Tillsyn av regeltillämpningen på Stockholms konstnärliga högskola

Transkript

1 Tillsyn av regeltillämpningen på Stockholms konstnärliga högskola RAPPORT 2018:12

2 Rapport 2018:12 Tillsyn av regeltillämpningen på Stockholms konstnärliga högskola Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2018 Författare: Sofia Tiberg och Carl Braunerhielm Universitetskanslersämbetet Löjtnantsgatan 21 Box 7703, Stockholm tfn fax e-post

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 8 Tillgodoräknande... 9 Bakgrund... 9 Underlaget från lärosätet... 9 Lärosätets svar Studentkårernas svar Universitetskanslersämbetets bedömning Studentinflytande Bakgrund Underlaget från lärosätet Lärosätets svar Studentkårernas svar Universitetskanslersämbetets bedömning Kurs- och utbildningsplaner Bakgrund Underlaget från lärosätet Lärosätets svar Studentkårernas svar Universitetskanslersämbetets bedömning Kursvärderingar Bakgrund Underlaget från lärosätet Lärosätets svar Studentkårernas svar Universitetskanslersämbetets bedömning Anställning av personal Bakgrund Underlaget från lärosätet Lärosätets svar Studentkårernas svar Universitetskanslersämbetets bedömning... 36

4 Överklagande och klagomål Bakgrund Underlaget från lärosätet Lärosätets svar Studentkårernas svar Universitetskanslersämbetets bedömning... 44

5 Sammanfattning Universitetskanslersämbetet (UKÄ) utövar tillsyn över universitet och högskolor och ansvarar för kvalitetssäkring av högre utbildning och forskning. Inom ramen för tillsynsuppgiften granskar UKÄ de rättsliga frågor som berörs i Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG). Denna form av lärosätestillsyn koordineras med de lärosätesgranskningar som genomförs inom ramen för UKÄ:s kvalitetssäkringsuppgift. De områden som har granskats utifrån bland annat reglerna i högskoleförfattningarna är tillgodoräknande, studentinflytande, kurs- och utbildningsplaner, kursvärderingar, anställning av personal samt överklagande och klagomål. Tillgodoräknande UKÄ har granskat hur Stockholms konstnärliga högskola säkerställer att handläggningen av tillgodoräknandeärenden sker på ett rättssäkert och likvärdigt sätt. UKÄ konstaterar att högskolan har regler som syftar till att säkerställa en enhetlig och rättssäker handläggning av ärenden om tillgodoräknande, men noterar att de i vissa hänseenden avviker från gällande rätt. Av de ärenden om tillgodoräknande som UKÄ har granskat har högskolan avslagit ansökan i ett fall. Högskolan har i detta fall lämnat en skriftlig motivering och överklagandehänvisning till beslutet. Motiveringen får anses uppfylla kravet enligt förvaltningslagen, i lydelsen som var gällande före den 1 juli Vad gäller tiden för handläggning av tillgodoräknandeärenden framgår av högskolans riktlinjer att handläggningstiden för en ansökan om tillgodoräknande ska vara maximalt två månader. UKÄ har granskat handläggningstiden och anser att det är positivt att den understiger två månader för sju av de tio ärendena. Men i tre ärenden överstiger handläggningstiden två månader vilket UKÄ har vissa synpunkter på. Studentinflytande Studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. UKÄ konstaterar att högskolan har regler som syftar till att säkerställa hur studenter ska ges möjlighet till inflytande i sådana frågor. UKÄ har dock vissa synpunkter på innehållet i högskolans styrdokument, bland annat vad gäller studenternas möjligheter att vara representerade vid samtliga ledningsgruppsmöten och under hela den tid mötena pågår. UKÄ anser därför att högskolans styrdokument bör förtydligas och vidareutvecklas. UKÄ har granskat tio ärenden där beslut fattats av en enda person. Av granskningen framgår att högskolan endast i ett fåtal ärenden har lämnat fullständig information till eller samrått med en studentrepresentant inför beslut. Två ärenden där UKÄ bedömt att kravet på information eller samråd inte är uppfyllt avser upplägg av kandidatinriktningar respektive fastställande av verksamhetsplan. UKÄ bedömer att detta är fråga om beslut som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation och som därmed omfattas av reglerna om studentinflytande. 4

6 Fyra av de granskade ärendena där UKÄ bedömt att kravet på information eller samråd inte är uppfyllt handlar om utseende av programansvariga eller examinatorer. UKÄ har inte tidigare haft anledning att ta ställning till den närmare omfattningen av studenternas rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. UKÄ anser att denna bedömning bör göras utifrån ett bredare underlag och avser därför att utreda frågan vidare i annat sammanhang för att ge fler lärosäten samt studentorganisationer möjlighet att lämna synpunkter. UKÄ uttalar sig därför inte vidare om de aktuella besluten. Kurs- och utbildningsplaner Kurs- och utbildningsplaner hör till de främsta styrdokument som lärosätena har. Planerna är viktiga i såväl pedagogiskt som rättsligt hänseende. Mot denna bakgrund har ett antal kurs- och utbildningsplaner granskats. UKÄ konstaterar att de granskade planernas innehåll följer högskoleförordningens regler och högskolans egna riktlinjer för kurs- och utbildningsplaner. Det finns inte några regler för när kurs- och utbildningsplaner ska vara beslutade, men utgångspunkten är att planerna ska beslutas och finnas tillgängliga i god tid innan utbildningen startar. UKÄ har vid sin granskning utgått från att kursplaner för fristående kurser och utbildningsplaner för program bör vara fastställda och tillgängliga för studenten senast den dag som den fristående kursen eller programmet öppnar för anmälan. Vad gäller kurser som ingår i program kan behov dock finnas av att revidera kursplanen för de kurser som ingår i programmet, till exempel avseende kursinnehåll och kurslitteratur. UKÄ anser mot denna bakgrund att det som huvudregel bör vara möjligt att fastställa en revidering av detta slag senast åtta veckor innan kursstart. Vissa andra revideringar kan dock behöva fastställas och göras tillgänglig för studenterna tidigare än åtta veckor innan kursstart. Vid granskningen av de inskickade kurs- och utbildningsplanerna bedömer UKÄ att en kursplan inte kan anses ha fastställts i god tid innan kursstart. I övrigt har de granskade kurs- och utbildningsplanerna fastställts i god tid innan utbildningen startade. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har rekommendationer om att det i kurs- och utbildningsplaner bör anges när planen eller ändringen av den börjar gälla. UKÄ instämmer i denna rekommendation och noterar att det i högskolans riktlinjer för kurs- och utbildningsplaner anges att både kursplaner och utbildningsplaner ska innehålla en uppgift om när planen är giltig ifrån. I de kurs- och utbildningsplaner som UKÄ har granskat anges när planerna ursprungligen började gälla. Vad gäller en av utbildningsplanerna noterar UKÄ dock att det inte framgår när en senare beslutad revidering av planen började gälla. Kursvärderingar Lärosätet ska anordna kursvärderingar och sammanställa dem. Lärosätet ska även informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska också vara tillgängliga för studenterna. Högskolan har fastställda riktlinjer för kursvärderingar som stämmer överens med reglerna i högskoleförordningen. Högskolan har därigenom vidtagit åtgärder för att säkerställa att reglerna om kursvärderingar följs. UKÄ ser positivt på att högskolan har tillsatt en arbetsgrupp som ska ta fram en kvalitetsprocess för hur utbildningarna vid högskolan ska följas upp, utvärderas och utvecklas. Detta särskilt mot bakgrund 5

7 av de delvis kritiska synpunkter studentkårerna har framfört mot genomförandet av kursvärderingarna. Vad gäller stickproven noterar UKÄ att någon kursvärdering inte har genomförts för en av de tio granskade kurserna. Vidare framgår inte om reglerna i högskoleförordningen och högskolans egna riktlinjer för kursvärderingar har följts fullt ut vid två kursvärderingar, bland annat vad gäller att göra en sammanställning och informera studenterna. Det är positivt att högskolan har kunnat ge exempel på kurser där studenternas erfarenheter och synpunkter har lett till eller kommer att leda till kursens utveckling och förbättring. Anställning av personal I ESG anges att rättvisa och transparenta processer ska finnas vid rekrytering av personal. UKÄ har granskat om anställningsärenden har utannonserats och om man anslagit besluten. Dessutom har UKÄ granskat om kvinnor och män är jämställt representerade bland dem som berett ärendena. Högskolans anställningsordning finns tillgänglig på högskolans webbplats och har beslutats av högskolans styrelse. Det framgår av anställningsordningen att högskolan ska informera om lediga anställningar. Däremot saknar anställningsordningen information om att högskolan även ska informera om beslut om anställning. Vidare innehåller anställningsordningen inte någon information om jämställd representation i förslagsgrupp. Enligt UKÄ är det lämpligt att även sådan information anges i anställningsordningen. Av stickproven framgår att högskolan har lämnat information om den lediga anställningen avseende åtta av de tio granskade anställningar. I två ärenden har någon information således inte lämnats. UKÄ anser att det kan ifrågasättas om särskilda skäl för att inte informera om en ledig anställning förelegat i dessa två fall. Vidare framgår av stickproven att högskolan har lämnat information om beslut om anställning på högskolans anslagstavla i samtliga tio granskade anställningar. UKÄ konstaterar dock att anslagen i åtta fall inte innehåller någon överklagandehänvisning och inte heller någon uppgift om vilket datum de sattes upp på anslagstavlan. UKÄ bedömer därför att dessa åtta anslag inte innehåller den information som krävs enligt gällande regler. Vad gäller kravet på jämställd representation bland dem som bereder anställningsärenden konstaterar UKÄ att detta krav inte kan anses ha varit uppfyllt i två av fyra anställningsärenden. UKÄ kan inte överpröva högskolans bedömning, men vill i detta sammanhang framhålla att det krävs synnerliga skäl för att frångå kravet på jämställd representation. Överklagande och klagomål För att den klagande ska kunna ta tillvara rätten att få saken prövad i högre instans är det viktigt att lärosätena hanterar överklaganden rätt och lämnar korrekt information. Även beträffande beslut som inte får överklagas är det viktigt att lärosätena hanterar eventuella klagomål på ett korrekt sätt. I ESG:s riktlinjer anges bland annat att det ska finnas lämpliga rutiner för att hantera klagomål från studenterna. 6

8 UKÄ ser positivt på att högskolan har en rutin som anger hur överklaganden av studentärenden ska hanteras. UKÄ noterar dock att dokumentet är ofullständigt när det gäller att ange vilka beslut som kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. UKÄ ser även positivt på att högskolan har en rutinbeskrivning för överklaganden av anställningsärenden. Högskolan har inkommit med mallar på olika överklagandehänvisningar. UKÄ har ett flertal synpunkter på innehållet i dessa mallar i förhållande till reglerna i förvaltningslagen. För den sökande är det viktigt att få sitt överklagande prövat av överinstansen så fort som möjligt. UKÄ har därför stickprovsvis granskat högskolans överklagandehänvisningar och handläggningstider för överlämnande av ärenden till Överklagandenämnden för högskolan. Vid denna granskning har framkommit att många av de lämnade överklagandehänvisningarna innehåller brister i förhållande till reglerna i förvaltningslagen. Det har vidare framkommit att handläggningstiden har varit oacceptabelt lång i fyra fall. UKÄ har även framfört synpunkter på handläggningstiderna i ett ärende som rör en anställning. Vad slutligen gäller klagomål anges i ESG:s riktlinjer att det ska finnas lämpliga rutiner för att hantera klagomål från studenterna. UKÄ konstaterar att högskolan inte har några sådana rutiner. UKÄ är dock positivt till att högskolan kommer att anställa ett studentombud på prov under två år. Av högskolans annons framgår att studentombudet bland annat ska bistå studenter med råd och stöd, exempelvis i ärenden som rör klagomål och synpunkter. Åtgärder UKÄ har i rapporten markerat de uttalanden som bör föranleda åtgärder av lärosätet (understruken text). 7

9 Inledning Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har till uppgift att utöva tillsyn över universitet och högskolor. Det innebär att ämbetet granskar lärosätenas rättstillämpning. UKÄ ansvarar även för kvalitetssäkring av högskoleutbildning bland annat genom granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Det nationella kvalitetssäkringssystemet bygger bland annat på Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG). Av dessa standarder och riktlinjer framgår att den externa kvalitetsgranskningen ska beakta kraven i det juridiska ramverk där lärosätena verkar. I ESG finns ett antal områden som berör frågor som regleras i de svenska högskoleförfattningarna och den svenska förvaltningslagen. För att lärosätena ska kunna bedriva sin verksamhet med hög kvalitet är det grundläggande att de följer tillämpliga regler. UKÄ granskar därför de rättsliga frågor som berörs i ESG inom ramen för tillsynsverksamheten. Denna form av tillsyn benämns lärosätestillsyn. Lärosätestillsynen koordineras med de lärosätesgranskningar som genomförs inom ramen för UKÄ:s kvalitetssäkringsuppgift. I denna rapport redovisas UKÄ:s granskning av Stockholms konstnärliga högskola. De områden som granskats är tillgodoräknande, studentinflytande, kurs- och utbildningsplaner, kursvärderingar, anställning av personal samt överklagande och klagomål. UKÄ skickade den 22 maj 2018 en remiss till högskolan. Underlaget från högskolan kom in den 24 september UKÄ erbjöd också studentkårerna att lämna ett skriftligt underlag om högskolans tillämpning av de aktuella reglerna. Studentkårerna har lämnat synpunkter. UKÄ har remitterat ett utkast av rapporten till högskolan för att ge högskolan möjlighet att korrigera faktafel och rätta till eventuella missförstånd. Högskolan har inkommit med synpunkter på utkastet. UKÄ:s rapporter från lärosätestillsynen publiceras på ämbetets webbplats, 8

10 Tillgodoräknande Bakgrund Om en student vid en högskola i Sverige har gått igenom viss högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en annan högskola. Detta gäller dock inte om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna. Detta anges i 6 kap. 6 första stycket högskoleförordningen (1993:100) (HF). En student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 6, om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Det framgår av 6 kap. 7 HF. Beslut om tillgodoräknande av utbildning eller yrkesverksamhet får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan (12 kap. 2 4 HF). I ESG standard 1.4 anges att lärosätena på ett konsekvent sätt ska tillämpa fördefinierade och publicerade regler om bland annat erkännande. I riktlinjerna till denna standard anges följande. Rättvist erkännande av examina för högre utbildning, studieperioder och reell kompetens, inklusive erkännande av icke-formellt och informellt lärande, är grundläggande komponenter för att säkerställa studenternas progression i sina studier och samtidigt främja rörligheten. Ändamålsenliga processer är beroende av att lärosätets praxis för erkännande är i linje med principerna i Lissabonkonventionen om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen samarbete med andra lärosäten, kvalitetssäkringsorgan och det nationella ENIC/NARIC-centret i syfte att säkerställa att erkännande görs på ett likvärdigt sätt i hela landet. Underlaget från lärosätet Rättssäker och likvärdig handläggning av tillgodoräknandeärenden UKÄ har bett lärosätet att redogöra för hur lärosätet säkerställer att handläggningen av tillgodoräknandeärenden sker på ett rättssäkert och likvärdigt sätt inom lärosätet. Ämbetet har även bett lärosätet att bifoga eventuella styrdokument. Stickprov UKÄ har upplyst lärosätet om att ämbetet avser att stickprovsvis undersöka beslutsmotiveringar, handläggningstider och överklagandehänvisningar i ett antal tillgodoräknandeärenden. 9

11 UKÄ har bett lärosätet att bifoga en lista över samtliga beslut i ärenden om tillgodoräknande som fattats under perioden 1 juli juni UKÄ har valt ut tio ärenden från listan och bett lärosätet att bifoga ansökan, beslut och överklagandehänvisning för respektive ärende. UKÄ har även bett lärosätet att ange handläggningstid och bifoga utdrag från ärendehanteringssystemet för respektive ärende. Lärosätets svar Högskolan har bifogat följande dokument. Arbetsordning Stockholms konstnärliga högskola (dnr 2017/986/1.2.4) Examensordning Stockholms konstnärliga högskola (dnr SKH 2018/125/1.2.4) Riktlinjer för tillgodoräknanden vid Stockholms konstnärliga högskola (dnr SKH 2018/572/1.2.4) Högskolan har anfört i huvudsak följande. Vid högskolan regleras hanteringen av tillgodoräknanden i den lokala examensordningen som beslutats av rektor och gäller för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Den refererar till det nationella regelverket och därtill slås ramarna för hanteringen vid högskolan fast, bland annat vad en ansökan om tillgodoräknande ska innehålla. Högskolan arbetar inom ramen för uppdrag i regleringsbrevet för med att ta fram arbetssätt för att bedöma reell kompetens vid behörighetsprövning och tillgodoräknande. Den arbetsgrupp som tillsatts inom högskolan för att arbeta med frågan har inte lämnat sin slutrapport, men diskussionerna inom gruppen har utgjort en grund för den översyn av hanteringen av tillgodoräknandeärenden som genomförts under året. Slutrapportering sker i årsredovisningen för Översynen har resulterat i reviderade riktlinjer för handläggning av tillgodoräknandeärenden. I dessa tydliggörs respektive funktions ansvar och roll i processen. Av högskolans arbetsordning framgår att beslut om enskilda studentärenden på grundnivå och avancerad nivå, dit beslut om tillgodoräknanden hör, är delegerade till prefekt. När en ansökan om tillgodoräknande inkommit gör prefekten en bedömning i dialog med ansvarig handläggare för att avgöra om det krävs beredning gjord av en lärare, oftast examinator för kursen, eller inte. Beslut om tillgodoräknande fattas av prefekt. Beslut om tillgodoräknande dokumenteras i Ladok. Studentkårernas svar Studentkårerna har anfört att kårerna aldrig har hört talas om högskolans hantering av handläggningen av tillgodoräknanden. 10

12 Universitetskanslersämbetets bedömning Rättssäker och likvärdig handläggning av tillgodoräknandeärenden UKÄ konstaterar att högskolan har regler som syftar till att säkerställa en enhetlig och rättssäker handläggning av ärenden om tillgodoräknande, men noterar att de i vissa hänseenden avviker från gällande rätt. I högskolans examensordning refereras bestämmelserna i 6 kap. 6 7 HF (s. 8). UKÄ konstaterar dock att det fullständiga och korrekta innehållet i regleringen inte har återgetts. I högskolans riktlinjer för tillgodoräknanden anges att en särskild blankett ska användas vid ansökan om tillgodoräknande. UKÄ har visserligen inget att invända mot att högskolan tillhandahåller särskilda blanketter vid ansökningar om tillgodoräknande. Högskolan saknar dock bemyndigande att bestämma hur en ansökan om tillgodoräknande ska inledas och kan därför inte uppställa som krav att en student använder högskolans blankett vid sådana ansökningar. En lösning kan vara att högskolan anger att blanketten bör användas. I nämnda examensordning anges även att [e]ndast den person beslutet gäller kan överklaga. Det anges också att [f]ör begäran om tillgodoräknande gäller att överklagandet ska grundas på innehållet i studentens begäran om tillgodoräknande. UKÄ vill här påpeka att den myndighet som har fattat ett beslut inte ska göra någon prövning av om klaganden är klagoberättigad. Beslutsmyndigheten ska inte heller göra någon prövning av innehållet i överklagandet. Dessa prövningar ankommer det på överinstansen att göra, jämför 24 förvaltningslagen (1986:223) i lydelsen som var gällande före den 1 juli 2018 (FL). 1 I examensordningen anges vidare att överklagande ska ske senast inom tre veckor från det att den sökande tog del av beslutet. Av 23 FL framgår dock att överklagandet ska ha kommit in inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. 2 Högskolan har i examensordningen även angett att den sökande kan begära omprövning av andra beslut än dem som omfattas av rätten till överklagande. Detta är förvisso korrekt men formuleringen ger intryck av att sökanden inte kan begära omprövning av överklagbara beslut. Av 27 FL följer att en sökande kan begära omprövning även av överklagbara beslut. 3 Slutligen anges i examensordningen att en begäran om omprövning ska ske senast inom tre veckor från det att den sökande tog del av beslutet. Något författningsstöd för att ställa upp en sådan tidsbegränsning finns emellertid inte. UKÄ utgår från att högskolan ser över formuleringarna i styrdokumenten så att de stämmer överens med gällande rätt. Slutligen noterar UKÄ att studentkårerna anfört att kårerna aldrig har hört talas om högskolans hantering av handläggningen av tillgodoräknanden. UKÄ anser att 1 Bestämmelsen återfinns sedan den 1 juli 2018 i huvudsak i 45 i den nya förvaltningslagen (2017:900). 2 Bestämmelsen återfinns sedan den 1 juli 2018 i huvudsak i 44 i den nya förvaltningslagen (2017:900). 3 Bestämmelsen återfinns sedan den 1 juli 2018 i huvudsak i 38 i den nya förvaltningslagen (2017:900). 11

13 högskolan lämpligen borde vidta åtgärder för att informera studenterna om högskolans riktlinjer för hantering av sådana tillgodoräknandeärenden. Stickprov UKÄ har granskat tio utvalda ärenden om tillgodoräknande. Ett av besluten innebar ett avslag på ansökan och övriga var bifall. Beslutsmotiveringar Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende ska enligt 20 första stycket FL innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får enligt 20 första stycket 1 FL dock utelämnas helt eller delvis om beslutet inte går någon part emot. UKÄ konstaterar att högskolan har lämnat en skriftlig motivering till avslagsbeslutet som får anses uppfylla kravet enligt 20 FL. Motiveringen saknar dock hänvisning till tillämpliga rättsregler. UKÄ vill i detta sammanhang framhålla att den nya förvaltningslagen (2017:900), som trädde i kraft den 1 juli 2018, ställer krav på att beslutet som huvudregel ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som tillämpats. 4 Handläggningstider Varje ärende där någon enskild är part ska enligt 7 FL handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vad dessa krav på handläggningen mer konkret innebär är dock inte närmare reglerat. En bedömning får därför göras i varje enskilt fall av om kraven enligt bestämmelsen är uppfyllda. Vid denna bedömning får ärendenas karaktär beaktas, exempelvis kan ett tillgodoräknandeärende som kräver en mer omfattande utredning motivera en längre handläggningstid. Högskolan har angett handläggningstiden för respektive ärende. UKÄ noterar att det av högskolans riktlinjer för tillgodoräknanden framgår att handläggningstiden för en ansökan om tillgodoräknande ska vara maximalt två månader. UKÄ konstaterar att handläggningstiden för sju av de tio ärendena understiger två månader, vilket UKÄ anser är positivt. I ett ärende (SKH 2018/183) har handläggningstiden varit 63 dagar, vilket inte uppfyller riktlinjernas krav om maximalt två månader. För de övriga två ärendena har handläggningstiden varit 133 respektive 95 dagar. Beträffande det ärende (SKH 2018/154) där handläggningstiden var 133 dagar har högskolan i huvudsak förklarat att fördröjningen berodde på att högskolan behövde kompletteringar från studenten och att frågor om översättning av dokument aktualiserades. När det gäller ärendet (SKH dnr 2017/553) som tog 95 dagar att handlägga har högskolan angett att eftersom berörda lärare hade gått på semester och studenten inte hade något akut behov av tillgodoräknandet, gjordes valet att inte kalla in någon lärare från semestern. UKÄ noterar högskolans förklaringar men anser att högskolan bör se över sina rutiner för att undvika att handläggningstiderna blir så långa som i dessa fall. Högskolan har i samband med delningen av rapporten anfört att högskolan har angett handläggningstiden i kalenderdagar. Högskolan vill förtydliga att antalet arbetsdagar 4 Se 32 i den nya förvaltningslagen (2017:900). 12

14 för handläggningen dock är lägre. Vad högskolan har anfört i delningen föranleder inga ändrade uttalanden av UKÄ. Överklagandehänvisningar För en redogörelse av den rättsliga regleringen, se avsnittet Överklagande och klagomål nedan. UKÄ noterar att högskolan har lämnat en överklagandehänvisning i det ärende där ansökan om tillgodoräknande avslagits. 13

15 Studentinflytande Bakgrund Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Detta framgår av 1 kap. 4 och 4 a högskolelagen (1992:1434) (HL). Studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation (2 kap. 7 HL). Om beslut kräver en bedömning av uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen, eller om beslut kräver en bedömning av organisation av eller kvalitet i forskningen, ska besluten fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Om sådana bedömningar ska göras av en grupp personer ska majoriteten av personerna i gruppen ha vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Styrelsen får dock besluta att en sådan majoritet inte behövs om det finns särskilda skäl. Det framgår av 2 kap. 6 HL. Av 2 kap. 14 högskoleförordningen (1993:100) (HF) framgår följande om studentrepresentation. Om beslut ska fattas eller beredning genomföras av en enda person ska information lämnas till och samråd ske med en studentrepresentant i god tid före beslutet eller slutförandet av beredningen. Om beslut fattas av en grupp av personer enligt vad som anges i 2 kap. 6 HL har studenterna rätt att vara representerade med minst tre ledamöter. Antalet studentrepresentanter i en sådan grupp får dock vara färre om det finns särskilda skäl med hänsyn till det totala antalet ledamöter i gruppen. I övrigt beslutar en högskola själv om sådan rätt till representation för studenterna som avses i 2 kap. 7 HL. Av ESG standard 1.2 framgår bland annat att lärosätena ska ha processer för utformning och inrättande av utbildningar. Bland riktlinjerna för standarden nämns att utbildningarna ska utformas i dialog med studenterna och att när de inrättas ska en formell process följas. Utbildningarna ska granskas och revideras regelbundet i dialog med studenter och andra intressenter. Det framgår av riktlinjerna för standard 1.9 som handlar om kontinuerlig uppföljning och regelbunden granskning av utbildningarna. Underlaget från lärosätet UKÄ har bett lärosätet att besvara ett antal frågor om studentinflytande. A. Studentinflytande genom medverkan i beredande och beslutande organ A.1 Hur säkerställer lärosätet att reglerna om studentrepresentation följs? Har lärosätet fastlagda principer, riktlinjer eller liknande dokument för hur studentinflytandet ska förverkligas på alla nivåer inom lärosätet? Bifoga i så fall dokumentet. A.2 Har lärosätet och studentkåren kommit överens om i vilka organ som studenterna ska vara representerade? Bifoga i så fall överenskommelsen. Om en sådan 14

16 överenskommelse saknas, bifoga en lista över samtliga beredande och beslutande organ som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. A.3 Finns det organ där studenterna inte är representerade (och där beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation)? Om så är fallet ange vilka dessa organ är och anledningen till att studenterna inte är representerade i dem. B. Studentinflytande när en enda person bereder eller fattar beslut Hur säkerställer lärosätet att denna regel följs? Har lärosätet fastlagda principer, riktlinjer eller liknande dokument som gör klart för personalen hur den ska gå till väga för att informera och samråda med studentrepresentanter i god tid? Bifoga i så fall dokumentet. Stickprov UKÄ har också upplyst lärosätet om att ämbetet kommer att granska lärosätets åtgärder för att säkerställa studentinflytandet när beslut fattas eller beredning genomförs av en enda person. UKÄ har upplyst lärosätet om att granskningen kommer att göras genom att UKÄ stickprovsvis väljer ut ett antal beslut och ställer frågor till lärosätet. UKÄ har bett lärosätet att bifoga en lista över samtliga beslut som fattats av dekaner under perioden 1 juli december 2017 och prefekter under perioden 1 januari juni UKÄ har valt ut tio ärenden och bett lärosätet att bifoga dokumentation i respektive ärende som visar hur lärosätet säkerställt studentinflytandet. Om sådan dokumentation skulle saknas har UKÄ bett lärosätet att ange anledningen till det. För det fall information och samråd med studentrepresentant inte har skett enligt 2 kap. 14 HF i ärendena, har UKÄ bett lärosätet att ange anledningen till det. Lärosätets svar Högskolan har inkommit med följande dokument. Riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms konstnärliga högskola (dnr SKH 2018/578/1.2.4) Beslut Fortsatt kårstatus för SKH:s förenade studentkårer avseende Dans och Cirkushögskolan, Operahögskolan och Stockholms dramatiska högskola för perioden (dnr SKH 2016/1121/1.2.3) Avtal mellan Stockholms konstnärliga högskola (SKH) och SKH:s förenade studentkårer (dnr SKH 2017/6/1.2.3) Överenskommelse mellan Stockholms konstnärliga högskola (SKH) och SKH:s Förenade Studentkårer avseende studentrepresentation (dnr SKH 2018/578/1.2.4) Rutin för rektorsföredragning Rutin för förvaltningsföredragning Rutin för prefekt- och vicerektorbeslut 15

17 Högskolan har anfört i huvudsak följande. Studentinflytande genom medverkan i beredande och beslutande organ Studenternas delaktighet i verksamheten, framför allt studenternas självständiga lärande, är viktig för högskolan. Arbetet med studentmedverkan har speciella förutsättningar eftersom studentgrupperna är små och utbildningarna undervisningsintensiva. Det gör att studenterna i de flesta fall har en nära och kontinuerlig kontakt med sina lärare under utbildningstiden. Det möjliggör för dem att löpande påverka och utveckla högskolans utbildningar på ett sätt som motsvarar andemeningen i 1 kap. 4 och 4 a HL. För att förtydliga och konkretisera hur studentinflytande ska bedrivas inom högskolan genomfördes under vårterminen 2018 ett arbete med att se över rutinerna. Detta resulterade i att gemensamma riktlinjer har tagits fram och beslutats av rektor. Arbetet har genomförts i samarbete med studentkårerna. Studenterna är organiserade i tre studentkårer som har fått sin kårstatus efter beslut i högskolestyrelsen. Dessa tre studentkårer har också ett gemensamt kårråd, SKH:s Förenade Studentkårer, med vilket högskolan har ett avtal till och med den 31 december 2019, avseende bland annat studentinflytande och studentrepresentation. Att högskolan har tre studentkårer har sin förklaring i att de tre tidigare högskolorna före samgåendet år 2014 hade varsin tillhörande studentkår och att studenterna valt att behålla sin organisation, bland annat eftersom högskolan fortfarande har verksamhet på olika adresser. Studentkårerna och kårrådet utser årligen representanter till ett antal beslutande och beredande organ samt tillfälliga arbetsgrupper. Från och med vårterminen 2018 har en ny rutin införts med en överenskommelse mellan kårerna och högskolan som innebär att kårerna varje år får ta ställning till i vilka organ de önskar utse representanter. För att stödja studenterna ska högskolan årligen uppdatera en förteckning över beslutande och beredande organ samt tillfälliga arbetsgrupper som är aktuella för läsåret. Med utgångspunkt i förteckningen avgör studentkårerna vilka organ de vill vara representerade i. Det finns även ett antal organ där högskolan gjort bedömningen att ingen studentrepresentant i dagsläget behöver utses. Det rör sig främst om informations- och samordningsorgan. Detta är dock en bedömningsfråga som diskuteras med studentkårerna inför den årliga överenskommelsen. Ett undantag vad gäller studentinflytande, är högskolans personalansvarsnämnd där studenterna inte ska vara representerade enligt 2 kap. 15 HF. Studentinflytande när en enda person bereder eller fattar beslut Av högskolans arbetsordning framgår att studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas, eller beredning sker, som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. När det gäller studenternas medverkan vid beslut som enskild person bereder eller fattar tillämpar högskolan ett samrådsförfarande inför beslutsfattande. I denna rutin ingår att i förväg, senast fem dagar innan beslutsfattande, skicka ut en förteckning över vilka beslut som ska fattas enligt en fast sändlista som inkluderar kårrådets/studentkårernas funktionsbrevlådor. På så vis ges studentkårerna möjlighet att lämna eventuella synpunkter på förslaget till beslut eller inhämta mer information om det kommande beslutet. De kan också välja att medverka vid 16

18 beslutsmötet. Denna rutin finns införd när det gäller rektorsbeslut och högskoledirektörens beslut. För prefektbeslut är rutinen inte fullt implementerad ännu efter den organisationsutveckling som trädde i kraft den 1 januari 2018 och medförde förändrade mandat för prefekterna. Ett informationstillfälle om beslutsrutinen genomfördes inför vårterminen 2018 för personal som bereder prefektbesluten. Ytterligare ett tillfälle är inplanerat, den 30 augusti, inför höstterminen Stickprov Högskolan har kommit in med de begärda stickproven. Studentkårernas svar Studentkårerna har anfört i huvudsak följande. Inför UKÄ:s granskning blev studentkårerna välkomnade att se över vilka grupper och nämnder som kårerna vill sitta med i. Studentkårerna tyckte att genomgången var mycket givande och kårerna fick möjlighet att bland annat stipulera hur kårerna ville få ut information kring grupper och nämnder. Exempelvis lämnade studentkårerna ett önskemål om att få inbjudningar till möten inte bara till kårernas gemensamma e-postkonto, utan även till de tre individuella kårerna. Det skedde dock inte förrän studentkårerna återigen påtalade att kårerna lämnat önskemålet. Detta gör studentkårerna tveksamma till om ledningen verkligen hörsammat kårerna. Det bör också påpekas att gruppsammanställningen till trots så säger ledningen att det är omöjligt för dem att ha koll på vilka tillfälliga grupper och nämnder som dyker upp på de olika institutionerna. Studentkårerna har efterfrågat en kontaktperson på högskolan att kontakta angående arvodering av studentrepresentanter i grupper och nämnder, detta har ledningen sagt är omöjligt eftersom de inte har ett system för att hålla koll på alla grupper och nämnder. Studentkårerna kom också överens om att varje hösttermin hålla ett möte med samtliga ledamöter i de tre kårstyrelserna och rektor, där högskolans struktur och de olika representationsområdena presenteras. Förhoppningsvis bidrar detta till en förbättrad möjlighet för studentkårerna att göra goda prioriteringar i sitt arbete. Ett stort problem för kårerna är att hitta tillräckligt med studenter som har tid och lust att engagera sig inom kårernas arbete med studentinflytande. Det är så få studenter, och det finns dessutom inte förutsättningar att ha anställda inom kårerna. Det innebär att vissa frågor hamnar mellan stolarna. Studentkårerna tror att det är ett stort hinder för ett välfungerande studentinflytande inom högskolan. Högskolans förhoppning är att studentkårerna i framtiden går ihop i en gemensam kår, vilket i nuläget inte är möjligt. Som svar på problemen som kårerna upplevt har högskolan i samarbete med Kungl. Konsthögskolan anställt ett studentombud. Ombudet ska finnas till hands när kårerna behöver hjälp. Studentkårerna har goda förhoppningar på att studentombudsrollen ska fungera. Sammanfattningsvis är det svårt att få studenter att engagera sig i kårarbete. Det är få studenter och de har en stor arbetsbelastning. Studentkårerna har en vilja att vara ambitiösa i sitt arbete men har inte alla förutsättningar för det. 17

19 Universitetskanslersämbetets bedömning Studentinflytande genom medverkan i beredande och beslutande organ Studenterna har rätt att vara representerade i alla beslutande och beredande organ inom ett lärosäte, om organets verksamhet har betydelse för utbildningen och studenternas situation. För att säkerställa de bästa förutsättningarna för studentinflytande bör lärosätena ha fastlagda principer för hur inflytandet ska förverkligas på alla nivåer inom lärosätet. Detta anges i propositionen Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande. 5 Högskolan har svarat att man har riktlinjer för studentinflytande och att det finns avtal mellan högskolan och studentkårerna om hur samarbetet ska genomföras. Högskolan har också bifogat dokumenten. UKÄ konstaterar att högskolan har regler som syftar till att säkerställa hur studenter ska ges möjlighet till inflytande i frågor som rör utbildning eller studenternas situation. Det finns även ett avtal och en överenskommelse mellan högskolan och studentkårerna om hur samarbetet ska ske. Efter genomgång av dokumenten bedömer UKÄ att högskolan har förutsättningar för att säkerställa att reglerna om studentrepresentation följs på alla nivåer i enlighet med vad som uttalats i propositionen Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande. 6 Högskolan har anfört att högskolan erbjuder studentkårerna att utse studentrepresentanter i beslutande organ och tillfälliga arbetsgrupper. UKÄ noterar emellertid att studentkårerna har anfört att högskolan inte har en överblick över alla tillfälliga grupper och nämnder som bildas på de olika institutionerna. Det framgår inte av studentkårernas svar om dessa tillfälliga nämnder och grupper är sådana organ som avses i 2 kap. 7 första stycket HL. UKÄ utgår dock från att högskolan tillsammans med studentkårerna ser över frågan om representation i de aktuella grupperna och nämnderna. Högskolan har även anfört att det finns ett antal organ där högskolan gjort bedömningen att ingen studentrepresentant i dagsläget behöver utses. Enligt högskolan rör det sig främst om informations- och samordningsorgan. I propositionen Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan anges att studenterna bör ha rätt att vara representerade i beredande organ av stadigvarande natur och alltid i beredande organ och utredande organ av större betydelse för studenterna som exempelvis ledningsgrupper, översynsgrupper och utredningar. I propositionen anges också att även frågor om till exempel budget, resurser och administration är av stor betydelse för utbildningen och studenternas situation. 7 Rätten till representation ska gälla alla beslut och all beredning som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation, och inte bara vid sådant beslutsfattande som omfattas av kravet på vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Detta anges i propositionen En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor. Vidare betonar regeringen att det bör vara naturligt för ett lärosäte att inte låta rätten till 5 Prop. 2008/09:154 Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande, s Prop. 2008/09:154 Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande, s Prop. 1999/2000:28 Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan, s

20 deltagande i en grupp vara avhängig av vilka frågor som behandlas i gruppen vid olika tillfällen. 8 Högskolan har anfört att studentrepresentationen i högskolans olika informations- och samordningsorgan är en bedömningsfråga som diskuteras med studentkårerna inför den årliga överenskommelsen. UKÄ utgår från att högskolan beaktar de hänsynstaganden som redogjorts för ovan när det gäller frågan om studentrepresentation i organen. Vidare konstaterar UKÄ att det i bilaga 1 till högskolans riktlinjer för studentinflytande har angetts (s. 6) att studentrepresentanterna endast har rätt att medverka den första timmen under högskolans ledningsgrupp och att representanterna inte heller har rätt att delta på ledningens internat. UKÄ anser, mot bakgrund av propositionsuttalandena ovan, att högskolan måste låta studentrepresentanterna delta i samtliga möten som gruppen har oavsett vilken ort mötena hålls på eller vilka frågor som behandlas i gruppen. UKÄ förutsätter därför att högskolan framöver tillser att studenterna är representerade vid samtliga ledningsgruppsmöten och under hela den tid mötena pågår. Slutligen konstaterar UKÄ att högskolan i riktlinjerna för studentinflytande (s. 2) återger innehållet i 1 kap. 4 a HL men hänvisar till 1 kap. 4 HL, och att högskolan återger innehållet i 2 kap. 14 tredje stycket HF utan att hänvisa till bestämmelsen. UKÄ utgår från att högskolan justerar dokumentet så att hänvisningar till rätt bestämmelser görs. Studentinflytande när en enda person bereder eller fattar beslut Högskoleförfattningarnas bestämmelser ger även studentrepresentanterna rätt till information och samråd när en person vid lärosätet bereder eller fattar beslut som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Syftet med regeln om samråd med studentrepresentanter är att garantera studenternas inflytande när ärenden inte hanteras i någon grupp, utan bereds eller beslutas av en ensam befattningshavare. Det är ledningarna för lärosätena som ansvarar för att de har rutiner för hur samrådet med studentrepresentanter ska gå till i sådana fall. UKÄ anser att lärosätena i samverkan med studentkåren bör ta fram rutiner eller riktlinjer för att säkerställa att även enskilda befattningshavare samråder med studentrepresentanter i god tid före slutförandet av beredningen eller före beslutet. Om det finns utrymme för anteckningar om samråd på lärosätenas beslutsblanketter är risken mindre för att samrådet glöms bort. 9 UKÄ konstaterar att högskolan har riktlinjer för studentinflytande när en enda person fattar beslut. Av riktlinjerna framgår (s. 3) att högskolan skickar ut en förteckning över de beslut som ska fattas av enskild person till studentkårernas gemensamma funktionsbrevlåda senast fem dagar innan beslut avses fattas. Enligt riktlinjerna åligger det därefter studentkårerna att lämna eventuella synpunkter på förslaget till beslut eller inhämta mer information om det kommande beslutet för att på så vis kunna inkomma med eventuella synpunkter eller medverka vid beslutsfattandet eller beslutsmötet. UKÄ finner att det i riktlinjerna beskrivna förfarandet emellertid inte kan anses innebära att information lämnas och samråd sker inför beslut annat än i fall då det fullständiga beslutsförslaget framgår av förteckningen. Av riktlinjerna framgår 8 Prop. 2009/10:149 En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor, s Högskolans regler i praktiken erfarenheter från Högskoleverkets tillsynsbesök , s

21 visserligen att det finns rätt till studentrepresentation vid rektors-, högskoledirektörs-, och prefektsföredragningar. Regeln i 2 kap. 14 andra stycket HF gäller dock även för andra befattningshavare. UKÄ noterar vidare att högskolan i sina riktlinjer och rutiner förbisett kravet på informations- och samrådsskyldighet vid slutförande av beredning. Sammanfattningsvis anser UKÄ att högskolans styrdokument för studentinflytande bör förtydligas och vidareutvecklas i syfte att säkerställa att bestämmelsen i 2 kap. 14 andra stycket HF tillämpas på ett korrekt sätt. UKÄ utgår från att högskolan vidtar de åtgärder som behövs. Stickprov UKÄ har vid bedömningen av stickproven, där inte annat uttryckligen framkommit, utgått från att högskolan följt sina riktlinjer som anger att högskolan skickar ut en förteckning över de beslut som ska fattas av enskild person till studentkårerna. Av de stickprov som högskolan lämnat in framgår i två fall (SKH 2017/722 och SKH 2018/418) att det fullständiga beslutsförslaget framgår av beslutsförteckningen. I dessa fall får kravet på information eller samråd inför beslut enligt 2 kap. 14 andra stycket HF anses vara uppfyllt. I tre fall (SKH 2016/1207, SKH 2017/774 och SKH 2018/145) har beslutsförslag skickats ut till studentkårerna av vilka det framgår att besluten även innehåller bilagor eller förteckningar. 10 Det framgår inte att studenterna har fått del av bilagorna eller förteckningarna tillsammans med utskicken, varför det inte kan anses ha framkommit att kravet på information eller samråd inför beslut enligt 2 kap. 14 andra stycket HF är uppfyllt i dessa tre fall. Högskolan kan inte kräva att kårerna efterfrågar material, utan ska tillhandahålla det fullständiga underlag som krävs för samrådet. I fem fall har varken information lämnats eller samråd skett överhuvudtaget enligt 2 kap. 14 andra stycket HF. För tre av dessa fall (SKH 2018/581, SKH 2018/564 och SKH 2018/25) har högskolan anfört att detta berott på att rutinerna vid beslutstillfället inte var införda vid de berörda institutionerna. I de fjärde och femte fallen har högskolan anfört att koncept skickades ut i efterhand som ett anmälningsärende. UKÄ tar inte ställning till det fjärde fallet (SKH 2017/915) som gäller ansökan om bidrag till AMI-projekt. Vad gäller det femte fallet (SKH 2015/1352) som avsett beslut om förlängning av hyresavtal har UKÄ inga synpunkter på att samråd inte skett. Två ärenden där UKÄ bedömt att kravet på information eller samråd inför beslut enligt 2 kap. 14 andra stycket HF inte är uppfyllt avser utseende av arbetsgrupp att ta fram förslag till planering av upplägg av kandidatinriktningar som startar höstterminen 2018 (SKH 2016/1207) respektive fastställande av verksamhetsplan för Operahögskolan 2018 (SKH 2018/145). UKÄ bedömer att det är fråga om beslut som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation och som därmed omfattas av reglerna om studentinflytande. UKÄ vill därför framhålla vikten av att högskolan vidtar åtgärder för att förbättra studentinflytandet i denna typ av ärenden. Fyra av de ärenden där UKÄ bedömt att kravet på information eller samråd inför beslut enligt 2 kap. 14 andra stycket HF inte är uppfyllt handlar om utseende av 10 Hänvisning till bilagorna eller förteckningarna görs även i de slutliga besluten. 20

22 programansvariga (SKH 2018/25 och SKH 2018/564) eller examinatorer (SKH 2018/581 och SKH 2017/774). UKÄ har inte tidigare haft anledning att ta ställning till den närmare omfattningen av studenternas rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation enligt 2 kap. 7 HL och 2 kap. 14 andra stycket HF. UKÄ anser att denna bedömning bör göras utifrån ett bredare underlag och avser därför att utreda frågan vidare i annat sammanhang för att ge fler lärosäten samt studentorganisationer möjlighet att lämna synpunkter. UKÄ uttalar sig därför inte vidare om de aktuella besluten. 21

23 Kurs- och utbildningsplaner Bakgrund All utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram. För varje kurs ska det finnas en kursplan och i den ska följande anges: kursens nivå, antal högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet, formerna för bedömning av studenternas prestationer och övriga föreskrifter som behövs. För ett utbildningsprogram ska det finnas en utbildningsplan. I utbildningsplanen ska anges vilka kurser som programmet omfattar, kraven på särskild behörighet och övriga föreskrifter som behövs. Det framgår av 6 kap högskoleförordningen (1993:100) (HF). Före den 1 januari 2011 innehöll högskoleförordningen mer detaljerade krav på innehållet i kurs- och utbildningsplanerna. Planerna skulle utöver nuvarande krav även ange bland annat när planen eller en ändring av den skulle börja gälla och de övergångsbestämmelser som behövdes. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) fastställde med anledning av avregleringen år 2011 rekommendationer om bland annat innehållet i kurs- och utbildningsplaner för sina medlemmar, REK 2011:1, dnr 10/118. De uppgifter som högskolorna tidigare varit skyldiga att skriva in i sina kurs- och utbildningsplaner rekommenderade SUHF även borde ingå i planerna efter förordningsändringen. Kursplaner och utbildningsplaner är grundläggande styrdokument för ett lärosäte och viktiga i såväl pedagogiskt som rättsligt hänseende. De regler som anges i kurs- och utbildningsplaner är föreskrifter i den mening som avses i 8 kap. regeringsformen. Reglerna i planerna är alltså av samma karaktär som lagar beslutade av riksdagen och förordningar beslutade av regeringen. Det innebär att reglerna är bindande, gäller generellt och måste följas av såväl lärosätenas personal som studenter. I ESG standard 1.2 om utformning och inrättande av utbildningar anges bland annat att lärosätena ska ha processer för utformningen och inrättandet av utbildningar. Den examen som en utbildning leder till ska vara tydligt specificerad. Av riktlinjerna till standarden framgår bland annat att utbildningarna ska innehålla uppgifter om studenternas förväntade arbetsinsats, till exempel uttryckt i ECTS. Underlaget från lärosätet UKÄ har bett lärosätet att besvara ett antal frågor om kurs- och utbildningsplaner. 1. Har lärosätet beslutat om egna regler för vad kurs- och utbildningsplaner ska innehålla utöver vad som anges i högskoleförordningen? Bifoga i så fall dessa regler. 2. Hur har beslut om fastställande av kurs- och utbildningsplaner delegerats inom lärosätet? Bifoga arbetsordningen. 3. Hur säkerställer lärosätets ledning att kursplaner och utbildningsplaner innehåller de uppgifter som anges i högskoleförordningen och eventuella lokala regler? 22