Thedenius Botaniska exkursioner i Stockholmstrakten I
|
|
- Anna-Karin Hedlund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 4(1) Daphne 29 Thedenius Botaniska exkursioner i Stockholmstrakten I BEARBETAD AV MORA ARONSSON Under 1800-talet rådde en intensiv botanisk aktivitet i områdena kring Stockholm och Uppsala. En av de mångsidigaste under perioden var Knut Fredrik Thedenius ( ) som publicerade ett flertal botaniska arbeten över Stockholm med omnejd (Thedenius 1850, 1852, 1859 & 1879) samt var redaktör för Botaniska Notiser under en period. Tyvärr är lokalangivelserna i de flesta 1800-talspublika-tioner oftast summariska och inexakta, ett lysande undantag är Botaniska exkursioner i Stockholmstrakten (Thedenius, 1859) som är en exkursionguide över Stockholm och dess närmaste omgivningar för studenter och övriga intresserade. Boken är uppdelad på 12 exkursioner till olika delar av stadens omgivningar och tanken är att den intresserade under dessa ska kunna hitta alla Stockholmstraktens växter som var kända på den tiden. Orginalet är tyvärr rätt svårt och dyrt att få tag i och de gamla latinska namn som används är sällan de samma som finns med i moderna floror. Av den anledningen ger vi ut exkursionguiden i bearbetad form (som följetong) för att ge en bild av Stockholm med omnejd för 134 år sedan. Namnen följer för kärlväxterna Mossberg m. fl. (1992), för mossorna Söderström m. fl. (1992) och för lavarna Foucard (1990) och Moberg & Holmåsen (1990). I den övriga texten har endast en del gammalstavning moderniserats och några geografiska uppgifter har förklarats. Ett stort tack till Lars Hedenäs och Rikard Sundin som hjälpt till att tolka de gamla moss- och lavnamnen. Inledning tockholmstraktens vegetation har länge varit S ansedd såsom en av de intressantaste i vårt fädernesland. Dock är den det icke endast för sina arters mängd, varuti den är underlägsen landets sydligare provinser, eller för arternas egendomliga beskaffenhet, varuti den åter överträffas av de nordliga nejderna, utan den är det för traktens belägenhet i och omkring Mälardalen, i Sveriges mitt, där landets mildare och kallare delar möts, och där en mångfald av växtformer uppträder, som är ganska märkvärdig för en så hög latitud. En noggrann kännedom om denna vegetations beskaffenhet är därför av vikt, icke allenast för vetenskapen i allmänhet, utan ännu mera för kännedomen om vårt fosterlands naturförhållanden. Det är nämligen klart, att utredandet av de sydliga och nordliga elementen, varav den likasom är sammansatt, skall lämna mycket ledning för den rätta uppfattningen av dessa konstituenters skaplynne och dymedelst kraftigt bidraga till utredandet av landets växtgeografi ska förhållanden. Härtill kommer ännu en annan omständighet, tvivelsutan av lika stor vikt, den nämligen, att här vid Mälarens utflöde i Östersjön, jämväl mötas österns och västerns representanter, uppstår en förening mellan det färska och salta vattnets växter, och detta till en grad, som säkerligen intet annat ställe på våra kuster erbjuder. Nästan runtomkring hela Mälarbassängen frodas en vegetation, så likartad som mångskiftande, varav Stockholms västligaste omgivningar får sin milda och i många fall yppiga karaktär, medan å andra sidan skärgården utanför de närmaste vikarna har att uppvisa en växtlighet som i väsentlig mån är att anse såsom en del av den flora vilken bekläder hela Östersjöns kuster. Från lång tid tillbaka har därför landets flesta botanister ägnat någon del av sin uppmärksamhet åt uppsökandet av denna trakts växtskatter. Många arbeten har däröver blivit offentliggjorda, men detta område, så rikt på sköna, omväxlande lokaler, från vilkas gömslen ständigt nya fynd kunna uppletas, har ännu icke blivit illustrerat genom någon fullständig bearbetning av dess flora. Det arbete däröver som framlidne professor Wikström publicerat (Stockholms Flora, eller kort
2 30 Daphne 1993 Beskrivning af de vid Stockholm i vildt tillstånd förekommande Växter, l:a delen, Stockholm 1849) blev ej fullbordat. Den förteckning över häromkringfunna Fanerogamer och Ormbunkar, vilken jag meddelade i Botaniska Notiser för år 1850 (Stockholmstraktens Phanerogamer och Ormbunkar) är numeraföråldrad, sedan en mängd växter och nya växtlokaler tillkommit genom de sista årens undersökningar. Väl har jag under nitton somrar botaniserat i Stockholmstrakten, och härunder ivrigt bemödat mig om hop samlandet av alla tillgängliga uppgifter rörande dess vegetation, allt i avsikt att förr eller senare utarbeta en, så vitt i min förmåga stod, fullständig Stockholms-flora; men bristande tid har hittils hindrat mig från utförandet, varpå arbetet dock intet förlorat, ty mycket återstår ännu att undersöka i denna vidsträckta trakt. För att emellertid redan nu söka att i någon mån bidra till kännedomen om växtrikheten i Stockholms natursköna omgivningar; för att till deras noggrannare undersökning om möjligt liva andra botanister; och slutligen för att på detta sätt åt ett arbete vars utförande länge föresvävat mig såsom ett av de för mig käraste, kunna förvärva rätt många medarbetare bland de unga, har jag nedskrivit följande blad. De innehåller främst en anvisning på de lokaler, som i Stockholmstrakten företrädesvis förtjäna att av växtälskaren besökas och vilka växtformer han därstädes kan vara säker om att påträffa; därnäst en förteckning över alla hittills kring Stockholm iaktagna växtarter (utom alger och svampar); och slutligen, ehuru i allra största korthet, en jämförelse mellan vegetationen i denna nejd och i dem, som antingen är intill den närbelägna eller med den har största vegetativa överensstämmelse eller släktskap. Under ett mångårigt meddelande av undervisning i naturalhistoria har jag lärt mig att klart inse vikten av, att nybörjarens första fjät inom Floras område ledas och riktas rätt. Misstag och tidsförluster vålla ofta, att det för naturens kännedom varma sinnet svalnar av och att detta studium, som till sin natur är ett av de mest levande, för många förekommer dött och motbjudande. Då därtil kommer, att våra läroanstalter gemenligen tilslutas i början av juni Karta över belägenheten omkring Stockholm. Kartan utgör en del av kartan från Thedenius Stockholmstraktens phanerogamer och ormbunkar från 1850.
3 4(1) Daphne 31 månad, just som blomstren härligast pryda marken, och lärjungarna vid den tiden väl spridas allestädes ut, men oftast lämnas åt sig själva, utan någon anvisning eller hjälp, har jag trott att ett litet arbete, sådant som detta, skulle i en lärjunges hand till en del kunna ersätta läraren; att det skulle föranleda till mer iver och större uppmärksamhet, att, med ett ord, det skulle i någon mån kunna bidraga till att åt "den älskliga vetenskapen" förvärva några nya anhängare. Det är genom dessas deltagande i arbetet, som tvivelsutan mycket outrett skall bli fullständigare känt, ja säkerligen ett och annat förut okänt bli upptäckt. Ofta har viktiga bidrag till höga ändamål blivit lämnade jämväl av dem, hos vilka erfarenheten ersätts av den ungdomliga ivern, insikten av det nyvaknade kunskapsbegäret; -och så, när det visat sig, att Stockholmstraktens vegetation är väl undersökt, är tidpunkten inne att skriva dess Flora. Det är till medverkan härtill jag ödmjukeligen uppmanar en var, som anser sig kunna begagna de här lämnade anvisningarna till botaniska exkursioner i en trakt, vilken i skönhet och beskaffenhet, i form och natur, är så rent svensk. I likhet med vad förr varit antaget, räknas till Stockholmstrakten eller territoriet för efterföljande växtförteckning: Stockholms stad, Svartlösa, Svartsjö eller Färentuna härader, Danderyds och Värmdö skeppslag, samt av Sotholms härad pastoraterna Tyresö, Öster- och Västerhaninge. Ösmo och Sorunda pastorater; hörande till Sotholms härad, uteslutas, emedan de är för långt avlägsna från huvudstaden för att kunna på vanliga exkursioner uppnås och i botaniskt avseende föga eller intet undersökta. För att åt väster få en naturlig gräns, bör Östertälje socken hörande till Öknebo härad, även räknas till Stockholmsflorans område, då Södertälje kanal med vattendraget norrut och söderut från kanalen blir västra gränsen. (la) Exkursion till Djurgården Djurgården utgör, med sina omväxlande lokaler, en i botaniskt hänseende särdeles rik trakt. Det nära grannskapet och den lätta kommunikationen med huvudstadens flesta delar gör, att de första exkursionerna vanligen företas dit. Den nybörjande botanisten har där samlade representanter för landets flesta växtfamiljer, och kan under första året knappt behöva sträcka sina vandringar utom detta vackra område, för att ha full sysselsättning med studerandet av olika växtformer. Berg, skog, lundar, ängar, havs- och insjöstrand, betes- och kärrmarker samt odlade och bebodda platser förekomma här i en behaglig omväxling. Emedan man vanligen brukar insamla de allmänna växterna på närmaste ställe och på de längre exkursionerna spara rummet i portören åt de sällsyntare, uppräkna vi för Djurgården nästan alla de allmännare växterna, fastän de med lätthet kunna insamlas på många andra ställen i Stockholms omgivning. Utgående från Ladugårdslandet (nuvarande Östermalm) kan man redan under vägen till Djurgårdsbron börja insamlandet. På stenmuren mot gatan, mitt för livgardets till häst kasern, plägar berggröe Poa compressa förekomma i vackra exemplar, ävensom murlav Caloplaca saxieola. I den lilla parken väster om vägen, innan man kommer till Djurgårdsbron, växa flera planterade poppelarter såsom ontario-, balsam-, svart-, grå- och silverpoppel Populus jackii, P. balsamifera, P. nigra, P. x canescens och P. alba. Där kan man även med lätthet, liksom vid Djurgårdsporten, om våren insamla blommande grenar av asp Populus tremula och knäckepil Salix fragilis. På den sänka marken öster om vägen och i kanten av Brunnsviken, ävensom på båda sidorna om Djurgårdsbron, växa brunskära Bidens tripartita, nickskära B. cernua, vattenmåra Galium palustre, äkta förgätmigej Myosotis scorpioides, paddfot Asperugo procumbens, vattenmärke Sium latifolium, sprängört Cicuta virosa, ältranunkel Ranunculus flammula, tiggarranunkel R. sceleratus, revsmörblomma R. repens, kärrdunört Epilobium palustre, gåsört Potentilla anserina, strandpilört Persicaria lapathifolium ssp. lapathifolium, åkerpilört P. maculosa, rosenpilört P. minor, bitterpilört P. hydropiper, trampört Polygonum aviculare, vattenskräppa Rumex hydrolapathum, storskräppa R. hydrolapathum x aquaticus, spjutmålla Atriplex prostrata, kalmus Acorus calamus, blomvass Butomus umbellatus, pilblad Sagittaria sagittifolia, svalting Alisma plantago-aquatica, smalkaveldun Typha angustifolia, igelknopp Sparganium emersum, vasstarr Carex acuta, sengröepoapalustris, kärrgröe P. trivialis, mannagräs Glyceria fluitans, jättegröe G. maxima, kallgräs Catabrosa aquatica, krypven Agrostis stolonifera, vass Phragmites australis och rörflen Phalaris arundinacea. I vattnet under och nära bron träffas de allmänna arterna av nate, såsom ål-, grov- och trubbnate Potamogeton perfoliatus, P. lucens och P. obtusifolius, vattenaloe Stratiotes aloides, alla fyra arterna andmat Lemna minor, L. gibba, L. trisulca och Spirodela polyrrhiza samt hjulmöja
4 32 Daphne 1993 Kallgräs (Catabrosa aquatica), som hittades på Djurgården av Thedenius. Ranunculus circinatus och hornsärv Ceratophyllum demersum. På vänster om vägen, strax söder om bron, möter såpört Saponaria officinalis, utkommen från en trädgård i grannskapet. Vid båda sidorna av vägen växa ryssgubbe Bunias orientalis och ullig kardborre Arctium tomentosum samt de överallt på gräsmark och vid vägar förekommande: prästkrage Leucanthemum vulgare, röllika Achillea millefolium, vägtistel Circium vulgare, vitmåra Galium boreale, gulmåra G. verum, blåklocka Campanula rotundifolia, hundtunga Cynoglossum officinale, vitplister Lamiumalbum,teveroniika Veronica chamaedrys, vanlig ögontröst Euphrasia strida, groblad Plantago major, rödkämpar P. media, svartkämpar P. lanceolata, hundkäx Anthriscus sylvestris, kummin Carum carvi, smörblomma Ranunculus acris, knölsmörblomma R. bulbosus, majsmörblomma R. auricomus, stillfrö Descurainia sophia, vägsenap Sisymbrium officinale, gatkrassing Lepidium ruderale, skogsnäva Geranium sylvaticum, hönsarv Cerastium fontanum, krypnarv Sagina
5 4(1) Daphne 33 procumbens, rödnarv Spergularia rubra, daggkåpa Alchemilla vulgaris, vitklöver Trifolium repens, rödklöver T. pratense, gårdsskräppa Rumex longifolius, krusskräppa R. crispus, ängssyra R. acetosa, trampört Polygonum aviculare, vägmålla Atriplex patula, lungrot Chenopodium bonushenricus, vägtåg Juncus bufonius, stubbtåg J. compressus, kvickrot Elytrigia repens, engelskt rajgräs Lolium perenne, hundäxing Dactylis glomerata, ängssvingel Festuca pratensis, rödsvingel F. rubra, ängsgröe Poa pratensis, vitgröe P. annua, ängskavle Alopecurus pratensis och timotej Phleum pratense, vilka allmänna växter är till exemplaren ännu talrikare på den lilla slätten öster och söder om Djurgårdsporten. Där finns dessutom flera planterade träd, t. ex. svartpoppel Populus nigra, pyramidpoppel P. nigra var italica, lönn Acer platanoides och lind Tilia cordata. På bergssluttningarna, backarna och gräsmarken i trakten av Djurgårdsteatern och Villorna träffas, utom en del förr uppräknade, följande allmänna växter: gråbo Artemisia vulgaris, korsört Senecio vulgaris, kattfot Antennaria dioica, krustistel Carduus crispus, liten kardborre Arctium minus, åkertistel Circium arvense, ängshaverrot Tragopogon pratensis, klofibbla Crepis tectorum, gråfibbla Hieracium pilosella, revfibbla H. lactucella, hagfibbla H. grupp Vulgatiformia, klippfibbla H. grupp Oreadea, flockfibbla H. umbellatum, maskros Taraxacum officinale, höstfibbla Leontodon autumnalis, åkerförgätmigej Myosotis arvensis, backförgätmigej M. ramosissima, vårförgätmigej M. stricta, sminkrot Lithospermum arvense, backtimjan Thymus serpyllum, harmynta Satureja acinos, jordreva Glechoma hederacea, stinksyska Stachys sylvatica, rödplister Lamium purpureum, pipdån Galeopsis tetrahit, hampdån G. speciosa, tulkört Vincetoxicum hirundinaria, flenört Scrophularia nodosa, axveronika Veronica spicata, fältveronika V. arvensis, vårveronika V. verna, vildpersilja Aethusa cynapium, bockrot Pimpinella saxifraga, svalört Ranunculus ficaria, vitsippa Anemone nemorosa, berberis Berberis vulgaris, skelört Chelidonium majus, smånunneört Corydalis intermedia, jordrök Fumaria officinalis, åkersenap Sinapis arvensis, åkerkårel Erysimum cheiranthoides, ängsbräsma Cardamine pratensis, backtrav Arabidopsis thaliana, lomme Capsella bursa-pastoris, penningört Thlaspi arvense, nagelört Erophila verna, stinknäva Geranium robertianum, sparvnäva G. pusillum, skatnäva-erodium cicutarium, harsyra Oxalis acetosella, skogsviol Viola riviniana, ängsviol V. canina, styvmorsviol V. tricolor, backglim Silene nutans, våtarv Stellaria media, grässtjärnblomma S. graminea, vårarv Cerastium semidecandrum, krypnarv Arenaria serpyllifolia, vårspärgel Spergula morisonii, mandelblomma Saxifraga granulata, kärleksört Sedum telephium, liten, gul och vit fetknopp S. annuum, S. acre, och S. album, rundhagtorn Crataegus laevigata, stenros Rosa canina, hallon Rubus idaeus, smultron Fragaria vesca, femfingerört Potentilla argentea, nejlikrot Geum urbanum, slån Prunus spinosa, gulvial Lathyrus pratensis, gökärt L. linifolius, häckvicker Vicia sepium, käringtand Lotus corniculatus, alsikeklöver Trifolium hybridum, harklöver T. arvense, vitknavel Scleranthus perennis och grönknavel S. annuus, åkerbinda Fallopia convolvulus, lövbinda F. dumetorum, tomtskräppa Rumex obtusifolius, bergssyra R. acetosella, etternässla Urtica urens, brännässla U. dioica, svinmålla Chenopodium album, hassel Corylus avellana, backlök Allium oleraceum, vårlök Gagea lutea, dvärgvårlök G. minima, ormbär Paris quadrifolia, knipp-/ ängsfryle Luzula campestris / multiflora, vårfryle L. pilosa, vårstarr Carex caryophyllea, backstarr C. ericetorum, fårsvingel Festuca ovina, luddlosta Bromus hordeaceus, taklosta B. tectorum, luddhavre Avenula pubescens, kruståtel Deschampsia flexuosa, bergslok Melica nutans, rödven Agrostis capillaris, brun-/bergven A. canina/vinealis, vårbrodd Anthoxanthum odoratum, stensöta Polypodium vulgare, stenbräken Cystopteris fragilis och gaffelbräken Asplenium septentrionale. Bland mindre allmänna fanerogamer förekomma därstädes murgrönsveronika Veronica hederifolia, desmeknopp Adoxa moschatellina, kantig fetknopp Sedum sexangulare och sötkörsbär Prunus avium. Bergssluttningarna och trädstammarna bär endast allmännare lavarter, såsom slånlav Everniaprunastri, gällav Pseudevernia furfuracea, rännformig brosklav Ramalina calicaris, näverlav Platismatia glauca, islandslav Cetraria islandica, torsklav Peltigera aphtosa, filtlav P. canina, krusig filtlav P. rufescens, farglav Parmelia saxatilis, blåslav Hypogymnia physodes, snömärkeslav Melanelia olivacea, kaklav Xanthoparmelia conspersa, vinterlav X. centrifuga, vägglav Xanthoria parietina, allélav Anaptychia ciliaris, stjärnlav Physcia stellaris, stoftlav P. caesia, dagglav Physconia distorta, kranslav Phaeophyscia orbicularis, kvartslav Lecanora muralis, gråstenslav Aspicilia cinerea, svart kantlav Lecanora atra, stiftlav Pertusaria corallina, påskrislav Stereocaulon pachale, glatt navellav Umbilicaria polyphylla, ragglav U. hirsuta, trattlav Cladoniapyxidata, stängellav C. gracilis,
6 34 Daphne 1993 naggbägarlav C. fimbriata, fnaslav C. squamosa, grå renlav Cladina rangiferina, pigglav Cladonia uncialis m fl, men den mindre allmänna kustlaven Lecanora achariana är även där att träffa. Bland mossor förtjäna antecknas parkgräsmossa Brachythecium populeum, lundsprötmossa Eurynchium hians, stor gräsmossa Brachythecium rutabulum, repmossa Pterigynandrum filiforme med frukt, trädporella Porella platyphylla, blåsflikmossa Lejeunea cavifolia m fl - Liguster Ligustrum vulgare är planterad vid s.k. Byströms villa och däromkring har stor ormrot Bistorta major några gånger blivit funnen. Stranden av Djurgårdsbrunnsviken hyser många intressanta växter. Redan dess västligaste del erbjuder en och annan. På sidorna om den gångväg, som leder ned till en liten holme mellan Blåporten och Framnäs, förekomma nickskära Bidens cernua, sprängört Cicuta virosa, vattenmärke Sium latifolium, sumpfräne Rorippa palustris, rosenpilörtpersicaria minor, bitterpilört P. hydropiper, strandskräppa Rumex maritimus, storskräppa R. aquaticus x hydrolapathum, vattenskräppa R. hydrolapathum, strandklo Lycopus europaeus, spjutmålla Atriplex prostrata, dyblad Hydrocharis morsus-ranae rikligt blommande, vattenaloe Stratiotes aloides, hornsärv Ceratophyllum demersum med frukt, smålånke Callitriche palustris, bredkaveldun Typha latifolia, smalkaveldun T. angustifolia, havssäv Bolboschoenus maritimus, säv Schoenoplectus lacustris, norrlandsstarr Carex aquatilis, svartkavle Alopecurus arundinaceus, vattengaffel Riccia fluitans och den vackra algen vattennät Hydrodictyon reticulatum. På den lilla holmen står några hanträd av spetsbladigt daggvide Salix daphnoides ssp. acutifolia, ursprungligen planterade, I närheten av trädgården växer vanligen flera därifrån utkomna främlingar, t. ex. arter av pumpa Cucumis sp, senap Brassica sp. och rättika Raphanus raphanistrum, lin Linum usitatissimum, hampa Cannabis sativa, nattljus Oenothera biennis, hesperis Hesperis matronalis, palsternacka Pastinaca sativa och kanariegräs Phalaris canariensis m fl. Svartpoppel Populus nigra och klibbal Alnus glutinosa växer ymnigt på västra sidan om stora vägen, alm Ulmus glabra och sälg Salix caprea på den högra. Hassel Corylus avellana bildar en tät lund under berget. Omkring Framnäs finner man desmeknopp Adoxa moschatellina, vattenskräppa Rumex hydrolapathum, strandskräppa R. maritimus, storskräppa R. aquaticus x hydrolapathum, blåhallon Rubus caesius, norrlandsstarr Carex aquatilis och stundom körvel Myrrhis odorata. Gullrips Ribes aureum och honträd av knäckepil Salix fragilis är där planterade. Vid vägkanten döljer sig klogrusmossa Ditrichum heteromallum. På bergssluttningen höger om vägen finns flera stora och vackra buskar av fläder Sambucus nigra samt gamla exemplar av apel Malus domestica, lämningar efter en raserad trädgård. Krusbär Ribes uva-crispa frodas i skuggan av vackra hängbjörkar. Högre upp på berget och längre åt väster träffas oxbär Cotoneaster integerrimus och klibbkorsört Senecio viscosus, som dock är ymnigare på södra sidan av bergshöjden. Många mossarter kan man samla i denna trakt, däribland kunna uppräknas sotmossa Andreaea rupestris, repmossa Pterigynandrum filiforme med frukt, kopparbryum Bryum alpinum med frukt, blocktrappmossa Anastrophyllum saxicola med frukt, sipperraggmossai Racomitrium aquaticum, bäckraggmossa R. aciculare, gulgrön raggmossa R. fasciculare med flera raggmossor, vingmossa Dryptodon paténs, skogsbjörnmossa Polytricum formosum, kornnblekmossa Lopholcacea minor med flera. Endast allmännare lavar är därstädes funna. Mera åt söder, vid en gärdesgård nära "Skansen", är hasselbjörnbär Rubus wahlbergii ymnig och vacker. Nära härintill, i skogen, som består av tall Pinus sylvestris, finnes en liten kärrmark, där flera växter förekommer som tillhör sådana lokaler, till exempel vattenmåra Galium uliginosum, blåbär Vaccinium myrtillus, odon V. uliginosum, lingon V. vitis-idaea, ljung Calluna vulgaris, vitpyrola Pyrola rotundifolia, ormrot Bistorta vivipara, krypvide Salix repens, gråstarr Carex canescens, hundstarr C. nigra, kärrkavle Alopecurus geniculatus, stagg Nardus stricta och blåmossa Leucobryum glaucum; på de torrare ställena: Harstarr Carex ovalis, blekstarr C. pallescens, knägräs Danthonia decumbens, hultbräken Phegopteris connectilis, ekbräken Gymnocarpium dryopteris och majbräken Athyriumfilix-femina. På berghällar, klippväggar och lösa stenar högst upp på berget växer dvärghedlav Cetraria odontella, Rinodina confragosa, citrongul skivlav Psilolechia lucida, Lecidea luteoatra, Buellia badia, Amygdalaria panaeola, Rhopalospora lugubris, sipperlav Dermatocarpon miniatum. På ekar påträffas former av klotterlav Opegrapha varia, spiklavar Calicium sp, brun nållav Chaenotheca phaeocephala, Sclerophora nivea, gul porlav Pertusaria flavida, Acrocordia gemmata och grynig skivlav Cliostomum corrugatum. På den lilla strandäng, som ligger öster om Simrishof växer nysört Achillea ptarmica och strätta Angelica sylvestris tämligen ymnigt. I sjön därinvid kan man samla fyrling Crassula aquatica,
7 4(1) Daphne 35 Stagg Hordus stricta Teckning: Bengt Nicolson. slamkrypa Elatine hydropiper, samt trubbnate Potamogeton obtusifolium och bandnate P. compressus. Kullarna, gräsplanerna och den öppna jorden nära Rosendal erbjuder flera växter, som förtjäna att uppmärksammas. En del av dem har sitt ursprung från planteringarna och bänkgården; andra kan anses vilda. Till de förra hör kattmynta Nepeta cataria, rödmire Anagallis arvensis, kornvallmo Papaver rhoeas, opievallmo P. somniferum, luktviol Viola odorata, parksmultron Fragaria moschata, blågull Polemonium caeruleum, smultronmålla Chenopodium capitatum och hålrot Aristolochia clematitis. Till de senare: nysört Achille aptarmica, färgkulla Anthemis tinctoria, korsört Senecio vulgaris, hästhov Tussilagofarfara, baldersbrå Matricaria perfora ta, kamomill Chamomilla recutita, rödklint Centaurea jacea, åkertistel Circium arvense, kålmolke Sonchus oleraceus, svinmolke S. asper, harkål Lapsana communis, stor blåklocka Campanula persicifolia, nattskatta Solanum nigrum, bolmört Hyoscyamus niger, åkerveronika Veronica agrestis, höskallra Rhinanthus serotinus, ängsskallra R. minor, ängskovall Melampyrum pratense, gullviva Primula veris, brakved Frangula alnus, kirskål Aegopodium podagraria, löktrav Alliaria petiolata, lundbräsma Cardamine
8 36 Daphne 1993 Frangula alnus, kirskål Aegopodium podagraria, löktrav Alliaria petiolata, lundbräsma Cardamine impatiens, en form av lomme Capsella bursapastoris med tvåkluvna skidor, backnejlika Dianthus deltoides, nattglim Silene noctiflora, smällglims. vulgaris, rödblära S. dioica, skogsarv Moehringia trinervia, åkerspergel Spergula arvensis, vitsippa Anemone nemorosa, blåsippa Hepatica nobilis, måbär Ribes alpinum, bergdunört Epilobium montanum, backsmultron Fragaria viridis, brudbröd Filipendula vulgaris, hägg Prunus padus, luddvicker Vicia villosa, kråkvicker V. cracca, fodervicker V. sativa, duwicker V. hirsuta, sparvvicker V. tetrasperma, humlelusern Medicago lupulina, skogsklöver Trifolium medium, rävtörel Euphorbia peplus, revormstörel E. helioscopia, lönnmålla Chenopodium hybridum, fiskmålla C. polyspermum, åkerfräken Equisetum arvense, darrgräs Briza media, knylhavre Arrhenatherum elatius, ängshavre Avenula pratensis. På kärrig mark träffar man sumpnoppa Gnaphalium uliginosum, gökblomster Lychnis flos-cuculi, humleblomster Geum rivale, älgört Filipendula ulmaria, blåsstarr Carex vesicaria, tuvstarr C. caespitosa, plattstarr C. disticha och hirsstarr C. panicea samt tuvtåtel Deschampsia cespitosa. Buskgrupper nära slottet innehåller fläder Sambucus nigra och druvfläder S. racemosa, syrén Syringa vulgaris, häckspirea Spiraea salicifolia och lagervide Salix laurina, blandade med många utländska arter. Parkstånds Senecio nemorensis, ålandsrot Inula helenium och hesperis Hesperis matronalis är så gott som förvildade. Dessutom förekommer i slottets grannskap många vilda träd och buskar, såsom olvon Viburnum opulus, skogstry Lonicera xylosteum, ask Fraxinus excelsior, lönn Acer platanoides, parklind Tilia x vulgaris, vildapel Malus sylvestris, päron Pyrus communis, rönn Sorbus aucuparia, oxel S. intermedia, skogsalm Ulmus glabra, ek Quercus robur, vårtbjörk Betulapendula, gran Picea abies och tall Pinus sylvestris o.s.v. samt många planterade, dels till Skandinaviska floran hörande, såsom avenbok Carpinus betulus, bok Fagus sylvatica, rödvide Salix purpurea och korgvide S. viminalis, dels utländska, såsom rosentry Lonicera tatarica, ungersk syren Syringa josikaea, tysklönn Acer pseudoplatanus, hästkastanj Aesculus hippocastanum, robinia Robinia pseudacacia, sibirisk ärtbuske Caragana arborescens, gråpoppel Populus x canescens, silverpoppel P. alba, balsampoppel P. balsamifera, svartpoppel P. nigra och pyramidpoppel P. nigra f. italica samt europeisk lärk Larix decidua, kornellarter Cornus sp. m.fl. På åkerfälten förekommer åkerkulla Anthemis arvensis, blåklint Centaurea cyanus, åkermolke Sonchus arvensis, fårtunga Anchusa arvensis, mjukplister Lamium amplexicaule, snärjmåra Galium aparine, gråärt Pisum sativum ssp. arvense, flyghavre Avena fatua, råglosta Bromus secalinus och renlosta B. arvensis samt åkerkösa Apera spica-venti. Bland sällsyntare mossor är häromkring anmärkta klängmossa Homomallium incurvatum, stubbspretmossa Herzogiella seligeri, spetsig dvärgbågmossa Pseudoleskeella nervosa, repmossa Pterigynandrum filiforme med frukt, halsbryum Bryum turbinatum och grön sköldmossa Buxbaumia viridis. Mellan Rosendal och Djurgårdsbrunn ligger en vacker trakt, bestående av busk- och trädbeväxta backar mellan gräsplaner. Träden utgörs av ek, lind, björk, asp, gran och tall, samt mot sjön av al. Buskarna är mest hassel, men även slån, nypon och vide. I den behagliga nejd förekommer många örtartade växter, som man ej träffat på tidigare på exkursionen, t.ex. skogsnoppa Gnaphalium sylvaticum, ullört Filago arvensis, gråbinka Erigeron acer, svenskfibbla Hieracium x floribundum, slåtterfibbla Hypochoeris maculata, ängsvädd Succisa pratensis, stormåra Galium album, knölklocka Campanula rapunculoides, stor blåklocka C. persicifolia, fältgentiana Gentiana campestris, ärenpris Veronica officinalis, sibirisk björnloka Heracleum sphondylium ssp. sibiricum, åkerkål Brassica rapa ssp. sylvestris, lundtrav Arabis hirsuta, rockentrav Arabis glabra, bangyllen Barbarea vulgaris ssp. vulgaris, strandgyllen B. strida, jungfrulin Polygala vulgaris, blodnäva Geranium sanguineum, vildlin Linum catharticum, solvända Helianthemum nummularium, buskviol Viola hirta, tjärblomster Lychnis viscaria, stenbär Rubus saxatilis, blodrot Potentilla erecta, revfingerört P. reptans, småfingerört P. tabernaemontani, vårfingerört P. crantzii, skogsvicker Vicia sylvatica, björkpyrola Orthilia secunda, nattviol Platanthera bifolia, liljekonvalj Convallaria majalis, getrams Polygonatum odoratum, ekorrbär Maianthemum bifolium, vårfryle Luzulapilosa, knipp-/ängsfryle L. campestris/multiflora, vispstarr Carex digitata, snårstarr C. muricata, blekstarr C. pallescens, grusstarr C. hirta, pillerstarr C. pilulifera, lundgröe Poa nemoralis, piprör Calamagrostis arundinacea, bergrör C. epigeios samt örnbräken Pteridium aquilinum. Tibast Daphne mezereum, som förr växte i skogsbackarna, synes vara utrotad. Vid sjöstranden växer åkermynta Menta arvensis, frossört Scutellaria galericulata, knölsyska Stachys palustris, dyveronika Veronica scutellata,
9 4(1) Daphne 37 grendunört Epilobium roseum, hästsvans Hippuris vulgaris, kråkklöver Potentilla palustris, kärrvial Lathyrus palustris, knappsäv Eleocharis palustris, slokstarr Carex pseudocyperus, norrlandsstarr C. aquatilis, vasstarr C. acuta, stjärnstarr C. echinata samt grenrör Calamagrostis canescens och madrör C. stricta. Väster om vägen, som leder från Djurgårdsbrunn till Manilla, ligger en äng, varpå ängsklocka Campanula patula brukar vara ymnig. Öster om samma väg, i närheten av Djurgårdskanalen, är marken nästan täckt av hästhov Tussilago farfara. I Djurgårdskanalen och på södra sidan om densamma växer fackelblomster Lythrum salicaria, strandskräppa Rumex maritimus, blomvass Butomus umbellatus, pilblad Sagittaria sagittifolia, havssäv Bolboschoenus maritimus, blåsäv Schoenoplectus tabernaemontani. Morot Daucus carota är en och annan gång anträffad på kanalbanken. Litteratur: Foucard, T., 1990: Svensk skorplavsflora. Interpublishing. Stockholm. Moberg, R. & Holmåsen I., 1990: Lavar. En fälthandbok. Tredje upplagan. Stockholm. Mossberg, B., Stenberg, L. & Eriksson, S., 1992: Den Nordiska floran. Wahlström & Widstrand. Söderström, L., Hedenäs, L. & Hallingbäck, T., 1992: Checklista över Sveriges Mossor. Myrinia 2, Thedenius, K. F., 1850: Stockholmstraktens Phanerogamer och ormbunkar, med växtställen för de sällsyntare. Bot. Notiser 10, sid 57-80, Thedenius, K. F., 1852: Bidrag till kännedom om Stockholmstraktens Lafvegetation. Bot. Notiser 12, sid Thedenius, K. F., 1859: Botaniska exkursioner i Stockholmstrakten. Stockholm. Thedenius, K. F., 1871: Flora över Uplands och Södermanlands fanerogamer och brakenartade växter. Stockholm.
Artlista över kärlväxter inom HNF s skötselområde
Artlista över kärlväxter inom HNF s skötselområde TOTALT ARTANTAL 112 Listan redovisar samtliga arter som någon gång hittats inom HNF s skötselområde. Huvuddelen av inventeringen gjordes tidigt efter det
Bildflora över en lund nära Grimstaskogen. Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin
Bildflora över en lund nära Grimstaskogen Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin FÖRORD Intresset för att förbättra kunskapen om växter dykte upp då jag gjorde en bildflora tillsammans
BILAGA 5 stråk svenskt namn vetensk namn
BILAGA 5 Förekomst av resp. kärlväxt angivet som närvaro i antal rutor av de tio provrutorna. Dvs i stråk 1.1 förekommer björnbär i sju av de tio rutorna. asp Populus tremula 1 1 1 axveronika Veronica
Sammanställning av Inventering på Vallentuna kyrkogård; Vallentuna Församling 2013
Sammanställning av Inventering på Vallentuna kyrkogård; Vallentuna Församling 2013 Följande dokument utgör för den inventering som gjordes på Vallentuna kyrkogård mellan juli och oktober 2013 som ett led
Epifytiska växter i Sverige. Epiphytic vascular plants in Sweden
Epifytiska växter i Sverige Epiphytic vascular plants in Sweden Iwarsson, M. 2015. Epifytiska växter i Sverige. Fauna och Flora. 110: 26 40 Mattias Iwarsson (text & photo) Centrum för biologisk mångfald
höstfibbla Leontodon autumnalis jungfrulin Polygala vulgaris jättegröe Glyceria maxima kabbeleka Caltha palustris 1 3
Bilaga 4 Förekomst av resp. kärlväxt angivet som närvaro i antal rutor av de tio provrutorna. Dvs i stråk 1.1 förekommer björnbär i sju av de tio rutorna. stråk 1 2 3 4 5 6 7 9 10 11 12 13 14 16 17 19
Vårinventering av beteshagen på Södra hällarna 2014
Vårinventering av beteshagen på Södra hällarna 2014 Marcus Lewin, Uppsala Universitet Campus Gotland. marlev03@student.hgo.se Foto: Jimmy Holpers Bakgrund Detta är ett resultat av en inventering av kärlväxtfloran
Den nya floran. Upptäck Vattenparken, ett rart litet område som ingår i naturreservatet Rynningeviken. Här växer det så det knakar
Den nya floran Upptäck Vattenparken, ett rart litet område som ingår i naturreservatet Rynningeviken. Här växer det så det knakar 1 Välkommen till Vattenparken! Vattenparken ligger i den södra delen av
Plantorna levereras i krukset om 6 plantor med en rotvolym på 1-1,3 liter. Maxipluggplantans rotsystem är 20 cm djup och 12 cm i diameter.
110 artförteckning för maxipluggplantor & ÖRTPLUGGPLANTOR Vissa arter lagerhålls bara i mindre mängder eller odlas på beställning. Önskar du stora mängder av samma art och vill vara säker på leverans till
Pluggplantor i vattenmiljöer
108 pluggplantor Unikt och tåligt plantformat pluggplantan är odlad i kokosfiber och har en rotvolym på 1-1,3 liter. Det innebär att ingen jord kan spolas ur vid planteringen. Detta minskar risken för
Plantor för markmiljöer
86 Sveriges bredaste sortiment Vi odlar örtpluggplantor från frö och moderplantor med svenska provenienser som visat god odlingssäkerhet i Sverige. Örtpluggplantorna levereras i krukset om 40 plantor med
Bager, Helena & Persson, Anette (2009). Skånes rikkärr. Malmö: Miljöavdelningen, Länsstyrelsen i Skåne län
Källförteckning Litteratur Bager, Helena & Persson, Anette (2009). Skånes rikkärr. Malmö: Miljöavdelningen, Länsstyrelsen i Skåne län Ekstam, Urban & Forshed, Nils (1992). Om hävden upphör: kärlväxter
Aquilegia vulgaris Ulmus glabra. Malus domestica Populus tremula. Thalictrum simplex ssp. simplex Thlaspi caerulescens ssp.
Akleja Alm Amerikansk dunört Andmat Apel Asp Backnejlika Backruta Backskärvfrö Berberis Bergdunört Bergklint Bergslok Bergsyra Betesdaggkåpa Björnloka Blekfryle Blekstarr Blodrot Blåbär Blåsippa Blåsuga
Effekter av naturvårdsåtgärder på kalkhällmarkerna en uppföljande växtinventering 2013
Fjärilarnas Marker i Stora Vika 2009-24 Effekter av naturvårdsåtgärder på kalkhällmarkerna en uppföljande växtinventering 2013 Göran Palmqvist och Tore Söderqvist En del av det röjda område i vilket inventeringen
Vegetation för vattenmiljöer
106 MAXIPLUGGPLANTOR Unikt och tåligt plantformat pluggplantan är odlad i kokosfiber och har en rotvolym på 1-1,3 liter. Det innebär att ingen jord kan spolas ur. Detta minskar risken för alger i dammen
Vegetationsundersökning av Bräcke ängar och Ränsliden.
Vegetationsundersökning av Bräcke ängar och Ränsliden. 3-betygsarbete i systematisk botanik av Inger Almgren och Birgitta Gelang Fältstudier utförda år 1971. - I - Innehållsförteckning Sid. Inledning 2
Kärlväxtinventering i Femöre naturreservat 2011. Stätta i den södra hagmarken. Svinrot o blomkrabbspindel
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0157-506 05, 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: adoxa.elmhag@one.se Janne Elmhag Kärlväxtinventering i Femöre
Inventering av strandängar vid östra Roxen
N A T U R I LINKÖPING 2010:3 Inventering av strandängar vid östra Roxen Foto: Jan Karlsson Förord Strandängen är en mycket värdefull naturtyp, som kan hysa ett rikt växt- och djurliv. Speciellt tänker
STATENS NATURVÅRDSVERK Naturvårdsbyrån 1975 SNY PM 601
STATENS NATURVÅRDSVERK Naturvårdsbyrån 1975 SNY PM 601 Ö Ä Ö Ö EN FLORISTISK INVENTERING MED FÖRSLAG TILL SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET VALÖN, ORUST KOMMUN. Av Christer Olsson Föreliggande rapport grundar
Uppföljning av flora i gräsmarker
Uppföljning av flora i gräsmarker ny metodik, flora och skötselförslag i 2 objekt En rapport från ÖGA-projektet Jan Bergsten, december 2007 MILJÖFÖRVALTNINGEN Innehåll Inledning 3 Beskrivning av metodik
MAXI- OCH ÖRTPLUGGPLANTOR
112 MAXI- OCH ÖRTPLUGGPLANTOR MAXIPLUGGPLANTOR Unikt och tåligt plantformat pluggplantan är odlad i kokosfiber och har en rotvolym på 1-1,3 liter. Det innebär att ingen jord kan spolas ur. Detta minskar
VEGETATION FÖR VATTENMILJÖER
108 VEGETATION ÖR VATTENMILJÖER MAXIPLUGGPLANTOR Unikt och tåligt plantformat pluggplantan är odlad i kokosfiber och har en rotvolym på 1-1,3 liter. Det innebär att ingen jord kan spolas ur. Detta minskar
Bävern utrotades från Sverige i slutet av
En bäverpopulations förändring I Sunnemo socken i Värmland inventerades hela bäverstammen under somrarna 1976 och 1977. Biotopval, populationstäthet, födoval och relationer till andra ryggradsdjur undersöktes.
Fenologimanual. instruktioner för växtfenologiska observationer
Fenologimanual instruktioner för växtfenologiska observationer Introduktion Svenska fenologinätverket samlar in observationer av naturens kalender via hemsidan www.naturenskalender.se, appen Naturens kalender
lönn röllika nysört desmeknopp kirskål vildpersilja krypven rödven vårtåtel svalting klibbal kärrkavle ängskavle oxtunga vitsippa gulsippa strätta
Latinskt namn Acer platanoides Acer pseudoplatanus Achillea millefolium Achillea ptarmica Adoxa moschatellina Aegopodium podagraria Aethusa cynapium Agroistis stolonifera Agrostis capillaris Aira praecox
Gräsröjarens effekt på floran i en artrik slåttermark
Gräsröjarens effekt på floran i en artrik slåttermark Svensson, R., Pihlgren, A. och Wissman, J. SLU Centrum för Biologisk Mångfald Uppsala Inledning Att använda gräsröjare med plastlina som slåttermetod
Författare: Maria Pettersson
Rapport December 2001:01 2009 Bevarande av stor tofsäxing på Rådmansö 2007-2009 Författare: Maria Pettersson December 2009 Bevarande av stor tofsäxing på Rådmansö 2007-2009 Utgivningsår: 2009 Mer information
Naturvärden vid Kärnekulla
Naturvärden vid Kärnekulla Habo Naturinvent Gösta Börjeson 2014 Naturvärden vid Kärnekulla Under juni och juli 2014 inventerades gården Kärnekulla med närmaste omgivningar för att bedöma deras naturvärden.
Botanisk inventering av några gräsmarker i Nackareservatet, Stockholms län
Botanisk inventering av några gräsmarker i Nackareservatet, Stockholms län Utförd av: Augusti 2017 Inledning Under två dagar i början av juli månad 2017 gjordes en kärlväxtinventering i totalt fyra utpekade
PM - Inventering av strandnära naturvärden Tillståndsprövning Toresta. NCC Roads AB Reviderad
PM - Inventering av strandnära naturvärden Tillståndsprövning Toresta NCC Roads AB 2014-10-08 Reviderad 2015-06-07 NIRAS Sweden AB Fleminggatan 14 Box 703 75 107 24 Stockholm Org.nr: 556541-2532 Upplaga:
SKÖTSELPLAN ÅRSTASKOGENS BÄCKRAVIN OCH STORÄNGSPARKEN
SKÖTSELPLAN ÅRSTASKOGENS BÄCKRAVIN OCH STORÄNGSPARKEN Årstaviken Bäckravinen Storängsparken Svärdlångsvägen 2007-12-05 1 Bakgrund Årstabäcken har efter restaureringen 2007, då vattenframrinningen i bäckravinen
En översiktlig inventering av floran efter Häsboån. Samt bedömning av konsekvenser vid ändrat flöde. Augusti 2014
En översiktlig inventering av floran efter Häsboån. Samt bedömning av konsekvenser vid ändrat flöde. Augusti 2014 Gamla åfåran Utförd av Biolog Jens Hansen, Järvsö för Ovanåkers kommun genom Fiskevårdstjänst-Peter
Naturvärdesinventering Väg 157 Marbäck
Datum 2014-09-29 Rapport Naturvärdesinventering Väg 157 Marbäck Trafikverket distrikt väst EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon 031-771 87 40 Telefax
Naturvärdesinventering av Klövsjö 5:262
Naturvärdesinventering av Klövsjö 5:262 - med fokus på kärlväxter och fåglar utförd av Ulrika Nordin & Fredrik Jonsson på uppdrag av Bergs kommun, i juni 2016 Inventeringsområdet allmän beskrivning Inventeringsområdet
När jag var liten pojke på 1940-talet
Leka med växter I femtio år har Gösta Olsson samlat på växtlekar. Här är några av dem. Text och foto: GÖSTA När jag var liten pojke på 1940-talet var naturen den självklara lekplatsen. Glasbrukssamhället
Biodiversitetstak i Ekostaden Augustenborg
Biodiversitetstak i Ekostaden Augustenborg Bakgrund Ekostaden Augustenborg har sedan början av 2000-talet varit ett föredöme i hållbar stadsutveckling av befintligt bebyggelse och drivs av MKB. Miljöarbetet
På en fastighet i Bårabygd, drygt halvannan
Effekter av återupptagen hävd på gammal ängsmark i Blekinge I många igenväta ängsmarker har på senare år hävden tagits upp igen. Stefan Lithner ger ett eempel från mellersta Blekinge. TEXT OCH FOTO: STEFAN
Ranunkelväxter. Violväxter. Klockväxter. Många ståndare, många pistiller. Vissa arter saknar foderblad.
Ranunkelväxter Många ståndare, många pistiller. Vissa arter saknar foderblad. Blommor oftast med klart färgade kronblad, ofta gula (hylleblad) Smörblomma, Ranunculus acris Violväxter Hjärtlika blad Blomman
Uppland Vattholma längd Bangyllen - Barbarea vulgaris var. vulgaris Kärrvial - Lathyrus palustris
Uppland Vattholma längd Bangyllen - Barbarea vulgaris var. vulgaris Kärrvial - Lathyrus palustris Gästrikland Ockelbo 6753107 1549722 Bangyllen - Barbarea vulgaris var. vulgaris (bild finns) 6753334 1549776
Biotopkartering vattendrag Löt 20141124 FRIMAN EKOLOGIKONSULT AB
Biotopkartering vattendrag Löt 20141124 FRIMAN EKOLOGIKONSULT AB 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Konsulter Sonia Wallentinus - Conec konsulterande ekologer Hans-Georg Wallentinus - Conec
Florainventering och naturvärdesbedömning av fyra områden i Stenkullen
Florainventering och naturvärdesbedömning av fyra områden i Stenkullen Datum: 23 maj 2012 Beställare: Tyréns (Kontaktperson: Jonas Petersson) Konsult: Melica (Kontaktperson: Åsa Röstell) Text, foton och
PLANTOR FÖR MARKMILJÖER
84 Plantor för markmiljöer PLANTOR FÖR MARKMILJÖER Skandinaviens bredaste sortiment Vi odlar örtpluggplantor från frö och moderplantor med svensk proveniens. Med örtpluggplantor kan du skapa, återskapa
Saltsjöbadens golfbanas högre växter. Kompletterande inventering 2010.
Saltsjöbadens golfbanas högre växter. Kompletterande inventering 2010. 2010-08-17 Anders Svenson Grangärde, 59040 Kisa tel 0494-37022 mobil 0702-928140 0 Sammanfattning Fjolårets inventering av växter
e Härd Kol Lager Kol Härd Fu material Områd Lager Hasselnö kollagen för att kunna dateras Vedart Daterat 1029 Stolphål Hasselnö
Bilaga Sammanställning av samtliga kolprov, 1. Ua 5374. Ua 5375 3. Ua 5376 4. Ua 5377 5. Ua 5655 6. Ua 5836 7. Ua 5837 8. Ua 5838 9. Ua 5839 10. Ua 5840 11. Ua 5841 UA. nr A-nr Rut-id Fynd nr Anläggning,
Plantor för markmiljöer
82 Skandinaviens bredaste sortiment Vi odlar örtpluggplantor från frö och moderplantor med svensk proveniens. Med örtpluggplantor kan du skapa, återskapa eller bevara naturliga miljöer. Man kan komponera
VEGETATIONSBESKRIVNING AV VÄLENOMRÅDETS VÄSTRA DELAR
VEGETATIONSBESKRIVNING AV VÄLENOMRÅDETS VÄSTRA DELAR SYFTE OCH METOD I samarbete och på uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborg och Västra Frölundas naturvårdsförening har undertecknad under våren och
Per-Jansängen (Lillhammarn) i Idenor
Hudiksvall den 16 december 2010, Magnus Andersson Per-Jansängen (Lillhammarn) i Idenor Sedan 2002 har jag och min familj skött om ängen nedanför Per-Jansgården i Idenor (på kommunens mark). De skötta ytorna
UNDERLAG FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄMPERSVIK
HYDROGIS AB Kämpersviks samhälle med del av planområdet avgränsat med rött BIOLOGISK INVENTERING UNDERLAG FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄMPERSVIK TANUMS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV KÄMPERSVIKS HAMN AB NOVEMBER 2004
Exempel på målbeskrivningsplan. Tät flerskiktad bokskog. Tät enskiktad bokskog
Exempel på målbeskrivningsplan En målbeskrivningsplan ska användas som ett stödjande dokument för framtida drift- och underhållsåtgärder. Syftet är att tydliggöra avsikten med planteringarna, att beskriva
Info om Herbariet 2015
Info om Herbariet 2015 I det här hä et hi ar du informa on om Herbariet. Mera info på skolans hemsida h p://www.kokkola.fi/donnerska klicka där på Länkar Från hemsidan kan du ladda ner en miniflora med
Vegetationskartering Högarp
Vegetationsking Högarp Vetlanda kommun, Jönköpings län Meddelande 02:30 2 Vegetationsking Högarp Vetlanda kommun, Jönköpings län Länsstyrelsen i Jönköpings län 2001 Mats Adolfsson och Erik Cronvall Angående
Ängstak om 80 kvadratmeter på Augustenborgs botaniska takträdgård
Ängstak om 80 kvadratmeter på Augustenborgs botaniska takträdgård Bakgrund Augustenborgs botaniska takträdgård är en av världens största demonstrationsanläggningar av gröna tak. På takträdgården finns
Studiematerial och kunskapsmål för skogsbrukets naturvårdskort
1(5) Studiematerial och kunskapsmål för skogsbrukets naturvårdskort I kunskapsprovet för naturvårdskortet mäts kunskaperna i naturhänsyn vid drivnings- och skogsvårdsarbeten. Naturhänsyn i ekonomiskog
sanddyn, sandhed, ljunghed sandhed, ljunghed ljunghed ljunghed, sandhed näringsrika platser, fuktig havsstrand
Svenskt namn åkerfräken ängsfräken ormtunga stensöta majbräken skogsbräken träjon klotgräs bergtall tall en asp vitpil bindvide sälg gråvide sandvide krypvide smalvide pors klibbal vårtbjörk glasbjörk
Makrobotanisk analys. Jens Heimdahl. Inledning. Metod och källkritik. Bilaga 5
Bilaga 5 Makrobotanisk analys. Jens Heimdahl. Inledning Den arkeologiska undersökningen av kvarteret Lyckan genomfördes integrerat med en geologisk och arkeobotanisk undersökning redan i fält. Från kvartärgeologiskt
Historia, kultur, natur och flora i en finnmarksby
Historia, kultur, natur och flora i en finnmarksby Lars-Erik Nilsson, Borlänge Håvbergets by i sydöstra Vansbro k:n och som hör till Nås östra finnmark, ligger på berget Håvbergets sydsluttning 8 km sydost
Apotekaren Knut Fr. Thedenius skriver
Nyupptäckt florainventering i Lillhärdal från 1819 När Sune Zachrisson gick igenom linnélärjungen Carl Peter Thunbergs brevsamling i Uppsala hittade han en lista med växter som noterats i Lillhärdal. Det
Några gamla ängsprovytor från Säterdalssystemet
Några gamla ängsprovytor från Säterdalssystemet Professor Hugo Sjörs, Uppsala Under åren 1948 och 1950 bedrev min hustru Gunnel Sjörs och jag en mindre undersökning av älvbacks- och ravinområden i St.
Kärlväxter i och vid Sörfjärden 1 (12)
Kärlväxter i och vid Sörfjärden 1 (12) Lopplummer Huperzia selago M Revlummer Lycopodium antinum M O Styvt braxengräs Iëtes lacustris I Åkerfräken Equisetum arvense A B C D E F G H I J L M N O Sjöfräken
Växter vid Magle våtmark
Göingebygdens Biologiska Förening 2013-06-09 Växter vid Magle våtmark (EN FÖRTECKNING ÖVER DE VÄXTER SOM OBSERVERATS SEDAN MAGLE VÅTMARKS TILLKOMST ÅR 1995) (utg. = sannolikt utgången) (TH = Tord Holm)
Ängsvegetation. Fördelar med ängsvegetation. Med våra system för ängsvegetation kan en naturlig miljö snabbt skapas.
76 Torräng anlagd med ängsfrö 8 år efter sådd. Var kan ängsvegetation användas? kan användas i flera olika miljöer. Det finns ängstyper för allt från torra och branta slänter till fuktiga och flacka ytor.
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z AA AB AC AD AE AF AG AH AI AJ AK AL AM AN AO AP AQ AR AS AT AU svenskt namn latinskt namn
0 0 0 0 0 0 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z AA AB AC AD AE AF AG AH AI AJ AK AL AM AN AO AP AQ AR AS AT AU svenskt namn latinskt namn v 0 0 v 0 v s 0 silvergran Abies alba asklönn Acer
Så fungerar det i praktiken- MKBs gröna takresa. Maria Nilsson
Så fungerar det i praktiken- MKBs gröna takresa Maria Nilsson 2015-05-27 MKBs gröna tak Totalt 164 tak äldsta ca 15 år -miljöhus, cykelgarage, bostadshus Mycket begr. underhåll över tid -Ca hälften inventerades
DET SOM VÄXER - EN LÄTTÖVERSKÅDLIG SAMMANFATTNING. DEL
A al, gråal liejbbe jb Alnus incana asp suhpe b Populus tremula B björk (glasbjörk och soahke g Betula pubescens och vårtbjörk) Betula pendula ~ Betula verrucosa björkticka sváhppa hp Piptoporus betulinus
Hans Göransson hade redan analyserat
Florans förändring i södra Östergötland 1972 1998 Alf Oredsson och hans medarbetare har inventerat trakten kring Striern i Kindabygden i södra Östergötland med 26 års mellanrum. Många arter har blivit
Gräsröjaren bättre än sitt rykte!
Gräsröjaren bättre än sitt rykte! Att använda gräsröjare med plastlina som slåttermetod har under lång tid setts med oblida ögon av naturvårdare och är oftast förbjudet när det gäller skötseln av värdefulla
Naturvärdesinventering Otterbäcken
Datum Rev 2013-10-30 Rapport Naturvärdesinventering Otterbäcken Korsningsåtgärd Väg 26, Gullspångs kommun Trafikverket Investering distrikt väst EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg Besöksadress
Info om Herbariet 2017
Info om Herbariet 2017 I det här hä et hi ar du informa on om Herbariet. Mera info på skolans hemsida h p://www.kokkola.fi/donnerska klicka där på Länkar Från hemsidan kan du ladda ner en miniflora med
Bengt Stridh. Revision 2011-02-26
Botaniska Föreningen i Västmanlands län (BFV) 1 Inventering av kärlväxtfloran i Västmanlands län Årsrapport 2010 Bengt Stridh. Revision 2011-02-26 Mål Styrgruppen (Bengt Stridh, Christina Flint Celsing
blomstrande gobeläng växtlista
Projektet Towards sustainable lawns bedrivs med medel från SLU Klimatfond blomstrande gobeläng För närvarande utgör konventionalla gräsmattor en dominerande del av utomhusmiljön på campus Ultuna. Skötseln
Projekt Falbygden. Blommor, träd, bryn och igenväxning hjälp att bedöma värdetillägg
Projekt Falbygden Blommor, träd, bryn och igenväxning hjälp att bedöma värdetillägg Version 2017 Signalblommor Två värdenivåer: 5-9 arter eller minst 10 arter. Om det finns en rödlistad eller hotad art
Inventering av växtlighet i sumpar på norra Hisingen i Göteborgs kommun 2011
Inventering av växtlighet i sumpar på norra Hisingen i Göteborgs kommun 2011 Rapport 2012:3 Inventering av växtlighet i sumpar på norra Hisingen i Göteborgs kommun 2011. Park- och naturförvaltningen, Göteborgs
Prokaryota (Cyanobakterier=blågrönalger)* Eukaryota (Svampar)* (Alger)** (Lavar)* Mossor Kärlväxter - Sporbärande växter - Fröväxter - Nakenfröiga
Organismvärlden/Växtriket Prokaryota (Cyanobakterier=blågrönalger)* Eukaryota (Svampar)* (Alger)** (Lavar)* Mossor Kärlväxter - Sporbärande växter - Fröväxter - Nakenfröiga växter - Gömfröiga växter *
Info om Herbariet 2018
Info om Herbariet 2018 I det här häftet hittar du information om Herbariet. Mera info på skolans hemsida http://www.kokkola.fi/donnerska klicka där på Länkar Från hemsidan kan du ladda ner en miniflora
Naturinventering av delgeneralplaneområdet för Kackur-Sämskar i Larsmo kommun
Naturinventering av delgeneralplaneområdet för Kackur-Sämskar i Larsmo kommun Mattias Kanckos Oktober 2013 Huvudsjövägen 411 GSM: 050-5939536 68840 Lappfors info@essnature.com Finland Innehållsförteckning
Färdig Ängsmatta Örtpluggplantor Ängsfröblandningar. Sidan 74 Sidan 76. Sidan 78
72 Var kan ängsvegetation användas? kan användas i flera olika miljöer. Det finns ängstyper för allt från torra och branta slänter till fuktiga och flacka ytor. Ängar kan anläggas på exempelvis torra och
Projekt Falbygden. Blommor, träd, bryn och igenväxning hjälp att bedöma värdetillägg
Projekt Falbygden Blommor, träd, bryn och igenväxning hjälp att bedöma värdetillägg Version 2018 Signalblommor Två värdenivåer: 5-9 arter eller minst 10 arter. Om det finns en rödlistad eller hotad art
Tidskrift/serie Odlaren. Förbundet organisk biologisk odling. Redaktör Lund A. Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 1 Författare Lund A.
Bibliografiska uppgifter för Håll undan ogräsen Tidskrift/serie Odlaren Utgivare Redaktör Lund A. Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 1 Författare Lund A. Huvudspråk Förbundet organisk biologisk odling Svenska
Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun
Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Uppdraget På uppdrag av förvaltningschef Birgitta Johansson, miljö- och byggförvaltningen på Gagnefs kommun, utfördes den 7 juli
Färdig Ängsmatta Örtpluggplantor Ängsfröblandningar SIDAN 76 SIDAN 78 SIDAN 80
74 Ängsvegetation ÄNGSVEGETATION Var kan ängsvegetation användas? Ängsvegetation kan användas i flera olika miljöer. Det finns ängstyper, allt från torra och branta slänter till fuktiga och flacka ytor.
Bilaga 10. Makrofossilanalys
Bilaga 10. Makrofossilanalys Av Håkan Ranheden, UV Makrofossilanalyser Under fältarbetet vid Björkgärdet insamlades makrofossilprover som en del i ett försök att ge en bild av närmiljön och vilka resurser
Urtica dioica Galium verum Lotus corniculatus Medicago satival Planlago lanceolata Veronica chamaedrys Thymus serpyllum Phragmites communis Rosa
138 Edvard Sylvin Tab. l..fynduppgifter frin Sverige fiir gallmyggor. med pavisad ftirekomst pfl-olands alvar. - OA : Olands alvar. OB : 6tanO exkl. alvar. A = publicerad(e) uppgift(er), inget material
Översiktlig naturinventering av naturområde vid Uttrans sjukhus
Översiktlig naturinventering av naturområde vid Uttrans sjukhus Kattfot Antennaria dioica 2008 Richard Vestin Översiktlig naturinventering av naturområde vid Uttrans sjukhus 2008-02-29 av Richard Vestin
Cykelhyllningen. - ett mobilt grönt cykeltak. melica
Cykelhyllningen - ett mobilt grönt cykeltak melica uppgiften Arbetet inom projektet BiodiverCity har genomförs i tre steg. Steg 3 innehåller spridning av kunskap till övriga i branschen genom seminarie-,
ÄNGSFRÖER & ÄNGSPLANTOR. Vildinsamlade och odlade i Sverige. Pratensis AB
ÄNGSFRÖER & ÄNGSPLANTOR Vildinsamlade och odlade i Sverige Pratensis AB 1 2 4 3 5 6 3 Välkommen till PRATENSIS! Svenska ängsfröer, ängsplantor och ängsrådgivning En blomsteräng blommar, doftar och lever.
På väg upp mot Kilsbergen i kanten av. Ett blomsterrike på Latorpsplatån
Ett blomsterrike på Latorpsplatån Inför ombyggnaden av E18 väster om Örebro fälldes skogen och under några korta månader tog växtligheten fart i en sista blomstring innan sprängsten och asfalt fick täcka
I årskurs 8 arrangeras ett växtförhör där de 30 växterna ingår. Elever gör förhöret oberoende av hur många växter de samlat.
Ådalens skola Varför gör vi ett eget herbarium? Eleverna i åk 7 samlar växterna och gör ett eget herbarium för att öka artkännedomen om de vanligaste växterna i vår omgivning. Samtidigt underlättas inlärningen
INFORMATION OM FINSKA VILDA VÄXTERS ANVÄNDNINGSHISTORIA SOM LIVSMEDEL (18.6.2014, uppdaterad 22.6.2015)
INFORMATION OM FINSKA VILDA VÄXTERS ANVÄNDNINGSHISTORIA SOM LIVSMEDEL (18.6.2014, uppdaterad 22.6.2015) I denna tabell har sammanförts information om de viktigaste finska vilda växterna och växtdelarna
Inventering av kärlväxtfloran i Västmanlands län Årsrapport 2009 Bengt Stridh. Revision
Botaniska Föreningen i Västmanlands län (BFV) 1 Inventering av kärlväxtfloran i Västmanlands län Årsrapport 2009 Bengt Stridh. Revision 2010-03-21 Exkursioner Under året har utflykter gjorts för gemensam
Granskning av kärlväxtfynd i Västmanlands län
Granskning av kärlväxtfynd i Västmanlands län Studiecirkel våren 2012 Träff 2 Deltagare Mål Kända taxa Resedaväxter- Gentianaväxter Rapportering i Artportalen Vilka ska koordinatsättas Arter att dokumentera
Flintabacken. En skyddsvärd sandstäpp. Inventeringsmetodik 15 hp HT Studenter som inventerat och författat rapporten
Flintabacken En skyddsvärd sandstäpp Studenter som inventerat och författat rapporten Nilsson, Caroline Paulsson, Ramona Welin, Catarina Nilsson, Joakim Paulsson, Christian Hessel, Rebecca Handledare Ola
Slutna delar med fuktig lövblandskog. Öppen torräng
INVENTERING AV FALSTERBO STADSPARK Sommaren 2011 av Stina Höglund Landskapsarkitektspraktikant Bakgrund På uppdrag av Lisa Sundgren Stadsträdgårdsmästare på Vellinge kommun har en inventering tagit plats
Område 9: Stora ekhagmarken. Allmänt. Läge. Topografi. Geologi. Natur
Område 9: Stora ekhagmarken Allmänt Läge Område 9 utgörs av en stor ekhagmark. Den ligger ca 250 meter öster och sydost om Tinnerö rundloge, som syns bra från området. Området är ca 100 meter brett öst-västligt
Rapport över vegetationstyper runt Varnumsvikens inre del.
Rapport över vegetationstyper runt Varnumsvikens inre del. Utförd av Pontus Edquist, Åke Klaveness och Lars Lönnhag 2000 2001 2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning. sid. 3 2. Inledning. sid. 4 3. Beskrivning
Naturinventering av detaljplaneområdet för Lilla Tjuvören i Larsmo kommun
Naturinventering av detaljplaneområdet för Lilla Tjuvören i Larsmo kommun Mattias Kanckos Oktober 2014 Huvudsjövägen 411 GSM: 050-5939536 68840 Lappfors info@essnature.com Finland Innehållsförteckning
Inventering av kärlväxter i Gräfsnäs kulturreservat 2011
Inventering av kärlväxter i Gräfsnäs kulturreservat 2011 Inventeringen påbörjades i maj 2011 och är under arbete. Det ursprungliga syftet var att se om det fanns kvarstående arter ifrån den tiden då Gräfsnäs
Hovranområdets vattenvegetation
Hovranområdets vattenvegetation Lennart Bratt Hovranområdet, d v s sjön Hovran med lagunsjöarna Amungen, Svinesjön, Flinesjön, Fatburen och Trollbosjön utpekades nyligen som ett s k CW-område - ett våtmarksområde
Rapport Gruvstadsparken, Kiruna stad
Gruvstadsparken Kiruna 1 (11) Rapport Gruvstadsparken, Kiruna stad Sundsvall 2008-10-28 Reviderad 2008-11-03 Projektnamn: Gruvstadsparken Uppdragsnummer: 218629 Tyréns AB Infra Nord Granskad av Andreas
Bedömning av flora och fauna i åtta nyanlagda dagvattendammar i Falkenberg 2009
Bedömning av flora och fauna i åtta nyanlagda dagvattendammar i Falkenberg 2009 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metoder... 3 Resultat... 6 Tidigare inventeringar... 6 Dagvattendamm nr 18:2 Torsholm 2...
Fältskiktsarter i naturlika planteringar - vilka råd kan ekologer ge?
Fältskiktsarter i naturlika planteringar - vilka råd kan ekologer ge? Anna Jerleke 2009 Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU 15 hp Författare: Titel: Program/utbildning: Examen: Huvudområde: