Utvärdering av fångstgröda som bekämpningsmetod mot morotsbladloppan

Transkript

1 Slutrapport Partnerskap Alnarp Projektnummer 832/14/FoG Utvärdering av fångstgröda som bekämpningsmetod mot morotsbladloppan Birgitta Rämert 1 & Ulf Nilsson 2 1 Inst. för växtskyddsbiologi Sveriges Lantbruksuniversitet Box Alnarp 2 Inst. För Ekologi Sveriges Lantbruksuniversitet Box Uppsala Övergripande mål Projekts syfte var att utvärdera hur en bekämpningsstrategi mot morotsbladloppan (Trioza apicalis), som baseras på fångstgröda, fungerar på olika gårdar. Försöksupplägget baseras på resultat som framkommit i ett pågående SLF-projekt (Stiftelsen Lantbruksforskning). Utförande Projektet har utförts i nära samarbete med svenska morotsodlare. Individuella möten mellan forskare och odlare under vinter och tidig vår gav många värdefulla förslag på hur försöken skulle kunna genomföras på ett praktiskt sätt. Dialogen fortsatte under odlingssäsongen och de odlare som så önskade fick tillgång till preliminär data angående fångst i klisterfällor och pågående äggläggning. Projektet samfinansierades av SLF och LRF trädgård. Sammanfattning * Fångstgrödan attraherade fler honor för äggläggning än övriga behandlingar under juni vilket visar på bekämpningsstrategins potential. * Men ingen tydlig positiv effekt av fångstgrödan med avseende på minskat angrepp i huvudgrödan kunde påvisas två veckor senare i juli * Skillnaden i attraktion mellan fångstgröda och huvudgröda var inte tillräcklig för att fånga upp en majoritet av de sent inflygande morotsbladlopporna. * Det kalla vädret i maj och början av juni medförde att fångstgrödan inte nått önskad storlek när huvudgrödan kom upp.

2 Position 6 osv. 40 meter Position 5 75 m stor del baserats på studier som utförts i Finland, Norge och Sverige. Bristande förståelse för delar av morotsbladloppans biologi har försvårat möjligheterna att utforma strategier som baserats på förebyggande åtgärder. Position 10 Position 1 57 m 39 m 21 m 5 m Ca 80 m Morotsbladloppan, liksom många andra växtsugare, är värdväxlare. På sommarhalvåret kan morotsbladloppan angripa och fortplanta sig på ett fåtal arter som tillhör familjen flockblomstriga växter, men föredrar och klarar sig bäst på odlad morot. I september lämnar den nya generationens morotbladloppor morotsfälten för att söka sig mot vintervärden. Gran är föredragen vintervärd men även andra barrväxter kan förekomma (Kristoffersen and Anderbrant, 2007). Figur 1. Principiell skiss över försöksfälten med olika positionerna för provtagning Bakgrund Morötter är en av de viktigaste trädgårdsgrödorna i Sverige. Den totala odlingsarealen för 2013 var 1800 ha och totalt skördades ton (SCB 2014). En viktig utmaning för de svenska morotsodlarna är hur morotsbladloppan (Trioza apicalis) ska kontrolleras. Morotsbladloppan är en skadegörare som framförallt orsakar problem i de Skandinaviska länderna något som medfört att vi vet betydligt mindre om dess biologi än för andra mer globalt spridda skadegörare som t ex morotsflugan (Psila rosae). Den kunskap vi har idag har till Inflygning till morotsfälten sker på våren eller försommaren och kan pågå under flera veckor. Vanligen uppträder en eller två tydliga aktivitetstoppar som sammanfaller med gynnsamt väder. De senaste tjugo åren tycks inflygningen till morotsfälten bli allt mer utdragen, något som varit särskilt observerats i Norge (Richard Meadow & Gerd Guren, muntlig kommunikation). En lång och utdragen inflygning medför att det behövs bekämpas med växtskyddsmedel under längre tid. Med tanke på det fåtal växtskyddsmedel som idag är tillåtna så ökar riskerna för att resistens mot de verksamma ämnena uppstår. Den långa inflygningen skapar även problem för de odlare som använder sig av fördröjd sådd för att undvika att morotsplantorna är i sitt mest känsliga läge då huvudelen av inflygningen sker. Mekanismerna kring migration är dock relativt okända. Fält med fångstgröda Kontrollfält utan fångstgröda Fångstgröda 4 eller 5 rader Längd ca 80 m 40 m Ca 48 m Storlek ca 80 x 40 Fångstgröda 4 eller 5 rader Avstånd mellan fält ca m Figur 2. Skiss över försöksupplägg. Fältstorlek och avstånd mellan fält skiljde sig något åt bereonde på försöksplats.

3 Dygnsmedeltemperatur ( C) Dygnsmedeltemperatur ( C) Dalarna Maj 1-15 Juni Juni Gästrikland Maj 1-15 Juni Juni Figur 3. Genomsnittlig dygnsmedeltemperatur ( C) i Dalarna och Gästrikland Morotsbladloppan suger näring från unga morotsplantor och sprutar samtidigt in ett gift i växten som orsakar missbildningar av bladverket (Markkula et al., 1976). Angrepp leder till en sämre rottillväxt och ger upphov till krussjuka som får blasten att till färg och form likna kruspersilja. Plantans tillväxt stannar upp och kvaliteten på rötterna försämras (Forsberg and Nehlin, 1993). Angrepp tidigt på våren när morotsplantorna är små kan leda till 100 % skördeförluster (Personlig observation). I Sverige är problemen med morotsbladloppan störst i odlingsområde där morötter har odlats under lång tid (Ellgardt, 2008). Svårigheter att bekämpa morotsbladloppan har varit en viktig anledning till att odling av morötter har upphört i vissa distrikt som till exempel nu senast i södra Halland. Bekämpningsåtgärder som används idag I konventionell morotsodling i Sverige är det framförallt bekämpning med syntetiska växtskyddsmedel som används för att kontrollera morotsbladloppan. Gula klisterfällor används av en del odlare för att följa när inflygningen sker till fältet. Normalt påbörjas behandlingen då den första morotsbladloppan fångas på fällan. I Norge däremot har effekten av växtskyddsmedel blivit allt sämre vilket medför att många odlare har slutat odla morötter eller övergått till att täcka med fiberduk eller insektsnät. Täckning med fiberduk och insektsnät kan vara mycket effektivt för att kontrollera morotsbladloppan och ger samtidigt skydd mot andra skadegörare. Denna metod används framförallt i ekologisk odling. Men täckning har även flera nackdelar t.ex. kan det ge upphov till förhöjd temperatur vilket leder till försämrad kvalitet och svagare blast. Många ekologiska odlare upplever även svårigheter att få överblick över ogrässituationen då fältet är täckt vilket kan medföra att ogräsbekämpning utförs allt för sent. Det är även arbetsamt att lyfta av täckmaterialet då ogräs ska bekämpas för hand i raderna eller mekaniskt mellan raderna. När grödan är avtäckt finns även risk för att inflygning sker till morotsfältet och därefter orsakar skador under väven, något som en odlare upplevde under odlingssäsongen 2014 vilket slutade med att hela fältet fick plöjas ner (personlig observation). Det finns även odlare som flyttar morotsfälten så långt som möjligt från förra årets fält för att försvåra för morotsbladloppan att hitta fram till morötterna på våren. Detta tycks vara en effektiv metod för att minska skadetrycket men ställer krav på att odlaren har tillgång till odlingsfält som lämpar sig för morotsodling, dvs. fält med lämplig struktur på jorden och med ett lågt ogrästryck, som är separerade med stora avstånd. Det bör heller inte vara för många morotsodlare inom samma geografiska område då detta kan försvåra planeringen av vilka fält som ska användas. Fångstgröda som bekämpningsstrategi Fångstgrödor används för att locka skadeinsekter bort från huvudgröda till en för skadeinsekten mer attraktiv gröda eller sort (Hokkanen, 1991; Cook et al., 2007). Skadeinsekterna kan därefter elimineras på fångstgrödan genom t.ex. nedplöjning eller med kemisk bekämpning. Därmed kan skadeinsekten varken bli uppförökade eller skada huvudgrödan. Genom att använda denna strategi i morotsodling kan, i teorin, en stor andel av de inflygande bladlopporna fångas och elimineras. I och med detta kan behovet av att använda fiberduk minskas liksom mängden bekämpningsmedel och antalet kemiska bekämpningar.

4 I ett pågående forskningsprojekt som finansierats av Svensk Lantbruksforskning (SLF) har vi undersökt hur en bekämpningsstrategi som baseras på fångstgröda skulle kunna utformas. Vi har bland annat undersökt vilken fångstgröda som bör användas, när den ska bli insådd och hur tidpunkten för inflygningstoppen har påverkat resultaten. Preliminära resultat från SLF-projektet tyder på att som fångstgröda bör en morotssort väljas som snabbt gror och utvecklar ett kraftigt plantbestånd. Insådden av fångstgrödan bör separeras i tid så mycket som det går ifrån insådden av huvudgrödan. Dessa undersökningar har dock utförts på endast en geografisk plats i landet och i kontrollerad lab-miljö. Genomförande odlingssäsong 2015 I detta projekt har vi utvärderat hur fångstgröda fungerar som bekämpningsmetod i en större skala. Undersökningar utfördes på tre olika gårdar med olika populationstryck av morotsbladloppan. Urvalet av odlingar som kunde medverka i projektet begränsades, av naturliga skäl, till områden där morotsbladloppan är ett stort problem samt till ekologiska odlare som odlar åtminstone tre hektar morötter på sin gård. Riktade förfrågningar till odlare som uppfyllde dessa kriterier gjordes i januari De som avböjde att medverka i undersökningar hade olika skäl till detta t.ex. att de inte hade kapacitet att genomföra ett vetenskapligt försök under en arbetsintensiv odlingsperiod, att de inte längre odlade så mycket morötter eller att de inte hade särskilt stora problem med morotsbladloppan. Fyra odlare var intresserade av att utföra försök på sin gård. Dessvärre valde en gotländsk morotsodlare att hoppas av precis innan försöksstart då han inte ansåg att han kunde fullfölja försökplanen på ett önskat sätt. Slutligen kom försöken att genomföras på tre olika gårdar i mellersta Sverige varav två i Dalarna och en i Gästrikland. Odlarna var delaktiga i försöksupplägg under hela perioden. Försöksutförande På varje gård placerade två fält med morötter, dvs. ett kontrollfält och ett fält med huvudgröda samt fångstgröda. Fälten var rektangulära (ca m2, beroende på försöksplats) och separerade från varandra med minst 100 meter (figur 1). Kring det ena fältet såddes fångstgröda längs fältets långsidor ca 3 veckor innan huvudgrödan såddes in. Den snabbväxande morotssorten Bolero avändes dom fångstgröda och Newhall som huvudgröda och till kontrollfälten. Fältplanen anpassades efter varje gårds förutsättning och maskinpark. I Dalarna väst såddes 5 rader med fångstgröda in på varje långsida och i Gästrikland och Dalarna öst 4 rader. Fångstgrödan var placerade precis bredvid huvudgrödan för att kunna följa morotsbladloppans eventuella rörelsemönster mellan fångstgröda och huvudgröda senare på säsongen. Avläsningar i fält Avläsning av morotsplantornas utveckling och äggläggning påbörjades den 8 och 9 juni (datum beroende på försöksplats) och genomfördes varje vecka fram till månadsskiftet. Fångstgrödan bedömdes utefter fem positioner per långsida (figur 2). Vid varje position bedömdes tio plantor per rad av fångstgrödan för antalet ägg och på hur många av de bedömda plantor som de var fördelade på. Samma positioner användes även när morötterna i huvudgrödan och kontrollfältet hade uppkommit. Men då bedömdes plantorna (tio stycken) i följande rader; 1, 2, 4, 8 och 16. Där rad 1 är närmast fältkant. För varje vecka bedömdes nya plantor. Bedömningen i huvudgröda och kontrollfält utfördes på samma sätt som tidigare beskrivits för fångstgrödan I juli (12, 14 och 15 juli beroende på försöksplats) samlades fem plantor in från samma positioner och rader som tidigare beskrivits från fångstgrödan, huvudgrödan och kontrollfältet. Antalet blad med tydliga symptom orsakade av morotsbladloppan (krusade blad) bedömdes liksom andelen av plantor med symptom samt blastlängd och utvecklingsstadiet av morotsplantan. Fångstgrödan plöjdes ner sista veckan i juli på samtliga försöksplatser för att undvika uppförökning av morotsbladloppan inför nästa odlingssäsong. Innan skörd gjordes en sista avläsning av morotsplantorna i huvudgrödan och kontrollfältet. Samma positioner och rader användes som vid tidigare mätningar och från varje mätpunkt grävdes fem plantor upp. Antalet blad med tydliga symptom orsakade av morotsbladloppan (krusade blad) be-

5 dömdes liksom andelen av plantor med symptom samt färskvikt av morötterna liksom utvecklingsstadiet av morotsplantan. Klisterfällor för att följa inflygning Vid varje försöksfält placerades 4 stycken gula klisterfällor (Rebel orange) i mitten av varje fältsida (dvs. totalt 8 klisterfällor per försöksplats) (figur 4). Fällorna var vinklade mot sydväst för att maximera fångsten. De första fällorna placerades ut den 18 maj i fält med fångstgröda. Därefter placerades klisterfällor i kontrollfält precis innan morötterna kommit upp ur jorden. Fällorna var exponerade i fält under 7 dagar och därefter intagna för artbestämning av morotsbladloppan. Sista exponeringsperiod i fält var mellan den 6 och 13 juli. Figur 4. Gula klisterfällor användes för att följa morotsbladloppans inflygning till morotsfälten. Foto: Ulf Nilsson Tabell 1. Tidpunkt för sådd, frötäthet och uppkomst för de olika försöksplatserna och behandlingarna Plats Fångstgröda Huvudgröda och kontrollfält Sådd Täthet Radavstånd Uppkomst Sådd Täthet Radavstånd Uppkomst 19 maj 75 frö/m 75 cm 1 juni 5 juni 75 frö/m 75 cm 16 juni Dalarna väst 10 maj 60 frö/m 50 cm 25 maj 6 juni 60 frö/m 50 cm 14 juni Dalarna öst 75 frö/m 75 cm 1 juni 8-11 juni* 75 frö/m 75 cm juni* Gästrikland 16 maj * problem vid sådd medförde att för stor mängd utsäde såddes in på halva ytan i både kontroll- och försöksfältet. Sådd av andra delen av fältet utfördes den 11 juni.

6 Resultat och diskussion Medeltemperatur Speciellt maj men även första halvan av juni var under 2015 ovanligt kalla, se figur 3. Detta medförde att fångstgrödan fick en tuff start på samtliga försöksplatser. I Gästrikland och Dalarna öst var det även svårt för odlarna att komma ut i tid och förbereda såbäddarna och ogräsbehandling något som medförde att sådden av fångstgröda försköts med sex respektive nio dagar jämfört med ursprunglig planering. På fältet i Gästrikland, som bestod av sandjord med inblandning av mjäla, var det en extra problematiskt vår då även en kraftig skorpbildning försvårade uppkomsten för de redan försvagade morotsplantorna. Efter uppkomst växte morötterna som var avsedda som fångstgröda långsamt och bildade glesa bestånd. Vid avräkning den 9 juni noterades endast 24 plantor per meter i fångstgrödan. Sammanfattningsvis medförde den kalla starten att separering i storlek mellan fångstgröda och huvudgröda inte blev så stor som var avsett. Inflygning Årets inflygning av den övervintrade generationen av morotsbladloppan in till morotsfälten var som störst andra halvan av juni och pågick ända fram till inflygningen slutade att följas den 13 juli (figur 5). På två platser fångades dock morotsbladloppor redan under sista veckan i maj men endast i låga antal. Inflygningstoppen i Gästrikland var en till två veckor tidigare än i Dalarna och uppmättes mellan den 8 till 15 juni. Det var dock endast 5 morotsbladloppor som fångades. Under denna period hade inte huvudgrödan kommit upp och fångstgrödan var precis på väg att lämna hjärtbladstadiet. Veckan därefter var huvudgrödan i hjärtbladstadiet och fångstgrödan hade ett utbildat blad (tabelll 2). Skillnaden i utveckling mellan fångstgröda och övriga behandlingar var genrellt sett för liten för att kunna bidra till en god fångsteffekt (tabell 2). Individer/fälla/dag 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Dalarna väst Dalarna öst Gästrikland Figur 5. Inflygning av morotsbladloppor under vår och sommar Äggläggning Analysen av äggläggningen under sista veckan i juni visar att signifikant fler ägg fanns på fångstgrödans morotsplantor än huvudgrödan och kontrollfältet på försöksplatserna i Dalarna. I Gästrikland hittades dubbelt så många ägg på fångstgrödan men skillnaden var inte signifikant skiljd från övriga behandlingar (figur 6). Detta visar att fångstgrödan lockade till sig fler äggläggande honor än övriga behandlingar. Skadesymptom juli Endast på en av försöksplatserna, Dalarna väst, fanns signifikanta skillnader mellan behandlingarna med avseende på hur stora andel av bladen som visade symptom på skada orsakad av morotsbladloppan. Morotsplantorna i kontrollfältet hade signifikant färre blad med skada än fångstgrödan och huvudgrödan (figur 7). Skörderesultat Resultaten från årets skörd är ännu inte statistiskt analyserade. Men indikerar att skillnader i färskvikt av morötterna (dvs. pålroten) har varit mer beroende av små skillnader i jordmån än angrepp av morotsbladloppan på två av försöksplatserna. Detta då bedömda skador orsakade av morotsbladloppan på rötter och blad inte tycks korrelerat till skördevikt.

7 Plats Period Utvecklingsstadium morot Dalarna väst 8-15 juni 1 äkta blad Fångstgröda Huvudgröda Kontrollfält Dalarna väst juni 1 äkta blad + anlag Hjärtblad Hjärtblad Dalarna juni 2 äkta blad + anlag Hjärtblad + anlag Hjärtblad + anlag väst Dalarna öst 8-15 juni Hjärtblad Dalarna öst juni 1 äkta blad Dalarna öst juni 2 äkta blad Hjärtblad Hjärtblad Gästrikland 9-16 juni Hjärtblad Gästrikland juni Hjärtblad + anlag Hjärtblad Hjärtblad Gästrikland juni 2 äkta blad Hjärtblad + anlag Hjärtblad + anlag Tabell 2. Jämförelse av morötternas utvecklingsstadier under perioden för största inflygningen av morotsbladlopporna i juni. Tjockmarkerade rader avser tidsperiod med störst inflygning för de olika försöksplatserna. 2,5 Medelantal ägg per planta 2 1,5 1 0,5 A B B A B B ns. Fångstgröda Huvudgröda Kontrollfält 0 Dalarna väst Dalarna öst Gästrikland Figur 6. Medelantal ägg per planta sista veckan i juni Olika bokstäver indikerar signifikant skillnader vid P <0.05, ns= inte signifikant. (GLM, Tukey-test) ns. % andel av blad med symptom AB A B ns. FG HG FG Kontroll 0 Dalarna väst Dalarna öst Gästrikland Figur 7. Procentuell andel av blad med symptom som orsakats av morotsbladloppan vid bedömning i juli 2015 (FG= fångstgröda, HG=huvudgröda). Olika bokstäver indikerar signifikant skillnader vid P< 0.05, ns= inte signifikant. (GLM, Tukey-test).

8 Sammanfattning Fångstgrödan attraherade fler honor för äggläggning än övriga behandlingar under juni vilket visar på bekämpningsstrategins potential. Men detta avspeglade sig dock inte när andelen blad med symptom undersöktes två veckor senare. Troligen har fortsatt inflygning i juli medfört att allt fler morotsbladloppor har sökt sig till huvudgröda och kontrollfält då dessa bestod av 85 % procent mer morötter än fångstgrödan samtidigt som skillnad i morotsplantornas utveckling inte var tillräcklig stor för att kompensera för det mindre antalet plantor som fanns i fångstgrödan. Det var det kalla vädret i maj och början av juni som medförde att fångstgrödan inte nått önskad storlek när huvudgrödan kom upp. I tidigare utförda labstudier har vi visat att morotsplantor som har minst 3 till 4 äkta blad är signifikant mer attraktiva för äggläggande honor än precis uppkomna plantor (Nilsson et al., 2015, opublicerad data). Det är denna separation i utvecklings som vi eftersträvade även i årets fältförsök. Under försöksår då detta uppnåtts har vi kunnat påvisa en halvering av antalet morotsplantor med symptom i huvudgrödan i jämförelse med fångstgrödan (Nilsson et al. 2015, opublicerad data). Liknande resultat har även påvisats i norska försök, där effekten av fångstgröda har skiljt sig åt betydligt mellan olika försöksår. År med liten skillnad i skador mellan fångstgröda och huvudgröda ansågs bland annat vara beroende på att fångstgrödan blivit sådd för sent och därmed inte varit tillräckligt attraktiv över huvudgrödan (Meadow et al. 2013). Det finns idag tydliga kunskapsluckor kring vilka avstånd som morotsbladloppan förflyttar sig i landskapet, och om de flyger direkt till sommarvärd från vintervärd eller söker sig till andra flockblomstriga växter under tidig vår innan de flyttar sig till morotsfälten, något som föreslagits av Rygg (1977). Förståelse för insekternas rörelsemönster är extra viktiga i försök med fångstgrödor. Vi kan därför inte vara helt säkra på om det är relevant att jämföra resultaten från kontrollfälten med huvudgrödan. Möjligen är det mer rättvisande att enbart jämföra huvudgröda mot fångstgröda. Detta då avståndet mellan huvudgröda/fångstgröda och kontrollfält kan ha varit för stort för att ha samma förutsättning för angrepp. Vi tror därför att i framtida fältförsök bör två kontrollfält inkluderas där ett placeras intill huvudgröda/fångstgröda och det andra på ett större avstånd. Därmed kan vår kunskap om hur försök med morotsbladloppan ska läggas upp bli mer omfattande. Den största utmaningen för att optimera en fångststrategi baserad på fångstgröda är hur en tillräcklig stor skillnad i attraktion mellan fångstgröda och huvudgröda ska kunna uppnås. Odlingsförutsättningarna i mellersta Sverige sätter gränser för hur tidigt fångstgrödan och hur sent huvudgrödan kan bli insådda. Kalla och blöta vårar kan försena den tidiga sådden och uppkomsten med flera veckor, något som vi upplevde i år. Likaså kräver lagringsmorötter ett visst antal dagar i fält för att hinna mogna fram på hösten. Senare sådd av huvudgrödan än andra veckan i juni är oftast inte att rekommendera. Följaktligen är metoden allt för beroende på att fångstgrödan kan bli insådd tidigt, även när en snabbväxande sort som Bolero används. Ett alternativ skulle därför kunna vara att täcka fångstgrödan med fiberduk fram till sista veckan av maj för att snabbt få upp ett kraftigt bestånd innan morotsbladloppans inflygning till morotsfälten påbörjas. Det finns planer att testa fångstgröda mot morotsbladloppan i ett odlingsdistrikt i Hamburg där ekologisk odling av morötter dominerar (Martin Hommes, personlig kommunikation). Det är först de senaste åren som den har kommit att bli ett problem att räkna med i norra Tyskland. Försöken därifrån kommer med säkerhet att ge ytterligare inblick i för och nackdelar med metoden. Det är också möjligt att andelen fångstgröda måste öka i förhållande till huvudgrödan, något som bör utvärderas i nya fältförsök. Men det finns naturligtvis en gräns för hur mycket odlingsyta som en odlare kan använda till fångstgröda då denna vanligen behöver plöjas ner innan skörd för att undvika uppförökning av skadegöraren.

9 Referenser Cook, S.M., Khan, Z.R., Pickett, J.A., The use of push-pull strategies in integrated pest management. Annual Review of Entomology 52, Ellgardt, K., Morotsbladloppan, Trioza apicalis. En litteraturgenomgång, kvalitativa intervjuer och ett fältförsök. Master project in the Horticulural Science Programme, Swedish University of Agricultural Sciences , Forsberg, A.-S., Nehlin, G., Morotsbladloppan. Faktablad om växtskydd, SLU 80T. Hokkanen, H.M.T., Trap cropping in pestmanagement. Annual Review of Entomology 36, Kristoffersen, L., Anderbrant, O., Carrot psyllid (Trioza apicalis) winter habitats - insights in shelter plant preference and migratory capacity. Journal of Applied Entomology 131, Figur 8. Morotsplanta kraftigt angripen av morotsbladloppa till vänster med frisk morot till höger. Lägg märke till pålrotens vitaktiga färg. Foto: Ulf Nilsson Resultatförmedling Preliminär resultat från projektet har redovisats muntligt på IOBC-konferens Integrated protection in field vegetables i Hamburg (4-7 okotber, 2015) samt som poster på Nationell växtskyddskonferens i Ultuna (10-11 november). Poster kommer även presenteras på seminariet Research for sustainable organic farming System perspectives, stakeholder cooperation and communication i Stockholm KSLA (9 december, 2015). Resultaten kommer även att ingå i vetenskaplig artikel som nu påbörjats. En sammanfattande artikel över detta projekt och SLF-projektet som påbörjades 2012 är planerad för odlarpressen (t ex Viola) under Markkula, M., Laurema, S., Tiittanen, K., Systemic damage caused by Trioza apicalis on carrot. Symposia Biologica Hungarica, Meadow, R., Folkedal Schjoll, A., Knudsen, G., Högveit, L-A., Tajet, T., Håndtering av gulrotsuger (Trioza apicalis) i gulrotdyrkning. Delrapport Rygg, T., Biological investigations on the carrot psyllid Trioza apicalis Förster (Homoptera: Triozidae). Meldinger fra Norges Lantbrukshogskole 56, Opublicerat Nilsson, U., Cortés B., Rämert B., The potential of trap crop as pest management strategy against the carrot psyllid (Trioza apicalis). Under bearbetning. Muntlig kommunikation Meadow R & Guren G. (2014) I sambandmed wokshop om morotsbladloppan i Alnarp, december Hommes M. (2015). I samband med IOBC-konferens i Hamburg, oktober 2015.

10

11