VÄSTRA NYLANDS RÄDDNINGSVERK - AFFÄRSVERK SAMARBETSPROMEMORIA EN BESKRIVNING AV SAMARBETET MELLAN VÄSTRA NYLANDS RÄDDNINGSVERK OCH AVTALSBRANDKÅRERNA
|
|
- Erik Johansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VÄSTRA NYLANDS RÄDDNINGSVERK - AFFÄRSVERK SAMARBETSPROMEMORIA EN BESKRIVNING AV SAMARBETET MELLAN VÄSTRA NYLANDS RÄDDNINGSVERK OCH AVTALSBRANDKÅRERNA VNR 2012 Godkänd Författare Datum Version FBK delegationen PH, AE, SM, TW FBK delegationen PH FBK delegationen
2 INNEHÅLL 1. BAKGRUNDEN TILL SAMARBETSPLANEN PROJEKT FÖR SAMARBETSSTRATEGI GRUNDERNA FÖR ETT FUNGERANDE SAMARBETE EN ORGANISATIONSMODELL SOM STÖDER SAMARBETE Delegationen Kårchefsmötet EN LEDNING SOM BETJÄNAR SAMARBETE Normativ och strategisk ledning ur samarbetssynpunkt Ledning av brandkåren Operativ ledning ur samarbetssynpunkt Ledning av räddningsverksamhet SÅ KLARA SAMARBETSARRANGEMANG SOM MÖJLIGT Hur läser man ett processdiagram Processdiagrammen GEMENSAMMA SPELREGLER EN ÖPPEN OCH PROFESSIONELL VÄXELVERKAN KONTINUERLIG UTVÄRDERING AV FUNKTIONER OCH RESULTAT GRUNDERNA FÖR INFORMATIONEN UPPFÖLJNING OCH UPPDATERING AV SAMARBETSPROMEMORIA FADDERVERKSAMHET FÖRKLARINGAR
3 1. BAKGRUNDEN TILL SAMARBETSPLANEN Räddningsväsendet har under de senaste åren genomgått många förändringar som i allt större grad även har inverkat på samarbetet mellan räddningsverken och brandkårerna. Tidigare var räddningsverket en kommunal enhet och samarbetet mellan kommunen och brandkårerna var nära. Brandkårsavtalen var skräddarsydda ur kommunens perspektiv och innehållet i avtalen brokigt. I Västra Nyland bildades Esbo räddningsverk till vilket anslöt sig Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis. I detta skede sammanjämkades inte avtalen utan man fortsatte enligt de tidigare gjorda avtalen. Under denna tid strävade man till att förenhetliga funktionerna. I och med en lagändring grundades Västra Nylands Räddningsverk som omfattade 15 kommuner och 42 olika brandkårer. Samgången sköttes via avtal på så sätt, att de gamla avtalen överfördes som sådana med ett förflyttningsavtal. Detta system som baserade sig på olika brandkårsavtal var inte helt rättvist enligt räddningsverket. Med anledning av detta inleddes avtalsförhandlingar och 2008 slöts sedan harmoniserade brandkårsavtal. Uppföljningen av avtalen inom räddningsverket ledde till, att man var tvungen att säga upp brandkårsavtalen i och med utgången av Uppföljningen visade, att man borde se över brandkårernas starttider. I samband med detta ville man också ha förändringar i ersättningarna som utbetalades. Det nya brandkårsavtalet trädde i kraft fr.o.m. början av Samarbetet mellan räddningsverket och brandkårerna har känts och har varit olika och på olika nivåer på de olika områdena. I samband med att räddningsverkets organisation har förändrats har de olika serviceområdena slopats och det är dags att förändra samarbetet och samarbetskulturen så, att den motsvarar dagens utmaningar med målsättningen att nå ett jämlikt partnerskap där alla avtalsparter förstår varandras behov. I och med detta föddes tanken om en samarbetsplan vars målsättning skall vara en gemensam insikt i ett hurudant partnerskap vi eftersträvar och hur vi på bästa sätt kan stöda samarbetspartnernas förmåga att skapa tjänster för räddningsväsendet i framtiden. FBK delegationen beslöt den att hålla strategidagar där man behandlade ärenden som inverkar på samarbetet som förändringarna i räddningsverkets funktionskultur, värderingar, verksamhetside samt för strategidagarna förberedda presentationer om grunderna för samarbetet. Man beslöt att för delegationen föreslå, att man skulle påbörja ett samarbetsprojekt och utkastet till projektplan godkändes av delegationen den Målsättningen var att skapa en skriftlig beskrivning på samarbetet mellan räddningsverket och avtalsbrandkårerna. Denna beskrivning skulle kallas samarbetsplan. Planen har fungerat bra och verksamheten har utvecklats enligt samarbetsplanen. Nu har verksamheten stabiliserat sig på en sådan nivå, att vi kan prata om att beskriva samarbetet i stället för en samarbetsplan. Denna promemoria beskriver samarbetet mellan avtalsbrandkårerna och räddningsverket. 2. PROJEKT FÖR SAMARBETSSTRATEGI Beskrivandet av samarbetet skapar förutsättningar för att organisera och leda samarbetsverksamheten mellan räddningsverket och avtalsbrandkårerna. Med samarbetsarrangemangen skapar man en grund för en professionell växelverkan och ett ömsesidigt förtroende. I samarbetspromemorian beskriver man också klara anvisningar för att räddningsverket och avtalsbrandkårerna skall kunna säkerställa samarbetet i enlighet med brandkårsavtalet nu och 3
4 i framtiden. Samarbetet skall utvärderas årligen och i det skedet görs nödvändiga ändringar som utvecklar samarbetet. 3. GRUNDERNA FÖR ETT FUNGERANDE SAMARBETE Samarbete är när flera personer, grupper eller organisationer genomför arbetsuppgifter tillsammans. Ett fungerande samarbete fordrar, att samarbetsparterna känner varandra. Att lära känna varandra är viktigt; om samarbetspartnerna lär känna varandra och vars och ens funktioner kommer samarbetet att löpa lättare. Ju bättre parterna känner varandra desto lättare är det att förstå vilka frågor som styr motpartens funktioner och vilka saker som inverkar på samarbetet. Ett fungerande samarbete baserar sig på sex pelare som står på en stadig grund. Bild 1. Grundpelarna för ett fungerande samarbete. De i frågavarande grundpelarna är: 1. En organisationsmodell som stöder samarbete 2. En ledning som stöder samarbete 3. Så klara samarbetsarrangemang som möjligt 4. Gemensamma spelregler 5. En öppen och professionell växelverkan 6. Kontinuerlig utvärdering av funktioner och resultat Dessa grundpelare behandlas alla noggrannare i detta dokument. 4
5 4. EN ORGANISATIONSMODELL SOM STÖDER SAMARBETE Räddningsverkets och avtalsbrandkårernas organisationsstrukturer är olika. Räddningsverket är nuförtiden ett affärsverk och dess organisation ändras vid behov medan avtalsbrandkårerna är traditionella föreningar som styrs av föreningslagen och föreningens stadgar. Genom att man förstår dessa samarbetspartners olika organisationsstrukturer kan man lättare förstå hur samarbetet kan fungera på bästa möjliga sätt. Samarbetet mellan dessa två ur organisationernas synvinkel kan beskrivas som i bild 2. I bilden finns beskrivna några funktioner och hur de kopplas ihop mellan de två organisationerna. Räddningsverket Funktion Brandkårerna Räddningsdirektören, -chefen, kontaktpersonerna Brandchefen, kontaktpersonerna FBK delegationen Kårchefmötet Delegationens medlemmar Kårchefen, vicekårchefen Redskapsansvarig Ansvarsperson för skyddsutrustning Kontaktpersonerna Redskap Skyddsutrustning Utbildning Redskapsansvarig Ansvarsperson för skyddsutrustning Utbildningschef Brandchefen Räddningsverksamhet Kårchefen Räddningsdirektören Avtal Styrelsen Fastighetschefen Fastighet Fastighetsansvarig Tekniska chefen Serviceverksamhet Redskapsansvarig Brandchefen, kontaktpersonerna Ansvarsperson för arbetssäkerhet Kontaktpersonerna, ledaren för räddningsverksamheten Utvärdering Arbetarsäkerhet Alarmförplägnad Ordförande, Kårchefen Kårchefen, Ansvarsperson för arbetssäkerhet Förplägningschefen Kontaktperson Räddningsdirektören, brandchefen, kontaktpersoner Säkerhetsinformation FBK seminariet Kårchefen Ordförande, befälet Bild 2. En organisationsmodell som stöder samarbetet 5
6 DELEGATIONEN Listan på kontaktpersoner finns sparad på räddningsverkets FBK-kompanjonskapssidor. Ur organisationssynpunkt kan vi plocka ut två funktioner som inverkar på samarbetet; Delegationen och Kårchefsmötet. 4.1 Delegationen Delegationen är ett gemensamt organ för räddningsverket och avtalsbrandkårerna. Delegationens huvudmålsättning är att fungera som befrämjare av samarbetet. Delegationen fungerar dock inte som ett beslutsfattande organ. Delegationen behandlar bl.al ärenden som hänför sig till avtalet och annat som gäller samarbetet på normativ och strategisk nivå. Brandkårerna kan via de lokala föreningarna ta fram saker för behandling (utvecklingsförslag, missförhållanden etc.) och målsättningen är att funktionen skall vara så transparent som möjligt och att man regelbundet informerar om detta. Delegationen sammankommer fyra gånger per år i februari, maj, september och december. Vid behov kan delegationen sammankomma oftare. Delegationen gör årligen i september ett förslag till medlem till UPL:s utbildningsutskott. Delegationens sammansättning: Västra Nylands Räddningsverks representanter Espoon Palokunnat ry (1 + vice) Kyrkslätt Brandkårer rf (1 + vice) Lohjan Seudun Palokuntaliitto ry (2 + vice) Västra Nylands Brandkårsförbund rf (2 + vice) Bild 3. Delegationens sammansättning Räddningsverket medlemmar i delegationen består av räddningsdirektör, brandchefen med ansvar för räddningsverksamheten samt av avtalsbrandkårernas 6
7 kontaktpersoner. De lokala föreningarna utser sina medlemmar med suppleanter enligt bild 3. Förutom dessa personer kan man vid behov kalla in andra sakkunniga till mötena. Delegationen fungerar som: Befrämjare; befrämjar samarbetet mellan VNRV och FBK Förslagsställare; gör förslag till ändringar angående missförhållanden, problem, utvecklingsprojekt, etc. Stöd; stöder genomförandet av förändringar och personalens välmående Övervakare; övervakar att sakerna görs som överenskommits och att processerna följs Rådgivare; ger råd vid problemsituationer Informatör; informerar räddningsverket och brandkårerna om saker som angår samarbetet och strävar till ömsesidig interaktivitet Identifierare; identifierar missförhållanden och saker som bör utvecklas Värdeutvecklare; fungerar enligt de uppställda värdena 4.2 Kårchefsmötet Kårchefsmötet är det andra gemensamma organet för räddningsverket och avtalsbrandkårerna. Kårchefsmötet befrämjar det operativa samarbetet inom räddningsväsendet. Kårchefsmötet fungerar inte som ett beslutande organ. Kårchefsmötet förmedlar information i båda riktningarna och strävar till en genomskinlig verksamhet om vilken man informerar regelbundet. Kårchefsmöten hålls tre gånger per år: i februari, maj och oktober. Tidpunkt och plats besluter man om på föregående möte. Avtalsbrandkårernas chefer och kontaktpersonerna som är ansvariga för avtalsbrandkårerna inom räddningsverket, områdets representant i delegationen samt andra ansvarspersoner som särskilt kallats in deltar i dessa möten. Om kårchefen inte kan delta, bör en suppleant för honom delta i mötet. Räddningsverket fungerar som sammankallare till mötet. Kallelsen skall skickas senast två veckor före mötet. På mötet behandlas åtminstone följande ärenden: PM från föregående möte Öppna ärenden Aktuella ärenden inom räddningsverket Ärenden som brandkårerna vill behandla och som har sänts till sammankallaren minst en vecka innan mötet (sammankallaren utreder ärendena på förhand och strävar till att få svar på frågorna tills mötet) Räddningsverkets representant fungerar som ordförande för mötet. Sekreteraruppdraget cirkulerar mellan avtalsbrandkårerna i bokstavsordning. Sekreteraren skriver ett PM som på räddningsverkets försorg sparas i FBK-kompanjonskapssidorna samt skickas ut åt brandkårerna. Kårchefsmötet fungerar som: Befrämjare; befrämjar samarbetet mellan VNRV och FBK Förslagsställare; gör förslag till ändringar angående missförhållanden, problem, utvecklingsprojekt, etc. Stöd; stöder genomförandet av förändringar och personalens välmående Övervakare; övervakar att sakerna görs som överenskommits och att processerna följs Rådgivare; ger råd vid problemsituationer Informatör; informerar räddningsverket och brandkårerna om saker som angår samarbetet och strävar till ömsesidig interaktivitet 7
8 Identifierare; identifierar missförhållanden och saker som bör utvecklas Värdeutvecklare; fungerar enligt de uppställda värdena 5. EN LEDNING SOM BETJÄNAR SAMARBETE Ledningen inom samarbetsorganisationerna är olika men ledningssystemen inom de båda organisationerna behandlar ofta samma ärenden. En ledning som betjänar samarbetet är också en av grundpelarna för ett fungerande samarbete. Ledningen inom räddningsorganisationerna kan beskrivas som i bild 4. NORMATIV LEDNING STRATEGISK LEDNING OPERATIV LEDNING LEDNING AV ENHET Bild 4. Ledning Dessa funktioner återfinns i all ledning inom räddningsverket, både inom situationsledning och inom ledning av organisationen. Bilden visar också nivåerna för ledning inom en FBK förening. Gällande samarbetet behandlas de två översta funktionerna av Delegationen, den operativa ledningen behandlas av Kårchefsmötet och ledningen av enhet sker av förmän eller genom personligt umgänge. Anvisningen VNR om verksamhetssätt, ledning och förmanskap definierar ledningsnivåerna på följande sätt: Normativ och strategisk ledningsnivå: det är fråga om tolkning av räddningsverkets roll och beslut i anslutning till detta, fördelning av resurser, prioritering av verksamhet och analys av verksamhetsmiljö. Grunden till tolkning av den normativa ledningen finns i vederbörande lagar och förordningar, samhällets och yrkets interna värderingar, samt räddningsverkets vision, grunduppgift och värden. Strategisk ledning är räddningsverkets mål på lång sikt och definition av målsättningar, val av verksamhetssätt och fördelning av resurser för att uppnå målen. 8
9 Organisatorisk ledningsnivå är ledning av ett specifikt område, till exempel serviceområdet, eller uppgift, till exemplet en process eller ett projekt, inom det tilldelade ramarna. Individ eller enhets ledningsnivå är ledning av en enskild individ eller enskild enhet, till exempel en arbetstur i utförandet av räddningsverkets grunduppgifter. 5.1 Normativ och strategisk ledning ur samarbetssynpunkt Delegationen behandlar samarbetsledningen på den normativa och strategiska nivån. Delegationen består av delegater från både räddningsverket och avtalsbrandkårerna. Avtalsbrandkårerna är organiserade i lokala föreningar och varje område väljer sina egna delegater till delegationen. De lokala föreningarna för områdets avtalsbrandkårer beskrivs i bild 5. Delegationen Espoon Palokunnat ry - Esbo Brandkårer rf Kyrkslätt Brandkårer - Kirkkonummen Palokunnat rf Lohjan Seudun Palokuntaliitto ry Västra Nylands Brandkårsförbund rf Grankulla FBK Bobäck FBK Nummelan VPK Backgränd FBK Espoon VPK Esbo FBK Evitskog FBK Nummen VPK Billnäs FBK Kauklahden VPK Köklax FBK Kylmälä FBK Karjalohjan VPK Bromarv FBK Leppävaaran VPK Kyrkslätt FBK Paloniemen VPK Ekenäs FBK Pitkäjärven VPK Långvik FBK Pusulan VPK Ekenäs Skärgårds FBK Sökö-Sommarö FBK-VPK Navala FBK Sammatin VPK Ingå FBK Vanhakylän Seudun VPK Oitbacka FBK-VPK Sjundeå FBK Karis FBK Veikkolan VPK-FBK Tuorilan VPK Lappvik FBK Ventelän VPK Pojo FBK Vihdin VPK Skogby FBK Vihtijärven VPK Snappertuna FBK Virkkalan VPK Svartå FBK Österby FBK Bild 5. Avtalsbrandkårerna, de lokala organisationerna och delegationen 9
10 5.2 Ledning av brandkåren Brandkåren är en registrerad förening (r.f.) och det är därmed föreningslagen som styr hur besluten fattas inom brandkåren. Varje brandkår har dessutom sina egna stadgar som också styr föreningens verksamhet. Patent- och registerstyrelsen godkänner föreningens stadgar Stadgarna bestämmer vem som har rätt att teckna föreningens namn; i allmänhet är det ordförande som tillsammans med sekreteraren undertecknar föreningens officiella dokument. De övriga ansvarspersonerna inom föreningen kan inte teckna under brandkårens officiella dokument. Det högsta beslutande organet inom en brandkårsförening är årsmötet. Årsmöten är oftast vår- och höstmötet (kan också vara enbart ett möte per år). Årsmötet väljer föreningens funktionärer, godkänner verksamhetsplanen och budgeten samt godkänner föregående års bokslut. Årsmötet tar beslut om brandkårens verksamhet, avtal, större anskaffningar och försäljningar, etc. FBK årsmötet Styrelsen Alarmavdelningen Veteranavdelningen Damavdelningen Ungdomsavdelningen Övriga medlemmar Bild 6. Organisationsschema för en brandkårsförening Brandkårens styrelse utarbetar brandkårens verksamhetsplan och budget. Styrelsen är ansvarig för föreningens ekonomi och den behandlar alla ärenden som gäller brandkårens normala verksamhet. Styrelsen sammankommer ca en gång per månad (eller vid behov). Kårchefen ansvarar för den operativa verksamheten och han leder alarmavdelningen. Han har inget ekonomiskt ansvar eller underteckningsrätt. Kårchefen kan vara styrelsemedlem och i vissa föreningar kan han också ha underteckningsrätt. De övriga avdelningarna leds av avdelningsledare som också normalt väljs av årsmötet. Beslutsprocessen inom brandkåren - tidsschema Brandkårens stadgar bestämmer hur många dagar före årsmötet en kallelse till mötet skall göras, vanligtvis är det 14 dagar som gäller. Brandkåren kan vid behov hålla ett 10
11 extraordinärt årsmöte. Stadgarna bestämmer hur ett extraordinärt möte skall sammankallas, kallelsen görs oftast 14 dagar före mötet. Brandkårens styrelse sammanträder oftast en gång i månaden eller vid behov. Styrelsen kan också kallas samman omedelbart. Styrelsen är beslutsförd i enlighet med föreningens stadgar. Brandkårens avdelningar Brandkåren indelas i avdelningar i enlighet med brandkårens stadgar. Avdelningarna kan variera från brandkår till brandkår men en avtalsbrandkår har alltid en alarmavdelning. Alarmavdelningen utgör avtalsbrandkårens ryggrad och är en förutsättning för att uppfylla avtalet. Brandkårsavtalet stadgar bl.a. om alarmavdelningens minimistyrka, starttid, utbildningsnivån samt rökdykarnas antal. Ungdomsavdelningen är brandkårens viktigaste rekryteringskanal. Inom ungdomsavdelningen gör man brandkårsarbete på lång sikt men också upplysningsarbete bland de blivande medborgarna. Brandkårsungdomarna är 7-17 år gamla och de har ett alldeles eget utbildningssystem med olika kurser. Ungdomar som fyllt 17 kan också delta i de fullvuxnas kurser t.ex. i släckningsarbetskursen om det finns lediga platser på kursen i fråga. Damavdelningen består av brandkårens kvinnliga medlemmar som inte är medlemmar i alarmavdelningen. Damavdelningen stöder på sitt eget sätt brandkårens verksamhet t.ex. med medelanskaffning, bespisning, säkerhetsinformation samt andra stödfunktioner. Veteran- eller stödavdelningen samlar brandkårsveteranerna, men avdelningen kan också bestå av andra medlemmar som av en eller annan orsak inte kan delta i alarmavdelningens verksamhet. Denna avdelnings viktigaste uppgift är värnandet av brandkårsandan och brandkårsarvet. Veteranerna deltar dessutom i brandkårens övriga verksamhet samt stödverksamheten. Alarmavdelningen Damavdelningen Ungdomsavdelningen Veteranavdelningen Leds av kårchefen Manskapet som deltar i alarmverksamheten Medlemmarna 18 år Brandkårister som gått genom grundkurserna Rökdykningskompetens i enlighet med avtal och anvisningar 15 övningar per år/medlem Leds av avdelningsledare eller ordförande Består av brandkårens kvinnliga medlemmar Kan ha ett avtal om besprisning Stöder brandkårens verksamhet Leds av ungdomsledaren Brandkårsungdoma rna är 7 17 år Eget utbildningssystem En viktig del i brandkårens rekrytering Brandkårsveteraner Kan också bestå av andra medlemmar som inte är med i alarmavdelningen Upprätthåller brandkårens traditioner och anda Bild 7. Brandkårens olika avdelningar 11
12 5.3 Operativ ledning ur samarbetssynpunkt De viktigaste ärendena ur räddningsverksamhetens synpunkt behandlas tre gånger per år på kårchefmötet. Kårchefsmötet är organiserat enligt bild 8. Räddningsverkets lokala kontaktpersoner Kårchefsmöte i Esbo Kårchefsmöte i Kyrkslätt Kårchefsmöte i Lojo Kårchefsmöte i Raseborg Grankulla FBK Bobäck FBK Nummelan VPK Backgränd FBK Espoon VPK Esbo FBK Evitskog FBK Nummen VPK Billnäs FBK Kauklahden VPK Köklax FBK Kylmälä FBK Karjalohjan VPK Bromarv FBK Leppävaaran VPK Kyrkslätt FBK Paloniemen VPK Ekenäs FBK Pitkäjärven VPK Långvik FBK Pusulan VPK Ekenäs Skärgårds FBK Sökö-Sommarö FBK-VPK Navala FBK Sammatin VPK Ingå FBK Vanhakylän Seudun VPK Oitbacka FBK-VPK Sjundeå FBK Karis FBK Veikkolan VPK-FBK Tuorilan VPK Lappvik FBK Ventelän VPK Pojo FBK Vihdin VPK Skogby FBK Vihtijärven VPK Snappertuna FBK Virkkalan VPK Svartå FBK Österby FBK Bild 8. Operativ ledning 5.4 Ledning av räddningsverksamhet Situationsledningen på en olycksplats kan handhas av endera räddningsledaren (P3) eller av en ordinarie enhet. Anvisningen för räddningsverksamhet VNR definierar ledningen närmare. Några utdrag ur anvisningen: Som räddningsledare fungerar alltid den högsta till uppdraget larmade räddningsmyndigheten; enhetschefen på enhet bemannad med heltidsanställda, jourhavande brandmästare eller jourhavande chef. Den enhetschef som först anländer till olycksplatsen, fungerar som skadeplatschef och leder räddningsverksamheten på olycksplatsen. Han kan vid 12
13 behov använda de befogenheter som en räddningsledare har. Räddningsledaren fattar vid behov beslut om skadeplatschef. Då en högre räddningsmyndighet anländer till olycksplatsen, ger skadeplatschefen en lägesrapport åt denne. Bild 9 visar ledningssystemet vid två olika situationer: det dejourerande befälet (P3) leder räddningsverksamheten på plats eller så leder den ordinarie enhetens enhetschef (P11) arbetet. LUP 32 leder arbetet LUP 32 LUP 601 LUP 641 K 1 2 K 1 2 LUP 601 leder verksamheten LUP 641 leder den egna enheten LUP 601 LUP 641 K 1 2 K 1 2 Bild 9. Ledning av räddningsverksamheten på skadeplatsen. Ur bild 9 framgår, att enhetens manskap alltid är i kontakt med sin egen enhets förman och han i sin tur håller kontakt vidare uppåt. Alla order till manskapet kommer alltid via den egna enhetens förman, om inte personen har blivit underställd en annan enhet. 13
14 6. SÅ KLARA SAMARBETSARRANGEMANG SOM MÖJLIGT Klara och rediga samarbetsarrangemang underlättar skapandet av ett fungerande samarbete. Räddningsverket har klarlagt sina egna arrangemang med hjälp av olika processer som fungerar som kartor för verksamheten. Processerna beskriver hur ärenden och problem kan hanteras. Genom att följa kartan kan man få klarhet i hur ärendet skall behandlas och får samtidigt en bild av hur ärendet framskrider inom organisationen. Processer som stöder samarbetet är bl.a: Delegationen Redskap Skyddsutrustning Utbildning Räddningsverksamhet Avtal Fastigheter Serviceverksamhet Utvärdering Alarmbespisning Säkerhetsinformation Arbetarsäkerhet 6.1 Hur läser man ett processdiagram 14
15 Diagrammet beskriver verksamheten på tre nivåer; i detta fall Räddningsverket, kontaktpersonerna och brandkåren. Nivån beskriver de åtgärder som skall utföras på denna nivå. Den vänstra kolumnen beskriver vem som är ansvarig för åtgärderna. Pilarna beskriver tidsschemat och i vilken ordning åtgärderna skall göras från vänster till häger. I lådorna finns beskrivning på vilka beslut/åtgärder som skall göras vid denna tidpunkt. 6.2 Processdiagrammen Processdiagrammen finns på Västra-Nylands Räddningsverks FBK-kompanjonskapssidor. När en ny process föds sparas den på sidorna och den gamla processen tas bort. 7. GEMENSAMMA SPELREGLER Avtal och anvisningar som berör samarbetet finns sparade på FBK-kompanjonskapssidorna och de hålls uppdaterade på räddningsverkets försorg. En ny eller uppdaterad anvisning förs in på sidorna och den gamla tas samtidigt bort från sidorna. 8. EN ÖPPEN OCH PROFESSIONELL VÄXELVERKAN En professionell dialog är en sak om vars betydelse var och en lätt är av samma åsikt. Överlag önskar människorna att man på arbetsplatsen och i den egna gruppen skulle fungera mycket öppet. Tyvärr uteblir ofta diskussionen om vad som specifikt avses med öppenhet på arbetsplatsen. Då begreppet är så generellt, finns det en risk att medlemmarna i gruppen har en mycket avvikande åsikt om detta. (citat: Anvisning VNR om verksamhetssätt, ledning och förmanskap) Enligt denna avisning kan man anse att följande principer innefattas i en god professionell dialog: God vilja - att bry sig Respekt för människan Ansvar för de egna tankarna, känslorna och gärningarna Att höra rätt - förstå Att säga viktiga saker - ärlighet Dialogansvar Inte en- utan tvåvägstrafik Fungerande omständigheter Att prata om arbetet och de saker som hör till det Att prata med dem saken berör Prata konstruktivt Att försäkra sig om att signalen är korrekt uppfattad 15
16 Praktiska exempel på en professionell växelverkan vid samarbete: Man erkänner öppet problemen från båda sidor och samtalar om dem Förtroende, man definierar tillräckliga nivåer på informationen Växelverkan enligt en professionell inställning En självständig utredning av sakerna En operativ växelverkan Man ger inte negativa utlåtanden om den andra avtalspartnern Man förorsakar inte olägenheter för den avtalspartnern Man delar med sig av kunskapen 9. KONTINUERLIG UTVÄRDERING AV FUNKTIONER OCH RESULTAT Samarbetet mellan räddningsverket och avtalsbrandkårerna samt verksamheten bör utvärderas kontinuerligt. Verksamheten kan utvärderas bl.a. på följande sätt: Utbildningsgranskningar Utvärdering av räddningsverksamheten Utvärddering av kvaliteten på samarbetet o årlig enkät angående samarbetet (P3, kontaktpersonerna, kårcheferna, styrelsernas ordförande) o den första enkäten görs i september och resultaten presenteras vid julkaffet Förutom detta skall delegationen och kårchefsmötena för egen del kontinuerligt utvärdera både samarbetet och verksamheten vilket betyder, att även den enskilda brandkåren har en viktig roll vid bedömningen av resultaten. 10. GRUNDERNA FÖR INFORMATIONEN Informationen mellan räddningsverket och samarbetspartnerna skall vara öppen mellan båda parter och informationen skall dessutom vara tillräckligt omfattande och aktuell. Som informationskanal används i första hand räddningsverkets FBK-kompanjonskapssidor samt e-post. Räddningsverket ser till, att FBK-kompanjonskapssidor är uppdaterade. Andra principer för informationen: Avtalsbrandkårerna meddelar om adressförändringar till situationscentralen (lup.tilannekeskus@espoo.fi) genast då adressförändringen blir aktuell Avtalsbrandkårerna bör se till, att rätta personer har inloggningsuppgifter till FBKkompanjonskapssidorna. Räddningsverkets kontaktpersoner har som uppgift att upprätthålla inloggningsuppgifterna. Linkki: Varje avtalsbrandkår har en egen e-postadress (inte personadress) och all information till brandkårer sker via denna adress 16
17 o målsättningen är, att de brandkårsvisa e-post adresserna är t.ex. av formatet o avtalsbrandkåren skall själv se till, att rätt personer har tillgång att läsa den e- post som kommer till denna adress Ärenden som informeras om via FBK-kompanjonskapssidorna: PM från kårchefsmöten PM från delegationen Nya och förändrade anvisningar Organisationsförändringar (VNRV) Andra aktuella ärenden 11. UPPFÖLJNING OCH UPPDATERING AV SAMARBETSPROMEMORIA Samarbetet som beskrivs i promemorian är inte ett statiskt dokument, utan det skall utvecklas och uppdateras kontinuerligt. Delegationen reviderar samarbetet årligen och tillsätter vid behov en arbetsgrupp för att bearbeta förändringar. Arbetsgruppen består av representanter för VNRV och avtalsbrandkårerna. Arbetsgruppen gör ändringsförslag till delegationen och godkända ändringar skrivs in i delegationens protokoll. Därefter uppdateras samarbetsstrategin med en ny versionsnummer och godkännande datum och den nya versionen publiceras på FBK-kompanjonskapssidorna och man informerar om detta enligt den uppgjorda planen. 12. FADDERVERKSAMHET Fadderverksamheten är en ny verksamhetsform ämnad att förbättra samarbetet som grundar sig på frivillighet såväl från brandkårens som från de ordinarie arbetsskiftens del. Fadderverksamheten fungerar som ett samarbete mellan arbetsskiftet och avtalsbrandkåren. Skiftets förman och avtalsbrandkårens chef kommer tillsammans överens om att inleda samarbetet och verksamheten bokförs via kontaktpersonerna. Arbetsskiftet och avtalsbrandkåren som deltar i fadderverksamheten övar tillsammans några gånger per år. Verksamheten kan vara samövningar eller övningar som dras turvis av avtalsbrandkåren och skiftet. Systemet förbättrar det ömsesidiga förtroendet och personerna lär känna varandra bättre. 13. FÖRKLARINGAR Process En process (lat. proce'ssus, av procedere, framskrida), fortgång, utvecklingsgång, är ett förlopp där något förändras och som hänger samman (har en viss avgränsning) gentemot andra förlopp (wikipedia). Genomförandet av en process samt att fungera enligt en viss process kan ta tid, fordra resurser eller sakkunskap. I en process upprepar sig händelser och prestationer på likande sätt betraktat från en särskild synvinkel. Man strävar till att modellera och utveckla 17
18 processerna så, att kvaliteten, effektiviteten och produktiviteten förbättras inom processens verkningsområde. Exempel på olika processer är rätts-, utvecklings-, utbildnings-, produktutvecklings-, tillverknings-, service- och felsökningsprocesser. FBK-kompanjonskapssidor Räddningsverkets web-baserade lagringssystem där de dokument som är nödvändiga för samarbetet placeras. Avtalsbrandkårerna har tillgång till detta system via inloggning som kräver lösenord. Systemet är inte tillgängligt för allmänheten, utan kräver inloggning. Normativ Normativ (kommer från Norm) betyder föreskrivande. En normativ är en fordring om hur något bör vara eller hur man skall fungera eller tänka. Strategisk ledning Den strategiska ledningens uppgifter är att slå fast riktlinjer för olika verksamhetsområden som ekonomi, personal samt för ledningen i sig själv. Med hjälp av den strategiska ledningen bygger upp man visioner för framtiden, utvecklar utvärderingsmetoder och fastslår målsättningar. Operativ ledning Operativ ledning är planering av samarbete mellan olika aktörer. En operativ ledare tar nödvändigtvis inte beslut om mot vilket måla man strävar utan hur man tar sig till målet. 18
Samarbetsstrategi 2012
Samarbetsstrategi 2012 En plan för bättre samarbete mellan Västra Nylands Räddningsverk och avtalsbrandkårerna på området Projektet Målsättningen Målsättningen med detta projekt var att skapa en dokumenterad
Läs merBRANDPOSTEN EKENÄS FRIVILLIGA BRANDKÅR. 28 februari Den Röda Hanen!
BRANDPOSTEN 1-2016 EKENÄS FRIVILLIGA BRANDKÅR 28 februari 2016 Den Röda Hanen! Bästa medlem! En god fortsättning på året 2016 till Er alla. Vintern blev inte i år heller snörik som många önskat sig, framför
Läs merSuomen Sopimuspalokuntien Liitto - Finlands Avtalsbrandkårers Förbund ÄNDRADE PRS STADGAR
STADGAR 1. Föreningens namn och hemort Föreningens namn är Suomen Sopimuspalokuntien Liitto ry - Finlands Avtalsbrandkårers Förbund rf. Föreningen kallas i dessa stadgar Förbundet. Förbundets hemort är
Läs merVästra Saltviks Frivilliga Brand och räddningskårs Rf. Stadgar
Västra Saltviks Frivilliga Brand och räddningskårs Rf. Stadgar Namn och hemort 1 Sammanslutningens namn är Västra Saltviks Frivilliga Brand och räddningskår Rf. Sammanslutningen kallas i dessa stadgar
Läs merFinlands Svenska Brandoch Räddningsförbund. Strategi för 2016 2020
Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund Strategi för 2016 2020 Godkänd av FSB:s allmänna möte den..2015 12.09.2015 Version 2 FSB styrelseseminarium M/S Mariella 12.08.2015 Version 1 FSB INNEHÅLL FSB
Läs merStadgar för Kirkon akateemiset - Kyrkans akademiker AKI r.f.
Stadgar för Kirkon akateemiset - Kyrkans akademiker AKI r.f. Namn och hemort 1 Föreningens namn är Kirkon akateemiset Kyrkans akademiker AKI r.y. och i dessa stadgar används om den benämningen AKI. Hemort
Läs merStadgar Godkända av årsmötet 5.5.2007 Registrerade 5.11.2007
Stadgar Godkända av årsmötet 5.5.2007 Registrerade 5.11.2007 STADGAR FÖR NATUR OCH MILJÖ R.F. 1 Namn och hemort Föreningens namn är Natur och Miljö r.f. Föreningens hemort är Helsingfors stad och dess
Läs merÖstra Saltviks Frivilliga Brandkår (ÖSFBK)
1 S T A D G A R för Östra Saltviks Frivilliga Brandkår (ÖSFBK) 1 NAMN OCH HEMORT. Sammanslutningens namn är Östra Saltviks Frivilliga Brandkår. Sammanslutningen kallas i dessa stadgar brandkår. Brandkårens
Läs merAllt om administration föreningstips för smidigare vardagsrutiner
Allt om administration föreningstips för smidigare vardagsrutiner HUS Trimningsdag Sanna Supponen 2018 Workshoppens mål HUS Open badges-kriterier (sekreteraren) kan dokumentförvaltning och upprättar tydliga
Läs merInstruktion för styrelsen i Torekovs Båtsällskap - TBSS
Instruktion för styrelsen i Torekovs Båtsällskap - TBSS 1 Inledning 1.1 Styrelsen är organiserad i enlighet med stadgarna och är förutom Föreningsstämman det högsta beslutande organet i TBSS samt har det
Läs merÅBOLANDS. BRANDKÅRSFÖRBUND r.f. Verksamhetsplan
ÅBOLANDS BRANDKÅRSFÖRBUND r.f. Verksamhetsplan 2014 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Innehåll Allmänt Målsättning för år 2014 Vision 2020 Sid 3 Sid 4-8 Sid 9 Bilaga 5 3 Allmänt: Åbolands Brandkårsförbund r.f. (ÅbBF)
Läs merMODELLSTADGAR FÖR PSORIASISFÖRENINGAR/Två årsmöten. Föreningens namn är Psoriasisförening rf och dess hemort är.
Förhandsgranskade i föreningsregistret 6.10.2005 MODELLSTADGAR FÖR PSORIASISFÖRENINGAR/Två årsmöten Namn och hemort 1 Föreningens namn är Psoriasisförening rf och dess hemort är. Föreningens syfte är Syfte
Läs merKARLEBY STAD. KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 1 INSTRUKTION FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK
NSTRUKTON FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNNGSVERK Godkänd av Karleby stadsfullmäktige den 12 maj 2003, ändrad av fge 25.10.2010 77. Träder i kraft den 1 januari 2004 1 KAPTLET RÄDDNNGSNÄMNDEN
Läs merÅBOLANDS BRANDKÅRSFÖRBUND r.f.
ÅBOLANDS BRANDKÅRSFÖRBUND r.f. Projektplan Utveckling i åboländska kårer Innehåll Bakgrund och behov... 3 Nuläge inom Åbolands brandkårsförbund rf.... 3 Utmaningar... 3 Det geografiska området... 3 Frivillig
Läs merGRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153
GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN
Läs merStadgar för INNOVAIR Strategiskt innovationsprogram för flyg
2015-01-07 Stadgar för INNOVAIR Strategiskt innovationsprogram för flyg INNOVAIR bildades 2014 efter att Vinnova, Energimyndigheten och Formas tillsammans, på uppdrag av regeringskansliet, godkänt sex
Läs merÅBOLANDS BRANDKÅRSFÖRBUND r.f. Projektplan
ÅBOLANDS BRANDKÅRSFÖRBUND r.f. Projektplan för ÅbBF 2017-2019 Innehåll Bakgrund och behov... 2 Nuläge inom Åbolands brandkårsförbund rf.... 3 Utmaningar... 3 Syftet med projektet... 3 Målgrupp och förmånstagare...
Läs merStiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors.
Stiftelsen Culturas stadgar 1 Stiftelsens namn och hemort Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors. 2 Ändamål Stiftelsens ändamål är att utveckla och stärka den ryskspråkiga
Läs mer- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005
Stadgar - förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008 Sverigefinländarnas delegation Ruotsinsuomalaisten valtuuskunta Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005
Läs merDemokrati och Mänskliga Rättigheters Förbund
Arbetsordning Styrelsen arbetssätt Valberednings arbete Antagen av Demokrati och Mänskliga Rättigheters förbunds styrelse Syfte: Detta dokument reglerar hur ansvar och arbetsuppgifter fördelas inom DMRF
Läs merStadgar för Föreningen Emmaus Björkå
Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå 1 Föreningen Emmaus Björkå Föreningens namn är Föreningen Emmaus Björkå. Emmaus Björkå är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som verkar på socialistisk
Läs merStöd och säkerhet BLI INTE ALLENA
Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA 1. REGIONINSTRUKTÖREN STÖDER KÅRLEDNINGEN Kårchefens närmaste stöd är regioninstruktören. Ibland uppstår det situationer då det känns som om de egna kårkollegerna är lite
Läs merFÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).
1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt
Läs merBilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1
Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet
Läs merStadga för Åbo ungdomsfullmäktige (Ungdomsfullmäktige )
Stadga för Åbo ungdomsfullmäktige (Ungdomsfullmäktige 28.1.2014 8) 1 Ungdomsfullmäktiges syfte och mål översättning Verksamhetsidé Ungdomsfullmäktige representerar ungdomarna och är ett sakkunnigorgan
Läs mertudentjuristernas Stadga
1. Grunderna 1.1 Firma Föreningens firma är Studentjuristerna (stiliserat tudentjuristerna). Studentjuristernas firma tecknas av ordförande och/eller ledamot som därtill utses av styrelsen enhälligt. Ordföranden
Läs merstadgar för Göteborgsdistriktet
stadgar för Göteborgsdistriktet Stadgar för Göteborgsdistriktet av Amnesty International Detta dokument består av nationella standardstadgar för distrikt inom amnesty international, samt de lokala tillägg
Läs merStadgar Vision avdelning 200 Region Örebro län
Stadgar Vision avdelning 200 Region Örebro län STADGAR Vision avd. 200 Region Örebro län ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Mom 1. Vision avd. 200 är en lokal förening för tjänstemän anställda hos Region Örebro län.
Läs merI det följande används om föreningen benämningen förening och om medlemsföreningarna benämningen medlemsförening.
Stadgar för Pro Esbo å rf 1. Föreningens namn och hemort Föreningens namn är Pro Espoonjoki ry, Pro Esbo å rf och dess hemort är Esbo stad. Föreningens officiella språk är finska och svenska; protokollsspråket
Läs merStadgar Vision avd 200 Örebro läns landsting
Stadgar Vision avd 200 Örebro läns landsting STADGAR Vision landstingsavd 200 Bilaga A ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Mom 1. Örebro läns landstingsavdelning är en lokal förening för tjänstemän anställda hos Örebro
Läs merSTADGAR FÖR MEDLEMSFÖRENING Lokalförening Rädda Barnen på Åland rf
1 STADGAR FÖR MEDLEMSFÖRENING Lokalförening Rädda Barnen på Åland rf Föreningens namn, hemort och verksamhetsområde 1 Föreningens namn är Rädda Barnen på Åland rf (hädanefter föreningen). Föreningens hemort
Läs merFörbundet De Utvecklingsstördas Väl rf
Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf Stadgar I. NAMN OCH HEMORT 1 Förbundets namn är Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf. Förkortningen FDUV kan användas som förbundets inofficiella namn. Förbundet
Läs merArbetsordning för styrelsen i Prostatacancerförbundet
2015-05-19 Arbetsordning för styrelsen i Prostatacancerförbundet 1. Inledning Styrelsen i Prostatacancerförbundet (PCF) har fastställt denna arbetsordning för sitt arbete. Arbetsordningen för styrelsen
Läs merRotary lnternationals distrikt 1410 rf
1(5) Registernummer: 153.337 FO-nummer: 2627258-1 FÖRENINGENS STADGAR Namn: Rotary lnternationals distrikt 1410 rf Hemort: Åbo Adress: Röyttä Reijo Matias Trädgårdsgatan 16 C 51 20100 ÅBO Registernummer:
Läs merStadgar för Sacorådet i Göteborgs Stad
Stadgar för Sacorådet i Göteborgs Stad Antagna vid Sacorådets ordinarie årsmöte 2014-02-20 1 Syfte Syftet med Sacorådet i Göteborgs Stad är att, genom samarbete, säkerställa optimal styrka hos Sacoförbunden,
Läs mer1) fungera som en centralorganisation för sina medlemsorganisationer och stödja deras verksamhet
STADGAR 1 (5) 1 Namn och hemort Föreningens namn är Vanhustyön keskusliitto Centralförbundet för de gamlas väl ry. Föreningens hemort är Helsingfors. I dessa stadgar omtalas föreningen som förbundet. 2
Läs merFöreningens syfte är att bevaka och främja biblioteksverksamhet på svenska i Finland.
Bilaga 1 till höstmötet Styrelsens förslag till ändringar av föreningens stadgar: Stadgar för Finlands svenska biblioteksförening r.f. 1. Namn, hemort och språk Föreningens namn är Finlands svenska biblioteksförening
Läs mertudentjuristernas Stadga
1. Grunderna 1.1 Firma Föreningens firma är Studentjuristerna (stiliserat tudentjuristerna). 1.2 Ändamål Studentjuristerna har till ändamål att ge kostnadsfri juridisk rådgivning till utsatta och behövande
Läs merFördjupning värderingar
PM Till Styrelsen Från Etikrådet Datum 2011-05-03 Angående Värderingar Styrande dokument Fördjupning värderingar Vårdföretagarnas etik är baserad på fyra grundläggande värden: omtanke, tillförlitlighet,
Läs merFBI TULLINGE. Styrning och beslutsordning
FBI TULLINGE Styrning och beslutsordning Förord Målsättningen med detta dokument är att skapa tydlighet gällande föreningens styrning och beslutsordning för att därmed underlätta beslutsfattandet i den
Läs merANDNINGSFÖRBUNDET RF 1 (7) STADGEMODELL FÖR MEDLEMSFÖRENING. Föreningens namn är. Föreningens hemort är. Föreningen verkar inom
ANDNINGSFÖRBUNDET RF 1 (7) 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Föreningens namn är Föreningens hemort är Föreningen verkar inom kommun/kommuner. Föreningen kan för lokal verksamhet grunda Silmu-kommittéer
Läs merArbetarekommunen är partiets lokala huvudorganisation i Norrköpings primärkommuns område.
RÖTT = strykning GULT = ändring/tillägg Arbetarekommunen ansvarar för opinionsbildning för partiets idéer och politik inom Norrköpings kommun kommunikation med väljare inom Norrköpings kommun valorganisationen
Läs merInstruktioner för förtroendevalda inom Saco-S föreningen vid Högskolan Dalarna 1
Högskolan Dalarna Instruktioner för förtroendevalda inom Saco-S föreningen vid Högskolan Dalarna 1 Saco-S föreningen vid Högskolan Dalarna ska i sin verksamhet driva Saco-S fackliga politik och fullgöra
Läs merArbetsordning. Version
Version 1.1 2011-11-19 ALLMÄNT Denna arbetsordning har antagits av Bohusläns klätterklubbs (BKK) styrelse den 2011-11- 19. Den skall fastställas på nytt vid styrelsens första ordinarie sammanträde efter
Läs mer3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.
1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet
Läs merStyrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse.
Bilda förening Barn, ungdom eller vuxen, det finns föreningar för alla grupper. Kanske tillhör du en grupp som skulle vinna på att bilda en förening kring ert intresse. Som en ideell förening finns det
Läs mer3 (10) Senast justerade på årsmöte mars 2013
2 (10) Innehåll 1 Arbetarekommunens uppgift... 3 2 Organisation... 3 3 Medlemskap i arbetarekommunen... 4 4 Avgifter... 4 5 Möten... 5 6 Arbetarekommunens valberedningar... 6 7 Arbetarekommunens styrelse...
Läs merStadgar för Sveriges Fotterapeuter
Stadgar för Sveriges Fotterapeuter 1 Förbundets namn Förbundets namn är Sveriges Fotterapeuter. Organisationsnummer 802407-9090 Kansliet har sitt säte i Stockholm. Förbundets ändamål Förbundet är en riksomfattande
Läs merUppdragsbeskrivning för styrelseledamöter, valberedning och revisorer
Uppdragsbeskrivning för styrelseledamöter, valberedning och revisorer STYRELSE Styrelsen väljs av medlemmarna på föreningsstämman. 1.8 Valbar till förtroendeuppdrag. Röstberättigad medlem, enligt 5.3,
Läs merDessa bestämmelser ska kontinuerligt följas upp och omprövas vid behov.
Upprättad 2014-06- Bestämmelser för det nationella landsbygdsnätverket 2020 Dessa bestämmelser ska kontinuerligt följas upp och omprövas vid behov. 1. Ändamål Det svenska landsbygdsnätverket 2020 ändamål
Läs merSTADGAR. Skånska Trädgårdsföreningen Box ALNARP
Skånska Trädgårdsföreningen Box 65 230 53 ALNARP STADGAR Godkända och fastställda vid årsmöte 2003-05-17 och 2004-05-15 Reviderade vid årsmöte 2006-05-13 och 2007-05-12 Alnarp 2007-05-24 Ordförande Lennart
Läs merÖverenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd
Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll
Läs merStadgar för föreningen Albins folkhögskola
Stadgar för föreningen Albins folkhögskola 1 Namn Föreningens namn är Albins folkhögskola. 2 Målsättning Föreningen är en ideell förening, utan vinstintresse, vars verksamhet ska bedrivas i överensstämmelse
Läs merAntagen vid Sveriges Arkitekter Studenternas årsmöte 2018 och Sveriges Arkitekters stämma 2018
Antagen vid Sveriges Arkitekter Studenternas årsmöte 2018 och Sveriges Arkitekters stämma 2018 Stadgar 1 Ändamål 2 Medlemmar 3 Organisation 4 Årsmöte 5 Årsmötets åliggande 6 Styrelse 7 Valberedning 8 Studentavdelning
Läs merSTADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH
STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH Antagna 2008-04- 19 1 FÖRENINGEN 1.1 Namn och Säte Föreningens namn är Svalorna Indien Bangladesh. Föreningen har sitt säte i Lund, Lunds kommun. 1.2 Symbol
Läs merINSTRUKTION
INSTRUKTION 19.3.2013 2 INSTRUKTION FÖR FRIVILLIGA RÄDDNINGSTJÄNSTEN Frivilliga räddningstjänstens centralkommitté har vid sitt möte den 19 mars 2013 fastställt denna instruktion. Samtidigt upphävs alla
Läs merGREKISKA UNGDOMSFÖRBUNDET I SVERIGE STADGAR
GREKISKA UNGDOMSFÖRBUNDET I SVERIGE STADGAR Artikel 1 Namn Ellinikí Omospondía Néon Souidías (EONS) Grekiska Ungdomsförbundet i Sverige (GrUf) Artikel 2 Säte Grekiska Ungdomsförbundet har sitt säte i Stockholm
Läs merStadgar för Parent Teacher Association Halmstad (PTA Halmstad) Internationella Engelska Skolan, Halmstad (IESH)
Stadgar för Parent Teacher Association Halmstad (PTA Halmstad) Internationella Engelska Skolan, Halmstad (IESH) FÖRENINGENS SYFTE: IESH PTA finns till för att: - utgöra en länk mellan ledning och personal
Läs merStadgar. för FBI Tullinge bildad Antagna av årsmötet och reviderade av årsmöten , , ,
Stadgar för FBI Tullinge bildad 1981 Antagna av årsmötet 2003-05-27 och reviderade av årsmöten 2009-06-01, 2010-05-25, 2013-06-13, 2015-05-24 Stadgar för Föreningen för Bollspel och Idrott (FBI) Tullinge
Läs merSTADGAR. för Hönö Öråd med hemort på Hönö i Öckerö kommun (antagna vid konstituerande föreningsmöte )
STADGAR för Hönö Öråd med hemort på Hönö i Öckerö kommun (antagna vid konstituerande föreningsmöte 2009-09-08) ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hönö Öråd. 2 Föreningens ändamål
Läs merStrategi & Verksamhetsplan för
Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund Strategi & Verksamhetsplan för 2016 2020 INNEHÅLL FSB en riksomfattande svenskspråkig organisation... 3 Verksamhetsområde... 3 Personal... 3 VISION 2020... 3
Läs merFolkdanslaget Viljan - här nedan kallat laget - bildat den 8 oktober år 1941, av medlemmar inom Lf 2398 Ledstjärnan av NTO, har till huvudändamål:
I. ALLMÄNT 1 ÄNDAMÅL Folkdanslaget Viljan - här nedan kallat laget - bildat den 8 oktober år 1941, av medlemmar inom Lf 2398 Ledstjärnan av NTO, har till huvudändamål: - att väcka och vidmakthålla intresse
Läs merantagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Föreningen har som ändamål att bedriva havsbastuverksamhet i Kullavik.
Bilaga 1 till Protokoll Årsmöte 2015 STADGAR för Kullaviks Havsbastuförening antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Allmänna bestämmelser 1 Föreningens firma Föreningens firma
Läs merStadgar. reviderade vid extra årsmöte Lasse-Maja, Järfälla
Stadgar reviderade vid extra årsmöte 2018-11-13 Lasse-Maja, Järfälla 1 Föreningens namn Stadgar för Föreningen Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS) Föreningens namn är Nationella Nätverket
Läs merÖstsvenska Taekwondoförbundet STADGAR
Östsvenska Taekwondoförbundet STADGAR STADGAR FÖR ÖSTSVENSKA TAEKWONDOFÖRBUNDET KAP. 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Uppgift Östsvenska Taekwondoförbundet skall, enligt dessa stadgar och Svenska Taekwondoförbundets
Läs merSTADGAR. För den ideella föreningen Framtid Rydboholm Styrelsesäte i Borås Stad Bildad den 26 april 2010
STADGAR För den ideella föreningen Framtid Rydboholm Styrelsesäte i Borås Stad Bildad den 26 april 2010 1. Ändamål Föreningen har till ändamål att utveckla Rydboholm till ett trivsamt och attraktivt samhälle
Läs merSTADGAR FÖR UNITED RESCUE AID
1 STADGAR FÖR UNITED RESCUE AID Fastställda vid bildandet av United Rescue Aid vid konstituerande möte den 19 november 2015 och senast justerade inför årsmötet i April 2016. FÖRENINGENS MÅL OCH INRIKTNING
Läs merIDEELLA FÖRENINGEN EKETÅNGA MONTESSORISKOLA
IDEELLA FÖRENINGEN EKETÅNGA MONTESSORISKOLA STADGAR 1. ÄNDAMÅL Ideella Föreningen Eketånga Montessoriskola har till ändamål att bedriva montessoriförskola, montessoriförskoleklass, montessoriskol- och
Läs merSTADGAR för den ideella föreningen Västerås Modellflygklubb VMFK ~o~
Sid 1 (8) STADGAR för den ideella föreningen Västerås Modellflygklubb VMFK ~o~ Innehåll sida 1 ÄNDAMÅL 2 2 SAMMANSÄTTNING 2 3 ANSLUTNING TILL ANDRA ORGANISATIONER 2 4 BESLUTANDE ORGAN 2 5 FIRMA OCH FIRMATECKNING
Läs merreviderade vid årsmöte Billingehus, Skövde
Stadgar reviderade vid årsmöte 2013-04-10 Billingehus, Skövde 1 Föreningens namn Stadgar för Föreningen Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS) Föreningens namn är Nationella Nätverket för Samordningsförbund
Läs merStadgar. Godkänt av föreningens höstmöte Namn och hemort
1/6 Stadgar Godkänt av föreningens höstmöte 14.11.2011 1 Namn och hemort Föreningens namn är Säätiöiden ja rahastojen neuvottelukunta ry Delegationen för stiftelser och fonder rf. Föreningens språk är
Läs merStadgar för Äpplegårdens Boule Center i Staffanstorp 1
Stadgar för Äpplegårdens Boule Center i Staffanstorp 1 Bakgrund Äpplegårdens Boule Center 2017 Föreningen skapas ur medlemmar från Bouleföreningen Lillens Vänner och Staffanstorps Bouleklubb FF. Innehåll
Läs merSTADGAR FÖR ERICSSON IDROTTSFÖRENING, i GÖTEBORG/MÖLNDAL
1 STADGAR FÖR ERICSSON IDROTTSFÖRENING, i GÖTEBORG/MÖLNDAL Reviderade 1974-03-14, 1975-03-05, 1982-02-25, 1994-05-09, 2004-03-04, 2005-03-15 1 BAKGRUND Ericsson Idrottsförening är en ideell idrottsförening,
Läs merREVIDERAD AV STYRELSEN
ARBETSORDNING FÖR ÅBO AKADEMIS STYRELSE GODKÄND AV STYRELSEN 9.2.2012 REVIDERAD AV STYRELSEN 18.4.2012 1. ALLMÄNT Denna arbetsordning fungerar som interna regler för styrelsens arbete. Arbetsordningen
Läs merStockholms Spiritualistiska Förening
1 Stockholms Spiritualistiska Förening STADGAR Slutligen fastställda på årsmötet den 28 april 1998. (Justerade enligt beslut på årsmötet den 20 april 2009.) (Justerade enligt beslut på årsmötet den 22
Läs merStadgar för Ladyfest Göteborg, antagna på årsmötet
Stadgar för Ladyfest Göteborg, antagna på årsmötet 2016-01-26 Ladyfest Göteborg är en partipolitiskt- och religiöst obunden feministisk ideell förening med säte i Göteborg. Ladyfest Göteborg arbetar för
Läs merStadgar Blodstenens Hyresgästförening Proposition
Stadgar Blodstenens Hyresgästförening Proposition Kapitel 1. Allmänt 1.1 Medlemmar Hyresgästföreningen på Blodstensvägen (nedan kallad föreningen) är en förening öppen för de boende skrivna på Blodstensvägen
Läs merRådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene rf. Ammattikorkeakoulujen rehtorineuvosto Arene ry, STADGAR
Ammattikorkeakoulujen rehtorineuvosto Arene ry, Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene rf STADGAR 1 Föreningens namn och hemort Föreningens namn är Ammattikorkeakoulujen rehtorineuvosto Arene ry, Rådet
Läs merStadgar för Ålands Brand- och Räddningsförbund rf
Stadgar för Ålands Brand- och Räddningsförbund rf 1 Namn och hemort Föreningens namn är Ålands Brand- och Räddningsförbund rf. Föreningen benämns i dessa stadgar som förbund. Förbundets hemort är Mariehamn
Läs merSTADGAR RIKSFÖRENINGEN FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD
STADGAR RIKSFÖRENINGEN FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD 1 ÄNDAMÅL Mom. 1 Syfte (Rf AnIva) är en professionell förening för legitimerade sjuksköterskor som är verksamma inom anestesi och intensivvård samt
Läs merGunnel Hellström MNBF Anja Sandholm Christina Aro SÖR Britta-Maria Grind. Marika Engman ÅBBF Tuula Johansson Linnea Sonntag ÖNBF Anna-Lisa Fransman
Protokoll: Damutskottsmöte 1/2015 Plats: Helsingfors FBK, Albertsgatan 29, Helsingfors Tid: 7 mars 2015, kl. 11:00-13:40 Beslutande: Birgitta Forsström, ordförande Gunnel Hellström, vice ordförande Suppleanter:
Läs merInternet of Things Sverige regler för samverkan
Internet of Things Sverige regler för samverkan Fastställd av prefekten vid institutionen för informationsteknologi Allmänt 1 Bakgrund Strategiska innovationsprogram är en del av Vinnova, Energimyndigheten
Läs merRIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR
STADGAR RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses STADGAR för Riksföreningen för skolsköterskor Reviderad 2013 Ändamål 1 Riksföreningen för skolsköterskor är skolsköterskornas
Läs merFöreningen Ordfront.
Stadgar Stadgar först antagna 2006, inklusive ändringar antagna vid s ordinarie stämma den 28 maj 2016 i första läsningen och vid s extra stämma den 26 november 2016 i andra läsningen. 1 a) Föreningens
Läs merGRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING
KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR
Läs merVid Ålands Brand och Räddningsförbunds ordinarie förbundsmöte den 10 november 2012 kl. 18:30 behandlas följande ärenden:
Å L A N D S B R A N D O C H R Ä D D N I N G S F Ö R B U N D R F. F Ö R E D R A G N I N G S L I S T A H Ö S T M Ö T E T 2 0 1 2 Vid s Brand och Räddningsförbunds ordinarie förbundsmöte den 10 november 2012
Läs merHur man bildar en förening
Handläggare Datum Lars Louthander 2011-01-03 Hur man bildar en förening Varför skall vi gå samman i en förening? Genom att bilda föreningar har människor skapat en fastare gemenskap kring sina intressen.
Läs merStadgar. För SULF-föreningen vid Högskolan Dalarna
Stadgar För SULF-föreningen vid Högskolan Dalarna Innehåll Allmänna bestämmelser 1 Ändamål 3 2 Organisation 3 3 Regler för beslut och val 3 Årsmöte 4 Årsmöte 4 5 Årsmötets sammansättning 4 6 Närvarorätt
Läs mer1 Namn och sätesort Föreningens namn är Agera Kvinnojour. Föreningen har sin sätesort i Solna.
Stadgarna antogs 2014-10-17 Agera Kvinnojour är en ideell och partipolitiskt obunden organisation som arbetar med våldsutsatta personer definierar sig som kvinnor eller tjejer och deras eventuellt medföljande
Läs merStadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige
Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige 1. ORGANISATIONENS NAMN Organisationens namn är Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling
Läs merVästerås Astronomi- och Rymdforskningsförening (VARF) Stadgar
Västerås Astronomi- och Rymdforskningsförening (VARF) Stadgar 1 Föreningens firma Föreningens firma är Västerås Astronomi- och RymdforskningsFörening. 2 Föreningens ändamål Föreningen har till ändamål
Läs merFörslag på reviderade stadgar Sida 1 ( 6 )
Förslag på reviderade stadgar Sida 1 ( 6 ) 1 NAMN Föreningens namn är NYKÖPING- OXELÖSUNDS SLÄKTFORSKARFÖRENING. 2 SÄTE Föreningen har sitt säte i Nyköping. 3 ÄNDAMÅL Nyköping-Oxelösunds Släktforskarförening
Läs mer1. amn Samfundets namn är Svenska Trossamfundet för Naturreligion (nedan STN)
. 1. amn Samfundets namn är Svenska Trossamfundet för Naturreligion (nedan STN) 2. Ändamål STN skall verka för att de gamla natureligionerna bibehåller sin status i dagens samhälle. STN skall verka för
Läs mer1.1 Namn och Säte Föreningens namn är Svalorna Indien Bangladesh. Föreningen har sitt säte i Lund, Lunds kommun.
Stadgar antagna den 24 april 2018 Föreningen Svalorna Indien Bangladesh Stadgar för Föreningen Svalorna Indien Bangladesh 1 FÖRENINGEN 1.1 Namn och Säte Föreningens namn är Svalorna Indien Bangladesh.
Läs merÖverenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur
Läs merÅBOLANDS BRANDKÅRSFÖRBUND Alarmavdelning. Introduktionskurs för vuxna
Introduktionskurs för vuxna Innehåll Inledning... 3 Planering... 3 Tidtabell... 3 Inbjudan... 3 Resurser... 4 Rekrytering... 4 Kursen... 5 Innehåll... 5 Fortsättning... 5 Inledning Vuxna kan vara utmanande
Läs merSTADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17)
1 STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17) 1 FÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE Föreningens namn är Miljörevisorer i Sverige. Den har sitt säte i Stockholm. Föreningen kan inrätta
Läs merHur du bildar en förening! Kultur & Fritid
Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer
Läs merSTADGAR FÖR. Språkföretagen. inom Almega Tjänsteföretagen
STADGAR FÖR Språkföretagen inom Almega Tjänsteföretagen Antagna vid årsmötet 19 oktober 2012 2 Innehållsförteckning 1 UPPGIFTER 3 2 MEDLEMSKAP 3 3 BRANSCH- OCH UNDERFÖRENINGAR 4 4 INTRÄDE 4 6 AVGIFTER
Läs merStadgar för Business and Professional Women, BPW Sweden Antagna vid förbundskongressen i Härnösand april 2008
Stadgar för Business and Professional Women, BPW Sweden Antagna vid förbundskongressen i Härnösand 26-27 april 2008 1 Förbundets namn Förbundets namn är Business and Professional Women Sweden -BPW Sweden.
Läs mer