T ent am e n d en 1 6/11 07 k l oc k an 13:00-18:00

Transkript

1 T ent am e n d en 1 6/11 07 k l oc k an 13:00-18:00 MED FACIT! Utom miniräknare, som ju egentligen bara kommer till användning i ljuddelen, är inga hjälpmedel tillåtna. 1 (3p) En studiekamrat har antecknat färgerna på en färgbalk. När du tittar på papperet, ser du att ett par färger måste ha blivit förväxlade och att en färg är helt fel. Hur skall raden egentligen se ut? Hur skulle det ha sett ut i en svartvit monitor med de två färgerna som hade bytt plats? Vitt cyan gult grönt rosa rött blått svart Svar: så här skall färgbalken se ut: vitt gult cyan grönt magenta rött blått svart I en svartvit monitor skall färgbalken se ut som en gradvis mörknande gråskala i steg från vitt till vänster och svart längst till höger. Om man kastar om gult och cyan, kommer den andra balken att bli mörkare än den tredje

2 2 (5p) Varför går det inte att ändra exponeringstiden för varje enskild bild i en film- kamera på samma sätt som i en stillbildskamera? Hur gör man och hur fungerar principen? Påverkas skärpedjupet i bilden av ändrad exponeringstid och i så fall: hur? Svar: Varje bild ligger stilla för exponering i aperturen lika lång tid, så länge man inte ändrar bildfrekvensen, Därför kan man inte ändra exponeringstiden i filmkameran på samma sätt som i en stillbildskamera. För att kunna ändra exponeringstiden i filmkameran, har man skapat sektorslutaren: Sektorslutaren används för att ändra exponeringstiden i filmkameran. (1p) Sektorslutaren är en rund skiva med en öppen sektor. (1p) Storleken på den öppna sektorn är justerbar, så att ljusmängden in till filmrutan kan ändras, fastän slutaren konstant roterar med samma varvtal. (1p) Sektorslutaren används t.ex. då man vill filma med stor bländare för att skapa ett litet skärpedjup i bilden, fastän det är mycket ljust och man vill ha en liten bländare för att få en korrekt exponering.. (1p) Skärpedjupet förändras bara om man ändrar bländaren. (1p) I en videokamera görs exponeringsinställningen förstås av bildingenjören. 3 (1p) I en liten väska med svart plyschfoder ligger en stor, tung optik. När du gläntar på väskan, skymtar du något som vid en hastig anblick liknar en extrem vidvinkeloptik. Utanpå väskan står en text: Anamorf för Salong II. Vad skall den här optiken egentligen användas till? Vilken funktion har den? Svar: En anamorf optik används till projektorn då man visar cinemascopefilm. På filmremsan är bilden inspelad med en anamorf optik, som trycker ihop bilden i sidled i förhållandet 2:1, så att man får plats med en dubbelt så bred bild på filmremsan. Vid visningen använder man på nytt en anamorf lins, som man nu vrider 90 grader i sidled. Då får man tillbaka sin urspungligen breda bild. 4 (2p) Varför färgkorrigerar man inte med en vitbalansskylt framför filmkameran, men däremot framför videokameran? Svar: I videokameran är det möjligt att elektroniskt färgkorrigera bilden och justera den i förhållande till andra kameror, även i en direktsändning. Det sköter bildingenjören. I färgfilmssammanhang kan bilderna inte färgkorrigeras i förhållande till varandra förrän filmen är klippt och man kan jämföra skillnaden i färgtoner mellan enskilda bilder. Det görs i momentet då man har klippt negativet och skall göra A-kopian.

3 5 (2p) En sedan länge pensionerad biografvaktmästare i England berättar för dig om hur filmen försämrades strax efter andra världskriget. Förr hände det ganska sällan att filmen gick av eller att perforeringshålen revs sänder. Under hela 30- och 40-talet höll filmen märkligt nog samma kvalitet, trots kriget. Men sedan blev allt sämre. Dessutom blev filmen lite mörkare när man visade den på duken. Förut hade bilden varit mera ljusstark. Så var det sedan under flera år. Men nu är det bättre, förklarar han. Du kommer ihåg att du har hört att det faktiskt var så här fackfolk upplevde det. Men du vet förklaringen också. Hur hängde det här ihop? Berätta kortfattat om den tekniska bakgrunden! Svar: Ja, det var ju när säkerhetsfilmen kom, som det blev sämre. Cellulosatriacetatet var tyvärr inte lika segt och starkt som det eldfarliga cellulosanitratet. Cellulosanitratet var också klarare och mera ljusgenomsläppligt. På senare år har man slutat att använda cellulosatriacetat för andra ändamål än som bas för negativ film för inspelning med kamera. Alla kopior är numera gjorda på en filmbas av polyester, som är både seg och ljusgenomsläppligt. 6 (3p) "Inte alla tekniska innovationer inom filmvärlden har blivit uppskattade", berättar din gamle biografvaktmästare. "Redan när jag var pojke klagade min unga faster över att det var mera stämning och romantik på bio förr. Numera kom musiken bara rakt framifrån. Allting hördes jämnstarkt, utan styrkevariationer. Sedan brusade och knastrade det. Det var bättre på Reginald Foorts tid. Då förstod jag inte vad hon talade om, men senare har jag hört berättas". Gör tre kvalitetsjämförelser mellan tiden före och efter ljudfilmens införande! Svarsförslag: # Under biograforgelns tid brukade organisten spela musik en stund före själva filmen. # Större orglar hade oftast flera ljudande enheter i salongen, så man hade redan på orgelns tid en flerkanalig stereo. Det reducerades till monoljud från den enda högtalaren längst fram. # Ljudfilmens dynamik var avsevärt sämre än vad orgeln kunde skapa. När dialogen tystnade, hördes ett besvärande förstärkarbrus från högtalaren. Damm och repor i kanten av filmremsan blev till knäppar och knaster i biografens högtalare. # Orgeln kunde blixtsnabbt variera sitt uttryck från rytande till en viskning, utan att man hörde något brus eller några andra störande ljud. # Orgeln kunde göra ljudeffekter som var ännu mera uttrycksfulla än de verkliga ljud som ljudfilmen återgav. # Man tyckte att man fick mera för pengarna, när föreställningen bestod av både konsert och film.

4 7 (1p) Du träffar några kamrater som tillsammans har tittat på en filmstump ur en gammal färgfilm, som de har hittat. "Vi tror att vi har hittat en en bit ur filmen Ben Hur", säger någon. -Nej. Ben Hur gjordes på 1920-talet och var svartvit!" -"Men det gjordes en nyinspelning i färg i slutet av 1950-talet! Det kan vara den!" -"Ja, fast färgen var inte så bra", säger någon. "Himlen var grå genom hela filmen, utom när det var solnedgång". Innan någon annan kommer med förslag på något alternativt inspelningsår, kan du överraska kamraterna med att säga: "Det kan inte vara Ben Hur, för den här filmen måste vara inspelad före 1932"! Hur kan du vara säker på det? Svar: Om himlen i filmen inte var blå, kan du anta att den måste ha varit inspelad för Detta år kom nämligen den trefärgade Technicolorfilmen. Sedan var himlen blå när det var molnfritt!. 8 (3p) I de flesta videobandspelare används ett tekniskt trick för att virtuellt öka bandhastigheten till mellan 10 och 100 gånger högre än den hastighet bandet har då det löper från rulle till rulle. Beskriv hur tekniken fungerar! Varför gör man så här? Vad kallas den här tekniken? Svar: Den här tekniken använder man för att kunna spela in en signal med mycket stor bandbredd, flera MHz. Tekniken fungerar så, att bandet lindas diagonalt runt en roterande trumma, som är försedd med in/avspelningshuvuden. Medan trumman roterar, spelar det passerande inspelningshuvudet in en bildlinje tvärs över bandets bredd. Nästa passerande inspelningshuvud, spelar in nästa bildlinje och så vidare. Varje bildlinje kommer alltså att ligga inspelad diagonalt över bandets bredd. Genom att bandet kontinuerligt rör sig i sidled, hamnar signalen linje för linje, tätt intill varandra på bandet. Så här kan man spela in signaler med mycket stor bandbredd. Tidkod, styrsignaler och ljud spelas däremot in i bandets rörelseriktning, utefter ytterkanterna på bandet. Metoden kallas Helixteknik, Helical Scan eller snedspårsteknik. Ljudspår Tidkod

5 9 (1p) En TV-bild upplevs ha en viss längd. När man har tittat på den ett ögonblick eller en liten stund, har man liksom "förbrukat den", så att den inte längre känns intressant. En bild med många detaljer brukar "hålla" lite längre än en bild med få saker att titta på. Men man kan inte förlänga en bild för att man "behöver en längre bild". Med en berättare är det annorlunda. Talet kan töjas ut med flera ord, med tempoförändringar och pauser. Konsekvensen av dessa två förhållanden har stor betydelse för resultatet när man skall förse en film med berättarröst. Vad bör man tänka på? Svar: Om filmen skall fungera så att tittaren vill se den, måste man redigera allt bildmaterial som det första momentet. När redigeringen är klar kan man fortsätta med att skriva berättartexten. 10 (1p) Vilka längd- och breddmått har en yta som är formad efter "Gyllene snittet"? Svar: Det är en yta med proportionerna 0,6147:1, ungefär så här. Men det är inte fråga om någon millimeterprecision: 11 (1p) Hur arrangerar man bildens element (föremål, syftlinjer och ytor), så att man skapar en intressant eller tilltalande komposition? Svar: ungefär så här, nio någorlunda lika stora fält och 4 syftlinjer. 12 (2p) Rita upp lägerbålskurvan och förklara kortfattat hur den används för att strukturera förloppet hos iscensatta upplevelser och framställningar! Svar: Så här ser lägerbålskurvan ut. Den har sex toppar. De fyra små är ungefär lika höga. Den tredje är högre och den sista är mycket hög. Varje delupplevelse varar en kort stund, för att sedan mjukt förklinga ned till noll. Där påbörjar man utan fördröjning uppbyggandet av nästa topp. Längre iscensatta arrangemang, som t.ex. en långfilm eller en hel seminariedag, kan byggas upp med hjälp av sekvenser av flera på varandra följande lägerbålskurvor, överlagrade på en större kurva med samma struktur. Detta kan göras tilltalande på en mängd olika sätt.

6 13 (3p) Beskriv kortfattat tre vanligen förekommande avvikelser som försämrar kraften i en iscensatt presentation eller upplevelse och på vilket sätt de minskar utrryckskraften! Svar: # Man kan påbörja förloppet med en alltför stor attraktion. # Man kan förse kurvan med flera toppar. Ligger en extra topp före "mitthöjdaren", upplevs förloppet som segt eller långsamt i inledningen. Ligger en extra topp senare i förloppet, känns arrrangemanget för långt. # Om man gör sluttoppen för låg, upplevs helheten som svag och utan förmåga att ge något djupare intryck. # Om man gör de låga topparna högre, uppfattas helheten som oengagerande och uttråkande. # Om man inte går ned till nollinjen mellan topparna, "kalibrerar mottgaren om "upplevelsen och lägger upp nollinjen till den nivå där kurvan har sina minima, sina lägsta punkter. # Om man försöker att utsträcka topparna i tid, upplevs tempot som lägre. # Om man tillägger något efter den sista, högsta toppen, minskar man mycket snabbt hela upplevelsens kraft. 14 (2p) 1935 är märkesåret för svensk television. Då påbörjade Svenska Radiobolaget reguljära TV-sändningar på 43 MHz-bandet. De kunde tas emot med Nipkowmottagare över Stockholmsområdet:180 linjer med en bildfrekvens av 25 Hz. Bland annat visades sändningarna offentligt på Skansen, restaurang Piperska Muren, Stockholmstidningen och Stockholms Dagblad. Sedan kom andra världskriget och vi fick vänta till 1953 innan man började provsända med ett annat system, det som vi fortfarande använder, fastän nu digitalt överfört. Vilken upptagningsteknik använde vi 1935? Svar: En ombyggd 35 mm filmprojektor, försedd med nipkowskiva och fotocell. Varför övergavs den här tekniken, fastän man till slut hade lyckats skapa TV-sändningar med en bildupplösning på 240 linjer? Svar: Fotocellen hade dålig ljuskänslighet. Man kunde därför inte öka hastigheten på avsökningen. Det mekaniska systemets rörliga delar bromsade också möjligheten till att skapa flera linjer och högre bildfrekvens.

7 15 (4p) En digital TV-ram enligt ITU 601 ser schematiskt ut som i bilden bredvid. Den relaterar till det Europeiska formatet för DVPAL. Du vet ju att en progressivt scannad DVPAL-bild har en ytan som är 720 x 576 pixlar. Fast, bilden här relaterar till den tekniska konstruktionen för hur en TV-bild ser ut och är uppbyggd. Redogör med utgångspunkt från bilden för vad de olika sifferangivelserna ger för information och vad de olika informationsfälten står för. För tydlighetens skull, frågan hänförs till publicering i TV och hur detta fungerar. Ditt svar förväntas vara redogörande (men ändå kortfattat) för full poäng. Ett gratisexempel till din hjälp: 720 pix är bredden på den aktiva TV-bilden. Det vill säga den bildbredd som finns i en TV-signal enligt den här standarden. Hela bildbredden visas dock inte fullt ut i TVrutan. Bildsignalen är vad som kallas overscanned och beskärs automatiskt vid visning i TVn. Av detta skäl är det olämpligt att till exempel lägga skyltar och textning långt ute i kanterna av bilden när du i den digitala världen redigerar för TV-publicering. Glöm inte!! - det döljer sig ett siffervärde som inte finns med, men som fås fram av = 144 pix. Vad gömmer sig för information i den delen? Svar: Delbild 1 respektive delbild 2 är de sk. fields som tv-bilden delas upp i. Det ena fältet innehåller alla ojämna linjer, det andra alla jämna linjer. Adderar man får man just pixelhöjden i en progressivt svannad bild, 576 linjer. Men i TVn så skickas således ett av dessa fält i taget. Observera dock att inte ens alla tex jämna linjer ritas upp simultant. Varje enskild linje ritas upp ovanifrån räknat en i taget. Varje fält skrivs färdigt under loppet av en 50-dels sekund. Detta eftersom det skall visas 25 bilder per sekund. På detta sätt lurar man seendet och sparar utrymme i signalen. I fälten som på höjden är 24 respektive 25 pix finns informationen för sk bildsläck. I princip ett tidsuppehåll för att uppritningen av bilden behöver hoppa i vertikalled till att påbörja uppritningen av en ny bild. Detta kallas också släck. I det här fallet vertikalsläck eller bildsläck. I fältet med 144 pix bredd finns motsvarande information för släcket som behövs mellan uppritandet av varje ny linje i det field som håller på att skrivas. I det här fallet är benämningen horisontalsläck eller linjesläck. Kontentan av ovanstående (och ditt givna delsvar ;-) är att i den digitala världen behövs en informationsmängd på 864 x 625 pixels för att ge fullständig information både beträffande bildinnehållet och hur bildinformationen skall användas när den visas i en TV.

8 16 (4p) Nedan är en principskiss av en GOP och dess bildinformation. GOP är i mångt resultatet av utvecklingen vad gäller komprimering av rörlig bild. Vad står beteckningen GOP för? Berätta också hur det fungerar och vad beteckningarna i serien ovan står för. Svar: I en Group Of Pictures, som egentligen representerar ett visst kort tidsutsnitt av en MPEG-komprimerad videofilm (vanligtvis kring en sekund) ingår sk. I- B- och P-frames. En I-frame innehåller fullständig bildinformation i hela den bilden. B- och P-frames innehåller skillnadsbildsinformationen i förhållande till I-frames. Denna grundar sig till viss del på rörelseestimering av mindre pixelbock i bildytan. B-frames relaterar sin skillnadsbildsinformation både framåt och bakåt (bi-directional). P-frames relaterar sin skillnadsbildsinformation enbart framåt (predicted). 17 (2p) Du befinner dig någonstans på fjället i fullt solgass i en brant och med skidbrädan på fötterna. Du skall videofilma din kamrat som skall göra ett bräd-trick. Du har svårt med exponeringen trots att du har en professionell videokamera, en Panasonic DVX100. Hur du minskar ljusinsläppet med olika bländarinställningar har du koll på. Att minskad exponeringstid har betydelse i sammanhanget har du också koll på. Du får ändå inte till en godtagbar bild. Du ropar till din kamrat att det inte går det blir ingen bra exponering. Han ropar tillbaka har du provat ND? Vad är det han vill att du skall använda för teknik och hur fungerar den? Svar: ND står för Neutral Density och syftar på ett filter som färgoberoende släpper igenom mer eller mindre ljus. Kamerorna har funktionen inbyggd i form av ett digitalt gråfilter som kan slås på i olika styrkenivåer, tex 15, 50 eller 75%. Slår man på ett ND75 innebär det att man filtrerar bort 75% av ljusinsläppet. Med denna metod kan man således få hjälp med att exponera korrekt i mycket ljusa situationer som fjällen eller badstranden. 18 (2p) Du skall integrera en datorpublicerad fotboll i inspelad video. När du exporterat din film till färdigt skick och tittar på den så har fotbollen lite karaktär av en rugbyboll, den är oval! Hoppsan galoppsan - hur gick detta till? Du förstår ju att relatera till begreppen PAR och FAR. Vad står begreppsförkortningarna för, och berätta relaterat till dessa - vari ligger felet som är begånget? Svar: PAR står för PixelAspectRatio, förhållanden B/H på enskilda bildpixlar. FAR står för FrameAspectRatio, förhållandet B/H i olika visnings(yt)format. Olika format använder olika pixelformat. Mycket sällan är dessa 1/1. Man måste således veta vilken pixelform som används i det videoformatet man använder. Denna kunskap om videoformatets pixelform skall man sedan använda i den inställning man gör i sitt grafiska program. Först då kan man skapa former som bibehåller sin konstruerade form vid överföringen till video. 19 (2+2p) Du skall redigera din inspelade videotagningar och har valt ut klipp som du lagt i en logglista i redigeringsprogrammet. Du är uppkopplad med FireWire mellan dator och videokamera. Videokameran arbetar i läget bandspelare. Nu skall du ta in de definierade delarna klippen i logglistan till datorns hårddisk. Du trycker därför på någon knapp som skall initiera programmet att utföra detta åt dig medan du tar lunch. För det mesta heter den

9 BATCH, det gör den i FinalCutPro. Du väljer att göra BatchCapture på alla klipp i logglistan, trycker och går. När du kommer tillbaka så har du det föga uppmuntrande meddelandet Error på skärmen. Du avbryter sejouren och ser att två av de sist loggade klippen i logglistan är on line. De övriga 35 har inte överförts till datorn och är således offline. A Nämn minst två olika tekniska orsaker till varför bara dessa två klipp och inte också alla de andra har förts över från videobandet till datorns hårddisk. B Redogör för hur du kan undvika att det här felet uppstår. Relatera till de två orsakerna du har angivit som svar i delfråga A. Svar A: Du har spelat in ett tidkodsbrott på videobandet någonstans mellan det näst sista klippet du har loggat och loggade klipp som ligger tidigare än tidkodsbrottet. Du har markerat en inpunkt så nära tidkodens startpunkt, alternativt en ut-punkt så nära en tidkodens slutpunkt, att det nödvändiga tidsutrymmet för sk. pre- och post-roll är för kort. Detta relaterar till bandspelarfunktionen i kombination med programmets tidsbehov för läsning och användning av tidkoden. Svar B: I det första fallet handlar det om att inte spela in tidkodsavbrott på videobandet. Antingen kan man använda ett band som är svärtat, dvs har tidkod skriven på sig. Då behöver man ställa in kameran på att använda den befintliga tidkoden och inte istället skriva ny i samband med att man spelar in. I det andra fallet handlar det om att sätta in/ut-punkter tillräckligt långt från tidkodens början respektive slut. Alternativt gör man capture now om man skall använda inspelade bilder i närheten av tidkods start/slut. Men det mest adekvata är att i vid inspelningen ta lite mer bild före aktiondelen i början samt ta lite mer bild efter aktion-slutet i tagningen. 20 (2p) I digital postproduktion av video förekommer begreppet Handles. Beskriv vad detta är och vad som kan vara av nytta med att använda sig av just Handles. Svar: Handles är en utsträckning av före in- och efter ut-punkter som skrivs i logglistan. Således görs capture på lite extrabitar före och efter loggade klipp. Man kan tala om hur mycket extra man vill ta in. Om den del av klippet som skall vara synligt är exakt avgränsat och man tar in utan handles så finns inget material att lägga övergångar etc på. 21 (2p) Visa med en skiss principen för hur man publicerar strömmande video och berätta om den länkkedja mellan olika filer och platser som gör en film åtkomlig för en användare via en internetsida. Svar: Webbsidan som användaren har exponerad i sin datorskärm ligger på en webbserver. Klickar användaren på typ spela filmen länkar den knappen till en hjälpfil på webbservern. Den filen letar aktivt reda på var själva den strömmande filmfilen ligger. Filmfilen ligger på en särskild StreamServer som arbetar med ett annat protokoll än webbservern. Orsaken till varför den ligger där och inte kan ligga på webbservern, är att detta stream-protokoll inte stöds av webbservern. Stream-protokollet är nödvändigt för att kunna dela upp filmen och sända den i små paket över internet. Protokollet innehåller också instruktioner för ihopsättningen och uppspelningen hos användaren. Filmfilen passerar inte webbservern utan skickas direkt från streamservern till användarens dator.