Projekt Turingen Miljökontroll. Lägesrapport Uppföljningsperiod 2004 (1 november oktober 2004)

Transkript

1 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod (1 november 31 oktober ) Fotografi Jonny Skarp 22 December rev 1 August 26 Nykvarns kommun WSP Environmental

2 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport uppföljningsperiod INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 KONTROLLPROGRAMMET... 4 Utformning och omfattning... 4 Utförda mätningar... 5 MÄTRESULTAT OCH UTVÄRDERING... 7 Hydrologi: vattenflöden och vattennivå... 7 Vattenkemi: temperatur, ph, syremättnad, redoxpotential, konduktivitet, alkalinitet... 7 Vattenkemi: klorid, järn, mangan och aluminium Vattenkemi: kväve, fosfor och organiskt kol Vattenkemi: ljusförhållanden (färg, siktdjup och grumlighet) Vattenkemi: kvicksilver Fallande sediment Bottensediment Zooplankton Bottenfauna Fisk KVICKSILVERFLÖDEN OCH BELASTNINGEN PÅ MÄLAREN REFERENSER BILAGOR... 4 Bilaga 1: Analysresultat vatten, ofiltrerade prov... 4 Bilaga 2: Analysresultat vatten, filtrerade prov Bilaga 3: Analysresultat bottensediment Bilaga 4: Analysresultat fallande sediment Bilaga 5: Analysresultat zooplankton Bilaga 6: Analysresultat bottenfauna... 5 Bilaga 7: Analysresultat fisk Sida 2 (53)

3 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport uppföljningsperiod SAMMANFATTNING Den nu avslutade efterbehandlingen av förorenade sediment i sjön Turingen i Nykvarns kommun följs upp med hjälp av ett omfattande provtagnings- och mätprogram. I denna lägesrapport redovisas de viktigaste resultaten från mätningar under den första uppföljningsperioden (1 november 31 oktober ) samt jämförelser med tidigare resultat. Mätningar av grundläggande fysikaliska och kemiska parametrar i vatten visar att entreprenadarbetena endast hade en tillfällig verkan på exempelvis vattnets färg, grumlighet och siktdjup. Däremot är vattnets konduktivitet och kloridhalt fortfarande förhöjda, men största delen av ökningen som orsakades av utläggningen av konstgjort sediment har nu försvunnit. Halterna i vatten av andra undersökta ämnen inklusive kvicksilver fortsätter att variera cykliskt och följer årstiderna och sjödynamiken. Under skiktade förhållanden är t.ex. metallhalterna i bottenvatten betydligt högre än i ytvatten då dessa styrs huvudsakligen av t.ex. redoxförhållandena. Halterna av aluminium, kvicksilver, totalkväve och fosfor i bottenvatten är alltjämt lägre än under tidigare år, vilket tyder på att det konstgjorda sedimentet åtminstone i viss mån hindrar att dessa ämnen läcker ut från sedimenten. Efter förra årets stora minskning verkar medianhalter av kvicksilver i vatten dock ha stabiliserats. Kvicksilverhalterna i Turingeån uppströms sjön har också minskat betydligt. Dessutom verkar tillförsel av vatten från Turingeån numera vara av mindre betydelse för svängningar i halter av totalkvicksilver och partikelbunden kvicksilver i sjövatten än under tidigare år. Den rumsliga gradienten hos fallande sediment (med avtagande kvicksilverhalter nedströms Turingen) har brutits och kvicksilverhalterna i södra och centrala Turingen fortsätter vara på ungefär samma nivå som i Lilla Turingen. Minskningen av den ytspecifika kvicksilverbelastningen är ännu tydligare och visar att efterbehandlingsåtgärderna har haft en positiv effekt i detta avseende. Uppföljande provtagning av bottensediment visar att det inte finns något sammanhängande täcke av konstgjort sediment på djupare områden, snarare att de artificiella och naturliga sedimenten har blandats. Kvicksilverhalter i zooplankton uppvisar fortfarande rumsliga och temporala mönster som är likartade mellan de olika stationerna samt en avtagande gradient från Turingen genom Lilla Turingen till Mälaren. Ännu kan ingen bestående förändring till följd av efterbehandlingsarbetena i sjön observeras i dessa data. Den rumsliga gradienten som tidigare noterades hos kvicksilverhalter i bottenfauna kvarstår men är något mindre påtaglig. Kvicksilverhalterna i Anisoptera har dock sjunkit märkbart vid samtliga stationer i Turingen och Lilla Turingen. Rikliga förekomster av Chironomider observerades i samband med upptagning av rör- och hinkkorsen hösten, även om ingen provtagning för dessa djur har skett för att inte riskera skada det konstgjorda sedimenttäcket. Under sjönk kvicksilverhalterna i abborre något i Turingen och var relativt oförändrade i Lilla Turingen och Mälaren. Den exakta orsaken till detta mönster är okänd, men det finns en relativt tydlig samvariation mellan kvicksilverhalterna i zooplankton respektive abborre. Med undantag för värdena från ligger kvicksilverhalterna i gädda kvar på ungefär samma nivå ca 2 mg/kg vs som under de senaste tre decennier. Mätresultaten visar slutligen att Turingen under hela projektet har fungerat som en nettosänka för kvicksilver samt att åtgärderna i sjön inte har orsakat någon förhöjning av kvicksilverhalter eller mängder i Turingens utgående vatten Sida 3 (53)

4 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport uppföljningsperiod INLEDNING Efterbehandling av de kvicksilverförorenade bottensedimenten i sjön Turingen i Nykvarns kommun avslutades den 31 oktober. Sedan dess har miljökontrollen fortsatt övervaka miljöpåverkan som entreprenaderna förde med sig samt miljösituationen i övrigt utmed hela Turingeåsystemet. Syftet med denna lägesrapport är att redovisa de viktigaste resultaten från mätningar sedan föregående rapportering (december ). För att fortsätta utvärdering av resultat från samtliga åtgärdsskeden görs även jämförelser med tidigare resultat. Rapporten har författats av Andy Petsonk vid WSP Environmental och utgår från fem tidigare lägesrapporter, Meili ( och ) samt Petsonk (b, och ). KONTROLLPROGRAMMET Utformning och omfattning Kontrollprogrammet innefattar ett flertal fysikaliska, kemiska och biologiska parametrar. Utgångspunkten är ett Reviderat miljökontrollprogram (Petsonk a), men programmets omfattning har minskats sedan de aktiva efterbehandlingsverksamheterna avslutades. Provtagningsstationerna visas i Figur 1. Prover och fältobservationer har samlats in och dokumenterats av Yoldia Environmental Consulting AB och Skarps Miljöteknik genom dagböcker och fotografier. Merparten av de kemiska analyserna har sedan -4-1 utförts av Analytica AB; tidigare analyser utfördes av IVL Svenska Miljöinstitutet AB samt Institutet för Tillämpad Miljöforskning vid Stockholms Universitet (ITM). Åldersbestämning av fisk utfördes av Allumite Konsult AB och artbestämning av zooplankton av Ekströms hydrobiologikonsult. I huvudsak har mätprogrammet under innevarande perioden innehållit följande komponenter: Pegelavläsningar har utförts vid tre stationer i samband med andra mätningar. In-situ mätningar i vattnet med avseende på grumlighet, ph, ledningsförmåga och temperatur har utförts regelbundet vid sju stationer. Vertikalprofiler av dessa parametrar samt syrgashalt, redoxpotential och siktdjup har undersökts vid två stationer. Vattenprover har samlats in för kemisk analys vid sju stationer. Vid valda tillfällen har prover tagits i både ytligt och djupt vatten samt som filtrerat och ofiltrerat vatten. Analysomfattningen har varierat, men totalhalten kvicksilver har alltid analyserats. Zooplankton har samlats in parallellt med vattenproverna vid fyra stationer, i första hand för analys med avseende på kvicksilver. Fallande sediment har samlats in kontinuerligt med hjälp av hängande fällor. Fällorna har tömts med tre till fyra månaders intervall, och innehållet analyserats med avseende på mängd nedfallen sediment, GF, Hg, Al-pH4, m.m. De s.k. rörkors- och hinkkorsfällorna som användes under den senaste efterbehandlingsentreprenaden har avvecklats. Kärnprov av bottensediment har tagits vid ett tillfälle. Efter skivning i lämpliga intervaller har utvalda prov analyserats med avseende på GF, Hg, Al-pH4, m.m. Fisk (fyra stationer) och bottenfauna (tio stationer) har provtagits, i första hand för analys med avseende på Hg Sida 4 (53)

5 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod Utförda mätningar Enligt Yoldias/Skarps dagbok har fältarbeten för miljökontroll utförts under totalt 12 dagar mellan 1 november och 31 oktober, exklusive arbete vid provfiske och provtagning av bottenfauna. Ett vattenmätprogram har genomförts vid 6 av dessa dagar (Tabell 1). Programmet har omfattat in-situ mätningar i ytvatten vid stationerna T, SM (endast 1 gång), D, L och M (Figur 1) * samt vertikalprofiler i Turingen (D) och Lilla Turingen (L). Vattenprov till laboratorieanalyser har samlats in vid 5 av dessa tillfällen (Tabell 2), även från Turingeån uppströms sjön. Fasta prov till laboratorieanalyser har samlats in vid diverse intervaller (Tabell 3). Tabell 1. Datum för in-situ mätningar och vattenprovtagningar. Höst Vinter Vår Sommar Sensommar/höst 17-nov-3 9-jan-4 5-maj-4 29-jul-4 29-sep-4 3-feb-4 Tabell 2. Antal vattenprov till laboratorieanalyser vid olika tillfällen. Datum Baspaket* HgTot MeHg N,P,TOC Provtagning ofiltrerat filtrerat ofiltrerat filtrerat ofiltrerat filtrerat ofiltrerat 17-nov feb maj jul sep Summa * Baspaket: alkalinitet (ej filtrerat), färg (absorbans vid 4 nm), Fe-tot, Mn-tot, Al-tot, Cl (ej filtrerat). Tabell 3. Antal fasta prov till laboratorieanalyser vid olika tillfällen. Fasta prover Datum GF Fe & Mn Al Al-pH4 N,P,TOC HgTot MeHg Bottensediment 3-jan mar mar-4 49 Sedimentfällor Hinkkors 2 Svävande 9-jan mar maj jul okt Zooplankton 5-maj jul sep-4 4 Bottenfauna Aeshna sp 28/3-sep-4 1 Anisoptera 28/3-sep-4 8 Asellus 28/3-sep-4 9 Chironomider 28/3-sep-4 Gammarus 28/3-sep-4 4 Somatochlora met 28/3-sep-4 1 Zygoptera 28/3-sep-4 7 Fisk Abborre sep-4 13 Gädda sep-4 1 Summa * Stationsbeckningarna kompletteras oftast med en djupbeteckning, t.ex. D:Y och D:B avser yt- respektive bottenprov i station D Sida 5 (53)

6 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod M vatten, zooplankton, fisk, bottenfauna, fallande sediment L vatten, fisk, zooplankton, bottenfauna, fallande sediment N bottenfauna, fisk C fallande sediment, zooplankton D vatten V bottenfauna SM vatten, fisk, zooplankton SN fallande sediment B bottenfauna TK, TN, TS bottenfauna T2.2, T3.52, T3.6 vatten T vatten, bottenfauna Figur 1. Provtagningsstationer i Turingeåsystemet under Uppföljningsperiod. TS = Turingeån (nedanför Ströpsta-dammen), T2.2 = Turingeån (uppströms Nyhammar), TK/T3.52 = Turingeån (Kungsbro), T3.6 = Turingeån (uppströms Långdal), T = Turingeån (Vidbynäs), B = Brygghusviken, SM = södra Turingen, SN = södra Turingen, V = Turingens västra strand, D = Turingens djuphåla, C = centrala Turingen, N = norra Turingen, L = Lilla Turingen, M = Mälaren (Sundsörsviken) Sida 6 (53)

7 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod MÄTRESULTAT OCH UTVÄRDERING I detta kapitel redovisas de mest centrala observationerna från mätprogrammet avseende hydrologi, vattenkemi, fallande sediment, bottensediment, zooplankton, bottenfauna och fisk. I de flesta fall redovisas även data från tidigare mätperioder. Hydrologi: vattenflöden och vattennivå Uppmätta vattennivåer från pegelmätningar vid olika stationer i Turingeåsystemet redovisas i Figur 2. Alla mätdata har justerats till en gemensam basnivå *, med nivån vid basflödet i Turingeån som nollnivå **. Under hösten och vintern var vattenföringen låg i ån, men ökade kraftigt i samband med vårfloden. Sjöns nivå påverkades i mindre omfattning, vilket indikerar att Telge Energi släppte vatten genom kraftverket vid Sundsvik (station U). I juli ökade nivåerna igen till följd av mycket nederbörd, men sjönk tillbaka under hösten. 8 Justerade pegelmätningar (cm) 6 4 K (Kungsbro) T (Vidbynäs) U (Sundsvik) jul-99 okt-99 jan- apr- jul- okt- jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-2 apr-2 jul-2 okt-2 jan-3 apr-3 jul-3 okt-3 jan-4 apr-4 jul-4 okt-4 Figur 2. Pegelmätningar i Turingeåsystemet under hela projektet (-). Pegelskalan är relativ och har för varje station justerats relativt till nivån vid basflöde i Turingeån. Observera att data saknas från vissa mättillfällen. Vattenkemi: temperatur, ph, syremättnad, redoxpotential, konduktivitet, alkalinitet Temperaturen i ytvattnet i Turingens djuphåla nådde under ungefär samma nivå som under och vilket är ett tecken på en stark skiktning (Figur 3). Samma mönster finns även i Lilla Turingen, vilket tyder på att skillnaden har klimatologiskt ursprung. Temperaturprofiler från Turingens och Lilla Turingens djuphålor (Figur 4) visar att sommarskiktning var * Justeringen har gjorts utifrån instruktioner utfärdade av Markus Meili (ITM), som tog fram empiriska relationer mellan de olika pegelmätningarna under Åtgärdsskede 1. ** Observera att det inte är möjligt att översätta pegelmätningar till vattenflöde förutom vid station K. Eftersom tillförlitligheten av avbördningskurvan för station K inte utvärderats, redovisas här inga flödesberäkningar Sida 7 (53)

8 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod väletablerad i maj. Ingen större skillnad syns mellan de två sjöarna. Höstomblandningen ägde rum i september Vattentemperatur ( o C) D:Y D:2 D:3 D:4 D:5 D:6 D:7 D:8 D:B 8 4 jul-99 okt-99 Figur 3. jan- apr- jul- okt- jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-2 apr-2 jul-2 okt-2 jan-3 apr-3 jul-3 okt-3 jan-4 apr-4 jul-4 okt-4 Vattentemperaturen på olika nivåer i Turingens djuphåla (D) under hela projektet. Station D - Temperaturprofiler ( o C) - Station L Djup (m) 5 5 Djup (m) okt-3 nov-3 jan-4 9 feb-4 sep-4 maj-4 juli-4 1 Figur 4. Temperaturprofiler i vatten från Turingens djuphåla (D, vänster) och Lilla Turingen (L, höger) under uppföljningsperiod Ytvattnets ph-värden blir förhöjda i samband med algblomning (Figur 5). Som under tidigare år (med undantag för sommaren ) har ph-värdena oftast varit högre i Mälaren än i Lilla Turingen och Turingen. ph-värdet i Turingeån uppströms sjön (T) var i maj det lägsta som har uppmätts i någon punkt under hela projektet. Anledningen är okänd Sida 8 (53)

9 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod Alkaliniteten i Turingen ligger alltid över,3 mekv/l (Figur 6), d.v.s. sjön har en god buffertkapacitet (Naturvårdsverket ). Alkaliniteten varierar cykliskt. I ytvatten uppnås de högsta värdena på sensommaren och de lägsta värdena på vintern. Variationen är större i bottenvattnen, med kraftiga toppar på sommaren och ibland även på vintern. Alkaliniteten i Turingeån har varierat mer än någonsin tidigare med ovanligt höga värden under både hösten och hösten ; anledningen är okänd. 9,5 9 8,5 ph T:Y D:Y L:Y M:Y D:B L:B 8 7,5 7 6,5 6 5,5 jul-99 okt-99 jan- apr- jul- okt- jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-2 apr-2 jul-2 okt-2 jan-3 apr-3 jul-3 okt-3 jan-4 apr-4 jul-4 okt-4 Figur 5. Variationer i ph under hela projektet (-). Alkalinitet (mekv/l) 1,6 T:Y U:Y/M:Y 1,4 D:Y D:B 1,2 L:Y L:B 1,8,6,4,2 jul-99 okt-99 jan- apr- jul- okt- jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-2 apr-2 jul-2 okt-2 jan-3 apr-3 jul-3 okt-3 jan-4 apr-4 jul-4 okt-4 Figur 6. Alkalinitet under hela projektet (-) Sida 9 (53)

10 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod Syreförhållanden i både Turingen och Lilla Turingen var likartad tidigare år (Figur 7). Som vanligt noterades övermättnad i ytvatten under algblomning, mer eller mindre syrefritt bottenvatten under vinter- och sommarskiktningarna samt syretäring under höstomblandningarna. Syreförbrukningen fortsätter vara mest påtaglig i Lilla Turingen med lägre syrehalter i ytligare vatten än vid samma tidpunkt i Turingen (Figur 8) D:Y L:Y Syrgas (% mättnad) D:B L:B jul-99 okt-99 jan- apr- jul- okt- jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-2 apr-2 jul-2 okt-2 jan-3 apr-3 jul-3 okt-3 jan-4 apr-4 jul-4 Figur 7. Syrgasmättnad i yt- och bottenvatten under hela projektet (-). okt-4 Station D - Syremättnadsprofiler (%) - Station L Djup (m) 5 5 Djup (m) okt-3 nov-3 jan-4 9 feb-4 sep-4 maj-4 juli Figur 8. Syrgasmättnadsprofiler i vatten från Turingens djuphåla (D, vänster) och Lilla Turingen (L, höger) under uppföljningsperiod Sida 1 (53)

11 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod Under tidigare år blev redoxpotentialen i Turingens och Lilla Turingens bottenvatten negativt endast under sommarskiktningen, men denna trend har brutits under såväl vintern som vinter (Figur 9). Dessutom hade hela vattenmassan i Lilla Turingen av okänd anledning negativa redoxvärden i maj, trots omblandningen (Figur 1). Redoxpotential (mv) D:Y D:B L:Y L:B -35 Figur 9. Redoxpotential i yt- och bottenvatten under hela projektet (-). Station D - Profiler över redoxpotential (mv) - Station L jul-99 okt-99 jan- apr- jul- okt- jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-2 apr-2 jul-2 okt-2 jan-3 apr-3 jul-3 okt-3 jan-4 apr-4 jul-4 okt Djup (m) Djup (m) okt-3 nov-3 jan-4 feb-4 maj-4 juli-4 sep-4 Figur 1. Redoxprofiler i vatten från Turingens djuphåla (D, vänster) och Lilla Turingen (L, höger) under uppföljningsperiod Sida 11 (53)

12 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod Konduktiviteten i Turingens och Lilla Turingens yt- och bottenvatten har fortsatt att öka fram till februari (Figur 11), till följd av täckning med konstgjort sediment *. Sedan dess har den avtagit snabbare i ytvatten än i bottenvatten (Figur 12). Tidvis är konduktiviteten förhöjd i Turingeåns vatten (Figur 11) vilket kan ha samband med förhöjd alkalinitet (Figur 6) Konduktivitet (µs/cm) T:Y M:Y D:Y D:B L:Y L:B jul-99 okt-99 jan- apr- jul- okt- jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-2 apr-2 jul-2 okt-2 jan-3 apr-3 jul-3 okt-3 jan-4 apr-4 jul-4 okt-4 Figur 11. Konduktivitet under hela projektet (-). Station D - Konduktivitetsprofiler (µs/cm) - Station L Djup (m) 5 5 Djup (m) okt-3 nov-3 jan-4 feb-4 maj-4 juli-4 sep-4 Figur 12. Konduktivitetsprofiler i vatten från Turingens djuphåla (D, vänster) och Lilla Turingen (L, höger) under uppföljningsperiod. 9 1 * Under dessa arbeten tillfördes vattnet stora mängder natrium- (Na + ) och klorid- (Cl - ) joner Sida 12 (53)

13 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod Vattenkemi: klorid, järn, mangan och aluminium Kloridhalterna i Turingens och Lilla Turingens yt- och bottenvatten ökade fram till november till följd av täckningen med konstgjort sediment (Figur 13). Vattnet i Turingeån fortsätter att uppvisa en stor variation i kloridhalt. En jämförelse mellan Figur 6, Figur 11 och Figur 13 visar dock att konduktivitets- och alkalinitetsförändringar i åvattnet inte alltid kan kopplas ihop med förändringar i kloridhalten, dvs. även andra ämnen spelar en roll här. Halterna av mangan och järn varierade kraftigt i olika vatten (Figur 14 och Figur 15); vid syrebrist (under både sommar- och vinterförhållanden) kan mangan- och järnhalterna vara cirka hundra gånger högre nära botten än nära ytan. Långsiktigt sjunker halterna av dessa metaller i bottenvatten något. Men mangan- och järnhalterna i inkommande vatten från Turingeån kan variera med ungefär en tiopotens under året och trenden här är ökande. Aluminiumhalterna (Figur 16) varierar också kraftigt, i både tid och rum. Variationsmönstret är annorlunda för aluminium jämfört med järn och mangan men är i de flesta punkter ändå säsongsmässig. Den långsiktiga trenden med sjunkande aluminiumhalter i vatten verkar bestå, trots tillförseln av aluminium i det artificiella sedimentet. Detta indikerar att sedimentet inte har läckt aluminium i någon större omfattning Klorid (mg/l) T:Y D:Y D:B U/M:Y L:Y L:B jul-99 okt-99 jan- apr- jul- okt- jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-2 apr-2 jul-2 okt-2 jan-3 apr-3 jul-3 okt-3 jan-4 apr-4 jul-4 okt-4 Figur 13. Kloridhalter i vatten under hela projektet (-) Sida 13 (53)

14 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod 1 Mangan (µg/l) T:Y D:Y D:B M:Y L:Y L:B jul-99 okt-99 jan- apr- jul- okt- jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-2 apr-2 jul-2 okt-2 jan-3 apr-3 jul-3 okt-3 jan-4 apr-4 jul-4 okt-4 Figur 14. Manganhalter i vatten under hela projektet (-). 1 Järn (µg/l) T:Y D:Y D:B M:Y L:Y L:B jul-99 okt-99 jan- apr- jul- okt- jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-2 apr-2 jul-2 okt-2 jan-3 apr-3 jul-3 okt-3 jan-4 apr-4 jul-4 okt-4 Figur 15. Järnhalter i vatten under hela projektet (-) Sida 14 (53)

15 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod 1 Aluminium (µg/l) T:Y D:Y D:B M:Y L:Y L:B 1 jul-99 okt-99 jan- apr- jul- okt- jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-2 apr-2 jul-2 okt-2 jan-3 apr-3 jul-3 okt-3 jan-4 apr-4 jul-4 okt-4 Figur 16. Aluminiumhalter i vatten under hela projektet (-). Vattenkemi: kväve, fosfor och organiskt kol * Totalkvävehalterna i bottenvatten sommartid är höga eller mycket höga samt måttligt höga eller höga under övrig tid (Figur 17). Det finns ingen tydlig långsiktig trend. En tidigare notering i augusti att bottenvatten i Turingen innehöll mycket mindre kväve än motsvarande vatten i Lilla Turingen visade sig vara en engångsföreteelse. Fosforhalterna i bottenvatten sommartid är mycket höga eller extremt höga samt betydligt lägre men ändå höga övrig tid (Figur 18). Här finns en tydlig nedåtgående trend även i Lilla Turingen. Mest slående är dock skillnaden mellan Turingen och Lilla Turingen, som indikerar att övertäckningen med konstgjort sediment minskade utläckaget av fosfor till vattenfasen. Kvoten mellan totalkväve- och totalfosforhalterna indikerar att dessa ämnen vanligtvis är i balans i Turingeå-systemet eller att det finns ett visst kväveunderskott (Figur 19). Under och direkt efter övertäckningen med konstgjort sediment reducerades kväveunderskottet, men förändringen har visat sig vara tillfällig. Totalhalterna av organiskt kol (TOC) i bottenvatten har tidigare varit höga men är numera låga till måttligt höga (Figur 2). Den nedåtgående trenden beror troligen på åtgärderna i Åtgärdsskede 1, dvs. övertäckningen av sedimenten i mynningsområdet. * Betraktelserna av kväve, fosfor och organiskt kol (TOC) utgår från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, ) Sida 15 (53)

16 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod 4, 3,5 Total kväve (mg/l) T:Y M:Y D:B L:B 3, 2,5 mycket hög 2, 1,5 1,,5 hög måttligt hög, låg jul-99 okt-99 jan- apr- jul- okt- jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-2 apr-2 jul-2 okt-2 jan-3 apr-3 jul-3 okt-3 jan-4 apr-4 jul-4 okt-4 Figur 17. Totalkvävehalter i vatten under hela projektet (-). 1 Fosfor (µg/l) T:Y D:B M:Y L:B 1 extremt hög 1 mycket hög hög måttlig 1 låg jul-99 okt-99 jan- apr- jul- okt- jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-2 apr-2 jul-2 okt-2 jan-3 apr-3 jul-3 okt-3 jan-4 apr-4 jul-4 okt-4 Figur 18. Fosforhalter i vatten under hela projektet (-) Sida 16 (53)

17 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod 8 N/P-kvot 7 T:Y L:B D:B M:Y 6 5 kväveöverskott kvävefosfor balans måttligt u-skott stort u-skott extremt u-skott jul-99 okt-99 jan- apr- jul- okt- jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-2 apr-2 jul-2 okt-2 jan-3 apr-3 jul-3 okt-3 jan-4 apr-4 jul-4 okt-4 Figur 19. Kvoten mellan kväve- och fosforhalter i vatten under hela projektet (-). 2 Organiskt kol (mg TOC/l) mycket hög T:Y L:B D:B M:Y 15 hög 1 måttligt hög låg 5 mycket låg jul-99 okt-99 jan- apr- jul- okt- jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-2 apr-2 jul-2 okt-2 jan-3 apr-3 jul-3 okt-3 jan-4 apr-4 jul-4 okt-4 Figur 2. Totalhalter av organiskt kol (TOC) i vatten under hela projektet (-) Sida 17 (53)

18 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod Vattenkemi: ljusförhållanden (färg, siktdjup och grumlighet) * 3 25 Färg i ofiltrerat yt- och bottenvatten (mg/l) 45 T:Y D:Y L:Y M:Y D:B L:B 2 starkt jul-99 okt-99 jan- apr- jul- okt- jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-2 apr-2 jul-2 okt-2 jan-3 apr-3 jul-3 okt-3 jan-4 apr-4 jul-4 Figur 21. Färg i ofiltrerat yt- och bottenvatten under hela projektet (-). Ljusförhållanden kan vara avgörande för många organismer. Vid mätningarna i detta projekt ** har färgen bestämts på såväl ofiltrerat som filtrerat *** vatten. Färgen i ofiltrerat vatten ger ett indirekt mått på partikelmängden i vattnet medan det filtrerade vattnets färg ger en indirekt indikation om humushalten i vattnet. En hög humushalt kan bl.a. minska metallers giftighet. Det ofiltrerade ytvattnet är vanligtvis svagt eller måttligt färgat, men kan tidvis vara betydligt färgat (Figur 21). Bottenvattnet (D:B och L:B) har oftast varit betydligt eller starkt färgat, vilket indikerar en hög halt av fina partiklar i vattnet. Den tidigare observerade färgminskningen sedan har visat sig vara av tillfällig art, åtminstone under vinterstagnationen. Filtrerat ytvatten i hela systemet (Figur 22) bedöms vara obetydligt eller svagt färgat. Bottenvattnet har tidigare varit betydligt färgat men är numera endast måttligt färgat, vilket indikerar att humushalterna har minskat, möjligen till följd av övertäckningen i mynningsområdet. Siktdjupet i Turingen och Lilla Turingen är fortsatt litet, trots en tillfällig förbättring under till följd av medfällningen av partiklar vid övertäckningen med konstgjort sediment (Figur 23). Siktdjupet är något bättre i Mälaren. Turingen och Lilla Turingens vatten uppvisar oftast en stark grumlighet (Figur 24). Tillförseln av grumligt vatten från Turingeån verkar vara en viktig faktor. Bottenvattnen är dock betydligt grumligare än ytvattnen, vilket hör samman med syrebrist (Figur 25). En grumlighetsminskningen visade sig vara tillfällig, då grumligheten ökade igen under vinterstagnationen. betydligt måttligt svagt okt-4 obet * Betraktelserna av färg, siktdjup och grumlighet utgår från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, ). ** Mätvärdena har korrigerats för byte av analysmetod enligt kalibrering redovisat i tidigare rapport från miljökontrollen (Petsonk ). *** Filterstorlek,45 µm Sida 18 (53)

19 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod 3 25 Färg i filtrerat yt- och bottenvatten (mg/l) T:Y D:Y L:Y M:Y D:B L:B 2 starkt 15 1 betydligt 5 måttligt svagt obet jul-99 okt-99 jan- apr- jul- okt- jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-2 apr-2 jul-2 okt-2 jan-3 apr-3 jul-3 okt-3 jan-4 apr-4 jul-4 okt-4 Figur 22. Färg i filtrerat yt- och bottenvatten under hela projektet (-). Siktdjup (m),5 mycket litet 1 1,5 2 litet 2,5 3 3,5 4 måttligt 4,5 5 5,5 D:Y L:Y M:Y stort jul-99 okt-99 jan- apr- jul- okt- jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-2 apr-2 jul-2 okt-2 jan-3 apr-3 jul-3 okt-3 jan-4 apr-4 jul-4 okt-4 Figur 23. Siktdjup i olika sjövatten under hela projektet (-). Observera att det inte har varit möjligt att mäta siktdjupet när sjöarna var isbelagda Sida 19 (53)

20 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod Grumlighet i yt- och bottenvatten (NTU) T:Y D:Y L:Y M:Y D:B L:B 1 8 starkt Figur 24. Grumlighet i yt- och bottenvatten under hela projektet (-) Grumlighet (NTU) och syrgas (% mättnad) i djuphålan Grumlighet D:B Syrgas D:B jul-99 okt-99 jan- jul-99 okt-99 jan- apr- jul- okt- jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-2 apr-2 jul-2 okt-2 jan-3 apr-3 jul-3 okt-3 jan-4 apr-4 jul-4 apr- jul- okt- jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-2 apr-2 jul-2 okt-2 jan-3 apr-3 jul-3 okt-3 jan-4 apr-4 jul-4 okt-4 betyd okt-4 Figur 25. Grumlighet och syremättnad i djuphålans bottenvatten (D:B) under hela projektet (-) Sida 2 (53)

21 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod Vattenkemi: kvicksilver Totalkvicksilver Totalkvicksilverhalterna i de flesta punkter i Turingeåsystemet uppvisar en minskande trend under projektet (Figur 26) och numera ofta underskrider den av Naturvårdsverket () angiven bakgrundshalt för åar och sjöar i södra Sverige, ca 4 ng/l. Bottenvatten i synnerhet i Turingens djuphåla (D:B) har vanligtvis högre halter än ytvatten och har under skiktade förhållanden ibland stigit till det mångdubbla. Men även i bottenvatten minskar kvicksilverhalterna. Förutom under det senaste året har halterna av totalkvicksilver i Turingeån precis uppströms sjön (T:Y) varit fortsatt förhöjda. Förhöjningarna orsakades troligen av erosion av kvarvarande förorenat sediment på flera platser i ån uppströms sjön, men även där verkar halterna ha minskat betydligt under de senaste åren (Figur 27), vilket kanske innebär att merparten av det lättillgängliga kvicksilvret nu har eroderats bort. Under våren har dessutom en vall byggts upp mellan nuvarande Turingeån och området kring en tidigare åsträcka vid Långdal. Området misstänktes vara en källa till kvicksilver i ån i samband med översvämningar, vilka hindras av den nya vallen. Det är dock ännu oklart vilken effekt vallen har haft. Kvicksilverhalterna i filtrerat vatten ( löst totalkvicksilver) har också minskat under projektet (Figur 28). Medan totalhalterna har minskat ännu mer har dock andelen löst kvicksilver ökat. Eftersom kvicksilverhalterna i grumliga vatten samvarierar med partikelmängden är det informativt att uttrycka halterna per enhet partikelvikt, där partikelkoncentrationen uppskattas från absorbansen/färgen. Detta grova mått på partiklarnas föroreningsgrad är av betydelse för både sediment och biota. Föroreningsgraden hos partiklarna minskade betydligt efter Åtgärdsskede 1 samt ytterligare under det senaste året (Figur 29). Samtliga värden under uppföljningsperiod är lägre än,3 mg/kg TS, vilket dock fortfarande är högre än bakgrundshalten i sjösediment i södra Sverige (,16 mg/kg TS enligt Naturvårdsverket ). Figur 3 och Figur 31 belyser den tidsmässiga och rumsliga spridningen av de uppmätta halterna total- och löst kvicksilver i yt- respektive bottenvatten*. I ytvatten (Figur 3) märks dels en tydlig rumslig gradient i totalhalterna från Turingeån genom sjösystemet till Mälaren, dels en nedåtgående trend från år till år. Detta gäller både totalhalterna och halterna av löst kvicksilver. Beträffande totalhalterna i bottenvatten (Figur 31) finns en rumslig gradient endast nedströms Turingen, eftersom bottenvatten i djuphålan oftast har haft höga kvicksilverhalter. Men tidstrenden är tydlig för bottenvatten, och även i bottenvatten har halterna av löst kvicksilver minskat under projektets gång. * Ingen hänsyn har tagits till skillnader i vattenflöden, att antalet analysvärden varierar från år till år, eller att proverna har tagits vid olika tidpunkter under respektive år Sida 21 (53)

22 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod 8 Muddring Skede 1 Dredging Stage 1 aug-1=111 ng/l Totalkvicksilver/Total mercury (ng/l) T:Y D:Y L:Y M:Y D:B L:B 6 Täckning Skede 1 C i S 1 Bakgrundshalt [Naturvårdsv, ] Täckning Skede Figur 26. Tidsutvecklingen av totalkvicksilverhalter under hela projektet (-). 225 jul-99 okt-99 jan- apr- jul- okt- jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-2 apr-2 jul-2 okt-2 jan-3 apr-3 jul-3 okt-3 jan-4 apr-4 jul-4 okt-4 Hg i Turingeån / Hg in Turinge River Hg-mängd/amt ,5 Hg-halt i vatten (ng/l) Hg-conc in water (ng/l) Långdal Kungsbro Kvarndammen Nyhammar Nyhammar Kvarndammen Kungsbro Långdal 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Uppskattad Hg-mängd i åfåran (kg) Estimated amount of Hg in river bed (kg) 25, Avstånd (m) från provpunkt 1 / Distance (m) from sampling point 1 Figur 27. Halter av totalkvicksilver i vatten och uppskattade mängder kvicksilver i sediment vid olika punkter i Turingeån sedan Sida 22 (53)

23 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod Löst totalkvicksilver (ng/l) T:Y D:Y L:Y M:Y D:B L:B 1 8 Bakgrundshalt enligt Naturvårdsverket () Analyticas rapporteringsgräns 2 ng/l Figur 28. Tidsutvecklingen av halter löst totalkvicksilver under hela projektet (-). 3,5 3 Hg/part (mg/kg TS) T:Y D:Y L:Y M:Y D:B L:B 2,5 2 1,5 1,5 jul-99 okt-99 jan- apr- jul- okt- jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-2 apr-2 jul-2 okt-2 jan-3 apr-3 jul-3 okt-3 jan-4 apr-4 jul-4 okt-4 jul-99 okt-99 jan- apr- jul- okt- jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-2 apr-2 jul-2 okt-2 jan-3 apr-3 jul-3 okt-3 jan-4 apr-4 jul-4 okt-4 Figur 29. Vattnets halter av totalkvicksilver relaterad till partikelkoncentration under hela projektet (-). Partikelkoncentration baserad på mätning av färg/absorbans vid 75 nm i ofiltrerade prov Sida 23 (53)

24 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod 1 1 Remediation Stage Mercury in surface water (ng/l) A B C A B C A B C A B C A B C Total Hg Dissolved Hg max median min 1 1,1 Background concentration according to Swedish EPA () T SM D L U/M Figur 3. Fördelningen av totalkvicksilverhalter i ytvatten sedan 1995, uppdelat årsvis. A=omledning av Turingeån, B=övertäckning i mynningsområdet, C=övertäckning med konstgjort sediment. 1 1 Remediation Stage Mercury in bottom water (ng/l) A B C A B C A B C A B C A B C Total Hg Dissolved Hg max median min 1 1,1 Background concentration according to Swedish EPA () T SM D L U/M Figur 31. Fördelningen av totalkvicksilverhalter i bottenvatten sedan 1995, uppdelat årsvis. A=omledning av Turingeån, B=övertäckning i mynningsområdet, C=övertäckning med konstgjort sediment Sida 24 (53)

25 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod Metylkvicksilver Halterna och andelen metylkvicksilver i sjövatten är av betydelse för överföringen av kvicksilver till fisk och andra biota. Metylkvicksilver utgör upp till 76 % av totalkvicksilver i ofiltrerade prov samt upp till 89 % i löst fas, dvs. merparten återfinns i löst form. De högsta värdena finns i Turingens bottenvatten och de lägsta halterna i Mälaren. Halten MeHg ligger under,2 ng/l i sjöarnas ytvatten, medan Turingeån har betydligt högre halter (Figur 32) *. MeHg-halterna är flerfaldigt högre i sjöarnas bottenvatten (Figur 33). 2 Metylkvicksilver i ytvatten (ng/l) Total MeHg Löst MeHg 1,5 max media n 1 min,5 T SM D L U/M Figur 32. Fördelningen av metylkvicksilverhalter i ytvatten under hela projektet (- ), uppdelat årsvis. Observera att dataunderlaget är begränsat. 1 7,5 Metylkvicksilver i bottenvatten (ng/l) Total MeHg max media n Löst MeHg 5 min 2,5 T SM D L U/M Figur 33. Fördelningen av metylkvicksilverhalter i bottenvatten under hela projektet (- ), uppdelat årsvis. Observera att dataunderlaget är begränsat. * Ingen hänsyn har tagits till skillnader i vattenflöden, att antalet analysvärden varierar från år till år, eller att proverna har tagits vid olika tidpunkter under respektive år Sida 25 (53)

26 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod Fallande sediment Insamling och provtagning av fallande sediment har återgått till att endast använda svävande sedimentfällor (en strax under vattenytan och en ca 1 m ovan botten i respektive station). Sedimentationen (Figur 34) har en säsongsbetonad variation i tiden. När sjöarna är isbelagda och därför inte utsatta för vind är sedimentationen låg, ungefär ett halvt gram torrsubstans per m 2 och dag i alla stationer. (Tidigare var sedimentationen i station SN mycket högre.) Sommarvärdena är mycket högre, vilket visar dels betydelsen av den naturliga uppvirvlingen av sediment genom vindinducerad ström- och vågpåverkan, dels effekten av produktionen av biologiskt material i sjöarna. Men värdena i station SN och C är på den lägsta nivån för årstiden sedan mätningarna påbörjades och är numera på samma nivå som i Lilla Turingen, vilket visar de positiva effekterna av övertäckningen i mynningsområdet samt utläggningen av artificiellt sediment. I Turingen och Lilla Turingen har den organiska andelen av fallande sediment (mätt som glödgningsförlust) en säsongsmässig variation, lägst på vintern och högst på sensommaren (Figur 35). Mönstret är annorlunda i Mälaren. Glödgningsförlusten är högre i Lilla Turingen och Mälaren än i Turingen, vilket visar att fallande sediment i Turingen delvis har andra källor än sedimenten i de nedströms liggande stationerna. Glödgningsförlusten i Turingen har endast i liten utsträckning om alls påverkats av efterbehandlingsarbetena. Säsongsvariationerna av järn- och manganhalterna i fallande sediment i Turingen har mer och mer kommit att likna de i stationerna nedströms (Figur 36 och Figur 37). Sett över hela projekttiden verkar det fallande sedimentets järn- och manganhalter vara relativt oförändrade. Under sommarskiktningen är järnhalterna oftast lägre i de ytliga sedimentfällorna, vilket också återspeglas i totalhalterna av denna metall i vatten (Figur 15). Manganhalterna i Lilla Turingens ytliga sedimentfälla har vid flera tillfällen uppvisat stora svängningar vilka sammanfaller i regel med sjöns höstomblandning. Under hösten observerades samma fenomen i Turingen. Aluminiumhalterna i fallande sediment ligger på ca 4 mg/kg TS (lägre i Mälaren) och förutom hösten föreligger endast små variationer, med de högsta halterna på senvintern/våren (Figur 38). De höga halterna hösten återspeglar tillförseln av konstgjort sediment i Turingen. Dessutom märktes en viss spridning av aluminiumhaltiga partiklar till Lilla Turingen hösten till följd av arbetena i testfältet vid Turingens utlopp. Halterna av ph-4 aluminium i fallande sediment (aluminium som är lakbar vid ph 4) ökade kraftigt hösten i samband med den första utläggningen av artificiellt sediment (Figur 39). Värdena fortsatte att öka under hela och har sedan dess fallet tillbaka, men är fortfarande förhöjda med nästan en tiopotens jämfört med bakgrundshalterna. Resultaten indikerar att artificiellt sediment har frigjorts från läggningsområdet och sprids till Lilla Turingen och även till Mälaren. När spridningen var som störst kunde ph-4 Al utgöra 4 7 % av den totala aluminiummängden i respektive prov jämfört med bara,5 1 % i bakgrundsproverna. Kvicksilverhalterna i fallande sediment strax utanför mynningsområdet (station SN) halverades sedan övertäckningsåtgärderna avslutats där. Efter utläggningen med konstgjort sediment verkar halterna i hela Turingen ha halverats ytterligare en gång (Figur 4), dvs. ungefär samma förändring som för uppskattade halter hos partiklarna (Hg/Part) i vattnet (Figur 29). Kvicksilverhalterna i fallande sediment ligger nu på ungefär samma nivå i Turingen som i Lilla Turingen, dvs. mellan,3 och 1 mg/kg TS, vilket ändå klassas som högt enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sediment. Halterna i Mälaren är mycket lägre. Effekterna av de olika efterbehandlingsåtgärderna syns tydligast i Figur 41 som visar kvicksilverbelastningen från fallande sediment uttryckt per mängd organiskt material och normaliserat för sedimentationshastigheten. Denna figur visar tydligt att spridningen av Sida 26 (53)

27 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod partikelbunden kvicksilver mer eller mindre har upphört, då belastningen i Turingen numera är på nästan samma nivå som i Lilla Turingen och Mälaren. 28 Sedimentation (g TS/m 2 /d) Yta Botten SN C Station L M Figur 34. Flöde av fallande sediment i Turingeåsystemet under hela projektet (-). De horisontella linjerna representerar fällornas exponeringstid. 48 Glödgningsförlust i fallande sediment (% av TS) Yta Botten SN C Station L M -12 Figur 35. Glödgningsförlust ( andel organiskt material) hos fallande sediment under hela projektet (-). De horisontella linjerna representerar fällornas exponeringstid Sida 27 (53)

28 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod 8 Fe i fallande sediment (mg/g TS) 6 Yta Botten 4 2 SN C Station L M -2 Figur 36. Järn i fallande sediment under hela projektet (-). De horisontella linjerna representerar fällornas exponeringstid. 2 Mn i fallande sediment (mg/g TS) 15 Yta Botten 1 5 SN C Station L M -5 Figur 37. Mangan i fallande sediment under hela projektet (-). De horisontella linjerna representerar fällornas exponeringstid Sida 28 (53)

29 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod 8 Al i fallande sediment (mg/g TS) 6 Yta Botten 4 2 SN C Station L M -2 Figur 38. Aluminium i fallande sediment under hela projektet (-). De horisontella linjerna representerar fällornas exponeringstid. 1 ph4-al i fallande sediment (µg/g TS) Yta Botten SN C Station L M Figur 39. Aluminium lakbar vid ph-4 i fallande sediment under hela projektet (-). De horisontella linjerna representerar fällornas exponeringstid Sida 29 (53)

30 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod 4 Hg i fallande sediment (mg/kg TS) 3 Yta Botten SN C Station L M Figur 4. Kvicksilver i fallande sediment under hela projektet (-). De horisontella linjerna representerar fällornas exponeringstid Hg/Org-belastning (µg/g/m 2 /d) Yta Botten SN C Station L M Figur 41. Kvicksilverbelastning från fallande sediment relaterad till mängd organiskt material och sedimentationshastigheten under hela projektet (-). De horisontella linjerna representerar fällornas exponeringstid. Tidigare insamlade data från rörkorsfällor har nu också studerats. Dessa data belyser rumsliga skillnader i olika delar av Turingen. Till exempel verkar tillförseln av artificiellt sediment under ha varit betydligt mindre vid sjöns djuphåla än på andra platser (Figur 42) men kvicksilverhalterna i fallande sediment har ändå sänkts till ungefär samma nivå (Figur 43) Sida 3 (53)

31 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod 28 Sedimentation (g TS/m 2 /d) SN V D E C N L -7 Figur 42. Flöde av fallande sediment i rörkorsfällor inför och under Åtgärdsskede 2 (- ). De horisontella linjerna representerar fällornas exponeringstid. 2 Hg i fallande sediment (mg/kg TS) 1,5 1,5 SN V D E C N L - 5 Figur 43. Kvicksilverhalter i fallande sediment från rörkorsfällor inför och under Åtgärdsskede 2 (-). De horisontella linjerna representerar fällornas exponeringstid Sida 31 (53)

32 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod Bottensediment I januari provtogs bottensediment i 12 punkter och i mars i ytterligare 5 punkter som ett led i uppföljning av det utlagda artificiellt sediment. Resultaten visar att den observerade mäktigheten av konstgjort sediment * är störst nära stränderna (Figur 44a); på djupare områden märktes ofta inga synbara tecken på detta material. Analyser på kvicksilverhalter i den översta centimetern av bottensedimenten (Figur 44b) tyder också på att inslaget av konstgjort sediment är betydligt större nära stränderna än på djupare vatten. Det verkar dock endast finnas svaga korrelationer mellan kvicksilverhalterna och den observerade mäktigheten av konstgjort sediment. Gradienten av kvicksilverhalter som tidigare noterats i sedimenten verkar också ha utjämnats med tiden. Observerad gelmäktighet (mm) 8 to 2 6 to 8 4 to 6 3 to 4 2 to 3.1 to 2 to.1 Hg-halt i skikt -1 cm (mg/kg TS) to to.5.5 to to 1 1 to to to to 2 (a) (b) Figur 44. Resultat från provtagning av bottensediment i januari och mars. (a) Observerad mäktighet av konstgjort sediment *. (b) Kvicksilverhalt i skiktet -1 cm. * Den observerade mäktigheten som används här är annorlunda än den som har använts i projektets slutrapport. I slutrapporten användes det djup till vilket även enstaka korn av artificiellt sediment kunde noteras. Här används endast det djup till vilket det finns ett sammanhängande lager av konstgjort sediment Sida 32 (53)

33 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod Zooplankton Kvicksilverhalter i zooplankton har analyserats dels som indikator på biotillgängligheten av kvicksilver, dels för att studera deras roll i överföring av kvicksilver till fisk. Analyserna har utförts på samlingsprov utan hänsyn till artskillnader. Halterna av totalkvicksilver och metylkvicksilver i zooplankton visar snarlika rumsliga och temporala mönster (Figur 45). Dels finns högre värden uppströms och lägre värden nedströms, dels en säsongsmässig variation med högre halter på sensommar/höst. Ännu kan ingen bestående förändring till följd av efterbehandlingsarbetena i sjön observeras i dessa data. De kraftigt förhöjda halterna vid stationerna i Turingen hösten beror troligen på den urtvättning av finpartiklar i vattnet bl.a. växtplankton som orsakades av utläggningen av konstgjort sediment. Det innebar att kvicksilvret i vattnet koncentrerades till en liten restmängd organiska partiklar som i sin tur utgör föda för djurplankton. Andelen metylkvicksilver i zooplankton varierat kraftigt i proverna men ligger vanligtvis mellan 4 och 8 procent. Vid en betraktelse av vilka djurplanktonarter som påträffats vid de olika provtagningarna (Figur 46) noteras att artsammansättningen är annorlunda i Mälaren (M) än i övriga stationer samt att Mälaren också uppvisar en större variation från år till år och mellan olika årstider. I övrigt är det svårt att se några trender eller skillnader mellan stationerna i Turingen och Lilla Turingen. Inte heller märks något samband med kvicksilverhalterna i zooplanktonproverna Hg i zooplankton (ng/g ts) HgTot MeHg SM C Station L M Figur 45. Total- och metylkvicksilver i zooplankton (>3 µm) under hela projektet (- ) Sida 33 (53)

34 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod 1 Djurplankton - fördelning mellan taxor Asplanchna priodonta Bosmina coregoni gr. Ceriodaphnia Daphnia cristata/cucculata Diaphanosoma brachyurum Leptodora kindti Limnosida frontosa Cyclops spp. Eudiaptomus gracilis Eurytemora Melosira (kiselalg) Andel (%) SM C L M Figur 46. Artfördelning av zooplankton (>3 µm) under senare delen av projektet (- ) Sida 34 (53)

35 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod Bottenfauna Bottenfauna har infångats varje höst utmed Turingeån vid flera stationer i Turingen, i Lilla Turingen och i Mälaren. Provtagningarna har bl.a. omfattat gråsuggor (Asellus), märlkräftor (Gammarus), trollsländor (Anisoptera och Zygoptera) samt tvåvingar (Chaoborus och Chironomider). Under och påträffades dock inga chironomider vid bottenhugg i Turingen. Däremot har rikliga förekomster av Chironomider observerats i samband med upptagning av rör- och hinkkorsen hösten. För att inte riskera skador på det konstgjorda sedimenttäcket beslöts dock att inte tråla efter dessa djur under dessa år. Kvicksilverhalterna i årets fångst varierar mellan,2 och 1, mg/kg TS (Figur 47). Det ser ut att finnas rumsliga haltskillnader mellan de olika provtagningslokalerna, men det är svårt att urskilja någon tidstrend i värdena. Dock har kvicksilverhalterna i Anisoptera sjunkit sedan vid samtliga stationer i Turingen och Lilla Turingen. 1,2 Hg i bottenfauna (mg/kg TS) 1,8 Anisoptera Asellus Chaoborus Gammarus Aeshna sp Somatochlora met Zygoptera Chironomider,6,4, ,2 Figur 47. Totalkvicksilver i samlingsprov av bottenfauna under hela projektet (-. Fisk TS TN TK Turingeån 2 4 T 2 4 B 2 4 V C N L M Turingen Mälaren Småabborrar (ålder +) och 1-kilos gäddor infångas varje höst. Under projektets första år (-) var medelhalterna av kvicksilver i abborre relativt konstanta mellan åren och likartad i Turingens och Lilla Turingens stationer (SM, N och L), med betydligt lägre halter i Mälaren, se Figur 48. Halterna i samtliga stationer ökade under, mest i Lilla Turingen. Under ökade kvicksilverhalterna i småabborrar ännu mera i Turingen men sjönk tillbaka i Lilla Turingen och Mälaren. Under sjönk halterna något i Turingen och var relativt oförändrade i Lilla Turingen och Mälaren. Den exakta orsaken till detta mönster är okänd, men det finns en relativt tydlig samvariation mellan kvicksilverhalterna i zooplankton respektive abborre (Figur 49). Hg-halterna normaliserade till en 1-kilos gädda (Figur 5) sjönk något under projektets första år men ökade igen under och. Men undantag för de värdena från har S Sida 35 (53)

36 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod alltså kvicksilverhalterna i gädda legat kvar på ungefär samma nivå ca 2 mg/kg vs under flera decennier (Figur 51). Figur 48. Totalkvicksilver i abborre under hela projektet (-). Värdena baseras på analys av 3 samlingsprov på vardera 6-7 individer. Figur 49. Jämförelse mellan halter av totalkvicksilver i abborre och zooplankton under hela projektet (-). Observera att abborre som fångats vid station N jämförs här med zooplankton som insamlats vid station C Sida 36 (53)

37 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod Figur 5. Totalkvicksilver i gädda under hela projektet (-) i Turingen (S) och Lilla Turingen (L). Värdena avser normaliserade medelvärden samt standard fel baserade på analyser av 5 individer per station och år. 3 Mercury in 1-kg pike (mg/kg wet weight) 2,5 2 1, Number of samples , Figur 51. Tidstrenden för kvicksilver i gädda i Turingen (S) Sida 37 (53)