Aulan i Undervisningshuset Campus Ultuna, registrering och föreläsning

Transkript

1 Praktisk information Konferensdagar: 4-5 november 208 Plats: Campus Ultuna SLU, 7 km söder om Centrala Uppsala Aulan i Undervisningshuset Campus Ultuna, registrering och föreläsning (adress: Almas Allé 0) Loftet (Duhrevägen 8) Posterutställning, föreläsningar Konferenssekretariat Onsdag 4 november 9-4:30 Torsdag 5 november 8-0:30 Posterutställning Loftets stora sal (Duhrevägen 8). Postrarna kommer att vara framme hela tiden under konferensen. Vänligen var på plats i god tid vid din poster innan postersessionens början. 4 november: upphängning från kl. 9:00 5 november: nertagning senast kl.5:00 Lunch och kaffe Registreringskaffe den 4 november serveras i foajén i undervisningshuset och i Loftets stora sal i övrigt. Se program för tider och plats. Lunch serveras i Ultuna restaurangen, ni har reserverade platser. Ni som har lämnat önskemål om specialkost, meddela det till serveringspersonalen. Kaffe och lunch ingår i registreringsavgiften. Namnskylten är din kaffebiljett och lunchbiljett, så använd den väl synlig under hela tiden. Konferensmiddag Norrlands Nation 4 november 8:30 Konferensmiddagen serveras på Norrlands Nation kl.8:30 (adress: Västra Ågatan 4). Middagen bokas i förväg vid anmälan. Ni som har lämnat önskemål om specialkost, meddela det till serveringspersonalen. Namnskylt Namnskylten ger dig tillgång till föreläsningar, kaffe, lunch och middag. Den skall bäras väl synlig under hela tiden på konferensen.

2 Bussbiljett UL bussar Om du har anmält att du vill ha en bussbiljett, får du den vid registreringen. WIFI Om du är SLU-anställd kan du använda din vanliga internetanknytning. Om du inte är SLUanställd får du en personlig kod via sekretariatet. Säkerhet Undervisningshuset och Loftet är en öppen lokal för studenter, anställda och besökare som rör sig fritt. Vänligen lämna inte värdesaker utan tillsyn. Under natten låses lokalerna. Kom ihåg att ta med dina ytterkläder när du lämnar lokalerna. Lokal transport i Uppsala Konferensen äger rum på Undervisningshuset på Campus Ultuna som ligger 7 kilometer söder om Uppsala centrum. Buss nr 4, 00 och 0 går mellan Resecentrum och Ultuna. Gatuadressen är Almas allé 0 men gå av bussen vid "Campus Ultuna", Almas Allé och följ våra skyltar från hållplatsen till Undervisningshuset. Taxi Uppsala Taxi Adress Almas Alle 0, alt Loftet Duhrevägen 8 Taxi Kurir Taxi 020 Uppsala Konferenssekretariat: Akademikonferens Box Uppsala Tel: vaxtskyddskonferens208@slu.se

3 4-5 November 208 PROGRAM Onsdag 4 november 9.00 Registering med fika Undervisningshuset Posteruppsättning Loftets stora sal 0.00 Inledning Aulan Annika Åhnberg, moderator 0.05 Välkomna Erik Fahlbeck, vicerektor för samverkan, SLU 0.5 Inledningstal Lennart Nilsson, ledamot i LRF:s riksförbundsstyrelse 0.40 Challenges in future weed management Bärbel Gerowitt, Universität Rostock Climatic change and forest pests in Fennoscandia Pekka Niemelä, Helsingsfors Universitet Advances in spraying application today and in near future Nils Bjugstad, Norges miljø- og biovitenskaplige universitet.55 Information 2.00 Lunch Ultunarestaurangen och posterutställning Loftets stora sal

4 Session. Epidemiologi och prognos Aulan Session 2. Ny teknik Loftets hörsal 3.30 Ny klon av Phytophthora upptäckt i Sverige - blir potatisbladmögel mer svårbekämpat? Lina Sjöholm, SLU 3.45 Genotypisk diversitet och reproduktions biologi hos svampen Thekopsora areolata orsakande grankotterost Åke Olson, SLU 4.00 Ökande problem med bönsmyg i åkerböna Lina Norrlund, Jordbruksverket 4.5 Kunskapsbaserat växtskydd i praktiken - vilka faktorer spelar roll för lantbrukares beslutsfattande om växtskyddsåtgärder? Helena Nordström Källström, SLU 3.30 Sensorbaserad ogräskontroll norska resultat Therese With Berge, NIBIO Norsk institutt for bioøkonomi 3.50 Nanotechnology for plant protection Vadim Kessler, SLU 4.0 Detektion av virusinfekterade potatisplantor Tobias Lindblom, SLU 4.30 Fika Loftets stora sal Session 3. Hållbar användning av växtskyddsmedel Aulan Session 4 Nya skadegörare och ogräs Loftets hörsal 5.00 Presentation av fokusgrupp Lågriskmedel i växtskyddet Åsa Lankinen, SLU 5.05 Effekter på svenskt jordbruk och trädgårdsproduktion av glyfosatförbud Per Widén, Jordbruksverket 5.30 Hinder för ökad användning av alternativa växtskyddsmedel Mats Allmyr, KEMI 5.50 Fungicidresistens i vete och korn i Sverige Gunilla Berg, Jordbruksverket 6.05 Herbicidresistens aktuell situation och motåtgärder Rikard Andersson, Jordbruksverket 5.00 Presentation av fokusgrp "Diagnostik, övervakning och riskhantering" Åke Olson, SLU 5.05 Vad innebär den nya lagstiftningen om karantänskadegörare? Karin Nordin, Jordbruksverket 5.20 Är svartrosten tillbaka på allvar? Anna Berlin, SLU 5.35 Liten granbarkborre ny skadeinsekt som sprider sig i Sverige Martin Schroeder, SLU 5.50 Phytophthora-skador i sydsvenska lövskogar från gener till landskap Johanna Witzell, SLU 6.05 Nya typer av potatisvirus Y har blivit vanliga i Sverige Anders Kvarnheden, SLU 8.30 Konferensmiddag på Norrlands nation

5 Torsdag 5 november Session 5. Viltskador i skog, åker och trädgård Aulan 8.30 Vildsvinsskador kostnader och praktiska motåtgärder Anders Wetterin, LRF 8.45 Möjligheter och begränsningar med anpassade skogsbruksmetoder för minskade betesskador på tall Märtha Wallgren, Skogforsk 9.00 Betande fåglar i jordbruket - hur kan forskningen bidra till effektivare förvaltning och färre konflikter? Lovisa Nilsson, SLU 9.5 Restprodukter från skogsindustrin för behandling mot vinterbete av älg Matilda Lindmark, Mittuniversitetet Session 6. Biologisk bekämpning Loftets hörsal 8.30 Biologisk bekämpning av rotsjukdomar i tomat Hanna Friberg, SLU 8.45 New techniques for control of the invasive Drosophila suzukii fly Paul Becher, SLU 9.00 Appliceringsteknik för biologiska växtskyddsmedel Klara Löfkvist, RISE 9.5 Biological control of plant-parasitic nematodes in carrot and wheat by the fungus Clonostachys rosea Mudassir Iqbal, SLU 9.30 Fika Loftets stora sal Session 7. Växtförädling Aulan 0.00 Breeding for IPM to boost sustainable crop protection in Europe Jay-Ram Lamichhane, INRA, Frankrike 0.25 Grogrund presentation av nytt kompetenscentrum för växtförädling Eva Johansson, SLU 0.40 Havrebladlusresistens från vildkorn till odlat korn utveckling av växtmaterial under mer än 25 år Inger Åhman, SLU 0.55 Resistens- och sensitivitetsgener i potatis Marit Lenman, SLU.0 Resistens mot fruktträdskräfta i äpple Larisa Gustavsson, SLU.25 Integrerad bekämpning av klumprotsjuka i höstraps med resistenta sorter Ann-Charlotte Wallenhammar, Hushållningssällskapet.40 Can plant resistance affect biological control? Daniela Weber, SLU 2.00 Lunch Ultunarestaurangen

6 Session 8. Integrerade växtskyddsstrategier i jordbruk Aulan 3.00 Presentation av fokusgrupp "Växtskydd i spannmålsgrödor" Paula Persson, SLU 3.05 Presentation av fokusgrupp "Raps och andra avbrottsgrödor som strategiskt fokus" Mattias Larsson, SLU 3.0 Framtidens växtskydd baserad på ekologisk kunskap och tekniska lösningar Velemir Ninkovic, SLU 3.30 Bildning av groningsvila och konsekvenser för integrerad bekämpning av renkavle Alexander Menegat, SLU 3.45 Integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps Ola Lundin, SLU 4.00 Interaktioner mellan daggmaskar, mykorrhiza och nematoder för ett hållbart jordbruk Maria Viketoft, SLU Session 9. Integrerade växtskyddsstrategier i trädgårdsbruk Loftets hörsal 3.00 Presentation av fokusgrupp Växtskydd i rot- och knölgrödor Erland Liljeroth, SLU 3.0 Växtskydd i ekologisk produktion en grund för IPM. Kartläggning av växtskyddsstrategier och användning av växtskyddsmedel i ekologisk produktion i Sverige. Klara Löfkvist, RISE 3.30 Challenges in developing sustainable IPM tools Marco Tasin & Daniel Amby, SLU 3.45 Bekämpningsstrategier med miniträda och avbrottsgrödor i en ekologisk växtföljd David Hansson, SLU 4.00 Biologiskt växtskydd Från enkla lösningar till komplexa strategier Johanna Jansson, Jordbruksverket Session 0. Integrerade växtskyddsstrategier i skogsbruk Sal K 3.00 Framtidens skogsskydd om att tänka nya och hela tankar Christer Björkman, SLU 3.20 Skogsbruk och viltskador Peter Christofferson, Holmen Skog 3.35 Skogsträdsförädling för resistens vilka är möjligheterna och hur långt har vi kommit? Jan Stenlid, SLU 3.50 Utmaningar för dagens viltförvaltning ur ett social-ekologiskt perspektiv Sabrina Dressel, SLU 4.05 Dagens och framtidens utmaningar i skogsplantodling Niklas Borgh, SCA Skog AB

7 4.20 Fika Loftets stora sal 4.50 Paneldiskussion: Aulan Från idé till tillämpning hur skapar vi snabbare spår? Paneldeltagare: Erik Fahlbeck, SLU Per Frankelius, Linköpings Universitet Margareta Hökeberg, SLU Erik Bertholtz, Lantmännen Göran Nordlander, SLU Agneta Sundgren, LRF Turid Sundin Carlsson, SLU Holding Moderator: Annika Åhnberg Avslutningsord Håkan Henriksson, Jordbruksverket

8 Innehåll Challenges in future weed management Bärbel Gerowitt... 0: Agricultural and forest insect pests and climate change Pekka Niemelä... 0:2 Advances in pesticide application now and in near future Nils Bjugstad... 0:3 Hur påverkar ett populationsskifte hos Phytophthora infestans bekämpningen av bladmögel? Lina Sjöholm... : Genotypic diversity and reproductive biology of Thekopsora areolata, the causal agent of cherry spruce rust Åke Olson... :2 Ökande problem med bönsmyg i åkerböna Lina Norrlund... :3 Kunskapsbaserat växtskydd i praktiken vilka faktorer spelar roll för lantbrukares beslutsfattande om växtskyddsåtgärder? Helena Nordström Källström... :4 Sensor-basert ugraskontroll Therese With Berge... 2: Nanotechnology for Plant Protection Vadim G. Kessler... 2:2 Detektion av PVY i potatisplantor med hjälp av infraröd teknik Tobias Lindblom... 2:3 Delrapport från fokusgruppen om lågrisk-medel i växtskyddet Åsa Lankinen... 3: Effekter på svenskt jordbruk och trädgårdsproduktion av ett glyfosatförbud Per Widén... 3:2 Hinder för ökad användning av alternativa bekämpningsmedel Mats Allmyr... 3:3 Fungicidresistens i vete och korn i Sverige Gunilla Berg... 3:4 Herbicidresistens aktuell situation och motåtgärder Rikard Andersson... 3:5 Focus group on Diagnosis, Monitoring and Risk Management in Future Plant Protection Åke Olsson... 4: Vad innebär den nya lagstiftningen om karantänskadegörare? Karin Nordin... 4:2 Nya utbrott av svartrost i vete och korn: Är den fruktade sjukdomen här för att stanna? Anna Berlin... 4:3 Liten granbarkborre ett exempel på en ny skadeinsekt som sprider sig i Sverige Martin Schroeder... 4:4 Phytophthora-damage in southern Swedish deciduous forests from genes to landscape Johanna Witzell... 4:5

9 Nya typer av potatisvirus Y har blivit vanliga i Sverige Anders Kvarnheden... 4:6 Vildsvinsskador kostnader och praktiska motåtgärder. Anders Wetterin... 5: Möjligheter och begränsningar med anpassade skogsbruksmetoder för minskade betesskador på tall Märtha Wallgren... 5:2 Common cranes in agricultural landscapes-how can research contribute to more effective crop damage prevention and to mitigate conservation conflicts? Lovisa Nilsson... 5:3 Att använda restprodukter från skogsindustrin för behandling mot vinterbete av älg Matilda Lindmark... 5:4 Biologisk bekämpning av rotsjukdomar i tomat Hanna Friberg, Kristina Homman... 6: Research and development of new techniques for control of the invasive Drosophila suzukii fly Paul G. Becher... 6:2 Appliceringsteknik för biologiska växtskyddsmedel Klara Löfkvist... 6:3 Biological control of plant-parasitic nematodes in carrot and wheat by the fungus Clonostachys rosea Mudassir Iqbal... 6:4 Breeding for IPM to boost sustainable crop protection in Europe Jay-Ram Lamichhane... 7: SLU Grogrund centrum för växtförädling av livsmedelsgrödor Eva Johansson... 7:2 Havrebladlusresistens från vildkorn till odlat korn utveckling av växtmaterial under mer än 25 år Inger Åhman... 7:3 Resistens och sensitivitetsgener i potatis Marit Lenman... 7:4 Resistance to European canker in apple: plant tests for assessment of cultivar differences in genetically diverse germplasm Larisa Garkava-Gustavsson... 7:5 Integrerad bekämpning av klumprotsjuka- avgörande för hållbar höstrapsproduktion Ann-Charlotte Wallenhammar... 7:6 Plant Resistance Ecology Can plant resistance affect biological control? Daniela Weber... 7:7 SLU Fokusprojekt Växtskydd i spannmålsgrödor Paula Persson... 8: Fokusgrupp: Raps och andra avbrottsgrödor Mattias Larsson... 8:2 Från ekologi till teknologi för framtidens växtskydd Velemir Ninkovic... 8:3 Bildning av frögroningsvila och konsekvenser för integrerad bekämpning av renkavle Alexander Menegat... 8:4

10 Integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps Ola Lundin... 8:5 Interaktioner mellan daggmaskar, mykorrhiza och nematoder för ett hållbart jordbruk Maria Viketoft... 8:6 Focus group: Plant protection in root and tuber crops Erland Liljeroth... 9: Växtskydd i ekologisk produktion en grund för IPM Klara Löfkvist... 9:2 Challenges in developing sustainable IPM tools Daniel Amby... 9:3 Bekämpningsstrategier med miniträda och avbrottsgrödor i en ekologisk växtföljd David Hansson... 9:4 Biologiskt växtskydd Från enkla lösningar till komplexa strategier Johanna Jansson... 9:5 Framtidens skogsskydd om att tänka nya tankar Christer Björkman... 0: Skogsbruk och viltskador Peter Christoffersson... 0:2 Resistensforskning mot skogssjukdomar Jan Stenlid... 0:3 Utmaningar för dagens viltförvaltning ur ett social-ekologiskt perspektiv Sabrina Dressel... 0:4 Postrar Växtskyddsrådet för ett hållbart växtskydd i Sverige Mats Allmyr... : Diflufenikan luring i vattenmiljön Rikard Andersson... :2 SpotIT ett IT-baserat verktyg för integrerat växtskydd Björn Andersson... :3 Elektrisk bekämpning av ogräs Lars Andersson... :4 Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder Hanna Friberg... :5 Systematisk karta över litteratur för att hitta uthålliga strategier mot växtsjukdomar i fält i Sverige Anna Berlin... :6 Enheten för riskvärdering av nya växtskadegörare Niklas Björklund... :7 Identifiering av nya växtskadegörare kopplade till handeln med prydnadsväxter som kan utgöra ett hot mot nordiska barrskogar Johanna Boberg... :8 Ny genomesekvensering av Clonostachys rosea påvisar expansion av membrantransportörer för fungicidresistens för biologisk bekämpning Martin Broberg... :9

11 Performance of the tree-killing bark beetles Ips typographus and Pityogenes chalcographus in non-indigenous lodgepole pine and their historical host Norway spruce Dragos Cocos... :0 Samspel mellan växter minskar bladlusangrepp i sortblandningar Iris Dahlin... : The fruit canker fungus Neonectria ditissima - apple pathosystem Kerstin Dalman... :2,5 miljoner växtskyddsgraderingar finns tillgängligt i Växtskyddcentralens uppdaterade varningsdatabas Alf Djurberg & Anders Arvidsson... :3 Matpotatis och torrfläcksjuka Att spruta eller inte spruta? Det är frågan! Eva Edin... :4 Plattform växtskydd vid SLU Katja Fedrowitz... :5 Biodiversitet i frilandsodling Elisabeth Ögren & Sara Furenhed... :6 SLU:s Kompetenscentrum för biologisk bekämpning - version 2.0 Mattias Jonsson... :7 Fusarium-svampar och mykotoxiner i stråsäd Ida Karlsson... :8 The behavioural response of Drosophila suzukii to fermentation products Isabella Kleman... :9 Miljöövervakning av växtskyddsmedel i svenska ytvatten trender under 5 år Jenny Kreuger... :20 Växtskyddscentralen för ett effektivt och hållbart växtskydd Anders Lindgren... :2 Analys av rotgallnematoder i jord med ny DNA-metod Zahra Omer... :22 Occurrence and parasitation of Bruchus rufimanus in faba bean fields (Vicia faba) in southern Sweden Chloë Raderschall... :23 Sommarmellangrödor snärjer ogräsen Sven-Erik Svensson... :24 Plant protection on the era of climate change Salme Timmusk... :25 Detektion av askosporer av Sclerotinia sclerotiorum med realtids- PCR ett viktigt verktyg för att förstå utvecklingen av bomullsmögel i höstraps Ann-Charlotte Wallenhammar... :26 Tidpunkten påverkar samspelet mellan frilevande nematoder och groddbrännesvampen och effekten på potatisskörden Maria Viketoft... :27

12 Challenges in future weed management Bärbel Gerowitt University of Rostock, Faculty of Agricultural and Environmental Sciences, Germany. Weeds cause crop losses - if left uncontrolled they severely limit productivity. Nevertheless on arable fields, arable weeds are the sole spontaneous contribution to plant diversity. Managing weeds in arable systems has to navigate between these two poles this is the major challenge about the objectives, the weeds themselves. In Europe the view on weeds is shaped by the agricultural history, the high share of arable land, the current national and EU policies and public perceptions. Determined by the objective of controlling weeds while maintaining diversity, challenges concerning the methods are obvious. The careless use of herbicides of course only those which have passed the registration process and within their legal restrictions - is very probably coming to an end. Reasons lay in environmental and human health reasons. However, the strongest power currently rises from the build-up of spontaneous resistance in weeds. A simple general framework how weed diversity and weed management is connected in cropping systems will be introduced. 0:

13 Agricultural and forest insect pests and climate change Pekka Niemelä University of Turku, Biodiversity Unit. Finland. Review of documented climate change responses of 3 globally most severe insect pests in agriculture and forestry indicate complex responses to climate change. Most of the selected species show at least one response affecting their severity as pests, including changes in geographic range, population dynamics, life history traits and trophic interactions. The agricultural pests show more diverse and generally weaker responses to climate change than the forest pests. However, the agricultural pests seem to increase more in detrimental ecological impact than do the forest pests. Interestingly, c. 60% of the species show responses of reduced potential impacts as pests under ongoing climate change. The documented variation in responses indicates that efforts to mitigate climate change effects must target individual species, taking into account the complex ecological and evolutionary mechanisms underlying their responses. 0:2

14 Advances in pesticide application now and in near future Nils Bjugstad Norges miljø- og biovitenskaplige universitet, Fakultet for realfag og teknologi Equipment for spraying application have gone through a huge development during the last 20 years, especially considering operator safety, drift reduction, adaption of spray volume and spray quality as well as being an important tool in precision farming. Some examples are parallel tracking combined with GNSS adjusted section control, automatic boom control and GIS based site-specific dosage of pesticides. The most common understanding of precision farming of today is the use of a temporal and spatial treatment of areas in the field due to their specific needs regarding growth conditions, yield optimization and environmental aspects. Spraying application plays an important role in Agriculture 4.0 due to increased digitalization and use of sensors, IoT and treatment of single plants or even single leaves. In the future the crop may be scanned 24/7 by the use of sensors and imaging all over the field with improved resolution. The use of VR and 4D imaging technology will further increase the use and quality. We have only seen the beginning of this process in agriculture. More exactly and increased number of sensors, big data, data cloud storage and networking and interaction from different farms linked to proper software and analysis will make it possibly to detect pest attack at an initiating stage before visually seen and only in the first, early small locations. This makes it possibly to keep the amount of pests on a low level. The use of satellites, drones and robots will be able to scout the crop more frequently. New application concepts e.g. special nozzles attached to robots may apply only affected leaves. Compared with a conventional broadcast application of today, the amount by this method may be reduced up to 99% and still obtain the similar biological efficacy. Simultaneously, the environmental risk will be reduced in the same range. The use of agricultural field robots equipped with imaging systems and adapted hoes may also make mechanical weeding more precisely and powerful in an IP system than by conventional methods. Spraying application even in near future should be able to significantly lower the amount of pesticides due to several and better sensors, improved imaging systems and more adapted equipment for spatial and temporal application in the field. Examples of different applications and solutions will be shown in the presentation. 0:3

15 Hur påverkar ett populationsskifte hos Phytophthora infestans bekämpningen av bladmögel? Lina Sjöholm & Björn Andersson Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, Sveriges lantbruksuniversitet Box Uppsala E-post: Potatisbladmögel som orsakas av oomyceten Phytophthora infestans är en av de mest förödande växtsjukdomarna i världen. I Europa kännetecknas patogenpopulationen av aggressiva kloner (individer av samma genotyp). Vissa av dessa har funnits i tiotals år, men nya kloner etablerar sig kontinuerligt. Dessa förändringar följs genom en årlig sameuropeisk kartläggning i Euroblightnätverket ( Under tidigare kartläggningar har de kloner som är vanligt förekommande i övriga Europa hittats i Norden. Dessa kloner har dock aldrig lyckats etablera sig och under de sista decennierna har vi i Norden haft en unik bladmögelpopulation med sexuell reproduktion, en hög genotypisk diversitet och oosporer som en viktig infektionskälla. Den här situationen har nu förändrats. År 203 hittades en ny klon av Phytophthora infestans, (den patogen som orsakar bladmögel) i Danmark. Denna klon hittades bara i Danmark fram till 205, men 206 hittades den i enstaka fall i Norge och Sverige. År 207 visade kartläggningen att den nu är etablerad i Skåne men har även hittats i Dalarna. Att den här klonen har lyckats etablera sig tyder på att den är aggressivare än de gamla sexuella populationerna av bladmögel som vi har haft i Sverige. Det pekar också på att den är aggressivare än de kloner som dominerar i Europa som har hittats i Norden men aldrig etablerat sig. Optimerade bekämpningsstrategier mot bladmögel i potatis är viktiga delar i en uthållig och miljömedveten svensk potatisodling. Den nu etablerade klonen kan ha egenskaper som har direkt effekt på sjukdomsresistensen hos potatissorter, möjligheten att bestämma risken för angrepp med prognosmodeller och effektiviteten hos olika växtskyddsprodukter. :

16 Genotypic diversity and reproductive biology of Thekopsora areolata, the causal agent of cherry spruce rust Åke Olson, Hernán Capador, Juha Kaitera 2 & Berit Samils Department of Forest Mycology and Plant Pathology, Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala; 2Natural Resources and Bioproduction, Natural Resource Institute Finland ake.olson@slu.se Swedish forestry is sustained by yearly planting of about 200 million Norway spruce seedlings, grown from seeds produced in seed orchards planted with superior trees. The seed orchards are intensively managed to produce large quantities of high quality seeds. However, today there is a deficit of plants originating from Swedish seed orchards mainly due to irregular flowering of Norway spruce as well as to pest and pathogen infections. The fungal pathogen Thekopsora areolata, causal agent of cherry spruce rust (grankotterost), heavily affects Norway spruce seed production. Using newly developed microsatellite markers and a hierarchical sampling strategy, population structure and reproductive mode of T. areolata were investigated. From one location in Norway, two locations in Finland and five locations in Sweden, one aecium per infected cone was analysed. In addition, multiple aecia per scale and cone were sampled at two locations in Sweden. The results show an overall high genetic diversity in T. areolata at all hierarchical levels with no genetic structure, indicating high gene flow and random mating. At the cone/scale level nonrandom mating was observed, suggesting some vegetative spread within cone/scale. This suggest that infection in Norway spruce seed orchards is mainly mediated through basidiospores and we have no evidence that aeciospores from old infected cones can infect Norway spruce. Although old infected cones within seed orchards have little direct effect on the disease epidemics, they probably contribute to the disease epidemics through infections of the alternative host (Hägg/ Prunus padus). Altogether, these results suggest that removal of the alternate host for the fungus would be a good management practise that could have an effect on the disease pressure while removal of infected cones might have a limited effect. :2

17 Ökande problem med bönsmyg i åkerböna Lina Norrlund, Robert Dinwiddie Växtskyddscentralen Jordbruksverket. Kungsängsgatan 9, Uppsala lina.norrlund@jordbruksverket.se Sedan bönsmygen (Bruchus rufimanus) uppmärksammades som skadegörare 2008 i åkerböna har åkerbönsarealen i Sverige ökat från ha till ha. Bönsmygen har ökat i de områden där åkerböna odlas och hittas nu så långt norrut som Uppsala län. En angripen böna blir delvis uräten och om bönsmygen tagit sig ut ur bönan syns ett tydligt hål. Bönsmygen (som larv, puppa eller vuxen) kan även stanna inuti bönan. Skadan torde vara marginell i en foderproduktion men ger en kvalitetssänkning i utsädesproduktion och kan göra skörden helt oanvändbar för humankonsumtion. Under seminariet vill vi summera den kunskap vi har idag, vilka undersökningar som planeras och identifiera vilka frågor vi fortfarande behöver svar på. Bönsmygens livscykel Övervintringen sker som vuxen skalbagge i naturen och inget tyder på att klimatet i våra åkerbönsodlingsområden skulle vara för ogynnsamt. Skalbaggen är endast aktiv vid relativt höga temperaturer (minst 5 C för utflygning, 20 C för parning). Under våren livnär den sig främst på pollen och nektar. Intag av pollen från åkerböna bryter honornas reproduktiva diapus varpå parning och äggläggning sker. Äggen läggs på utväxande baljor, oftast de tidigast utvecklade baljnivåerna. När larven kläcks tar den sig genom baljan och in i en böna. Där livnär den sig på bönan under larvstadierna. Innan den förpuppar sig förbereder den ett utgångshål men lämnar bönan yttre skikt kvar som skydd. När adulten utvecklats öppnar den sin kammare och kan lämna bönan. Det sker i augusti-september. Bekämpning Bönsmygen kan stanna kvar inuti bönan efter skörd och kan på detta sätt förflyttas med utsäde. Detta har sannolikt mindre betydelse i områden där skalbaggen är etablerad i naturen men bidrar till spridning till nya områden. Överlagring samt gasning av lager (aluminiumfosfid) sanerar utsädet från levande bönsmyg. Det finns inga krav på att åkerbönsutsäde är fritt från bönsmyg (SJVFS 206:46) Det gör det däremot för bondbönsutsäde (SJVFS 203:36). Bekämpning i odling kan göras med Biscaya OD 240 regnr 479 (tiakloprid) tack vare ett utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden (UPMA). För Biscaya OD 24 regnr 5437 finns ännu inget UPMA (27 augusti 208). För foton se vaxtskyddscentralernasbildarkiv d0d279bec html?searchquery=b%c3%b6nsmyg :3

18 Kunskapsbaserat växtskydd i praktiken vilka faktorer spelar roll för lantbrukares beslutsfattande om växtskyddsåtgärder? Helena Nordström Källström, Anna Berlin 2 & Åke Olson 2 SLU, institutionen för stad och land. Postadress; Box 702, Uppsala 2 SLU, institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi. Postadress; Box 7026, Uppsala. E-post: helena.kallstrom@slu.se Vi har gjort en systematisk litteraturöversikt över hur ny kunskap om växtskydd når gårdsnivå. Frågor som vi har ställt till vårt material är: vilka hinder finns för implementering av ny forskning omkring växtskydd? Genom vilka kanaler når ny kunskap gården? Detta är en delstudie i ett projekt med både en naturvetenskaplig och en samhällsvetenskaplig del. Ett hållbart växtskydd kräver gemensam satsning av alla inblandade intressenter, inklusive forskare och experter hos myndigheter, för att identifiera kunskapsbrister och framtida forskningsfrågor för att hitta nya och innovativa lösningar på de utmaningarna vi stå inför. I det här projektet gör vi en syntes över kunskapsläget om växtskydd och nuvarande bekämpningsstrategier som finns tillgängliga för svenskt jordbruk. Syntesen baseras på en litteraturundersökning och möte med intressenter (myndigheter, rådgivare och lantbrukare). Syftet är att identifiera aktuella kunskapsluckor och skillnader mellan nuvarande praxis och de senaste rönen inom växtskydd. Detta betyder att vi också är intresserade av kunskapsläget inom kommunikation omkring de senaste rönen om växtskydd. Fokus för presentationen är litteraturöversikten omkring vetenskapligt grundat växtskydd. Där vi arbetat med att ta fram en total kunskapsöversikt över hur forskning kan förmedlas och hur den sen implementeras. Exempel kommer också att tillhandahållas från andra aktuella studier där vi även intervjuat rådgivare och lantbrukare. Det är alltså både effektiv vetenskapskommunikation som avses, men även implementering; hinder och möjligheter för mottagandet hos användaren samt hur beslutsfattande om växtskyddsåtgärder går till. Vi har utgått från en metod omkring kvalitativa systematiska litteraturöversikter. Där man letar efter studier och väljer ut relevanta utifrån kvalitet undersökningarnas kvalitet. Man skapar härmed en möjlighet att öka generaliserbarheten i begränsade kvalitativa studier. Sökt artiklar genom att använda tre sökkriterier; ) vem vill man nå?, 2) genom vad? Och 3) om vad? Vårt intresse har varit hur man har sett på kunskapsförmedling, hur dessa olika förmedlingssätt har fungerat, vilka hinder och möjligheter som finns, med det slutgiltiga målet att förbättra kommunikationen för att få växtskyddet att bli mer kunskapsbaserat. En viktig utgångspunkt, som återkommer, är att alla mottagare är olika, men i litteraturen delas dessa ofta in i olika grupper. Man kan också kategorisera motiv för beslutsfattande. Alla är olika men dessa grupper är inte vattentäta skott; mottagare blandar motiv. Praktiska åtgärder måste också passa mottagarens värderingar och praktik. Många beslut fattas av praktiska skäl. Vi vet också att kunskap har svårt att få fäste mot någons övertygelse. Från nyligen gjorda djupintervjuer har fyra former av motiv för beslutsfattande identifierats: ) riskminimering (som vi kallar för ett psykologiskt motiv), 2) relationsbaserat beslutsfattande (som vi kallar för ett kognitivt motiv) det betyder egentligen att man föredrar att fatta beslut tillsammans med andra, t.ex. en rådgivare, 3) miljömässiga överväganden (som vi kallar ett miljömotiv), dessa kan se olika ut, både hög produktion och extensiv odling ryms inom detta begrepp som definieras av mottagaren, 4) Grannsämja (som vi kallar ett socialt motiv) där man t.ex. lägger stor vikt vid att ta hänsyn till t.ex. grannar. :4

19 Sensor-basert ugraskontroll Therese With Berge Norsk Institutt for bioøkonomi. Pb 5, NO-43 Ås, Norge. E-post: Glyfosat er et svært vanlig ugrasmiddel. I kornproduksjon brukes det til å bekjempe ugras i stubbåker, men også i modent bygg mot bl.a. ugraset kveke. Fordi ugras ofte opptrer flekkvis på åkeren, kan man sprøyte glyfosat flekkvis for å spare miljø og ressurser. Hensikten med et forprosjekt finansiert av «Forskningsmidlene for jordbruk og matindustri v/landbruksdirektoratet (tilsagnsnr. 9059)» var å teste om slik flekksprøyting kan automatiseres ved bruk av den kommersielt tilgjengelige teknologien WeedSeeker (Trimble Navigation Limited). Enkelt sagt består en WeedSeeker-modul av en integrert sensor og dyse. WeedSeeker ble opprinnelig utviklet for automatisk flekksprøyting av ugras på asfalt o.l. WeedSeeker ser ikke forskjell på ugras og nytteplanter. Unntaket er hvis det er stor forskjell i plantenes refleksjon av rødt og nærinfrarødt lys. En relativt stor kontrast i slik refleksjon opptrer mellom korn og kveke i stubbåker og når bygget nærmer seg tresketid. Vi undersøkte derfor om automatisk flekksprøyting av glyfosat med WeedSeeker egner seg til ugraskontroll i modent bygg og stubbåker om høsten. Resultatene bygger på to feltforsøk i modent bygg og to i stubbåker. WeedSeeker ga 7-80 % ugraskontroll i modent bygg. I stubb ble det bedre virkning, % kontroll. Ordinær breisprøyting ga % kontroll. WeedSeeker resulterte i en gjennomsnittlig relativ reduksjon i glyfosat-forbruk i størrelsesorden % i modent bygg. I stubbåker ble reduksjonen større, i størrelsesorden %. Kommersielt tilgjengelig teknologi for automatisk flekksprøyting gir redusert forbruk av glyfosat. Men virkningen, spesielt på kveke, var noe dårligere enn ordinær breisprøyting. Vi tror virkningen vil forbedres med mer erfaring med teknologien og med et mer praksisnært oppsett enn det vi hadde mulighet til å teste. 2:

20 Nanotechnology for Plant Protection Vadim G. Kessler, Gulaim A. Seisenbaeva 2 Department of Molecular Sciences, BioCenter, Swedish University of Agricultural Sciences, Box 705, Uppsala, Sweden vadim.kessler@slu.se The life has emerged and developed in contact with nanoparticles of biocompatible minerals emerging in the environment through weathering of solids in the Earth crust []. It is important to note that plants are apparently contributing to this process and are capable to give rise to formation of mineral nanoparticles around their roots through dissolution and re-precipitation of soil minerals on action of the components in root exudates [2]. In our studies of plant interactions with nano minerals we have been able to observe a potentially important role they can play in plant metabolism, especially in improving resistance of plants to different stress factors. Thus nanoparticles of titania, TiO 2, turned to be causing enhanced clustering and adhesion of soil bacteria, in particular, Bacillus amyloliquifaciens [3]. Brassica napus plants whose roots have been treated with a formulation of Bacillus together with titania displayed much improved condition when exposed to a fungal infection. Particles of titania and silica were demonstrated to strongly adhere to plant roots, providing improved tolerance to drought stress [4]. Specially tailored nanoparticles of iron oxide were demonstrated to be able to contribute to decrease in generation of reactive oxygen species in plants when exposed to drought stress, thus demonstrating an activity as nanozymes [5]. The biochemical mechanisms of activity of the nano minerals in plant protection are at present under investigation. References G.A. Seisenbaeva, V.G.Kessler et al., Nanoscale, 203, 5, N. Groenke, G.A. Seisenbaeva, V.G.Kessler et al., RSC Adv., 202, 2, N.G.M. Palmqvist, S. Bejai, J. Meijer, G.A. Seisenbaeva, V.G. Kessler, Sci. Rep. NPG, 205, 5, 046. S. Timmusk, G. Seisenbaeva, L. Behers, Sci. Rep. NPG, 208, 8, 67. N.G.M. Palmqvist, G.A. Seisenbaeva, P. Svedlindh, V.G. Kessler, Nanoscale Res. Lett., 207, 2, 63. 2:2

21 Detektion av PVY i potatisplantor med hjälp av infraröd teknik Tobias Lindblom & Velemir Ninkovic 2 SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi, Box 7043, Uppsala; 2 SLU, Institutionen för ekologi, Box 7044, Uppsala tobias.lindblom@slu.se Grunden för framgångsrik potatisproduktion är ett friskt utsäde vilket bara kan uppnås med en effektiv viruskontroll. De flesta och mest förekommande virusarterna överförs av bladlöss. PVY (krussjuka) är exempel på ett sådant virus som potentiellt ger stora skörde- och kvalitetsförluster i många populära sorter. Förlusterna är av särskilt intresse för producenter av utsädespotatis. Redan en låg virusfrekvens innebär en nedklassning av utsädet eller ingen certifiering alls. Bladlössen flyger från planta till planta och gör provstick och på det sättet sprids viruset. Primära virussymptom uppstår under samma år som infektion. Viruspartiklar som translokeras till knölar orsakar sekundära symptom som visas följande år. Potatis förökas vegetativt och detta medför att virussmittan kan föras vidare från år till år med infekterade sättknölar. Att upptäcka virussjukdomar i potatis är problematiskt eftersom symptomen kan vara latenta eller svåra att identifiera. Tidig upptäckt och rensning av virusinfekterade plantor är den enda metod som effektivt begränsar smittspridningen. Idag bedöms virusförekomst visuellt, men metoden är mödosam och dyr, och dess effektivitet beror på bedömarens skicklighet och erfarenhet. Dessutom upptäcks med denna metod endast de smittade plantor som redan har synliga symptom. Tekniska system kan vara effektivare i identifikation av smittade plantor, eftersom bedömningen inte blir begränsad till det synliga området av det elektromagnetiska spektrumet. Våra försök har visat att virussjukdomar kan identifieras i termiska bilder innan symptomen blir synliga för mänskliga ögat. Detta indikerar att användning av IR-teknik för tidig upptäckt av virusangripna plantor kan bli en mycket effektiv metod i potatisproduktion, speciellt i odling av utsäde och vid fältbesiktningar. Den stora fördelen med metoden är förmågan att noggrant kunna mäta temperaturförändringar på vävnaden, vilket möjliggör detektion och övervakning av mycket små förändringar utan direkt kontakt med och utan störning av växten, vilket vanligtvis förknippas med destruktiva insamlingsmetoder. Detta kan medföra stora ekonomiska fördelar och minimerar spridningen av virussjukdomar. Vår vision är en metod för säkrare utsädesproduktion genom att tidigt upptäcka virussjukdomar och effektivt rensa ut infekterade plantor. På så sätt begränsas smittspridningen vilket bidrar till en ökad avkastning och minskad miljöpåverkan. 2:3

22 Delrapport från fokusgruppen om lågrisk-medel i växtskyddet Åsa Lankinen, Erland Liljeroth, Velemir Ninkovic 2 & Johanna Witzell SLU Alnarp; 2 SLU Uppsala E-post: asa.lankinen@slu.se Denna fokusgrupp arbetar med introduktion och användning av lågriskrelaterade medel i växtskyddet, och hur dessa medel kan integreras och kombineras med annan bekämpning av skadegörare och sjukdomar inom jordbruk, trädgårdsodling och skogsbruk. Trots att det idag finns ett ökat behov av alternativa verktyg inom växtskyddet, så är användningen av lågrisk-medel underutnyttjad. Tillgängligheten av olika typer av lågrisk-medel styrs av EUlagstiftningen. Pågående arbete med att förändra lagstiftningen kan öppna nya möjligheter för en framtida ökad tillgång av dessa ämnen på marknaden. Vårt övergripande mål är att definiera kunskapsluckor avseende den praktiska användningen och implementeringen av lågrisk-medel i växtskyddet. Vi vill dra nytta av lärdomar från olika odlingssystem där man tex har studerat verkningsmekanismer, biotiska interaktioner och systemekologi. Vi strävar också efter att identifiera vilken kunskap som behövs för att kunna bedöma om ett lågrisk-medel skulle kunna integreras framgångsrikt i nuvarande växtskyddsstrategier, och hur en optimerad innovationsprocess kan leda till att lågrisk-medel kommer ut på marknaden. Fokusgruppen består av ca 20 personer med representanter från SLU, forskningsinstitut, företag och myndigheter. Vi kommer att berätta övergripande om fokusgruppens arbete under det första året, samt våra planer för det fortsatta arbetet under det sista året. Figur 3:

23 Effekter på svenskt jordbruk och trädgårdsproduktion av ett glyfosatförbud Per Widén, Sunita Hallgren Jordbruksverket Jönköping E-post: Regeringen har genom Livsmedelsstrategin givit Växtskyddsrådet i uppdrag att bl.a. öka kunskapen om samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför. Som ett led i detta genomför Jordbruksverket en utredning om hur ett eventuellt framtida förbud av glyfosat kommer påverka den svenska odlingen och därmed indirekt miljön. Utredningen kommer publiceras i Jordbruksverkets rapportserie december 208. Glyfosat är det mest använda ogräsmedlet i Sverige och ämnet är i dagsläget godkänt för användning inom EU till december När glyfosat introducerades i Sverige 975 i produkten Roundup medförde detta att lantbrukarna mer effektivt kunde bekämpa i stort sett alla ogräs på åker före sådd, efter sådd och vid omläggning av vall till skillnad från tidigare. Glyfosat har en bred användning där behandling av kvickrot i samband med vallbrott och efter stråsäd är den mest utbredda användningen. I analysen har vi arbetat med att beskriva hur de svenska odlingssystemen inom främst jordbruk men också inom trädgård ser ut idag och vad som kommer hända om glyfosat förbjuds. Vilka företags- och samhällsekonomiska, agronomiska och miljömässiga effekter kommer ett förbud att medföra? Vi har gjort ingående beräkningar på fyra exempelgårdar som tillsammans fått representera Sveriges växtodling. Resultaten från dessa beräkningar har använts i livscykelanalysen vars syfte är att på nationell nivå visa på de energi-, miljö- och klimatmässiga effekter ett förbud för användning av glyfosat kommer innebära. De fyra exempelgårdarna är en spannmålsgård i slättbygderna, en mjölkgård med vall och majs som dominerande grödor, en gård med skånsk växtföljd inklusive sockerbetor samt en ren vallgård i norra Sverige. Vad gäller trädgårdsproduktionen har lök, äpplen och jordgubbar studerats lite närmare i utredningen. I utredningen ingår en bakgrundsbeskrivning av glyfosats historia, ämnets egenskaper och användning i Sverige och världen liksom frågor om resistens. Rapporten berör även den lagstiftning som gäller för växtskyddsmedel. Vi har också försökt visa några alternativa lösningar vid en möjlig utfasning av glyfosat. Analysen inkluderar i viss utsträckning erfarenheter från andra länder än Sverige. I arbetsgruppen finns tillgång till kompetens om växtföljder och ogräs, odlingsteknik, maskinteknik, växtnäring, miljöaspekter, ämneskunskaper om glyfosat, ekonomi samt livscykelanalyser. Proposition 206/7:04 En livsmedelsstrategi för Sverige fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet 3:2

24 Hinder för ökad användning av alternativa bekämpningsmedel Mats Allmyr & Sunita Hallgren 2 Kemikalieinspektionen Sundbyberg E-post: Mats.Allmyr@kemikalieinspektionen.se 2 Jordbruksverket Jönköping E-post: Sunita.Hallgren@jordbruksverket.se Regeringen har genom Livsmedelsstrategin givit Växtskyddsrådet i uppdrag att bl.a. arbeta för att växtskyddsmedel med låg risk introduceras på den svenska marknaden samt att öka kunskapen om samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför. Som ett led i detta genomför Jordbruksverket en utredning om hur allmänkemikalier, lågriskämnen och biologiska bekämpningsmedel i ökad utsträckning kan bli användbara som växtskyddsmedel i den svenska produktionen. Utredningen kommer att publiceras i Jordbruksverkets rapportserie december 208. Inom EU s reglering av växtskyddsmedel 2 finns en kategorisering av verksamma ämnen som syftar till att identifiera och underlätta marknadstillträde för ämnen med mindre farliga egenskaper framför ämnen med mer farliga egenskaper. Tre kategorier av ämnen finns för ämnen som betraktas ha mindre farliga egenskaper: allmänkemikalier, lågriskämnen och biologiska bekämpningsmedel. Trots intentionen att främja användningen av dessa ämnen har de svårigheter att nå den svenska växtproduktionen. Orsakerna till detta är flera och olika för olika ämnen. I utredningen sammanställs möjliga hinder i form av bland annat regelverk, kostnader för ansökningar och marknadskrafter till att dessa ämnen inte kommer till ökad användning i svenskt jordbruk. Utredningen omfattar även en analys av vilka åtgärder som skulle kunna förändra situationen och hur jordbruket och den yrkesmässiga trädgårdsproduktionen kan gynnas av att dessa ämnen kommer i ökad användning. Proposition 206/7:04 En livsmedelsstrategi för Sverige fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet 2 Europaparlamentets Och Rådets Förordning (EG) nr 07/2009 av den 2 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/7/EEG och 9/44/EEG 3:3

25 Fungicidresistens i vete och korn i Sverige Gunilla Berg & Björn Andersson 2 Jordbruksverket, Växtskyddscentralen Alnarp, Box 2, Alnarp, 2 Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU E-post: gunilla.berg@jordbruksver För att fördröja utvecklingen av fungicidresistens är viktigt att endast bekämpa vid behov, vid rätt tidpunkt och med effektiv dos samt växla eller använda blandningar där produkter från olika FRACgrupper kombineras. Svampbekämpning skapar inte merskörd utan skyddar grödan för skördeförluster. Fungicidresistens är ingen ny företeelse. I mitten av 980-talet konstaterades resistens mot kvicksilver i betningsmedel hos svamparna som orsakar kornets bladfläcksjuka, strimsjuka och havrens bladfläcksjuka. Andra kända exempel är benzimidalzolresistens (Benlate, Topsin m.fl) mot stråknäckare och snömögel samt metalaxylresistens (Ridomil) mot potatisbladmögel på 980-talet. För gruppen strobiluriner konstaterades de första fallen av resistens mot vetemjöldagg 999 och mot svartpricksjuka Sedan 2008 finns ett samarbete NORBARAG (Nordic Baltic Resistance Action Group), som är ett nätverk där både fungicid-, insekticid - och herbicidresistens följs genom samarbete mellan olika universitet och pesticidtillverkare, mer info på Jordbruksverkets växtskyddscentralerna samlar årligen in ett stort antal prover som undersöks i detta nätverk. Bekämpningsmedlen delas in i olika grupper (FRAC-grupper) efter deras verkningssätt ex azoler, SDHI-medel eller strobiluriner, där alla ingående produkter har samma verkningssätt. Det innebär att uppstår resistens hos ett preparat i denna grupp så finns det risk att andra preparat med samma verkningssätt också har resistens. Tabell. Risk för fungicidresistens för olika preparatgrupper och utbredning av resistens för olika svampsjukdomar. 207 års data. SDHI- medel Azoler Strobuluriner Resisstensrisk Medel-hög Medel Hög Svartpricksjuka Inga problem ännu, men muterade isolat finns på Irland mfl Sviktande fälteffekter förekommer Resistens utbredd Vetets Resistens utbredd bladfläcksjuka Gulrost, brunrost Inga problem Inga problem Inga problem Kornets bladfläckssjuka Ramularia Problem i ex Frankrike, Tyskland Resistens utbredd i Tyskland mfl, ännu inte i Norden Minskade fälteffekter förekommer Resistens förekommer Resistens finns för svagare mutation, fälteffekt finns Resistens utbredd EURO-RES är ett nystartat EU-projekt (C-IPM) som löper mellan åren Syftet är att undersöka graden av fungicidresistens hos Zymoseptoria tritici (tidigare Septoria tritici) samt utveckla robusta och hållbara IPM-strategier för att bekämpa svartpricksjuka. Ansvarig för projektet i Sverige är Björn Andersson SLU, Uppsala. 3:4

26 Herbicidresistens aktuell situation och motåtgärder Rikard Andersson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen Alnarp. Box 2, Alnarp E-post: Resistenssituationen när det gäller herbicider i Sverige är sammantaget förhållandevis god, även om det finns orosmoln. Det allvarligaste undantaget är utvecklingen av resistensläget hos renkavle, Alopecurus myosuroides. Renkavle är för övrigt den enda art där årliga undersökningar avseende resistens utförs. De undersökningarna är ett samarbete mellan växtskyddsföretagen och Jordbruksverket som pågått i något varierande form sedan I följe till utvecklingen hos renkavle har under senare år också flera fall av resistens konstaterats hos baldersbrå, Tripleurospermum perforatum, och kamomill, Matricaria recutita. När de effektiva alternativen är få leder detta till ett högt selektionstryck på de produkter som finns tillgängliga. En frekvent användning av ALS-hämmare som Atlantis OD (mesosulfuron, jodsulfuron) för att kontrollera renkavle har lett till att även baldersbrå och kamomill utvecklat resistens mot denna grupp, HRAC B. För närvarande har vi i landet 2 arter av gräsogräs och 0 örtogräs där resistens är konstaterad. Renkavle följt av åkerven, Apera spica-venti, och våtarv, Stellaria media, har flest konstaterade fall av herbicidresistens. Nya resistensfall under senare år är de första fallen av konstaterad resistens hos åkerven mot Broadway (pyroxsulam, florasulam). Flera populationer av åkerven från sydöstra Sverige konstaterades resistenta mot Broadway efter provtagning 207. Även de första fallet av svinmålla, Chenopodium album, med target-site resistens mot ALS-hämmare konstaterades 207. Återkommande mönster för de fall av resistens som konstaterats är en odling med låg variation i form av både grödval och bekämpningsinsatser. De tydligaste riskfallen går alltså förhållandevis lätt att förutse och därmed också att motverka om insikt och vilja finns. 3:5

27 Focus group on Diagnosis, Monitoring and Risk Management in Future Plant Protection Åke Olsson, Laura Grenville-Briggs 2, Anna Berlin & Anders Lindgren 3 Department of Forest Mycology and Plant Pathology, SLU, Box 7026, Uppsala; 2 Department of Plant Protection Biology, SLU, Box Alnarp; 3 Växtskyddscentralen, Uppsala ake.olson@slu.se Climate change and intense global trade results in increasing observed incidences of plant pests and diseases. Emerging and invasive plant pests and pathogens appear more frequent and seem to have lager impact in the environment than any time earlier in history. They cause significant changes in natural and managed ecosystems that lead to loss of biodiversity and loss of production. Future plant protection requires a common effort among all stakeholder, academic researchers and experts at authorities in order to identify current knowledge gaps and future research needs to be able to find new and innovative solutions for the future challenges. The purpose of this focus group is to make an inventory of current knowledge and future needs in regards to plant pathogen and pest diagnosis and monitoring for reliable and accurate risk assessments. The group will identify knowledge gaps and implementation gaps. The focus group will include experts on all types of pathogens and pests, experience from different professions and research fields will create a holistic approach to current and future challenges within disease detection and monitoring methods to provide the best bases for a sustainable risk management. This focus group will provide a platform and a network to strengthen the collaboration between stakeholders and researchers as well as form a basis for different research project initiatives in the field of plant protection. 4: