Finnögontröst i Sörmland

Transkript

1 Finnögontröst i Sörmland Övervakning enligt länets uppföljningsplan Adoxa Naturvård 1

2 Adoxa Naturvård Tel: E-post: Postadress: Villa Skogshall, Sköldinge Hemsida: Inventering: Janne Elmhag Författare: Janne Elmhag Foto: Janne Elmhag De långa glandelhåren är utmärkande för Finnögontröst. 2

3 Titelbladets fotografi: En nyupptäckt lokal (2017) för finnögontröst i Sörmland. Skolvägen - en grusväg nordväst om Morasjön. Lokalen får namnet efter det närliggande Dammsjötorp. Sammanfattning En uppföljningsinventering har genomförts i Sörmlands 5 kända lokaler för den starkt hotade örten finnögontröst. Inventeringen följer länets uppföljningsplan och är den andra av fem årliga uppföljningar. Genomgående visar årets inventeringsresultat på en avsevärd minskning av beståndens individantal. Den huvudsakliga orsaken antas vara den torka som rådde under för- och högsommar. Det är inte möjligt utifrån årets uppföljning att dra några slutsatser om artens situation i länet eller eventuella trender. En ny lokal för finnögontröst noterades dock. Inledning/bakgrund Adoxa Naturvård har av Länsstyrelsen i Södermanlands län fått i uppdrag att övervaka utvecklingen av den sällsynta och hotade kärlväxten finnögontröst i länet. Enligt den uppföljningsplan som togs fram av Länsstyrelsen 2016 ska de fem kända bestånden med finnögontröst följas upp årligen till och med 2020 därefter vart annat år. Den här rapporten avser den andra uppföljningen i den årliga uppföljningsserien. Metodik Inventeringsmetodiken följer Södermanlands läns uppföljningsplan för finnögontröst med Floraväktarnas regler varje planta räknas och beståndet koordinatsätts. Metodiken rekommenderas i Åtgärdsprogram för finnögontröst , Naturvårdsverket Inventeringen genomfördes under augusti och september Finnögontröst Euphrasia officinalis subsp. officinalis Finnögontröst är en upp till 3 dm hög halvparasit med motsatta, brett rundade, klargröna blad. Dessa är tätt och mycket långt glandelhåriga. Euphrasia officinalis är den enda ögontrösten i Sverige med denna typ av behåring. Blommorna, som är tvåläppiga, är vita med mörklila längsstreck och gul fläck i svalget; sällan är överläppen lila. Finnögontröst växer på måttligt torr-frisk morän och är inte kalkgynnad. I likhet med andra rotparasiterande växtarter är finnögontrösten beroende av fleråriga växters rotsystem för optimal tillväxt, då både näringsämnen och vatten erhålls ifrån värdväxten. Ett alltför tunt förnalager svälter således ut finnögontrösten som därför kommer att prestera bäst i gräsmarker med ett intermediärt förnalager. Den hör hemma på ogödslad, betes- eller sällan slåtterhävdad mark med följearter som t ex knippfryle, kruståtel, darrgräs, fårsvingel, blodrot, gökärt, jungfrulin och blåsuga. Finnögontrösten kan leva kvar på vägkanter länge efter det att den ursprungliga lokalen vuxit igen. Finnögontröst är rödlistad i kategori EN starkt hotad. 3

4 I dag finns ca 30 aktuella lokaler med finnögontröst i landet varav fem stycken i Sörmland sex stycken efter 2017 år inventering då en ny lokal upptäcktes vid Dammsjötorp nordväst om Mora gård. Beskrivning av inventeringsområden och resultat Björktorp En flack eller svagt kuperad betesmark på nordvästra sidan av gården Björtorp. Lokalen har sannolikt mycket lång hävdkontinuitet och är vanligtvis länets mest individrika lokal för finnögontröst. Här växer även andra ögontröster och fältgentiana. Dammsjötorp En ny lokal för finnögontröst som upptäcktes under sensommaren Den är liksom lokalen vid Kilkärr en vägkantslokal men är betydligt mindre skuggad av intilliggande skog än lokalen vid Kilkärr. Egentligen rör det sig om två olika lokaler eftersom en knapp kilometer skiljer växtplatserna åt men tills vidare betraktas Dammsjötorp som en lokal. Mora gård Vid sydvästra stranden av Morasjön ligger en stenig beteshage med björkar och spridda enar. Vegetationen närmast vägen är av torrängstyp men förändras mot sjön successivt och övergår slutligen i en ren kärrängsvegetation. Betesmarken vid Mora gård är en av Sörmlands individrikaste lokaler för finnögontröst - vissa år blommar den i uppemot 1000 exemplar. Kilkärr Lokalen utgörs av mittsträng samt smala gräs- och örtbevuxna vägkanter längs en grusad skogsbilväg som löper norrut från torpet Laggarbo, förbi infarten till torpet Kilkärr och förbi nästkommande avfart. Här är det viktigt att söka finnögontröst längs hela sträckningen från vägskälet vid torpet Laggarbo och norrut förbi vägkorsningen ca 100 m - både åt nordväst och åt nordost. Finnögontrösten växer här tillsamman med andra ögontröster. Holmtorp Holmtorp ligger öster om Yxtaholm och nordväst om gården Holmtorp vid norra stranden av Långsjön. Markerna ingår i ett öppet hagmarkslandskap som bitvis är kraftigt kuperat med berg i dagen och med inslag av blockig morän. De stora nivåskillnaderna gör betesmarkerna omväxlande torra, friska, fuktiga och i sydost ligger t o m ett litet öppet kärr. Finnögontrösten växer här tillsammans med glandelögontröst. Lisstorpsängen Lisstorpsängen har en mycket lång historia som fodermark (ängs- och betesmark) och sedan 1992 bedrivs årlig slåtter här i Naturskydsföreningens regi. Ängen har under många decennier, kanske århundraden, utvecklat en stor artrikedom men beståndet av finnögontröst är relativt nyligen inplanterat. 4

5 Hävdstatus 2017 Lokal Djurslag/slåtter Antal djur Hävdperiod Kvarstående gräshöjd Björktorp Kor 15 Från 20 maj, 1-3 cm betesuppehåll juli-aug Björktorp Får 30 September cm november Mora gård Kor 8-10 Slutet av maj 1-3 cm till början av oktober Kilkärr Vägkantsslåtter Oregelbunden Ohävdat högt, glest Holmtorp Kor Tills betet tog 1-3 cm slut. Lisstorp Slåtter Augustislåtter 5-10 cm Dammsjötorp Vägkantsslåtter Oregelbunden Ohävdat högt, glest Resultat (Antal plantor) Lokal Björktorp Mora gård Kilkärr Holmtorp Lisstorp Dammsjötorp Väder Medelväder enl. SMHI 0 Maj Juni Juli Aug Sept Medeltemp C Medelnederbörd mm 5

6 Sommarvädret i Sörmland 2017 uppfattades i allmänhet som mycket torrt. Statistiken från SMHI bekräftar den uppfattningen. Under maj, juni och juli var medelnederbörden långt under den normala medan medeltemperaturen var över den normala. Detta kan utan tvekan ha haft både en direkt och en indirekt negativ effekt på finnögontröstens möjlighet till reproduktion. Under augusti och september kom betydande mängder nederbörd, långt över normalvärdet, medan temperaturen fortsatt var något högre än normalt. Förändringen kom dock för sent för att finnögontröstens situation 2017 skulle förbättras. Diskussion Den torra sommaren 2017 innebar en prövning för finnögontröst i Sörmland. Åtminstone kan det nedslående inventeringsresultatet i betesmarkerna vid Mora gård, Holmtorp och Björktorp förklaras av torka som resulterat i låg produktion i betesmarken som i sin tur inneburit att betestrycket blev hårdare än vad som var tänkt. Att de torra förhållanden som rådde under sommaren även skulle påverkat finnögontrösten negativt på annat sätt kan inte uteslutas försämrad frögroning och begränsad tillväxt t ex. I Lisstorpsängen som ju är en slåtteräng utan efterbete måste det mycket klena resultatet främst förklaras på just det sättet - försämrad frögroning och begränsad tillväxt på grund av torka. Beträffande resultatet längs skogsvägen vid Kilkärr är orsaken mer oklar. Det är inte uteslutet att torkan påverkat finnögontröstens utveckling även här trots att lokalen är tämligen skuggad och förutsättningarna för arten sannolikt betydligt bättre i det avseendet än i välhävdade betesmarker med solexponerad grässvål. I vägrenen vid Kilkärr växer finnögontrösten tillsammans med andra ögontröster vilket gör att räkningen av individer försvåras och beståndet kan ha överskattats 2015 och Även i betesmarken vid Holmtorp föreligger en förväxlingsrisk. Beståndet kan ha överskattats 2016 efter sammanblandning med glandelögontröst som förekommer talrikt på samma platser som finnögontröst uppgifterna i Artportalen antyder att en överskattning kan ha skett. Uppföljningsplanen sträcker sig tio år fram i tiden och det är i dag för tidigt att dra några slutsatser om tendenser eller status beträffande finnögontröst i Sörmland. En glädjande förändring i kunskapsläget kunde vi dock konstatera när Rolf Ohlsson från Sparreholm upptäckte finnögontröst längs Skolvägen nordväst om Mora gård. Två väl åtskilda vägavsnitt hyser här tämligen individrika bestånd av finnögontröst. Dessa bestånd kommer att inkluderas i gällande uppföljningsplan och inventeras årligen de närmaste åren. 6

7 Referenser Åtgärdsprogram för finnögontröst , Rapport 5918 november 2008, Appelqvist T m fl, Pro Natura, Naturvårdsverket Uppföljningsplan för finnögontröst Euphrasia officinalis ssp officinalis för fem lokaler i Södermanlands län. Ecocom, Övervakning av finnögontröst Euphrasia officinalis 2016 i Södermanlands län enligt uppföljningsplanen, Ecocom, Den nya nordiska floran, Mossberg, Stenberg, Wahlström & Widstrand, 2003 Sörmlands flora, Rydberg, Wanntorp, Botaniska sällskapet i Stockholm, Upplands flora, Jonsell L, SBF-förlaget, Uppsala, (Lantmäteriets historiska kartor), Häradskartan ca 1900, Ekonomiska kartan ca Gärdenfors, U. ed. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Rödlistade arter i Sverige, Bilagor: 1. Översiktskarta 2. Miljöbilder 3. Fyndkartor 4. Inventeringsdata 7

8 Bilaga 1 Översiktskarta Dammsjötorp Figur 1. Kartan är en översikt över Södermanlands läns sex lokaler med finnögontröst. De sex lokalerna ingår i uppföljningsplanen för övervakning av arten i länet. 8

9 Bilaga 2 Miljöbilder 9

10 Tre bildexempel på hårt betade marker vid Mora gård - överst, Björktorp och Holmtorp. Skogsbilvägen vid Kilkärr 10

11 Bilaga 3 Fyndkartor Björktorp Mora gård 11

12 Kilkärr Holmtorp 12

13 Lisstorp Dammsjötorp öster 13

14 Dammsjötorp väster 14

15 Bilaga 4 Inventeringsdata Lokal Antal plantor RT90 Nord RT90 Öst Björktorp Björktorp Björktorp Björktorp Björktorp Björktorp Mora gård Mora gård Mora gård Kilkärr Kilkärr Kilkärr Holmtorp Holmtorp Lisstorp Dammsjötorp Öst Dammsjötorp Öst Dammsjötorp Öst Dammsjötorp Öst Dammsjötorp Öst Dammsjötorp Öst Dammsjötorp Väst Dammsjötorp Väst Dammsjötorp Väst Dammsjötorp Väst