsblanketter Vid ansökan om tillgodoräknande ska särskilda blanketter användas. På blanketten finns anvisningar om vilka dokument som ska bifogas ansökan för att styrka tidigare genomgången utbildning alternativt yrkesverksamhet. Som framgår av tillgodoräknandeordningen bör ansökan inlämnas i så god tid att beslut kan fattas innan kursstart. Handläggningstiden ska inte överstiga två månader. Samtliga ansöknings- och beslutsunderlag i tillgodoräknandeärenden ska diarieföras och arkiveras. Vid beslut om tillgodoräknande ska särskilda beslutsblanketter användas. Besluten ska delges studenten. Vid avslag ska en skriftlig motivering lämnas. På blanketten finns en överklagandehänvisning. Stöd till beslutsfattare och handläggare För att säkerställa att välgrundade och rättssäkra beslut fattas och för att underlätta för beslutsfattare och handläggare finns en webbsida med samlad information om hantering av tillgodoräknandeärenden. Den innefattar bl.a. Checklista för ärendehantering Anvisningar för handläggning och bedömning av reell kompetens vid ansökan om tillgodoräknande av utbildning på grundnivå och avancerad nivå, dnr /2018. Information till stöd för bedömning av utländska meriter. Förslag på informationstexter till kurs- och programwebbar. KI ger interna utbildningar för beslutsfattare och handläggare om hantering av tillgodoräknandeärenden. Tillgodoräknanden av utbildning på forskarnivå Ansvar och delegation Styrelsen för forskarutbildning (FUS) har enligt delegation det övergripande ansvaret för utbildning på forskarnivå. FUS har i Arbets-, besluts- och delegationsordning, Styrelsen för forskarutbildning, dnr 1-526/2017, delegerat till prefekt att fatta beslut om tillgodoräknande. 11 UKÄ 2018: TILLSYN AV REGELTILLÄMPNINGEN PÅ KAROLINSKA INSTITUTET

12 Möjlighet finns för prefekten att delegera vidare till institutionens studierektor för forskarutbildning. Blanketter och information Att handläggningen är rättssäker och likvärdig säkras genom information på webben om vad som kan tillgodoräknas, hur ansökan ska fyllas i samt om vem som fattar beslut. Det finns också en universitetsgemensam ansökningsblankett med instruktioner, Ansöknings- och beslutsblankett för tillgodoräknande. På blanketten finns överklagandehänvisning. Studentkårernas svar Studentkårerna Medicinska föreningen och Odontologiska föreningen har uppgett att de processer som KI beskriver i sitt svar till UKA är tydligt definierade i olika styrdokument. Dock finns inget kvalitetssystem för att säkerställa att dessa processer efterföljs på institutionsnivå. Lärosätet räknar med att studenterna tillsammans med kårerna påpekar brister i processerna, men det är problematiskt då kårerna idag inte är representerade i samtliga beredande och beslutande organ rörande utbildning. Vad gäller tillgodoräknandeprocessen har KI utförliga riktlinjer, men studentkårerna eller studentrepresentanterna är inte involverade i processen. Universitetskanslersämbetets bedömning Rättssäker och likvärdig handläggning av tillgodoräknandeärenden UKA konstaterar att universitetet har regler som syftar till att säkerställa en enhetlig och rättssäker handläggning av ärenden om tillgodoräknande. Studentkårerna har dock framfört en del synpunkter vad gäller tillgodoräknandeprocessen. De har anfört att det inte finns något kvalitetssystem för att säkerställa att processerna efterföljs på institutionsnivå. UKA utgår från att KI tillsammans med kårerna ser över frågan. A mbetet noterar att det i dokumentet Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå anges att en särskild blankett ska användas vid ansökan om tillgodoräknande. UKA har visserligen inget att erinra mot att universitetet tillhandahåller särskilda blanketter vid ansökningar om tillgodoräknande. Universitetet saknar dock bemyndigande att bestämma hur en ansökan om tillgodoräknande ska anhängiggöras och kan således inte uppställa som krav att en student använder universitetets blankett vid sådana ansökningar. En lösning kan vara att KI anger att blanketten bör användas. UKA utgår från att KI justerar dokumentet. 12 UKÄ 2018: TILLSYN AV REGELTILLÄMPNINGEN PÅ KAROLINSKA INSTITUTET

13 Stickprov UKA har granskat 10 slumpmässigt utvalda ärenden om tillgodoräknande. Samtliga är inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Av ärendena är det ett avslag, ett delvis bifall och övriga är bifall. Beslutsmotiveringar Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende ska enligt 20 första stycket FL innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får enligt bl.a. 20 första stycket 1 FL dock utelämnas helt eller delvis om beslutet inte går någon part emot. UKA konstaterar att universitetet har lämnat en motivering i avslagsbeslutet samt i beslutet med delvis bifall. Enligt KI:s tillgodoräknandeordning ska vid nekande beslut en utförlig skriftlig motivering lämnas. I motiveringen i avslagsbeslutet anges dock endast att kursplanen för åberopad kurs inte motsvarar den önskade kursen till innehåll och mål med avseende på ett i beslutet antal uppräknade områden. UKA anser att motiveringen hade kunnat vara tydligare, särskilt med hänsyn till att det av KI:s egna riktlinjer framgår att en utförlig motivering ska lämnas vid nekande beslut. UKA vill i detta sammanhang påpeka att den nya förvaltningslagen (2017:900) som träder ikraft den 1 juli 2018 ställer krav på att en beslutsmotivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats (32 första stycket nämnda lag). Handläggningstider Varje ärende där någon enskild är part ska enligt 7 FL handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vad dessa krav på handläggningen mer konkret innebär är dock inte närmare reglerat. En bedömning får således göras i varje enskilt fall av om kraven enligt bestämmelsen är uppfyllda. Vid denna bedömning får ärendenas karaktär beaktas, exempelvis kan ett tillgodoräknandeärende som kräver en mer omfattande utredning motivera en längre handläggningstid. KI har i sin tillgodoräknandeordning angett att ansökan om tillgodoräknande ska stämplas med ankomstdatum och behandlas så skyndsamt som möjligt. Handläggningstiden ska inte överstiga två månader från det att fullständiga handlingar inkommit. UKA har granskat handläggningstiden i de utvalda ärendena. Handläggningstiden har beräknats från den dag då ansökan kom in till universitetet till den dag som beslut fattades i ärendet. Av de granskade ärendena har samtliga ärenden utom ett ärende ankomststämplats eller har en notering om när de inkom till KI. För åtta av ärendena har handläggningstiden varierat mellan 2 dagar och 4,5 veckor. Merparten av ärendena har en handläggningstid på 2 3,5 veckor, vilket ämbetet anser är positivt. 13 UKÄ 2018: TILLSYN AV REGELTILLÄMPNINGEN PÅ KAROLINSKA INSTITUTET

14 Ett av ärendena hade en handläggningstid uppgående till 11,5 veckor, vilket inte uppfyller tillgodoräknandeordningens krav att handläggningstiden inte ska överstiga två månader. Detta ärende hade heller inte registrerats i diariesystemet efter expediering och stod därför som under beredning i två månader efter att beslutet expedierats. För ett av ärendena har handläggningstiden varit så lång som 1 år och 9 månader. KI har förklarat att handläggningstiden blev så lång på grund av att studenten var nybliven student och ansökte om tillgodoräknande för en kurs som kom först termin 4 på programmet. Studenten antogs till en ny utbildningsplan och kursplanerna för termin 4 var ännu inte fastställda. Examinator fattade beslut när kursplanen var fastställd. UKA noterar KI:s förklaring men konstaterar att handläggningstiden inte uppfyller kraven i 7 FL. UKA utgår från att lärosätet ser över sina rutiner. Överklagandehänvisningar För en redogörelse av den rättsliga regleringen, se avsnittet Överklagande och klagomål nedan. UKA har granskat överklagandehänvisningarna i de tio ärenden som universitetet har bifogat. Den särskilda beslutsblanketten innehåller en överklagandehänvisning och således har samtliga ärenden haft en överklagandehänvisning. 14 UKÄ 2018: TILLSYN AV REGELTILLÄMPNINGEN PÅ KAROLINSKA INSTITUTET

15 Studentinflytande Bakgrund Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Detta framgår av 1 kap. 4 och 4 a högskolelagen (HL). Studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation (2 kap. 7 HL). Om beslut kräver en bedömning av uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen, eller om beslut kräver en bedömning av organisation av eller kvalitet i forskningen, ska besluten fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Om sådana bedömningar ska göras av en grupp personer ska majoriteten av personerna i gruppen ha vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Styrelsen får dock besluta att en sådan majoritet inte behövs om det finns särskilda skäl. Det framgår av 2 kap. 6 HL. Av 2 kap. 14 högskoleförordningen (HF), framgår följande om studentrepresentation. Om beslut ska fattas eller beredning genomföras av en enda person ska information lämnas till och samråd ske med en studentrepresentant i god tid före beslutet eller slutförandet av beredningen. Om beslut fattas av en grupp av personer enligt vad som anges i 2 kap. 6 HL har studenterna rätt att vara representerade med minst tre ledamöter. Antalet studentrepresentanter i en sådan grupp får dock vara färre om det finns särskilda skäl med hänsyn till det totala antalet ledamöter i gruppen. I övrigt beslutar en högskola själv om sådan rätt till representation för studenterna som avses i 2 kap. 7 HL. Av ESG standard 1.2 framgår bland annat att lärosätena ska ha processer för utformning och inrättande av utbildningar. Bland riktlinjerna för standarden nämns att utbildningarna ska utformas i dialog med studenterna och att när de inrättas ska en formell process följas. Utbildningarna ska granskas och revideras regelbundet i dialog med studenter och andra intressenter. Det framgår av riktlinjerna för standard 1.9 som handlar om kontinuerlig uppföljning och regelbunden granskning av utbildningarna. 15 UKÄ 2018: TILLSYN AV REGELTILLÄMPNINGEN PÅ KAROLINSKA INSTITUTET

16 Underlaget från lärosätet UKA har bett lärosätet att besvara ett antal frågor om studentinflytande. A. Studentinflytande genom medverkan i beredande och beslutande organ A.1 Hur säkerställer lärosätet att reglerna om studentrepresentation följs? Har lärosätet fastlagda principer, riktlinjer eller liknande dokument för hur studentinflytandet ska förverkligas på alla nivåer inom lärosätet? Bifoga i så fall dokumentet. A.2 Har lärosätet och studentkåren kommit överens om i vilka organ som studenterna ska vara representerade? Bifoga i så fall överenskommelsen. Om en sådan överenskommelse saknas, bifoga en lista över samtliga beredande och beslutande organ som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. A.3 Finns det organ där studenterna inte är representerade (och där beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation)? Om så är fallet ange vilka dessa organ är och anledningen till att studenterna inte är representerade i dem. B. Studentinflytande när en enda person bereder eller fattar beslut Hur säkerställer lärosätet att denna regel följs? Har lärosätet fastlagda principer, riktlinjer eller liknande dokument som gör klart för personalen hur den ska gå till väga för att informera och samråda med studentrepresentanter i god tid? Bifoga i så fall dokumentet. Stickprov UKA har också upplyst universitetet om att ämbetet kommer att granska lärosätets åtgärder för att säkerställa studentinflytandet när beslut fattas eller beredning genomförs av en enda person. UKA har upplyst universitetet om att granskningen kommer att göras genom att UKA stickprovsvis väljer ut ett antal beslut och ställer frågor till lärosätet. A mbetet har bett lärosätet att bifoga en lista över samtliga beslut som fattats av prefekter under perioden 1 juli 31 december UKA har valt ut tio ärenden och bett universitetet att bifoga dokumentation i respektive ärende som visar hur universitetet säkerställt studentinflytandet. Om sådan dokumentation skulle saknas har UKA bett lärosätet att ange anledningen till det. För det fall information och samråd med studentrepresentant inte har skett enligt 2 kap. 14 högskoleförordningen (1993:100) i ärendena, har UKA bett lärosätet att ange anledningen till det. 16 UKÄ 2018: TILLSYN AV REGELTILLÄMPNINGEN PÅ KAROLINSKA INSTITUTET

17 Universitetets svar Universitetet har svarat bland annat följande. Studentinflytande genom medverkan i beredande och beslutande organ Karolinska institutet har som grundregel att studenterna ska ha en stark ställning i beslutsprocessen och ges möjlighet att vara representerade i alla grupper som har betydelse för utbildning eller studenternas situation. Ett antal aktiviteter och utvärderingar genomförs för att följa upp så att studentinflytandet förvekligas på alla nivåer inom lärosätet. Styrelsen för utbildning har ett särskilt ansvar för att utveckla och befästa studenternas möjligheter till inflytande över utbildningarna, Rektors besluts- och delegationsordning för Karolinska Institutet, dnr 1-781/2015, och dekan för utbildning träffar studentkårernas presidier en gång i månaden för att bland annat diskutera studentinflytande och studentrepresentation. Studentinflytande är ett område som institutionerna ska återrapportera i sin årliga återrapportering av utbildningsuppdraget. Området ska även beaktas som en aspekt i besvarandet av frågeställningar inom övriga områden. Studenternas åsikter om innehåll och utförande utgör en viktig del för kursutvecklingen och kursvärderingarna är ett viktigt verktyg för studentinflytande. Studentinflytandet är ett av de fem målområden som ingår i de fem standardiserade kursvärderingsfrågona som används vid KI. Kursvärderingarna kompletteras ofta med kursråd för att fånga upp studenternas synpunkter under kursens gång. För att få en strategisk vägledning för att bygga studenternas engagemang, både i studier och för KI, med syfte att påverka organisationen i positiv riktning genomförs vart fjärde år en studentbarometer. Undersökningen identifierar också vilka mötesplatser och tjänster som behöver utvecklas för att öka studenternas engagemang, samt för att hjälpa till att bygga KI:s relation till studenterna. Studentinflytandet inom samverkansorganisationen KI och SLL regleras av det regionala samverkansavtalet, Regionalt ALF-avtal, dnr 5-140/2015. Studentkårerna erbjuds möjlighet att utse representanter till alla organ som bereder eller beslutar i frågor som rör utbildning eller studenternas situation. För att få en överblick över alla grupperingar med studentrepresentation har en lista upprättats. Denna uppdateras löpande. Däremot är det inte så att alla studentrepresentantsplatser är tillsatta, det finns en del vakanser inom olika organ. 17 UKÄ 2018: TILLSYN AV REGELTILLÄMPNINGEN PÅ KAROLINSKA INSTITUTET

18 Studentinflytande när en enda person bereder eller fattar beslut Huvuddelen av alla beslut som rör utbildning eller studenternas situation hanteras av beslutande organ med studentrepresentation. I de fall beslut fattas av en person används någon av följande principer: Beslutsmöten, t.ex. vid rektorsbeslut. Studentrepresentant närvarar när förslag till beslut föredras för beslutsfattaren och de har möjlighet att ställa frågor eller invända mot beslut. Samråd via e-post, t.ex. vid dekanbeslut. I ärendets slutberedning skickas förslag till beslut till en av kåren utsedd studentrepresentant. Studentrepresentanten kan ställa frågor om det är något som är oklart eller lämna invändningar mot förslaget till beslut. När studentrepresentanten sagt OK till förslaget till beslut föredras förslaget för beslutsfattare. Rådgivande möten, t.ex. institutionsråd. I rådet behandlas frågor av principiell vikt eller övergripande karaktär. Rådets funktion är att vara rådgivande, att utgöra forum för dialog och beslutsfattarens förankring av sina beslut. Dokument som universitetet bifogat Universitetet har kommit in med följande dokument. Rektors besluts- och delegationsordning för Karolinska Institutet, dnr 1-781/2015, Regionalt ALFavtal, dnr 5-140/2015 och en lista över studentrepresentanter Stickprov Universitetet har kommit in med de begärda tio stickproven. Lärosätet har också angett anledningen till att studenterna i förekommande fall inte fått rätt att vara representerade. Studentkårernas svar Medicinska föreningen och Odontologiska föreningen har svarat bland annat följande. Studentinflytande genom medverkan i beredande och beslutande organ Det finns inget kvalitetssystem för att säkerställa att högskolelagens regler om studentrepresentation i beslutande och beredande organ efterföljs. Lärosätet räknar med att studenterna tillsammans med kårerna påpekar brister i KI:s processer men detta är ett problematiskt antagande då kårerna idag inte är representerade i samtliga beredande och beslutande organ rörande utbildning. Det är även svårt för studenter som lyfter dessa 18 UKÄ 2018: TILLSYN AV REGELTILLÄMPNINGEN PÅ KAROLINSKA INSTITUTET

19 brister för ansvariga att bli hörda då vissa grupper och personer anser att studentinflytande i många frågor rörande utbildning inte är nödvändigt. I dagsläget finns inga överenskommelser mellan KI och de till universitetet hörande studentkårerna Medicinska föreningen och Odontologiska föreningen. Enligt svaret till UKA från lärosätet är ambitionen att följa högskoleförordningen genom att inkludera studentrepresentanter i samtliga organ som bereder eller fattar beslut som berör studenterna. Detta är en mycket bra ambition även om den inte alltid uppfylls. Studentkårernas mål är att värna om studenternas intressen och göra KI:s processer så transparenta och lättförståeliga som möjligt för den enskilda studenten. Då KI är en stor organisation blir processerna ofta långa och otillgängliga. Lärosätets komplicerade struktur gör det svårt för studentkårerna att själva uppfatta vilka organ som beslutar om utbildningsrelaterade frågor och som bör innehålla studentrepresentanter. Flera institutioner och deras underorgan har inte fått rätt information om vart de bör vända sig för att hitta studentrepresentanter. Detta gör att kårerna inte är medvetna om vissa arbetsgrupper och kan då inte tillsätta dessa poster. Sedan februari 2018 arbetar Medicinska föreningen med att ta fram förslag till dokument och information som ska tydliggöra hur studentrepresentanter bör tillsättas samt vad som utgör KI:s ansvar i tillsättandet av studentrepresentanter. Flertalet utbildningar där Medicinska föreningen ansvarar för studiebevakningen ligger på flera institutioner och detta försvårar kommunikationen ytterligare då utbildningsansvaret delas på flera håll. Kontakten mellan studentkårerna och rektor samt universitetsledningen är mycket god. Kårerna känner ett stort förtroende för rektor och hans positiva syn på utbildning och samverkan med studenter. Föreningarna hoppas att hans uppfattning kommer att sprida sig genom hela KI:s organisation och utöka möjligheterna till påverkan. Den existerande listan är ett dokument som uppdateras kontinuerligt men som inte alltid är representativt. Det är en produkt av ständig återkoppling mellan studentrepresentantansvariga på Medicinska föreningen och Odontologiska föreningen och studentrepresentantansvarig på KI. Det saknas i dagsläget en överenskommelse men Medicinska föreningen har påbörjat arbetet med att ta fram ett sådant dokument. Studenterna är inte representerade i ledningsgruppen på institutionen för odontologi. Odontologiska föreningen bad om att få ha studentrepresentant i gruppen ett flertal gånger under 2016 och början av Anledningen till att ingen student får sitta med är för att ledningsgruppen inte anser att de behöver ha en student närvarande då det är en chefsgrupp vilket Odontologiska föreningen till slut fick acceptera. Studenterna är inte representerade i särskilda grupper för samverkan mellan KI och Stockholms läns landsting SLL som har hand 19 UKÄ 2018: TILLSYN AV REGELTILLÄMPNINGEN PÅ KAROLINSKA INSTITUTET

20 om flera strukturella beslut angående kliniska placeringar för de kliniska programmen. Detta är på SLL:s begäran. KI har i nuläget inte vidtagit några åtgärder för att inkludera studenterna i de ärenden som behandlas i dessa grupper. Det finns dessutom ingen överenskommelse mellan KI och kårerna om att upplysa om arbetsgrupper som kommer att påbörja sitt arbete och behöver en studentrepresentant, inom rimlig tid för kåren att tillsätta en lämplig kandidat. Något som kårerna upprepat påpekat att de vill ha. Studentinflytande när en enda person bereder eller fattar beslut En av studentrepresentanterna i Styrelsen för utbildning, vanligen någon från Medicinska föreningen, är delaktig vid samtliga ordförandebeslut som fattas av ordförande för Styrelsen för utbildning. Medicinska föreningen och Odontologiska föreningen har studentrepresentanter i utbildningsnämnderna på de olika institutionerna, samt i vissa institutionsråd. Men studenterna är oftast inte representerade när prefektbeslut, ordförandebeslut (i utbildnings- och programnämnder) och programdirektorbeslut fattas. Detta har påpekats upprepade gånger men prefekter och ordföranden är inte alltid medvetna om vilka av besluten de tar som påverkar utbildningarna på ett konkret sätt. KI har inga fastlagda principer, riktlinjer eller liknande dokument som gör klart för personalen hur den ska gå till väga för att informera och samråda med studentrepresentanter i god tid. Universitetskanslersämbetets bedömning Studentinflytande genom medverkan i beredande och beslutande organ Studenterna har rätt att vara representerade i alla beslutande och beredande organ inom ett lärosäte, om organets verksamhet har betydelse för utbildningen och studenternas situation. För att säkerställa de bästa förutsättningarna för studentinflytande bör lärosätena ha fastlagda principer för hur inflytandet ska förverkligas på alla nivåer inom lärosätet. Detta anges i propositionen Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande. 1 UKA konstaterar att det av universitetets svar inte kan anses framgå att lärosätet har fastlagda principer, riktlinjer eller liknande dokument för hur studentinflytandet ska förverkligas på alla nivåer inom lärosätet. Vidare har kårerna anfört att det inte finns något kvalitetssystem för att säkerställa att högskolelagens regler om studentrepresentation i beslutande och beredande organ efterföljs. Studentkårerna har även 1 Prop. 2008/09:154 s UKÄ 2018: TILLSYN AV REGELTILLÄMPNINGEN PÅ KAROLINSKA INSTITUTET

21 påpekat att det inte finns någon överenskommelse med KI om vilka organ som studenterna ska vara representerade i och att den existerande listan över grupperingar med studentrepresentation inte alltid är representativ. Utöver detta har kårerna också bland annat framfört att KI räknar med att studenterna tillsammans med kårerna påpekar brister i lärosätets processer men detta är ett problematiskt antagande då kårerna idag inte är representerade i samtliga beredande och beslutande organ rörande utbildning. Studentkårerna har också framhållit att KI:s komplicerade struktur gör det svårt för kårerna att själva uppfatta vilka organ som beslutar om utbildningsrelaterade frågor och som bör innehålla studentrepresentanter. UKA finner sammanfattningsvis att det kan ifrågasättas om universitetet har förutsättningar för att kunna säkerställa att lärosätet följer reglerna om studentrepresentation. A mbetet anser därför att KI bör vidta åtgärder för att säkerställa att studentinflytandet kan förverkligas på alla nivåer inom lärosätet. UKA rekommenderar även KI att träffa en överenskommelse med studentkårerna om vilka organ som studenterna ska vara representerade i och hur detta ska genomföras. När det gäller frågan om det finns organ där studenterna inte är representerade har universitetet svarat att studentkårerna erbjuds möjlighet att utse representanter till alla organ som bereder eller beslutar i frågor som rör utbildning eller studenternas situation men att alla studentrepresentantsplatser inte är tillsatta. Kårerna har å sin sida emellertid anfört att de för närvarande inte är representerade i samtliga beredande och beslutande organ som berör studenterna. Exempelvis har kårerna har framhållit att studenterna inte är representerade i ledningsgruppen på institutionen för odontologi trots att Odontologiska föreningen flera gånger bett om att få utse en studentrepresentant. I propositionen Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan anges att studenterna bör ha rätt att vara representerade i beredande organ av stadigvarande natur och alltid i beredande organ och utredande organ av större betydelse för studenterna som exempelvis ledningsgrupper, översynsgrupper och utredningar. I propositionen anges också att även frågor om till exempel budget, resurser och administration är av stor betydelse för utbildningen och studenternas situation. 2 Rätten till representation ska gälla alla beslut och all beredning som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation, och inte bara vid sådant beslutsfattande som omfattas av kravet på vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Detta anges i propositionen En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor. Vidare betonar regeringen att det bör vara naturligt för ett lärosäte att inte låta rätten till deltagande i en grupp vara avhängig av vilka frågor som behandlas i gruppen vid olika tillfällen. 3 2 Prop. 1999/2000:28 s Prop. 2009/10:149 s UKÄ 2018: TILLSYN AV REGELTILLÄMPNINGEN PÅ KAROLINSKA INSTITUTET

22 UKA har ovan uttalat att KI bör vidta åtgärder för att säkerställa att studentinflytandet kan förverkligas på alla nivåer inom lärosätet och att KI bör träffa en överenskommelse med studentkårerna om vilka organ som studenterna ska vara representerade i och hur detta ska genomföras. A mbetet utgår från att universitetet i samband med detta gör en förnyad bedömning av studentrepresentationen i universitetets organ. Studentinflytande när en enda person bereder eller fattar beslut Högskoleförfattningarnas bestämmelser ger även studentrepresentanterna rätt till information och samråd när en person vid lärosätet bereder eller fattar beslut som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Syftet med regeln om samråd med studentrepresentanter är att garantera studenternas inflytande när ärenden inte hanteras i någon grupp, utan bereds och beslutas av en ensam befattningshavare. Det är ledningarna för lärosätena som ansvarar för att de har rutiner för hur samrådet med studentrepresentanter ska gå till i sådana fall. UKA anser att lärosätena i samverkan med studentkårerna bör ta fram rutiner eller riktlinjer för att säkerställa att även enskilda befattningshavare samråder med studentrepresentanter i god tid före slutförandet av beredningen eller före beslutet. Om det finns utrymme för anteckningar om samråd på högskolans beslutsblanketter är risken mindre för att samrådet glöms bort. 4 Av KI:s svar framgår inte att lärosätet har några särskilda dokumenterade rutiner eller riktlinjer som gör klart för personalen hur den ska gå till väga för att informera och samråda med studentrepresentanter i god tid före slutförandet av beredning eller före beslut i ett ärende. Studentkårerna har även påtalat att det inte finns några sådana dokument. KI har anfört att i de fall beslut fattas av en enda person är studenterna representerade enligt någon av tre olika principer: närvaro vid föredragning av beslutsförslag under beslutsmöten, samråd via mejl i ärendets slutberedning eller vid rådgivande möten som utgör forum för dialog och beslutsfattarens förankring av sina beslut. UKA noterar att i vart fall de två första principerna dock innebär att kårerna involveras först i slutskedet av hanteringen och inte, såsom krävs, i god tid före slutförandet av beredning eller före beslut i ett ärende. Studentkårerna har även påpekat att studenterna oftast inte är representerade när prefektbeslut, ordförandebeslut (i utbildnings- och programnämnder) och programdirektorbeslut fattas. Vidare har kårerna framfört att detta påpekats upprepade gånger men enligt kårerna är prefekter och ordföranden inte alltid medvetna om vilka beslut som påverkar utbildningarna på ett konkret sätt. UKA finner sammantaget att studentinflytandet vid KI när en person bereder eller fattar beslut som har betydelse för utbildningen eller 4 Högskolans regler i praktiken erfarenheter från Högskoleverkets tillsynsbesök s UKÄ 2018: TILLSYN AV REGELTILLÄMPNINGEN PÅ KAROLINSKA INSTITUTET

23 studenternas situation behöver utvecklas. A mbetet anser att KI i samverkan med studentkårerna bör ta fram rutiner eller riktlinjer för att säkerställa att även enskilda befattningshavare samråder med studentrepresentanter i god tid före slutförandet av beredningen eller före beslut i ett ärende. Stickproven KI har beträffande ett beslut avseende budget för Magisterprogrammet i nutritionsvetenskap upplyst om att samråd med studentrepresentant inte har skett i samband med beslut. Lärosätet har anfört att institutionen betraktar detta som en engångshändelse och att budgetbeslutet presenterades vid närmast efterföljande möte i utbildningsnämnden (där studentrepresentation ingår) varvid inga invändningar framfördes. UKA förutsätter att KI ser till att liknande situationer kan undvikas i framtiden. UKA konstaterar att KI anfört att något samråd med studentrepresentanter inför beslut inte heller har skett i övriga stickprov. Vad gäller beslut om att utse examinatorer, och uppdrag som studierektor respektive ledamöter i utbildningsnämnder har KI bland annat anfört att dessa beslut rör frågor om att fördela arbetsuppgifter, vilka ligger inom arbetsledningens ansvar. När det gäller rekryteringar av en optiker till optikerutbildningarna respektive en utbildningssamordnare har KI meddelat att lärosätet bedömer att enskilda eller grupper av studenter inte ska vara involverade i enskilda anställningsärenden. Beträffande rekryteringen av en Universitetslektor i anestesiologi och intensivvård vid institutionen för fysiologi och farmakologi har KI anfört att studentrepresentanter, genom Styrelsen för forskning och rekryteringsutskottet, är involverade i hela rekryteringsprocessen fram till beslut om vem som föreslås till anställningen. Vad slutligen gäller beslut om kursansvar har KI informerat om att studentrepresentanter har deltagit i beredningen av beslutet när ärendet diskuterades vid utbildningsnämndens sammanträde. UKA har inte tidigare haft anledning att ta ställning till den närmare omfattningen av studenternas rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation enligt 2 kap. 7 HL och 2 kap. 14 andra stycket HF. A mbetet anser att denna bedömning bör göras utifrån ett bredare underlag och avser därför att utreda frågan vidare i annat sammanhang för att ge fler lärosäten samt studentorganisationer möjlighet att lämna synpunkter. UKA uttalar sig därför inte vidare om de aktuella besluten. 23 UKÄ 2018: TILLSYN AV REGELTILLÄMPNINGEN PÅ KAROLINSKA INSTITUTET

24 Kurs- och utbildningsplaner Bakgrund All utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram. För varje kurs ska det finnas en kursplan och i den ska följande anges: kursens nivå, antal högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet, formerna för bedömning av studenternas prestationer och övriga föreskrifter som behövs. För ett utbildningsprogram ska det finnas en utbildningsplan. I utbildningsplanen ska anges vilka kurser som programmet omfattar, kraven på särskild behörighet och övriga föreskrifter som behövs. Det framgår av 6 kap högskoleförordningen, HF. Före den 1 januari 2011 innehöll högskoleförordningen mer detaljerade krav på innehållet i kurs- och utbildningsplanerna. Planerna skulle utöver nuvarande krav även ange bland annat när planen eller en ändring av den skulle börja gälla och de övergångsbestämmelser som behövdes. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) fastställde med anledning av avregleringen 2011 rekommendationer om bland annat innehållet i kurs- och utbildningsplaner för sina medlemmar, REK 2011:1, dnr 10/118. De uppgifter som högskolorna tidigare varit skyldiga att skriva in i sina kurs- och utbildningsplaner rekommenderade SUHF även borde ingå i planerna efter förordningsändringen. Kursplaner och utbildningsplaner är grundläggande styrdokument för ett lärosäte och viktiga i såväl pedagogiskt som rättsligt hänseende. De regler som anges i kurs- och utbildningsplaner är föreskrifter i den mening som avses i 8 kap. regeringsformen. Reglerna i planerna är alltså av samma karaktär som lagar beslutade av riksdagen och förordningar beslutade av regeringen. Det innebär att reglerna är bindande, gäller generellt och måste följas av såväl lärosätenas personal som studenter. I ESG standard 1.2 om utformning och inrättande av utbildningar anges bland annat att lärosätena ska ha processer för utformningen och inrättandet av utbildningar. Den examen som en utbildning leder till ska vara tydligt specificerad. Av riktlinjerna till standarden framgår bland annat att utbildningarna ska innehålla uppgifter om studenternas förväntade arbetsinsats, till exempel uttryckt i ECTS. 24 UKÄ 2018: TILLSYN AV REGELTILLÄMPNINGEN PÅ KAROLINSKA INSTITUTET