Kvarteret Gamla latin, Jungfrustigen och Spruthuset med flera

Transkript

1 UV VÄST RAPPORT 2005:13 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kvarteret Gamla latin, Jungfrustigen och Spruthuset med flera Västra Götalands län, Göteborgs stad, kv. Jungfrustigen 28 och kv. Gamla latin, samt fastigheterna 31:2, 701:27 och 701:30 inom vallgraven, RAÄ 216 Carina Bramstång och Göte Nilsson Schönborg Högverk

2

3 UV VÄST RAPPORT 2005:13 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kvarteret Gamla latin, Jungfrustigen och Spruthuset med flera Västra Götalands län, Göteborgs stad, kv. Jungfrustigen 28 och kv. Gamla latin, samt fastigheterna 31:2, 701:27 och 701:30 inom vallgraven, RAÄ 216 Carina Bramstång och Göte Nilsson Schönborg Kvarteret Gamla latin, Jungfrustigen och Spruthuset med flera 3

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Växel: Fax: e-post: e-post: Bildredigering Eva Crafoord Layout Eva Crafoord Omslagsbild Bastion Carolus Dux framlagda plan upprättad av generalkvartermästare Eric Dahlberg. Tryck/Utskrift Elanders Infologistics Väst AB, Göteborg, 2005 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2005:13 ISSN UV Väst Rapport 2005:13. Arkeologisk förundersökning

5 Innehåll Inledning och områdeshistorik 5 Bastion Carolus Dux 7 Tidigare undersökningar i Sociala huset och Gamla latin 10 Förundersökningarnas genomförande 10 Orillonen bevarad på Gamla latin 10 Schakt på Sociala husets innergård 11 Geologisk markundersökning 15 Sammanfattning 15 Undersökningsreultat av Saneringsgrävningarna 16 Södra Larmgatan 3 i kvarteret Spruthuset (Fastigheten inom Vallgraven 31:2, del av Gustaviskolans gård) 16 Hvitfeldtsplatsens parkering (Fasigheten Inom Vallgraven 701:27) 16 Rosenlundsgatan 1 (Fastigheten inom Vallgraven 701:30) 17 Referenser 18 Figurförteckning 19 Administrativa uppgifter 19 Kvarteret Gamla latin, Jungfrustigen och Spruthuset med flera 5

6 Fig. 1. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/3. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2005:13. Arkeologisk förundersökning

7 Under år 2003 utförde Riksantikvarieämbetet UV Väst förundersökningar i kvarteren Gamla latin, Jungfrustigen och Spruthuset m. fl. i Göteborg. Anledningen var en planerad om- och nybyggnation i kvarteret Jungfrustigen (Sociala Huset) och Gamla latin, samt saneringsarbeten på tre gamla bensinstationsplatser. Murverk tillhörande Göteborgs befästningar iakttogs i flera av schakten, bl.a. murverk tillhörande bastion Carolus Dux kasematter, en del av Orillonen och rester efter bastionens högverk. Inledning och områdeshistorik Med anledning av planerad om- och nybyggnation i kvarteret Jungfrustigen (Sociala Huset) och Gamla latin i Göteborg genomförde Riksantikvarieämbetet UV Västkompletterande förundersökningar i rubricerade kvarter under år Vid tidigare tillfälle hade inte marken varit tillgänglig för schaktarbeten, varför förundersökningen kom att utföras vid olika tillfällen. Trots detta hade vi ändå inte tillträde till hela området vid förundersökningen, mycket på grund av att parkeringarna inte tilläts avhysas. Slutundersökningen beräknades således på den information vi erhållit från de områden vi haft tillgång till. Under perioden 23/6 20/ utförde också UV Väst en arkeologisk förundersökning på Södra Larmgatan 3 i kvarteret Spruthuset i samband med att saneringsarbeten skulle utföras på platsen. Här hade tidigare legat en bensinstation. I samband med detta utfördes även liknande saneringsarbeten för att avlägsna förorenade massor i närliggande områden vid Rosenlundsgatan 1 och Hvitfeldtsplatsens parkering. Vid schaktningarna i kvarteret Spruthuset förväntades att rester av murverk tillhörande bastion Carolus Dux kasematter (bombsäkra rum) invid västra flanken skulle påträffas som enligt äldre kartmaterial hade sin utsträckning i detta område. I denna rapport redogörs således för förundersökningar utförda vid tre olika tillfällen i området. Inledningsvis redogörs för förundersökningarna på kvarteren Gamla latin och Jungfrustigen. Under våren avtäcktes återigen den så kallade Orillonen till bastion Carolus Dux vid Magasinsgatans västra sträckning på kvarteret Gamla latins östra del. Redan vid provundersökningen 1999 påträffades delar av Orillonen någon meter under nuvarande marknivå, nu skulle vi mäta in murens exakta placering och undersöka murens grundläggning inför en eventuell bevaringsinsats och integrering i de nya byggnaderna på platsen. Under sensommaren utfördes så schaktkontroller inför saneringsarbeten på kvarteret Spruthuset och Gamla latins sydvästra del Hvitfeldtsplatsens parkering samt Rosenlundsgatan 1. I augusti och september utfördes ytterligare en förundersökning, nu i kvarteret Sociala huset. På platsen fanns Gamla Sahlgrenska Sjukhusets byggnad, Kvarteret Gamla latin, Jungfrustigen och Spruthuset med flera 7

8 även kallat Sociala Huset. Området utgörs av en markförhöjning som indikerar platsen för högverket eller den så kallade kavaljeren till bastionen Carolus Dux. Ett högverk är ett högt beläget skyttevärn som var brukligt i dåtidens befästningsanläggningar. Inom kvarteret grävdes ett flertal djupa sökschakt med grävmaskin. I samband med förundersökningen i augusti och september genomfördes även provborrningar på platsen för att lokalisera eventuella murrester och kulturlager. Bastion Carolus Dux De kraftiga befästningsanläggningar som omgärdade staden påbörjades redan vid stadens grundande. Försvarsverken genomgick underhand olika byggnadsskeden och förbättringar. För bastion Carolus Dux del omfattades Fig. 2. Situationskarta över hur nybyggnationen vid Gamla latin och Sociala huset ska se ut med förundersökningsområdet markerat. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2005:13. Arkeologisk förundersökning

9 även denna av den av generalkvartermästare Eric Dahlberg framlagda plan av år Eric Dahlbergs befästningsplan utgick från den franska befästningsskolans principer med insvängda flanker som en ersättning av den äldre holländska skolan med raka flanker som tidigare hade använts vid byggandet av stadens befästningar. Denna förbättring kan även benämnas den Dahlberghska skolan eftersom befästningsverken anpassades efter svenska terrängförhållanden på ett sätt som påverkar dess utseende såväl i Göteborg som i andra städer i landet. Bastion Carolus Dux fick enligt planen murade kontraminlogement i bastionens spets (mot stadens vallgrav). Till dessa ledde murade gångar till ett bakomliggande torn. Såväl bastionens flanker såsom dess högverk var kassematterade och hade uppställningsplatser för pjäser dvs. kanoner. Dessa var uppställda i två terrasseringar på försvarsverket på grund av anläggningens bonnettering (upplagda försvarsvallar). Byggnadsarbetet utfördes mestadels mellan åren Då översten Nils Posse skulle tillträda som kommendant i Göteborg inlämnades en berättelse angående uppförande av bastionen. Vid detta tillfälle (1706) beskrivs bl.a. pålningsarbeten, uppförande av murar men även att kavaljeren med dess vall och bröstvärn samt torvtäckning skall utföras. Vid denna tidpunkt är således ej högverket (kavaljeren) färdigbyggt. Schakt i kvarteret Spruthuset, Södra Larmgatan 3 FU-schakt vid orillonen Schakt vid Rosenlundsgatans parkering FU-schakt på Hvitfeldtsplatsens parkering Fig. 3. Förundersökningsschakt utmärkta på plankarta över Göteborgs södra del inom vallgraven. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1361. Kvarteret Gamla latin, Jungfrustigen och Spruthuset med flera 9

10 Att högverket verkligen uppfördes enligt planerna har baserats på 1712 års karta över stadens befästningsverk utförd av kaptenen vid fortifikationen Johan Lithén (adl. Litheim). Lithén bifogade även en beskrivning över fästningens svagheter och nämner i denna för Carolus Dux endast att en del av huvudkurtinen ej var utförd. Det har ansetts att Bastion Carolus Dux var den del av stadens fästningsverk som blev bäst utbyggd enligt Eric Dahlbergs planförslag. Då den nuvarande byggnaden uppfördes på platsen har uppfattningen varit att den grundlagts på de befintliga befästningslämningarna och att exempelvis delar av tillhörande avlopp lades i befintliga delar i bastionen. Rester av detta är synligt i förbindelsegångarna i bastionens spets. Exakt vad som verkligen blev uppfört av bastionen med tillhörande högverk är således ej klart. Hur markplaneringen sker i samband med talets byggnation på platsen är också mycket oklart. En omfattande omdaning av området gjordes också i samband med uppförandet av Gamla Sahlgrenska sjukhuset och terrasseringen av omliggande område. I dag är endast delar av de äldre murverken synliga och kontraminlogement med förbindelsegångar är tillgängliga i bastionens spets. En markant mark- Orillon Fig. 4. Göteborgs försvarsverk genomgick olika byggnadsskeden och förbättringar. Eric Dahlbergs befästningsplan utgick från den franska befästningsskolans principer med insvängda flanker som en ersättning av den äldre holländska skolan med raka flanker som tidigare hade använts vid byggandet av stadens befästningar. Illustration efter Göte Nilsson Schönborg. 10 UV Väst Rapport 2005:13. Arkeologisk förundersökning

11 Högverk Fig. 5. Bastion Carolus Dux framlagda plan upprättad av generalkvartermästare Eric Dahlberg. förhöjning utvisar även platsen för högverket. En intressant iakttagelse är även en vertikal förskjutning i fasaden på den nuvarande byggnadens nordvästra del. Dessa synliga rörelser i fasaden (som även återfinns bl.a. i tidigare skolbyggnaden Gamla Latin), brukar vara indikation på att hus delvis vilar på ett äldre murverk. Tidigare undersökningar i Sociala huset och Gamla latin Arkeologisk schaktningsövervakning i samband med mindre mark arbeten invid Västra Hamngatan i sydöstra delen av kvarteret Jungfru stigen. Liten del av murverk utgörande bastionens flank synlig. Friläggande av förbindelsegångar och kontraminlogement i bastionens spets (1989). Arkeologisk förundersökning av kvarteren Gamla Latin och Jungfrustigen (1999). Kvarteret Gamla latin, Jungfrustigen och Spruthuset med flera 11

12 Förundersökningarnas genomförande Orillonen bevarad på Gamla latin Vid Magasinsgatans västra sträckning och på Gamla latins östra del avtäcktes delar av den så kallade Orillonen till bastion Carolus Dux. Murarna frilades med maskin på en yta av ca 4 8 m i nordsydlig riktning. Murarnas övre del hade delvis rivits och kvar återstod en något ojämn yta som rensades rena från jordmassor. Man kunde konstatera att stora delar av Orillonen fanns bevarad och att rustbädden som muren vilade på var uppbyggd med friska träpålar stående i alltjämt fuktig lera. Murdelens bevarade höjd ovan rustbädden sträckte sig till minst 2 m. Orillonen, med dess rundade murparti, härrör sig från Eric Dahlberghs befästningsplan av år Murarna var uppförda av natursten lagda i kalkbruk och rustik i sitt utförande. Schakt i kv Spruthuset, Södra Larmgatan FU-schakt vid orillonen Fig. 6. Förundersökningsschakt utmärkta på plankarta över bl.a. Sociala huset. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2005:13. Arkeologisk förundersökning

13 Fig. 7. Fotot visar schakt 4 mitt på Sociala husets innergård. Schaktet grävdes ner till ursprunglig markyta, 7 m ner. I schaktväggen syns färgskiftningen i leran. Foto: Carina Bramstång. Kvarteret Gamla latin, Jungfrustigen och Spruthuset med flera 13

14 Schakt på Sociala husets innergård Schakten som grävdes med maskin och delvis handrensades orienterades dels efter de indikationer det äldre kartmaterialet gav om högverkets läge dels på de ytor som ej var tillgängliga vid undersökningen på platsen Även denna gång försvårades arbetet på grund av befintliga ledningsgångar på området, eftersom dessa fortfarande var i bruk. Norra delen av undersökningsytan upptogs även denna gång av bilparkering som ej gick att avlysa. Därmed var denna yta oåtkomlig även vid detta tillfälle. På denna plats finns enligt äldre kartor ett murparti i västöstlig riktning markerad. Vid undersökningen grävdes sammanlagt 6 schakt, varav 5 var orienterade på högverkets centrala del och 1 schakt invid den nuvarande byggnadens nordvästra gavel. Schakten grävdes till ett djup av mellan 4 och 7,5 m. Detta gjorde att schakten på grund av rasrisk löpande återfylldes så snart erforderlig dokumentation gjorts på platsen. Samtliga schakt grävdes med ca en skopbredd d.v.s. ca 1,20 meters bredd. Provschakt 1 Orienterat i undersökningsområdets mitt och grävdes i sydnordlig riktning och hade en längd av ca 3 m. Lagerbild: 0 0,3 m markyta 0,3 0,8 m lera och sandfyllning 0,8 1,8 m lera, grå 1,8 3,2 m blålera Provschakt 2 Orientrat i undersökningsområdets mitt och grävdes i sydnordlig riktning och hade en längd av ca 6 m. Lagerbild: 0 0,2 m markyta 0,2 0,9 m jordblandad sand 0,9 1 m tilltrampad yta (förmodligen äldre markyta på högverket) 1 1,4 m lera, grå 1,4 1,5 m sträng av mörkare lera 1,5 3,2 m blålera Provschakt 3 Orienterat i undersökningsområdets nordöstra del och grävdes i sydnordlig riktning. Detta schakt var 6 m långt. Lagerbild: 0 0,3 m markyta 0,3 0,6 m påförd brunaktig lera 0,6 2,8 m gråaktig påförd lera 2,8 3 m gyttja 3 3,2 m mörk, brungrå lera 3,2 4,5 m blålera 14 UV Väst Rapport 2005:13. Arkeologisk förundersökning

15 Provschakt 4 Orienterat i undersökningsområdets södra del och invid det befintliga husets fasad. Schaktet grävdes i västöstlig riktning till en längd av 11 m. Lagerbild: 0 0,3 m markyta 0,3 4,3 m jord med torvinblandning 4,3 6,7 m gråbrun lera 6,7 7 m blålera Provschakt 5 Orienterat i undersökningsområdets södra del och invid det befintliga husets fasad. Schaktet grävdes i västöstlig riktning med förgrening i sydnordlig riktning till en längd av 2 m. Lagerbild: 0 0,3 m markyta 0,3 0,9 m jordfyllning 0,9 2 m lerblandad jord 2 4,55 m brunaktig lera, som övergår i blålera Provschakt 6 Orienterat i undersökningsområdets norra del och invid det befintliga husets nordöstra gavel. Schaktet grävdes i västöstlig riktning och hade en längd av ca 5 m. Lagerbild. 0 0,3 m markyta 0,3 1,6 m fyllnadsjord med grusinblandning. På grund av läckande gasledning kunde ej schaktet grävas djupare. Undersökningsresultat Vid undersökningen påträffades rester av ett förmodat vallparti och lervallens struktur var synlig i schakt 2 och 5. Vidare blev i schakt 4 och 5 grundkonstruktionen till nuvarande byggnad synlig. Grunden var lagd av större stenblock. I schakt 5 kunde iakttagas att de undre varven i grunden hade en något avvikande riktning. Dessutom var tydliga spår av kalkbruk i murningen på denna nivå, något som även kunde iakttagas på lösa större stenblock av natursten som påträffades i schaktet. Detta kan möjligen vara en rest av en kvarstående och delvis raserad del av det forna högverket. Huruvida detta murparti eventuellt sammanhänger med befintliga vallrester kunde vi inte avgöra. Geologisk markundersökning I samband med den arkeologiska förundersökningen utfördes även en geologisk markundersökning. Under en dag togs ett antal borrhål upp i markplan på högverkets topp. Arbetet utfördes av en holländsk firma Archeotech. Borrningarna utfördes med en vibrationsmetod speciellt utprovad för arkeologisk verksamhet. Metoden är skonsammare mot eventuella kulturlager. Tyvärr gav resultatet av denna markunderökning oss inga nya kunskaper. Kvarteret Gamla latin, Jungfrustigen och Spruthuset med flera 15

16 Sammanfattning I samband med planerad exploatering på kvarteren Gamla latin och Sociala huset utförde Riksantikvarieämbetets UV Väst arkeologiska förundersökningar under våren och hösten 2003 i syfte att fastställa läget och bevaradegraden av befästningslämningar på platsen. På Gamla latins östra del utmed Magasinsgatan kunde vi konstatera att delar av Orillonen till bastion Carolus Dux fanns bevarad och att rustbädden som muren vilade på var uppbyggd med friska träpålar stående i alltjämt fuktig lera. Orillonen, med dess rundade murparti, härrör sig från generalkvartermästare Eric Dahlberghs befästningsplan av år Murarna var uppförda av natursten lagda i kalkbruk och rustik i sitt utförande. På Sociala husets gård grävdes ett flertal djupa sökschakt med grävmaskin. Vi sökte efter rester av det så kallade högverket som varit placerat på bastionens krön. På samtida planritningar och kartmaterial var befästningarna utförda med bastanta murverk och omgivande vallar och vallgravsystem. Den senaste planeringen av bastion Carolus Dux utfördes av Generalkvartermästare Eric Dahlbergh. Dahlberghs plan av år 1690 ingick i den upprustning av Göteborgs befästning som företogs efter den franska befästningsskolans normer. Vid undersökningen påträffades rester av vallsystem, murrester och rester av ursprunglig markyta, den senare på ca 7 meters djup. Resultaten var intressanta och ligger till grund för den fortsatta undersökningen som planeras i början av år Undersökningsreultat av saneringsgrävningarna Södra Larmgatan 3 i kvarteret Spruthuset (Fastigheten inom Vallgraven 31:2, del av Gustaviskolans gård) Inom fastigheten hade en bensinstation med biltvätt varit i bruk mellan åren med tillhörande underjordiska cisterner. Dessa hade tidigare avlägsnats och kvarvarande förorenade massor skulle nu transporteras bort och marken saneras. När de förorenade massorna avlägsnats påträffades ca 1 m under nuvarande marknivå överkanten av en stenmur i nordsydlig sträckning. Vid fortsatt schaktning blev ca 5 löpmeter av muren synlig. Muren avtäcktes vidare till ett djup av ca 1,5 m vilket motsvarade 4 5 stenvarv. På grund av schaktningens omfattning frilades ej murens underliggande stenvarv och rustbäddskonstruktion. Av murverkets ytsträckning framschaktades ca 1 meters bredd för att fastställa murens längdsträckning. Det kunde även konstateras att murpartiet utgjorde ett hörn av nordvästra delen av yttermuren till kasematten. Stenmuren var välbevarad och uppförd av natursten med kalkbruksfogning. Den var uppbyggd av omväxlande större och mindre stenblock för att erhålla elasticitet i murverket. Anläggningen utgjorde resterade delar av murverk tillhörande bastion Carolus Dux och ingår i den av generalkvartermästare Eric Dahlberg projekterade utbyggnaden av stadens befästningsverk UV Väst Rapport 2005:13. Arkeologisk förundersökning

17 Fig. 8. Fotot visar murpartiet som utgjorde ett hörn av nordvästra delen av yttermuren till kasematten, nu påträffad på Gustaviskolans gård. Foto: Elisabeth Pennman. I övrigt var lagerbilden på platsen följande: Under asfalt med bärlager fanns ca 1 2 m av påförda fyllnadsmassor och därunder ursprunglig lera. Schaktets djup varierade mellan 2,5 3 m. Hvitfeldtsplatsens parkering (Fastigheten Inom Vallgraven 701:27) Vid samma tillfäller schaktningsövervakades även ett markingrepp i den sydvästra delen av. I området fanns möjligheten att påträffa en äldre vallgravsbotten. På denna plats hade en bensinstation med tillhörande underjordiska cisterner varit belägen under åren Förorenade jordmassor borttransporterades och några cisterner påträffades ej. Lagerbild: Under asfalt och bärlager ca 2 m fyllnadsmaterial och därunder lera. Schaktets storlek: ca 20 m i nordsydlig riktning och ca 15 m i västöstlig riktning samt grävdes till ca 3 meters djup. Vid schaktningarna påträffades ej något av arkeologiskt intresse. Rosenlundsgatan 1 (Fastigheten inom Vallgraven 701:30) Vid samma tillfälle schaktningsövervakades även ett markingrepp vid en parkeringsplats i rubricerade område. I området fanns möjligheten att påträffa en äldre vallgravsbotten samt rester av en äldre bastionslinje. På denna plats hade en bensinstation med tillhörande underjordiska cisterner varit belägen under åren Förorenade jordmassor borttransporterades och cisterner påträffades ej. Kvarteret Gamla latin, Jungfrustigen och Spruthuset med flera 17

18 18 UV Väst Rapport 2005:13. Arkeologisk förundersökning Lagerbild: Under asfalt och bärlager ca 1 3 m fyllnadsmaterial och därunder lera. Schaktets storlek: ca 10 m i nordsydlig riktning och ca 15 m i västöstlig riktning och ca 3 m djupt. I schaktets botten framkom betungfundament samt rester av rustbäddar till en numera avriven bebyggelse från sekelskiftet 1800/1900. Vid schaktningarna påträffades ej något av arkeologiskt intresse.

19 Referenser Ljungberg, Valdemar Göteborgs befästningar och garnison. Göteborgs Jubileumspublikationer VIII. Göteborg. Nilsson Schönborg, Göte Göteborgs befästningar. (I: Sjölin Mats (red)., Lejonet och Kronan, Stormaktstidens Göteborg. Göteborg. Schönbeck, Gun Victor von Gegerfelt. Arkitekt i Göteborg En yrkesman och hans verksamhetsfält Göteborg. Svensson, Kenneth Riksantikvarieämbetet. UVVäst rapport 2000:23, Nybyggnation i kvarteren Gamla Latin och Jungfrustigen, RAÄ 216. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Kv. Jungfruplatsen och Gamla latin, Kv. Spruthuset m.fl Länsstyrelsens dnr: Kv. Jungfruplatsen och Gamla latin , Kv. Spruthuset m.fl Riksantikvarieämbetets projektnummer: Kv. Jungfruplatsen och Gamla latin , Kv. Spruthuset m.fl Intrasisprojekt: V2003:029. Projektgrupp: Göte Nilsson Schönborg och Carina Bramstång. Undersökningstid: april 2003, augusti september Läge: Ekonomiska kartan, blad 7B 0e, edition Nov. 1991, x y Koordinatsystem: Rikets. Höjdsystem: Göteborgs stad, +10,00 = RAK Digital dokumentation: förvaras tillsvidare på UV Väst. Kvarteret Gamla latin, Jungfrustigen och Spruthuset med flera 19

20 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Fig. 2. Situationskarta över hur nybyggnationen vid Gamla latin och Sociala huset ska se ut med förundersökningsområdet markerat Fig. 3. Förundersökningsschakt utmärkta på plankarta över Göteborgs södra del inom vallgraven Fig. 4. Göteborgs försvarsverk genomgick olika byggnadsskeden och förbättringar. Eric Dahlbergs befästningsplan utgick från den franska befästningsskolans principer med insvängda flanker som en ersättning av den äldre holländska skolan med raka flanker som tidigare hade använts vid byggandet av stadens befästningar Fig. 5. Bastion Carolus Dux framlagda plan upprättad av generalkvartermästare Eric Dahlberg Fig. 6. Förundersökningsschakt utmärkta på plankarta över bl.a. Sociala huset Fig. 7.Fotot visar schakt 4 mitt på Sociala husets innergård. Schaktet grävdes ner till ursprunglig markyta, 7 m ner. I schaktväggen syns färgskiftningen i leran. Foto: Carina Bramstång Fig. 8.Fotot visar murpartiet som utgjorde ett hörn av nordvästra delen av yttermuren till kasematten, nu påträffad på Gustaviskolans gård. Foto: Elisabeth Pennman UV Väst Rapport 2005:13. Arkeologisk förundersökning

21 Under år 2003 utförde Riksantikvarieämbetet UV Väst förundersökningar i kvarteren Gamla latin, Jungfrustigen och Spruthuset m.fl. i Göteborg. Anledningen var en planerad om- och nybyggnation i kvarteret Jungfrustigen (Sociala Huset) och Gamla latin, samt saneringsarbeten på tre gamla bensinstationsplatser. Murverk tillhörande Göteborgs befästningar iakttogs i flera av schakten, bl.a. murverk tillhörande bastion Carolus Dux kasematter, en del av Orillonen och rester efter bastionens högverk. ISSN