Riksbankens författningssamling

Transkript

1 Riksbankens författningssamling RBFS 2018:1 ISSN Riksbankens föreskrifter (RBFS 2018:1) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik; beslutade den 19 november RBFS 2018:1 Utkom från trycket Riksbanken föreskriver följande med stöd av 6 kap. 9 lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank. I anslutning till de paragrafindelade föreskrifterna lämnar Riksbanken följande allmänna råd. Dessa föregås av rubriken llmänna råd. Innehåll och definitioner 1 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser för vissa finansiella företag och filialer om rapportering av finansmarknadsstatistik till Riksbanken för statistikändamål samt om rapportering av uppgifter som Riksbanken anser nödvändiga för att följa utvecklingen på valuta- och kreditmarknaderna, samt för att övervaka betalningssystemets stabilitet. Med stöd av 1 och 3 punkten 1 i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna kommer uppgifterna att behandlas i den gemensamma databasen för övervakning och tillsyn hos Statistiska centralbyrån (SCB). llmänna råd Uppgiftsskyldigheten enligt dessa föreskrifter sanktioneras genom bestämmelser om vite och böter enligt 6 kap. 9 och 11 kap. 2a och 3 lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank. Hänvisningarna till paragrafer avser hänvisningar till 2 32 i förevarande del av föreskrifterna, om inte annat framgår. Detsamma gäller hänvisningarna i bilagorna. När en hänvisning i en bilaga avser en paragraf i samma bilaga framgår detta genom uttrycket denna bilaga. 2 Dessa föreskrifter tillämpas på följande institut: 1. bankaktiebolag, medlemsbanker och sparbanker enligt 1

2 1 kap. 5 punkterna 3, 16 och 17 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, 2. kreditmarknadsföretag enligt 1 kap. 5 punkten 14 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, 3. Svenska skeppshypotekskassan, 4. värdepappersbolag med tillstånd att handla för egen räkning och både lämna kunder kredit och ta emot kunders medel på konto, detta avser tillstånd enligt 2 kap. 1 punkten 3 samt 2 punkterna 2 och 8 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, 5. institut för elektroniska pengar enligt 1 kap. 2 punkten 7 lagen (2011:755) om elektroniska pengar, vilka främst ägnar sig åt finansförmedling i form av utgivning av elektroniska pengar, 6. bostadskreditinstitut enligt 2 kap. 1, lag (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter som har tillstånd för bostadskreditgivning, 7. IF-förvaltare som har tillstånd enligt 3 eller 5 kap. lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder eller är registrerade enligt 2 kap. samma lag i egenskap av förvaltning av specialfonder och andra alternativa investeringsfonder och där fondernas tillgångar i huvudsak utgörs av lån till svenska hushåll och icke-finansiella företag, 8. svenska filialer till utländska företag vilka motsvarar institut som avses i punkterna 1, 2, 4, 5, 9. svenska filialer till utländska företag vilka motsvarar institut som avses i punkterna 6 och 7. llmänna råd Termen institut används som begrepp för de företag och filialer som är rapporteringsskyldiga till Riksbanken enligt dessa föreskrifter. 3 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser avseende följande rapporter: 1. MFI-rapporten, balansräkningsstatistik med säruppgifter enligt bilaga 1a h, 2. Räntestatistik, statistik över in- och utlåningsräntor enligt bilaga 2, 2

3 3. RUTS-rapportering, fordringar på och skulder till utlandet enligt bilaga 3a c, 4. BIS Derivat enligt bilaga 4, 5. Utlåningsstatistik för bostadskreditinstitut och alternativa investeringsfonder med utlåningsverksamhet enligt markering i bilaga 1a-h. RBFS 2018:1 llmänna råd Riksbanken anger under Specifika bestämmelser per rapport vilka kriterier som styr om ett institut kommer ifråga för rapportering av en viss rapport. 4 Definitioner - Huvudkontor, den juridiska personens svenska del av verksamheten - Utländsk filial, svenska juridiska personers filialer belägna i utlandet llmänna råd Huvudkontor omfattar även utländsk juridisk persons filial belägen i Sverige. Specifika bestämmelser per rapport MFI-rapporten Vem som ska rapportera och rapporteringsfrekvens 5 Institut enligt 2 punkterna 1 5 samt 8 ska upprätta och lämna en MFI-rapport för varje kalendermånad. Om Riksbanken bedömer att kvalitén på statistiken inte riskeras får institut vilkas samlade bidrag uppgår till högst 0,5 procent av de rapporteringsskyldiga huvudkontorens sammanlagda balansomslutning i stället upprätta och lämna en statistikrapport för varje år. Institut vilkas samlade bidrag uppgår till över 0,5 procent men som högst 5,0 procent av de rapporteringsskyldiga huvudkontorens sammanlagda balansomslutning får i stället upprätta och lämna en statistikrapport för varje kvartal. vgränsningen enligt andra stycket avgörs för varje kalenderår med hänsyn till förhållandena den 30 september närmast föregående år. 3

4 4 llmänna råd v 2 första stycket punkten 8 framgår att utländska företags filialer i Sverige räknas som institut. Paragrafen innebär att nya institut som tillkommer efter tidpunkten i tredje stycket ska lämna en statistikrapport varje månad. Riksbanken kan med stöd av 32 medge att sådana institut i stället får lämna en statistikrapport med lägre frekvens. MFI-rapportens utformning och innehåll 6 Statistikrapporten ska innehålla en särskild balansräkning som visar institutets tillgångar, skulder, eget kapital och vissa särskilda förhållanden i enlighet med bilaga 1a. Rapporten ska även innehålla specifikationer av tillgångar och skulder samt motparter i enlighet med bilaga 1b. Köpta, förvärvade eller värdepapperiserade, sålda och avyttrade lån ska redovisas på bilaga 1c. Institut som administrerar lån åt s.k. Financial Vehicle Corporations, FVC, (värdepapperiseringsinstitut) eller andra specialföretag rapporterar dessa i bilaga 1d. Statistikrapporten ska även innehålla omvärderingar av vissa balansposter enligt bilaga 1f g. Institut som är bostadsinstitut ska också rapportera utlåning fördelat på säkerhet i enlighet med bilaga 1h. Om institutet har utländsk filial ska statistikrapporten innehålla 1. en särskild balansräkning, specifikationer och omvärderingar enligt första stycket för institutet inklusive utländska filialer där mellanhavanden med de utländska filialerna exkluderas, och 2. en särskild balansräkning, specifikationer och omvärderingar enligt första stycket för utländska filialers sammanlagda ställning (filialrapport), och 3. en sammanställning av institutets samlade mellanhavanden med egna utländska filialer i enlighet med bilaga 1e (mellanhavanderapport) samt omvärderingar av mellanhavanden med egna filialer enligt bilaga 1g. I filialrapporten exkluderas mellanhavanden mellan olika filialer och mellanhavanden mellan filialer och huvudkontor. För MFI-rapporten tillämpas, förutom 5 14 och de generella bestämmelserna i dessa föreskrifter, bestämmelserna i bilaga 5a 5h. llmänna råd I specifikationer av motparter behandlas såväl penningmarknadsfonder som övriga värdepappersfonder och

5 specialfonder som motparter trots att de inte är juridiska personer. Vid bestämmande av vilka institut som är bostadsinstitut beaktas 1 bilaga 5c. Utöver den balansräkning och de specifikationer (inklusive filialers verksamhet) som ett institut med filialer i utlandet ska upprätta enligt andra stycket punkten 1 ska institutet enligt andra stycket punkten 2 upprätta motsvarande handlingar för egna filialer i utlandet. Om institutet har flera filialer räknas dessa samman och rapporteras gemensamt i en balansräkning enligt bilaga 1a h. En sammanräkning av filialer tillämpas också för sammanställningen av mellanhavanden med egna filialer enligt bilaga 1e samt omvärderingar av mellanhavandena enligt bilaga 1g. I filialrapporten ska samtliga filialer tas upp samlat med mellanhavanden mellan olika filialer exkluderade. För ytterligare riktlinjer om hur MFI-rapporten ska sammanställas tillämpas SCB:s Instruktioner för MFI-blanketten. RBFS 2018:1 Rapporteringslättnader för VINN-rapportörer 7 Institut som månadsvis rapporterar värdepappersinnehav i enlighet Riksbankens föreskrifter om rapportering av innehav av värdepapper (VINN) behöver inte rapportera detaljerade värdepappersuppgifter i MFI. Vilka poster som berörs framgår i bilagorna. Redovisningsregler 8 För statistikrapportens innehåll tillämpas bestämmelserna i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag som är av betydelse för en balansräkning i årsredovisningen, om inte annat följer av dessa föreskrifter. Behandling av vissa tillgångar och skulder i MFI-rapportens balansräkning 9 Fordringar och skulder ska tas upp till bruttobelopp. llmänna råd Bestämmelsen innebär att de möjligheter till nettoredovisning som finns enligt International ccounting Standard 5

6 (IS) 32 punkterna 42 50, t.ex. för avtal som ska avvecklas genom betalning mot leverans i clearingverksamhet enligt 1 kap. 5 punkten 6 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, inte gäller för statistikrapportens balansräkning. Paragrafen innebär däremot inget undantag från redovisningsreglerna om säkringsredovisning som gäller även för statistikrapporten. Paragrafen innebär inte heller något undantag från redovisningsregler om att återköpta egna emitterade värdepapper och skulder ska avräknas från skuldposten (jfr 17 bilaga 1 FFFS 2008:25). 10 Utlåning samt in- och upplåning ska rapporteras värderade till nominellt värde. Operationell leasing och, i förekommande fall, räntebärande värdepapper ska rapporteras före reserveringar för osäkra fodringar. llmänna råd Med nominellt värde avses det kapitalbelopp som en gäldenär enligt avtal är skyldig att återbetala till borgenären. Nominellt belopp redovisas före avdrag för eventuella nedskrivningar (reserveringar för osäkra fordringar) eller förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk. Däremot ingår inte upplupen ränta och beloppet ska redovisas efter avdrag för avskrivningar, dvs. konstaterade kreditförluster. I nominellt belopp ingår även förfallna räntefordringar. Differenser mot bokfört värde före avdrag för eventuella nedskrivningar (reserveringar för osäkra fordringar) som uppstår på grund av denna bestämmelse rapporteras under bokföringsmässiga justeringar på Övriga tillgångar, om de avser tillgångssidan respektive Övriga skulder, om de avser skuldsidan. Med in- och upplåning menas här annan in- och upplåning än emission av överlåtbara värdepapper. llmänna råd Paragrafen innebär att förfallna räntefordringar ska rapporteras under utlåning och inte får rapporteras under övriga tillgångar, detta är ett avsteg från FFFS 2008:25. 6

7 11 Upplupna räntor på tillgångssidan ska rapporteras under posten Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. Upplupna räntor på skuldsidan ska rapporteras under posten Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. RBFS 2018:1 llmänna råd Paragrafen innebär att upplupna räntor inte får rapporteras ihop med huvudposten i statistikrapporteringen, detta är ett avsteg från FFFS 2008: Efterställda skulder i form av lån ska redovisas som in- och upplåning. llmänna råd Paragrafen innebär att efterställda skulder i form av inoch upplåning (ej förlagslån) ska rapporteras tillsammans med övrig in- och upplåning, detta är ett avsteg från FFFS 2008: Derivatinstrument som har ett positivt värde ska rapporteras under posten Övriga tillgångar, Derivatinstrument. Derivatinstrument som har ett negativt värde ska rapporteras under posten Övriga skulder, Derivatinstrument. För derivat ska bruttoredovisning tillämpas, derivat med positiva och negativa marknadsvärden får därför inte nettoredovisas i rapporteringen även om rättsligt bindande nettningsöverenskommelser finns. Värdepapper i form av hybridinstrument vilka innehåller inbäddade derivat ska i sin helhet rapporteras som värdepapper. llmänna råd Paragrafen innebär att derivat inte får rapporteras tillsammans med det underliggande instrumentet i statistikrapporteringen. Undantag är värdepapper i form av hybridinstrument med inbäddade derivat vilka i sin helhet ska rapporteras som värdepapper. Derivat ska också bruttoredovisas i rapporteringen även om de i redovisningen får nettoredovisas. Dessa bestämmelser utgör avsteg från FFFS 2008:25. När MFI-rapporten ska lämnas in 14 MFI-rapporten ska lämnas in till SCB senast den nionde bankdagen efter utgången av den rapportperiod som avses i 5. 7

8 Räntestatistik Vem som ska rapportera och rapporteringsfrekvens 15 Riksbanken fastställer inför varje kalenderår vilka institut som ska rapportera räntestatistik. Urvalet görs bland de institut som enligt 5 och 26 ska rapportera varje kalendermånad. Urvalet görs med hänsyn till förhållandena den 30 september närmast föregående år. De institut som ingår i urvalet ska upprätta och lämna en statistikrapport för varje kalendermånad. Räntestatistikrapportens utformning och innehåll 16 Räntestatistikrapporten ska innehålla uppgifter om belopp och räntesatser avseende in- och utlåning till svenska icke-finansiella företag, hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer i svenska kronor. Uppgifterna ska rapporteras både för samtliga utestående lån och samtlig utestående inlåning och för nya avtal under perioden i enlighet med bilaga 2. Räntestatistikrapporten omfattar huvudkontorets verksamhet, positioner som innehas av instituts filialer i utlandet ingår därmed inte. För räntestatistikrapporten tillämpas, förutom och de generella bestämmelserna i dessa föreskrifter, 8 12 och bestämmelserna i bilaga 6. Räntor på utestående ut- och inlåning och nya avtal ska beräknas som ett volymviktat medelvärde. För bostadskreditinstitut och svenska filialer till utländska bostadskreditinstitut som omfattas av rapportering enligt 15 ska rapporteringen endast omfatta lån där institutet själv är kreditgivare, förmedlade lån ska inte ingå i rapporteringen. Gällande förvaltare av alternativa investeringsfonder som omfattas av rapportering enligt 15 ska dessa lämna en rapport per förvaltad fond. llmänna råd Med hänvisningen till 11 avses att upplupna räntor ej får rapporteras under posterna in- och upplåning eller utlåning, d v s de ska ej ingå i räntestatistiken. För ytterligare riktlinjer om hur räntestatistikrapporten ska sammanställas tillämpas SCB:s Instruktioner för räntestatistikblankett. Hur räntesatserna ska anges i rapporten 17 Räntesatserna ska anges i procent med fyra decimaler. 8

9 När räntestatistikrapporten ska lämnas in 18 Räntestatistikrapporten ska lämnas in till SCB senast den elfte bankdagen efter rapportmånadens utgång. RBFS 2018:1 RUTS Rapportering av Utländska Tillgångar och Skulder Vem som ska rapportera och rapporteringsfrekvens 19 Riksbanken fastställer inför varje kalenderår vilka institut som ska rapportera RUTS-statistik och vilka RUTS-rapporter som respektive institut ska lämna. Urvalet görs bland de institut som enligt 5 ska rapportera varje kalendermånad. Urvalet görs med hänsyn till förhållandena den 30 september närmast föregående år. De institut som ingår i urvalet ska upprätta och lämna en statistikrapport för varje kvartal. RUTS-rapportens utformning och innehåll 20 RUTS-rapporten ska innehålla uppgifter om institutets fordringar på och skulder till utlandet och Sverige enligt bilaga 3a, RUTS svensk del. Om institutet har utländska filialer ska dessa dels inräknas i huvudkontorets rapport (huvudrapport) och dels redovisas i motsvarande separat rapport som inkluderar samtliga utländska filialers sammanlagda ställning. I huvudrapporten inkluderas huvudkontorets mellanhavanden med filialer medan mellanhavanden mellan filialer exkluderas. I filialrapporten exkluderas mellanhavanden mellan filialer och huvudkontoret. Rapporten ska dessutom innehålla uppgifter från svenskägda institut avseende konsoliderade fordringar mot utlandet och Sverige i enlighet med bilaga 3b, RUTS konsoliderad. Filialer i utlandet inkluderas i rapporten. Mellanhavanden med filialer samt döttrar som är rapporteringsskyldiga enligt nästa stycke ska exkluderas. De institut som har dotterbolag inom EU som är monetära finansinstitut eller dotterbolag utanför EU som motsvarar definitionen av ett monetärt finansinstitut ska även upprätta en rapport per dotterbolag enligt bilaga 3b. Mellanhavanden med egna filialer, andra rapporteringsskyldiga döttrar, huvudkontoret och dess filialer exkluderas. Dotterbolagen ska i sin rapportering inkludera filialer och döttrar som är eller motsvarar monetära finansinstitut. De institut som är utlandsägda ska förutom rapportering enligt bilaga 3a även rapportera fordringar på hemlandet enligt bilaga 3c, RUTS konsoliderad fordringar hemlandet. Mellanhavanden med huvudkontoret inkluderas. 9

10 För RUTS-rapporten tillämpas, förutom och de generella bestämmelserna i dessa föreskrifter, 8 12 samt för RUTS svensk del även 13 om inte annat anges. llmänna råd Med hänvisningen till 13 avses att derivat ska redovisas under Other claims och Other liabilities i RUTS svensk del. Med hänvisning till 11 ska upplupna räntor i RUTS svensk del inte redovisas tillsammans med huvudposten utan redovisas på rad ccrued/prepaid items för respektive specifikation av fordringar och skulder. Upplupna räntor ska redovisas på rad ccrued/prepaid items för de fordringar (claims) som redovisas i RUTS konsoliderad. Derivat med positiva marknadsvärden redovisas i RUTS konsoliderad efter slutlig risk i kolumn Derivat till marknadsvärde, undantag är kreditderivat där institutet är säljare av skydd vilka ska redovisas under garantier till nominellt belopp. Till skillnad från MFI och RUTS svensk del ska derivat i RUTS konsoliderad redovisas med hänsyn taget till rättsligt bindande nettningsöverenskommelser. För ytterligare anvisningar om hur RUTS-rapporten ska sammanställas tillämpas SCB:s Instruktioner för rapportering av utländska tillgångar och skulder RUTS-blanketterna. När RUTS-rapporten ska lämnas in 21 RUTS-rapporten ska lämnas in till SCB senast den sista bankdagen i den månad som följer på det kvartal som rapporteringen avser. BIS Derivat Vem som ska rapportera och rapporteringsfrekvens 22 Riksbanken fastställer inför varje kalenderår vilka institut som ska rapportera BIS Derivat. Urvalet görs bland de institut som enligt 5 ska rapportera varje kalendermånad. De institut som ingår i urvalet ska upprätta och lämna en statistikrapport för varje halvår. BIS Derivat rapporteras inklusive filialer och döttrar med alla mellanhavanden exkluderade. BIS Derivat, rapportens utformning och innehåll 23 BIS Derivat ska innehålla uppgifter om institutens innehav av derivatinstrument enligt bilaga 4. Den del som avser Triennial survey i bilaga 4 rapporteras endast vart tredje år. 10

11 Hur beloppen ska anges i BIS Derivat 24 Beloppen ska anges i miljoner US Dollar enligt kursen på balansdagen. RBFS 2018:1 När BIS Derivat ska lämnas in 25 BIS Derivat ska lämnas in halvårsvis samt i en utökad version vart tredje år. SCB meddelar berörda institut vid varje tillfälle vilken version av rapporten som ska lämnas in. Rapporten lämnas in närmast följande bankdag efter 14 februari avseende sista december föregående år, respektive närmast följande bankdag efter 14 augusti avseende sista juni innevarande år. Utlåningsstatistik för bostadskreditinstitut och alternativa investeringsfonder Vem som ska rapportera och rapporteringsfrekvens 26 Bostadskreditinstitut och svenska filialer till utländska bostadskreditinstitut enligt 2 punkterna 6 och 9 ska upprätta och lämna en utlåningsrapport för varje kalendermånad. Förvaltare av alternativa investeringsfonder och svenska filialer till utländska förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt 2 punkt 7 och 9 ska för varje fond upprätta och lämna en utlåningsrapport för varje kalendermånad. Om Riksbanken bedömer att kvalitén på statistiken inte riskeras får en rapport lämnas årligen om utlåningsvolymen till svenska hushåll och icke-finansiella företag är högst en miljarder kronor och kvartalsvis om utlåningsvolymen är över en miljard kronor men högst fem miljarder kronor. vgränsningen enligt tredje stycket avgörs för varje kalenderår med hänsyn till förhållandena den 30 september närmast föregående år. Utlåningsrapporten ska lämnas till SCB senast den nionde bankdagen efter utgången av den rapportperiod som avses ovan. llmänna råd Paragrafen innebär att nya institut som tillkommer efter tidpunkten i fjärde stycket ska lämna en statistikrapport varje månad. Riksbanken kan med stöd av 32 medge att sådana institut i stället får lämna en statistikrapport med lägre frekvens. 11

12 Rapportens utformning och innehåll 27 Gällande bostadskreditsinstitut motsvarar rapporteringen den för MFI gällande utlåning med säkerhet småhus, ägarlägenheter eller bostadsrätter till svenska företagarhushåll och övriga hushåll på Spec T3 Sektor, Spec T3 Säkerhet, löptid, Spec T3 Nödlidande lån, Spec dministrering lån, Köpta och sålda lån, Omvärderingar Spec T3 Motp, Omvärderingar T3 Säkerhet, Omv dministrering lån och Omv Sålda lån. Definitioner följer de för MFI-rapporten enligt 5-13 samt bilaga 1 och 5. Rapporteringen omfattar endast lån där institutet själv är kreditgivare, förmedlade lån ska inte ingå i rapporteringen. Gällande förvaltare av alternativa investeringsfonder ska dessa lämna en rapport per förvaltad fond gällande utlåning till svenska hushåll och icke-finansiella företag på Spec T3 Sektor, Spec T3 Säkerhet, löptid, Spec T3 Nödlidande lån, Spec dministrering lån, Köpta och sålda lån, Omvärderingar Spec T3 Motp, Omvärderingar T3 Säkerhet, Omv dministering lån och Omv Sålda lån. Definitioner följer de för MFI-rapporten enligt 5-13 samt bilaga 1 och 5. Bostadskreditinstitut och förvaltare av alternativa investeringsfonder kan även åläggas att rapportera räntestatistik enligt 15. llmänna råd Rapporteringen sker på en mindre omfattande blankett jämfört med den som gäller för MFI-rapporteringen och är begränsad till utlåningsverksamheten. Totaler i form av Hushåll m.m. ska rapporteras men då endast gällande lån enligt första och andra stycket. Generella bestämmelser för finansmarknadsstatistiken Hur belopp och antal ska anges i statistikrapporterna 28 Beloppen i statistikrapporterna ska anges i tusental svenska kronor (tkr), om inte annat följer av 5 27 samt bilaga 1 6. Beloppen ska anges utan decimaler och avrundas till närmaste tusental kronor. Belopp under 500 kr ska avrundas till 0. Uppgifter om antal ska anges i antal enheter. llmänna råd Paragrafens krav på att statistikrapporterna ska upprättas i svenska kronor innebär att omräkning av redovisningsbe- 12

13 lopp måste ske för företag eller filialer som med stöd av 4 kap. 6 bokföringslagen (1999:1078) använder utländsk redovisningsvaluta. Vid omräkningen tillämpas till följd av 8 motsvarande regler som i redovisningen (jfr 4 kap. 6 ÅRKL). Det innebär att omräkningen som huvudregel ska ske enligt växelkursen på balansdagen. Hur statistikrapporterna ska lämnas in 29 Rapportering ska lämnas till SCB. Rapportering ska ske i elektronisk form på sätt som SCB anvisar. Bevarande av lämnade uppgifter 30 Institutet ska bevara lämnade uppgifter under minst två år från utgången av den rapportperiod som uppgifterna avser. RBFS 2018:1 llmänna råd Paragrafen innebär att även kopior av rättelser och andra ändringar av lämnade uppgifter som institutet gör ska sparas i två år efter utgången av den rapportperiod som uppgifterna avser. Institutet ska på begäran kunna lämna rättelser av tidigare lämnade uppgifter upp till två år bakåt. Kontaktuppgifter 31 Institutet ska lämna uppgift om en eller flera kontaktpersoner. llmänna råd Kontaktuppgifter lämnas till SCB, detta kan med fördel ske i samband med elektronisk rapportering. Vid semestrar och annan frånvaro ska SCB informeras om ersättare för ordinarie kontaktperson. Undantag från föreskrifterna 32 Riksbanken kan medge undantag från dessa föreskrifter, om det finns särskilda skäl. 13

14 Dessa föreskrifter och allmänna råd träder i kraft den 29 november Genom författningen upphävs Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2014:2). De äldre föreskrifterna tilllämpas dock om inte annat framgår av övergångsbestämmelserna nedan. 1. Bostadskreditinstitut och alternativa investeringsfonder ska rapportera första gången enligt de nya föreskrifterna i januari 2019 om förhållandena den 31 december Övriga institut med månatlig eller kvartalsvis rapportering ska rapportera första gången enligt de nya föreskrifterna i oktober 2019 om förhållandena den 30 september Övriga institut än de som avses i punkt 1 och 2 ska rapportera enligt de nya föreskrifterna första gången om förhållandena den 31 december

15 Innehållsförteckning Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2018:1) Om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik RBFS 2018:1 Innehåll och definitioner Specifika bestämmelser per rapport MFI-rapporten Räntestatistik RUTS Rapportering av Utländska Tillgångar och Skulder BIS Derivat Utlåningsstatistik för bostadskreditinstitut och alternativa investeringsfonder Generella bestämmelser för finansmarknadsstatistiken Bilaga 1a MFI-rapporten Särskild balans Bilaga 1b MFI-rapporten Specifikationer av tillgångar och skulder Bilaga 1c MFI-rapporten Köpta, avyttrade, värdepapperiserade lån, m.m. Bilaga 1d MFI-rapporten Lån som administreras Bilaga 1e MFI-rapporten Mellanhavanden med egna filialer Bilaga 1f MFI-rapporten Omvärderingar Bilaga 1g MFI-rapporten Omvärderingar av mellanhavanden med egna filialer Bilaga 1h Bostadsinstitutens utlåning Bilaga 2 Räntestatistik Bilaga 3a RUTS svensk del Bilaga 3b RUTS konsoliderad Bilaga 3c RUTS konsoliderad fordringar hemlandet Bilaga 4 BIS Derivat Bilaga 5a MFI-rapporten posternas innehåll i balansräkningen Bilaga 5b MFI-rapporten posternas innehåll vid specifikationer av tillgångar och skulder Bilaga 5c MFI-rapporten posternas innehåll vid specificering av motparter Bilaga 5d MFI-rapporten posternas innehåll vid specifikationer av mellanhavanden med egna filialer Bilaga 5e MFI-rapporten posternas innehåll vid rapportering av omvärderingar Bilaga 5f MFI-rapporten posternas innehåll vid rapportering av omvärderingar av mellanhavanden med egna filialer Bilaga 5g MFI-rapporten posternas innehåll vid rapportering av köpta, avyttrade, värdepapperiserade lån, m.m. Bilaga 5h MFI-rapporten posternas innehåll vid rapportering av lån som administreras åt FVC eller andra specialföretag Bilaga 6 Räntestatistik posternas innehåll RBFS 2018:1 15

16 Bilaga 1a Särskild balans SÄRSKILD LNSRÄKNING, månad / kvartal / år Stockar Rad Belopp i tkr Tillgångar Svenska kronor Euro Övriga EU-valutor Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (T1) 101 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. (T2) 102 Utlåning (T3) 103 varav nödlidande lån (T3 Nödlidande lån) 103T Reservering för osäkra lånefordringar (T4) (-) 1041 Reservering för transfereringsrisker (-) 1042 Reservering för operationell leasing m.m. (-) 1043 Reservering för räntebärande värdepapper (-) 1044 Obligationer och andra räntebärande värdepapper (T5) 105 ktier och andelar (T6) 106 Immateriella anläggningstillgångar 109 Materiella tillgångar (T7) 110 Tecknat ej inbetalt kapital 111 Övriga tillgångar (T7) 113 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (T8) 114 Summa tillgångar 120 Filialdifferens 1001 Balansomslutning 100 Övriga utländska valutor Rad Belopp i tkr Skulder, avsättningar, reserver och eget kapital Svenska kronor Euro Övriga EU-valutor In- och upplåning (S1) 201 Emitterade värdepapper (S2) 203 Övriga skulder (S3) 204 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (S4) 205 vsättningar 206 Förlagslån (S2) 207 Obeskattade reserver 208 ktiekapital/grundfond/insatskapital 209 Fond för verkligt värde 2121 Övrigt eget kapital 2122 Reservering för poster utanför balansräkningen (+) 2123 Balanserad vinst eller förlust 213 ckumulerat resultat 214 Emitterade andelar i penningmarknadsfonder (S5)* 215 Summa skulder, avsättningar, reserver och eget kapital 220 Filialdifferens 2001 Balansomslutning 200 Övriga utländska valutor * Rapporteras endast av institut som är monetära penningmarknadsfonder. 16

17 Bilaga 1b RBFS 2018:1 Spec T1 Stockar/Tillgångar Specifikation till rad 101 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Rad Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 101 Kassa (sedlar och mynt) 1011 Fysisk valuta Elektroniska centralbankspengar Motparter i Sverige Checkar och postväxlar Riksbanken Motparter i EMU-länder Offentliga postgiron Centralbanker Motparter i övriga EU-länder Offentliga postgiron Centralbanker Motparter i övriga utlandet Offentliga postgiron Centralbanker Belopp i tkr Svenska kronor Euro Övriga EU-valutor Övriga utländska valutor 17

18 Bilaga 1b Stockar/Tillgångar Specifikation till rad 102 Belåningsbara statsskuldförbindelser mm. 1) Spec T2 Behöver inte lämnas av rapportörer av månadsvis VINN-statistik Rad Belåningsbara statsskuldförbindelser mm. 102 Motparter i Sverige Riksbanken 2) Staten Kommuner och landsting Motparter i EMU-länder Centralbanker mm. 3) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Sociala trygghetsfonder Övriga motparter Belopp i tkr Svenska kronor Euro Övriga EU-valutor Övriga utländska valutor 18

19 Bilaga 1b RBFS 2018:1 Spec T2 Motparter i övriga EU-länder Centralbanker mm. 3) Offentlig sektor exkl. centralbanker Övriga motparter Motparter i övriga utlandet Centralbanker mm. 3) Offentlig sektor exkl. centralbanker Övriga motparter För sektor- och landfördening av internationella organisationer, se Instruktioner 1) Löptid för belåningsbara statsskuldsförbindelser avser den ursprungliga löptiden. Med löptid menas här tiden från emission till förfall (dvs. ej räntebindningstid). 2) Riksbankscertifikat ska inkluderas här. 3) Här ska även andra MFI:s/bankers värdepapper ingå om belåningsbarheten följer av nationell lagstiftning. 19

20 Bilaga 1b Spec T3 Sektor Stockar/Tillgångar Specifikation till rad 103 Utlåning. Motparter Utlåning 103 Rad Motparter i Sverige Monetära finansinstitut Riksbanken Monetära finansinstitut exkl. Riksbanken Banker Bankfilialer till banker i utlandet Bostadsinstitut ndra monetära kreditmarknadsföretag Penningmarknadsfonder Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer Övriga monetära finansinstitut Offentlig sektor Riksgäldskontoret Kommuner och landsting Kommuner Landsting Sociala trygghetsfonder Statlig förvaltning utom RGK Övriga motparter Investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder 1) Icke-monetära vp-bolag och fondkommissionärer Försäkringsföretag Pensionsinstitut Värdepapperiseringsinstitut (FVC) ndra finansiella företag, ej MFI Finansiella servicebolag Finansiella bolags icke-vinstdrivande org Investmentbolag Finansiella bolag med utlåningsverksamhet Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag Övriga finansförmedlare Belopp i tkr Svenska kronor Euro Övriga EU-valutor Övriga utländska valutor Icke-finansiell företagssektor ** ** ** ** Kommunala ** ** ** ** Bostadsrättsföreningar ** ** ** ** Övriga icke-finansiella företag ** ** ** ** Hushåll m.m ** ** ** ** Företagarhushåll ** ** ** ** Övriga hushåll ** ** ** ** Hushållens icke-vinstdrivande org ** ** ** ** 20

21 Bilaga 1b RBFS 2018:1 Spec T3 Sektor Motparter i EMU-länder Monetära finansinstitut Centralbanker Penningmarknadsfonder ndra monetära finansinstitut Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Sociala trygghetsfonder Övriga motparter Försäkringsföretag Pensionsinstitut Investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder 1) Värdepapperiseringsinstitut, FVC Övriga finansiella företag, ej MFI Icke-finansiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Motparter i övriga EU-länder Monetära finansinstitut Icke-MFI Offentlig sektor exkl. centralbanker Icke-finansiell företagssektor Hushåll m.m Övriga motparter Motparter i övriga utlandet Monetära finansinstitut / banker Icke-MFI / ej bank Offentlig sektor exkl. centralbanker Icke-finansiell företagssektor Hushåll m.m Övriga motparter För sektor och landfördelning av internationella organisationer, se Instruktioner Utlåning ska rapporteras värderade till nominellt värde (kapitalbelopp som gäldenären enligt avtal är skyldig att återbetala till borgenären). Upplupna räntor ska rapporteras under Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (Spec T8). 1) Icke-monetära värdepappersfonder och alternativa investeringsfonder. ** Rapporteras även av bostadskreditinstitut och förvaltare av alternativa investeringsfonder Stockar/Tillgångar Specifikation till rad 103 Utlåning. Utlåning till MFI inom koncernen MFI inom koncernen i Sverige MFI inom koncernen i EMU-länder MFI inom koncernen i övriga EU-länder MFI/bank inom koncernen i övriga utlandet Rad KC KC KC KC Belopp i tkr Svenska kronor Euro Övriga EU-valutor Övriga utländska valutor vser ej mellanhavanden mellan huvudkontor och filial då dessa rapporteras på spec mellanhavande (moderrapport) och filialdifferens (filialrapport). 21

22 Bilaga 1b Spec T3 Motparter, Löptid Stockar/Tillgångar Specifikation till del av rad 103 Utlåning. Vissa motparter och löptid 1) Utlåning 103 Motparter i Sverige Monetära finansinstitut Riksbanken Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år Monetära finansinstitut exkl. Riksbanken Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år BD Offentlig sektor Riksgäldskontoret Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år BD Kommuner och landsting Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år BD Sociala trygghetsfonder Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år BD Statlig förvaltning utom RGK Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år Rad B BC BD B BC B BC B BC B BC B BC BD Belopp i tkr Svenska kronor Euro Övriga EU-valutor Övriga utländska valutor 22

23 Bilaga 1b RBFS 2018:1 Spec T3 Motparter, Löptid Övriga motparter Investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder 2) Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år BD Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år Försäkringsföretag Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år Pensionsinstitut Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år Värdepapperiseringsinstitut (FVC) Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år ndra finansiella företag, ej MFI Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år BD Icke-finansiell företagssektor Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år B BC B BC BD B BC BD B BC BD B BC BD B BC B BC BD 23

24 Bilaga 1b Spec T3 Motparter, Löptid Hushåll m.m Företagarhushåll Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år BD Övriga hushåll Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år BD Hushållens icke-vinstdrivande org Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år BD Motparter i EMU-länder Monetära finansinstitut Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år BD Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år BD Delstater Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år B BC B BC B BC B BC B BC B BC BD 24

25 Bilaga 1b RBFS 2018:1 Spec T3 Motparter, Löptid Kommuner Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år BD Sociala trygghetsfonder Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år Övriga motparter Försäkringsföretag Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år BD Pensionsinstitut Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år BD Investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder 2) Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år BD Värdepapperiseringsinstitut, FVC Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år BD Övriga finansiella företag, ej MFI Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader B BC B BC BD B BC B BC B BC B BC Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år B BC BD 25

26 Bilaga 1b Spec T3 Motparter, Löptid Icke-finansiell företagssektor Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år BD Hushåll Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år BD Hushållens icke-vinstdrivande org Dagslån Repor Transaktionskonto m kredit och revolverande lån Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 3 månader Över 3 månader t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år Över 5 år Motparter i övriga EU-länder Monetära finansinstitut Dagslån Repor Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 1 år Ursprunglig räntebindningstid över 1 år Icke-MFI Dagslån Repor Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 1 år Ursprunglig räntebindningstid över 1 år Motparter i övriga utlandet Monetära finansinstitut / Banker Dagslån Repor Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 1 år Ursprunglig räntebindningstid över 1 år Icke-MFI / ej bank Dagslån Repor Övrig utlåning Ursprunglig räntebindningstid t o m 1 år Ursprunglig räntebindningstid över 1 år 1) Med löptid avses här lånets ursprungliga räntebindningstid. 2) Icke-monetära värdepappersfonder och alternativa investeringsfonder. B BC B BC B BC BD B B B B Specifikation till del av rad 103 Utlåning. Centrala motparter. Repor. Rad Belopp i tkr Repor Svenska kronor Euro Övriga EU-valutor Motparter i Sverige Centrala motparter (CCP) Motparter i EMU-länder Centrala motparter (CCP) Övriga utländska valutor 26

27 Bilaga 1b RBFS 2018:1 Spec T3 Löptidsspecifikation Stockar/Tillgångar Specifikation till del av rad 103 Utlåning. Ursprunglig och återstående löptid 1) Rad Motparter i Sverige Icke-finansiell företagssektor Ursprunglig räntebindningstid t o m 1 år Ursprunglig räntebindningstid över 1 år och t o m 2 år Återstående t o m 1 år Återstående över 1 år Ursprunglig räntebindningstid över 2 år Återstående t o m 1 år Återstående över 1 år och t o m 2 år Återstående över 2 år T W Hushåll m.m Ursprunglig räntebindningstid t o m 1 år Ursprunglig räntebindningstid över 1 år och t o m 2 år Återstående t o m 1 år Återstående över 1 år Ursprunglig räntebindningstid över 2 år Återstående t o m 1 år Återstående över 1 år och t o m 2 år T U V T W Återstående över 2 år V Motparter i EMU-länder Icke-finansiell företagssektor Ursprunglig räntebindningstid t o m 1 år Ursprunglig räntebindningstid över 1 år och t o m 2 år Återstående t o m 1 år Återstående över 1 år Ursprunglig räntebindningstid över 2 år Återstående t o m 1 år Återstående över 1 år och t o m 2 år Återstående över 2 år T U T W Hushåll m.m Ursprunglig räntebindningstid t o m 1 år Ursprunglig räntebindningstid över 1 år och t o m 2 år Återstående t o m 1 år Återstående över 1 år Ursprunglig räntebindningstid över 2 år Återstående t o m 1 år Återstående över 1 år och t o m 2 år T U V T W T U Belopp i tkr Återstående över 2 år V 1) Med löptid avses här lånets räntebindningstid, både för ursprunglig och återstående löptid. Svenska kronor Euro Övriga EU-valutor Övriga utländska valutor 27

28 Bilaga 1b Spec T3 Säkerhet Stockar/Tillgångar Säkerheter Rad Motparter i Sverige Icke-finansiell företagssektor Finansiella instrument Småhus Ägarlägenheter Bostadsrätter Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Övriga fastigheter Företagshypotek Statlig borgen Kommunal borgen Övrig borgen Övriga säkerheter Blancokrediter B3014 1C3014 1D3014 1E3014 1F3014 1G3014 1H3014 1J3014 1K3014 1L3014 1M3014 1N3014 Dagslån Repor Företagarhushåll Finansiella instrument Småhus Ägarlägenheter Bostadsrätter Flerbostadshus Lantbruksfastigheter Övriga fastigheter Företagshypotek Statlig borgen Kommunal borgen Övrig borgen Övriga säkerheter Blancokrediter B C D E F G H J K L M N30151 Dagslån Repor Belopp i tkr Svenska kronor Euro Övriga EU-valutor Övriga utländska valutor 28

29 Bilaga 1b RBFS 2018:1 Spec T3 Säkerhet Övriga hushåll Finansiella instrument Småhus 1B30152 Ägarlägenheter 1C30152 Bostadsrätter 1D30152 Flerbostadshus 1E30152 Lantbruksfastigheter 1F30152 Övriga fastigheter 1G30152 Företagshypotek 1H30152 Statlig borgen 1J30152 Kommunal borgen 1K30152 Övrig borgen 1L30152 Övriga säkerheter 1M30152 Blancokrediter 1N30152 Dagslån Repor Hushållens icke-vinstdrivande organisationer Finansiella instrument Småhus 1B30153 Ägarlägenheter 1C30153 Bostadsrätter 1D30153 Flerbostadshus 1E30153 Lantbruksfastigheter 1F30153 Övriga fastigheter 1G30153 Företagshypotek 1H30153 Statlig borgen 1J30153 Kommunal borgen 1K30153 Övrig borgen 1L30153 Övriga säkerheter 1M30153 Blancokrediter 1N30153 Dagslån Repor

30 Bilaga 1b Spec T3 Säkerhet Motparter i EMU-länder Icke-finansiell företagssektor Småhus och ägarlägenheter Bostadsrätter Övriga fastigheter Övrig borgen och blancokrediter Övriga säkerheter 1Q D G R M30293 Dagslån Repor Hushåll Småhus och ägarlägenheter Bostadsrätter Övriga fastigheter Övrig borgen och blancokrediter Övriga säkerheter 1Q D G R M30294 Dagslån Repor Hushållens icke-vinstdrivande organisationer Småhus och ägarlägenheter Bostadsrätter Övriga fastigheter Övrig borgen och blancokrediter Övriga säkerheter 1Q D G R M30295 Dagslån Repor

31 Bilaga 1b RBFS 2018:1 Spec T3 Säkerhet, löptid Stockar/Tillgångar Säkerhet, löptid 1) Rad Hushåll i Sverige Belopp i tkr Svenska kronor Euro Övriga EU-valutor Övriga utländska valutor Företagarhushåll Småhus och ägarlägenheter 1Q30151 Ursprunglig räntebindningstid t o m 1 år ** ** ** ** Över 1 år t o m 5 år BC ** ** ** ** Över 5 år BD ** ** ** ** Bostadsrätter 1D30151 Ursprunglig räntebindningstid t o m 1 år ** ** ** ** Över 1 år t o m 5 år BC ** ** ** ** Över 5 år BD ** ** ** ** Övrig borgen och blanco 1R30151 Ursprunglig räntebindningstid t o m 1 år ** ** ** ** Över 1 år t o m 5 år BC ** ** ** ** Över 5 år BD ** ** ** ** Övriga säkerheter inkl. dagslån och repor 1X30151 Ursprunglig räntebindningstid t o m 1 år ** ** ** ** Över 1 år t o m 5 år BC ** ** ** ** Över 5 år BD ** ** ** ** Övriga hushåll Småhus och ägarlägenheter 1Q30152 Ursprunglig räntebindningstid t o m 1 år ** ** ** ** Över 1 år t o m 5 år BC ** ** ** ** Över 5 år BD ** ** ** ** Bostadsrätter 1D30152 Ursprunglig räntebindningstid t o m 1 år ** ** ** ** Över 1 år t o m 5 år BC ** ** ** ** Över 5 år BD ** ** ** ** Övrig borgen och blanco 1R30152 Ursprunglig räntebindningstid t o m 1 år ** ** ** ** Över 1 år t o m 5 år BC ** ** ** ** Över 5 år BD ** ** ** ** Övriga säkerheter inkl. dagslån och repor 1X30152 Ursprunglig räntebindningstid t o m 1 år ** ** ** ** Över 1 år t o m 5 år BC ** ** ** ** Över 5 år BD ** ** ** ** Hushåll i EMU-länder Småhus och ägarlägenheter 1Q30294 Ursprunglig räntebindningstid t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år BC Över 5 år BD Bostadsrätter 1D30294 Ursprunglig räntebindningstid t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år BC Över 5 år BD Övriga fastigheter 1G30294 Ursprunglig räntebindningstid t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år BC Över 5 år BD Övrig borgen och blanco 1R30294 Ursprunglig räntebindningstid t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år BC Över 5 år BD Övriga säkerheter inkl. dagslån och repor 1X30294 Ursprunglig räntebindningstid t o m 1 år Över 1 år t o m 5 år BC Över 5 år BD 1) Med löptid avses här lånets ursprungliga räntebindningstid. ** Rapporteras även av bostadskreditinstitut och förvaltare av alternativa investeringsfonder 31

32 Bilaga 1b Spec T3 Kortkredit Specifikation Kortkredit och antal kort Utlåning Kortkredit Motparter i Sverige Icke-finansiell företagssektor Betalkortsfordringar Kontokortskrediter Hushåll m.m. Betalkortsfordringar Kontokortskrediter Övriga motparter Betalkortsfordringar Kontokortskrediter Motparter i EMU-länder Icke-finansiell företagssektor Betalkortsfordringar Kontokortskrediter Hushåll m.m. Betalkortsfordringar Kontokortskrediter Övriga motparter Betalkortsfordringar Kontokortskrediter Motparter i övriga EU-länder Betalkortsfordringar Kontokortskrediter Motparter i övriga utlandet Betalkortsfordringar Kontokortskrediter Rad 103K 103K1 103K14 103L14 103M14 103K15 103L15 103M15 103K L M K2 103K L M K L M K L M K5 103L5 103M5 103K3 103L3 103M3 Belopp i tkr Svenska kronor Euro Övriga EU-valutor Övriga motparter innefattar här bl.a. monetära finansinstitut, icke-monetära finansiella företag och offentlig sektor. Övriga utländska valutor Kontokortsrörelsen, antal kort (st.) Betal- och/eller kreditkort Rad 903K ntal, st. Som betalkortsfordring tas upp kredit där ingen ränta utgår från det att kortet använts tills nästföljande faktura. Som kontokortskredit tas upp kredit som inte reglerats vid nästföljande fakturering efter att kortet använts och där ränta vanligtvis utgår på krediten. Ett och samma kort kan därmed både ha en del betalkortsfordring och en del kontokortskredit samtidigt. Motpart är den gentemot kreditgivaren betalningsansvarige. 32