Sammanträde med folkhälsokommittén den 29 april 2016

Transkript

1 1 (3) Föredragningslista Sammanträde med folkhälsokommittén den 29 april 2016 Plats: Knistad Herrgård, Skövde Tid: Kl Mötets öppnande Upprop Val av justerare, förslag Håkan Linnarsson (S) Beslutsärenden 1. Folkhälsostipendium Val av jury. FHK Bilaga 2. Remissyttrande, Motion av Karin Engdahl m. fl. (S) om en regional strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Västra Götalandsregionen. Ordförandedelegation. FHK Bilaga. Rutger Gram 3. Fortsättningsansökan från Västergötlands Bildningsförbund avseende planeringsfasen i projektet Folkbildningen och föreningslivet två nyckelspelare i integrationsarbetet. FHK Bilaga. Åse Enkvist 4. Fortsättningsansökan från Karriär-Kraft avseende projekt Schyssta kompisar - suicidprevention för och av ungdomar själva. FHK Bilaga. Lars Paulsson 5. Utvecklingsmedel till fortsatt Förstudie för att minska studieavhopp i Västra Götaland. FHK Bilaga. Anna Svensson 6. Fortsättningsansökan från Västergötlands Idrottsförbund, Västsvenska Idrottsförbundet och SISU Västergötland avseende projekt Gränslös idrott. FHK Bilaga. Åse Enkvist 7. Ansökan från Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland; medlemsorganisationers projekt. FHK Bilaga. Åse Enkvist Hela människan En andra chans Utvecklingsinsatser för lokala enheter Elevcoacher Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

2 Föredragningslista från folkhälsokommittén, (3) Junis (IOGT-NTO:s juniorverksamhet Göteborg och Bohuslän) Satsning Trestad Förstudien Digitala spel 8. Ansökan från KFUM Göteborg avseende projekt Hälsolänken. FHK Bilaga. Åse Enkvist 9. Ansökan från Fyrbodals kommunalförbund avseende våldsförebyggande arbete med genusperspektiv. FHK Bilaga. Åse Enkvist 10. Ansökan från Kultur- och fritid, SDF Västra Göteborg, avseende projekt Rävholmen läger och fritidsverksamhet för barn och unga. FHK Bilaga. Åse Enkvist 11. Ansökan från Högskolan Väst om forskningsmedel för barnhälsovården. FHK Bilaga. Åse Enkvist 12. Verksamhetsbidrag till Suicidprevention i Väst tiden 1 juni t.o.m. december FHK Bilaga. Lars Paulsson 13. Plan för intern kontroll 2016 för folkhälsokommittén. FHK Bilaga 14. Delårsrapport mars FHK Bilaga 15. Personuppgiftsombud för folkhälsokommittén. FHK Bilaga Information A. Ordförandes information B. Folkhälsochefens information C. Fullföljda studier. Jörgen Hansson D. Förstudie för att minska studieavhopp. Anna Svensson Fördjupningsmaterial Här hittar du förstudierna/kartläggningarna E. Riktlinjer för folkhälsokommitténs projektstöd. Åse Enkvist F. Omvärldsbevakning - levnadsvanor ANDT (Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak), Marlene Nilsson Kost, Josefina Bodin G. Rapporter, kurser, konferenser H. Övrig information

3 Föredragningslista från folkhälsokommittén, (3) Anmälnings- och delegationsärenden 2. RS , Digital agenda smart region Västra Götaland 3. RF 171/2015, Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen (anmälningsärenden finns att tillgå under sammanträdet) Gunnel Adler Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

4 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Avdelning folkhälsa Handläggare: Rutger Gram E-post: Till Folkhälsokommittén Folkhälsostipendium Val av jury Förslag till beslut 1. Folkhälsokommittén utser personerna X, Y och Z som jury för årets folkhälsostipendium. X utses att vara sammankallande. 2. Folkhälsochefen får uppdraget att utse två tjänstemän att ingå i och biträda juryn i sitt arbete. Sammanfattning av ärendet Folkhälsokommittén delar årligen ut ett folkhälsostipendium på kronor. Utlysningen av stipendiet sker i länets tidningar vid två tillfällen och juryn lämnar i september efter beredning ett förslag till kommittén om två kandidater, där kommittén fattar beslutet om mottagare av årets stipendium. Stipendiet delas ut vid regionfullmäktiges sammanträde i november. Avdelning Folkhälsa Elisabeth Rahmberg Avdelningschef Rutger Gram Handläggare Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngata Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

5 1 (1) Remissyttrande Datum Diarienummer FHK , RS Västra Götalandsregionen Avdelning folkhälsa Handläggare: Rutger Gram E-post: Motion av Karin Engdahl med flera (S) om en regional strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Beslut 1. Folkhälsokommittén uppdrar åt ordföranden att avge svaret på rubricerade motion. 2. Folkhälsokommittén godkänner yttrandet avseende motionen. 3. Folkhälsokommittén föreslår regionfullmäktige att bifalla motionen. Sammanfattning Ovannämnda motion har remitterats till bland andra folkhälsokommittén för synpunkter. Motionärerna föreslår att Närhälsan kunskapscentrum för sexuell hälsa får i uppdrag att samordna ett brett arbete med att ta fram ett förslag på en regional strategi för SRHR. Folkhälsokommitténs yttrande En samlad strategi och inriktning inom området SRHR har som motionären påpekar, saknats. Folkhälsokommittén bedömer detta som ett område där det är lämpligt att uppdraget kan ges till Närhälsans kunskapscentrum för sexuell hälsa. Därefter kan varje avdelning och enhet inom regionen som är berörd av frågan få en plattform för ytterligare kunskapsutbyte och för en samlad regional strategi och verksamhet. Folkhälsokommittén ställer sig positiv till motionens förslag. Folkhälsokommittén Gunnel Adler Ordförande Elisabeth Rahmberg Folkhälsochef Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngata Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

6

7

8

9

10 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Avdelning folkhälsa Handläggare: Åse Enkvist Telefon: E-post: Till folkhälsokommittén Fortsättningsansökan från Västra Götalands Bildningsförbund avseende planeringsfas i projektet Folkbildningen och föreningslivet två nyckelspelare i integrationsarbetet Förslag till beslut Folkhälsokommittén beslutar följande: 1. Folkhälsokommittén beviljar kronor för planeringsfasen i projektet Folkbildningen och föreningslivet två nyckelspelare i integrationsarbetet. 2. Kostnaden för beviljade medel belastar Folkhälsokommitténs konto Stöd till utvecklingsprojekt inom folkhälsoområdet. Sammanfattning av ärendet Västra Götalands Bildningsförbund har i samtal med folkhälsokommittén utformat ett projekt med syfte att skapa en plattform för nyanlända i Västra Götalands föreningsliv. Projektet är tre år och planerat i två faser. Den första fasen, planeringsfasen, omfattar tidsperioden och inleds med att hitta arbetsformer inom folkbildningen och deras medlemsorganisationer, att förankra idéer om en bred föreningssamverkan kring integration samt att planera delprojekt som ska genomföras i fas två. I planeringsfasen ska en arbetsgrupp tillsättas och personalresurs avdelas för kartläggning, information och förankring. Efter genomförandet av inledningsfasen kommer Västra Götalands Bildningsförbund att, till folkhälsokommitténs sammanträde i november 2016, inkomma med en fortsättningsansökan för den andra fasen som innebär att viderautveckla projektet genom att starta och genomföra ett flertal delprojekt på olika platser i Västra Götaland Fördjupning av ärendet Inledning Under en period hösten 2015 kom ca asylsökande människor i veckan till Sverige. Det är en situation som det inte finns beredskap för att hantera i samhället. Procentuellt har Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

11 Datum Diarienummer FHK (3) då, utifrån vår befolkningsmängd, cirka personer i vecka i kommit till Västra Götaland. I den situationen handlar de mest akuta åtgärderna om att erbjuda tak över huvudet, mat och andra elementära förnödenheter så att människor inte far illa. Ett aktivt civilsamhälle utgör därefter förutsättningen för att integrationsarbetet ska kunna utvecklas positivt i alla Västra Götalands 49 kommuner. För att bidra till goda förutsättningar för de nyanlända behövs folkbildningens engagemang och resurser för att ge stöd och erbjuda kunskap om- och finna kontaktvägar in i föreningslivet. Folkbildning erbjuder utbildning och bildning för vuxna. Den är fri och frivillig i bemärkelsen att människor väljer om och när de vill delta. Folkbildningen handlar om att så långt som möjligt anpassa kurser och studiecirklar efter deltagarnas behov och förutsättningar. Det betyder att folkbildningens deltagare har stort inflytande. En viktig grundtanke är att deltagarna lär av varandra, att arbetsformerna är demokratiska och engagerande samt att lärandet är aktivt. Deltagarna söker och bygger sin egen kunskap genom dialog, interaktion och reflektion med andra. Kulturverksamhet i olika former är också en del i folkbildningsarbetet. Ett av syftena för folkbildningen är att arbeta med personer som har annan etnisk bakgrund än svensk. Folkbildningen lyfts fram i den nationellt blocköverskridande asylöverenskommelsen som en viktig resurs för regeringens politik för etablering av nyanlända Projektets genomförande Den inledande fasen, planeringsfasen, omfattar tidsperioden och inleds med att hitta arbetsformer inom folkbildningen och deras medlemsorganisationer, att förankra idéer om en bred föreningssamverkan kring integration samt att planera delprojekt. I planeringsfasen ska en arbetsgrupp tillsättas och personalresurs avdelas för kartläggning, information och förankring. Efter den inledande planeringsfasen planerar Västra Götalands Bildningsförbund att inkomma med en fortsättningsansökan som presenterar de olika delprojektens utformning, innehåll, omfattning, regional placering, budget och vilken medlemsorganisation som driver delprojektet. För att säkerställa kvalitén i projekten genomförs inom folkbildningen och tillsammans med dess olika medlemsorganisationer projektledarutbildningar samt utbildningar i integrationsfrågor. Arbetet kommer att ledas av en, av Västra Götalands Bildningsförbund, tillsatt arbetsgrupp med en bred förankring bland medlemsorganisationerna. Arbetsgruppen utgör ledningsgrupp för det totala projektet och svarar för samordningen mellan delprojekten. Projektet har ambitionen att om möjligt utöka projektet genom att samverka med de hälsooch sjukvårdsnämnder i regionen som disponerar och kan fördela projektstöd. Delprojekten förutsätts, där så är möjligt, även använda medel från Migrationsverket, Folkbildningsrådet och berörda kommuner för att finansiera verksamheten. Uppföljning Uppföljning av projektansökan avseende inledningsfasen ska redovisas på folkhälsokommitténs sammanträde i november.

12 Datum Diarienummer FHK (3) Bedömning Som en del i arbetet för en social hållbar utveckling och att skapa förutsättningar för en jämlik hälsa på lika villkor i befolkningen ser folkhälsokommittén att det är angeläget att verka för integration och bidra till att skapa sociala sammanhang och mötesplatser för människor som nyligen anlänt till Västra Götaland. I Folkhälsokommitténs Mål och Inriktningsdokument beskrivs att folkhälsokommittén ska prioritera insatser för att bryta utanförskap och segregation. Det är också centralt för att främja psykisk hälsa, social integrering och sammanhållning. Det innefattar att öka medvetenheten, minska stigmatisering och diskriminering samt att bygga upp stödjande miljöer. Projektet ligger i linje med Västra Götalandsregionens styrdokument och folkhälsokommitténs uppdrag att främja hälsa och förebygga ohälsa. Avdelning folkhälsa föreslår att ansökan tillstryks. Avdelning folkhälsa Elisabeth Rahmberg Folkhälsochef Åse Enkvist Regionutvecklare folkhälsa Bilaga Projektansökan Planeringsfas för integrationsprojekt inom folkbildningen 2016 Beslutet skickas till anna-pia.hogberg@vgb.nu bengt.karlsson@vgb.nu

13 Till Västra Götalandsregionens Folkhälsokommitté Ansökan om Integrationsprojekt inom folkbildningen benämnt Folkbildningen och föreningslivet två nyckelspelare i integrationsarbetet Inledning Västra Götalands Bildningsförbund (VGB) har av Västra Götalandsregionens (VGRs) Folkhälsokommitté anmodats att söka projektmedel för att genomföra ett integrationsprojekt inom folkbildningen under tre år med start fr o m Vi tror, liksom kommittén, att folkbildningens organisationer i samverkan med det breda föreningslivet är väl lämpade att arbeta med integration. Både studieförbunden och folkhögskolorna har lång erfarenhet att möta människor med speciella och särskilda behov och tillsammans med sina samverkanspartner och huvudmän utgör man ett finmaskigt nätverk ut i hela regionen och bidrar därmed till civilsamhällets inneboende kraft att göra skillnad. Regionalt motiv för integrationsarbete Under en period under hösten 2015 kom det ca asylsökande människor i veckan till Sverige och det är en situation som vi aldrig tidigare har upplevt och ej heller har en färdig beredskap för att hantera i vårt samhälle. Vår procentuella andel i Västra Götaland, utifrån vår befolkningsmängd, skulle då vara över 1/6 av detta antal vilket skulle innebära minst personer per vecka till våra 49 kommuner. I ett sådant läge handlar den mest akuta åtgärden om att erbjuda tak över huvudet samt mat och annan elementär förnödenhet så att människor inte far illa. Ett aktivt civilsamhälle utgör därefter förutsättningen för att integrationsarbetet skall kunna utvecklas positivt i alla våra 49 kommuner och för att stödja dessa och finna kontaktvägar in i föreningslivet krävs folkbildningens stora engagemang och resurser. Folkbildningen i Västra Götaland Västra Götalands Bildningsförbund är en intresseorganisation för de i Västra Götalandsregionen verksamma folkhögskolorna liksom för de verksamma studieförbundsdistrikten. Dessutom är SISU Idrottsutbildarna, Kultur i Väst och Västarvet medlemmar. Det finns idag 21 folkhögskolor som har sitt säte i Västra Götaland och de är spridda över hela regionen. Folkhögskolorna ägs och drivs av olika huvudmän. Majoriteten av skolorna, 15 stycken, har en folkrörelse eller ideell organisation som huvudman (rörelsefolkhögskolor) medan de övriga sex skolorna har Västra Götalandsregionen som huvudman (regionskolor). Inom regionområdet finns också samtliga idag verksamma studieförbund med en lokal spridning som innebär att folkbildningen finns representerad i samtliga regionens 49 kommuner. Alla de tio studieförbunden har idéburna organisationer som huvudmän och tillsammans täcker de i stort alla folkrörelser i vårt land.

14 Folkbildning är utbildning och bildning för vuxna. Den är fri och frivillig i bemärkelsen att människor väljer om och när de vill delta. Folkbildningen handlar om att så långt som möjligt anpassa kurser och studiecirklar efter deltagarnas behov och förutsättningar. Det betyder att folkbildningens deltagare har stort inflytande. En viktig grundtanke är att deltagarna lär av varandra, att arbetsformerna är demokratiska och engagerande samt att lärandet är aktivt. Deltagarna söker och bygger sin egen kunskap genom dialog, interaktion och reflektion med andra. Kulturverksamhet i olika former är också en del i folkbildningsarbetet. Ett av syftena för folkbildningen är att arbeta med personer som har annan etnisk bakgrund än svensk. Folkbildningen lyfts fram i den nationellt blocköverskridande asylöverenskommelsen och det visar att folkhögskolor och studieförbund utgör en viktig del av regeringens politik för etablering av nyanlända. De konkreta åtgärder som finns i denna överenskommelse är främst etableringskurser på folkhögskolorna och ett riktat statsbidrag till studieförbunden för språkundervisning för asylsökande. En stor del av studieförbundens verksamhet sker i nära samarbete med de föreningar och samverkansorganisationer som studieförbunden har en daglig och nära relation till runt om i hela regionen. Projektidé Hösten 2016 används för att hitta arbetsformer inom folkbildningen i Västra Götaland och bland deras medlemmar för att kunna starta upp olika konkreta samverkansprojekt under våren Arbetet under hösten kommer att bestå i att förankra idén om en bred föreningssamverkan kring dessa frågor och hur det kan gå att förverkliga. Under 2017 utlyser VGB bland sina medlemmar projekt som syftar till att fördjupa och utveckla arbetet inom i första hand den samlade föreningsrörelsen. Föreningsanknytning där frivilligsektorns stora nätverk och alla dess eldsjälar kommer att kunna erbjuda mötesplatser och engagerande verksamheter som innebär att alla deltagare, oavsett etnisk eller religiös bakgrund, känner sig välkomna och behövda. Studieförbundens unika arbetsätt där man via studiecirklar i små grupper samtalar och utbyter erfarenheter har varit grundläggande för uppbyggnaden av den svenska demokratin. Föreningsaktiva engagerade människor har generellt sett en bättre hälsa än andra. Goda möjligheter finns för olika prova på verksamheter i de föreningar folkbildningen samverkar med och bl a den svenska naturen och dess allemansrätt är för många nyanlända en helt ny upplevelse som kräver kunskap för att fullt ut kunna ta del av. Den process det innebär att deltagarna själva formar vad och hur man vill engagera sig i en förening utgör i sig en del av integrationen och bidrar till den svenska demokratiska skolningen. Musik och konst är andra uttrycksformer där det finns stora möjligheter till samverkan mellan svenskar och människor som flytt till Sverige. Studieförbunden och folkhögskolor utgör här en av de främsta aktörerna när det t ex gäller att arbeta med musikintresserade ungdomar. För att säkerställa kvalitén i projekten genomförs inom folkbildningen och tillsammans med dess olika medlemsorganisationer projektledarutbildningar samt utbildningar i integrationsfrågor. Lokal samverkan mellan studieförbunden samt mellan studieförbund och folkhögskolor ser vi som en framgångsfaktor som vi vill stimulera.

15 Vi har som ambition att genomföra en mängd olika delprojekt med ovannämnda inriktning under 2017 och Den verksamhet som vi planerar att genomföra skall få en spridning över hela regionen. Efter varje verksamhetsår kommer gjorda erfarenheter och kunskaper att vidareförmedlas, både internt och externt, och i rapportform till bidragsgivaren. Varje delprojekt sammanställs och redovisas för att ge en tydlig transparens åt verksamheten. För att kunna genomföra verksamheten och finna lämpliga projekt som utvecklar integrationsarbetet i föreningslivet tillsätter VGB en arbetsgrupp med en bred förankring bland medlemsorganisationerna. Arbetsgruppen utgör ledningsgrupp för det totala projektet och svarar för samordningen mellan delprojekten. Ekonomi Budget för första verksamhetsåret: Planeringsfasen hösten : Första projektterminen våren : Total ansökan för perioden : För läsåren 2017 och 2018 får vi återkomma med mer exakt bedömning av medelsbehovet beroende på utvecklingen av de olika delprojekten. Den ekonomiska nivån styr vilken volym av delprojekt som kan startas upp och därmed vilken integrationseffekt satsningen får runt om i regionen. Vi ser det angeläget att få återkomma inför nästa verksamhetsperiod för att, tillsammans med Folkhälsokommittén, värdera och utveckla verksamheten. I våra samtal med Folkhälsokommitténs tjänstemän har vi lyft frågan om möjlig samverkan med de hälso och sjukvårdsnämnder i regionen som disponerar och kan fördela projektstöd. Skulle den samverkan vara möjlig att förverkliga så kan folkbildningen med kort varsel utöka sitt uppdrag och nå ännu fler föreningar och personer med utländsk bakgrund så att de kan ta del av det svenska föreningslivet. Delprojekten förutsätts, där så är möjligt, även använda medel från Migrationsverket, Folkbildningsrådet och berörda kommuner för att finansiera verksamheten. Avslutning Med hänvisning till ovanstående söker Västra Götalands Bildningsförbund medel för att via folkbildningsorganisationerna och i nära samverkan med övriga civilsamhället forma och bedriva ett aktivt integrationsarbete. Skara Västra Götalands Bildningsförbund Klas Sjögren Ordförande Anna Pia Högberg Bildningskonsulent

16 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Avdelning folkhälsa Handläggare: Lars Paulsson, Rutger Gram Telefon: E-post: lars.paulsson@vgregion.se Till Folkhälsokommittén Fortsättningsansökan från Karriär-Kraft avseende projektet Schyssta kompisar suicidprevention för och av ungdomar själva Förslag till beslut Folkhälsokommitténs beslutar följande: 1. Folkhälsokommittén beviljar Karriär-Kraft kronor för perioden 1 maj till 31 december 2016 för projekt Schyssta kompisar suicidprevention för och av ungdomar själva. 2. Beloppet för projektet Schyssta kompisar suicidprevention för och av ungdomar själva belastar kommitténs konto för suicidprevention. Sammanfattning av ärendet Folkhälsokommittén beviljade hösten 2015 Karriär-Krafts ansökan om medel för att utveckla en suicidförebyggande metod för att motverka psykisk ohälsa och suicidbeteende hos ungdomar år. Ungdomarnas medverkan och delaktighet ligger som en röd tråd i hela metodutvecklingsarbetet. Fadderskap och ledarutbildningar är två hörnstenar i projektet där de äldre ungdomarna skall fungera som förebilder för de yngre. Schyssta kompisar vill erbjuda ett positiv socialt sammanhang där man kan skapa nya trygga relationer med både ungdomar och vuxna kan ungdomarna återfå tilliten till andra människor och ger nytt hopp och ny livsglädje. Målgruppen är ungdomar mellan år som varit eller är mobbade/utsatta och/eller känner sig utanför i skolan, och som riskerar att hamna i psykisk ohälsa och suicidbeteende om de inte hjälps in i ett socialt och stärkande sammanhang. Projektet löper totalt under två år och Karriär-Kraft ansöker nu om medel för att fortsätta projektet. Medlen avser en metodutvecklare på 50% och en följeforskare på 10%. Totalt söker Karriär-Kraft kronor vilket blir per år. Projektet kan knytas till folkhälsokommitténs budget 2015 där kommittén har för avsikt att på olika sätt öka samarbetet med idéburna sektorn inom området befolkningsinriktad suicidprevention. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

17 Datum (2) Diarienummer FHK Fördjupad beskrivning av ärendet Schyssta Kompisars verksamhet fortlöper enligt plan. Karriär-Kraft rekryterat och anställt en projektledare som jobbar 50 procent med metodutveckling av verksamheten samt har kontakt med följerforskaren för att planera hur projektet ska följas. Projektledaren är anställd av Karriär-Krafts samarbetspartner forum Skill, en resursorganisation som jobbar med folkhälsa och mänskliga rättigheter. Schyssta kompisar har startat upp efter skolan-verksamhet en dag i veckan, i Studio Café vid Gothenburg Film Studios på Lindholmen, ett samarbete med stadsdelen Lundby som lånar ut lokalen. Det långsiktiga målet är att ha verksamhet varje dag efter skolan och på skollov. Ett faddersystem har startats, äldre ungdomar och unga vuxna år som själva har erfarenhet av psykisk ohälsa som följd av ensamhet och utsatthet i skolan är faddrar åt ungdomarna i gruppen. Projektledaren har ett nära samarbete med de ungdomar som är engagerade som ungdomsledare och med de vuxna som är engagerade i vuxennätverket som är kopplat till verksamheten. Tillsammans med dem formar projektledaren succesivt den metod som ungdomarna, ungdomsledarna och faddrarna i Schyssta kompisar skapar genom sitt engagemang tillsammans för att utforma en social gemenskap som skall rädda liv. Information om projektet sprids till skolor, kuratorer, organisationer och via sociala medier och övriga medier. Ett samarbete är påbörjats med ett par skolor som hjälper oss att informera elever och föräldrar om verksamheten. Ett informationsmaterial som broschyrer och affischer, för att sprida information om att vi finns, håller på att tas fram. Avdelning folkhälsa Elisabeth Rahmberg Förvaltningschef Lars Paulsson, Rutger Gram Regionutvecklare Beslutet skickas till Karina Skoglund, Karriär-Kraft. kinna.skoglund@karriarkraft.se

18 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Avdelning folkhälsa Handläggare: Anna Svensson Telefon: E-post: Till folkhälsokommittén Utvecklingsmedel till fortsatt Förstudie för att minska studieavhopp i Västra Götaland Förslag till beslut Folkhälsokommittén beslutar följande: 1. Folkhälsokommittén avsätter kr till fortsatt Förstudie för att minska studieavhopp i Västra Götaland. 2. Kostnaden för beviljade medel belastar folkhälsokommitténs konto Stöd till utvecklingsprojekt inom folkhälsoområdet. Syftet Att formulera en gemensam projektplan för att minska studieavhopp och mobilisera för arbetet lokalt. Sammanfattning Detta är en förlängning av Förstudie för att minska studieavhopp i Västra Götaland. Syftet med förstudien var att identifiera nyckelaktörer, identifiera behov, kapacitet och formulera en gemensam projektplan för fortsatt samverkan. Detta har gjorts förutom en gemensam projektplan. Det beror på att målsättningen var att ansöka om ESF-medel i början på 2016 men utlysningen blev framflyttad till sommaren 2016 och därför behöver också förstudien förlängas för att kunna ha kapacitet fram tills utlysningen. Därtill ges stöd för att under hösten mobilisera lokalt och förbereda inför projektet. Från 1 maj 31 december 2016 erbjuds varje kommunalförbund i Västra Götaland kr (25 % av en heltidsanställning) för att ta fram en regional projektplan, ansöka till ESF i syfte att minska antalet studieavhopp samt att mobilisera arbetet lokalt. Skaraborgs kommunalförbund planeras bli projektägare och får därför ytterligare kr för skrivarbete. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

19 Datum Diarienummer FHK (3) Fördjupad beskrivning av ärendet Förstudien finansierades av folkhälsokommittén och regionala utvecklingsnämnden; FHK eller protokoll , RUN , RUN , RUN , RUN Mål Ärendet är den övergripande insatsen som planeras för att uppnå VG2020 punkt 2.2.1, Fler ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan ska minska samt Samling för social hållbarhet, Barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser löper större risk för att lämna grundskolan utan godkända betyg. I BHU har det uttalats att ett av de viktigaste målen där Västra Götalandsregionen och kommunerna ska samverka är antal insatser för fullfölja studier på högstadiet och gymnasiet. Detta har hänt Under förstudien har representanter från kommunalförbunden och representant från avdelning folkhälsa och FoU i Västra Götalandsregionen haft regelbundna träffar och utbytt erfarenheter. Under året har målet fullföljda studier fått stort genomslag vilket har gjort att den har diskuterats i många forum. Det finns en stor vilja att komma igång med fler aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse. Samtliga kommunalförbund har genomfört varsin kartläggning över det kommunala aktivitetsansvaret, KAA. Ytterligare en rapport har tagits fram som sammanfattar Sjuhärad, Fyrbodal och Skaraborg. Det har under förstudien blivit tydligt att de tre har mest gemensamt och att Göteborgs kommunalförbund mer kan fungera som kompetens- och processtöd utifrån många års erfarenhet av detta arbete. En avgörande punkt för implementering är att det blir viktigt att bygga kompetens som finns kvar i samtliga kommunalförbund för att kunna arbeta med frågan över tid. Det kommunala aktivitetsansvaret innebär att kommunen från 2015 enligt skollagen är skyldig att följa upp och erbjuda en aktivitet till de elever som har hoppat av skolan, för att de ska kunna ta sig vidare till praktik eller arbete, eller återgå till studier. En mängd intervjuer har gjorts med olika professioner, som rektorer, skolchefer, studievägledare, elevhälsan etc. Det resultat i övergripande termer som har kommit fram är att kommunerna är i behov av samordning, både mellan kommuner och mellan olika sektorer för en individ. Flera har också behov av bättre koll på vilka eleverna är. Det är ett omfattande arbete att se till att alla skolor rapporterar på samma sätt och det finns önskemål att använda samma datasystem. Det finns idag några olika datasystem används på vissa ställen och det finns behov av att utveckla detta. Det finns behov av att utveckla arbetet med det individuella KAA och arbeta med tidiga insatser i grupp; behov av samverkan inom och mellan kommunala aktörer, Västra Götalandsregionen och andra aktörer; behov av att integrera nyanlända i skolan samt behov av att få kunskap om vilka insatser som fungerar. Det anses nödvändigt att att sprida den kunskap som finns kartläggningarna till fler skolor i Västra Götaland och bygga ny kunskap inom Plug innovation.

20 Datum Diarienummer FHK (3) Detta planeras Gemensam projektplan med en regional yta samt ESF-ansökningar. Under förstudien som har varit har det redan diskuterats vilket innehåll som är framgångsrikt och projektplanen ska bygga vidare på tidigare erfarenheter. Insatserna kommer att finnas på individ-, grupp- och organisationsnivå. På den individuella nivån med elever i riskzon kommer att satsas på utökat stöd, t.ex. elevhälsocoach, som för individen arbetar gränsöverskridande mellan skola, socialtjänst, sjukvård, hemmet och fritid. På gruppnivån, att stärka den psykosociala miljön, kommer det att satsas på klassrumsbaserade insatser med ledord som KASAM (känsla av sammanhang), anknytning, självkänsla och problemlösningsförmåga. Organisationsnivån kan belysas från många skärningspunkter och där behövs från lokalt håll föras fram behov, det kan till exempel vara skolhälsovård och andra verksamheter som hamnar i fokus. I första hand kommer de skolor som har störst behov att erbjudas vara med i ansökan, baserat på befintlig statistik. Folkhälsokommittén finansierar 25 % av en tjänst i 8 månader, genom kr plus sociala avgifter i månaden. Skaraborgs kommunalförbund ansvarar för att tillsammans med berörda parter skriva projektplan och skicka in ansökan till ESF. De erbjuds ytterligare kr för det arbete. Budget Medel för förstudien fördelas enligt följande: kr till Skaraborgs kommunalförbund kr till Fyrbodals kommunalförbund kr till Sjuhärads kommunalförbund kr till Göteborgs kommunalförbund Totalt kr Folkhälsokommitténs sekretariat Elisabeth Rahmberg-Johansson Förvaltningschef Anna Svensson Rergionutvecklare

21 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Avdelning folkhälsa Handläggare: Åse Enkvist, Annika Nilsson-Green Telefon: E-post: Till folkhälsokommittén Fortsättningsansökan från Västergötlands Idrottsförbund, Västsvenska Idrottsförbundet, och SISU Västergötland avseende projekt Gränslös Idrott Förslag till beslut Folkhälsokommittén beslutar följande: 1. Folkhälsokommittén beviljar kronor för år 2 avseende projektet Gränslös Idrott. 2. Kostnaden för beviljade medel belastar Folkhälsokommitténs konto Stöd till utvecklingsprojekt inom folkhälsoområdet. Sammanfattning av ärendet Projektet Gränslös Idrott har pågått sedan och genomförs i Borås, Skövde och Angered, Göteborg. Syftet med projektet är att skapa en mer jämlik hälsa för boenden i våra selekterade områden som på sikt bidrar till ett mer socialt hållbart samhälle. Inriktningen på arbetet är: att etablera en mer Streetbetonad verksamhet att skapa utbildningsinsatser för befintliga ledare, potentiella ledare och ungdomar att skapa nätverk och samarbeten över sektorsgränserna såsom idrottsföreningar, kommunala och regionala verksamheter/organisationer samt näringsliv. Uppföljning I Borås deltar 555 flickor och pojkar i åldrarna 6-16 år. - I Skövde deltar 390 flickor och pojkar + 80 flickor i sommarskolan. - I Angered deltar 830 flickor och pojkar i åldrarna 6-14 år. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

22 Datum Diarienummer FHK (2) Bedömning Arbetet fortlöper enligt projektplanen och ligger inom ramen för arbetet för en jämlik hälsa och situationsbeskrivningarna i samling för social hållbarhet. Särskilt kopplat till situationen Barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser har sämre förutsättningar för en aktiv fritid, ett rikt kulturutbud och för goda levnadsvanor. I folkhälsokommitténs Mål och inriktningsdokument belyses också att Fritiden är ytterligare en viktig arena, där valet av fritidsaktiviteter bland barn och ungdomar har blivit alltmer beroende av föräldrarnas förmåga att betala för utrustning och avgifter samt av utbudet av aktiviteter. Projektet svarar väl upp mot dessa mål och inriktningar och förväntas leverera en modell som kan bidra till skapa förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkor. Projektet ska rapportera årligen till Folkhälsokommittén. Avdelning folkhälsa Elisabeth Rahmberg Folkhälsochef Åse Enkvist Regionutvecklare folkhälsa Bilaga Projektansökan Ansökan om medel 2016 Beslutet skickas till lars.lindfors@vsif.se

23 Västra Götalandsregionen Folkhälsokommittén Regionens Hus Vänersborg Ansökan om medel för 2016 Västergötlands och Västsvenska Idrottsförbundet driver sedan 2015 projektet Gränslös Idrott, se bifogad projektbeskrivning, delvis finansierat av Västra Götalandsregionen/ Folkhälsokommittén. För 2015 reviderades projektbudgeten till 500 TKR då beslutet blev försenat. För kommande år ser förslaget till beslut ut enligt nedan: kr kr kr. Redovisning av medel för 2015 är inskickad men bifogas också denna ansökan. Göteborg Med vänliga hälsningar Västergötlands Idrottsförbund Sture Gustavsson Västsvenska Idrottsförbundet Johan Gadd

24 Västra Götalandsregionen Folkhälsokommittén Gränslös idrott Bakgrund Samling för social hållbarhet I internationella jämförelser har Sverige och Västra Götaland en god folkhälsa, hög levnadsnivå och minskad dödlighet i ett flertal livsstilssjukdomar. Däremot är de sociala skillnaderna i folkhälsa fortfarande tydliga och hälsan har inte förbättrats i utsatta grupper på samma positiva sätt som för befolkningen i sin helhet. Främsta orsakerna till den sämre hälsan är bristen på arbete och utbildning. Bara i Västra Götaland ger ojämlikhet i hälsa under ett år upphov till drygt dödsfall i förtid och ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor. Västra Götalandsregionen har i samverkan med aktörer internt och externt - i Samling för social hållbarhet - tagit fram konkreta förslag på åtgärder lokalt, regionalt och nationellt som har störst sannolikhet att minska skillnader i hälsa i Västra Götaland. Idrotten i regionen Västergötlands Idrottsförbund och Västsvenska Idrottsförbundet är de två paraplyorganisationer som företräder, utvecklar och Detta är en reviderad ansökan utifrån tidigare inlämnad ansökan tillsammans med SISU Idrottsutbildarna, utbildar idrottsrörelsen inom Västra Götalandsregionen. I dialog med Västra Götalandsregionens Folkhälsosekretareat har vi kommit fram till att de två distriktsförbunden skall organisera och selektera i samarbetet med arbetet kring Jämlik Hälsa för idrotten inom regionen. Selektering Ambitionen är att utgå från några geografiska områden i regionen med boende som har begränsade möjligheter, av sociala och ekonomiska skäl, att delta i den traditionella idrotten och att i dessa områden skapa aktiviteter för en bred målgrupp. Gränslös Idrott Idrottsrörelsen i Västra Götaland har under en längre tid ställt sig frågan Håller idrott på att bli en klassfråga?. I stället för att fortsätta ställa sig samma fråga har projektet Gränslös Idrott börjat växa fram. Det ska bli en injektion för idrottsrörelsen i Västra Götaland till att ta initiativ och genomföra utvecklingsprojekt vars erfarenheter kan bli mönsterbildande och förebilder för fler att lära av. Projektet Gränslös idrott vill bidra till att bygga en idrottsrörelse i Västra Götaland där fler människor är involverade, fler upplever glädjen med Gränslös Idrott Sida 1

25 fysisk aktivitet och glädjen i en föreningsgemenskap. En idrottsrörelse som bidrar till en mer jämlik hälsa i vår region. I projektet Gränslös idrott har vi valt att utgå från tre olika perspektiv som också utgör projektets olika delar och som tillsammans bildar den helhet som binder projektet samman. En idrottsförening där fler barn och unga finner glädjen i att delta i fysiska aktiviteter och en föreningsgemenskap En idrottsförening där vuxna och äldre i större utsträckning erbjuds möjligheter till fysisk aktivitet och föreningsgemenskap En idrottsförening där fler människor med olika kulturell bakgrund erbjuds och inskolas i ett ideellt ledarskap och ges möjligheter att få uppleva en föreningsgemenskap Angered, Göteborg Angered består av ett stadsdelscentrum, Angereds Centrum, omgivet av stadsdelarna Hjällbo, Eriksbo och Hammarkullen i söder. Gårdsten, Lövgärdet och Rannebergen i norr. I väster, vid Göta älv och E45, ligger det äldre samhället Agnesberg och i sydost ligger villasamhället Linnarhult. I Angered ligger Angereds närsjukhus, ett specialistsjukhus med mottagningar skräddarsydda efter befolkningens behov. Angereds Närsjukhus vill ge medborgarna bättre vård på nära håll. Samtidigt driver sjukhuset hälsofrämjande projekt som syftar till att främja medborgarnas hälsa och få en friskare befolkning. Området har ungefär invånare, varav en stor andel med utländsk bakgrund. Hässleholmen och Norrby, Borås Stadsdelen byggdes i slutet av 60-talet som en del av miljonprogrammet och präglas av miljonprogrammets typiska kännetecken av flerfamiljsbostäder (mestadels trevåningshus) och ett centralt placerat torg. Även områden med villabebyggelse finns i området. Segregationen mellan villaområdena och hyreshusbestånden är dock tydlig. Hässleholmen har i dag cirka 6500 boende (scb.se). Kommunikationerna är goda och med busslinjer tar det cirka 15 minuter att åka in till Borås innerstad. Det allmännyttiga bostadsbolaget AB Bostäder förvaltar 2000 läggenheter på Hässleholmen. Stadsdelens främsta kvaliteter sägs vara det geografiska läget, bra kommunikationer, relativt billiga lägenheter och närhet till natur. Södra Ryd, Skövde I området Ryd i Skövde bor många invånare med utländsk härkomst, där man inte har samma tradition av att engagera sig i ideella föreningar och framför allt inom idrottsrörelsen. Detta innebär att många är inaktiva och lider risk för ohälsa samt att man också i många fall också står utanför svenska samhället. När föräldrar till barn som erbjuds aktiviteter genom föreningar, eller i detta fall idrottsskola, inte själva har en tradition av idrott och rörelse blir det lätt att man även överför denna på sina barn. Utmaningar Idrotten står inför ett antal vansinnigt viktiga vägval. Vi ser allt fler trender i samhället som på olika sätt påverkar den traditionella idrottsföreningen. Hur ställer sig exempelvis individuell jakt på självförverkligande till idrottens mer kollektiva uppbyggnad? Och hur Gränslös Idrott Sida 2

26 kanaliseras det ideella engagemanget i framtiden? Kartan håller helt enkelt på att ritas om. Hur bör då framtidens idrottsföreningar förändras för att möta utvecklingen? I idrottens eget framtidsprojekt Framtidens idrottsförening utgår dessa vägval från fyra metatrender i samhället: Ökad kommersialisering Ökad individualisering i kollektivet Ökat behov att se och synas En befolkningssammansättning i förändring Vi har lokaliserat de geografiska områden vi vill fokusera på utifrån en av idrottens största utmaningar just nu: - Hur skall vi kunna bedriva vår idrott i områden med hög barnfattigdom? Våra tre geografiska områden Angered i Göteborg, Hässleholmen i Borås och Södra Ryd i Skövde har det gemensamt att en stor del av invånarna just lever utifrån dessa förutsättningar. I andra områden växer kommersiella alternativ fram till idrotten. Alternativ som idrotten måste bli bättre på att möta. Dessa alternativ är ofta kopplade till högre deltagaravgifter och i lägre grad till demokratiskt inflytande. Genom samarbete med de offentliga aktörerna i områdena, t.ex. Närsjukhusen, Hälsoteken, Kommunala anläggningar m.fl. vill vi skapa nya alternativ för de boende till fysisk aktivitet. I vår ansökan till VGR/FHK 2013, Framtidens idrottsförening, beskrev vi tre målgrupper som stod i fokus för vår satsning. Dessa tre målgrupper och mål tar hänsyn till den förändrade befolkningsstrukturen med fler pensionärer, behovet att rekrytera från fler samhällsgrupper som ideella ledare i våra idrottsföreningar och att idrotten totalt sett ska bli ännu mer intressant för fler: 1. Framtidens Idrottsförening är en idrottsförening där fler barn och unga finner glädjen i att delta i fysiska aktiviteter och en föreningsgemenskap. 2. Framtidens Idrottsförening är en idrottsförening där vuxna och äldre i större utsträckning erbjuds möjligheter till fysisk aktivitet och föreningsgemenskap 3. Framtidens Idrottsförening är en idrottsförening där fler människor med olika kulturell bakgrund erbjuds och inskolas i ett ideellt ledarskap och ges möjligheter att få uppleva en föreningsgemenskap Vi samlar våra åtgärder för att möta våra utmaningar under tre rubriker (se nedan). Dessa rubriker är framarbetade efter kartläggning utifrån behov, erfarenheter i områdena vi kommer arbeta med Gränslös Idrott och framförallt de socioekonomiska och multikulturella förutsättningar som råder i dessa områden. Vi vill samtidigt hävda att idrotten kan vara den katalysator som samlar och aktiverar människor vilket leder till ett mer socialt hållbar samhälle med en mer jämlik hälsa. Gränslös Idrott Sida 3

27 1. Street Street, eller Streetsport, är ett etablerat begrepp som har sitt ursprung i urbana miljöer. Streetsporter kännetecknas av sin icke-kommersiella och icke-professionella karaktär och uttrycker spontanitet, improvisation och kreativitet. I detta sammanhang ser vi också detta sätt som ett ekonomiskt billigare uttryckssätt än den allt dyrare, vad gäller utrustning och anläggningar, traditionella idrotten. Många gånger förekommer gatusporter som en hybrid till annan etablerad idrott. Ett sådant exempel är t.ex. Futsal som via gatan tagit sig in i idrottshallarna och nu dessutom fungerar som ett alternativ till traditionell fotboll men som fortfarande attraherar på gatorna. Ett exempel på en motsatt rörelse är Parkour som startade som en holistisk träningsmetod i Frankrike, där man forcerade olika hinder i stadsmiljön, med enbart den egna kroppen som hjälpmedel. Denna träningsform, som tidigare helt saknade tävlingsinslag, arrangerar nu mästerskap och organiserar sig i föreningar. Dessutom har flickdominerade gymnastikföreningar öppnat sina dörrar för Parkourentusiaster som ofta är unga män. Många av våra föreningar har insett behovet av att växla in mot Street för att i högre utsträckning attrahera fler målgrupper inom sitt upptagningsområde. Dessutom samarbetar vi med internationella aktörer i Berlin, Birmingham, Riga m.fl. där vi hämtar inspiration och erfarenhet. Se t.ex. från Birmingham. 2. Plattformen Street Svensk idrott har utvecklat en gemensam utbildning, för alla våra 70 specialidrottsförbund, som riktar sig till ledare för barn och ungdomar. Fyra områden står som bas för innehållet Barn och ungdomar i centrum, Ditt ledarskap, Barn och ungdomars utveckling och Pedagogik i praktiken. Utbildningen är populär och uppskattad men vänder sig i allt för stor utsträckning till ledare i etablerade föreningar där det existerar en tät struktur. Vi ser ett behov av att skapa Plattformen Street. Mycket av innehållet i Plattformen kan föras över i vår nya utbildning men vi ser ett behov av att utveckla och komplettera vissa delar för att våra Streetledare ska få den plattform att stå på som krävs i denna miljö: o Inkluderande ledarskap hur skapa förutsättningar för att bedriva verksamhet med en bred grupp av deltagare utifrån ålder, kön, etnicitet och erfarenhet. Hur inkluderas deltagare med speciella behov o Kommunikation i ett mångkulturellt samhälle hur skapa anpassad kommunikation, beroende på målgrupp, i ett spretigt samhälle med olika förutsättningar att ta till sig information och marknadsföring o Samarbete på riktigt hur samarbetar vi med andra föreningar, andra offentliga organisationer och oorganiserade grupper av individer som initierar aktiviteter o Resurser vilka resurser finns som stöd från stadsdelen, kommunen, idrotten och näringslivet vad gäller material, aktivitetsytor, ekonomi, m.m. o M.m. Gränslös Idrott Sida 4

28 3. Samordning, fysiska platser och ledarskap För att skapa hållbara verksamheter i geografiska områden med gles struktur i den etablerade föreningsverksamheten krävs samordning. Vi ser ett stort behov av kontinuitet i nätverksmöten och möten över sektorsgränserna mellan föreningar och offentliga organisationer som Hälsotek, Närsjukhus, Stadsdelsförvaltningar och Arenor. Dessutom vill vi verka för att föreningarna i våra områden samarbetar med gemensamma mål för aktiviteter där föreningarna sida vid sida tar gemensamt ansvar utan konkurrens sinsemellan. En mer Streetbetonad verksamhet skapar förutsättningar för verksamhet i bostadsområden och andra exteriörer som normalt inte nyttjas till denna typ av verksamhet. För att skapa en känsla av sammanhang och inte skapa en verksamhet som flyter är det viktigt att skapa geografiska nav. Befintliga anläggningar, inomhus och utomhus, fungerar som mötesplatser för aktiviteter och evenemang. Platser som våra deltagare känner igen och där det erbjuds en mångfalld av aktiviteter. Vi stimulerar, genom utbildning och nätverk, de ledare och potentiella ledare som bor i de geografiska områdena att aktivera sig som ledare. Vi vet att vi i många fall måste stimulera denna utveckling med ekonomiska ersättningar för att öka attraktiviteten. Vi skapar också en stödapparat via våra FAS 3 projekt som stöd till andra ledare i områdena. Syfte Vi vill skapa en mer jämlik hälsa för boende i våra selekterade områden som på sikt bidrar till ett mer socialt hållbart samhälle genom: o att etablera en mer Street betonad verksamhet, för en bred målgrupp, i områden med en gles föreningsstuktur, mångkulturell befolkning och hög barnfattigdom o att skapa utbildningsinsatser för befintliga ledare, potentiella ledare och ungdomar som är formad utifrån idrottens utmaningar och anpassad till mångkulturella och socioekonomiska förutsättningar där vi verkar o att skapa nätverk och samarbeten över sektorsgränserna mellan idrottsföreningar, kommunala och regionala verksamheter och organisationer samt näringslivet för en hållbar utveckling Genomförande/tidplan Vår bas i genomförandet är självklart våra föreningar. Vi vill att projektet blir den samlande kraft som gör att de olika aktiviteterna finner mötesplatser och startar samarbeten med kommunala, regionala och privata aktörer. Vi har inlett genererande samtal med bostadsbolag, Hälsotek, Närsjukhus och Arenor om samarbete, men har inte vågat sätta verksamheten i sjön då vi väntat på stöd från VGR. Gränslös Idrott Sida 5

29 Återkoppling till VGR/FHK - projektet ska fortlöpande avrapporteras till FHK och dess sekretariat, via en årlig rapport (inför nästa års ansökan) samt två avstämningsmöten/år April - december 2016 Januari - december 2017 Januari - december Nätverksträffar med berörda föreningar. Utveckla dialog med offentliga och privata aktivitetsanordnare 15 kontinuerliga (löpande) Streetaktiviteter utifrån upparbetade föreningar i Angered i Göteborg och Hässleholmen/ Norrby i Borås Starta upp idrottsskolan i Södra Ryd, Skövde och Angered, Göteborg Arrangera Plattformen Street vid två tillfällen för 30 deltagare Vi bjuder in två företrädare från Street games i Birmingham för att entusiasmera och dela med sig av erfarenheter till våra ledare Arrangera Idrottens Föreningslära i lightversion vid två tillfällen för 30 deltagare Starta upp arbete med följeforskare tillsammans med Göteborgs Universitet Etablera ett fysiskt aktivitetscentrum i Angered där flera stödorganisationer samverkar på riktigt. Behålla och utveckla aktiviteterna som genererar hög aktivitetsnivå i samtliga områden samt forma marknadsföringsåtgärder för att sprida ytterligare Utveckla samarbetet mellan idrottsskolorna i Södra Ryd och Angered. Förpacka innehållet för spridning till andradelar av regionen Arrangera Plattformen Street vid två tillfällen för 30 deltagare En grupp av ledare besöker via EU:s Erasmus Birmingham för studiebesök hos Streeetgames Arrangera Idrottens Föreningslära i lightversion vid två tillfällen för 30 deltagare GU följer utveckling av fysisk aktivitet och mäter utveckling Idrotts- och föreningsförvaltningen, Social Resursförvaltning, Stadsdelsförvaltningen Angered, Västsvenska Idrottsförbundet och Hälsoteket utgår från ett aktivitetscentrum i Angered 30 löpande och ledarledda aktiviteter och idrotter arrangeras i Angered, Hässleholmen/ Norrby och i Södra Ryd SISU Idrottsutbildarna arrangerar utbildningar för ledare till Idrottskolan som attraherar barn och +55 på tre platser i regionen Arrangera Plattformen Street vid två tillfällen för 30 deltagare En grupp av ledare besöker via EU:s Erasmus Birmingham för studiebesök hos Streeetgames Arrangera Idrottens Föreningslära i lightversion vid två tillfällen för 30 deltagare Fortsatt följeforskning samt sammanställning Gränslös Idrott Sida 6

30 Samverkansparters Angered, Göteborg Göteborg Stad Angered Idrotts- och Föreningsförvaltningen Angered Arena Hälsoteket i Angered Göteborgs Universitet Angered Boxnings Club Angered IS Hammarkullen Basket IF Wasaiterna Ungdom Fryshuset Göteborgsvarvet M.fl. Hässleholmen/ Norrby, Borås Borås Stad Väster Borås Stads Fritids- och Folkhälsoförvaltning Borås AIK Byttorps IF Borås KK Norrby IF M.fl. Södra Ryd, Skövde Skövde KIK Skövde SS IF Hagen Skövde ABK Skövde Saints Baseball Södra Ryd Fight Center Skövde IBF M.fl. Gränslös Idrott Sida 7

31 Budget Kostnader Aktivitetsledare Material Utbildning Marknadsföring Nätverk Resor Projektledare Följeforskning Totalt Finansiering VGR/ FHK Idrottslyftet GU RF Göteborg Stad Borås Stad Skövde Kommun Totalt Budgeten för 2015 är beräknad utifrån en verksamhet från Västergötlands Idrottsförbund och Västsvenska Idrottsförbundet söker stöd från Västra Götalandsregionen, Folkhälsokommittén, om kr. för Göteborg Sture Gustavsson Distriktsidrottschef Västergötlands Idrottsförbund Johan Gadd Distriktsidrottschef Västsvenska Idrottsförbundet Gränslös Idrott Sida 8

32 Uppföljningsmall föreningsbidrag 2015 Västergötlands Idrottsförbund Västsvenska Idrottsförbundet Kontaktperson: Lars Lindfors Uppföljningen avser följande tidsperiod: Uppföljningen ska endast innehålla den del av föreningens arbete som omfattas av ersättning från berörd hälso- och sjukvårdsnämnd/er. Beskriv kortfattat arbetet under året: Eftersom stödet från VGR/ FHS trädde i kraft först vid halvåret redovisas de aktiviteter som genomfördes under projekttiden. Dessutom redovisas delar ur det innehåll som ligger utanför projekttiden vad gäller verksamhet. Vi har jobbat i tre olika geografiska områden i regionen, därför kommer delar av redovisningen vara geografiskt indelad. Alla områden har det gemensamt att ha en stor andel boende som lever i en ojämlik miljö vad gäller hälsa. Socioekonomiskt svaga områden med en hög andel fattiga barn. Under året har vi fokuserat på att få ihop de lokala projekten med aktiviteter, ledare och lokaler. Utmaningen för 2016 är att få ihop de olika geografiska områdena till en gemensam projektorganisation för att kunna dra nytta av kunskapsöverföring, nätverk, goda exempel m.m. Borås Efter ett gediget arbete med uppsökande kontakt och fokus på skolan har vi tillsammans med rektorer och lärare varit och är fortfarande (ca 160 besök) ute på skolorna i Borås kommun där vi pratar genomgående om värdegrund, attityd och förståelse för idrotten och skolans liv. Sedan har det resulterat i ett stadigt ökande av deltagare på träningar som är förlagda på centralt placerade hallar i Borås kommun. Stor prioritet har lagts på de som inte är anslutna till vår traditionella verksamhet samt nyanlända. Skövde Skolidrottsprojektet har drivits på åtta skolor i Skövde och riktade sig till åldrarna 8-11 år. Deltagande barn fick prova på olika idrotter i tvåveckorsintervaller. Totalt deltog 12 olika föreningar i samarbetet. Speciella insatser gjordes i stadsdelen Södra Ryd både vad gäller tillgänglighet, ledartäthet och antal tillfällen som idrottsskolan erbjudits. Dessutom en motsvarande idrottskola på sommaren.

33 Angered Göteborg Efter att ha träffat ett större antal idrottsföreningar och deras ledare enades vi om att fokusera på ett samlat evenemang under sommarlovet för att marknadsför Street Games. Två veckor under sommaren och ytterligare en vecka under jullovet blev resultatet av detta. Evenemangen har i sin tur fungerat som rekryteringsbas för de medverkande föreningarna som har haft ledare på plats. Street Games har startat en utveckling som genererar fler deltagare i föreningslivet och ett större samarbete mellan föreningarna. Redogör för hur många personer som har omfattats (könsfördelat och gärna om möjligt åldersuppdelat) av insatsen: Borås Pojkar -6 år 8 st. Pojkar 7-12 år 153 st. Pojkar år 234 st. Flickor -6 år 4 st. Flickor 7-12 år 39 st. Flickor år 117 st. Skövde 390 barn i idrottskolan, både flickor och pojkar 80 flickor i sommaridrottsskolan Angered Göteborg 830 deltagare i Streetsportaktiviteter 6-14 år 75 % år 25 % 30 % flickor, 70 % pojkar 40 ledare Totalt 1905 deltagare Redogör för om ni har gjort någon satsning för att nå grupper som har varit svåra att nå: Partners - Samarbeten med skolor, bostadsbolag, fritidsgårdar, invandrarföreningar genererar nya målgrupper till idrotten. Kommunikation - Dessutom kommunikation via sociala medier som en bärande del i marknadsföring. Transport - I Borås har vi också erbjudit transport till de olika evenemangsplatserna. Ekonomi - Inga eller låga avgifter

34 Redogör för resultat av insatsen: Borås Idag har vi ca 180 ungdomar med många olika nationaliteter mellan 8 och 13 år som tränar kontinuerligt varje vecka och den glädjande delen är att av dessa är ca 50 st. flickor som börjat. Ungdomarna har också fått känna på spel i cuper och turneringar. Skövde Bortsett från att 390 barn medverkat på evenemangen, idrottskolorna, så har föreningarna som medverkat som arrangörer rekryterat många barn till föeningsverksamheten. Angered Göteborg Via evenemangen har föreningarna rekryterat 120 nya medlemmar i Angered, lågt räknat. Dessutom har vi genomfört två ledarutbildningar och skapat ett nätverk för utveckling av fysisk aktivitet i Angered. Redogör för vilka verksamheter ni samverkat med: Skolor, Fritidsgårdar, Kvinnoorganisationer, Restauranger, Politiska partier, dagligvaruhandel, ICA Maxi, Arenor, Kommunala förvaltningar, Stadsdelsförvaltningar, Idrottsföreningar, Korpen, Fotbollförbundet, Friidrottsförbundet, m.fl. Redogör för om ni gjort ytterligare utvärdering av insatsen, exempelvis enkät riktat till deltagare: Enkät och deltagarintervjuer med meverkande barn, ungdomar och föräldrar för att få deras syn på hur vi ska utveckla evenemangen. Enkät med frågor innan projektstart till barn och ungdomar. Övriga reflektioner kring det gångna året som ni vill förmedla: Samarbete mellan föreningar är möjligt för att skapa mer fysisk aktivitet Flyttar vi ut evenemang där barn, ungdomar och vuxna får prova på skapar vi en arena för rekrytering Tillsammans med kommunerna behöver vi skapa förutsättningar för "tröskelidrott", Streetgames och prova på verksamhet i befintliga anläggningar, vilket provocerar den etablerade föreningen Det finns nya infallsvinklar på samarbete med kommun och näringsliv mot tidigare "enbart" finansiering eller sponsring. Idrottsföreningar bildar partnerskap med både offentliga förvaltningar och näringsliv Vi behöver skapa digitala plattformar för att nå ut med kommunikationen. Dessa plattformar behöver översättas till målgruppens språk för att få engagemang från deras föräldrar.

35 Det känns helt rätt paketera evenemang som rekryteringsaktiviteter och ha dessa som grund för ett långsiktigt intresse för fysisk aktivitet. Ekonomisk redovisning: Kostnader Utbildningar Transportkostnader Lokaler och anläggningar Föreningsbidrag - aktiviteter Personalkostnader Resor Möten Finansiering Västra Götalandsregionen Idrottslyftet, Borås Idrottslyftet, Angered Idrottslyftet, Skövde Göteborg Med vänliga hälsningar Västergötlands Idrottsförbund och Västsvenska Idrottsförbundet Lars Lindfors lars.lindfors@vsif.se

36 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Avdelning folkhälsa Handläggare: Åse Enkvist, Marlene Nilsson Telefon: E-post: Till folkhälsokommittén Ansökan från Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland/Junis avseende projekt Satsning Trestad Förslag till beslut Folkhälsokommittén beslutar följande: 1. Folkhälsokommittén beviljar kronor för år 1 avseende projektet Satsning Trestad. 2. Kostnaden för beviljade medel belastar Folkhälsokommitténs konto Stöd till utvecklingsprojekt inom folkhälsoområdet. Sammanfattning av ärendet Satsning Trestad är ett 2-årigt projekt som ska genomföras i Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg med omnejd. Syftet med projektet är att bidra till att barn och ungdomar, 7 14 år, får tillgång till en meningsfull och stimulerade fritid. Projektets ska vidareutveckla, sprida och implementera metoder som tidigare utvecklats i projekt genomförda med ekonomiskt stöd från Länsnykterhetsförbundet och Västra Götalandsregionen. Projektets totala kostnad är kronor; kronor för år 1 och kronor för år 2. Fördjupning av ärendet Föreningen Junis Göteborg, som är en medlemsorganisation i Länsnykterhetsförbundet, vill vidareutveckla och sprida den erfarenhet, kunskap och verksamhetsmetoder som de arbetat fram i tidigare projekt och som de sedan fortsatt att utveckla efter projekttidens slut. De har skrivit rapporter och hållit olika presentationer i sina försök att sprida de utvecklade metoderna. Junis Göteborg vill genom detta projekt arbeta med implementering på ett mer systematiskt sätt, i ett nära samarbete med Junis Älvsborg. Förutom ett nära samarbete med Junis i Älvsborgsdistrikt ska projektet samarbeta med UNF (Ungdomens Nykterhetsförbund) distrikten i både Göteborg och Bohuslän och i Älvsborgs län, lokala IOGT-NTO föreningar, NBV Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

37 Datum Diarienummer FHK (4) (Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet) och övriga föreningar på de orter där projektet är i verksamhet. Projektet ska också etablera ett nära samarbete med kommunala förvaltningar/verksamheter som skolor och fritidsgårdar. Genom att skapa goda fritidsaktiviteter kommer barnen/ungdomarna att utvecklas och stärka sin självkänsla, ges en meningsfull fritid och en stärkt framtidstro i att De duger och De Kan. Det kommer att öka deras motivation att gå i skola och att klara av de olika ämnena. Verksamhet ska också aktivt motverka utanförskap och mobbing. Projektets genomförande Under etableringsfasen ska Junisdistrikten bilda en gemensam projektgrupp med deltagare från såväl lokala representanter och NBV som ledamöter från berörda distriktsstyrelser. Projektgruppen ska genom träffar och avstämningar ansvara för att leda och följa upp projektet, göra nödvändiga prioriteringar samt att tillsammans med projektledaren utveckla verksamheten. Gruppen ska också ha inledande kontakter med både folkhälsosamordnarna och de drogförebyggande samordnarna i kommunerna för att presentera projektet och diskutera val av orter och stadsdelar. Därefter följer rekrytering av projektledare och förhyrning av kontor med mera. Själva verksamheten inleds med att äldre ungdomar rekryteras som ledare för fritidsgrupperna på de orter/stadsdelar som prioriterats. Detta samtidigt som möjligheterna att hyra lokaler för fritidsverksamheten undersöks genom kontakter med kommuner och föreningar på orten. De nya ledarna utbildas och skolas in i verksamheten, barn inbjuds till verksamheten och verksamheten kan starta. I ledarutbildning ska också ingå att de ska kunna motverka mobbing och skapa en inkluderande miljö. Implementering av metoder De metoder som ska implementeras är: Moviekids som är en spännande verksamhetsform där barn har chansen att träffas för att se film och diskutera filmen utifrån Junis profilområden Nykterhet, Solidaritet och Demokrati. Därigenom får barnen också kunskap så att de kan analysera filmerna och reflektera över dels hur våra profiler berörs i filmerna dels vad som är på riktigt och vad som är filmtrix eller scener skapade i datorer. Geo-kids skattjakt med GPS (Äventyr) var ett nydanande spännande projekt för barn/ungdomar som älskar att vara äventyrare, sakletare och samarbeta i grupp. Under de tre år som projektet drevs visade det sig att verksamheten behövde utvidgas till att omfatta olika äventyr ute i skog och mark som exempelvis paddla kanot, bygga upp och genomföra kamratbanor och lära sig mer om överlevnad. Deltagarna ska genom olika äventyrliga situationer lära sig uppskatta natur- och friluftsliv samtidigt som samarbetet i gruppen är en förutsättning för att lyckas genomföra de olika momenten.

38 Datum Diarienummer FHK (4) Junis Musik/dansprojekt var sprakande, spännande, kreativa och ljudliga upplevelser. Genom olika lekar och samarbetsövningar blandas och integreras deltagare från olika grupper och områden med varandra. Genom korta drama och teaterövningar ges deltagarna förutsättningar att stärka sin sociala identitet och skaffa sig erfarenheter och kunskaper som krävs för att stå emot grupptryck och välja en hälsosam livsstil fri från alkohol och andra droger. Mentordelen från projektet Texta och Saga genom att rekrytera och utbilda äldre ungdomar i lokalsamhället vill projektet bidra till att de äldre blir förebilder för de yngre och att det skapas ett kompisskap mellan yngre och äldre ungdomar på orterna. Uppföljning och utvärdering Föreningen har angett tio kortsiktiga och tio långsiktiga mål för projektet. Dessa ska följas upp i en årlig rapport till folkhälsokommittén. Bedömning Projektet är angeläget och bidrar till att skapa förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkor för alla barn på lika villkor oavsett sociala och ekonomiska förutsättningar. Det bidrar också till att skapa förutsättningar för ökad integration mellan olika etniska grupper genom att medvetet skapa naturliga mötesplatser för barn/ungdomar från olika etniska grupper och från olika orter och miljöer. I folkhälsokommitténs Mål och Inriktningsdokumntet skrivs att fritiden är ytterligare en viktig arena, där valet av fritidsaktiviteter bland barn och ungdomar har blivit alltmer beroende av föräldrarnas förmåga att betala för utrustning och avgifter samt av utbudet av aktiviteter. Den socioekonomiska skillnad som finns inom alla dessa områden blir också tydlig då förutsättningarna skiljer sig åt så markant. Projektet ligger i linje med Västra Götalandsregionens styrdokument, folkhälsokommitténs uppdrag och kan bidra till att minska effekter av socioekonomiska skillnader för barn och unga. Avdelning folkhälsa föreslår att ansökan tillstryks. Avdelning folkhälsa Elisabeth Rahmberg Folkhälsochef Åse Enkvist Regionutvecklare folkhälsa

39 4 (4) Bilaga Projektansökan Satsning Trestad Beslutet skickas till Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Telefon: Webbplats: E-post:

40 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Avdelning folkhälsa Handläggare: Åse Enkvist, Marlene Nilsson Telefon: E-post: Till folkhälsokommittén Ansökan från Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland/Junis avseende förstudien Digitala spel Förslag till beslut Folkhälsokommittén beslutar följande: 1. Folkhälsokommittén beviljar kronor avseende den ettåriga förstudien Digitala spel. 2. Kostnaden för beviljade medel belastar Folkhälsokommitténs konto Stöd till utvecklingsprojekt inom folkhälsoområdet. Sammanfattning av ärendet Digitala spel är en förstudie med syfte att engagera dataspelsintresserade ungdomar år i socioekonomiskt utsatta områden. Verksamheten, som ska pågå under höstterminen 2016 till vårterminen 2017, ska ha kreativ teknikutveckling med speldesign och spelkonstruktion i fokus. Förstudien ska svara på frågorna: Kan vi nå vår tilltänkta målgrupp? Går det att koppla samman metoder för teknikutveckling med speldesign och spelkonstruktion med metoder för internetetik, kunskap om sociala medier, gränsdragning i samband med interaktion via internet till en fungerande helhet som tilltalar målgruppen? Fungerar samverkan med den tilltänkta samarbetspartnern Sverok Väst? Totalt kommer fyrtio unga att ingå i fyra fritidsgrupper. Verksamheten ska förläggas i Bergsjön och Angered eller i Biskopsgården. För att stimulera utbytet mellan olika stadsdelar kommer en verksamhetsgrupp att startas i någon centrumstadsdel. Förstudiens kostnad uppgår till kronor varav kronor ansöks från folkhälsokommittén. Kostnadstäckningen utöver den ansökta består av föreningens egna medel samt intäkter. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

41 Datum Diarienummer FHK (3) Fördjupning av ärendet Bakgrund Datorspel är numera en stor del av barn och ungas fritidsverksamhet, ja för vissa den enda fritidssysslan. Detta har många privata aktörer hakat på och erbjuder kurser i dataspel och dataspelskonstruktion. Avgifterna är mycket höga trots att vissa kurser anordnas via studieförbund. Det gör att barn/ungdomar från ekonomisk utsatta familjer stängs ute från möjligheterna att få kunskap och erfarenheter inom området. Detta vill föreningen Junis Göteborg, som är en medlemsorganisation i Länsnykterhetsförbundet, förändra genom att erbjuda fritidsgrupper/workshops som har så låga avgifter att alla ska kunna delta i verksamheten. Förstudien Förstudien ska starta fyra fritidsgrupper; en med inriktning mot flickor, en mot pojkar och två blandade grupper. Syftet med två enkönade grupper är att utröna om: - Flickorna kommer att får en större möjlighet att utveckla sina färdigheter om de inte behöver konkurrera med pojkarna. - Pojkarna kommer att vara lugnare om de inte behöver stila sig för flickorna. Innehållet i gruppernas arbete är att lära sig de första stegen i olika spel och grunderna i speldesign. För att möjliggöra detta behövs kompetens inom digitala spel och speldesign. Den ideella föreningen Sverok Väst (som är en distriktsorganisation inom spelförbundet Sverok och som omfattar Västra Götaland och Hallands län) har den kompetensen och ska knytas till projektet. Invävd i passen kommer deltagarna också att diskutera för- och nackdelar med internet och sociala media, man kommer att diskutera vad som är ett schysst beteende på nätet och var gränserna bör gå. Deltagarna kommer också att lära sig förstå att det som händer i spelen inte är på riktigt utan bara konstruerat av designern. Därigenom kommer de att bli mera skyddade mot att ta till sig olika typer av våldsbeteenden från spelens värld. Genom verksamheten väcker man ungdomarnas intresse för både teknik, och matematik (hållfasthetsberäkningar) med mera, då dessa kunskaper fordras för att de t.ex. ska kunna konstruera hållbara spelkonsoller mm. Genom dessa aktiviteter stärks ungdomarnas intresse för skolan och väcker också ett intresse som senare kan visa sig avgörande för kommande yrkesval. Terminerna kommer att avslutas med en gemensam aktivitet i föreningens lokal på Nordengården i Härlanda/Örgryte. Till denna ska också deltagarnas föräldrar och anhöriga bjudas in. Deltagarna bjuds också in till Junis ordinarie verksamhet (discon, läger, familjekväller eller Häppening). Genom att i några av dess aktiviteter bygga in moment med digitala spel/uppdrag ska vi entusiasmera deltagarna i projektet att delta, t ex. med Fångarna på fortet konceptet där de genom att lösa digitala uppdrag får nycklar (koder/kodord) med vilka de sedan ska lösa någon uppgift (samarbetsövning/äventyr) som gör att de slutligen kan vinna den åtråvärda skatten. Genom att de olika grupperna får i uppdrag att designa de

42 Datum Diarienummer FHK (3) olika digitala uppdragen blir de peppade att delta samtidigt som de ges möjlighet att testa andra aktiviteter. Uppföljning och rapportering Uppföljningen av förstudien ska ske genom att mäta, i ansökan angivna, kvantitativa och kvalitativa mål. Om förstudien, efter uppföljning, visar sig falla väl ut kommer Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland/Junis att ansöka om medel för att genomföra ett fullskaleprojekt på olika orter i Västra Götaland. Länsnykterhetsförbundet Väst/Junis ska avrapportera förstudien till folkhälsokommittén senast i augusti Bedömning Förstudien är angelägen och bidrar till att skapa förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkor för alla barn på lika villkor oavsett sociala och ekonomiska förutsättningar. Det bidrar också till att skapa förutsättningar för fullfölja studier genom förstudiens inriktning och integration mellan olika stadsdelargrupper genom att skapa mötesplatser för barn/ungdomar från olika orter och miljöer. I folkhälsokommitténs Mål och Inriktningsdokumntet står att fritiden är ytterligare en viktig arena, där valet av fritidsaktiviteter bland barn och ungdomar har blivit alltmer beroende av föräldrarnas förmåga att betala för utrustning och avgifter samt av utbudet av aktiviteter. Den socioekonomiska skillnad som finns inom alla dessa områden blir också tydlig då förutsättningarna skiljer sig åt så markant. Projektet ligger i linje med Västra Götalandsregionens styrdokument, folkhälsokommitténs uppdrag och kan bidra till att minska effekter av socioekonomiska skillnader för barn och unga. Avdelning folkhälsa föreslår att ansökan tillstryks. Avdelning folkhälsa Elisabeth Rahmberg Folkhälsochef Åse Enkvist Regionutvecklare folkhälsa Bilaga Projektansökan Digitala spel Beslutet skickas till hakan@lansnykterhetsforbundet.se disa@lansnykterhetsforbundet.se

43 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Avdelning folkhälsa Handläggare: Åse Enkvist, Marlene Nilsson Telefon: E-post: Till folkhälsokommittén Ansökan från Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland/Hela människan avseende projekt En andra chans Förslag till beslut Folkhälsokommittén beslutar följande: 1. Folkhälsokommittén avslår ansökan från Hela människan avseende projektet En andra chans. Sammanfattning och bedömning av projektet En andra chans. Föreningen Hela människan inkommer med en ansökan som i stort överensstämmer med det av folkhälsokommittén tidigare beviljade projektet En förlorad generation. Syftet med projektet är att: Att bidra till ökad självkänsla och tillhörighet bland unga. Att öka och ge möjlighet till att förortsungdomar och andra att delta i fritidsaktiviteter för att förebygga missbruk och andra destruktiva beteende. Att möjliggöra utbildning och framtida arbete genom olika stödinsattser. Målgrupp i projektet är ungdomar i förorterna som lever i utanförskap eller i riskzonen kring utanförskap. Projektet avser att pågå två år och den ansökta summan från folkhälsokommittén är kronor per år, alltså totalt kronor. Projektet En förlorad generation har under projekttiden haft organisatoriska och ekonomiska svårigheter. Projektet är heller inte utvärderat ännu. Detta sammantaget innebär att folkhälsokommittén avslår ansökan. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

44 Datum Diarienummer FHK (2) Avdelning folkhälsa Elisabeth Rahmberg Folkhälsochef Åse Enkvist Regionutvecklare folkhälsa Bilaga Projektansökan Projektansökan från Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland avseende medel för projekt inom medlemsorganisationen Hela människan. Beslutet skickas till hakan@lansnykterhetsforbundet.se disa@lansnykterhetsforbundet.se

45 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Avdelning folkhälsa Handläggare: Åse Enkvist, Marlene Nilsson Telefon: E-post: Till folkhälsokommittén Ansökan från Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland/Hela människan avseende medel för projekt Utvecklingsinsatser för lokala enheter Förslag till beslut Folkhälsokommittén beslutar följande: 1. Folkhälsokommittén avslår ansökan från Hela människan avseende projektet Utvecklingsinsatser för Hela Människans lokala enheter. Sammanfattning och bedömning av Lokala enheter utvecklingsmodell Syftet med projektet är att skapa en modell för förändrings- och utvecklingsarbetet för folkhälsoarbete i Hela människans lokala fältorganisationer. Hela Människans flera hundra huvudmän i VGR behöver ett gemensamt verktyg som kan peka på lösningar i dagssituationer, framtidsscenarier, redovisa förutsättningar för en nödvändig utveckling av våra lokalt arbetande RIA-organisationer. Projektet beräknas pågå 1,5 år och den ansökta summan från folkhälsokommittén är kronor. Projektet skapar inte mervärde i det regionala folkhälsoarbetet utan är ett internt utvecklingsprojekt inom Hela människans fjorton lokala enheter. Detta ligger inte i linje med folkhälsokommitténs uppdrag varför projektansökan avslås. Avdelning folkhälsa Elisabeth Rahmberg Folkhälsochef Åse Enkvist Regionutvecklare folkhälsa Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

46 2 (2) Bilaga Projektansökan Projektansökan från Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland avseende medel för projekt inom medlemsorganisationen Hela människan. Beslutet skickas till Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Telefon: Webbplats: E-post:

47 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Avdelning folkhälsa Handläggare: Åse Enkvist, Marlene Nilsson Telefon: E-post: Till folkhälsokommittén Ansökan från Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland/Hela människan avseende projekt Elevcoacher Förslag till beslut Folkhälsokommittén beslutar följande: 1. Folkhälsokommittén avslår ansökan från Hela Människan avseende projektet Elevcoacher. Sammanfattning och bedömning av Elevcoacher. Hela människan inkommer med en tvåårig ansökan för projektet. De ansökta medlen är kr för projektår 1. Syftet med projektet är att öka livskvalitén för unga människor genom att vara fysiskt närvarande med unga vuxna/elevcoacher som bollplank och förebilder. Målgruppen är elever på högstadiet och ska genomföras på skolor under skoltid. Projektet är av kommunal karaktär och har redan prövats framgångsrikt i andra kommuner i Skaraborg. Modellen är utvärderad och fick Skaraborgs folkhälsopris Detta innebär att modellen är provad och utvärderad och inte är att betrakta som metod- och kunskapsutveckling. Projektet ligger inte i linje med folkhälsokommitténs uppdrag varför projektansökan avslås. Avdelning folkhälsa Elisabeth Rahmberg Folkhälsochef Åse Enkvist Regionutvecklare folkhälsa Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

48 2 (2) Bilaga Projektansökan Projektansökan från Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland avseende medel för projekt inom medlemsorganisationen Hela människan. Beslutet skickas till Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post:

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Avdelning folkhälsa Handläggare: Åse Enkvist, Maria Berhe Telefon: E-post: Till folkhälsokommittén Ansökan från KFUM Göteborg avseende projekt Hälsolänken Förslag till beslut Folkhälsokommittén beslutar följande: 1. Folkhälsokommittén beviljar kronor för år 1 avseende projektet Hälsolänken. 2. Kostnaden för beviljade medel belastar Folkhälsokommitténs konto Stöd till utvecklingsprojekt inom folkhälsoområdet. Sammanfattning av ärendet Projektet ska med hjälp av kommunala ungdomsanställningar utveckla en metod för att öka hälsa och självkännedom hos unga vuxna som står långt från arbetsmarknaden och är i riskzon för ohälsa och permanent utanförskap. Syftet med projektet är att stärka de unga vuxnas möjligheter till utbildning/arbete och egen försörjning efter ungdomsanställningen. KFUM Göteborg ansöker om totalt kronor för att genomföra ett treårigt projekt Projektmedlen fördelar sig enligt nedan: År kronor År kronor År kronor Projektets totala kostnad är kronor. Medfinansiering för år 1, kronor, är beviljade av Idrotts och föreningsförvaltningen Extra kraft Göteborg, Arbetsförmedlingen samt Social resursförvaltningen ITER Göteborg. Då beslut endast fattas för innevarande år kommer projektägaren att söka motsvarande summa hos ovan nämnda samverkanspartners, för år 2 och för år 3 i projektet. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

82 Datum Diarienummer FHK (4) Fördjupad beskrivning av ärendet Projektet vill minska den sociala och ekonomiska marginalisering som många unga vuxna utan sysselsättning upplever. Eftersom många unga vuxna utanför arbetsmarknaden också står utanför föreningslivet syftar verksamheten också till att introducera de unga till föreningslivet. Det bidrar till möjligheter att knyta värdefulla kontakter och till ett ökat deltagande i samhället. KFUM har under tre år arbetat fram en metod för att stärka ungas möjligheter till arbete och/eller studier. I kontakter med deltagarna har KFUM erfarit att vanliga anledningar till att unga hamnar i riskzon för utanförskap bland annat är upplevd låg psykisk och fysisk hälsa. Genom att söka stöd hos folkhälsokommittén vill KFUM utveckla sitt arbete med inriktning på bättre psykisk och fysisk hälsa och bättre självkännedom. Mål/uppföljning Målet med projektet är att deltagarna efter sin anställning ska ha ökat sin egenskattade hälsa och därmed stärkt sina möjligheter till utbildning och /eller egen inkomst genom att: - 90 % av deltagarna ska skatta sin hälsa högre efter projektets interaktiva workshops i hälsa, boende och ekonomi - 90 % av deltagarna ska skatta sina möjligheter till att nå en stabil försörjning högre efter att de har fått ökade kunskaper om sin egen psykiska och fysiska hälsa. - 50% av deltagarna ska efter sin anställning uppleva att deras självkännedom och därmed kontroll över sitt liv har ökat. - Minst två ytterligare kommuner ska börja använda metoden att kombinera ungdomsanställningar i föreningslivet med metoden för ökad hälsa. Projektet ska avrapportera årligen till folkhälsokommittén. Genomförande Projektet ska genomföras i Göteborgs stad. Målgruppen för projektet är unga vuxna mellan år som inte är etablerade på arbetsmarknaden och riskerar att hamna i permanent utanförskap. År ungdomar kommer, i två omgångar, att genomföra sex månaders arbetsplatspraktik. Under praktiken kommer de att delta i fyra utbildningsblock: Ekonomi och boende Fysisk och psykisk hälsa Arbetsmarknad och studier Självkännedom med processfabriken Utbildningarna har stort fokus på interaktivitet och bedrivs som workshops. Parallellt med arbetet kommer projektledarna att, under år 1, ta fram en utbildningsmaual som kan användas fortsättningsvis i arbetet.

83 Datum Diarienummer FHK (4) Under år 2 kommer ytterligare 16 unga att genomföra sex månaders arbetsplatspraktik inkluderande 4 utbildningsblock. Metoden kommer att utvecklas vidare genom att man kopplar ytterligare 8 unga, som är placerade i andra föreningar, till utbildningsblocken. Detta för att se om metoden också fungerar för dem som inte är knutna till arbetsplatspraktik på KFUM. Slutligen vill KFUM också ytterligare utveckla och kvalitetssäkra metoden genom att i samarbete med ett annat projekt (ITER som arbetar med volontärutbyte) erbjuda 50 deltagare att prova metoden med 4 utbildningsblock. Under år 3 vill man sprida resultatet av projektet och ungdomsanställningar till flera kommuner. Då ungdomsanställningar är vanligast i storstadskommuner väljer man att rikta sig till Uddevalla och Trollhättan i första hand. Där finns lokala KFUM-föreningar som har god samverkan med kommunerna. Målet är att kommunerna ska fortsätta arbetet med ungdomsanställningar i samverkan med föreningslivet där utbildningsmetoden ska skapa ett extra värde för ungdomarna. Bedömning Folkhälsokommittén har i tidigare utvecklingsprojekt, till exempel SFINX, utarbetade modeller för hälsoutbildningar. Det som ger projektet Hälsolänken en utvecklingsdimension är att KFUM tillför ytterligare en komponent, självkännedom, i arbetet. Genom att de unga vuxna ges möjlighet att tillsammans med professionella aktörer spegla hur de bemöter andra, sina attityder etc. skapas bättre förutsättningar för dem att förstå att de själva kan påverka möten med andra och hur relationer utvecklas. Projektet är angeläget och stöds av Västra Götalandsregionens styrdokument. I VG2020, strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland betonas att alla ungdomar ska ges förutsättning att få bra ingångar i samhället. Tendensen att många med sämre stöd hemifrån hamnar i utanförskap eller att invånare med utländsk bakgrund utsätts för diskriminering ska brytas. Folkhälsokommittén ska prioritera insatser inom regionfullmäktiges fokusområde att bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. I Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa lyfts att unga vuxna, personer med kort utbildning, med utländsk bakgrund eller med funktionsnedsättning är arbetslösa i större utsträckning. I folkhälsokommitténs Mål och inriktningsdokument finns under fokusområdet ökat arbetsdeltagande ett resultatmål Förbättra förutsättningarna för delaktighet på arbetsmarknaden för grupper som har svag eller ingen anknytning till den. Projektet svarar väl upp mot dessa mål och inriktningar och förväntas leverera en modell som kan bidra till att utjämna hälsoskillnader och motverka utanförskap. Avdelning folkhälsa föreslår att ansökan tillstryks.

84 Datum Diarienummer FHK (4) Avdelning folkhälsa Elisabeth Rahmberg Folkhälsochef Åse Enkvist Regionutvecklare folkhälsa Bilaga Projektansökan Hälsolänken Beslutet skickas till nanna@kfumgoteborg.se

85

86

87

88

89

90

91

92

93 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Avdelning folkhälsa Handläggare: Åse Enkvist, Anne Svensson Telefon: E-post: Till folkhälsokommittén Ansökan från Fyrbodals kommunalförbund avseende projekt Våldsförebyggande arbete med genusperspektiv i Fyrbodal Förslag till beslut Folkhälsokommittén beslutar följande: 1. Folkhälsokommittén beviljar kronor för år 1 avseende projektet Våldsförebyggande arbete med genusperspektiv i Fyrbodal. 2. Kostnaden för beviljade medel belastar Folkhälsokommitténs konto Stöd till utvecklingsprojekt inom folkhälsoområdet. Sammanfattning av ärendet Fyrbodals kommunalförbund ansöker om totalt kronor för att genomföra ett treårigt projekt. Projektmedlen fördelar sig enligt nedan: År kronor År kronor År kronor Projektägaren egeninsats i arbetet omfattar deltagarnas arbetstid, eventuella vikariekostnader, resor och vissa lokalkostnader. Syftet med projektet är att bidra till att skapa trygga och goda uppväxtvillkor och främja barn och ungas psykiska hälsa genom att förebygga våld och utsatthet för våld. Projektet ska genomföras i samtliga kommuner i Fyrbodal. Målgruppen för projektet är viktiga vuxna och med det menas människor som möter barn och unga i sitt arbete. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

94 Datum Diarienummer FHK (3) Fördjupning av ärendet Projektet bygger på utbildningsinsatser så som: Genuskunskap i förskolan Trygghetsskapande verksamheter under raster och icke schemalagd tid i skolan Utbilda specialpedagoger om våldets orsaker och konsekvenser Utbilda fritidsledare i maskulinitet och könsnormer Utbilda personal på boenden för ensamkommande flyktingungdomar i relationer, sex och samlevnad. Projektet kommer också att genomföra minst två konferenser. Den första under hösten 2016 och den andra i form av en spridningskonferens under projektets sista och avslutande år. Exempel på deltagande verksamheter/professioner är: Personal på förskolor - skola Specialpedagoger Fritidsledare - Fritidsgårdar Personal på Fyrbodal driver i dag ett projekt Våld i nära relationer. Fokus i det projektet är när våld redan uppstått och hur man kan samverka för våldsutsatta och våldsutövare. I det ansökta projektet vill man istället ha ett fokus på att förebygga våld och utsatthet för våld. Enligt FOU Väst/GR dikterar könsnormen villkoren för vilket sätt som är accepterat att bete sig på och kan därmed hindra ungdomars utveckling och identitetsskapande. En ojämn maktordning innebär konflikt, vilket i sin mest extrema form kommer till uttryck i våld av något slag. Med detta som kunskapsbas kommer arbetet att vara inriktat mot genuskunskap i skolan, maskulinitet och könsnormer bland annat. Uppföljning och implementering Projektet ska följas upp via digitala enkäter till deltagarna samt via kartläggning av antal deltagare i aktiviteterna. Framtagna utbildningar kommer efter projektets genomförande att erbjudas i Hälsokällans regi. Spridning av projektets arbete ska ske via inplanerad idébytardag 2018, via befintliga regional nätverk och genom deltagande på regionala konferenser. Projektet ska rapportera årligen till folkhälsokommittén. Bedömning Projektet är angeläget och stöds av Västra Götalandsregionens styrdokument. Elever med psykisk ohälsa fullföljer sina studier i lägre grad än andra. Projektet har intentionen att bidra med kunskap och metoder för att stärka elevernas psykiska hälsa och därmed också öka förutsättningarna för dem att lämna grundskolan med fullfölj studiegång.

95 Datum Diarienummer FHK (3) Projektet ligger väl i linje med Västra Götalandsregionens styrdokument. I Västra Götalandsbudget 2016 lyfts området som ett, av flera, viktiga fokusområden med inriktning på fortsatt förebyggande arbete gällande våld i nära relationer. Detta följs också upp i folkhälsokommitténs Mål och Inriktning där fokusområdet psykisk hälsa innehåller ett uppdrag att öka kunskapen om förebyggande insatser inom våld i nära relationer och förutsättningar till stöd för dem som blivit utsatta. Götaland. Projektet svarar väl upp mot dessa mål och inriktningar och förväntas leverera en modell som kan bidra till att utjämna hälsoskillnader och motverka utanförskap. Avdelning folkhälsa föreslår att ansökan tillstryks. Avdelning folkhälsa Elisabeth Rahmberg Folkhälsochef Åse Enkvist Regionutvecklare folkhälsa Bilaga Projektansökan Våldsförebyggande arbete med genusperspektiv i Fyrbodal Beslutet skickas till Anne-sofie@halsokallanfyrbodal.se

96

97

98

99

100

101

102

103 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Avdelning folkhälsa Handläggare: Åse Enkvist Telefon: E-post: Till folkhälsokommittén Ansökan från Kultur och Fritid, SDF Västra Göteborg, avseende projekt Rävholmen Läger och sommarverksamhet för barn och unga Förslag till beslut Folkhälsokommittén beslutar följande: 1. Folkhälsokommittén avslår ansökan från Kultur och Fritid, SDF Västra Göteborg avseende projektet Rävholmen Läger och sommarverksamhet för barn och unga. Sammanfattning av ärendet Kultur och Fritid, SDF Västra Göteborg ansöker om kronor för att arrangera ett sommarläger för ca 70 barn och unga, som lever i familjer med svaga socioekonomiska förutsättningar, i stadsdelen. Projektet avser sommaren 2016 och projektbudgeten innehåller ansökan om medel för båtförarutbildning, flytvästar, material till äventyrsbana samt projektledning Bedömning Folkhälsokommitténs uppdrag är att vara pådrivande och ta nödvändiga initiativ för att stärka ett systematiskt folkhälsoarbete i Västra Götalandsregionens. De har också till uppgift att verka för metod- och kunskapsutveckling inom området i syfte att stödja folkhälsoarbetet i den egna verksamheten och i arbetet samverka med andra aktörer. Det ansökta projektet faller inte inom ramen för detta. Avdelning folkhälsa Elisabeth Rahmberg Folkhälsochef Åse Enkvist Regionutvecklare folkhälsa Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

104 2 (2) Bilaga Projektansökan Rävholmen Läger och sommarverksamhet för barn och unga Beslutet skickas till Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post:

105

106

107

108

109 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Avdelning folkhälsa Handläggare: Åse Enkvist, Eva Mattsson- Elofson Telefon: E-post: Till folkhälsokommittén Ansökan från Högskolan Väst avseende forskningsmedel för barnhälsovården Förslag till beslut Folkhälsokommittén beslutar följande: 1. Folkhälsokommittén avslår ansökan från Högskolan Väst avseende forskningsprojektet Forskningsprojekt kring barnhälsovårdens som arena för att främja barns psykiska hälsa genom samarbetet mellan föräldrar och barn. Sammanfattning och bedömning Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter av arbetet med samspel och anknytning mellan föräldrar och barn inom barnhälsovården. Forskningsprojektet ska också, i ett pilotprojekt, prova och utvärdera en arbetsmodell utvecklad i Storbritannien för barnhälsovårdspersonal, att tidigt upptäcka samspelsproblem och skapa förutsättningar för att främja utvecklingen av en trygg anknytning. Målgruppen är sjuksköterskor verksamma inom svensk barnhälsovård. Forskningsprojektet är treårigt och det sökta beloppet hos folkhälsokommittén är totalt kronor. Forskningsprojektet är inriktad på Hälso- och sjukvårdens arbete med hälsofrämjande hälso- sjukvård. Målgruppen är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården. Detta faller inte inom ramen för folkhälsokommitténs uppdrag varför avdelningen för folkhälsa föreslår att ansökan avslås. Avdelning folkhälsa Elisabeth Rahmberg Folkhälsochef Åse Enkvist Regionutvecklare folkhälsa Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

110 2 (2) Bilaga Projektansökan Forskningsprojekt kring barnhälsovårdens som arena för att främja barns psykiska hälsa genom samarbetet mellan föräldrar och barn. Beslutet skickas till Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post:

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Avdelning Folkhälsa Handläggare: Rutger Gram, Lars Paulsson E-post: Till Folkhälsokommittén Verksamhetsbidrag till Suicidprevention i Väst tiden 1 juni t.o.m. december 2016 Förslag till beslut Avdelning folkhälsa föreslår att folkhälsokommittén beslutar följande: 1. Folkhälsokommittén beviljar Suicidprevention i Väst ett verksamhetsbidrag på kronor för tiden 1 juni t.o.m december Beloppet belastar kommitténs konto för suicidprevention. Sammanfattning av ärendet Suicidprevention i Väst (SPIV) är en viktig samarbetspartner för folkhälsokommittén i sitt suicidpreventiva arbete. Suicidprevention i Väst (SPIV) har som frivilligorganisation kunskap och nätverk som kompletterar folkhälsokommitténs uppdrag inom området. Avdelningen folkhälsa bedömer att ett fortsatt samarbetet med SPIV är viktigt. Avdelningen vill därför skapa förutsättningar för detta genom att säkra upp en fortsatt verksamhet inom de gemensamma områden kommittén har med SPIV. Förslag till belopp överensstämmer med den summa kommittén beviljade under Avdelning folkhälsa Elisabeth Rahmberg Folkhälsochef Lars Paulsson, Rutger Gram Handläggare Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

129 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Avdelning folkhälsa Handläggare: Rutger Gram Telefon: E-post: Till folkhälsokommittén Plan för intern kontroll 2016 för folkhälsokommittén Förslag till beslut 1. Folkhälsokommittén fastställer plan för intern kontroll 2016 för folkhälsokommittén. 2. Folkhälsochef får i uppdrag att redovisa uppföljning av genomförda kontroller till folkhälsokommittén i anslutning till årsredovisning för folkhälsokommittén under Folkhälsokommittén beslutar att folkhälsokommitténs presidium ska utgöra referensgrupp i arbetet med att ta fram en plan för intern kontroll 2017 för folkhälsokommittén. Sammanfattning av ärendet I kommunallagen 6 kapitlet 7 regleras att varje nämnd har ansvar för att den interna kontrollen är tillräcklig. I regionstyrelsens beslutade riktlinjer står att nämnderna har ansvaret för att inom sitt verksamhetsområde följa regionövergripande regelverk. I ansvaret ingår också att upprätta en organisation och anta regler och anvisningar för den interna kontrollen. Regiondirektören har beslutat om en rutin som kompletterar riktlinjerna och ger vägledning för arbetet. Folkhälsokommittén ska fastställa en plan för intern kontroll för En arbetsgrupp med representanter från koncernstab regional utveckling har arbetat fram underlag för planen och en riskanalys. Under arbetets gång har folkhälsokommitténs presidium och folkhälsokommittén fått information och bidragit med synpunkter. Enligt rutin för arbetet med intern kontroll ska bl. a. följande moment ingå i arbetet Dokumentation av kontrollmiljö (t ex mål, uppdrag, miljö, lagar och författningar som styr, beroenden till andra verksamheter, specifika, unika faktorer mm) Riskanalys (årligen i anslutning till detaljbudgetarbetet, förvaltningsledning, olika kompetenser och nivåer inom verksamheten samt förtroendevalda delaktiga på något sätt, identifiera risker, värdera och prioritera risker, identifiera bakomliggande orsaker). Vid riskanalys/riskvärdering utifrån de mål och fokusområden som beslutats av RF och som FHK valt att förhålla sig till i detaljbudgeten och de egna mål och insatsområden som FHK valt i detaljbudgeten kan man slå fast att Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

130 Datum Diarienummer FHK (4) FHK:s ansvarsområde är omfattande och brett och att de överväganden som FHK gör är beroende av förutsättningar i omvärlden. Riskhantering Åtgärdsplan Plan för intern kontroll (fokusera på områden/särskilda kontrollmoment där man bedömer att utökade kontroller behövs och som grundar sig på de mål, lagar och andra styrdokument som styr verksamheten samt på genomförd riskanalys, skall innehålla minst kontrollområde (vilken verksamhet/process?), kontrollmoment (det som ska kontrolleras), ansvarig för att utföra kontrollen (den som ska utföra kontrollen), metod för kontrollen (omfattningen på uppföljning hur/ när görs kontroll?), till vem rapportering av genomförd kontroll ska ske och när. Fördjupad beskrivning av ärendet Lagkrav, riktlinjer och rutiner I kommunallagen 6 kapitlet 7 regleras att varje nämnd har ansvar för att den interna kontrollen är tillräcklig. I regionstyrelsens beslutade riktlinjer står att nämnderna har ansvaret för att inom sitt verksamhetsområde följa regionövergripande regelverk. I ansvaret ingår också att upprätta en organisation och anta regler och anvisningar för den interna kontrollen. Regiondirektören har beslutat om en rutin som kompletterar riktlinjerna och ger vägledning för arbetet. Säkerhets och kontrollkultur I riktlinjen för intern kontroll står att säkerhetskultur handlar om de attityder till risker som en organisation och dess anställda har. En god säkerhets- och kontrollkultur finns när alla är uppmärksamma, vaksamma och tänker förbyggande. Det finns förståelse för att riskanalyser, kontroller och uppföljning behövs och betydelsen av att vara delaktig i detta arbete. Arbetet med intern kontroll uppmärksammar och hanterar risker och bidrar därmed till en effektiv verksamhet och måluppfyllelse. Arbetssätt för att ta fram planen Arbetet med riskanalys och plan för intern kontroll för FHK 2016 ska (enligt rutin för arbetet med intern kontroll i Västra Götalandsregionen) följa tidplanen för arbetet med detaljbudget för FHK 2016 för att uppnå en optimal integrering av riskanalys och det interna kontrollarbetet i verksamheten som beskrivs i detaljbudget FHK 2016 Arbetet med plan för intern kontroll för FHK 2016 fokuseras på nämndens ansvar enligt reglemente för folkhälsokommittén 2016 och detaljbudget för folkhälsokommittén Inventering har skett av redan genomförda riskanalyser som kan bidra till arbetet. Förarbetet har i huvudsak skett på tjänstemannanivå och därefter stämts av med folkhälsochefen, FHK:s presidium samt med FHK vid sammanträdet den 29 april I enlighet med rutinen för intern kontroll har följande gjorts:

131 Datum Diarienummer FHK (4) Genomgång av kontrollmiljön, bland annat lagar och författningar som styr verksamheten, reglemente, mål, detaljbudget, beskrivning av hur förvaltningen ser ut, väsentliga faktorer i övrigt. Genomgång av risker. Arbetsgruppen har gått igenom tidigare gjorda riskanalyser, men även gjort en ny genomgång av risker. Det har gett ett bredare och djupare underlag jämfört med arbetet inför 2015 års plan. En del förbättringsmöjligheter har upptäckts i det interna förvaltningsarbetet som direkt förts över till en åtgärdsplan. Åtgärdsplanen kommer att beslutas av folkhälsochef och genomföras under Arbetsgruppen har arbetat med riskanalys för intern kontroll och säkerhet parallellt. Material som ligger till grund för arbetet: Reglemente för folkhälsokommittén (som gäller fr o m 1 januari 2016) Detaljbudget för folkhälsokommittén 2016 (beslutad av FHK den 13 november 2015). Riskanalys och plan för intern kontroll för FHK 2015 Strategi och Handlingsplan för säkerhetsarbetet i koncernkontoret 2015 Handlingsplan för arbete mot oegentligheter Genomförande av beslut Kontroller kommer att genomföras under 2016 i enlighet med beslutad plan. Folkhälsokommittén får uppföljning av genomförda kontroller i anslutning till årsredovisning för folkhälsokommittén Beredning Se ovan under Arbetssätt att ta fram planen. Avdelning folkhälsa Elisabeth Rahmberg folkhälsochef Rutger Gram regionutvecklare Bilaga Plan för intern styrning och kontroll för folkhälsokommittén som 2016 Underlag till plan för intern kontroll för folkhälsokommittén 2016 Besluten skickas till Koncernstab regional utveckling Christina Karlsson, Koncentkontoret, ledningsstöd

132 Datum Diarienummer FHK (4) folkhälsochefen, elisabeth.rahmberg@vgregion.se för genomförande (vidare distribution till arbetsgruppen för intern kontroll och ansvariga för kontrollmoment i planen)

133 1 (15) Arbetsmaterial Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Avdelning folkhälsa Rutger Gram Tel Underlag till plan för intern kontroll för folkhälsokommittén 2016 Uppdraget Ta fram förslag till plan för intern kontroll 2016 för folkhälsokommittén (FHK) som utgår från riskanalys för folkhälsokommittén. Arbetsgruppen Rutger Gram, Avdelning folkhälsa Ann-Sofie Mellqvist, Avdelning folkhälsa Åse Enkvist, Avdelning folkhälsa Marlene Nilsson, Avdelning folkhälsa Utgångspunkter I kommunallagen 6 kapitlet 7 regleras att varje nämnd har ansvar för att den interna kontrollen är tillräcklig. Lagstiftningen ger dock ingen ytterligare vägledning om hur arbetet ska utformas eller att kommunerna ska följa ett specifikt ramverk för intern kontroll. I God sed i kommunal verksamhet 2014 beskrivs att med intern kontroll avses systematiskt ordnade kontroller i organisation, system, processer och rutiner, som på en rimlig nivå säkerställer att: Verksamheten lever upp till målen och är kostnadseffektiv Informationen om verksamheten och om den finansiella rapporteringen är ändamålsenlig, tillförlitlig och tillräcklig De regler och riktlinjer som finns för verksamheten följs. En tillräckligt intern kontroll förutsätter ett strukturerat arbetssätt enligt definierade processer och rutiner som ska vara integrerade i organisation och system och i det löpande arbetet. Den interna kontrollen är ett redskap för att förbättra verksamheten. I regionstyrelsens (RS) beslutade riktlinjer (Dnr RS beslutad av RS 25 mars ) står att nämnderna har ansvaret för att inom sitt verksamhetsområde följa regionövergripande regelverk. I ansvaret ingår också att upprätta en organisation och anta regler och anvisningar för den interna Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

134 Promemoria (15) Diarienummer FHK kontrollen. Regiondirektören har beslutat om en rutin fastställd av regiondirektören som kompletterar riktlinjerna och ger vägledning för arbetet. Enligt rutin för arbetet med intern kontroll ska bl. a följande moment ingå i arbetet med den interna kontrollen Dokumentation av kontrollmiljö (t ex mål, uppdrag, miljö, lagar och författningar som styr, beroenden till andra verksamheter, specifika, unika faktorer mm), Riskanalys (årligen i anslutning till detaljbudgetarbetet, förvaltningsledning, olika kompetenser och nivåer inom verksamheten samt förtroendevalda delaktiga på något sätt, identifiera risker, värdera och prioritera risker, identifiera bakomliggande orsaker) Riskhantering åtgärdsplan Plan för intern kontroll (fokusera på områden/särskilda kontrollmoment där man bedömer att utökade kontroller behövs och som grundar sig på de mål, lagar och andra styrdokument som styr verksamheten samt på genomförd riskanalys, skall innehålla minst kontrollområde (vilken verksamhet/process?), kontrollmoment (det som ska kontrolleras) ansvarig för att utföra kontrollen (den som ska utföra kontrollen), metod för kontrollen.(omfattningen på uppföljning hur/ när görs kontroll?), till vem rapportering av genomförd kontroll ska ske och när Arbetssätt Arbetet med riskanalys och plan för intern kontroll ska (enligt rutin för arbetet med intern kontroll i Västra Götalandsregionen) följa tidplanen för arbetet med detaljbudget för FHK för att uppnå en optimal integrering av riskanalys och det interna kontrollarbetet i verksamheten som beskrivs i detaljbudget FHK. Arbetet med plan för intern kontroll för FHK fokuseras på kommitténs ansvar enligt reglemente för folkhälsokommittén och detaljbudget för folkhälsokommittén. Inventering sker av redan genomförda riskanalyser som kan bidra till arbetet. Förarbetet till Plan för intern kontroll för FHK i form av t ex dokumentation av kontrollmiljö, riskanalys, riskhantering (åtgärdsplan) och plan för intern kontroll och att ta fram en övergripande intern kontrollplan för FHK har i huvudsak skett på tjänstemannanivå och därefter stämts av med FHK:s presidium den 15 april 2016 och för beslut i FHK vid sammanträdet den 29 april Riskanalysen har inriktats på att samtidigt hantera de krav som ställs utifrån de styrande dokumenten för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen. Arbetsgruppen arbetar med riskanalys för intern kontroll och säkerhet parallellt. Material som ligger till grund för arbetet: Reglemente för folkhälsokommittén Detaljbudget för folkhälsokommittén 2016 Riskanalys och plan för intern kontroll för FHK 2015 Strategi och Handlingsplan för säkerhetsarbetet i koncernkontoret 2015 Handlingsplan för arbete mot oegentligheter

135 Promemoria (15) Diarienummer FHK Kontrollmiljö folkhälsokommittén Arbetsgruppen har tagit fram underlag för att förstå inom vilka ramar och under vilka förutsättningar FHK arbetar. Det gäller t ex vad som ingår i folkhälsokommittén, tjänstemannaorganisation, lagar och författningar, reglemente övergripande styrdokument för Västra Götalandsregionen och FHK, detaljbudget och särskilda förutsättningar. Vad ingår i folkhälsokommittén FHK är det ledande politiska organet med ansvar för strategiska folkhälsofrågor ur ett regionövergripande perspektiv och har enligt sitt reglemente flera uppgifter. I detaljbudgeten för FHK 2016 anges RF:s prioriterade mål samt fokusområden 2016 som berör FHK, och FHK:s egna mål, indikatorer, aktiviteter mm. En genomgång av dessa uppgifter, mål, fokusområden, indikatorer och aktiviteter görs nedan under separata rubriker. I planen för 2016 fokuseras på FHK:s uppgifter enligt ovan. FHK har i denna roll ansvar för verksamhet och ekonomi för kommitténs verksamhetsområde. RS utser ansvarig chef till kommitténs förfogande och RS tillhandahåller kommitténs tjänstemannastöd. FHK är en av flera nämnder/kommittéer som får stöd genom koncernkontoret och närmast genom koncernstab regional utveckling. BHU finns för frågor av gemensamt intresse mellan kommun och region / samverkanskaraktär, vilket kan synliggöras så att kopplingen mot FHK:s uppdrag blir tydligare. För att ta fram underlag till regionstyrelsens beslut för i Västra Götaland strategiska frågor finns en beredning för hållbar utveckling (BHU). För denna beredning antar regionfullmäktige en instruktion med bland annat bestämmelser om hur beredningen utses samt arbetsformer. Omsättning FHK I detaljbudget för FHK 2016 uppgår regionbidraget till ca 44,1 mnkr. Fysisk placering- folkhälsokommittén FHK sammanträder oftast 6 ggr/år, vanligtvis i Göteborg men vid ett tillfälle brukar sammanträdet förläggas under ett tvådagarsmöte på annan plats i Västra Götaland. Koncernstab regional utveckling har personal s placerade på flera orter, Göteborg (flest personal), Vänersborg, Skövde, Borås och Mariestad. Tjänstemannastöd som arbetar mot FHK (RS är ansvarig arbetsgivare) Totalt har koncernstab regional utveckling 112 tillsvidareanställda. I det ingår Avdelningen folkhälsa, med 18 tillsvidareanställda, som arbetar mot FHK, och de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna.

136 Promemoria (15) Diarienummer FHK Fysisk placering - tjänstemannastöd Avdelning folkhälsa har personal placerad på flera orter, Göteborg (flest personal), Vänersborg, Skövde och Mariestad. Lagar, författningar som styr FHK Här redovisas endast de viktigaste, mest centrala lagarna/författningarna. Kommunallagen(1991:900) Tryckfrihetsförordningen Regeringsformen Förvaltningslagen Offentlighet och sekretesslagen (2009:400) Diskrimineringslag Arkivlag Vallag (1997:157) Lag om offentlig upphandling Kommunal redovisningslag Personuppgiftslag Språklagen Skattelagstiftning, mervärdeskattelag m fl Lag om vissa kommunala befogenheter Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län SFS 2010:630 VGR-styrdokument på RF-nivå Regionfullmäktiges budget är det överordnade styrdokumentet för regionens verksamheter. Därutöver har regionfullmäktige fastställt att t ex följande dokument är styrande inom regionen Vision Västra Götaland, RF 59/2005, Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland , RF 130/2013 Inköpspolicy RF Beslutade riktlinjer och rutiner för representation representationspolicy RF Beslutade riktlinjer och rutiner för resor resepolicy RF Policy för hälsa och arbetsmiljö RF Policy för handikappfrågor RF VGR-styrdokument på FHK-nivå På nämndnivå finns dessutom bl. a följande styrdokument Samling för social hållbarhet. Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland Mål- och inriktning för FHK Detaljbudget 2016 Reglemente 2016 Exempel på andra mycket viktiga förutsättningar/faktorer Grundläggande FHK:s ansvarsområden är alla sådana där Västra Götalandsregionen (FHK) är en bland flera aktörer vilket kräver samverkan

137 Promemoria (15) Diarienummer FHK Många kommuner, 49 st och fyra kommunalförbund att samverka med Rekommendationer i VG 2020 Politisk organisation med många nämnder/styrelser. Störst politiskt parlament inom landsting/kommuner. FHK får sitt tjänstemannastöd från koncernkontoret, som är en förvaltning som i förhållande till tidigare organisation ger utökad service till flera nämnder/styrelser/kommittéer Resultatet av enkäten till förvaltningsledningar och till medarbetare på centrala kanslier förbättringsområden. Förändringar inom VGR som kan påverka Lägesrapport om oegentligheter, brister av olika slag i verksamheterna som behöver arbetas vidare med. (otillräckliga rutiner, kontroller, uppföljning) Överenskommelse med idéella sektorn Omvärldsförändringar som kan påverka inför 2016 Regionfrågan Förslag ny kommunallag Ny AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö, träder i kraft 31 mars 2016 Ny EU-lag om dataskydd ska vara införd 2018, påverkan på personuppgiftslagen, kräver förberedelser Flyktingsituationen påverkan inom kommuner, hälso- och sjukvård och regional utveckling. Kan få konsekvenser på pågående samverkan och utvecklingsarbeten. Integrationsfrågor Social instabilitet i vissa områden som påverkar verksamheten Politisk instabilitet på nationell nivå påverkan på regional nivå? Förändrad politisk prioritering nationellt som kan ha påverkan på VGR Nationell folkhälsopolitiska inriktningar/uppdrag (t ex. folkhälsopolitiskt mål, ANTD, jämlikhet, psykisk ohälsa, hälsofrämjande hälso- och sjukvård, nationella riktlinjer för goda levnadsvanor) Reglemente FHK Här redovisas de mest centrala formuleringarna i reglementet för RUN som planeras gälla från den 1 januari 2016 (RF 24 nov 2015). A. Folkhälsokommitténs uppgifter 1 Kommittén ska inom sitt verksamhetsområde a) följa vad som anges i lag eller annan författning b) följa det fullmäktige i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut har bestämt att kommittén ska fullgöra B. Gemensamma bestämmelser för samtliga nämnder, styrelser och kommittéer Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige 1 Nämnden ska följa upp sin verksamhet kontinuerligt och säkerställa att den får tillräcklig information för att kunna ta sitt ansvar för verksamheten.

138 Promemoria (15) Diarienummer FHK Nämnden ska rapportera till regionfullmäktige enligt regionstyrelsens anvisningar. Nämnden ska också fullgöra rapporteringsskyldighet enligt speciallag. Företrädarskap 2 När nämnden ingått avtal med extern part ska den företräda Västra Götalandsregionen i frågor som följer av avtalet. Vid tvist av större vikt ska samråd ske med regionstyrelsen. Personuppgifter 3 Nämnden är personuppgiftsansvarig för register och andra behandlingar av personuppgifter i nämndens verksamhet. Säkerhet 4 Nämnden ansvarar för säkerheten inom sin verksamhet. Intern styrning och kontroll 5 Nämnden ska fastställa och följa upp årlig plan för intern styrning och kontroll. Avskrivning av fordringar 6 Nämnden har rätt att avskriva fordringar inom sitt förvaltningsområde. Tillgänglighet 7 Nämnden ska, inom sitt verksamhetsområde, beakta behov av åtgärder för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Prioriterade mål 2016 RF:s mål som FHK väljer att behandla i sin detaljbudget 2016) Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska och den psykiska ohälsan ska minska. Fokusområden 2016 RF:s fokusområden som FHK väljer att behandla i sin detaljbudget 2016) Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Folkhälsokommitténs egna mål och indikatorer Trygga och goda uppväxtvillkor 1. Kvalitetssäkra och förbättra arbetet på hälsofrämjande arenor för alla barn och särskilt de som lever med små ekonomiska resurser. Ställa samman kunskap och stimulera kunskapsutveckling om metoder för arbete på hälsofrämjande arenor, t ex förskolor och familjecentraler. Öka fokus på att nå grupper som inte nås i dag. 2. Systematisera, tillgängliggöra och utveckla kunskap om barn och ungas hälsa. Stärka och utveckla relevanta mätsystem så som elevhälsodatabasen och liknande.

139 Promemoria (15) Diarienummer FHK Utifrån formella samverkansstrukturer stimulera kunskapsutveckling och forskning med fokus på barn och unga och bidra till spridning och användning. Ökat arbetsdeltagande 1. Öka antalet personer som lämnar grundskolan och gymnasieskolan med fullständiga betyg. Bidra till samordning, nätverksbyggande och kunskapsstöd gällande hälsofrämjande insatser i samverkan med kommunerna och kommunalförbunden. Att delta i samverkansgrupper för att utveckla kompletterande och alternativa studieformer för att de som inte gått igenom det formella utbildningssystemet ska få fler chanser till utbildning. 2. Förbättra förutsättningarna för delaktighet på arbetsmarknaden för grupper som har svag eller ingen anknytning till den. Sprida kunskap, erfarenhet och modeller från utvecklingsarbeten tillsammans med samarbetsaktörer så som exempelvis samordningsförbunden. Åldrande med livskvalitet 1. Bidra till att fler grupper äldre är socialt delaktiga. Ta initiativ till hälsoekonomisk beräkning avseende hälsofrämjande insatser riktade till flera grupper av äldre. Goda levnadsvanor 1. Systematisera, tillgängliggöra och utveckla kunskap om goda levnadsvanor. Sprid/översätt forskningsresultat och erfarenheter internt och externt. Psykisk hälsa och suicidprevention 1. Arbeta för en bättre psykisk hälsa genom att intensifiera jämlikhetsarbetet. I samverkan med andra aktörer belys och analysera kopplingarna mellan psykisk hälsa och jämlikhet. 2. Öka kunskapen om förebyggande insatser inom området Våld i nära relationer och förutsättningarna för stöd till de som blivit utsatta. Ta initiativ till kompetenshöjning med fokus på ett normkritiskt förhållningssätt, i samverkan mellan interna och externa samverkanspartner. 3. Bidra till en långsiktig utveckling av befolkningsinriktad suicidprevention i Västra Götaland med fokus på skolan som arena. Fortsätta och utveckla samarbetet med idéburna organisationer, kommuner och andra samhällsaktörer. Hållbar utveckling och samverkan 1. Systematisera, tillgängliggöra och utveckla kunskap med fokus på social hållbarhet minska skillnaderna i hälsa. Utvärdera och utveckla/avsluta/skapa samverkan för fortsatt fokus på social hållbarhet minska skillnader i hälsa, internt och externt. Undersök intresset för att genomföra en utbildning med fokus på begreppen evidensbasering, kunskapsbaserat, erfarenhetsbaserat, framgångsfaktorer och liknande.

140 Promemoria (15) Diarienummer FHK Folkhälsokommitténs insatsområden kopplade till VG2020, mål och fokusområden Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft Riskanalysmodell och bedömningskriterier Riskanalysen har gjorts enligt rutinen för intern kontroll och Västra Götalandsregionens riskanalysmodell har tillämpats. Det betyder att arbetsgruppen tagit fram risker och bedömt sannolikhet och konsekvens med en poängskala. Denna bygger på en bedömning av sannolikhet och konsekvens enligt en skala från 1 till 4 Sannolikhet Osannolikt 2. Liten sannolikhet 3. Stor sannolikhet 4. Mycket stor sannolikhet Konsekvens Försumbar 2. Lindrig 3. Allvarlig 4. Mycket allvarlig Totalt 16 poäng för mest sannolik och mest allvarlig Poängsättningen är ett stöd i bedömningen av hur en risk ska hanteras (om den behöver åtgärdas direkt eller om den föranleder att kontroll ska göras i planen för intern kontroll). Acceptansnivåer Acceptabel nivå LÅG (poäng = 1-2/3) Övervakningsnivå MELLAN (poäng = 3/4-8) Oacceptabel nivå HÖG (poäng = 9-16) Se även bifogad riskmatris och bedömningskriterier

141 Promemoria (15) Diarienummer FHK Underlag för riskanalysen Kontrollmiljön Inventering genom genomgång av reglementen och detaljbudget samt frågor på respektive avdelning Handlingsplan för säkerhetsarbetet för Koncernkontoret 2015 (beslutad av RS) Handlingsplan för arbetet mot oegentligheter, Västra Götalandsregionen 8beslutad RS) Riskanalys 2015 inför plan för intern kontroll för RUN 2015 Inventering risker FHK inför plan 2016 FHKs ansvar för folkhälsofrågor ur ett regionövergripande perspektiv Riskanalysen/riskvärdering för FHK 2016 bygger på en systematisk genomgång av kommitténs ansvar enligt reglemente och detaljbudget. Reglementet för FHK (antagits av RF) som gäller fr o m 1 januari 2016 innebär inga större förändringar i FHKs ansvarsområde men har en annan struktur och uppbyggnad (gemensam struktur för alla nämnder/kommittéer och styrelser och reglementet har anpassats till SKL:s normalreglemente). Detaljbudgeten för 2016 har också en annan struktur där varje nämnd förhåller sig till de mål, fokusområden och indikatorer som fastställts av RF och därutöver har varje nämnd valt egna mål och insatsområden. Det finns risker som FHK inte kan kontrollera. Dessa risker kan i många fall värderas relativt högt med avseende på sannolikhet och konsekvens på grund av sin bredd och komplexitet men låter sig svårligen mätas som ett kontrollmoment i en plan för intern kontroll för FHK. FHK har därför valt att ta bort dem från detta underlag och i stället lägga fokus på de risker som kan hanteras. Risker identifierade från reglemente Risken är FHK ansvarar för uppdrag, verksamhet och projektbidrag till samarbetspartners inom kommitténs verksamhetsområde samt för uppföljning och utvärdering av uppdragen Att FHK inte ger tillräckligt tydliga uppdrag, villkor och beslut och/eller att uppföljning vilket leder till.. Riskvärdering Sannolikhet=3 Konsekvens=2 = 6 MEDEL Styrning och ledning av uppdrag, verksamheter och projekt som nämnden finansierar är otillräcklig för att uppnå förväntade mål enligt styrdokument och övriga beslut. Kommentarer till riskvärdering:

142 Promemoria (15) Diarienummer FHK och utvärdering av uppdragen är otillräcklig. Det saknas en plan för hur projektmedel används i enlighet med reglementet. FHK ska samverka med nämnder och styrelser inom VGR för att stärka folkhälsoarbetet. Att samverkan mellan FHK och hälso- och sjukvårdsnämnderna brister. Att ansvarsfördelningen mellan FHK och närliggande nämnder, främst kommittén för mänskliga rättigheter, inte är tillräckligt tydlig och/eller att förankringsprocesserna inte är klargjorda före beslut vilket kan leda till otillräcklig styrning, eller styrning från olika håll. Att beslut av FHK delvis går emot varandra och/eller krockar med RF:s mål eller egna mål. Att FHKs medverkan i projekt/verksamheter/uppdrag inte är tillräckligt synligt externt. Regionens folkhälsoarbete försvagas och blir otydligt. Samordningseffekter i folkhälsoarbetet minskar eller uteblir. Att FHK inte hanterar samtliga ansvarsområden enligt sitt reglemente. Att regionen framstår som otydlig och det finns risk för dubbelarbete. Otydlig styrning, VGR/FHK får en bristande legitimitet och att insatser och erfarenheter inte får tillräckligt genomslag eller önskad spridning. Avsatta resurser medför att uppföljning och utvärdering upplevs otillräcklig. Följs upp i plan för intern kontroll Sannolikhet=3 Konsekvens=2 = 6 MEDEL Sannolikhet=3 Konsekvens=2 = 6 MEDEL Kommentarer till riskvärdering: Följs upp i plan för intern kontroll 2016 Sannolikhet=2 Konsekvens=3 = 6 MEDEL Kommentarer till riskvärdering: Följs upp i plan för intern kontroll 2016 Sannolikhet=4 Konsekvens=2 = 8 MEDEL Kommentarer till riskvärdering: Följs upp i plan för intern kontroll 2016

143 Promemoria (15) Diarienummer FHK Att FHKs medverkan i projekt/verksamheter/uppdrag inte är tillräckligt synligt internt. Att FHK inte får ut handlingar i tid (minst en vecka före sammanträdet). Att delegeringsordningen inte följs och att delegeringsbeslut inte anmäls till nämnden. Att beslut och uppdrag inte genomförs i tid. Att medarbetare och förtroendevalda i FHK inte kan reglerna kring offentlighetsprincipen, e-post och dokumenthantering tillräckligt. Att FHK inte får tillräckligt resurser. Att insatser och erfarenheter inte får tillräckligt genomslag eller önskad spridning. Kommittén har inte möjlighet att sätta sig in i ärendet före beslut vilket kan leda till felaktiga beslut. Kommittén har inte uppdaterad kunskap om information/information undanhålls Sämre måluppfyllelse Förändring/ utveckling sker inte som beslutat Felaktig hantering av handlingar. Sannolikhet=2 Konsekvens=4 = 8 MEDEL Kommentarer till riskvärdering: Följs upp i plan för intern kontroll 2016 Sannolikhet=2 Konsekvens=3 = 6 MEDEL Kommentarer till riskvärdering: Följs upp i plan för intern kontroll 2016 Sannolikhet=2 Konsekvens=2 = 4 MEDEL Kommentarer till riskvärdering: Följs upp i plan för intern kontroll 2015 Sannolikhet=3 Konsekvens=2 = 6 MEDEL Kommentarer till riskvärdering: Följs upp i plan för intern kontroll 2016 Sannolikhet=2 Konsekvens=3 = MEDEL Kommentarer till riskvärdering: Följs upp i plan för intern kontroll 2016

144 Promemoria (15) Diarienummer FHK Att rutinerna för utbetalning av arvoden till förtroendevalda inte är tillräckliga eller inte följs. Att rutinerna för representation inte efterlevs av förtroendevalda och medarbetare inom FHK. Att fel arvoden betalas ut. Förtroendeskada. Felaktig representationskostnad. Förtroendeskada. Sannolikhet=2 Konsekvens=2 = 4 MEDEL Kommentarer till riskvärdering: Följs upp i plan för intern kontroll 2016 Sannolikhet=2 Konsekvens=2 = 4 MEDEL Kommentarer till riskvärdering: Att FHK inte har tillräckliga resurser att klara av det ansvar man har enligt reglementet. Följs upp i plan för intern kontroll 2016 Uppsatta mål uppfylls inte. Sannolikhet=3 Konsekvens=3 = 9 HÖG Kommentarer till riskvärdering: Följs upp i plan för intern kontroll 2016 Risker identifierade från Prioriterade mål 2016 RF:s mål som FHK väljer att behandla i sin detaljbudget 2016) Risken är vilket leder till.. Riskvärdering Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Att de överväganden som FHK gör och/eller förutsättningar i omvärlden inte bidrar till att skillnader i livsvillkor och hälsa minskar. Att målen i VG2020 inte kan uppfyllas. Sannolikhet=3 Konsekvens=3 = 9 HÖG

145 Promemoria (15) Diarienummer FHK Risker identifierade från Fokusområden 2016 RF:s fokusområden som FHK väljer att behandla i sin detaljbudget 2016) Risken är vilket leder till.. Riskvärdering Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Att de överväganden som FHK gör och/eller förutsättningar i omvärlden inte bidrar till att bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Att utanförskap och segregation inte bryts och att kopplingen mellan utbildning och arbetsliv inte kan stärkas. Att målen i VG2020 inte kan uppfyllas. Sannolikhet=3 Konsekvens=3 = 9 HÖG Risker identifierade från folkhälsokommitténs miljöarbete Risken är vilket leder till.. Riskvärdering Att FHK och avdelning folkhälsa inte följer gällande resepolicy och prioriterar digitala möten och kollektivtrafikresande om möjligt. Sannolikhet=2 Konsekvens=3 = 6 MEDEL Att målen om minskat resande totalt och ökat kollektivtrafikresande inte kan uppfyllas Kommentarer till riskvärdering: Följs upp i plan för intern kontroll 2016 Risker identifierade från prioriterade områden kopplade till VG2020 Risken är vilket leder till.. Riskvärdering Att det gemensamma målet om fullständig studiegång i grundoch gymnasieskolan inte har prioriterats i tillräcklig omfattning. Att FHK inte bidrar till att uppfylla målen i VG2020 och att den gemensamma utvecklingsprocess en fördröjs. Sannolikhet=1 Konsekvens=2 = 2 LÅG

146 Promemoria (15) Diarienummer FHK Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv Att de överväganden som FHK gör inte bidrar till att bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv. Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft Att de överväganden som FHK gör inte bidrar till livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft. Att FHK inte bidrar till att uppfylla målen i VG2020. Att FHK inte bidrar till att uppfylla målen i VG2020. Sannolikhet=3 Konsekvens=2 = 6 MEDEL Sannolikhet=1 Konsekvens=2 = 2 LÅG Risker identifierade från Externa påverkansagendan Risken är vilket leder till.. Riskvärdering Att ekonomiska beslut och prioriteringar kring nationellt och internationellt arbete avgörs av olika nämnder/styrelser/beredningar/samråd. Sannolikhet=2 Konsekvens=2 = 4 MEDEL Viktiga ärenden/frågor tappar fart eller hanteras enligt den ena nämndens viljeyttring. Samordningseffekter kan utebli. Kommentarer till riskvärdering: Risker identifierade från Säkerhetsperspektivet Risken är vilket leder till.. Riskvärdering Att rutinerna för bisyssla och jäv inte följs i FHK. Förtroendeskada Sannolikhet=2 Konsekvens=3 = 6 MEDEL Kommentarer till riskvärdering: Följs upp i plan för intern kontroll 2016

147 Promemoria (15) Diarienummer FHK Oegentligheter, mutor och bedrägerier, otillåten påverkan av tjänstemän, förtroendevalda. Ekonomisk förlust, förtroendeskada Sannolikhet=2 Konsekvens=4 = 8 MEDEL Kommentarer till riskvärdering: Arbete pågår centralt med att ta fram handlingsplan Riskhantering Utifrån riskanalys/riskvärdering har vi tagit fram ett förslag på Plan för intern kontroll 2016 för FHK och en Åtgärdsplan 2016 för FHK för risker där vi ser att den beredskap som kan behövas inte finns. Plan för intern kontroll 2016 för FHK för intern kontroll fokuserar i förslaget på den interna styrningen, styrande dokument, genomförande kraft, otydlighet i ansvars/förankringsfrågor, FHKs legitimitet, följsamhet till policy frågor mm Åtgärdsplanen 2016 för FHK fokuserar på vissa områden inom ekonomin där vi har identifierat brister som t ex avsättningar och kostnadsberäkningar, backup för väsentliga funktioner och dokumentering av väsentliga arbetsmetoder samt organisation av att kunna hantera säkerhetsfrågor.

148 Intern kontroll FÖRSLAG Plan för intern styrning och kontroll Nämnd/styrelse: Folkhälsokommittén (FHK) Gäller år: 2016 Dnr: FHK Fastställd av Folkhälsokommittén XX

149 Plan för intern kontroll för folkhälsokommittén 2016 Planen följer de riktlinjer för intern kontroll enligt kommunallagen som regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen fastställt. Riskanalyser genomförs som underlag till planen. De kontrollmoment som ska utföras och rapporteras anges i planen. Ansvaret för att utföra kontrollen ligger på en viss funktion/roll och inte en namngiven person. Det övergripande ansvaret har chef/förvaltningschef. Kontrollområde Kontrollmoment Funktion som ansvarar för att utföra kontrollen Ansvar enligt reglemente Har FHK tillräcklig intern styrning för att hantera samtliga ansvarsområden enligt reglementet. Ledningsstöd Hur gör vi? Genomgång av reglementets ansvarsområden När görs kontrollen? Kontrollen rapporteras till Hänvisning till övergripande styrning Lag/ Styrdokument 2016 Folkhälsochefen Kommunallagen Reglementet Demokratiska processen Att FHK får ut handlingar i tid (minst en vecka före sammanträdet) Nämndsekreterare Genomgång av utskick av handlingar inför nämndmöten 2016 Folkhälsochefen Kommunallagen Reglementet Styrande dokument Finns tillräcklig kännedom hos avdelningens ledning om de styrande dokument som regionfullmäktige fastställt. Ledningsstöd Stickprov i förvaltningen 2016 Folkhälsochefen Regionfullmäktiges styrande dokument Genomförande kraft i avdelningen Finns planer för genomförande, är uppdragen tillräckligt tydliga för att kunna genomföras, sker återrapportering i tid? Ledningsstöd Genomgång av aktuella uppdrag som beslutats i RF, RS och FHK 2016 Folkhälsochefen Ansvarsfördelning Att ansvarsfördelningen mellan FHK och närliggande nämnder och beredningar är tillräckligt tydlig och/eller att Ledningsstöd Fråga till avdelningar och staber 2016 Folkhälsochefen Beslut om koncernkontoret

150 förankringsprocesserna är klargjorda före beslut vilket annars kan leda till otillräcklig styrning/styrning från olika håll Legitimitet och resurstilldelning Att FHK:s medverkan i projekt/verksamheter/uppdrag är tillräckligt synligt externt och internt Ledningsstöd, ansvarig regionutvecklare och kommunikatör Stickprov 2016 Folkhälsochefen Hantering av inkommande post Är hanteringen av inkommande post (brev, mail) till FHK effektiv och korrekt? Ledningsstöd Redogörelse 2016 Folkhälsochefen Förvaltningslagen, Offentlighets och sekretesslagen Representation Följs riktlinjer/rutiner i FHK och koncernkontroret Ledningsstöd Stickprov på representationsfakt uror 2016 Folkhälsochefen Beslutade riktlinjer och rutiner för representation Resepolicy Följs riktlinjer/rutiner i FHK och koncernkontoret Ledningsstöd Stickprov på reseräkningar 2016 Folkhälsochefen Beslutade riktlinjer och rutiner för resor

151 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHK Västra Götalandsregionen Avdelning Folkhälsa Handläggare: Rutger Gram E-post: Till Folkhälsokommittén Delårsrapport mars 2016 Förslag till beslut 1. Folkhälsokommittén avger delårsrapport mars 2016 enligt upprättat förslag. 2. Protokollet förklaras under denna punkt omedelbart justerat. Sammanfattning av ärendet Folkhälsokommittén, i likhet med samtliga förvaltningar i regionen, ska upprätta och avge delårsrapport till regionstyrelsen i mars och augusti årligen. Avdelning Folkhälsa har upprättat förslag till delårsrapport. Förvaltning Elisabeth Rahmberg Avdelningschef Rutger Gram Nämndsekreterare Beslutet skickas till Regionstyrelsen Postadress: Box Göteborg Besöksadress: S:a Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhalsa@vgregion.se

152 Sida 1(7) Datum Diarienummer FHK Folkhälsokommittén Delårsrapport mars 2016 folkhälsokommittén 1. Sammanfattning Folkhälsokommittén arbetar under 2016 med de av regionfullmäktige prioriterade målen: - Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska - Den psykiska ohälsan ska minska Fokus kommer att ligga på utvecklingsarbetet inom ramen för Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland, med prioritet på arbete för att skapa trygga- och goda uppväxtvillkor, ökat arbetsdeltagande och psykisk hälsa/suicidprevention. Kopplat till det regiongemensamma arbetet med fokusområdet Bryt utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv kommer folkhälsokommittén bidra till att samla och förstärka arbetet för att alla elever lämnar grundskolan och gymnasiet med fullständiga betyg. Det som har kommit att kallas Kraftsamling fullföljda studier. Folkhälsokommittén har dessutom regionfullmäktiges uppdrag att fördela organisationsbidrag. Därtill ger kommittén verksamhetsstöd, utvecklingsmedel samt ett årligt folkhälsostipendium. Folkhälsokommittén har inom ramen för Samling för social hållbarhet fått ett uppdrag från regionstyrelsen om fullföljda studier. En av VG2020 fem rekommendationer är Insatser för att öka antalet ungdomar med fullföljd gymnasieutbildning. Detta sammantaget gör det till folkhälsokommitténs viktigaste arbete under En budget i balans Folkhälsokommittén har för 2016 ett regionbidrag på 44,1 mnkr. Kommittén har i sin detaljbudget avsatt knappt hälften av budgeten till folkhälsoprojekt, verksamhetsbidrag och särskilda medel för projekt inom samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa där det prioriterade uppdraget om åtgärder för fullföljda studier ingår. Kommitténs målsättning är att styra projektmedel mot projekt med inriktning mot analys, struktur- och övergripande arbete. De riktade medlen för suicidprevention på befolkningsnivå bedrivs genom ett antal beviljade projekt, kunskapsspridning och stöd till uppbyggnad av nätverk med kommuner och frivilligorganisationer samt ett verksamhetsbidrag.

153 Sida 2(7) Datum Diarienummer FHK Folkhälsokommittén 9.1 Ekonomiskt resultat Folkhälsokommittén redovisar för perioden ett överskott jämfört med budget på 3,1 mnkr. Orsakerna till överskottet härrör till största delen från budgetposten projektmedel Folkhälsokommittén beviljar projekt vid två tillfällen varav det första beslutas först i april och det andra i november. Även en större utbetalning av verksamhetsbidrag till NTF påverkar resultatet positivt då den kommer att ske i maj månad. Utifrån utfall i mars samt kända faktorer så prognosticerar folkhälsokommittén ett nollresultat vid årets slut. 10. Bokslutsdokument och noter Bifogad fil. 11. Tillkommande rapportering 11.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen Flyktingsituationen har och fortsätter påverka folkhälsokommitténs olika samverkansparter, framför allt lokalt och inom frivilligsektorn. Målgruppen nyanlända eller människor som nyligen har flytt till Sverige lyfts fram i projektansökningar eller utvecklingsarbeten. Däremot har folkhälsokommitténs utvecklingsarbete länge haft fokus på att utjämna skillnader i hälsa vilket innebär att den rådande flyktingsituationen inte inneburit någon akutomställning eller merkostnader.