Användandet av offentliga platser på Rosengårdsstråket

Transkript

1 Användandet av offentliga platser på Rosengårdsstråket

2

3 Fokusområdet och rapportens upplägg Rosengårdsstråket är ett gång- och cykelstråk som sträcker sig från station Triangeln till Rosengårdsbiblioteket, från stråket ska det vara smidigt att via cykelvägar ta sig till andra delar av Malmö. Den del av Rosengårdsstråket som vi har observerat är sträckan mellan Enskifteshagen och Rosengårdsbiblioteket. Längs med denna sträcka är det dagligen ett stort flöde av människor. Det finns också en stor tillgång på mötesplatser som fyller olika funktioner i människors vardag som till exempel Örtagårdstorget och Enskifteshagen. Hur de olika platserna har använts under observationen och vilka de är som använder dem finns att läsa i denna rapport. Först ges en introduktion till varför detta projektet har genomförts och en metodgenomgång. Därefter presenteras de olika platserna närmare och en diskussion förs där aspekter som har varit framträdande under observationerna lyfts fram. En sammanfattning av vad privatpersoner har haft för åsikter om området och våra egna iakttagelser utifrån våra olika utbildningsbakgrunder presenteras i slutet av rapporten.

4

5 INNEHÅLL Fokusområdet och rapportens upplägg Introduktion...01 Metod...02 Metodens avgränsningar...04 Enskifteshagen, Lekplatsen Beskrivning av platsen Presentation av data...07 Aktiviteter...09 Enskifteshagen, Gräsytan Beskrivning av platsen...10 Presentation av data...11 Aktiviteter...13 Enskifteshagen, Odlingen Beskrivning av platsen...14 Presentation av data...15 Aktiviteter...17 Zlatans tunnel Beskrivning av platsen...18 Presentation av data...19 Aktiviteter...21 Örtagårdstorget Beskrivning av platsen...22 Presentation av data...23 Aktiviteter...25 Rosens röda matta Beskrivning av platsen...26 Presentation av data...27 Aktiviteter...29 Tegelhuset Beskrivning av platsen...30 Presentation av data...31 Aktiviteter...33 Rosengårdsbiblioteket Beskrivning av platsen...34 Presentation av data...35 Aktiviteter...37 Diskussion...38 Egna reflektioner av arbetet Lisa...42 Soultan...43 Cibele...44 Referenslista...45 Bilagor...46

6

7 INTRODUKTION Från 15 augusti till 24 september har vi studerat och arbetat med Rosengårdsstråket mellan Enskifteshagen och Rosengårdsbiblioteket. De första sex veckorna genomförde vi observationer och de sista två veckorna arbetades resultatet av observationerna ihop till denna rapport. Vi som har arbetat med Rosengårdsstråket och sammanställt rapporten har tre olika utbildningsbakgrunder; inredningsdesigner och samhällsplanerare med olika inriktningar inom hållbar stadsutveckling och arkitektur. Rapporten är en del av utvecklingen och arbetet med Amiralsstaden som är en av de stadsutvecklingsprocesser som nu äger rum i Malmö. Rosengård station som ska byggas vid Amiralsgatan kommer utgöra Amiralsstadens geografiska centrum. Rosengård station ska vara färdigställd i december 2018 och arbetet förväntas ge positiva spridningseffekter som bättre livsmiljöer, till de omkringliggande områdena Sofielund, Annelund, Östra Sorgenfri, Emilstorp och Rosengård. Arbetet med Amiralsstaden grundar sig i den fysiska planeringens möjligheter att förbättra den ojämlika tillgången till olika samhällsfunktioner. En sådan stor stadsutvecklingsprocess kommer ha stor påverkan på områdena runtomkring stationen och där i grundar sig vårt arbete med Rosengårdsstråket. Amiralsstaden har tagits fram som en del av Malmö Innovationsarena som är ett stadsutvecklingsprojekt med fokus på att skapa innovationer som snabbt, hållbart och kostnadseffektivt kan bidra till fler hållbara bostäder och mer hållbara bostadsområden. Malmö Innovationsarena finansieras av Malmö stad, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Vinnova. Vårt arbete har haft huvudfokus på att studera flöden av människor på de olika platserna samt att observera vilka som använder platserna utifrån ålder och kön samt hur platserna används eller inte används. Under stadsutvecklingsprocesser är det viktigt att identifiera vilka värden och kvalitéer det finns på olika platser så att dessa värden inte försvinner och det är dessa värden som observationerna har haft som syfte att identifiera. 1

8 METOD Huvudfokus i denna studien har varit att beskriva hur människor använder och inte använder olika platser längs med en del av Rosengårdsstråket. Under observationerna har vi också räknat hur många människor som rör sig över de olika platserna och som faktiskt uppehåller sig på platsen under tre olika tidpunkter på dygnet. Både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts för att få olika perspektiv på den insamlade datan. Den kvantitativa metoddelen består av att kvantifiera brukarna av platsen. I den kvalitativa metoddelen observerade vi användandet av platsen och kategoriserade in aktiviteterna i tre olika kategorier; nödvändiga aktiviteter, sociala aktiviteter och frivilliga aktiviteter. MALMÖ CENTRALEN TRIANGLEN Projektet har varit en interaktiv process och har delats in i fyra steg: KONCEPT PROJEKT GENOMFÖRANDE SAMMANSTÄLLNING KARTA 01 Översikt av centrala Malmö I den första delen Koncept bestämdes vilka platser längs med Rosengårdsstråket som skulle observeras, hur observationerna skulle gå till och avgränsningarna för observationen. I projektet observeras inte hela Rosengårdsstråket utan sträckan mellan Enskifteshagen och Rosengårdsbiblioteket. 1 2 Därefter delades stråket in i åtta olika platser; Enskifteshagen (lekplatsen, gräsmattan och odlingen/hundrastgården/ falafelrestaurangen), Zlatan-tunneln, Örtagårdstorget, Rosens röda matta, Tegelhuset och Rosengårdsbiblioteket. Observationerna genomfördes under tre olika tidpunkter på dygnet (morgon, eftermiddag och kväll), sex dagar i veckan inklusive helger. KARTA 02 Rosengårdsstråket Gångväg Enskifteshagen Zlatan-Tunneln Örtagårdstorget Rosens Röda Matta Tegelhuset Bibliotek

9 Under efterföljande steg i processen identifierades vilken metod som bäst kunde tillämpas för att samla in data på de olika platserna. Vilken data som är relevant för projektet och hur den på bästa möjliga sätt skulle samlas in utvecklades. Ett formulär togs fram (se bilaga 46) för att standardisera insamlingen av datan. Kvantitativ: räkna människorna på platsen och kategorisera beroende på kön (man/kvinna) och ålder (0 14, 15 24, 25 64, 65+). Variabler som datum, tid, väder och temperatur togs också med. Trots att åldersuppdelningen tillhör den kvantitativa datan bör den tolkas som kvalitativ eftersom klassificeringen av brukarna har gjorts på egen hand av observatören. Kvalitativ: anteckna de olika brukarbeteendena av platsen, vilka aktiviteter sker, bilder och informell kontakt (småprat) med brukarna. De sociala aktiviteterna äär det som skapar liv i det offentliga rummet. Det är brett spektrum med allt från spontana möten på Örtagårdstorget till planerade sociala sammanhang som Opportunity Space Festival i Enskifteshagen. Även olika former av manifestationer, demonstrationer och att fråga efter vägbeskrivningar räknas till denna kategori. Det är inte statiskt att dela in aktiviteterna under dessa kategorier. Att promenera till och från jobbet kan snabbt ändras från en nödvändig aktivitet till den sociala dimensionen genom att personen stöter på en bekant eller att personen promenerar förbi en trevlig plantering och sätter sig ned för att beundra omgivningen. För att arbetet med att kategorisera aktiviteterna skulle bli överskådligt och möjligt att analysera valde vi att använda oss av Gehl s (1998) indelning av aktiviteter som sker i det offentliga rummet. De tre kategorierna är nödvändiga aktiviteter, frivilliga aktiviteter och sociala aktiviteter. Nödvändiga aktiviteter är de aktiviteter där utformning av det offentliga rummet inte har så stor betydelse på huruvida aktiviteterna äger rum eller inte. Exempel på nödvändiga aktiviteter kan vara transport till och från arbetet eller att handla mat. Foto 01 Örtagårdstorget, nödvändig aktivitet vardaglig handel Foto 02 Enskifteshagen, frivillig aktivitet - rastar hunden De frivilliga aktiviteterna är mer spontana och har större betydelse av kvalitén på den fysiska omgivningen och hur det är designat. Majoriteten av dessa aktiviteter sker medan personer är i rörelse och passerar en inbjudande plats. Att passera en bänk och sätta sig ned och titta ut över omgivningen, lägga sig och vila på gräset i Enskifteshagen eller att slå sig ned på sittplatserna på Örtagårdstorget med en kopp kaffe. Foto 03 Enskifteshagen, social aktivitet - Opportunity Space Festival 3

10 Metodens avgränsningar Under arbetet med metoden så har vi stött på olika utmaningar. En av utmaningarna har varit att kategorisera in folk i rätt ålder. Under sammanställningen av den insamlade datan upptäckte vi att ålderskategorin var väldigt liten i förhållande till de andra åldrarna. Anledningen till detta kan dels bero på att det är färre personer i denna kategori som vistas på de observerade platserna, att de är där på andra tider eller att användarna har räknats in i yngre och äldre ålderskategorier. Som tidigare nämnts så delade vi in människor i de två binära könskategorierna; kvinna och man. Indelningen gör att vi missar de personer som har andra könsidentiteter vilket är problematiskt. Vår uppgift var dock att endast observera och inte kommunicera med användarna av platsen. Hade vi kommunicerat med användarna av platserna hade vi kunnat ha ett bredare spektrum av könstillhörigheter och kunnat belysa brukandet av platserna från bredare vinklar och problemformuleringar. Genomförandet består av fältarbete i form av observationer. Den första observationsveckan var en testvecka för att testa vår metod och att hitta ett standardiserat sätt att samla in datan, i vilken form och under vilka tider och små justeringar av längden på observationstiderna gjordes. Testveckan genomfördes från 16 augusti - 27 augusti. Den data som samlades har inte använts i framställningen av tabellerna eller i analysen i rapporten. Enskifteshagen delades också upp i tre olika delar (s ) på grund av parkens storlek. Vi valde dock att behålla den gamla observationstiden på kvällen, tio minuter på varje område och en total observationstid på en och en halv timme. Detta berodde på säkerhetsskäl, att vi inte skulle observera längre än till Det nya tidsschemat blev morgon ( ), eftermiddag ( ) och kväll ( ). Det material som senare har använts i rapporten har samlats in från 2017/08/ /09/24 (se bilaga 49). Nedan finns ett exempel på hur observationsschemat kan se ut: 15 min och 10 min Örtagårdstorget 45 min och 30 min Enskifteshagen 15 min och 10 min Rosens röda matta 15 min och 10 min Zlatan-tunneln 4 Som nämndes ovan skedde observationerna vid tre olika tillfällen under dygnet. Den första veckan var tidsschemat följande: morgon ( ), eftermiddag ( ) och kväll ( ). Tiden som spenderades på varje plats var 15 minuter. Under dessa 15 minuter observerade vi platsen, räknade personerna, aktiviteterna antecknades och därefter förflyttade vi oss till nästa plats. Relativt snart insåg vi att en och en halvtimme är för kort tid att observera och hinna med att förflytta sig mellan de olika platserna. 15 min och 10 min Rosengårdsbibliotek 15 min och 10 min Tegelhuset

11 MORGON - Startpunkt Enskifteshagen 09:00-09:15 Enskifteshagen Lekplatsen 09:15-09:30 Enskifteshagen Gräsmatta 09:30-09:45 Enskifteshagen Odligen 09:45-10:00 Zlatan-bron 10:00-10:10 (promenera) 10:10-10:25 Örtagårdstorget 10:25-10:30 (promenera) 10:30-10:45 Rosens Röda Matta 10:45-11:00 Tegelhuset 11:00-11:15 Bibliotek EXEMPEL PÅ OBSERVATIONSSCHEMA MORGON - Startpunkt Biblioteket 09:00-09:15 Enskifteshagen Lekaplatsen 09:15-09:30 Enskifteshagen Gronmatta 09:30-09:45 Enskifteshagen Odligen 09:45-10:00 Citat Zlatan Bridge 10:00-10:10 (walking) 10:10-10:25 Örtagårdstorget 10:25-10:30 (walking) 10:30-10:45 Rosas Rosa Matta 10:45-11:00 Tegelhuset 11:00-11:15 Bibliotek Under sammanställningsfasen började arbetet med rapporten. Vilka relevanta aspekter ska analyseras och diskuteras, bilder och kartmaterial arbetades fram som skulle bidra till att enklare förstå analysen av Rosengårdsstråket. EFTERMIDDAG - Startpunkt Enskifteshagen 14:00-14:15 Enskifteshagen, lekplatsen 14:15-14:30 Enskifteshagen, gräsytan 14:30-14:45 Enskifteshagen, odlingen 14:45-15:00 Zlatan-tunneln 15:00-15:10 (promenera) 15:10-15:25 Örtagårdstorget 15:25-15:30 (promenera) 15:30-15:45 Rosens röda matta 15:45-16:00 Tegelhuset 16:00-16:15 Biblioteket KVÄLL - Startpunkt Enskifteshagen 18:00-18:10 Enskifteshagen, lekplatsen 18:10-18:20 Enskifteshagen, gräsytan 18:20-18:30 Enskifteshagen, odlingen 18:30-18:40 Zlatan-tunneln 18:40-18:45 (promenera) 18:45-18:55 Örtagårdstorget 18:55-19:00 (promenera) 19:00-19:10 Rosens röda matta 19:10-19:20 Tegelhuset 19:20-19:30 Biblioteket EFTERMIDDAG - Startpunkt Biblioteket 14:00-14:15 Biblioteket 14:15-14:30 Tegelhuset 14:30-14:45 Rosens röda matta 14:45-14:50 (promenera) 14:50-15:05 Örtagårdstorget 15:05-15:15 (promenera) 15:15-15:30 Zlatan-tunneln 15:30-15:45 Enskifteshagen, odlingen 15:45-16:00 Enskifteshagen, gräsytan 16:00-16:15 Enskifteshagen, lekplatsen KVÄLL - Startpunkt Biblioteket 18:00-18:10 Biblioteket 18:10-18:20 Tegelhuset 18:20-18:30 Rosens röda matta 18:30-18:35 (promenera) 18:35-18:45 Örtagårdstorget 18:45-18:50 (promenera) 18:50-19:00 Zlatan-tunneln 19:00-19:10 Enskifteshagen, odlingen 19:10-19:20 Enskifteshagen, gräsytan 19:20-19:30 Enskifteshagen, lekplatsen 5

12 ENSKIFTESHAGEN, LEKPLATSEN Beskrivning av platsen Lekplatsen sträcker sig längs med ena långsidan av Enskifteshagen och har en linjär form. Lekplatsen är uppdelad i fyra områden där varje område har sina huvudaktiviteter. Flödet av människor är jämnt utspritt över alla områdena och det sker en naturlig rörelse mellan de olika delarna. Den röda gummivägen som sträcker sig mellan de olika områdena är populär att leka på med cyklar, skateboards eller kickbikes bland barnen. Vid sidan av lekplatsen finns det sittplatser med bord där familjer sitter och har picknick och pratar medan barnen leker på lekplatsen. Det finns också ett utomhusgym och en multisportanläggning där det finns möjlighet att spela fotboll, basket och utöva andra aktiviteter. Belysningen runt utomhusgymmet och multisportarenan är bristfällig vilket bidrar till att det är få människor som använder platsen på kvällstid. Foto 04 Satellitbild över Enskifteshagen. Källa: Google maps 6 Foto 05 Enskfteshagen, lekplatsen Foto 06 Enskfteshagen, lekplatsen

13 Presentation av data Diagram 01 och 02 visar resultaten av den insamlade datan över de personer som har rört sig på lekplatsen och aktivitetsytan under de olika tidpunkterna på dygnet. Lekplatsen används främst på morgonen och förmiddagen med avtagande användning på eftermiddag och kvällen på vardagarna. På helgerna används platsen främst på eftermiddagen följt av kvällen och minst användning på morgonen. Diagram 01 och 02 visar ett genomsnitt av den totala användningen av platsen på vardagar och helger. 7

14 Diagram 03 och 04 visar skillnaderna mellan män och kvinnor i olika åldrar som använder platsen. Generellt så är det främst kvinnor i olika åldrar som använder området men som det går att utläsa av de olika ålderskategorierna så finns det vissa skillnader. I ålderskategorin 0 14 år är det främst pojkar som använder platsen och generellt så används inte lekplatsen speciellt mycket av tjejer och killar i åldrarna och av äldre människor över 65 år. Ett mönster är att det främst är kvinnor i kategorin som är på platsen. Diagram 3 och 4 visar ett genomsnitt av användningen av platsen beroende av ålder och kön. 8

15 Aktiviteter På lekplatsen är det främst olika frivilliga och sociala aktiviteter som sker, både mellan barn och mellan vuxna. Under de varma och soliga dagarna är det många som samlas under träden vid lekplatsen för att skydda sig från solen och som då spontant börjar prata med varandra. Bland pojkarna är det populärt att cykla och åka skateboard på den röda gummivägen som sträcker sig mellan lekplatserna. Något som inte syns i diagrammen men som var tydligt under observationerna är att det nästan uteslutande är män och killar i olika åldrar som använder utomhusgymmet och sportområdet. Under de sex observationsveckorna var det en tjej som använde utomhusgymmet. Foto 07 Enskifteshagen, lekplatsen Nödvändiga aktiviteter Sociala aktiviteter Frivilliga aktiviteter - Barn leker på lekplatsen - Killar spelar fotboll - Killar spelar basket - Vuxna pratar med varandra - Barn leker med varandra - Familjer fikar vid lekplatsen - Vuxna vilar i skuggan under träden - Kille använder utegymmet - Tjej använder utegymmet Foto 08 Enskifteshagen, lekplatsen 9

16 ENSKIFTESHAGEN, GRÄSYTAN Beskrivning av platsen Gräsytan utgör majoriteten av marken i Enskifteshagen. Längs med gång- och cykelbanan finns sittplatser som används frekvent. Gräsytan är ett öppet område med undantag för några små träddungar. Under 22 augusti - 2 september ägde Opportunity Space Festival, OSF, i området. Festivalen lockade mycket människor och det var mycket aktivitet i området. Foto 10 Enskifteshagen, gräsytan - Människor har picknick Foto 09 Satellitbild över Enskifteshagen. Källa: Google maps 10 Foto 11 Enskifteshagen, gräsytan - Människor har picknick och vilar

17 Presentation av data Diagram 05 och 06 visar en jämn användning av ytan vid de olika observationstiderna på vardagarna och en mer varierad användning på helgerna. På helgen är användningen som störst på eftermiddagarna följt av kvällen och morgonen. Totalt sett så är användningen av platsen större på helgen. Diagram 05 och 06 visar ett genomsnitt av den totala användningen av platsen på vardagar och helger. 11

18 Diagram 07 och 08 visar skillnaden i användning beroende på kön och ålder. På kvällsobservationerna var det en tydligare skillnad mellan män/ killar och kvinnor/tjejer på vilka som använder området. Skillnaden blev ännu tydligare under de sista veckorna när det blev mörkare tidigare på kvällen. De främsta användarna av platsen är människor mellan år. Diagram 07 och 08 visar ett genomsnitt av användningen av platsen beroende av ålder och kön. 12

19 Aktiviteter Vilka aktiviteter som ägde rum på gräsytan hade stor betydelse av vilket väder det var, detta mer än på någon annan plats. Den vanligaste aktiviteten var att människor satt i olika grupper och umgicks, hade picknick eller bara vilade på gräsytan och njöt av vädret och omgivningen. Nödvändiga aktiviteter Sociala aktiviteter Frivilliga aktiviteter - Anställda utför underhållningsarbete - Arbetare från Skanska bygger tältet - Lärare har uppsyn över eleverna - Kvinnor sitter på bänkar och pratar med varandra - Män sitter på bänkarna och pratar med varandra - Människor sitter i grupp och pratar - En man och ett barn spelar fotboll - Leker med hunden - En man sitter på bänken - Köar till toaletten - Grillar - Tältet till OSF konstrueras - Sitter på gräset - Njuter av solen på gräset - Har picknick på gräsytan - Vilar i skuggan under träden Foto 12 Enskifteshagen, gräsytan - Opportunity Space Festival Foto 13 Enskifteshagen, gräsytan - Människor sitter och pratar på de temporära möblerna under Opportunity Space Festival 13

20 ENSKIFTESHAGEN, ODLINGEN Beskrivning av platsen Som nämndes tidigare så delades Enskiftehagen in i tre olika delar. Denna del består av stadsodlingen, hundrastgården och falafelrestaurangen. Stadsodlingen är ett samarbete mellan Malmö stad, Odlingsnätverket Seved och odlarna med syfte att skapa mötesplatser där människor kan bedriva ekologisk och småskalig odling. Odlingsnätverket Seved skapades från projektet Barn i Stan i Sofielund (Odlingsnätverket Seved, 2017). Trots att falafelrestaurangen är ganska liten är det den plats i Enskifteshagen som drar till sig mest människor, speciellt på kvällen. Under de varma sommardagarna brukar uteserveringen vara full. Hundrastgården som finns mellan odlingen och falafelrestaurangen är en mötesplats för hundägarna. Det finns ett fåtal sittplatser i det inhägnade området. Foto 14 Satellitbild över Enskifteshagen. Källa: Google maps 14 Foto 15 Enskifteshagen, odlingen Foto 16 Enskifteshagen, odlingen

21 Presentation av data Diagrammen nedan är resultatet av antalet människor som vistades i denna delen av Enskifteshagen. Diagram 09 och 10 visar hur många människor som uppehöll sig på platsen under dygnet vid de olika observationstillfällena. Under veckodagarna går det att utläsa en liten ökning av antalet människor från morgonen till kvällen. Samma mönster upprepar sig på helgen fast med en större ökning av människor som använder platsen på eftermiddagen. En jämförelse mellan diagrammen visar att platsen brukas mer på helgen än på vardagar. Diagram 05 och 06 visar ett genomsnitt av den totala användningen av platsen på vardagar och helger. 15

22 Diagram 11 och 12 visar skillnaden i ålder och kön bland brukarna av platsen. Det är en tydlig majoritet av manliga brukare och majoriteten av brukarna är mellan år gamla, både bland männen och kvinnorna. Diagrammen indikerar att denna delen av Enskifteshagen är den som brukas minst. Om inte falafelrestaurangen hade funnits i denna delen hade resultatet visat ett mycket lägre användande av platsen. Odlingsområdet och hundrastgården vistas det ungefär lika många människor i förutom när nätverket har odlingsträffarna. Diagram 11 och 12 visar ett genomsnitt av användningen av platsen beroende av ålder och kön. 16

23 Aktiviteter De tre huvudsakliga aktiviteterna i denna delen av parken består av besök på falafelrestaurangen, rasta hunden (både i hundrastgården men också på gräsmattan) och att besöka eller arbeta i odlingsområdet. Eftersom alla aktiviteter sker utomhus är de högst beroende av vädret. Under observationerna identifierades följande aktiviteter: Nödvändiga aktiviteter Sociala aktiviteter Frivilliga aktiviteter - Promenera över området i olika riktningar (skola/arbete/mataffär) - Anställda arbetar på falafelrestaurangen - Samtala med andra hundägare (i och utanför hundrastgården). -- Besöka falafelrestaurangen. - Läsa, sola och vila på gräsytan. - Familjer har picknick på gräsytan. - Sköter om odlingen. Foto 17 Enskifteshagen, odlingen - hundrastgården Foto 18 Enskifteshagen, odlingen - falafelrestaurangen 17

24 ZLATANS TUNNEL Beskrivning av platsen Detta är platsen där Rosengård station ska byggas och som kommer vara klar i december Tunneln kopplar ihop Enskifteshagen med Rosengård och de två gatorna Annelundsgatan och Bennets väg. Tunneln är endast till för cyklister och fotgängare. I närområdet på ena sidan mot Enskifteshagen finns bland annat två förskolor, mataffären Orient Food och en fabrik som tillverkar stärkelse. Precis i närheten av tunneln finns också ett mindre grönområde som används som genväg till andra områden och som är populärt bland hundägare. På den andra sidan tunneln mot Rosengård består den närmsta ytan främst av parkeringsplatser. Foto 20 Zlatan-tunneln - Konstverk av Zlatans leende Foto 19 Satellitbild över Zlatan-tunneln. Källa: Google maps 18 Foto 21 Zlatan-tunneln- gräsyta

25 Presentation av data Diagram 13 och 14 visar hur många som passerade tunneln på väg mot Enskifteshagen eller mot Rosengård. Ibland så gick människor upp emot det lilla grönområdet bredvid bron och fortsatte på stigen som har blivit till. Diagrammen visar att det passerar flest människor på eftermiddagarna både på vardagarna och helgerna. Det totala flödet av människor är högre under vardagarna än under helgen. På helgerna är det samma mönster som under veckodagarna, att flödet av människor är högre på morgonen än på kvällen. Diagram 13 och 14 visar ett genomsnitt av den totala användningen av platsen på vardagar och helger. 19

26 Diagram 15 och 16 visar skillnaderna mellan män och kvinnor och olika åldersgrupper. Även på denna platsen består majoriteten av användarna av män i åldern De som minst använder platsen är äldre personer och tjejer och killar mellan 0 14 år. Diagram 15 och 16 visar ett genomsnitt av användningen av platsen beroende av ålder och kön. 20

27 Aktiviteter Den främsta aktiviteten på platsen är människor som på olika sätt passerar tunneln, antingen via cykel eller promenerar. Ibland används grönområdet vid tunneln av människor som rastar sina hundar, vid få tillfällen har grönområdet använts för andra rekreativa aktiviteter som picknick eller att ligga på gräsmattan och vila. Det är också vanligt att många stannar och tar kort på citatet från Zlatan; Man kan ta en kille från Rosengård, men man kan inte ta Rosengård från en kille. I närheten av tunneln finns Zlatan s court som lockar fans att besöka platsen. Det finns också en minnesplats vid tunneln som släktingar och bekanta sköter om och stannar en stund för att sedan gå vidare. Foto 22 Zlatan-tunneln - aktivitet under Opportunity Space Festival i tunneln Nödvändiga aktiviteter Sociala aktiviteter Frivilliga aktiviteter - Promenerar - Cyklar - Samtala med andra hundägare (i och utanför hundrastgården). - Rastar hunden - Besöker minnesplatsen - Fotar Zlatans citat - Skatear Foto 23 Zlatan-tunneln - parkeringsplats 21

28 ÖRTAGÅRDSTORGET Beskrivning av platsen Örtagårdstorget ligger på Bennets väg framför bokalerna. På och runt omkring torget finns det träd och en del annan plantering i form av buskar och blommor. Förutom träden och planteringarna är det mycket hårdgjord yta på och runt omkring platsen. På en del av sittplatserna på torget är det olika brädspel ingraverade, bland annat schack och backgammon. Ovanför bokalerna är det vanliga lägenhetshus i tre våningar och på motsatta sidan av Bennets väg är det åttavåningshus samt en grusplan. Mellan torget och bokalerna finns cykelbanan som sträcker sig från Enskifteshagen och senare förbi Rosengårdsbiblioteket. Cykelbanan är hårt trafikerad främst på morgonen och eftermiddagen. Det finns gott om parkeringsplatser på området, trots detta räcker det inte till utan bilarna parkeras på olika ytor på torget där det finns plats av människor som ska in i affärerna och utföra ett snabbt ärende. Foto 24 Satellitbild över Örtagårdstorget. Källa: Google maps 22 Foto 25 Örtagårdstorget - sophämtning Foto 26 Örtagårdstorget - cykelbanan

29 Presentation av data Under insamlandet av datan räknade vi både de människor som dels uppehöll sig på platsen en längre stund men också de som rörde sig på torget samt de människor som cyklade förbi på cykelbanan. Som diagram 17 och 18 visar är Örtagårdstorget en välbesökt och populär plats att besöka, framförallt på eftermiddagen. Diagram 17 och 18 visar ett genomsnitt av den totala användningen av platsen på vardagar och helger. 23

30 Resultatet från diagrammen nedan visar att en tydlig majoritet av användarna på Örtagårdstorget är män med några få undantag i de olika ålderskategorierna. De främsta användarna av platsen vid de olika observationstiderna är män mellan år följt av kvinnor i samma ålderskategori. Diagram 19 och 20 visar ett genomsnitt av användningen av platsen beroende av ålder och kön. 24

31 Aktiviteter Som diagrammen ovan visar är det många människor som rör sig på och runt omkring Örtagårdstorget men också många som stannar på torget under en längre tid. De personer som uppehåller sig under längre stunder på platsen är främst män. Männen sitter på bänkarna framför bokalerna men också sittplatserna på torget där de äter och dricker mat från restaurangerna. Männen sitter sällan ensamma utan sitter i olika stora grupper och umgås med varandra. De kvinnor som rör sig på platsen uppehåller sig inte lika länge utan gör sitt ärende och lämnar sedan torget. Örtagårdstorget är en plats där det sker många spontana möten och olika sociala aktiviteter. De möten som sker på platsen mellan människor är olika långa och vid vissa tillfällen slutar mötena i längre samtal som fortsätter på de olika sittplatserna. Foto 27 Örtagårdstorget - kommersiella verksamheter Nödvändiga aktiviteter Sociala aktiviteter Frivilliga aktiviteter - Cykla - Promenera - Handlar i affären - Män sitter på bänk och pratar - Kvinnor sitter på bänk och pratar - Män sitter vid borden utanför bokalerna - Två män spelar schack - Barn leker med varandra - En man sitter och vilar på bänk - En kvinna sitter och vilar på bänk - Ett äldre par sitter på bänken och pratar Foto 28 Örtagårdstorget - kommersiella verksamheter 25

32 ROSENS RÖDA MATTA Beskrivning av platsen Rosens röda matta byggdes Innan Rosens röda matta byggdes bestod området av en parkeringsplats. Omvandlingen och resultatet av området var ett samarbete mellan invånare från Rosengård och speciellt av unga tjejer boende i området. Tjejerna var involverade under hela processen, från de inledande workshoparna till designprocessen. Huvudsyftet med Rosens röda matta var att ge unga tjejer möjligheter att använda det offentliga rummet i högre utsträckning än vad de gör idag. Den fysiska strukturen är uppdelad i två nivåer. Det finns sittplatser i olika former, bänkar och solstolar som gör det möjligt för olika former av samtal och aktiviteter. Det finns också en scen med högtalare som gör det möjligt att koppla upp telefonen med hjälp av Bluetooth och en klättervägg. Foto 29 Satellitbild över Rosens röda matta. Källa: Google maps 26 Foto 30 Rosens röda matta - renhållningsarbete Foto 31 Rosens röda matta - cykelbana och bänkar

33 Presentation av data Under observationerna räknade vi både de människor som faktiskt brukade platsen och de som bara passerade förbi. Diagram 21 och 22 visar skillnaden på användandet på veckodagar och helger. På veckodagarna används området främst på eftermiddagarna följt av morgon och kväll. I princip samma mönster gäller på helgerna, men då används platsen mer på kvällen än på morgonen. Diagram 21 och 22 visar ett genomsnitt av den totala användningen av platsen på vardagar och helger. 27

34 Följande två diagram visar åldersskillnader samt hur användandet av platsen skiljer sig mellan män och kvinnor. Under veckodagarna är det inte lika stora skillnader i användandet av platsen mellan män och kvinnor, speciellt på morgonen och eftermiddagen. Under kvällen minskar användandet av platsen bland kvinnorna medan närvaron av män ökar. Diagram 23 och 24 visar ett genomsnitt av användningen av platsen beroende av ålder och kön. 28

35 Aktiviteter Under observationerna var det faktiska användandet av platsen väldigt liten. Trots alla de fysiska strukturerna som finns på platsen och som uppmuntrar till olika former av aktivt användande så är det en plats med få aktiviteter. Bänkarna står till största delen tomma och det är oftast tomt på markplan. Rosens röda matta kan jämföras med Enskifteshagen som också har fysiska platser som uppmuntrar till lek men som används i betydligt större utsträckning. Varför är det så? De främsta användarna av platsen är de som cyklar eller går förbi på vägen till arbetet, hemmet eller Rosengård Centrum. Foto 32 Rosens röda matta - användare på platsen Nödvändiga aktiviteter Sociala aktiviteter Frivilliga aktiviteter - Passerar området på väg till skola, arbete eller shopping. - Arbetar med renhållningsarbete - Sitter på bänkarna - Pratar med vänner - Leker - Stöter på vänner - Lyssnar på musik via bluetooth-högtalarna - Lyssnar på musik via hörlurar - Sitter ensam på bänken - Röker utomhus Foto 33 Rosens röda matta - möbler som flyttas runt. En signal på att platsen används under andra tider än våra observationstider 29

36 TEGELHUSET Beskrivning av platsen Tegelhuset blev en fritidsgård år 2009 (Malmö stad, 2017). Tegelhuset är en plats för unga människor mellan år och ligger mellan Rosens röda matta och Rosengårdsbiblioteket. De som arbetar på Tegelhuset är volontärer. Det erbjuds aktiviteter som brädspel, stöd i arbetssökande eller hur ett bra CV ser ut. Utanför Tegelhuset sträcker sig gång-och cykelvägen som fortsätter förbi Rosengårdsbiblioteket och det finns sittplatser som nästan alltid är upptagna av människor som sitter ned och samtalar med andra. Foto 35 Tegelhuset Foto 34 Satellitbild över Tegelhuset och biblioteket. Källa: Google maps Foto 36 Tegelhuset - picknickbord och cykelparkering 30

37 Presentation av data Diagram 25 och 26 visar hur området utanför Tegelhuset används under vardagarna och helgerna. På veckodagarna är användningen av platsen på morgonen och kvällen i princip på samma nivå medan eftermiddagen sticker ut då det rör sig flest människor i området. Under helgerna är användningen fortfarande som högst på eftermiddagen och sjunker betydligt under kvällstid jämfört med under vardagarna. Diagram 25 och 26 visar ett genomsnitt av den totala användningen av platsen på vardagar och helger. 31

38 Diagram 27 och 28 visar skillnaden på användandet av platsen beroende på kön och ålder. Under vardagarna är det en relativ jämn användning mellan män och kvinnor där de främsta användarna är mellan år gamla. Under eftermiddagarna och kvällarna ökar skillnaden mellan män och kvinnor, det är dock fortfarande främst män och kvinnor i samma ålderskategori som använder platsen. På helgerna är det färre personer som använder platsen och skillnaderna mellan männens/killarnas och kvinnornas/tjejernas användande ökar. Människor i ålderskategorin år är fortfarande majoriteten av användarna på platsen. Vilka det är som är inne i Tegelhuset skiljer sig antagligen från användandet utanför. Detta var däremot utanför ramarna för projektet. Diagram 27 och 28 visar ett genomsnitt av användningen av platsen beroende av ålder och kön. 32

39 Aktiviteter De vanligaste aktiviteterna på platsen var att människor använde de olika sittplatserna, drack kaffe, rökte och pratade med sina vänner. Gång- och cykelvägarna bidrog också till en stor rörelse av människor på platsen. Nödvändiga aktiviteter Sociala aktiviteter Frivilliga aktiviteter - Promenerar - Cyklar - Promenerar med barnvagn - Människor anländer till sina arbetsplatser - Kvinnor sitter på bänkarna och pratar. - Män sitter på bänkarna och pratar - Röker utanför Tegelhuset. - Förskoleklass på utflykt. - Män står och pratar Foto 37 Tegelhuset - picknickbord Foto 38 Tegelhuset - picknickbord 33

40 ROSENGÅRDSBIBLIOTEK Beskrivning av platsen Den plats som observerades vid Rosengårdsbiblioteket var området framför biblioteket vid ingången till Rosengård Centrum. Platsen framför biblioteket har sett ut på många olika sätt under observationstiden. De första veckorna fanns det sittplatser utanför biblioteket och det var stor rörelse på cykelvägen som fortsatte förbi biblioteket. Efter de första veckorna började en period av byggnadsarbete och som fortfarande pågick vid slutet av observationstiden. Under vissa perioder har området och cykelvägen framför biblioteket varit helt avstängd och ibland har vägen varit öppen. Även ingången till Rosengård Centrum närmast biblioteket har vid vissa tillfällen varit avstängd och detta kan ge en viss effekt på resultaten på den insamlade datan eftersom det då har varit mindre rörelse av människor på platsen. Foto 40 Biblioteket - byggarbetsplats Foto 39 Satellitbild över Tegelhuset och biblioteket. Källa: Google maps Foto 41 Biblioteket - byggarbetsplats 34

41 Presentation av data Diagrammen visar att framför biblioteket och vid ingången till Rosengård Centrum är det mycket människor i rörelse. Det beror inte minst på cykelbanan som sträcker sig från Enskifteshagen och fortsätter förbi biblioteket. Att platsen används främst på eftermiddagar kan dels ha sin förklaring i transporten från arbetet till hemmet men också i att de som inte kör bil till Rosengård Centrum väljer ingången vid biblioteket än ingången uppe vid parkeringsplatserna. 35

42 36 Diagram 31 och 32 visar att även här är majoriteten av brukarna män/killar, men denna platsen är också den plats som används mest av kvinnor/ tjejer i ålderskategorin Att det är en sådan betydande skillnad i användandet av platsen på kvällen på veckodagarna och helgen beror på de olika öppettiderna i Rosengård Centrum. Ytterligare en faktor kan vara att biblioteket är stängt på helgen, både dag- och kvällstid.

43 Aktiviteter Som nämndes ovan så har det varit mycket byggnadsarbete på platsen vilket har påverkat rörelsemönstren och de aktiviteter som har skett på platsen. Under de första två veckorna användes sittplatserna utanför biblioteket sparsamt. Sittplatserna användes under en kort tid av besökare på väg ut från Rosengård Centrum som vilade en stund och gick sedan vidare. Människorna som rörde sig på platsen stannade främst till utanför ingången till Rosengård Centrum där de träffade på bekanta, pratade en stund och gick sedan vidare. Av alla platser som observerades är det här där kvinnor och tjejer i olika åldrar har vistats, både ensamma och i grupp. Foto 42 Rosengård Centrum och ingång till biblioteket Nödvändiga aktiviteter Sociala aktiviteter Frivilliga aktiviteter - Passerar området på väg till skola, arbete eller shopping. - Arbetar med renhållningsarbete - Sitter på bänkarna - Pratar med vänner - Leker - Stöter på vänner - Lyssnar på musik via bluetooth-högtalarna - Lyssnar på musik via hörlurar - Sitter ensam på bänken - Röker utomhus 37

44 38 DISCUSSION Användandet på platserna Under observationerna längs med Rosengårdsstråket upptäckte vi att varje plats var dynamisk, sett till hur olika människor använde platsen. De fysiska förutsättningarna på och i närheten av platsen hade stor påverkan på hur de användes. Enskifteshagen och Örtagårdstorget har ett större utbud på aktiviteter, till exempel kommersiella platser, platser för vila, lekplatser för barn och mötesplatser med mera. Zlatantunneln, Rosens röda matta, Tegelhuset och Biblioteket är mer platser som passeras på väg till någonting annat. Enskifteshagen ligger mellan Rosengård och de mer centrala delarna av Malmö. Parken har många besökare, speciellt under de soliga dagarna. De utemöbler som är tillgängliga i parken fyller inte de behov som finns. Majoriteten av sittplatserna med tillhörande bord finns på lekplatsen. En risk är att eventuella användare som inte är på lekplatsen med yngre barn inte känner sig tillfreds eller bekväma med att använda dessa platser. De som inte vill eller har möjlighet att använda platserna vid lekplatsen får sitta på gräsytan. Vad skulle hända om det fanns ett större utbud av sittplatser och bord i parken? I likhet med Enskifteshagen är Örtagårdstorget en populär plats. Majoriteten av aktiviteterna på torget är relaterat med de kommersiella alternativen som finns, till exempel frisörsalong, caféer och restauranger. Människor går till torget för att göra ärenden och träffa bekanta vilket skapar en livfull plats. Som nämndes tidigare så har vi observerat att Örtagårdstorget främst är en mötesplats för män och att kvinnorna inte använder platsen på samma sätt. Trots att Rosens röda matta designades i syfte att locka unga människor och speciellt unga tjejer så används platsen mindre än Enskifteshagen och Örtagårdstorget. Som nämndes i områdesbeskrivningarna erbjuder Rosens röda matta en bred variation på både sociala och frivilliga aktiviteter, trots detta så passerar majoriteten området utan att faktiskt använda det. Bristen på användare och speciellt unga användare väcker en del frågor. Är det en osäker eller otrygg plats att vistas på? Upplever unga tjejer en otrygghet på platsen? Detta är frågor som vi har diskuterat under observationerna men som kräver en annan studie för att undersökas närmare. Aktiviteterna som erbjuds på Rosens röda matta verkar inte vara tillräckliga för att uppmuntra till användning. Behövs det fler arrangerade aktiviteter på platsen för att få människor att använda den? Till exempel loppmarknader, food trucks eller festivaler? Tegelhuset och Biblioteket är platser där det finns få fysiska förutsättningar för utomhusaktiviteter, det är större fokus på det som sker inomhus. Under observationerna såg vi potential att förbättra utomhusmiljön med tanke på alla de människor som faktiskt uppehöll sig på de sittplatser som erbjuds på platsen. Vilka effekter skulle mer grönstruktur och sittplatser bidra med? Området framför biblioteket är under renovering och det ska bli spännande att se slutresultatet. Zlatan-tunneln är till skillnad från de andra områdena en plats som endast används för transport genom området. Att Rosengård är ett stigmatiserat och segregerat område märks tydligt under våra observationer. På de offentliga platserna som har observerats i Rosengård är det tydligt att en stor majoritet av användarna har utländsk bakgrund. Enskifteshagen som ligger ett stenkast från Rosengård har en större variation bland användarna, hur kommer det sig att användarna av Enskifteshagen inte använder

45 de offentliga platserna i Rosengård på samma sätt? Rosens röda matta har kvalitéer att erbjuda som inte finns på många andra platser i Malmö. Finns det andra barriärer förutom de rent fysiska som hindrar användare från Enskifteshagen och från resten av Malmö att fortsätta längs med gång- och cykelvägen till Rosengård? För att sammanfatta så har alla de observerade platserna sin del i det urbana livet, det är dock tydligt att det finns förbättringspunkter som eventuellt kan bidra till en bättre utomhusmiljö. Som Jan Gehl uttrycker det A good, popular and loved city will have always necessary, plus many optional and social activities (Gehl, 1998:193). Längs med Rosengårdsstråket kommer det alltid att finnas nödvändiga aktiviteter som gång- och cykeltrafik. Frågan är hur de sociala och frivilliga aktiviteterna kan utvecklas enligt invånarnas och användarnas önskemål? Ålder Utifrån de olika ålderskategorierna går det att utläsa en tydlig brist på personer över 65 år som brukar platserna. Den vanligaste aktiviteten bland äldre personer är att använda någon av alla sittplatserna som finns längs med stråket och sitta ned och vila eller titta ut över omgivningen. Vad är det för faktorer i det offentliga rummet som äldre människor uppskattar? Eller är det så att det finns fler samlingsplatser inomhus som är mer populära än utomhusmiljön? Som diagrammen i de olika områdesbeskrivningarna visar så är det främst män och kvinnor i ålderskategorin som är de främsta brukarna av de olika platserna. Längs med stråket har vi också noterat att det är många barn som rör sig i det offentliga rummet. Barnen använder platserna på olika sätt än de andra brukarna, barnen är mer kreativa och använder de fasta fysiska strukturerna som till exempel sittplatser på andra sätt än till de mest uppenbara funktionerna. Inte helt oväntat är det i Enskifteshagen på lekplatsen som flest barn uppehåller sig. Skolklasser har vid några få tillfällen besökt Enskifteshagen och antingen använt lekplatsen eller haft picknick på gräsytan. Trots att Rosens röda matta också har faciliteter som barnen kan använda så används inte de lika mycket. Under observationerna fick vi intrycket av att Rosens röda matta riktar sig till en äldre målgrupp än de yngsta barnen, trots detta så används inte platsen i någon högre grad av någon av ålderskategorierna. Sambandet mellan ålder och användning av offentliga platser är en aspekt som borde undersökas närmare och något som inte nämns lika mycket i den litteratur som finns om offentliga platser och dess brukare. I diskussioner om vad det är som påverkar användningen av de offentliga platserna så lyfts oftast kön och födelseland upp som vanliga aspekter, ålder nämns inte lika mycket. För att få en holistisk uppfattning om användandet är det viktigt att inkludera fler variabler än kön och ålder. Det är dock utanför ramarna för detta projektet. Kön Nyligen publicerade fritidsförvaltningen från Malmö stad rapporten Ung livsstil Malmö (2017) som främst syftade till att beskriva barn och ungdomars fritidsvillkor samt levnadsvillkor i Malmö. (Blomdahl m.fl., 2017:11). En av slutsatserna i rapporten är att andelen unga tjejer som är med i en förening, både idrottsförening och annan föreningsverksamhet är låg och har minskat sedan 1996 (Ibid, 2017:97) jämfört med killar som i en högre grad är medlemmar i olika föreningsverksamheter. I jämförelse med de andra kommunerna som deltog i undersökningen så är unga tjejer i Malmö i lägre grad med i en idrottsförening (Ibid, 2017:32 33) skrev Sverige 39

46 på att aktivt förankra de globala hållbarhetsmålen i det nationella utvecklingsarbetet. Även Malmö stad arbetar med att förankra målen på den lokala nivån. Mål nummer 10 syftar till att minska ojämlikheten mellan och inom länder. Som rapporten visar finns det en växande ojämlikhet mellan olika socioekonomiska grupper och speciellt mellan flickor och pojkar i Malmö gällande engagemang i föreningslivet. Delmål 10.2 syftar till: möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. (Regeringskansliet, 2015). I och med rapporten har Malmö stad kunskapen om vilka behov som finns. Nu är nästa steg att hitta de rätta verktygen för att börja arbeta med utmaningen. Som nämndes tidigare är det många personer som har kommit fram och fört fram sina synpunkter på de områden som vi har observerat. En av synpunkterna var bristen på aktiviteter och platser att umgås på för tjejer, detta trots att Tegelhuset anordnar aktiviteter och har dagar speciellt riktade till tjejer. Rosens röda matta är ytterligare ett exempel på en plats som byggdes med fokus på att inkludera tjejer i det offentliga rummet som annars har en tendens att användas av främst män (Parker, 2014:65). Som går att utläsa av diagram 23 och 24 (s.22) så är det dock en majoritet män som använder platsen. Under observationerna räknade vi inte bara de som faktiskt brukade platsen utan också de som passerade på gång- och cykelvägen. och utegymmet i Enskifteshagen. Under våra observationer såg vi en kvinna som använde utegymmet och på multisportarenan var det i uteslutande män som brukade platsen. Detta är ett nationellt mönster som inte skiljer Malmö från någon annan plats i Sverige där spontanidrottsplatser brukas av 80 procent män/killar och 20 procent kvinnor/tjejer (Björnson, 2014:74). Den plats där majoriteten av brukarna är kvinnor är framför biblioteket och vid ingången till Rosengård Centrum. Detta behöver dock inte betyda att biblioteket i sig själv är en populär plats utan istället att den populäraste platsen för kvinnor/tjejer är Rosengård Centrum. Under observationerna var det vid denna plats som kvinnor i grupp umgicks och uppehöll sig längre stunder. Vad det är som lockar kvinnorna/tjejerna till köpcentrumet är inte något som vi har studerat, men en generell slutsats av observationerna är att de platser som kvinnor/tjejer besöker är kommersialiserade platser är en intressant diskussionspunkt. Att Örtagårdstorget är en betydelsefull mötesplats råder det ingen tvekan om (s.19 20). Utformningen av torget har anpassats för att uppmuntra till otvungen social interaktion (Parker, 2014:67) och idag är det främst män som brukar platsen i olika former. Hur kommer det sig att det är så få kvinnor på platsen? Under observationernauppfattade vi också skillnader i hur männen och kvinnorna betedde sig på torget. Männen uppehöll sig generellt längre på platsen medan kvinnorna utförde sina ärenden och gick sedan vidare. Varför det är så har vi inga slutsatser om men är en aspekt som bör studeras närmare. 40 Män/killar tar generellt mer plats och utnyttjar det offentliga rummet i högre utsträckning än kvinnor/tjejer. Samma mönster går igen i många av de observerade platserna längs med Rosengårdsstråket, de två tydligaste platserna är Örtagårdstorget samt multisportarenan

47 Användarnas åsikter I detta avsnitt presenteras de synpunkter som har förts fram av människor som har passerat oss under observationerna eller som aktivt har sökt upp oss och varit nyfikna på vad vi har arbetat med. En man anser att Malmö stad ska satsa på att sänka arbetslösheten i området istället för att investera i Rosengård station (25 64 år). Två kvinnor var nyfikna på vårt arbete och var intresserade av utvecklingen av området eftersom de bodde nära där Rosengård station ska byggas (25 64 år). En man var nyfiken på vad som kommer förändras i området och var positiv till den nya stationen (25 64). Två män och två kvinnor uttryckte sitt missnöje över säkerheten i området och speciellt på Örtagårdstorget (25 64 år). En tjej utanför Tegelhuset var missnöjd med de få aktiviteter som erbjöds tjejer i hennes ålder. Detta trots att Tegelhuset har vissa aktiviteter som endast är till för tjejer (15 24 år). Hundägare har framfört klagomål på råttproblemet i Enskifteshagen (25 64 år). En kvinna är inte nöjd med Enskifteshagens utseende. Det var bättre hur parken såg ut för 20 år sedan (25 64 år). 41

48 42 EGNA REFLEKTIONER AV ARBETET Lisa Nu studerar jag mitt sista år på mastersprogrammet Hållbar stadsutveckling - ledning, organisering och förvaltning vid SLU Alnarp och har sedan tidigare en kandidatexamen i Samhällsplanering - Urban och regional utveckling från Lunds universitet. Dessa två utbildningar har gett mig en bred kunskap för att ha förståelse för de olika processerna som sker inom stadsutveckling och hur intressekonflikter kan synliggöras och hanteras. Kandidatutbildningen gav mig en bred teoretisk förståelse för stadsutveckling med masterutbildningen har gett mig praktiska verktyg för att kunna tillämpa de teoretiska kunskaperna. Vad som har varit mitt fokus under observationerna och vilka slutsatser jag har kommit fram till har till stor del präglats av min utbildningsbakgrund och mina tidigare ideella engagemang. Hur fysiska åtgärder tillsammans med andra insatser kan främja social hållbarhet i stadsutveckling och göra offentliga platser attraktiva och tillgängliga för fler än idag är något som intresserar mig. Som framgår av diskussionen så är det en stor majoritet av män/killar som använder de observerade platserna och den plats där kvinnorna främst vistas är vid Rosengård Centrum. Att kvinnorna mer eller mindre hänvisas till kommersiella mötesplatser eller andra semiprivata platser är problematiskt. Var tar kvinnorna vägen när köpcentrumet stänger? Hur spelar andra socioekonomiska aspekter in som till exempel klass, etnicitet och ålder? De som inte känner sig tillfreds med att vistas i köpcentrum, vad gör de på sin fritid? Det är relevant fråga eftersom rapporten Ung livsstil (Blomdahl m.fl., 2017) visar att Malmö är den stad som är sämst i Sverige på att involvera unga tjejer i föreningslivet, vilket som rapporten visar är problematiskt ur både en folkhälsoaspekt men också ur en jämställdhets- och jämlikhetsaspekt. Som rapporten visar så har den socioekonomiska bakgrunden stor betydelse för deltagandet i föreningslivet, oavsett vilket födelseland ens föräldrar har (Blomdahl m.fl., 2017:43). Hur kommer det sig att en plats som Rosens röda matta inte används av unga killar och tjejer, men kanske främst av tjejer? Trots att Tjejer i föreningen var delaktiga i utformningen av platsen är det inte många tjejer som använder platsen som vi har sett under våra observationer. Krävs det andra planeringsverktyg än de rent fysiska? Platsen är ganska exponerad, både från bostadshusen i närheten men också för att det rör sig mycket människor i området. Är platsen för exponerad för att den ska vara attraktiv att använda? Är det ett för stort steg för människor att börja använda platsen och hur kan det steget minskas? Ibland kan det krävas en samverkan mellan olika aktörer för att ordna aktiviteter på en plats, vilket kan resultera i att fler känner sig bekväma med att börja använda platsen i små steg. Hur skulle Malmö stad kunna samverka med andra aktörer för att skapa och underlätta en större användning av platsen? Finns det andra strukturella aspekter som dagens samhällsplanering inte har tillräckliga verktyg att ta itu med? Den bristfälliga grönstrukturen på de platserna som har observerats i Rosengård gör att platserna upplevs som hårda och kalla. Det finns några få trädplanteringar på Örtagårdstorget och vid Rosens röda matta. Hade grönstruktur kunnat bidra med att skapa mer inbjudande platser? Hur kommuniceras de aktuella planerna för Rosengård och Amiralsstaden ut från Malmö stad till de boende och de aktörer som berörs av planerna? Många personer har varit nyfikna på vad Amiralsstaden är och har inte hört talas om projektet innan. Vilka olika former av dialogmöten har arrangerats och hur har representationen varit på dessa? Har det arrangerats andra forum för dialog än möten? Under vilken del i arbetsprocessen med Amiralsstaden har forumen arrangerats och hur/när kommer framtida forum att arrangeras? Hur effektiva kommunikationskanaler skapas för att nå en så bred mängd och representation bland invånarna som möjligt är en intressant och svår fråga. Det är ju trots allt de boendes närmiljö som kommer

49 framtida forum att arrangeras? Hur effektiva kommunikationskanaler skapas för att nå en så bred mängd och representation bland invånarna som möjligt är en intressant och svår fråga. Det är ju trots allt de boendes närmiljö som kommer påverkas av stadsutvecklingsprojektet. Framtida utvecklingsområden Våra observationer har ägt rum på sensommaren och tidig höst. En intressant fortsättning på projektet hade varit att studera hur användningen av platserna skiljer sig gentemot vintern och våren? Vilka effekter kommer Amiralsstadens utveckling att skapa i Rosengård? Hur kommer Culture Casbah att påverka Rosengård och områdets boende? Aktiviteten och rörelsemönstren kommer förändras och nya platser kommer skapas. Hur kommer den nya bebyggelsen och de nya platserna som skapas smälta in i den befintliga strukturen och det liv och rörelsemönster som de boende i Rosengård har idag? Soultan During the observation days I learned a lot and I got some good experience from the work in this project and I also shared my findings with my colleagues. I have benefited from talking with a lot of people, and learned what they thinking and I met new traditions and cultures. People gave me suggestions and opinions for the work on both positive and negative ways, for example: I saw a group of students from Lund university and they also did observations like I did in Rosens röda matta. They asked me which methods I used. I gave them a few tips and explained to the group which working hours I had everyday. Also, one person I saw said we don t want a train station, we need for Malmö stad to find jobs for us and this is more important than building a train station. Regarding the safety part people say that the important thing in the area is safety. Especially on Örtagårdstorget people are very confused that drug dealers and criminals can be there all the time. The man that spoke with me said that we pay a lot of money to Skatteverket every month so at least we should get security and more safety. He gave me the suggestion that Malmö stad can put cameras in different places to control the area. Also I saw a strange thing in the Örtagårdstorget area, men more than women are sticking to traditions and culture although there is a difference in place, time, and laws. In some Arab mentality women take care of children and cook. The men go out to buy food and other things for the home. From my own experience some conservative people that for safety reasons, not religious reasons, stay inside. For example my own family don t let for my sister and brother (12 years old) to play outdoors because of the safety problems in this area. People feel their freedom is limited by that. A positive point is that people are very interested in the idea and they support Malmö stad. They say the area need some more service like train transportation. People are very curious and they want to know everything about the project and some persons came and asked me about it, but some persons may be shy or don t like to ask. In my opinion maybe we should do seminars and hold meetings to explain for people what we are doing. Also there can be advertising in different ways and ideas about the project and evaluation for people to give us opinions, reactions, and suggestions. Also we can put illustration pictures to make the idea more clear because I believe people like pictures more than text. Also in another thing I noticed is that people are more active when there are festivals, kiosks or other activities and places to go to. In my opinion the area is missing something like that and that would makes people more attracted on the area. Finally, I hope that this project has success and turns out well. 43

50 44 Cibele My educational background in Architecture (Architecture Bachelor Degree Brazil) and Urban Studies (Master Degree Erasmus Mundus, Spain, France, Portugal) has provided me with tools to understand the urban space and to visualize the urban context of the investigated area. During the development of this report, I had the opportunity to put into practice what I studied in my master degree. The methodology used in this project was partly based on my master thesis from the Technical University of Lisbon titled The public space quality in the Contemporary City: Visual and perceptive diagnostic of Principe Real and Martim Moniz (portuguese title As Qualidades do Espaço Público na Cidade Contemporânea: Diagnóstico visual e perceptivo das Praças Príncipe Real e Martim Moniz ). During this Project there were two subjects which particularly caught my interests: girls use of the public space and the connectedness of Rosengård. Girls During the observation intense movements of people were noticed all over Rosengårdsstraket. However, it was also noticed that the use of the public space was not heterogeneous. One of the most apparent aspects of Rosengårdstraket is the lack of women, especially young girls. The Rosens Röda Matta was designed specifically to encourage young girls to use the area, but hardly any girls use the space. That raises the question Where are the girls in Rosengård?. Some possible answers discussed in the report, is that the lack of girls in the area could be due to safety concerns, or possibly due to cultural background. Rosengård connectedness Although Rosengård is an area physically close to the city center, it is an area that is disconnected with the rest of the Malmö City. It is acknowledged that the majority if the people living in Rosengård are from different cultural backgrounds (majority from Arabic countries and also Rosengård is the area that have the one of the lowest income per person in Malmö. Considering this information, it is possible correlate how much the cultural background and the socio economics status influence the use of public space. So far, Rosengård represents a different part of Malmö in many aspects, resulting a sort of isolation and segregation. Looking after these two aspects I believe Rosengård needs a group of actions to improve the area, mostly in social aspect. First of all, the isolation and segregation feeling of Rosengård need to be broken, one possibility is to bring important events that usually happens in Malmö Center to Rosengård. The goal to improve Rosengård should embrace the diversity and find a way to encourage people to use the public space. It is possible to increase the cultural diversity in Rosengård with events and make the part more attractive to others, without Rosengård lose their own identity as an immigrant district. Events like concerts or outdoor theater could bring people from Rosengård and the rest of Malmö to use the spaces and share positive experiences together. The new train station may also help with this isolation, by providing a direct transport to the center. In regard to females using the space (especially young girls), it is necessary understand the cultural background and find solutions where they can be more integrated and feel welcomed on the public space. The cultural barrier needs to be gently broken without causing any disrespect towards their custom and religion. Urban design allied with social action has the potential to change the way people use the public space. However, sometimes urban design by itself is not sufficient to attract people to use the space. Rosens Röda Matta is an example of this, the area is well designed but girls (or other users) do not use the place. Perhaps more social interventions and activities can increase the liveliness of public spaces in Rosengård.

51 REFERENSLISTA Creswell, John W Research Design: Qualitative, quantitative, and mixed methods approaches. SAGE Publications. Gehl, Jan The form and use of public space. Paper for European Transport Conference. Loughborough University: England Björnson, Moa Rosens röda matta - Stadsplanering på tjejers villkor. I Carina Listerborn, Karin Grundström, Ragnhild Claesson, Tim Delshammar, Magnus Johansson och Peter Parker (red.). Strategier för att hela en delad stad - Samordnad stadsutveckling i Malmö. Malmö: Holmbergs Blomdahl, U., Elofsson, S., Bergmark, K. & Lengheden, L Ung livsstil Malmö - En studie av ungdomar i högstadiet. Rapport/ Fritidsförvaltningen, Malmö stad. Malmö stad. 2017a. Om Tegelhuset. Malmö stad. Kultur--fritid/Idrott--fritid/Barn-och-unga/Fritidsgardar--motesplatser/ Tegelhuset-Bricks/Om-Tegelhuset.html (Hämtad ). Odlingsnätverket Seved Om oss. Odlingsnätverket Seved. (Hämtad ). Parker, Peter Samproduktion av platser. Former för deltagande i utveckling av mötesplatser längs Rosengårdsstråket. I Carina Listerborn, Karin Grundström, Ragnhild Claesson, Tim Delshammar, Magnus Johansson och Peter Parker (red.). Strategier för att hela en delad stad - Samordnad stadsutveckling i Malmö. Malmö: Holmbergs Regeringskansliet Minskad ojämlikhet. Regeringskansliet. (Hämtad ). 45

52 BILAGOR Observed site: Date: Observa F R årdstråket Weather: P Observed Group ( coun ng) 0 14 years old years old years old +65 years old M F M F M F M F Observed Group (type of ac vi es) 0 14 years old years old years old +65 years old 46