Biståndseffektivitet En ganska trist historia

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biståndseffektivitet En ganska trist historia"

Transkript

1 Vem kan man lita på? Biståndseffektivitet En ganska trist historia Bo Sjö Bo Sjö, maj Det finns väldigt mycket åsikter, men mindre insikter om bistånd i debatten. För den oinvigde är bistånd ogenomträngligt virrvar. Alltför många talar i egen sak för att få mera pengar till sina egna projekt. (Typ dv. NGO:s) Se upp för Präster, Poeter och Politiker osv. Bo Sjö, maj Konsekvenser Det räcker inte med att vilja väl. Man måste förstå konsekvenserna av de man gör. För det behövs kunskaper nationalekonomi. Hur använder man knappa resurser på bästa sätt? Hur beter sig människor i val situationer? Vad är bistånd? OECD/DAC Det heter Internationellt utvecklingssamarbete OECD: 1) Samordnar bistånd DAC = Development Assistance Committee 2) Definerar bistånd: ODA = Official Development Assistance (måste finnas en gåvodel + ytterst syfta till ekon. tillväxt) 3) Samlar gemensam statistik Bo Sjö, maj Bo Sjö, maj Bistånd =ODA Ges av länder till andra godkända mottagarländer Stränga specialregler för stöd till polis, militär, kultur. Statistiken svarar på 2 frågor: Till vem, i vilket syftet? => Jämförbar statistik se OECD - DAC Aid Statistics Web Det är inte Svenska politiker eller Sveriges Riksdag som bestämmer över vad som definieras som bistånd. Om varje land skulle ha sin egen definition? => Kaos Som sagt: Varning för politiker som försöker plocka poäng Bo Sjö, maj Bo Sjö, maj

2 Välgörenhet? Vad är Bistånd? Nödhjälp vid katastrofer? Ett stöd till landets utveckling? Tänk om svenska staten fick + 50% i budgeten från en välgörare som vill göra livet bättre för fattiga svenskar? Hur skall pengarna användas? Vem skall besluta? Principen för det moderna biståndet Inte gräva brunnar Landet beslutar om åtgärder i sin budget som behöver genomföras. Energi, sjukvård, utbildning osv. Biståndsgivare skjuter till extra pengar till de projekt landet inte har råd att finansiera. Bo Sjö, maj Bo Sjö, maj Modaliteter = Sätt att utföra bistånd Generellt budgetstöd direkt till statsbudgeten Sektorstöd direkt till sen sektor (= oftast department) Programstöd stöd till genomföra ett progam typ bygga fler skolor. Projektstöd enskilt projekt, typ gräva en brunn. Vad avgör typ av stöd? Landets förmåga att tillgodagöra sig budgetstöd: Makroekonomisk stabilitet Grundläggande demokrari Arbete för mänskliga rättigheter Arbete mot bättre statsförvaltning, redovisinigssystem och accountability Bo Sjö, maj Bo Sjö, maj Sorry ville inte vara elak, men Bistånd = Internationell utvecklingsarbete kräver kunskap och expertis på hög nivå. Inga brunnsgrävare, inga behov av folk som läst u-landskunskap på ngn folkhögskola, Begränsat behov av sjuksystrar, större behov av pengar till utbildning. Och behov av att hitta finansiering och rätt prioritering av lokal sjukvård! Bo Sjö, maj Paris 2005 & Accra 2008 Parisdeklarationen om ökad biståndseffektivitet 2005 (så sent?) Partnerskap! Samording mellan givare! Äganderätt hos mottagaren Sektor o budgetstöd förordas Ej bundet bistånd Effektivitet: Använda mer information, evidensbaserad kunskap! Transparens och öppenhet! Bo Sjö, maj

3 Politik för Global Utveckling Sveriges politik för global utveckling vars mål föreslås vara att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Detta mål föreslås gälla för samtliga politikområden. Två perspektiv föreslås genomsyra politiken: ett rättighetsperspektiv och de fattigas perspektiv. Bistånd: Målet för det svenska utvecklingssamarbetet föreslås vara att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Klart som korvspad eller? Bo Sjö, maj Notera att PGU:n Inte utgår från ländernas behov! Inte deras deras behov av finansiering till egna projekt och program! Inget om behovet av landet självt skall kunna bygga infrastruktur, skolor, hälsa, öka sina inkomster osv Dvs ekonomisk tillväxt? Inget om nödvändigheten av uppföljning och resultat! För vem är PGU:n skriven? Vems behov? Går Sveriges politik ihop med Paris och Accra? Bo Sjö, maj Politiska Begrepp Sammanfattningen av 20 års forskning i socialpsykologi Vad som är rättvist för mig är nödvändigtvis inte rättvist för dig Går inte att definiera Rättvisa. Rättigheter? Fint men i ett u-land räcker pengarna inte till sjukvård och utbildning åt alla osv hur prioriterar man?? Rekommenderade Böcker En optimist, En pessimist och En mitt-i-mellan. Optimisten: Jeffrey Sachs The End of Poverty Budskap: Biståndet är för lågt för att ha effekt på the poverty trap. Förespråkar The Big Push, och bättre allokering av bistånd mellan länder (selektivitet) och projekt. Stöds av Bono, Geldof, mf.l. Bo Sjö, maj Bo Sjö, maj Pessimisten William Easterly The Quest for Growth och White Man s Burden- Why the West s Efforts to Aid the Rest Have Done So Much Ill and So Little Good Budskap: Bistånd fungerar dåligt, beroende på dålig allokering; mindre bistånd är helt ok så länge ingen ansvarsskyldighet kan utkrävas av givarna. Bistånd och utveckling kan inte planeras fram, vilket många ekonomer och beslutsfattare tror (eller har varit övertygade om). Argumenterar emot the big push och poverty trap 2002 och Mitti-mellan Paul Collier The Bottom Billion 2008 och War Guns and Votes, Budskap: Står emellan Sachs och Easterly. Bistånd fungerar om det ges till rätt länder, på i rätt tid och på rätt sätt. Selektivitet och val av projekt (evidensbaserade resultat) är viktigt. Post-conflict länder måste analyseras särskilt noga och ges särsklit bistånd. Argumenterar emot the big push bl.a. genom att peka på Nigerias oljeinkomster (+$240m) som inte lett till utveckling. Bo Sjö, maj Bo Sjö, maj

4 Och aktuellt Abhijit Banerjee and Esther Duflo Poor Economics A Radical Rethinking of the way to fight global poverty - Ground-breaking, world-changing and grippingly readable. - Financial Times Award: Businees book of the Year Impact evaluation av insatser för att hjälpa de fattiga Bo Sjö, maj Bo Sjö, maj På (lätt) Svenska Fredrik Segerfeldt Gör ingen skada biståndets hippokratiska ed, Vetenskapligt baserad genomgång av biståndets bristande effektivitet. Det bästa som skrivits på svenska. Och varför inte Superfreakonomics av Steven D. Levitt and Stephen J. Dubner, Ekonomi är vetenskapen om hushållning med knappa resurser. Men också en beteendevetenskap som visar hur människor beter sig i val situationer. Om, och om, och om igen visar ekonomer på hur människor beter sig rationellt och maximierar sin nytta när de gör val. Bo Sjö, maj Bo Sjö, maj Vem är Fattig? Många definitioner: relativt eller absolut? Var går gränsen mellan fattig och inte-fattig? Poverty line: One-dollar-perday Numera $1.3 per dag i inkomst. Vem är Fattigdom? Definition: "Poverty: a human condition characterized by the sustained or chronic deprivation of the resources, capabilities, choices, security and power necessary for the enjoyment of an adequate standard of living and other civil, cultural, economic, political and social rights." Amartya Sen, Indisk ekonom och Nobelpristagare i ekonomi 1981 Bo Sjö, maj Bo Sjö, maj

5 Skilj på Monetär fattigdom låg inkomst Övrig fattigdom brist på demokrati, mänskliga rättigheter, ingen tillgång till utbildning, hälsa osv. Sverige betonar övrig fattigdom väldigt mycket Hur mäter man Biståndets effektivet? I princip en multiplikator effekt: Öka G => ökning i Y (BNP) osv. Byt G (offentliga utgifter) mot Bistånd) se effekten på Y (BNP) På lång sikt, fyra år intervall från 1970 Bo Sjö, maj Bo Sjö, maj Biståndets Effekter? Det är svårt att hitta långsikta effekter av bistånd. Ekonomisk utveckling? 1) Vissa studier visar på liten effekt under rätt förhållanden i mottagarländer 2) Andra studier visar inga effekter Bistånd och sektorer Bistånd kan vara något effektivt i vissa sektorer, typ hälsa. Och, kan undanröja svältkatstrofer och lindre akut nöd Studier som visar liten effekt är inte stabila. Resultaten ändras med val av tid och val av länder. Bo Sjö, maj Bo Sjö, maj Bistånd är Ineffektivt Inget land har rest sig ut fattigdom pga av bistånd! De länder som gjort det har precis som Sverige gjort pga av ekonomisk tillväxt baserad på marknadsekonomiska principer, dvs människor behov som de själva bestämmer dem sätts i första hand inte politikers behov. Skilj på konsumtion & effekter Överföring av pengar idag leder till omedebar konsumtion. Ger det en varaktig påverkan? Om givarna står för 50% av Zambias hälosektor så är det konsumtion idag. Självklart har det en effekt i meningen att fler personer i Zambia får tillgång till sjukvård när pengarna ges. Detta är inte nödvändigtvis utveckling! Inte PGU heller för den delen. Utveckling är att mottagarlandet självt kan ta över budgeten därför att man skapar mera resurser inom landet att finansiera sina behov. Hur länge skall givarna stå för 50% av konsumtionen av sjukvård? år? Bo Sjö, maj Bo Sjö, maj

6 Utförarnas Tricks! Skilj på utvärdering och Uppföljning Utvärdering har de slutliga målen uppnåtts och är målen ändamålsenliga? Syftar inte primärt till att förbättra utan till att just utvärdera. Uppföljning: Blev det gjort det som skulle göras? Var processen rätt genomförd? Resultat? who cares Ett klassiskt resultat Griffin (1970) ( The New Left ) Han fann att bistånd ledde till att mottagarlandet minskade sitt sparande och investeringar så att BNP inte påverkades. Genom att ändra lite i han statistiska model går det att fålite effekt. Ta hänsyn till landets storlek så hittar man viss effekt, men inte så stor. Notera att ni troligen inte har hört om detta i förut! Bo Sjö, maj Bo Sjö, maj Nej, men Lägg ner biståndet? Om vi använder 1% av BNI ställ frågorna hur använder vi pengarna på bästa möjliga sätt? Vart, till vilka sektorer i mottagarlandet, går pengarna? Vad händer dessa sektorer? Utvärdera! Impact evaluation, på vetenskaplig grund, i samarbete med lokala universitet osv. Ha aldrig övergripande mängder av flummiga mål. Utan var konkret, insats => tydlig mål Varning: Utförare ser resultat som att man följde alla instruktioner, inte att det blev resultat! Styr och utvärdera lokalt, med lokala och internationela resurser. Testa i mindre skala, premiera resultaten! Typ: Om någon vill förstatliga livsmedelsproduktionen för att skapa rättvisa osv har det någonsin fungerat? Bo Sjö, maj Bo Sjö, maj Asian Tigers African Lions Afrika och Sydamerika har från sent 90-tal genomfört s.k. strukturanpassningsprogram och Washington consecus Dvs. hederlig utbudspolitik som gör det möjligt att flytta resurser från lågproduktiva sektorer till högproduktiva sektorer, sanering av statsutgifter och makroekonomisk stabilitet. Det leder till högre ekonomisk tillväxt, något mindre fattigdom, mer demokrati, och framförallt hopp om en bättre framtid. Nu börjar man gå från ord till handling. Bo Sjö, maj

Biståndets Effektivitet och Allokering

Biståndets Effektivitet och Allokering Om Biståndets Effektivitet - Intro Biståndets Effektivitet och Allokering Bo Sjö Bo Sjö, 2010-05-07 1 Utan en fungerande ekonomi, ingen tillväxt, och ingen minskning av fattigdomen. Det huvudsakliga syftet

Läs mer

Om Biståndets Effektivitet -Intro. och Allokering. Vem kan man lita på? Vad är bistånd? Om bistånd I. Ekonomisk tillväxt. Biståndets Effektivitet

Om Biståndets Effektivitet -Intro. och Allokering. Vem kan man lita på? Vad är bistånd? Om bistånd I. Ekonomisk tillväxt. Biståndets Effektivitet Om Biståndets Effektivitet -Intro Biståndets Effektivitet och Allokering Bo Sjö SADEV Utan en fungerande ekonomi, ingen tillväxt, och ingen minskning av fattigdomen. Det huvudsakliga syftet med bistånd

Läs mer

Föreläsning I: Biståndseffektivitet

Föreläsning I: Biståndseffektivitet Två Föreläsningar Föreläsning I: Biståndseffektivitet Bo Sjö Linköpings Universitet F.d. SADEV - Swedish Agency for Development Evaluation Föreläsning 1: Biståndseffektivitet 4 tim Vad är bistånd, mäta

Läs mer

FÖRORD. 1. Easterly (2006). 2. Bourguignon (2002) samt Kraay & Dollar (2002).

FÖRORD. 1. Easterly (2006). 2. Bourguignon (2002) samt Kraay & Dollar (2002). FÖRORD DET FINNS INGEN SOM VET om de omkring 16 biljoner kronor som den rika världen satsat på utvecklingsbistånd sedan 1950 har bidragit till att ta länder ut ur fattigdomen. 1 Ändå fortsätter politiken

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

I STRÄVAN EFTER EN BÄTTRE VÄRLD

I STRÄVAN EFTER EN BÄTTRE VÄRLD Växjö Universitet Institutionen för samhällsvetenskap I STRÄVAN EFTER EN BÄTTRE VÄRLD En idéanalys av två synsätt på utveckling och internationellt utvecklingssamarbete. C-uppsats i Statsvetenskap HT 2006

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Novus Politikers inställning till det svenska biståndet

Novus Politikers inställning till det svenska biståndet Novus Politikers inställning till det svenska biståndet 2010 Slutrapport 2010-06-30 Arne Modig 1749 Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Sida. Undersökningen har

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer

Kommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet.

Kommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet. Bilaga till regeringsbeslut 2009-09-10 UD2008/35922/USTYR 2009-09-10 Strategi för informations- och kommunikationsverksamhet, inklusive genom organisationer i det civila samhället, 2010-2014 Sammanfattning

Läs mer

Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016

Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Europakorrespondentenheten Kommenterad dagordning (reviderad version) Ministerrådet Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning

Läs mer

Vad driver utveckling?

Vad driver utveckling? Vad driver utveckling? Seminarium Stockholm, 28 maj 2013 Torsten Persson IIES, Stockholms universitet www.pillarsofprosperity.info Utvecklingskluster Varför är somliga länder rika och andra fattiga? vanlig

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 1

Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 1 Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling

Läs mer

Härmed kallas till extra bolagsstämma i Swedfund International AB,

Härmed kallas till extra bolagsstämma i Swedfund International AB, Kallelse till extra bolagsstämma i Swedfund International AB Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Härmed

Läs mer

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet

Läs mer

Vägen till Addis Financing for Development juli 2015

Vägen till Addis Financing for Development juli 2015 Vägen till Addis Financing for Development 13-16 juli 2015 Per Bolund, bitr. finansminister, finansmarknadsminister Isabella Lövin, biståndsminister 2015 Möjligheternas år Financing for Development 13-16

Läs mer

Bistånd för hållbar utveckling

Bistånd för hållbar utveckling Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3082 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) Bistånd för hållbar utveckling Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Överhettning i biståndsbranschen?

Överhettning i biståndsbranschen? TIMBRO BRIEFING PAPERS #3 2 Överhettning i biståndsbranschen? Bono, Geldof, Sachs och biståndets återkomst Av FREDRIK ERIXON, chefekonom i Timbro. Det är högkonjunktur i biståndsbranschen. När G8-länderna

Läs mer

YTTRANDE 1(5) Utrikesdepartementet (U-STYR) Stockholm

YTTRANDE 1(5) Utrikesdepartementet (U-STYR) Stockholm YTTRANDE 1(5) 2014-02-12 Ärendenummer: 2014-000015 Utrikesdepartementet (U-STYR) 103 39 Stockholm Remissvar: Biståndspolitisk plattform Sammanfattning Sida anser att regeringens ambition att öka tydligheten

Läs mer

Livslängd och livskraft: Vad säger utvärderingar om svenska biståndsinsatsers hållbarhet? Sida, 21/2-2018, Markus Burman

Livslängd och livskraft: Vad säger utvärderingar om svenska biståndsinsatsers hållbarhet? Sida, 21/2-2018, Markus Burman Livslängd och livskraft: Vad säger utvärderingar om svenska biståndsinsatsers hållbarhet? Sida, 21/2-2018, Markus Burman Kartläggningens slutsatser: 1. Svårt dra säkra slutsatser om det svenska biståndets

Läs mer

Nya biståndsmålet i historiskt perspektiv. Expertgruppens seminarium 31 oktober 2013 Bertil Odén

Nya biståndsmålet i historiskt perspektiv. Expertgruppens seminarium 31 oktober 2013 Bertil Odén Nya biståndsmålet i historiskt perspektiv Expertgruppens seminarium 31 oktober 2013 Bertil Odén Tidigare målformuleringar 1962: Målet för biståndsgivningen är att höja de fattiga folkens levnadsnivå. 1968:

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Bistånd genom budgetstöd

Bistånd genom budgetstöd RiR 2007:31 Bistånd genom budgetstöd - regeringens och Sidas hantering av en central biståndsform ISBN 978 91 7086 133 8 RiR 2007:31 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2007 Till regeringen Utrikesdepartementet

Läs mer

BÄTTRE BISTÅND: TIMBRO KRAFTIGT UTÖKADE STIPENDIER TILL STUDENTER FRÅN FATTIGA LÄNDER. Fredrik Segerfeldt SEPTEMBER 2012

BÄTTRE BISTÅND: TIMBRO KRAFTIGT UTÖKADE STIPENDIER TILL STUDENTER FRÅN FATTIGA LÄNDER. Fredrik Segerfeldt SEPTEMBER 2012 BÄTTRE BISTÅND: KRAFTIGT UTÖKADE STIPENDIER TILL STUDENTER FRÅN FATTIGA LÄNDER Fredrik Segerfeldt SEPTEMBER 2012 TIMBRO Författaren och Timbro 2012 ISBN 978-91-7566-910-6 www.timbro.se info@timbro.se http://www.timbro.se/innehall/?isbn=9175669106&flik=4

Läs mer

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål

Läs mer

RiR 2009:15. Sidas stöd till utveckling av kapacitet i mottagarländernas statsförvaltning

RiR 2009:15. Sidas stöd till utveckling av kapacitet i mottagarländernas statsförvaltning RiR 2009:15 Sidas stöd till utveckling av kapacitet i mottagarländernas statsförvaltning ISBN 978 91 7086 188 8 RiR 2009:15 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Till regeringen Utrikesdepartementet

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

Delrapport: En säker finansiering av biståndet

Delrapport: En säker finansiering av biståndet Staffan Landin, Torna-Hällestad, 15 dec. 2016 Delrapport från granskning av de svenska avräkningarna från biståndet. Av Staffan Landin på uppdrag av CONCORD Sveriges arbetsgrupp för Aidwatch. Delrapport:

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 Inriktning Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt

Läs mer

APPENDIX. Frågeguide fallstudier regionala partnerskap. Det regionala partnerskapet

APPENDIX. Frågeguide fallstudier regionala partnerskap. Det regionala partnerskapet APPENDIX Frågeguide fallstudier regionala partnerskap I det följande presenteras några teman som bör täckas in i de intervjuer som genomförs. Under varje tema finns ett antal frågor som illustrerar vad

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av Utrikesdepartementet Nr 57 Avsiktsförklaring mellan Sydafrika och Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om partnerskap i Afrika

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

DAC- journalen Utvecklingssamarbete Rapport för 2006 Satsningar och program från biståndskommitténs (DAC) medlemsländer, Volym 8, utgåva 1

DAC- journalen Utvecklingssamarbete Rapport för 2006 Satsningar och program från biståndskommitténs (DAC) medlemsländer, Volym 8, utgåva 1 OECD Journal on Development Development Co-operation - 2006 Report - Efforts and Policies of the Members of the Development Assistance Committee Vol. 8 No 1 Summary in Swedish DAC- journalen Utvecklingssamarbete

Läs mer

SWEDFUND DEN TREDJE PELAREN I SVERIGES BISTÅNDSPOLITIK

SWEDFUND DEN TREDJE PELAREN I SVERIGES BISTÅNDSPOLITIK Stockholm 2011-12-08 SWEDFUND DEN TREDJE PELAREN I SVERIGES BISTÅNDSPOLITIK Det enda långsiktiga botemedlet mot arbetslöshet och fattigdom är lönsamma och väl fungerande företag. Det är så länder som Sydkorea,

Läs mer

Regeringens skrivelse 2008/09:189

Regeringens skrivelse 2008/09:189 Regeringens skrivelse 2008/09:189 Biståndets resultat Skr. 2008/09:189 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 maj 2009 Mats Odell Gunilla Carlsson (Utrikesdepartementet)

Läs mer

Zambia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Zambia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Zambia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK-INFO, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.014

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:64 Riksrevisionens rapport om förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet

med anledning av skr. 2016/17:64 Riksrevisionens rapport om förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3580 av Hans Linde m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:64 Riksrevisionens rapport om förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet 1 Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Hur kan regeringens val av biståndsländer förklaras?

Hur kan regeringens val av biståndsländer förklaras? Hur kan regeringens val av biståndsländer förklaras? nr 2 2012 årgång 40 År 2007 bestämde den nya svenska regeringen att biståndet skulle omstruktureras genom den s k landfokuseringsprocessen. Den innebar

Läs mer

Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering

Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering Februari 2015 Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering Svenska civilsamhällesorganisationers rekommendationer inför Addis Abeba År 2015 är ett avgörande år vad det gäller

Läs mer

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN

Läs mer

Mis/trusting Open Access JUTTA

Mis/trusting Open Access JUTTA Mis/trusting Open Access JUTTA HAIDER, @JUTTAHAIDER Open Access och jag - en kärleksrelation JUTTA HAIDER, @JUTTAHAIDER Open Access har blivit vuxen, vuxen nog att tåla konstruktiv kritik. Vetenskap såsom

Läs mer

Lärdomar från experiment i utvecklingsekonomi

Lärdomar från experiment i utvecklingsekonomi bokanmälan Abhijit Banerjee och Esther Duflo: Poor Economics. A Radical Rethinking of the Way to Fight Global Poverty, Public Affairs, 2011, 320 sidor, ISBN 9781610390934. Lärdomar från experiment i utvecklingsekonomi

Läs mer

IR-teorier. Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008

IR-teorier. Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008 IR-teorier Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008 Idag Realism Liberalism Konstruktivism Marxism Att tänka på... Realism Staten Militär kapacitet Enhetlig aktör Suveräna stater Grundläggande intresse

Läs mer

Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015

Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 Utvecklingskluster Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 www.pillarsofprosperity.info Utvecklingskluster Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Luxemburg vs. Liberia

Läs mer

AidWatch 2014 sammanfattning

AidWatch 2014 sammanfattning AidWatch 2014 sammanfattning För nionde året i rad har civilsamhällesorganisationer från EU:s medlemsländer inom ramen för CONCORD Europa producerat AidWatch-rapporten, som utvärderar EU-ets kvalitet och

Läs mer

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken Viveka Palm, Vice Avdchef för Regioner och Miljö, SCB Medlem av IAEG-SDG Adj Professor KTH, Inst för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)

Läs mer

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet 2018-04-26 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Agenda 2030 målstyrning mot en hållbar värld

Agenda 2030 målstyrning mot en hållbar värld Enskild motion MP1901 Motion till riksdagen 2018/19:2738 av Annica Hjerling m.fl. (MP) Agenda 2030 målstyrning mot en hållbar värld Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Här står vi. Dit går vi.

Här står vi. Dit går vi. december 2006 Färdriktning för Sida Här står vi. Dit går vi. Tid för förändring Utvecklingssamarbetet omvandlas. FN har satt Millenniemål. Sverige har fått en Politik för Global Utveckling, PGU, som gäller

Läs mer

Globala målen Telefonundersökning

Globala målen Telefonundersökning Globala målen 2017 1. Telefonundersökning KÄNNEDOM OM DE GLOBALA MÅLEN 2015 antog världens länder 17 globala mål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. För andra året i rad mäts

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

SMRs syn på utvecklingssamarbete

SMRs syn på utvecklingssamarbete SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Varför går det bra för Sverige?

Varför går det bra för Sverige? Varför går det bra för Sverige? Andreas Bergh, Lunds universitet och IFN Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice, 1994, Stefan Fölster & Henrekson, European J of Political Economy,

Läs mer

DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN ARBETSDOKUMENT. om hur skuldsättning påverkar utvecklingsfinansiering i AVS-länderna

DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN ARBETSDOKUMENT. om hur skuldsättning påverkar utvecklingsfinansiering i AVS-länderna DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel 14.4.2011 ARBETSDOKUMENT om hur skuldsättning påverkar utvecklingsfinansiering i AVS-länderna

Läs mer

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Vi kommer att arbeta kring temat fattiga rika där vi studerar u länder och försöker förklara varför dessa länder kallas så. I en värld som blir

Läs mer

Sida i svenskarnas ögon 2018

Sida i svenskarnas ögon 2018 Sida i svenskarnas ögon 018 En undersökning om allmänhetens syn på bistånd och Sida Foto: Petter Meirik/Sida 1 (8) GULLERS GRUPP Innehåll INLEDNING SAMMANFATTNING 1. KÄNNEDOM OM SIDA. KUNSKAP OM SIDA 9.

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 23.10.2001 KOM(2001) 612 slutlig 2001/0251 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om Europeiska gemenskapens bidrag till den globala fonden

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Till Biståndsminister Gunilla Carlsson angående en ny biståndspolitisk plattform

Till Biståndsminister Gunilla Carlsson angående en ny biståndspolitisk plattform Sida 1 av 5 Till Biståndsminister Gunilla Carlsson angående en ny biståndspolitisk plattform 14 augusti 2012 Vi välkomnar att regeringen tagit initiativ till en biståndspolitisk plattform och skriver detta

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM112. Ny partnerskapsram med tredjeländer. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM112. Ny partnerskapsram med tredjeländer. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Ny partnerskapsram med tredjeländer Justitiedepartementet 2016-07-15 Dokumentbeteckning KOM (2016) 385 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska

Läs mer

FÖRSLAG TILL RAPPORT

FÖRSLAG TILL RAPPORT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel ACP-EU/101.516/B/13 18.08.2013 FÖRSLAG TILL RAPPORT om syd-syd-samarbetet och triangelsamarbetet:

Läs mer

cc ; utrikesminister Margot Wallström, finansminister Magdalena Andersson, biståndsminister Isabella Lövin

cc ; utrikesminister Margot Wallström, finansminister Magdalena Andersson, biståndsminister Isabella Lövin Stockholm 26 november 2014 Stefan Löfven, partiledare och statsminister Åsa Romson, språkrör och vice statsminister cc ; utrikesminister Margot Wallström, finansminister Magdalena Andersson, biståndsminister

Läs mer

(%) (1 000 respondenter.) (1 000 respondenter.)

(%) (1 000 respondenter.) (1 000 respondenter.) Globala målen 8. Telefonundersökning KÄNNEDOM OM GLOBALA MÅLEN FÖR HÅLLBAR UTVECKLING 5 antog världens länder 7 globala mål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. För andra året

Läs mer

Hand-out i samband med förläsning på KAU december. Läs tillsammans med föresläsningsanteckningar och over-heads.

Hand-out i samband med förläsning på KAU december. Läs tillsammans med föresläsningsanteckningar och over-heads. Bo Sjö 2009-12-13 Hand-out i samband med förläsning på KAU 14-14 december. Läs tillsammans med föresläsningsanteckningar och over-heads. Sambandet tillväxt/utveckling och bistånd vad handlar forskningen

Läs mer

HUR ska det svenska biståndet utvärderas? Historisk tillbakablick... Viktoria Hildenwall, SIPU

HUR ska det svenska biståndet utvärderas? Historisk tillbakablick... Viktoria Hildenwall, SIPU Introduktion Presentationer Viktoria Hildenwall, SIPU: Översikt av hur utvärdering av det svenska biståndet varit organiserat över åren. Rune Premfors, SCORE: Utvärdering av det svenska biståndet ur ett

Läs mer

Hållbar fred? Emma Elfversson, forskare Department of Peace and Conflict Research, Uppsala University.

Hållbar fred? Emma Elfversson, forskare Department of Peace and Conflict Research, Uppsala University. Hållbar fred? Emma Elfversson, forskare Department of Peace and Conflict Research, Uppsala University emma.elfversson@pcr.uu.se Introduktion Elfversson 2014 Elfversson 2015 Hållbar fred? Frånvaron av väpnat

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

Praktikrapport Sida, Svenska ambassaden i Belgrad

Praktikrapport Sida, Svenska ambassaden i Belgrad Praktikrapport Sida, Svenska ambassaden i Belgrad Praktikplats: Svenska ambassaden i Belgrad Praktikperioden är från 2012-09-06 till 2013-01-25 på heltid. Handledare: Torgny Svenungsson Telefon: +381 633

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr

Läs mer

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Vi kommer arbeta kring temat fattiga rika där vi studerar u länder och försöker förklara varför dessa länder kallas så. I en värld som blir alltmer

Läs mer

SVENSKA PARTIERS SYN PÅ AGENDAN FÖR UTVECKLINGSEFFEKTIVITET

SVENSKA PARTIERS SYN PÅ AGENDAN FÖR UTVECKLINGSEFFEKTIVITET SVENSKA PARTIERS SYN PÅ AGENDAN FÖR UTVECKLINGSEFFEKTIVITET En enkät genomförd av CONCORD Sveriges arbetsgrupp för AidWatch. Juni 2016 År 2016 är ett viktigt år för biståndet. Bland annat förhandlar givarländerna

Läs mer

Effektrapport Frii 2013

Effektrapport Frii 2013 Effektrapport Frii 2013 P A G E 1 of (5) D A T E 30/09/2014 A U T H O R Krister Adolfsson 1. Vad vill er organisation uppnå? Diakonia är en biståndsorganisation grundad i kristna värderingar som samarbetar

Läs mer

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll

Läs mer

TIMBRO OMTAG FÖR BISTÅNDSPOLITIKEN FÖRSLAG PÅ KOMMITTÉDIREKTIV FÖR EN NY POLITIK FÖR GLOBAL UTVECKLING. Fredrik Segerfeldt NOVEMBER 2011

TIMBRO OMTAG FÖR BISTÅNDSPOLITIKEN FÖRSLAG PÅ KOMMITTÉDIREKTIV FÖR EN NY POLITIK FÖR GLOBAL UTVECKLING. Fredrik Segerfeldt NOVEMBER 2011 OMTAG FÖR BISTÅNDSPOLITIKEN FÖRSLAG PÅ KOMMITTÉDIREKTIV FÖR EN NY POLITIK FÖR GLOBAL UTVECKLING Fredrik Segerfeldt www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667635&flik=4 NOVEMBER 2011 TIMBRO Författaren och Timbro

Läs mer

Yttrande över Regeringens skrivelse om biståndsplattformen

Yttrande över Regeringens skrivelse om biståndsplattformen Yttrande över Regeringens skrivelse om biståndsplattformen S I D A 1 av (9) D A T U M 2014-02-12 N A M N Bo Forsberg Sammanfattning Diakonia välkomnar möjligheten att ge synpunkter på plattformen innan

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel Stockholm International Water Institute En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel SIWI The Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett policy institut som bidrar till det internationella

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Sambandet tillväxt/utveckling och bistånd vad handlar forskningen om? 1

Sambandet tillväxt/utveckling och bistånd vad handlar forskningen om? 1 Bo Sjö 2011-02-08 Sambandet tillväxt/utveckling och bistånd vad handlar forskningen om? 1 Efter 50 år av bistånd gäller fortfarande att bistånd är ineffektivt när det gäller att bidra till utvecklingen

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Utgångspunkter

Utgångspunkter Bilaga till regeringsbeslut 2007-12-19 (UD2007/46001/UP) 2007-12-14 Regeringens riktlinjer för handelsrelaterat utvecklingssamarbete 2008 Utgångspunkter Dessa riktlinjer ger vägledning för hur medlen till

Läs mer

Kan bistånd skapa välstånd?

Kan bistånd skapa välstånd? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Kandidatuppsats Författare: Katja Fagerström och Lovisa Högberg Handledare: Tomas Guvå HT 2006 Kan bistånd skapa välstånd? Sammanfattning Vi har i uppsatsen

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Riktlinjer för dialog och samverkan mellan Utrikesdepartementet samt utlandsmyndigheterna och civilsamhällesorganisationer inom utvecklingssamarbetet

Riktlinjer för dialog och samverkan mellan Utrikesdepartementet samt utlandsmyndigheterna och civilsamhällesorganisationer inom utvecklingssamarbetet Riktlinjer för dialog och samverkan mellan Utrikesdepartementet samt utlandsmyndigheterna och civilsamhällesorganisationer inom utvecklingssamarbetet Förord Syftet med dessa riktlinjer är att ge vägledning

Läs mer

LRF biobaserad ekonomi GLOBALA UTMANINGAR är lokala. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

LRF biobaserad ekonomi GLOBALA UTMANINGAR är lokala. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF biobaserad ekonomi GLOBALA UTMANINGAR är lokala Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund The World in 2015 Human tipping points according to CIA Demography; 7.2 billion people, 95% in developing countries Food

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Is there some action a government of India could take that would lead the Indian economy to grow like Indonesia s or Egypt s? If so, what, exactly? If not, what is it about the nature of India that makes

Läs mer

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2969 av Karin Enström m.fl. (M) Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer