Tillsyn av regeltillämpningen på Kungl. Tekniska högskolan

Transkript

1 Tillsyn av regeltillämpningen på Kungl. Tekniska högskolan RAPPORT 2018:14

2 Rapport 2018:14 Tillsyn av regeltillämpningen på Kungl. Tekniska högskolan Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2018 Författare: Jessica Levin och Jonas Nylinder Universitetskanslersämbetet Löjtnantsgatan 21 Box 7703, Stockholm tfn fax e-post

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 7 Tillgodoräknande... 8 Bakgrund... 8 Underlaget från lärosätet... 8 Lärosätets svar... 9 Studentkårernas svar... 9 Universitetskanslersämbetets bedömning... 9 Studentinflytande Bakgrund Underlaget från lärosätet Lärosätets svar Studentkårernas svar Universitetskanslersämbetets bedömning Kurs- och utbildningsplaner Bakgrund Underlaget från lärosätet Lärosätets svar Studentkårens svar Universitetskanslersämbetets bedömning Kursvärderingar Bakgrund Underlaget från lärosätet Lärosätets svar Studentkårernas svar Universitetskanslersämbetets bedömning Anställning av personal Bakgrund Underlaget från lärosätet Lärosätets svar Studentkårernas svar Universitetskanslersämbetets bedömning... 30

4 Överklagande och klagomål Bakgrund Underlaget från lärosätet Lärosätets svar Studentkårernas svar Universitetskanslersämbetets bedömning... 38

5 Sammanfattning Universitetskanslersämbetet (UKA ) utövar tillsyn över universitet och högskolor och ansvarar för kvalitetssäkring av högre utbildning och forskning. Inom ramen för tillsynsuppgiften granskar UKÄ de rättsliga frågor som berörs i Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG). Denna form av lärosätestillsyn koordineras med de lärosätesgranskningar som genomförs inom ramen för UKÄ:s kvalitetssäkringsuppgift. De områden som har granskats utifrån bland annat reglerna i högskoleförfattningarna är tillgodoräknande, studentinflytande, kurs- och utbildningsplaner, kursvärderingar, anställning av personal samt överklagande och klagomål. Tillgodoräknande UKÄ har granskat hur KTH säkerställer att handläggningen av tillgodoräknandeärenden sker på ett rättssäkert och likvärdigt sätt. UKÄ konstaterar att KTH har regler som syftar till att säkerställa en enhetlig och rättssäker handläggning av ärenden om tillgodoräknande, men noterar att de i vissa hänseenden avviker från gällande rätt. De ärenden som UKÄ har granskat visar att KTH uppfyller gällande krav på handläggningstid med undantag för ett ärende där handläggningstiden framstår som något för lång. Vidare visar granskningen att beslutsmotiveringen i ett ärende kunde vara tydligare. Slutligen framgår att KTH i enlighet med gällande regler har bifogat överklagandehänvisning när ett beslut om tillgodoräknande gått den sökande emot. Studentinflytande Studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. UKÄ konstaterar att KTH har regler som syftar till att säkerställa hur studenterna ska ges möjlighet till inflytande i frågor som rör utbildning. Efter genomgång av reglerna bedömer UKÄ att KTH har förutsättningar att säkerställa studentinflytande genom medverkan i beredande eller beslutande organ. UKÄ konstaterar dock att studentkåren har ifrågasatt avsaknaden av representation i vissa forum samt påpekat vissa brister i studentinflytandet på lokal nivå. UKÄ ifrågasätter att studenterna inte är representerade i samtliga ledningsgrupper. Ifråga om studentinflytande när en enda person bereder eller fattar beslut anser UKÄ att lärosätets riktlinjer lämpligen bör vidareutvecklas. UKÄ har granskat tio ärenden där beslut fattats av en enda person. Av granskningen framgår att samråd och information med studentrepresentant inte har skett i tre av ärendena. När det gäller de övriga granskade ärendena har UKÄ inte tidigare haft anledning att ta ställning till den närmare omfattningen av studenternas rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Ämbetet anser att denna bedömning bör göras utifrån ett bredare underlag och avser därför att utreda frågan vidare i annat sammanhang för att ge fler lärosäten samt studentorganisationer möjlighet att lämna synpunkter. UKÄ uttalar sig därför inte vidare om de sju aktuella besluten. 4

6 Kurs- och utbildningsplaner Kurs- och utbildningsplaner hör till de främsta styrdokument som lärosätena har. Planerna är viktiga i såväl pedagogiskt som rättsligt hänseende. Mot denna bakgrund har ett antal kurs- och utbildningsplaner granskats. UKÄ konstaterar att samtliga kurs- och utbildningsplaner innehåller uppgift om när planerna börjar gälla. Däremot anger inte universitetets riktlinjer att kursplanerna ska innehålla sådan uppgift, vilket UKÄ anser är lämpligt. UKÄ anser vidare att kursplanerna i flera fall brister i tydlighet när det gäller kraven på särskild behörighet och att en av kursplanerna även brister i tydlighet ifråga om examinationsform. I övrigt innehåller kurs- och utbildningsplanerna de uppgifter som krävs enligt HF. Innehållet i en kursplan och en utbildningsplan avviker dock från vad som anges i universitetets egna riktlinjer. Det finns inte några regler för när kurs- och utbildningsplaner ska vara beslutade, men utgångspunkten är att planerna ska beslutas och finnas tillgängliga i god tid innan utbildningen startar. UKÄ har vid sin granskning utgått från att kursplaner för fristående kurser och utbildningsplaner för program bör vara fastställda och tillgängliga för studenten senast den dag som den fristående kursen eller programmet öppnar för anmälan. Vad gäller kurser som ingår i program kan behov dock finnas av att revidera kursplanen för de kurser som ingår i programmet, t.ex. avseende kursinnehåll och kurslitteratur. UKÄ anser mot denna bakgrund att det som huvudregel bör vara möjligt att fastställa en revidering av detta slag senast åtta veckor innan kursstart. Vissa andra revideringar kan dock behöva fastställas och göras tillgänglig för studenterna tidigare än åtta veckor innan kursstart. UKÄ konstaterar att de granskade kurs- och utbildningsplanerna har fastställts i god tid innan utbildningen startar. Kursvärderingar Lärosätet ska anordna kursvärderingar och sammanställa dem. Lärosätet ska även informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska också vara tillgängliga för studenterna. UKÄ konstaterar att lärosätet har regler i form av anvisningar för att säkerställa att kursvärderingar sammanställs och genomförs. Av anvisningarna och lärosätets svar framgår att resultaten av kursvärderingarna hålls tillgängliga för både studenter som genomfört kursvärderingar och för nya studenter. KTH har även rutiner för att informera nya studenter om resultaten av kursvärderingar. Däremot framgår inte hur de studenter som genomfört kursvärderingar informeras om resultaten. Anvisningarna anger inte hur studenterna informeras om eventuella beslut om åtgärder och inte heller hur dessa hålls tillgängliga för studenterna. Granskningen visar att det förekommer brister i efterlevnaden av högskoleförordningens bestämmelser om kursvärderingar. Bristerna avser bl.a. att KTH inte har informerat eller tillgängliggjort resultaten av kursvärderingarna. Beträffande en kurs har något resultat av kursvärderingen inte redovisats och på en kurs saknas en kursvärdering. Det är positivt att KTH har kunnat ge exempel på hur studenternas synpunkter har lett till åtgärder som förbättrat utbildningen. 5

7 Anställning av personal I ESG anges att rättvisa och transparenta processer ska finnas vid rekrytering av personal. UKÄ har granskat om anställningsärenden har utannonserats och om man anslagit besluten. Dessutom har UKÄ granskat om kvinnor och män är jämställt representerade bland dem som berett ärendena och bland sakkunniga. UKÄ har granskat högskolans anställningsordning och konstaterar att den har beslutats av styrelsen och att den finns tillgänglig på lärosätets webbplats. Anställningsordningen innehåller information om att myndigheten ska informera om lediga anställningar och anställningsbeslut. Vidare innehåller anställningsordningen uppgifter om jämställd representation i beredningsgruppen och bland de sakkunniga. Av granskningen framgår att KTH i två fall endast informerat om de lediga anställningarna på lärosätets intranät. UKÄ ställer sig frågande till om det funnits några särskilda skäl för att inte informera om tjänsterna. Av granskningen framgår vidare att KTH har informerat om samtliga anställningsbeslut. Vad gäller kravet på jämställd representation konstaterar UKÄ att beredningsgruppen inte varit jämställd i fyra av de granskade ärendena men att samtliga ärenden med sakkunnigbedömning hanterats med beaktande av jämställd representation. Överklagande och klagomål För att den klagande ska kunna ta tillvara rätten att få saken prövad i högre instans är det viktigt att lärosätena hanterar överklaganden rätt och lämnar korrekt information. Även beträffande beslut som inte får överklagas är det viktigt att lärosätena hanterar eventuella klagomål på ett korrekt sätt. I ESG:s riktlinjer anges bland annat att det ska finnas lämpliga rutiner för att hantera klagomål från studenterna. UKÄ konstaterar att KTH har flera olika dokument som anger hur överklaganden ska hanteras men noterar att de inte gäller alla beslut som får överklagas. UKÄ har även granskat lärosätets mallar för överklagandehänvisningar och har inget att invända mot hur de har formulerats. För den sökande är det viktigt att få sitt överklagande prövat av överinstansen så fort som möjligt. UKÄ har därför granskat lärosätets överklagandehänvisningar och handläggningstider för överlämnande av ärenden till ÖNH. Granskningen visar att KTH uppfyller kraven på handläggningstid men att tre överklagandehänvisningar innehåller vissa brister i förhållande till reglerna i förvaltningslagen. UKÄ noterar också vissa brister i två av ärendena när det gäller registrering av händelser i diariet. Vad slutligen gäller klagomål från studenter konstaterar ämbetet att KTH inte har några övergripande rutiner för hanteringen och att studentkåren efterfrågar en förbättrad hantering i denna del. Åtgärder UKÄ har i rapporten markerat de uttalanden som bör föranleda åtgärder av lärosätet (understruken text). 6

8 Inledning Universitetskanslersämbetet (UKA ) har till uppgift att utöva tillsyn över universitet och högskolor. Det innebär att ämbetet granskar lärosätenas rättstillämpning. UKA ansvarar även för kvalitetssäkring av högskoleutbildning bland annat genom granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Det nationella kvalitetssäkringssystemet bygger bland annat pa Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG). Av dessa standarder och riktlinjer framga r att den externa kvalitetsgranskningen ska beakta kraven i det juridiska ramverk där lärosätena verkar. I ESG finns ett antal omra den som berör fra gor som regleras i de svenska högskoleförfattningarna och den svenska förvaltningslagen. För att lärosätena ska kunna bedriva sin verksamhet med hög kvalitet är det grundläggande att de följer tillämpliga regler. UKA granskar därför de rättsliga fra gor som berörs i ESG inom ramen för tillsynsverksamheten. Denna form av tillsyn benämns lärosätestillsyn. Lärosätestillsynen koordineras med de lärosätesgranskningar som genomförs inom ramen för UKÄ:s kvalitetssäkringsuppgift. I denna rapport redovisas UKÄ:s granskning av Kungl. Tekniska högskolan. De områden som granskats är tillgodoräknande, studentinflytande, kurs- och utbildningsplaner, kursvärderingar, anställning av personal samt överklagande och klagomål. UKÄ skickade den 22 maj 2018 en remiss till KTH. Underlaget från lärosätet kom in den 24 september UKÄ erbjöd också studentkåren att lämna ett skriftligt underlag om lärosätets tillämpning av de aktuella reglerna. Studentkåren har lämnat synpunkter. UKA har remitterat ett utkast av rapporten till KTH för att ge lärosätet möjlighet att korrigera faktafel och rätta till eventuella missförsta nd. KTH har kommit in med synpunkter på utkastet. UKA :s rapporter fra n lärosätestillsynen publiceras pa ämbetets webbplats, 7

9 Tillgodoräknande Bakgrund Om en student vid en högskola i Sverige har gått igenom viss högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en annan högskola. Detta gäller dock inte om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna. Detta anges i 6 kap. 6 första stycket högskoleförordningen (1993:100) (HF). En student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 6, om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Det framgår av 6 kap. 7 HF. Beslut om tillgodoräknande av utbildning eller yrkesverksamhet får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan (12 kap. 2 4 HF). I ESG standard 1.4 anges att lärosätena på ett konsekvent sätt ska tillämpa fördefinierade och publicerade regler om bl.a. erkännande. I riktlinjerna till denna standard anges följande: Rättvist erkännande av examina för högre utbildning, studieperioder och reell kompetens, inklusive erkännande av icke-formellt och informellt lärande, är grundläggande komponenter för att säkerställa studenternas progression i sina studier och samtidigt främja rörligheten. Ändamålsenliga processer är beroende av att lärosätets praxis för erkännande är i linje med principerna i Lissabonkonventionen om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen samarbete med andra lärosäten, kvalitetssäkringsorgan och det nationella ENIC/NARIC-centret i syfte att säkerställa att erkännande görs på ett likvärdigt sätt i hela landet. Underlaget från lärosätet Rättssäker och likvärdig handläggning av tillgodoräknandeärenden UKÄ har bett lärosätet att redogöra för hur lärosätet säkerställer att handläggningen av tillgodoräknandeärenden sker på ett rättssäkert och likvärdigt sätt inom lärosätet. Ämbetet har även bett lärosätet att bifoga eventuella styrdokument. Stickprov UKÄ har upplyst lärosätet om att ämbetet avser att stickprovsvis undersöka beslutsmotiveringar, handläggningstider och överklagandehänvisningar i ett antal tillgodoräknandeärenden. 8

10 Ämbetet har bett lärosätet att bifoga en lista över samtliga beslut i ärenden om tillgodoräknande som fattats under perioden 1 januari 30 juni UKÄ har valt ut tio ärenden från listan och bett lärosätet att bifoga ansökan, beslut och överklagandehänvisning för respektive ärende. Ämbetet har även bett lärosätet att ange handläggningstid och bifoga utdrag från ärendehanteringssystemet för respektive ärende. Lärosätets svar KTH har bifogat styrdokumenten Riktlinje för tillgodoräknande av högskoleutbildning inklusive bedömning av reell kompetens och Anvisning för handläggning av ärenden om tillgodoräknande av hel kurs på grund- och avancerad nivå och svarat i huvudsak följande. Styrdokumenten finns på lärosätets webb. Tillhörande processbeskrivning och beslutsmallar i word-format finns också tillgänglig på webben. I november 2017 beslutade förvaltningschefen att den nuvarande processen för handläggningen av tillgodoräknanden (och examina) ska ändras till en sammanhållen process. Handläggningen ska samordnas centralt vid lärosätets universitetsförvaltning för att garantera att ansökningar om tillgodoräknanden på alla utbildningsnivåer handläggs enhetligt och standardiserat. Studentkårens svar Studentkåren har svarat att den inte har några formella synpunkter men att lärosätet bör vidareutveckla rutinerna för tillgodoräknande av MOOCs i ordinarie utbildning och att mer praktiska rutiner behövs för att detta ska kunna ske utanför papperet. Universitetskanslersämbetets bedömning Rättssäker och likvärdig handläggning av tillgodoräknandeärenden UKÄ konstaterar att lärosätet genom Riktlinje för tillgodoräknande av högskoleutbildning inklusive bedömning av reell kompetens och Anvisning för handläggning av ärenden om tillgodoräknande av hel kurs på grund- och avancerad nivå har styrdokument som syftar till att säkerställa en enhetlig och rättssäker handläggning av ärenden om tillgodoräknanden. UKÄ noterar att KTH:s anvisningar enligt rubriken endast avser tillgodoräknande av en hel kurs. I riktlinjen anges därutöver att prövningen av tillgodoräknande ska väga in syftet med utbildningen som helhet enligt fastställda kursplaner eller utbildningsplaner. UKA vill framha lla att högskoleförordningens bestämmelser inte uppställer några hinder mot att en student ansöker om tillgodoräknande mot del av en kurs (se Överklagandenämnden för högskolans beslut , reg. nr ). UKÄ utgår mot denna bakgrund från att KTH justerar styrdokumentet. I övrigt har UKÄ inga synpunkter på dokumentens innehåll. 9

11 Stickprov Beslutsmotiveringar Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende ska enligt 20 första stycket förvaltningslagen (1986:223), i lydelsen som var gällande före den 1 juli 2018 (FL), innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får enligt 20 första stycket 1 FL dock utelämnas helt eller delvis om beslutet inte går någon part emot. UKÄ har granskat tio ärenden och i ett av dem avslog lärosätet studentens ansökan om tillgodoräknande (A ). I motiveringen av beslutet anges endast att de åberopade kurserna inte motsvarar kurserna på avancerad nivå inom ramen för det aktuella programmet. UKÄ anser att motiveringen hade kunnat vara tydligare i fråga om de omständigheter som lärosätet fäst vikt vid. I motiveringen finns heller ingen hänvisning till tillämpliga rättsregler. UKÄ vill påpeka att den nya förvaltningslagen (2017:900) som trädde i kraft den 1 juli 2018 ställer krav på att en beslutsmotivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande (32 första stycket nämnda lag). Handläggningstider Varje ärende där någon enskild är part ska enligt 7 FL handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vad dessa krav på handläggningen mer konkret innebär är dock inte närmare reglerat. En bedömning får därför göras i varje enskilt fall av om kraven enligt bestämmelsen är uppfyllda. Vid denna bedömning får ärendenas karaktär beaktas, exempelvis kan ett tillgodoräknandeärende som kräver en mer omfattande utredning motivera en längre handläggningstid. Styrdokumentet Riktlinje för tillgodoräknande av högskoleutbildning inklusive bedömning av reell kompetens anger att en ansökan om tillgodoräknande ska behandlas så fort det är möjligt och senast inom tre månader från det att en fullständig ansökan har inkommit till lärosätet. Beslut om tillgodoräknande för de som antas till en senare del av ett utbildningsprogram vid lärosätet ska beslutet normalt fattas i samband med eller i direkt anslutning till antagningen. I ett av de granskade ärendena var handläggningstiden drygt tio veckor, vilket framstår som något för långt. UKÄ utreder dock inte om det finns godtagbara förklaringar till handläggningstiden i ärendet utan utgår från att KTH beaktar detta uttalande när lärosätet ser över sin hantering av ärenden om tillgodoräknande. I de övriga nio ärendena var handläggningstiden som längst fem veckor, varav fem ärenden avgjordes inom en vecka. UKÄ bedömer att lärosätet därmed uppfyller förvaltningslagens krav på en snabb handläggning. Överklagandehänvisningar För en redogörelse av den rättsliga regleringen, se avsnittet Överklagande och klagoma l nedan. I det beslut i vilket lärosätet avslog studentens ansökan om tillgodoräknande har lärosätet bifogat en överklagandehänvisning i enlighet med förvaltningslagens bestämmelser. 10

12 Studentinflytande Bakgrund Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Detta framgår av 1 kap. 4 och 4 a högskolelagen (1992:1434) (HL). Studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation (2 kap. 7 HL). Om beslut kräver en bedömning av uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen, eller om beslut kräver en bedömning av organisation av eller kvalitet i forskningen, ska besluten fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Om sådana bedömningar ska göras av en grupp personer ska majoriteten av personerna i gruppen ha vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Styrelsen får dock besluta att en sådan majoritet inte behövs om det finns särskilda skäl. Det framgår av 2 kap. 6 HL. Av 2 kap. 14 högskoleförordningen (1993:100) (HF), framgår följande om studentrepresentation. Om beslut ska fattas eller beredning genomföras av en enda person ska information lämnas till och samråd ske med en studentrepresentant i god tid före beslutet eller slutförandet av beredningen. Om beslut fattas av en grupp av personer enligt vad som anges i 2 kap. 6 HL har studenterna rätt att vara representerade med minst tre ledamöter. Antalet studentrepresentanter i en sådan grupp får dock vara färre om det finns särskilda skäl med hänsyn till det totala antalet ledamöter i gruppen. I övrigt beslutar en högskola själv om sådan rätt till representation för studenterna som avses i 2 kap. 7 HL. Av ESG standard 1.2 framgår bland annat att lärosätena ska ha processer för utformning och inrättande av utbildningar. Bland riktlinjerna för standarden nämns att utbildningarna ska utformas i dialog med studenterna och att när de inrättas ska en formell process följas. Utbildningarna ska granskas och revideras regelbundet i dialog med studenter och andra intressenter. Det framgår av riktlinjerna för standard 1.9 som handlar om kontinuerlig uppföljning och regelbunden granskning av utbildningarna. Underlaget från lärosätet UKÄ har bett lärosätet att besvara ett antal frågor om studentinflytande. A. Studentinflytande genom medverkan i beredande och beslutande organ A.1 Hur säkerställer lärosätet att reglerna om studentrepresentation följs? Har lärosätet fastlagda principer, riktlinjer eller liknande dokument för hur studentinflytandet ska förverkligas på alla nivåer inom lärosätet? Bifoga i så fall dokumentet. 11

13 A.2 Har lärosätet och studentkåren kommit överens om i vilka organ som studenterna ska vara representerade? Bifoga i så fall överenskommelsen. Om en sådan överenskommelse saknas, bifoga en lista över samtliga beredande och beslutande organ som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. A.3 Finns det organ där studenterna inte är representerade (och där beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation)? Om så är fallet ange vilka dessa organ är och anledningen till att studenterna inte är representerade i dem. B. Studentinflytande när en enda person bereder eller fattar beslut Hur säkerställer lärosätet att denna regel följs? Har lärosätet fastlagda principer, riktlinjer eller liknande dokument som gör klart för personalen hur den ska gå till väga för att informera och samråda med studentrepresentanter i god tid? Bifoga i så fall dokumentet. Stickprov UKÄ har också upplyst KTH om att ämbetet kommer att granska lärosätets åtgärder för att säkerställa studentinflytandet när beslut fattas eller beredning genomförs av en enda person. UKÄ har upplyst KTH om att granskningen kommer att göras genom att UKÄ stickprovsvis väljer ut ett antal beslut och ställer frågor till lärosätet. Ämbetet har bett lärosätet att bifoga en lista över samtliga beslut som fattats av skolchefer under perioden 1 januari 30 juni UKÄ har valt ut tio ärenden och bett KTH att bifoga dokumentation i respektive ärende som visar hur lärosätet säkerställt studentinflytandet. Om sådan dokumentation skulle saknas har UKÄ bett lärosätet att ange anledningen till det. För det fall information och samråd med studentrepresentant inte har skett enligt 2 kap. 14 HF i ärendena, har UKÄ bett lärosätet att ange anledningen till det. Lärosätets svar KTH har kommit in med dokumenten Riktlinjer för studentinflytande vid KTH (innefattande lista över KTH:s centrala organ, samtliga med studentrepresentation) och Kungl. Tekniska högskolans Arbetsordning samt en lista över skolornas beredande och beslutande organ med studentrepresentation. Lärosätet har också gett in en lista med samtliga beslut som fattats av skolchefer under perioden 1 januari 30 juni KTH har anfört bl.a. följande. Studentinflytandet syftar till att säkerställa en hög kvalitet i KTH:s verksamhet. I Riktlinjer för studentinflytande vid KTH beskrivs hur studentinflytandet ska bedrivas på KTH. Där framgår också att THS har representanter i samtliga beslutande och beredande organ på central nivå. Av Kungl. Tekniska högskolans Arbetsordning framgår att skolchefen leder skolans arbete och ansvarar mot rektor för skolans verksamhet samt representerar skolan i utbildningsfrågor. Skolorna har ansvar för den utbildning som bedrivs på skolorna. I skolornas ledning ingår en grundutbildningsansvarig (GA) och en forskarutbildningsansvarig (FA). I styrdokumentet Riktlinjer för studentinflytande vid KTH framgår att 12

14 varje skola ska ha rutiner för studentinflytandet i sin organisation, inklusive för hur samråd ska ske då beredning genomförs eller beslut fattas av en enskild person och att dessa ska vara framtagna i samråd med Tekniska Högskolans studentkår (THS). Studenterna är representerade, eller har erbjudits representation, i skolornas strategiska råd, grundutbildningsutskott eller liknande, forskarutbildningsutskott eller liknande och programråd, kvalitetsråd eller programkonferenser. Studenter är också representerade i de flesta av skolornas ledningsgrupper. Några skolor har inte studenter representerade i skolans krisgrupp, men kan kalla in en studentrepresentant vid behov. Grupperingar på skolorna utan studentrepresentation, som t.ex. studierektorsnätverk eller grupper för programansvariga på masterprogram, är inte av beredande eller beslutande karaktär. KTH genomför under våren och hösten 2018, tillsammans med representanter från THS, en översyn av befintliga styrdokument för studentinflytande. I översynen ingår också att se över hur studentrepresentationen i olika organ ska se ut och regleras, samt hur beslutsmallar kan utformas för att stödja studentinflytandet. En del av arbetet som planeras till hösten är dialog och förankring vid KTH:s skolor där mycket av den studentnära beredningen och beslutsfattandet sker. En viktig del av studentinflytandet sker via kursvärderingar och kursnämnder. För kurser på samtliga nivåer gäller att kursvärdering, kursnämnd och kursanalys ska genomföras efter varje kursomgång. Resultatet av kursvärderingen och kursnämnden är ett viktigt underlag till lärarens kursanalys. I de fall kursen ingår i ett utbildningsprogram ingår kursanalysen i den programanalys som respektive programansvarig sammanställer årligen. Programanalyserna utgör i sin tur underlag till det material respektive skolledning förbereder inför årliga kvalitetsdialoger med KTH:s ledning och representant från THS. Därigenom påverkar studenternas synpunkter i kursvärderingarna såväl kursernas genomförande som utbildningsprogrammens utveckling. Stickprov Lärosätet har kommit in med de begärda stickproven. Studentkårens svar Studentkåren har anfört bl.a. följande. År 2013 tog KTH tillsammans med THS fram Riktlinjer för Studentinflytande som nu håller på att revideras och ett nytt dokument är förhoppningsvis klart hösten Revideringen görs eftersom studentinflytandet har ändrats med tiden samt att förankringen av dokumentet i verksamheten har varit nästintill icke existerande. Det nya dokumentet är tänkt att göra det mer klart för KTH:s anställda hur de konkret kan arbeta för att tillsammans med THS utöva studentinflytande i sina kurser, program och skolor. KTH:s nya riktlinjer verkar lovande men studentkåren har ännu inte fått se dem. KTH har på central nivå ett starkt samarbete med studentkåren, där utövandet av studentinflytande inte har setts som en laglig skyldighet utan har uppmuntrats starkt för att förbättra studenternas möjlighet till en utbildning av hög kvalitet. Ute i verksamheten är det inte alltid lika självklart och förutsättningarna beror på huruvida de 13

15 individuella skolorna har system för att uppmuntra studentinflytande och huruvida enskilda lärare stödjer det och använder studenternas synpunkter. Studentkåren har tillsammans med KTH kommit överens om vilka forum studenterna får vara representerade. Med det sagt finns det fortfarande forum som är oklara i vilken grad de bereder frågor som påverkar studenterna. Detta gäller främst avdelningsnivån samt skolchefsrådet. Självfallet ska det finnas utrymme att diskutera känsliga ämnen utan behöva hämma sig för att en student sitter i rummet, men då kåren har sett att beredning har skett utan studenterna i vissa frågor, skulle ett förslag vara att studenterna är inbjudna på en del, alltså inte alla, av dessa möten så att frågor rörande studenterna kan tas upp då. Det finns även ett skolövergripande nätverk för utbildningsadministrativa chefer där kåren upplever en ovilja att bjuda in kåren trots att frågorna som diskuteras ofta är relevanta för studenter. KTH har en tendens att låta nästintill samtliga grupperingar vara rådgivande och låta rektorn vara beslutsfattaren. Detta skapar en stress när studenterna inte får vara med i beredningen samt en tröskel att påverka KTH eftersom det inte finns utrymme för diskussion på de beslutsmöten som rektorn har. I dagsläget får max två studentrepresentanter delta i rekryterings- och befordringsärenden. För att matcha antalet lärarrepresentanter borde studenterna få ha tre representanter. Studentkåren ser inte att det finns några särskilda skäl till att begränsa antalet studenter under ärendena. Universitetskanslersämbetets bedömning Studentinflytande genom medverkan i beredande och beslutande organ Studenterna har rätt att vara representerade i alla beslutande och beredande organ inom ett lärosäte, om organets verksamhet har betydelse för utbildningen och studenternas situation. För att säkerställa de bästa förutsättningarna för studentinflytande bör lärosätena ha fastlagda principer för hur inflytandet ska förverkligas på alla nivåer inom lärosätet. Detta anges i propositionen Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande. 1 KTH har svarat att man har regler för studentinflytande och bifogat dokumenten. UKÄ konstaterar att KTH har regler som syftar till att säkerställa hur studenterna ska ges möjlighet till inflytande i frågor som rör utbildning. Efter en genomgång av dokumenten bedömer UKÄ att lärosätet har förutsättningar för att säkerställa att reglerna om studentrepresentation följs på alla nivåer i enlighet med vad som uttalats i propositionen. Av studentkårens svar framgår att studentinflytandet i huvudsak fungerar bra på central nivå. Studentkåren har dock ifrågasatt att det saknas studentrepresentation i vissa forum. Vidare har studentkåren påpekat vissa brister i studentinflytandet på lokal nivå. Ämbetet noterar att det enligt lärosätet pågår en översyn av frågor som rör studentinflytande och att kåren deltar i detta arbete. I denna del har lärosätet också framfört att det planeras dialog och förankring vid lärosätets skolor under hösten Ämbetet förutsätter att KTH tillsammans med studentkåren arbetar vidare med 1 Prop. 2008/09:154 s

16 frågorna för att säkerställa att studentinflytandet kan förverkligas på alla nivåer inom lärosätet. KTH har även anfört att studenterna finns representerade i de flesta av skolornas ledningsgrupper. I propositionen Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan anges att studenterna bör ha rätt att vara representerade i beredande organ av stadigvarande natur och alltid i beredande organ och utredande organ av större betydelse för studenterna som exempelvis ledningsgrupper, översynsgrupper och utredningar. I propositionen anges också att även frågor om till exempel budget, resurser och administration är av stor betydelse för utbildningen och studenternas situation. 2 Rätten till representation ska gälla alla beslut och all beredning som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation, och inte bara vid sådant beslutsfattande som omfattas av kravet på vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Detta anges i propositionen En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor. Vidare betonar regeringen att det bör vara naturligt för ett lärosäte att inte låta rätten till deltagande i en grupp vara avhängig av vilka frågor som behandlas i gruppen vid olika tillfällen. 3 Mot denna bakgrund ifrågasätter UKÄ att studenterna inte är representerade i samtliga ledningsgrupper. UKÄ utgår från att KTH gör en förnyad bedömning av studentrepresentationen i de ledningsgrupper där studenterna inte finns representerade. Studentinflytande när en enda person bereder eller fattar beslut Högskoleförfattningarnas bestämmelser ger även studentrepresentanterna rätt till information och samråd när en person vid lärosätet bereder eller fattar beslut som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Syftet med regeln om samråd med studentrepresentanter är att garantera studenternas inflytande när ärenden inte hanteras i någon grupp, utan bereds eller beslutas av en ensam befattningshavare. Det är ledningarna för lärosätena som ansvarar för att de har rutiner för hur samrådet med studentrepresentanter ska gå till i sådana fall. UKÄ anser att lärosätena i samverkan med studentkårerna bör ta fram rutiner eller riktlinjer för att säkerställa att även enskilda befattningshavare samråder med studentrepresentanter i god tid före slutförandet av beredningen eller före beslutet. Om det finns utrymme för anteckningar om samråd på lärosätenas beslutsblanketter är risken mindre för att samrådet glöms bort..4 UKÄ konstaterar att i Riktlinjer för studentinflytande vid KTH hänvisar KTH till en bilaga där innehållet i 2 kap. 14 HF återges. I riktlinjerna anges också att lärosätets skolor ska ha rutiner och riktlinjer för studentinflytande. Rutinerna ska bl.a. fastställa hur samråd genomförs när beslut fattas eller beredning genomförs av en enda person. UKÄ har inte tagit del av skolornas rutiner och riktlinjer men vill framhålla att det kan vara värdefullt om beslutsfattarna får tydliga instruktioner om hur information och samråd enligt 2 kap 14 HF ska gå till. Som exempel kan anges att risken är mindre för att samråd glöms bort om det finns utrymme för anteckningar om samråd 2 Prop. 1999/2000:28 s Prop. 2009/10:149 s Högskolans regler i praktiken erfarenheter från Högskoleverkets tillsynsbesök s

17 på lärosätenas beslutsblanketter. Mot denna bakgrund anser UKÄ att det är lämpligt att lärosätets Riktlinjer för studentinflytande vid KTH vidareutvecklas i syfte att säkerställa att bestämmelsen tillämpas på ett korrekt sätt. Stickprov Beträffande ett beslut om att inrätta en kurs (S ) har KTH upplyst om att samråd inte har skett med studentrepresentanter i samband med beslutet. Lärosätet har bl.a. anfört att det därefter tagits fram ett förslag på en förbättrad process som bl.a. innebär att beredning ska ske i god tid innan beslut fattas. KTH har vidare beträffande ett beslut om utseende av en masterprogramansvarig (S ) upplyst om att samråd inte har skett med studentrepresentanter i samband med beslutet. Lärosätet har förklarat att rutinerna därefter gjorts om och att studentrepresentanter nu får möjlighet att vara med i beredningen av liknande beslut. KTH har också gett in ett beslut om revidering av en utbildningsplan (M ) och förklarat att utbildningsplanen diskuterats på Grundutbildningsutskottet där det finns studentrepresentation. UKÄ konstaterar att samråd och information enligt 2 kap. 14 HF inte har skett i dessa ärenden. UKÄ förutsätter att lärosätet vidtar åtgärder så att detta inte upprepas. UKÄ konstaterar att KTH har svarat att ett av besluten, införande av nya Ladok (M ), avser en tidplan för införandet. KTH har förklarat att införandet av nya Ladok diskuterades på Grundutbildningsutskottet där studentkåren finns representerad. KTH har vidare anfört att information och samråd inte har skett för två beslut om att utse prefekter (A , A ), ett beslut om arbetsgrupp (A ), ett beslut om strategiskt råd (A ), ett beslut om fördelning fakultetsanslag (A ) och ett beslut om att upphöra med arbetsmiljögrupp (A ). Lärosätet har förklarat att besluten inte är av sådan karaktär att de berör utbildning eller studenters situation. UKÄ har inte tidigare haft anledning att ta ställning till den närmare omfattningen av studenternas rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation enligt 2 kap. 7 HL och 2 kap. 14 andra stycket HF. Ämbetet anser att denna bedömning bör göras utifrån ett bredare underlag och avser därför att utreda frågan vidare i ett annat sammanhang för att ge fler lärosäten och studentorganisationer möjlighet att lämna synpunkter. UKÄ uttalar sig därför inte vidare om de sju besluten. 16

18 Kurs- och utbildningsplaner Bakgrund All utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram. För varje kurs ska det finnas en kursplan och i den ska följande anges: kursens nivå, antal högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet, formerna för bedömning av studenternas prestationer och övriga föreskrifter som behövs. För ett utbildningsprogram ska det finnas en utbildningsplan. I utbildningsplanen ska anges vilka kurser som programmet omfattar, kraven på särskild behörighet och övriga föreskrifter som behövs. Det framgår av 6 kap högskoleförordningen (1993:100) (HF). Före den 1 januari 2011 innehöll högskoleförordningen mer detaljerade krav på innehållet i kurs- och utbildningsplanerna. Planerna skulle utöver nuvarande krav även ange bland annat när planen eller en ändring av den skulle börja gälla och de övergångsbestämmelser som behövdes. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) fastställde med anledning av avregleringen 2011 rekommendationer om bland annat innehållet i kurs- och utbildningsplaner för sina medlemmar, REK 2011:1, dnr 10/118. De uppgifter som högskolorna tidigare varit skyldiga att skriva in i sina kurs- och utbildningsplaner rekommenderade SUHF även borde ingå i planerna efter förordningsändringen. Kursplaner och utbildningsplaner är grundläggande styrdokument för ett lärosäte och viktiga i såväl pedagogiskt som rättsligt hänseende. De regler som anges i kurs- och utbildningsplaner är föreskrifter i den mening som avses i 8 kap. regeringsformen. Reglerna i planerna är alltså av samma karaktär som lagar beslutade av riksdagen och förordningar beslutade av regeringen. Det innebär att reglerna är bindande, gäller generellt och måste följas av såväl lärosätenas personal som studenter. I ESG standard 1.2 om utformning och inrättande av utbildningar anges bland annat att lärosätena ska ha processer för utformningen och inrättandet av utbildningar. Den examen som en utbildning leder till ska vara tydligt specificerad. Av riktlinjerna till standarden framgår bland annat att utbildningarna ska innehålla uppgifter om studenternas förväntade arbetsinsats, till exempel uttryckt i ECTS. Underlaget från lärosätet UKÄ har bett lärosätet att besvara ett antal frågor om kurs- och utbildningsplaner. 1. Har lärosätet beslutat om egna regler för vad kurs- och utbildningsplaner ska innehålla utöver vad som anges i högskoleförordningen? Bifoga i så fall dessa regler. 2. Hur har beslut om fastställande av kurs- och utbildningsplaner delegerats inom lärosätet? Bifoga arbetsordningen. 3. Hur säkerställer lärosätets ledning att kursplaner och utbildningsplaner innehåller de uppgifter som anges i högskoleförordningen och eventuella lokala regler? 17

19 UKÄ har upplyst lärosätet om att granskningen kommer att göras genom att UKÄ stickprovsvis väljer ut ett antal kurser och program för att undersöka hur lärosätet följer bestämmelserna om kurs- och utbildningsplaner för de utvalda kurserna och programmen. Lärosätet ombads att bifoga listor över samtliga kurser som genomfördes vårterminen 2018 och samtliga utbildningsprogram där studenter antogs under vårterminen. Utifrån lärosätets listor har UKÄ valt ut tio kurser och fem program. UKÄ har upplyst om att granskningen kommer att avse att planerna har fastställts i god tid innan utbildningen startar tidpunkt för ikraftträdande anges i planerna planerna innehåller det som anges i HF och eventuella lokala regler det går att utläsa av utbildningsplanen vilken examen utbildningen leder till examinationsformerna regleras tydligt i kursplanerna. Lärosätets svar Lärosätet har svarat följande. I styrdokumenten Riktlinje om inrättande av kurs på förberedande nivå, grundnivå och avancerad nivå och Riktlinje om utbildningsplan för program på förberedande nivå, grundnivå och avancerad nivå anges vad kurs- och utbildningsplaner ska innehålla. Under våren 2018 har också nya mallar för kurs- och utbildningsplaner tagits fram. Beslut om utbildningsplaner och kursplaner delegeras till skolchefer, vilket framgår av Delegationsordning för KTH. Studentkårens svar Studentkåren har svarat följande. Kåren ser ett problem med att examinationsformer definieras vagt, vilket lämnar utrymme för att byta eller förändra examinationsformer under kursens gång. Självfallet ska det kunna ändras mellan kursomgångar men att oklarheten försämrar studenternas möjlighet att planera sin utbildning. I praktiken har kåren väldigt lite studentinflytande över kursplanerna. Ett gott exempel är den kursplansgranskningsnämnd som har startat i EECS-skolan där studentrepresentation finns, och kåren vill att KTH tar inspiration till de andra skolorna. Universitetskanslersämbetets bedömning Lärosätet har kommit in med de begärda tio kursplanerna och de fem utbildningsplanerna. Planerna har fastställts i god tid innan utbildningen startat Regler i kursplaner och utbildningsplaner syftar bland annat till att informera om vad som gäller för en kurs respektive ett program. Av högskoleförordningen framgår att kraven på särskild behörighet ska anges i kurs- och utbildningsplaner. Utgångspunkten är därför att kursplaner och utbildningsplaner ska beslutas och finnas tillgängliga i god tid innan utbildningen startar, men några regler för när planerna ska vara beslutade finns inte. För att få ett bredare underlag vid bedömningen av om kurs- och utbildningsplaner är beslutade och finns tillgängliga i god tid innan utbildningen startar har UKÄ skickat en remiss till samtliga universitet och högskolor med statlig huvudman samt till Sveriges förenade studentkårer (SFS). UKÄ har därefter redogjort för sitt ställningstagande i en tillsynspromemoria (reg.nr ). I promemorian framgår att UKÄ anser att kursplaner för fristående kurser och utbildningsplaner för program bör vara fastställda och tillgängliga för studenterna senast den dag som den fristående 18

20 kursen eller programmet öppnar för anmälan. Vad gäller kurser som ingår i ett program har några remissinstanser påpekat att utbildningsprogram ofta sträcker sig över flera år och att det därför i vissa situationer kan finnas behov av att revidera kursplanen för de kurser som ingår i programmet. Vissa remissinstanser har egna riktlinjer om att kursplaner för kurser inom program ska vara fastställda senast två månader innan kursstart, en synpunkt som även framförts av Myndigheten för tillgängliga medier. UKÄ anser att viss flexibilitet bör kunna medges vad gäller t.ex. kursinnehåll och kurslitteratur för kurser inom program, om det av kvalitetsskäl konstateras ett behov av revidering av kursen. UKÄ anser mot denna bakgrund att det bör vara möjligt att fastställa revideringar av detta slag senast åtta veckor innan kursstart. Även beträffande kurser inom ett program kan det dock vara aktuellt att beakta de rättssäkerhetsaspekter som gör sig gällande i frågor om behörighet och urval till kurserna. Detta talar för att revideringar av kursplanernas föreskrifter i sådana frågor kan behöva fastställas och göras tillgängliga för studenterna tidigare än åtta veckor innan kursstart. Vad som då kan anses som en lämplig tidpunkt beror bland annat på när på året kursen startar, varför frågan om god tid innan kursstart får avgöras från fall till fall. UKÄ har granskat om kurs- och utbildningsplanerna har fastställts i god tid. Fastställandedatum anges inte i de granskade planerna. Ämbetet har vid granskningen utgått från de uppgifter om fastställelsedatum, alternativt datum för revidering, som lärosätet lämnat i sitt remissvar och som hämtats från lärosätets kurs- och planeringsverktyg. Bedömningen har skett i förhållande till antagningen till vårterminen Av uppgifterna framgår att kurs- och utbildningsplanerna har fastställts i god tid innan utbildningen startar. Tidpunkt för när planerna börjar gälla UKÄ instämmer i SUHF:s rekommendationer om att det i kurs- och utbildningsplaner bör anges när planen eller ändringen av den börjar gälla, såsom det tidigare krävdes enligt HF (före den 1 januari 2011). UKÄ konstaterar att lärosätets Riktlinje om utbildningsplan för program på förberedande nivå, grundnivå och avancerad nivå anger att utbildningsplaner ska innehålla uppgift om för vilken grupp den antagna utbildningsplanen gäller. Däremot saknar lärosätets Riktlinje om inrättande av kurs på förberedande nivå, grundnivå och avancerad nivå regler om att det i kursplanen ska anges när den börjar gälla. UKÄ anser att det är lämpligt att detta anges i riktlinjen. De kurs- och utbildningsplaner UKÄ granskat anger i samtliga fall när planerna börjar gälla. Planerna innehåller det som anges i högskoleförordningen och eventuella lokala regler I en kursplan ska anges kursens nivå, antal högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet, formerna för bedömning av studenternas prestationer och de övriga föreskrifter som behövs. Det framgår av 6 kap. 15 HF. I utbildningsplanen ska anges de kurser som programmet omfattar, kraven på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs. Det framgår av 6 kap. 17 HF. 19

21 UKÄ konstaterar att samtliga granskade kursplaner anger kursens nivå, antal högskolepoäng och mål. När det gäller krav på särskild behörighet anger en av kursplanerna (Examensarbete inom reglerteknik, avancerad nivå) överhuvudtaget inte några behörighetskrav. I andra kursplaner är kraven otydligt formulerade. I en av kursplanerna (Finansiell matematik) anges som behörighetskrav na gon grundkurs i matematisk analys pa universitetsniva och na gon grundkurs i sannolikhetsteori pa universitetsniva med vissa preciseringar om vad kurserna ska innehålla. Det framgår dock inte hur många högskolepoäng som krävs för behörighet och det är vidare oklart om de angivna behörighetskraven är alternativa eller kumulativa. I två kursplaner (Tillverkningsteknik och Verksamhetsförlagd utbildning för medicinsk teknik) anges vilka kurser som krävs för behörighet men inte hur många högskolepoäng dessa omfattar, medan det i en annan kursplan (Examensarbete inom industriell ekonomi, avancerad nivå) anges som ett behörighetskrav 240 hp totalt utan att det förtydligas vilken utbildning som åsyftas. Det kan även noteras att behörighetskraven i en av kursplanerna (Brokonstruktion) är angivna på engelska, trots att kursplaner ska vara skrivna på svenska. Kursplaner är viktiga styrdokument och syftar bl.a. till att ge information om utbildningen. Ur ett studentperspektiv är det således av vikt att det i kursplanen tydligt anges vad som gäller i fråga om bl.a. särskild behörighet. UKÄ anser att lärosätet bör se över hur kraven på särskild behörighet anges i kursplanerna. UKÄ konstaterar att kursplanen för Examensarbete inom reglerteknik, avancerad nivå finns rubriker för Inneha ll och Litteratur men inget innehåll finns angivet under dessa rubriker. Utbildningsplanerna för Kompletterande pedagogisk utbildning och Kompletterande pedagogisk utbildning för ämneslärarexamen i matematik, naturvetenskap och teknik för forskarutbildade innehåller länkar till lärosätets antagningsordning respektive lärosätets och Stockholms universitets regelverk. Detta är inte förenligt med lärosätets Riktlinje om utbildningsplan för program på förberedande nivå, grundnivå och avancerad nivå som anger att utbildningsplan inte ska innehålla länkar eller hänvisa till en webbsida. UKÄ utgår från att lärosätet åtgärdar de aktuella kurs- och utbildningsplanerna så att de överensstämmer med lärosätets riktlinjer. Det går att utläsa av utbildningsplanen vilken examen utbildningen leder till Enligt 6 kap. 17 HF ska det i utbildningsplanen anges de övriga föreskrifter som behövs. I ESG standard 1.2 om utformning och inrättade av utbildningar anges bland annat att den examen som en utbildning leder till ska vara specificerad. UKÄ konstaterar att utbildningsplanerna anger vilken examen utbildningarna leder till i de fall det är aktuellt. Examinationsformerna ska regleras tydligt i kursplanerna Enligt 6 kap. 15 HF ska formerna för bedömningen av studenternas prestationer anges i kursplanen. Regler i kursplaner om bland annat examinationsform utgör 20