Bild 1: Synathedon andraeniformis: Olvonglasvinge (hane och hona)
|
|
- Max Göransson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Intressanta fjärilar noterade i Trosa, Mörkö området 2001: Numrering och namn enligt: Catalogus Lepidopterum Sueciae: version Svensson, H Elmquist, B Gustavsson, H Hellberg, L Imby och G Palmqvist. Naturhistoriska Riksmuseet Rapportörer: Per-Erik Betzholtz (BZZS), Håkan Elmqvist (EQTS), Göran Hagerum (HGNS), Nils Hyden (HYDS), Lars Imby (IMBS), Henrik Lind (LNHS), Jesper Lind (LJRS), Göran Liljeberg (LGÖS), Göran Palmqvist (PGAS), Mark Toneby (TOBS) samt Jonas Lind. Sammanfattning Under 2001 har fjärilsvädret varit bättre än föregående års väder. Trots det har antalet individer av triviala arter som lockats till stationär ljusfallor varit tämligen lågt även i år. Inom Trosa har färre stationära ljusfällor varit utplacerade under året jämfört med Aktiviteten har däremot varit högre när det gäller letande efter glasvingar och eftersökning av mott (pyralider) jämfört med föregående år. Det kanske mest intressanta fyndet för området under året var att (Olvonglasvinge) S.andraeniformis är stationär inom Trosa och visade sig ha en bra förekomst i Järna. Både imago fynd genom feromonlockning i Trosa samt fynd av larvangrepp på parkolvon har noterats i Trosa stad. I Järna hittade ett flertal entomologer totalt ca 20 talet ex av larver och puppor. Bild 1: Synathedon andraeniformis: Olvonglasvinge (hane och hona) Hanen feromonlockad 2/7-01 Trosa (LJRS). Honan ExL Järna 2/6-01. (LJRS,LGÖS) Foto: Göran Liljeberg Två imago fynd samt återfynd av larver av (Backmalmätare), Euphitecia millefoliata talar för att arten nu är definitivt bofast inom området. Årets tyngsta fynd vid fjärilsdukarna var annars 10 ex av (vildsvin), Susa scrofa som dök upp vid fjärilslampan på kvällen den 21/9. Under mitten till slutet av september noterades en hel del migranter i Trosa området med en topp notering under perioden 18/9-23/9 då även en del andra generations fynd gjordes. Följande migrant-arter noterades under året: (Åkervindesvärmare) Agrius convolvuli, (Tandfly) Phlogophora meticulosa, (Amiralfjäril) Vanessa atalanta,(gammafly) Autographa gamma, (Dropptecknat metallfly) Macdunnoughia confusa, (C-tecknat jordfly) Xestia c-nigrum, (Vandrarängsmott) Udea ferrugalis, (Betmott) Loxostege sticticalis, (Nattflymott) Nomophila noctuella, (Morotsmott) Sitoehroa palealis. Då det gäller mottfjärilar har säsongen varit bra. Dessutom har bl.a. antalet insträckande/migrerande (mott) pyralider varit ovanligt riklig i år. Nya arter för Trosa/Mörkö området år 2001: Semioscopis strigulana, Synathedon andreaniformis, Pempelia formosa, Udea ferrugalis, Eudonia pallida. Nedan följer en mer komplett lista över årets intressanta fynd samt uppföljning av några fynd från (fet text för troliga migranter) Hepialus humuli: ca 10 ex Dal Hölö 21/6 (TOBS).l ex 5/7, 1 ex 6/7 på ljus Trosa, 2 ex 6/7 Anderviken via pannlamps fangning. (LJRS) Arten har av andra entomologer uppgivits ha minskat under senare år i Mellansverige och har därför i år lagts till denna lista Hepialus sylvina: 1 sent ex 7-8/9. Trosa. (LJRS). 1 sent ex 1/9 Dal Hölö (TOBS) Psyche crassiorella : 1 ex 5/7 Trosa på ljus. (LJRS) Semioscopis strigulana: 1 ex 21/4 Trosa. Ny art för området. (LJRS) Apoda limacodes: 1 ex hona 7/7 Trosa infångades för äggläggning. 8-9/7 hade honan lagt ett 60 tal ägg. Äggen var halv-sfäriska, halvgenomskinliga och gele-artade. Äggen placerades dels på eklöv på små ekar. Därefter träddes en nylonstrumpa över grenen. Dels placerades äggen i plastburkar med blad från ek. Äggen kläcktes 17/7. Sid. 9
2 De små larverna som förvarats i plastburkar med värdväxten dog inom en vecka medan de larver som placerats ute på småekarna överlevde betydligt bättre. Larverna växte långsamt och var fullvuxna i september då de spann in sig i en brun centimeter stor rund kokong. Kokongerna var fastade vid ekblad Sesia melanocephala: 2 ex, en utflugen puppa och en puppa hittades i samma träd som S.apiformis enligt nedan - 3/7 Tullgarn. Ur puppan kläcktes sedan en stor parasitstekel.(ljrs, HGNS och Jonas Lind). 3 ex stora larver (30-40 mm) hittades 11/7 vid Långmaren. Detta verkade vara ett års larver trots storleken. En av kvistarna med en av larverna i öppnades i november och exemplaret var då fortfarande larv. (LJRS) Sesia apiformis: 1 ex 3/7 Jägarhult (11-tiden), 1 ex 3/7 Tullgarnsnäs (12 tiden) samt 2 ex 3/7 Tullgarn (13 - tiden). De två senare exen hittades som kopula sittande lågt i vegetationen ca 0.5 m över marken nedanför en stor solexponerad asp. Kring aspen låg ett tiotal tomma puppskal. Lockning med apiformis feromon gav däremot inget resultat 3/7. (LJRS, HGNS samt Jonas Lind). Dessutom noterades: 1 ex på golfbanan, Trosa 5/7 (HGNS). Några dagar senare noterades 4 ex 12/7 Bråfallssåg. 2st kopula hittades vid 13-tiden sittande i gräset nedanför en asp. Kring aspen låg 9 tomma puppskal.(ljrs, LNHS). Eftersökning på flera lämpliga fristående solexponerade aspar gav ytterligare ett dussin tomma puppskal men inga fler imagos. Arten verkar ha haft en gynnsam flygning inom området i år.(ljrs) Se bild på sid 11: Sesia apiformis: Allmän poppelglasvinge (hona). Exemplaret från Bråfallssåg 12/7-01 (LJRS, LNHS). Foto: Göran Liljeberg Paranthrene tabaniformis: 2 ex 3/7 Trosa (kl 16-17). (LJRS). 1 ex 4/7 Trosa (kl 17) (Jonas Lind). Exemplaren kom på feromonlockning. 1 ex 3/7 Björkbacken, Västerljung (eftermiddagen) (LGÖS) Svnanthedon scoliaeformis: Trots idogt letande och feromonlockande (slutet av juni - början av juli) på lämpliga platser (Tullgarnsnäs, Stensund, Långmaren, Trosa, Nynäs m,fl) hittades ingen imago. Endast på ett fåtal platser hittades angrepp!! Vid Långmaren hittades några björkar med kraftiga angrepp och två utflugna puppor 11/7. Arten verkar vara ovanlig inom området vilket indikeras av de fataliga björkar som hittades med angrepp. Möjligen kan det klena feromonlocknings resultatet bero på att eftersökningen gjordes lite för sent på säsongen.(ljrs) Svnanthedon spheciformis: 3 ex 30/6 (kl 11-12) samt 1 ex 4/7 (kl 13) Trosa. På feromonlockning (tipuliformis feromon) (LJRS) Se bild på sid 11: Synathedon spheciformis: Rovstekellik glasvinge (hane). Exemplaret från Trosa 30/6-01 (LJRS). Foto: Göran Liljeberg Svnanthedon mvopaeformis: 1 ex 3/7 Tullgarnsnäs (kl 12) (LJRS, HGNS, Jonas Lind). 1 ex 4/7 Trosa (kl 12). (LJRS). Samtliga exemplar på feromonlockning Svnanthedon formicaeformis: 6 ex 28/6 Järna (feromonlockning) (LJRS, LGÖS).l ex 2/7 Trosa i feromonfålla (LJRS). (Samtliga ex lockade av andraeniformis feromon) Svnanthedon tipuliformis. 4 ex 2-3/7 Björkbacken, Västerljung (LGÖS), 1 ex 8/7-10/7 Stensund, i en feromonfålla (scoliaeformis feromon). (LJRS). 14xx - Synathedon andraeniformis: I Järna som egentligen ligger på gränsen till Trosa /Mörköområdet konstaterades en större förekomst av S.andreaniformis med flera fynd av puppor och larver under juni Ur kvistar som plockats 2/6 kläcktes 6 ex under perioden 14/6-26/6 (LGÖS,LJRS). I kvistarna fanns även ett års larver. Totalt noterades på lokalen ca 20 ex. (LGÖS, LJRS, PGAS, IMBS, EQTS, HGNS). Arten visade sig förekomma även i Trosa stad med följande fynd: 1 ex 2/7 (kl 8-17) och 1 ex 4/7 (kl ) Trosa (LJRS) på feromonlockning feromonfålla, (andraeniformis feromon). 2 ex 3/7 Trosa feromonlockning feromonfålla (HGNS, LJRS) samt 2 ex 5/7 Trosa feromonlockning feromonfålla (HGNS). Efterforskning av larvangrepp på parkolvon (Viburnum lantanum) gjordes på några olika ställen i Trosa stad med omgivningar och larvangrepp (fataliga) kunde konstateras på de platser där den eftersökts (LJRS). Feromonlockning på flera platser i Trosa stad provades också under slutet av juni början av juli men inga ytterligare fynd gjordes trots närhet till värdväxt. Ny för området. Se bilder på sid 9 samt sid 11: Synathedon andraeniformis: Olvonglasvinge (hane och hona) Hanen feromonlockad 2/7-01 Trosa (LJRS). Honan ExL Järna 2/6-01. (LJRS,LGÖS). Foto: Göran Liljeberg Pempelia formosa: 1 ex 15/7 Trosa. Ny för området. (LJRS) Ancvlosis cinnamomella: 1 ex 20/7 Egilsvik, Mörkö. Ett sent ex, normalt allmän i juni. (BZZS) Sid. 10
3 Bildgalleri fjärilar Trosa - Mörkö området 2001 Olvonglasvinge Synathedon andraeniformis (hane) Olvonglasvinge Synathedon andraeniformis (hona) Rovstekellik glasvinge Synanthedon spheciformis (hane) Allmän poppelglasvinge Sesia apiformis (hona) Svavelgul Höfjäril Colias paleno (hane) Vandrarängsmott Udea ferrugalis (hane) ackmalmätare Björksnabbvinge Tecla betula (hona) Amiral Åsfly Moma alpium (hona) Åkervindesvärmare Agrius convulvuli (hona) Sid. 11
4 Aglossa pinguinalis: 1 ex 5/7 Trosa. (LJRS) Eudonia pallida: 1 ex 26/7 Trosa. Ny art för området. (LJRS) Loxostege sticticalis: Ett stort antal ex noterades under migrations perioden med start från mitten av september. 1 ex 17/9, 1 ex 19/9, 1 ex 20/9, 3 ex 21/9, 6 ex 22/9, 1 ex 23/9 Trosa samt 1 ex 18/9, ex 19/9, 7 ex 20/9 Klöverfält utanför Trosa, 6 ex 21/9 Lökholmen (tillsammans med 10 vildsvin framme vid lamporna!!!!), samt 3 ex 22/9, 11 ex 23/9, 1 ex 1/10-7/10 Anderviken. Tidigare endast ett fynd, Sävö, Migrant. (LJRS) Sitochroa palealis: 2 ex 6/7 Anderviken på klöverfält, pannlampa. 1 ex 27-29/7 Trosa. Migranter? (LJRS) Microstega hvalinalis: 1 ex 9/7 Trosa. (LJRS). Sällsynt och enstaka Udea ferrugalis: 1 ex 19/9 pannlampa på ett klöverfält, Trosa, 1 ex 21/9 Lökholmen på ljus. Ny art för området och migrant. (LJRS) Nomophila noctuella: Under september och oktober noterades arten allmänt. 2 ex 18/9, 10 ex 19/9, 15 ex 20/9, på klöverfält utanför Trosa, 10 ex 21/9 Lökholmen, 1 ex 22/9, 11 ex 23/9, 1 ex 24-26/9, 5 ex 1-7/10, 1 ex 11-13/10, 1 ex 14-16/10 ljusfälla Anderviken samt 3 ex 6/10 Hartsöområdet. Noctuella kom instreckande i två omgångar en i mitten september och en i början av oktober. (LJRS) Hesperia comma: 2 ex 17/8 Frillingsmossen. Ny lokal (LJRS) Colias palaeno: 1 ex Långnäs Trosa, juli (HGNS). 1 ex 30/6 Torsåker (LGÖS) Se bild på sid 11: Colias palaeno: Svavelgul höfjäril (hane). Leg et coll: Göran Liljeberg. Foto: Göran Liljeberg Liminitis populi: 4 ex 4/7 Långmaren (LGÖS). Inga ex noterade Dal Hölö normalt allmän. (TOBS) Vanessa atalanta: 1 ex 28/6, 1 ex 14/7 samt många ex dagligen i aug-sept Björkbacken, Västerljung. (LGÖS). 4 larver 23/7, kläckta till imago 21/8, 1 ex 31/7 samt 1 ex 15/9 Dal Hölö (TOBS).l ex 6/10 Hartsöområdet. (LJRS) Thecla betulae: 2 ex 26/8 Trosa. (LJRS). 1 ex 20-30/8 Björkbacken,Västerljung (LGÖS). 1 ex 20-30/8 Trosa (HGNS). Enstaka och tämligen sällsynt. Se bild på sid 11: Tecla betuale: Björksnabbvinge (hona). Leg et coll: Jesper Lind. Foto: Göran Liljeberg Habrosyne pyritoides: 1 ex 9/7, 1 ex 16/7 Trosa. (LJRS). 1 ex 15/7 Björkbacken, Västerljung (LGÖS). Årlig de senaste fem åren men sällsynt Hemithea aestivaria: 1 ex 29/6, 1 ex 4/7, 6 ex 6/7, 3 ex 7/7, 1 ex 8/7, 1 ex 17-18/7 Trosa. (LJRS) Idea muricata: 1 ex 14/7 Dal Hölö (TOBS) Idea humilata: 1 ex 6/7 Anderviken. Ny lokal (LJRS) Idea seriata: 1 ex 8/7 Trosa. Sällsynt inom området. (LJRS) Epirrhoe rivata: 1 ex 24/7 Trosa. Ny lokal - 3:e lokalen inom området. Detta fynd indikerar att arten expanderar. (LJRS) Rheumaptera hastata: Denna art har tidigare betraktats som ovanlig inom Trosa området med ett fåtal fynd under tidigare år. Detta år var annorlunda. Under slutet av juni och början av juli var arten mycket vanlig inom Trosa/Mörkö området på alla typer av marker (LJRS, LGÖS, HGNS). I trakten av alkärr var arten t.o.m. extremt vanlig. Några exempel på fynd: > 25 ex 29/6 Hölö i en vägkant intill ett alkärr. På min tomt i Trosa noterade jag halvdussinet fynd dagligen under första veckan i juli.(ljrs). Mycket allmän under slutet juni-början av juli, Björkbacken, Västerljung (LGÖS) Eupithecia insigniata: 1 ex hona 1/6 Tullgarn Näset. Ny lokal. Honan infångades för äggläggning. Honan lade 9 vita ägg 2/6-5/6 efter att honan hade försetts med hagtornsblad och äppelblad. Äggen kläcktes 9/6. De små larverna som var vita och nästan genomskinliga var i första stadiet mycket livliga. Larverna placerades ut på en hagtornsträd i en nylonstrumpa några dagar efter att de krupit ur äggen för att sedan tas in 28/6 då de flesta larverna var i sista eller näst sista stadiet. Larverna var då ca 25 mm långa, gröna och med en röd tydlig rygglinje. Larverna åt både hagtorn, äpple och plommon men även slån. De verkade föredra hagtorn och äpple. Larver gick ned i jorden till förpuppning i början av juli. (LJRS) Eupithecia acteata: 1 ex 1/6 Tullgarn Näset. (LJRS) Eupithecia millefoliata: Funnen även i år nu också som imago. En riktad insats på en av de lokaler (Anderviken) där larver hittades under 2000 undersöktes under två kvällar i början av juli. Vid det andra besökte noterades 1 ex 15/7. En hona hittades som var i färd med att lägga ägg ovanpå en stor blommande rölleka vid tiden. Valet av äggläggnings plats (ett stort bestånd med höga röllekor som stack upp från kringliggande vegetation) kan vara en slump men stämmer väl med de platser där de flest larvfynd gjorts. Honan verkade ej bekymra sig om den intensiva pannlampsbelysningen utan tog god tid på sig med äggläggningen på blomman. Honan infångades därefter för att försöka få den att lägga ytterligare ägg. Honan levde i en dryg vecka och ett fåtal (3 st) ägg lades men några larver kläcktes ej. Sid. 12
5 1 ex 9/8 insamlades i min stationära ljusfälla Trosa. Ljusfällan är ca 3-4 km från närmast kända lokal. Detta kan indikera spridning inom området. Dessutom har larvletning genomförts i september med följande fynd. Larvfynd: 1) 20 ex 16/9 Anderviken och Furholmsnäs, nord Trosa. (LJRS, HGNS) 2) 2 ex 23/9 Anderviken. Ny lokal. (LJRS) 3) 3 ex 28/9 Anderviken och Furholmsnäs, nord Trosa. (HYDS) 4) 8 ex 28/9 Studsvik, (HYDS) Larverna kring Trosa visade sig ha en parasiteringsgrad som var något lägre än förra året ca 40% (LJRS). Sammantaget indikerar alla dessa fynd att arten nu är bofast i Trosa-området. Bild 2:Eupithecia millefoliata: Backmalmätare (hona). Se också bilder sid 11. ExL 21/9-00 Anderviken, Trosa. Kläckt 20/4-01. (LJRS). Foto: Göran Liljeberg Chloroclystis chloreata: 2 ex 24/7 Trosa. Enstaka och sällsynta. (LJRS) Calospilos sylvata: 1 ex 1/9 Dal Hölö, sent ex och andra lokalen inom området. (TOBS) Semiothisa notata: 1 sent ex 22/9 Anderviken. Andra generation/migrant? (LJRS) Opisthograptis luteolata: 1 sent ex 22/9 Anderviken. Andra generation/migrant? (LJRS) Lycia hirtaria: I år noterade jag inte ett enda ex av denna art i tomtfällan. Normalt brukar jag ha 2-5 ex per kväll i fällan från slutet av april till början av maj. (LJRS) Eriogaster lanestris: 2 stora larver 25/7 Ängsholmen på små björkar på en karg och vind exponerad skärgårdsö. 1 larvbo 29/6 Hölö högt placerad 8-10 m upp i en asp (kan det vara någon annan art?)!! (LJRS). 2 kolonier, Björkbacken, Västerljung (LGÖS) Poecilocampa populi: 1 sent ex 2/12 Dal Hölö (TOBS) Malacosoma neustria: 1 ex 16/7 Trosa. Ovanlig i år. (LJRS) Phyllodesma ilicifolia: 1 ex larv Dal Hölö 28/ Kläckt 6/ (TOBS) Agrius convolvuli: 1 ex 4/9, 1 ex 8/9 (hona), 1 ex 11/9 (hane), 1 ex 13/9 (hona), 1 ex 14/9, 1 ex 15/9 (hane) samt 1 ex 16/9 Trosa på höstkaprifol. Samtliga ex kom mellan tiden. Då de besökte kaprifolen ostört stannade de ca 15 min vid kaprifolen och var då relativt oskygga. Fotograferingsförsök gjordes med blixt vilket störde fjärilarna något men inte så mycket att de lämnade kaprifolen. Arten flög bra trots regn vissa av kvällarna. (LJRS). 1 ex 5-7/9 på ljusa Trosa. (HGNS). Minst 6 ex Västerljung på tobak och kaprifol fördelat på följande datum: 1 ex 1/9, 1 ex 2/9, 1 ex 3/9,1 ex 6/9, 1 ex 10/9 samt 1 ex 14/9. (LGÖS). Bild 3:Agrius convolvuli: Åkervindesvärmare (hona). Se också bild på sid 11. Leg et coll Henrik Lind. Foto: Göran Liljeberg Sid
6 Hyales gallii: 1 sent ex 3/9 Trosa. (LJRS) Notodonta phoebe: 1 ex en hona 1/6 Tullgarnsnäs, insamlades för äggläggning och lade ett 20-tal ljusgröna/ turkosa ägg samma kväll. Äggen kläcktes 11/6 ändrade färg innan kläckning till en mer rödgrön färgton. Larverna matades med asp. Flera larver dog som halvstora utan synbar förklaring. 5 larver gick till förpuppning i början av juli och 2 ex kläckters 30/7 respektive 2/8. Övriga puppor övervintrade Clostera anachoreta: 1 ex 27/5 en hane insamlas vid ljusfällan då en nykläckt hona placerats invid lampan i en lockbur. Ny lokal (på tomten). Hanen släpptes in till honan 28/5 varvid kopulering inleddes. Honan lade ägg 31/5. Larverna åt asp och gick till förpuppning i början av juli. Inga exemplar kläcktes under senare delen av sommaren Clostera anastomosis: > 50 ex larver 31/7 Askö. Mycket små larver (l-2:a stadiet) hittades mellan bladen på en asp. Flera larver levde socialt mellan samma bladpar. Larverna spann senare in sig en och en i slutet av 2:a stadiet för vintervila. Detta skedde redan i mitten av augusti. Detta fynd stämmer väl med tidigare erfarenheter av larver uppfödda 1999 som också då gick in i vintervila som mycket små larver Herminia tarspipennalis: 1 sent ex 7-8/9 Trosa, andra generation/migrant? (LJRS) Herminia lunalis, (tarsiplumalis): 1 ex 16/7, 1 ex 20/7, 1 ex 21/7, 1 ex 22/7 Trosa. Nu 4:e året i rad. (LJRS) Hvpenodes humidalis: 1 ex 25/7 Trosa. Sällsynt inom området. (LJRS) Macdunnoughia confusa: 1 ex 21/9 Lökholmen. Trolig migrant. (LJRS) Bild 4:Macdunnoughia confusa: Dropptecknat metallfly (hona) Lökolmen Trosa 21/9. (LJRS). Foto: Göran Liljeberg Autographa gamma: Många fynd spridda under året med en tydlig topp i mitten av september. 5 ex 18/6 Björkbacken, Västerljung. Gott om gammafly i sept Björkbacken, Västerljung (LGÖS). 10 ex 6/7 Anderviken på klöver, 1 ex 8/7,1 ex 27/7-29/7, 1 ex 3/8, 2 ex 9/9, 5 ex 11/9, 1 ex 13-14/9, 6 ex 15/9, 4 ex 16/9, 1 ex 19/9, 1 ex 1/ 10, 1 ex 6/10, 1 ex 7/10 Trosa samt 20 ex 18/9, >100 ex 19/9, 15 ex 20/9 på klöverfält utanför Trosa dessutom noterades 1 ex 3/10, 1 ex 11-13/10, 1 ex 14-16/10 Anderviken. (LJRS). 1 ex 13/8, flera ex kring 19/9 Dal Hölö (TOBS) Panthea coenobita: 1 larv 2/9 hittades på ett hygge vid Frillingsmossen. (LJRS) Colocasia coryli: Vid larvletning 25/7 på Ängsholmen en karg vindexponerad skärgårdsö i trakten av Askö kunde ett 10 tal coryli larver noterades mellan sammanspunna blad på småbjörkar. Själv har jag trott att larven normalt levde på hassell och andra lövträd i ädellövskogar. (LJRS) Moma alpium: 1 ex 16/7 Trosa. (LJRS). Se bild på sid ll:moma alpium: Åsfly (hona). Askö 23/ Jesper Lind. Foto: Göran Liljeberg Acronicta cuspis: Lockade med nykläckta honor intill ljusfållan i Trosa i juli. Detta gav dock inget resultat. (LJRS) Trachea atriplicis: 1 ex 9/7, 1 ex 16/7, 2 ex 25/7 Trosa. Enstaka och sällsynt. (LJRS) Phlogophora meticulosa: 1 ex 24-26/9 samt 1 ex 17-19/10 Anderviken. Ljusfålla. Fast eller migrerande? (LJRS). 2 ex sept Björkbacken, Västerljung (LGÖS). 1 ex inomhus 17/11 Dal Hölö (TOBS) Cosmia pvralina: 1 ex 15-16/8 Trosa. 2:a fyndet inom området. (LJRS) Apamea oblonga: 1 ex 15-16/8 Trosa. Enstaka och relativt sällsynt. (LJRS) Hvdraecia nordstroemi : 1 ex 22/7, 1 ex 23/7, 1 ex 25/7, 2 ex 15-16/8, 1 ex 20-21/8, 1 ex 2/9, 1 ex 3/9 Trosa. Fler ex i år än 2000 (LJRS,). 1 ex aug Björkbacken, Västerljung (LGÖS). 1 ex juli Trosa (HGNS) Arenostola phragmitidis: 1 ex 31/7, 1 ex 6/8 Trosa (LJRS). 5-6:e fyndet inom området Caradrina clavipalpis: 1 ex 17-18/7, 1 ex 23/7, 1 ex 24/7, 1 ex 25/7, 1 ex 4/8, 1 sent ex 20/9 Trosa. Vanlig i år. Kan det sena exemplaret vara migrant? (LJRS) Cucullia ahsinthii: 1 ex 16/7 Björkbacken, Västerljung (LGÖS) Cucullia umbratica: Få fynd i år jämfört med föregående år. 1 ex 6/7 Anderviken.(LJRS). - Litophane ornitopus: 1 ex 19/9 Dal Hölö (TOBS). Tredje lokalen. - Litophane furcifera: 1 ex 25-26/4, 1 ex 28/4, 1 ex 27/9 Trosa. Tämligen sällsynt med höst ex.(ljrs) Xylena exoleta: 1 ex 28/10, 2 ex 29/10 bete Edanö. Tämligen sällsynt med höstfynd. (LJRS) Sid. 14
7 lex 20-21/8, 1 ex 27-28/8, 1 ex 29/8, 1 ex 1/9 Trosa. (LJRS) Hada nana: Mycket färre exemplar noteras jämfört med föregående år. (LJRS) ; : 2 e x 11-13/10 Anderviken, ljusfälla. Få ex i år. (LJRS) Actinotia hyperici: 1 ex 15/ Stendörren (EQTS) Noctua pronuba: Arten var extremt allmän i år i Trosa och Västerljung (HGNS, LGÖS) Spaelotis ravida: 1 ex 15/9, Trosa. Detta är en art som blivit ovanlig under senare år. (LJRS) Xestia c-nigrum: Under september från 7-8/9 fram till böljan av oktober noterades ett stort antal exemplar av denna art i Trosa området med toppnoteringarna 21/9 30 ex Lökholmen, 60 ex 22/9, 25 ex 23/9 Anderviken. Trolig migrant. (LJRS). Flera ex observerade sept Trosa (HGNS). Kommentar till föregående års rapport: Kommentar till kläckning av fjärilar nämnda i 2000 års rapport: Eupithecia millefoliata: I förra årets rapport noterades ett relativt stort antal E.millefoliata larver. Parasiteringsgraden var ca 70-80% av de ca 40 larver jag samlade in. Av återstående larverna kläcktes 8 imago alla utvecklade sig normalt oavsett om de förvarades utomhus hela vintern eller del av vintern. (LJRS) Clostera anachoreta: Förra året insamlades en hona som togs för äggläggning. Av de ägg som honan lade, gav ca larver och ca puppor. 2 exemplar kläcktes under 2000 övriga övervintrade och kläcktes bra under Det var dock intressant att notera att huvuddelen av kläckta individer var honor. Fördelningen var hanar (29%) och honor (71%). (LJRS) Acronicta cuspis: I förra årets rapport noterades uppfödning av A.cuspis. 77 ägg tagna från en hona delades ut till diverse intresserade entomologer i omgivningarna och av de 10 larver som jag själv födde upp kläcktes det 7 imago i böljan av juli (LJRS) Cucullia umbratica: En hona lade 20 små runda vita ägg i mitten av juli Samtliga kläcktes men ett dussin släpptes ut. Av de 8 kvarvarande larverna kläcktes 6 ex imago under början av juli (LJRS) Text och bild Jesper Lind Bild och layout Göran Liljeberg Sid. 15
Bildgalleri fjärilar Trosa-Mörkö området 2003
Bildgalleri fjärilar Trosa-Mörkö området 2003 Phalacropterix graslinella Graslins säckspinnare Synographa microgamma Torvmossemetallfly Dendrolimus pini Tallspinnare (hona) Lithophane furcifera Gaffeltecknat
Bildgalleri fjärilar Trosa-Mörkö området 2002
Bildgalleri fjärilar Trosa-Mörkö området 2002 Askgrå lavspinnare Eilema griseola (hane) C-tecknat jordfly Xestia c-nigrum Stor dagsvärmare Marcoglossum stellatarum Maj sm o tt Ostrinia nubilalis C-tecknat
Rapportörer: Håkan Elmquist (EQTS), Göran Hagerum (HGNS), Per-Olov Kall (KPOS), Jesper Lind (LJRS), Göran Liljeberg (GL)
Intressanta fjärilar noterade i Trosa, Mörko området 1998; Numrering och namn enligt: Catalogus Lepidopterum Sueciae: version 2. -1 Svensson, H Elmquist, Bert Gustavsson, Hans Hellberg, Lars Imby och Göran
Bildgalleri fjärilar Trosa-Mörkö området 2004
Bildgalleri fjärilar Trosa-Mörkö området 2004 Earias clorana Grönt pilfly Calamotropha paludella Kaveldunsmott Orgyia recens Gulfläckig fjädertofsspinnare Papilio machaon Makaonfjäril Paradasaria consonaria
Bildgalleri fjärilar Trosa-Mörköområdet 2005
Bildgalleri fjärilar Trosa-Mörköområdet 2005 Hydraecia ultima Förväxlat stamfly Zygaenia lonicerae Bredbrämad bastardsvärmare Acronicta cuspis Spjutaftonfly Calophasia lunula Fläckat linariafly Skäckspinnare,
Intressanta fjärilar noterade i Trosa, Mörkö området 2007:
Intressanta fjärilar noterade i Trosa, Mörkö området 2007: Numrering och namn enligt: Catalogus Lepidopterum Sueciae: version 2. -1 Svensson, H Elmquist, B Gustavsson, H Hellberg, L lmby och G Palmqvist.
Bildgalleri fjärilar Trosa-Mörköområdet 2006 och 2007
Bildgalleri fjärilar Trosa-Mörköområdet 2006 och 2007 Thricoplusia Ni fly ni Macroglossum stellatarum Stor dagsvärmare Erynnis tages Skogsvisslare Setina irrorella Stor borstspinnare Papilio machaon Cucullia
Fetörtsblåvinge återfunnen i Stockholms skärgård
Fetörtsblåvinge återfunnen i Stockholms skärgård Länge trodde vi att fetörtsblåvingen Scolitantides orion var utdöd i Stockholms skärgård, men arten har nyligen påträffats på några kalköar i Stockholms
Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015
Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015 2015-08-21 på uppdrag av Helsingborgs stadsida Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning: Cecilia
RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN
VÅRA VILDA DJUR RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN Rävens ungar föds på våren. Det blir mellan 3-6 ungar och ibland ända upp till 12 ungar i grytet. Rävar bor i skogen i ett hål i marken som kallas gryt.
Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2001
Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2001 cönex PALMevIST Palmqvist, G.: Intråssanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2001. [Remar' kable records of Macrolepidoptera
BAKGRUND. Sid 04 INVENTERING AV FJÄRILAR I LÖVSKOGAR OCH HAGMARKER I SÖDERMANLANDS LÄN ÅR 2002.
INVENTERING AV FJÄRILAR I LÖVSKOGAR OCH HAGMARKER I SÖDERMANLANDS LÄN ÅR 2002. BAKGRUND Denna inventering av fjärilar har utförts på uppdrag av länsstyrelsen i Södermanlands län och utgör ett led i länsstyrelsens
Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010
Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade
Nattfjärilar (storfjärilar) Västmanlandsdelen av Örebro län 2011
Nattfjärilar (storfjärilar) Västmanlandsdelen av Örebro län 2011 Denna sammanställning omfattar de ovanligare fynden av nattfjärilar, inklusive dagsvärmare i Västmanlandsdelen av Örebro län 2011. En motsvarande
Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov B. Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011
Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Genomförande Tre
Rapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson
Rapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga Christer Nilsson Foto G Berg Rapsjordloppa Stamskada av blåvingad rapsvivel Inventering 2 år i Öster och Västergötland: 45% av fälten med enbart blåvingad,
RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén
RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,
Insekter i höstraps i ÖSF-området
äxtskyddscentralen Linköping Insekter i höstraps i ÖSF-området Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping ÖSF-konferensen 2015 Rapsbagge * Vanligast och mest betydelsefulla insekten * Höstraps :
Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009
Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information
Åtgärder för ÄNGSSKÄREPLATTMAL Gillis Aronsson Jan-Olov Björklund Pär Eriksson
Åtgärder för ÄNGSSKÄREPLATTMAL 2018 Gillis Aronsson Jan-Olov Björklund Pär Eriksson Författare Gillis Aronsson, Jan-Olov Björklund, Pär Eriksson Foto Gillis Aronsson, Pär Eriksson Kartor Alla kartor Lantmäteriet
SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen
1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?
Allt om årstiderna - Hösten
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp
Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp Rapsjordloppa Rapsbagge Fyrtandad rapsvivel Blåvingad rapsvivel Skidgallmygga + blygrå rapsvivel Västerås
Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2014
Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2014 2014-09-04 på uppdrag av Helsingborgs stadsida Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2014 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning: Cecilia
ÖVERSIKTLIG INVENTERING
ÖVERSIKTLIG INVENTERING samt åtgärdsplan för aspskalbaggar i naturreservatet Svanhusskogen 2016 Pär Eriksson Författare Pär Eriksson Foto Samtliga bilder där ej annat är angivet är tagna av författaren.
Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige 2002
Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige 2002 NILS RYRHOLM & ANDERS OHLSSON Ryrholm, N. & Ohlsson, A.: Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige 2002. [Interesting records of Lepidoptera in the taiga
Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten
Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten Uddevallakonferensen 2016 Lars Johansson Jordbruksverkets Växtskyddscentral Skara Innehåll Förväxlingsrisker Skadeinsekter i höstraps under hösten o
Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013
Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Genomförande
Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally
Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler
Majsmottet en ny skadegörare i Sverige
Majsmottet en ny skadegörare i Sverige Nationell Växtskyddskonferens 10 november 2015 Cecilia Söderlind 1, Gunnel Andersson 2 och Louise Aldén 1 Jordbruksverket 1 och Kalmar 2 Majsmottet (Ostrinia nubilalis)
Myggbekämpning Sammanfattning
Biologisk Myggkontroll inom Nedre Dalälvens Utvecklings AB Kölnav.25 810 21 GYSINGE Tel:0291-213 14 Orgnr 55 62 97-9616 www.mygg.se 2014-09-22 Myggbekämpning 2014 Martina Schäfer och Jan O. Lundström Sammanfattning
VÄSBY HAGE - en naturskyddad fårbeteshage.
VÄSBY HAGE - en naturskyddad fårbeteshage. Av Håkan Elmquist Den 15 juli 1994 gjorde ett 30-tal av Sveriges entomologer en exursion till ett av Mellansveriges märkligaste områden - åtminstone ur insektssynpunkt
Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!
Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan
Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp
Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp Rapsjordloppa Rapsbagge Fyrtandad rapsvivel Skidgallmygga + blygrå rapsvivel ÖSF konferens 28 november 2018
SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen
SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS Fakta om solrosen Solrosen är en blomma som tillhör arten korgblommiga växter. Det finns ca 70 olika solrosarter och det går att ha dem både inomhus och utomhus. Den blommar
Beskrivning av uppdrag, inklusive foton
Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Den vegetation som ska avverkas/röjas består av sly, buskar och yngre träd, samt några äldre och grövre träd. Allt ska transporteras bort till angiven upplags plats
Fjärilsrapportering introduktion http://www.artportalen.se/bugs/
Fjärilsrapportering introduktion http://www.artportalen.se/bugs/ Detta är en kort handledning till grunderna och de vanligaste handgreppen för rapportering av fjärilar i Artportalens Småkrypsportal. Via
Fyrtandad rapsvivel, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson
Fyrtandad rapsvivel, blygrå rapsvivel & skidgallmygga Christer Nilsson Foto G Berg Fyrtandad rapsvivel Skidgallmygga & blygrå rapsvivel Biologi, utseende, naturliga fiender Ekonomisk betydelse Prognos
Projektnr VVF Vi började med att prata med barnen om att bin, humlor och fjärilar behöver vår hjälp för att överleva. Därefter frågade vi
Projektnr VVF-2016-3000 Vi började med att prata med barnen om att bin, humlor och fjärilar behöver vår hjälp för att överleva. Därefter frågade vi barnen 9 st 3-4 åringar om de hade några idéer hur och
Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen?
Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen? Skapat av Björn Nordh 1 Sammanfattning I mitt arbete har jag skrivit om några olika djur som vi har eller kan få problem
Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet
1 Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet Sammanställt av Ronny Fors och Beatrice Sundberg, juni 2014 2 Inledning Vi, Ronny Fors och Beatrice Sundberg, har under två år i följd, 2012
Inventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten. Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen
Inventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten år 2013 Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen 2 Bakgrund I Järlåsa-trakten förekommer de två sällsynta fjärilsarterna
På spaning efter trollsländor i Skarpnäs blivande naturreservat.
3.6 2018 På spaning efter trollsländor i Skarpnäs blivande naturreservat. En varm och vindstilla junidag, perfekt för att få se trollsländor i full aktivitet. Vi började vid Svartpotten, där solen gassade
Inventering av mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne) i Norrtälje kommun 2007
Inventering av mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne) i Norrtälje kommun 2007 Norrtälje Naturvårdsfond Faktorigatan 1 761 30 Norrtälje Norrtälje 2007 Stiftelsen Norrtälje Naturvårdsfond 2007 Projektledare
Svenska Entomologmötet ur en fjärilsintresserad Trosabo's perspektiv (13/6-15/6-97).
Svenska Entomologmötet ur en fjärilsintresserad Trosabo's perspektiv (13/6-15/6-97). av Jesper Lind Det är första gången jag deltagit på ett svenskt entomologmöte men troligen inte den sista gången. Det
SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare
Drottningodling för nybörjare Introduktion till drottningodling -kursöversikt Biologin bakom drottningodlingen Förädling och avel Utrustning Metoder till husbehov och yrkesmässigt Parning och drönarsamhällen
Inventering av fladdermusfaunan i Hällevik
Inventering av fladdermusfaunan i Hällevik Text, foto och copyright: Mikael Gustafsson www.skogsfru.se Bakgrund Med anledning av planarbete av ett område SV Hällevik har en inventering av fladdermusfaunan
Fakta om pollinatörer
Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,
Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun
Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Uppdraget På uppdrag av förvaltningschef Birgitta Johansson, miljö- och byggförvaltningen på Gagnefs kommun, utfördes den 7 juli
Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund
Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun Foto: Boris Berglund 1 Bakgrund och beskrivning av lokalen 2007 gjorde Boris Berglund en inventering av hasselmus i Marks kommun på uppdrag av miljökontoret.
Reserapport Alaska 2010 Katmai National Park, Hallo Bay
Reserapport Alaska 2010 Katmai National Park, Hallo Bay Vilket år! Hallo Bay bjöd återigen på fantastiska upplevelser. Vår första tur 2010 gjordes redan under junimånad, det är en spännande period med
Nattfjärilar En studiecirkel i Hallsbergs naturskyddsförening 2011 Text och foto där inget annat anges: Sture Hermansson
Nattfjärilar En studiecirkel i Hallsbergs naturskyddsförening 2011 Text och foto där inget annat anges: Sture Hermansson Vi studerar nattfjärilarna vid 4 tillfällen. En gång vår/försommar och en gång sensommar
En liten krysslista för stora och små
En liten krysslista för stora och små Träd 1. ASP Aspen får sprakande höstfärger. De har en mycket rak stam och det finns aspar som blivit hela 35 meter höga. Det brukar heta att asplöven darrar och det
Artkunskap Träd i närområdet
Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Artkunskap Träd i närområdet åk 1-3 www.malmo.se/pedagogiskakartor Hitta blad Mål: Att börja ställa frågor om naturen. Material: Ett papper med bilder av olika sorters blad
Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010
Göteborgs Naturhistoriska Museum INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 1 Inventering av sandödla (Lacerta agilis) utmed Råövägen (N946) Göteborgs Naturhistoriska
Älskade Pelargoner...
Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter
Kartering av förekomst av läderbagge Stockholms län
Fakta 2016:12 Kartering av förekomst av läderbagge Stockholms län Publiceringsdatum 2016-11-02 Författare: Stanislav Snäll Foton: Stanislav Snäll Kontaktperson Miguel Jaramillo Enheten för naturvård Tfn
- 5 - Johan Nilsson Alf-Rune Sandberg
Estland 2012 Under vintern/våren 2012 hölls en studiecirkel om Estland och i mitten av maj begav sig 18 av föreningens medlemmar dit under en nio dagar lång resa. Redan från bussfönstret på väg mot Stockholm
Intressanta småfjärilsfynd i Hanemåla och Tostetorp, Nybro kommun
Intressanta småfjärilsfynd i Hanemåla och Tostetorp, Nybro kommun PETER KOCH-SCHMIDT S edan 1980 bor jag i Hanemålaområdet i sydöstra Nybro. En sida av vår tomt är än så länge nästan i direkt kontakt med
DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN.
DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN. DET FINNS DE SOM STANNAR, DE SOM FLYTTAR OCH DE SOM SOVER SIG IGENOM VÅR KALLA ÅRSTID.
STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år
Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta
Fridhems årshjul När närmiljö blir lärmiljö. Hållbar utveckling där kretsloppet går som en röd tråd genom uteverksamheten.
Fridhems årshjul När närmiljö blir lärmiljö Hållbar utveckling där kretsloppet går som en röd tråd genom uteverksamheten. Odlingsbäddar Dessa använder vi för att avgränsa och skapa ridåer, men framförallt
Vit fetknopp i kalkstensbrottet i Stora Vika Observationer från fältbesök
Vit fetknopp i kalkstensbrottet i Stora Vika Observationer från fältbesök 2014-04-06 Göran Palmqvist och Tore Söderqvist 2014-04-18 I Stora Vika (Sorunda församling, Nynäshamns kommun) finns en av apollofjärilens
Bzzzz hur konstigt det än kan låta
Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit
Varför har månen faser? Lärarledd demonstration; lämplig för åk 4-5
Varför har månen faser? Lärarledd demonstration; lämplig för åk 4-5 Syftet med övningen är att eleverna ska förstå vad som orsakar månens faser. Förslag på tillvägagångssätt och material: -- en jordglob
Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma
Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Martina Kiibus, 2012-08-16 Sammanfattning Olovslundsdammen är en av Stockholms stads individtätaste vattensalamanderlokaler.
Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg
Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg Herrljunga kommun, Västra Götalands län Järnvägsplan 2017-05-30 Projektnummer: 146181 I denna bilaga beskrivs ingående de naturvärdesobjekt
Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.
Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen
21 Hägg - Prunus padus
21 Hägg - Prunus padus Hägg är ett litet träd eller stor buske. som skjuter rikligt med rotskott och därför kan bilda små bestånd. Den trivs bäst på mulljord och växer i lundar och fuktiga till friska,
Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra
Granbarkborre Biologi och bekämpning
Granbarkborre 2019 Biologi och bekämpning Biologi Effekter i landskapet, Kråketorp Kråketorps naturreservat Stormskador efter Gudrun och Per, vindfällen upparbetades inte Drygt 200 ha, i stort sett all
Förvintern 1986 var ånyo mycket lång och kall fast värmeböljan i maj kom c:a 10 dagar tidigare än 1985. Så flög t. ex. Frejas pärlemorfjäril
Förvintern 1986 var ånyo mycket lång och kall fast värmeböljan i maj kom c:a 10 dagar tidigare än 1985. Så flög t. ex. Frejas pärlemorfjäril -Clossiana freija- inte den 17.5.1986 men däremot nästa dag,
Fakta om Polartrakterna
Pressinformation Stockholm, 2010-12-06 Fakta om Polartrakterna Polartrakterna är en av världens största utställningar om livet i Arktis och Antarktis. I utställningen får besökarna se några av världens
Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2000
Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2000 cönen PALMevrsr Palmqvist, G.: Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2000. [Remarkable records of Macrolepidoptera
Norra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund
Norra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund Efter de stora stormarna Gudrun och Per har det skapats förutsättningar för att få stora angrepp av granbarkborre. Vi har de senaste åren känt
Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01
Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01 Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund Området är höglänt beläget på Hökeberget i Hamburgsund och exponeras
Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2004
Ent. Tidskr. 126 (2005) Storfjärilar i Sverige 2004 Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2004 MARKUS FRANZÉN & MIKAEL JOHANNESSON Franzén, M. & Johannesson, M.: Intressanta fynd
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se
Svenska träslag Ask Avenbok
Al Växer: Sverige, Europa och Mindre Asien. I Sverige finns två arter, Klibbal och Gråal. Alen är snabbväxande och blir 20-25 m, med en omkrets på 0,3-0,4 m. Användningsområde: möbler, modellbygge, trätofflor,
Naturvärdesinventering av våtmark i Älta, WRS
Naturvärdesinventering av våtmark i Älta, WRS Naturföretaget 2017 Inventering: Arvid Löf och Beatrice Lindgren Rapport: Arvid Löf Foto: Arvid Löf Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum rapport: 2017-06-22
Naturvärdesbedömning av Bjärnöhalvön
RAPPORT 1(7) Ärende 2012-2979 Fastighet Bjärnö 1:2 m fl Handläggare Biologpraktikant Felicia Alriksson felicia.alriksson@miljovast.se Karlshamns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Att: Sofi Petersson
Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter
Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Den extremt hotade strandärtmotten på ett Strandvialblad i Sandö. Sandstränderna i området är insekternas habitat I Skärgårdshavet bl.a. på Sandö
Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling
Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling Föredrag vid ÖSF-konferensen den 27 november 2014 på Vreta Kluster Gunnel Andersson Jordbruksverket, Rådgivningsenhet syd Växtskyddscentralen
Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson
Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson Sandnejlika är en hotad växt som i Norden endast finns i Skåne och där de flesta lokalerna finns i östra Skåne. Genom att
GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem
GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem Inom Nolhagaområdet finns en hel del gamla och mycket stora träd. De flesta är ekar, men även av bok, lind, ask, björk, lärk samt tall och gran finns det enstaka
Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun
Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för
Kommittén utgörs av följande personer:
1 Sven Svensson Kometvägen 17, 10 tr 183 48 Täby Tel. 08-755 74 19 DANDERYDS VILTVÅRDSKOMMITTÉ VERKSAMHETSRAPPORT 2015 01 01-2015 12 31 Telefonnumret (journumret) till kommittén är: 0760644593 Kommittén
Välkommen till Naturstig Miskarp
Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en
Där ingen kunde tro att någon kunde bo
Där ingen kunde tro att någon kunde bo Rubriken på det norska TV-programmet om personer som bor på mer eller mindre omöjliga platser speglar väl känslan inför de inventeringar av dagfjärilar som startades
Vedlevande skalbaggar i Risens naturreservat
Vedlevande skalbaggar i Risens naturreservat En sammanställning av intressanta observationer 2001 2002 samt resultat från en översiktlig inventering av sällsynta arter 2002 Björkkärr i Risens naturreservat
Örnar i Falun. En sammanfattning av örnutfodringen 2005-2006. Falu Fågelklubb
Örnar i Falun En sammanfattning av örnutfodringen 2005-2006 Falu Fågelklubb Sammanfattning Vi som under denna vinter jobbat med utfodringen och bevakningen är: Lars Lagerqvist (åtelansvarig och eldsjäl),
Gynna dagfjärilarna! Naturinformation. Rapport 2014:3
Naturinformation Rapport 2014:3 Gynna dagfjärilarna! Park och naturförvaltningen, juni 2014. Rapport: Emil Nilsson Foton: Anette Wigeborn-Bergström (röd solhatt och fjärilsbuske) och Anette Lindgren (första
Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.
Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir
Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir rödaktig. Nyttodjur Phytoseiulus persimilis Lever endast av
Aktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen
ä ö Växtskyddscentralen Tillgängliga preparat mot rapsbagge 2010 Pyretroider Beta-Baythroid Resistens lokalt! IRAC 3 Decis Resistens lokalt! Fastac Resistens lokalt! Karate Resistens lokalt! Sumi-alpha
Övervakning av Öländsk tegellav
Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Meddelandeserien nr 2012:12 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Ulf Arup, AREK Biokonsult HB Omslagsbild
KARTLÄGGNING AV FÖREKOMSTEN AV GRODDJUR PÅ UPSALA GOLFKLUBB 2013
KARTLÄGGNING AV FÖREKOMSTEN AV GRODDJUR PÅ UPSALA GOLFKLUBB 2013 Utförd av: Germán Orizaola, Filosofie Doctor vid Department of Ecology and Genetics. Evolutionary Biology Centre. Uppsala University. Norbyvägen
Frågor om nyckelpigor
Frågorna är inskickade av deltagande klasser i Nyckelpigeförsöket och besvarade av Miroslav Valan, forskare på Naturhistoriska riksmuseet och Savantic AB. Frågor om nyckelpigor Hur andas nyckelpigor? Fullvuxna