8 Yttrande över landstingsrevisorernas delrapport 2017 för landstingstingsstyrelsen LS

Transkript

1 8 Yttrande över landstingsrevisorernas delrapport 2017 för landstingstingsstyrelsen LS

2 1 (3) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE LS Landstingsstyrelsen Yttrande över landstingsrevisorernas delrapport 2017 för landstingstingsstyrelsen Föredragande landstingsråd: Irene Svenonius Ärendebeskrivning Landstingsrevisorerna har överlämnat delrapport 2017 till landstingsstyrelsen för yttrande. Förslag till beslut Landstingsrådsberedningen föreslår landstingsstyrelsen besluta att avge yttrande över landstingsrevisorernas delrapport 2017 för landstingsstyrelsen i enlighet med landstingsdirektörens tjänsteutlåtande. Landstingsrådsberedningens motivering Landstingsrevisorernas granskningsarbete är värdefullt för landstingsstyrelsen. Delrapporten är en viktig och återkommande avstämningspunkt i det ständiga förbättringsarbetet inom landstinget. Rapporten innehåller totalt 88 rekommendationer, varav åtta nya. Gällande flera av revisorernas rekommendationer pågår redan arbete med åtgärder som del av det uppdrag som landstingsstyrelsen gav till landstingsdirektören den 31 januari 2017 (LS ). Uppdraget innebär ett genomgripande förbättrings- och förändringsarbete för att säkerställa en effektiv ledning, styrning och uppföljning av landstingets verksamheter, frigöra resurser för kärnverksamhet och förbättra landstingsstyrelsens förutsättningar för att ha uppsikt över den samlade landstingsverksamheten. Inom ramen för detta genomförs också en översyn av landstingets styrdokument. Revisorerna delar i stort landstingsstyrelsens målbedömning, men bedömer vissa prognoser som osäkra. Den ekonomiska prognosen bedöms i allt väsentligt rimlig och revisorerna konstaterar att resultatet är högre än

3 2 (3) SKRIVELSE LS fullmäktiges resultatkrav. Den fortsatt stabila ekonomin är en förutsättning för utbyggd kollektivtrafik och god tillgänglighet inom hälso- och sjukvård. I rapporten beskrivs även en oro för den långsiktiga kostnadsutvecklingen. Det kan konstateras att landstinget framhålls av Sveriges Kommuner och Landsting som det landsting/region i landet som haft bäst ordning och reda och bäst marginaler i ekonomin under en lång följd av år. Fortsatt fokus på att både hålla kostnadsutvecklingen på en nivå som ekonomin tål långsiktigt och tydligt prioritera vad resurserna ska användas till är otroligt viktigt. Arbetet med Effektivare landsting ska leda till att minst 2 miljarder kronor frigörs under fyra år genom minskade kostnader för administration, lokaler, konsulter och genom att bli Sveriges bästa offentliga inköpare. Landstinget måste vända på alla stenar för att hålla kostnadsutvecklingen nere. I rapporten läggs åtta nya rekommendationer fram, varav hälften rör ansvar och befogenheter. Det är av avgörande betydelse att det är glasklara rollfördelningar, delegationsordningar. Det är en förutsättning för att ha fortsatt ordning och reda i både verksamhet och ekonomi. Även detta ingår i uppdraget från landstingsstyrelsen till landstingsdirektören 31 januari Revisorerna anser att det råder otydlighet gällande den politiska ansvarsfördelningen för den långsiktiga trafikplaneringen. Landstingsstyrelsen delar inte revisorernas uppfattning, då det i reglementet tydligt framgår att ansvaret åvilar trafiknämnden. Revisionen bedömer att landstinget bör konkretisera hur landstinget på ett samordnat sätt kan öka andelen resor med cykel och utforma cykelinfrastrukturen i landstinget. Inom landstinget finns en tjänst som cykelsamordnare. Samordnarens huvuduppgift är att landstinget på ett samordnat sätt ska öka andelen resor med cykel och utforma cykelinfrastrukturen i landstinget. Tjänsten som cykelsamordnare ska utvärderas under hösten Landstingsrevisorerna har särskilt bett om styrelsens yttrande gällande organisationsform för Karolinska Universitetssjukhuset och SLSO. Dessa är nämnder som efter beslut i landstingsfullmäktige bedrivs i bolagsliknande form. Syftet med detta är att tydliggöra affärsmässigheten i verksamheten. Dessa verksamheter är dock enligt lagens mening inte bolag, utan är i enlighet med kommunallagen nämnder. En översyn av styrande dokument - både reglementen beslutade av fullmäktige samt delegationsordning beslutad av nämnd ska göras under 2018 för att säkerställa att de tydligt är i enlighet med revisorernas rekommendation, samtidigt som affärsmässigheten i verksamheten säkerställs. Landstingsstyrelsen instämmer i revisorernas rekommendation gällande att det i styrdokument ska vara tydligt vilket ansvar, uppgifter och befogenheter de nämnder som drivs i bolagsliknande form har samt att säkerställa att kommunallagens

4 3 (3) SKRIVELSE LS regler för delegation följs. Vidare förutsätter landstingsstyrelsen att styrelserna för Karolinska Universitetssjukhuset och SLSO vidtar de åtgärder som är nödvändiga. Det är glädjande att både trafiknämnden och kulturnämnden bedrivit ett ambitiöst arbete med att åtgärda revisionens rekommendationer när det gäller ansvar och befogenheter. Revisorerna nämner i rapporten att personalomsättning och andel deltidsarbetande inom förlossningsvården bör analyseras för att säkerställa bemanning och patientsäkerhet på sikt. Landstingsfullmäktige har beslutat om en kompetensförsörjningsstrategi vari områden såsom kompetensförsörjning, utbildning, vidareutbildning, lönebildning samt ledarskap lyfts fram. Strategin kompletterades med en konkret handlingsplan I Alliansens budget för 2018 utökar vi antalet AT- och ST-läkartjänster samtidigt som vi erbjuder sjuksköterskor full lön under utbildningstiden till barnmorska, distriktssjuksköterska eller specialistsjuksköterska. En granskning av kontroll av legitimationer pågår. Därtill höjdes ersättningarna i förlossningsvården med 5 % den 1 oktober 2017 och från och med 1 maj 2018 höjs ersättningarna till förlossningsvården med ytterligare 5 %, i syfte att skapa bättre förutsättningar för att behålla och rekrytera medarbetare. Varje nämnd och bolagsstyrelse har ansvar för sin verksamhet och ska således genomföra nödvändiga analyser av personalsituationen när så behövs för att säkra kompetensförsörjningen på kort och lång sikt i verksamheten. Landstingsstyrelsen har ett strategiskt ansvar för kompetensförsörjningen inom hela landstinget, varför analyser med naturlighet görs årligen såväl i samband med årsredovisning som arbete med kommande års budget. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 15 januari 2018 Landstingsrevisorernas delrapport 2017 för landstingsstyrelsen Irene Svenonius Gustaf Drougge

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Ekonomi Ulrika Mörman LS Landstingsstyrelsen Yttrande över landstingsrevisorernas delrapport 2017 för landstingstingsstyrelsen Ärendebeskrivning Landstingsrevisorerna har överlämnat delrapport 2017 till landstingsstyrelsen för yttrande. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 15 januari 2018 Landstingsrevisorernas delrapport 2017 för landstingsstyrelsen Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta att avge yttrande över landstingsrevisorernas delrapport 2017 för landstingsstyrelsen i enlighet med landstingsdirektörens tjänsteutlåtande. Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning I delrapport 2017 för landstingsstyrelsen redovisar landstingsrevisorerna de iakttagelser och bedömningar som gjorts hittills under året inom ramen för den årliga granskningen. Landstingsrevisorernas del- och årsrapporter är återkommande avstämningspunkter i det ständiga förbättringsarbete som pågår inom de verksamheter som landstingsstyrelsen har ansvar för.

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (4) LS Landstingsstyrelsen Bakgrund I delrapporten 2017 redovisar landstingsrevisorerna de iakttagelser och bedömningar som gjorts hittills under året inom ramen för den årliga granskningen. Delrapporten omfattar även en översiktlig granskning av Stockholms läns landstings delårsrapport per den 31 augusti Landstingsrevisorernas delrapport innehåller totalt 88 rekommendationer varav åtta nya. Överväganden Landstingsrevisorernas granskningsarbete är värdefullt för landstingsstyrelsen. Delrapporten är en återkommande avstämningspunkt i det ständiga förbättringsarbete som pågår inom de verksamheter som landstingsstyrelsen har ansvar för. Fyra av landstingsrevisorernas nya rekommendationer avser ansvar och befogenheter: Landstingsstyrelsen bör i samverkan med tillväxt- och regionplanenämnden förslå landstingsfullmäktige att uppgiften att besluta om bidrag från miljö- och skärgårdsanslag regleras i reglementet för tillväxt- och regionplanenämnden. Kommentar: Rekommendationen kommer att beaktas i nästa uppdatering av reglementet för tillväxt- och regionplanenämnden. Landstingsstyrelsen bör i förslag till övriga styrdokument till landstingsfullmäktige ge nämnder förutsättningar att följa kommunallagen, exempelvis genom att inte använda begrepp som ägande och hänvisa till ledningens ansvar. Landstingsstyrelsen bör i samverkan med Karolinska och SLSO föreslå landstingsfullmäktige att revidera reglementena för Karolinska och SLSO så att verksamhet och arbetsformer regleras i enlighet med kommunallagen. Landstingsstyrelsen bör inom ramen för sitt uppsiktsansvar säkerställa att kommunallagens regler för bl.a. delegation följs och att det i nämndernas styrdokument inte används begrepp för en kommunal nämnd som exempelvis löpande förvaltning.

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (4) LS Landstingsstyrelsen Kommentar: Landstingsfullmäktige har beslutat om ordningen att nämnderna Karolinska Universitetssjukhuset (Karolinska) och Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) ska bedriva sin verksamhet under bolagsliknande former. Karolinska och SLSO är dock i kommunalrättslig mening fortfarande att betrakta som nämnder och har att bedriva sina verksamheter i linje med kommunallagen. Landstingsstyrelsen förutsätter därför att Karolinska och SLSO vidtar åtgärder för att efterfölja revisorernas rekommendationer. Översyn av styrande dokument och reglemente kommer att ske under 2018 för att säkerställa att de ligger i linje med rekommendationerna. Resterande fyra nya rekommendationer avser kontroll av legitimationer, ökat resande med cykel, fastighetsägaransvar samt resultatkrav: Landstingsstyrelsens förvaltning bör ta fram en gemensam rutin för kontroll av sjukvårdspersonals legitimationer. Kommentar: En granskning av kontroll av legitimationer pågår. För att säkerställa att slutsatserna i rapporten beaktas kommer arbetet att slutföras så snart rapporten är klar. Landstingsstyrelsens förvaltning bör i samarbete med tillväxt- och regionplaneförvaltningen konkretisera hur landstinget på ett samordnat sätt kan öka andelen resor med cykel och utforma cykelinfrastrukturen i landstinget. Kommentar: I SLL Mål och budget 2018 har landstingsstyrelsen fått i uppdrag att göra en genomgång av de förmåner som finns för landstingets anställda. I samband med översynen ska möjligheten att erbjuda förmånscyklar till landstingets medarbetare ses över. Landstingsstyrelsen bör tillsammans med Locum i styrdokument tydliggöra vilka krav som följer av ansvaret som fastighetsägare för att säkerställa att ansvaret hanteras i sin helhet inom och mellan respektive organisation. Kommentar: Landstingsstyrelsen kommer tillsammans med Locum AB att göra en översyn av styrande dokument med avseende på de krav som

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE 4 (4) LS Landstingsstyrelsen följer av ansvaret som fastighetsägare. Identifierade otydligheter kommer att revideras. Landstingsstyrelsen bör, exempelvis i en ekonomistyrningsstrategi, tydliggöra vilka principer som ska gälla för resultatkraven och under vilka förutsättningar som ett resultatkrav omprövas för att långsiktigt kunna hantera resultatkraven. Kommentar: Landstingsstyrelsen kommer vid utarbetning av riktlinjer för ekonomistyrning ta fram principer för beredning av resultatkrav. Ekonomiska konsekvenser Beslutet har inga ekonomiska konsekvenser. Malin Frenning Landstingsdirektör Henrik Gaunitz Ekonomidirektör Beslutsexpediering: Akt Landstingsrevisorerna SLL Styrning och ekonomi Godkänd av Malin Frenning,

9 DELRAPPORT 2017 Landstingsstyrelsen

10 REVISIONSKONTORET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING RK DATUM Sammanfattning I denna rapport ges en lägesrapport utifrån de granskningar som genomförts hittills under året inkl. en översiktlig granskning av landstingsstyrelsens delårsrapport. Rapporten är en delrapportering inför den slutliga avrapporteringen och bedömning utifrån årets granskning i mars/april Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat Landstingsstyrelsen prognostiserar årets resultat till 211 mnkr. Resultatet beräknas före omställningskostnader och realisationsvinst uppgå till mnkr, vilket är 969 mnkr högre än fullmäktiges resultatkrav. Den positiva avvikelsen beror till största delen på högre intäkter än budgeterat. Revisionen menar att det på längre sikt är osäkert om åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen kommer att ge tillräcklig effekt för att klara en ekonomi i balans, inte minst mot bakgrund av att skatteintäkterna beräknas utvecklas lägre än vad som tidigare prognostiserats. Landstingsstyrelsen har i samband med delrapporteringen följt upp samtliga övergripande mål. Målen om en ekonomi i balans och om attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem väntas uppnås under året. Däremot beräknas inte målet om förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården kunna nås. Det övergripande målet om fri kultur som främjar upplevelser, möten, bildning och delaktighet beräknas delvis uppnås. För övriga övergripande mål är prognosen osäker. Revisionen bedömer landstingsstyrelsens prognos både för det ekonomiska resultatet och för måluppfyllelsen för de övergripande målen i allt väsentligt som rimlig. Intern styrning och kontroll Fullmäktige fastställer årligen i styrdokumentet Mål och budget ett ekonomiskt resultatkrav för respektive nämnd och styrelse. Revisionen bedömer att styrningen genom resultatkrav är otydlig i förhållande till kravet på god ekonomisk hushållning på lång sikt. Landstingsstyrelsen bör därför tydliggöra vilka principer som ska gälla för resultatkraven och under vilka förutsättningar som ett resultatkrav omprövas för att långsiktigt kunna hantera resultatkraven. Revisionen bedömer att ansvar, uppgifter och befogenheter för de två nämnder som bedrivs i bolagsliknande former Karolinska Universitetssjukhuset och Stockholms läns sjukvårdsområde - behöver förtydligas i styrande dokument. Landstingsstyrelsen behöver även inom ramen för sitt uppsiktsansvar säkerställa att kommunallagens regler för bl.a. delegation följs. Det behöver också tydliggöras vilken nämnd som ska ha uppgiften att besluta om bidrag från miljö- och skärgårdsanslaget. Landstingets insatser för att öka andelen resor med cykel i enlighet med fullmäktiges intentioner sker inte på ett samordnat sätt. Landstingsstyrelsens förvaltning bör därför i samarbete med tillväxt- och regionplaneförvaltningen konkretisera hur landstinget på ett samordnat sätt kan öka andelen resor med cykel och utforma cykelinfrastrukturen i landstinget. Granskning visar att det finns risk för att fastighetsägaransvaret inte har definierats och fördelats inom landstinget. Landstingsstyrelsen bör därför tillsammans med

11 REVISIONSKONTORET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING RK DATUM Locum i styrdokument tydliggöra vilka krav som följer av ansvaret som fastighetsägare för att säkerställa att ansvaret hanteras i sin helhet inom och mellan respektive organisation. Revisionen bedömer att åtgärder behöver vidtas inom ett antal områden, exempelvis bör landstingsstyrelsen gemensamt med hälso- och sjukvårdsnämnden analysera orsaker till hög personalomsättning och andel deltidsarbetande inom förlossningsvården för att säkerställa bemanning och patientsäkerhet på sikt. Vidare behöver landstingsstyrelsens förvaltning ta fram en gemensam rutin för kontroll av sjukvårdspersonals legitimationer. Det finns också behov av förbättringar när det gäller kvalitetssäkringen av miljödata som ligger till grund för miljöredovisningen. Räkenskaper I granskningen har det inte kommit fram några omständigheter som ger anledning att anse att landstingsstyrelsens delårsrapport inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed. Årets prognostiserade balanskravsresultat uppgår till 163 mnkr, vilket innebär att det inte finns något balanskravsresultat att reglera.

12

13 REVISIONSKONTORET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING DATUM RK Innehåll 1 Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat - prognos per Ekonomiskt resultat ur ett landstingsövergripande perspektiv Verksamhetsmässigt resultat ur ett landstingsövergripande perspektiv3 1.3 Uppdrag från fullmäktige Revisionens samlade bedömning 4 2 Styrning, samordning och kontroll Ekonomistyrning Verksamhetsstyrning Granskning av ansvar och befogenheter Styrning av hälso- och sjukvården Styrning av trafiken Intern kontroll ur ett landstingsövergripande perspektiv Revisionens samlade bedömning 19 3 Delårsrapport Delårsrapport för Stockholms läns landsting 20 4 Resultatenheter inom landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsfastigheter i Stockholm Koncernfinansiering Sammanfattande bedömning 25 5 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer 25 6 Yttrande över Årsrapport 25 Bilaga 1 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer Bilaga 2 Yttrande över årsrapport

14 LANDSTINGSREVISORERNA REVISIONSKONTORET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING DATUM Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat prognos per Ekonomiskt resultat ur ett landstingsövergripande perspektiv Landstingsstyrelsen prognostiserar årets resultat för SLL till 211 mnkr. Prognosen innehåller jämförelsestörande poster i form av prognostiserade omställningskostnader på mnkr samt en realisationsvinst på 48 mnkr. Exklusive dessa poster uppgår det prognostiserade resultatet till mnkr, vilket är 969 mnkr högre än fullmäktiges resultatkrav. Avvikelser i resultat mot budget uppgår för samtliga verksamheter till mnkr. Följande resultatenheter prognostiserar de största positiva avvikelserna mot budget: Koncernfinansiering (+755 mnkr) i huvudsak hänförbart till övriga kostnader. Trafiken (+300 mnkr) framför allt beroende på ökade resenärsintäkter till följd av ändrade biljettpriser, förändrat biljettsortiment och på ett ökat antal resande. Landstingsfastigheter (+65 mnkr) 48 mnkr är hänförbart till realisationsvinst vid försäljning av fastighet. S:t Eriks ögonsjukhus AB (+27 mnkr) främst hänförbart till lägre övriga kostnader, bland annat konsultkostnader, än budgeterat. Landstingsstyrelsens förvaltning (+25 mnkr) bland annat hänförbart till lägre kostnader än budgeterat för personal, lämnade bidrag, övriga kostnader och avskrivningar. Samtidigt beräknas intäkterna bli lägre än budgeterat för försäljning av IT-tjänster och för Berga naturbruksgymnasium. LISAB (+24 mnkr) hänförbart till lägre räntekostnader än budgeterat till följd av minskad lånevolym och fortsatt lågt ränteläge. Följande resultatenheter prognostiserar de största negativa avvikelserna mot budget: Karolinska ( 100 mnkr) främst beroende på förseningar i den planerade utflyttningen av vård från Karolinska till andra vårdgivare. Danderyds sjukhus ( 42 mnkr) framförallt oplanerade merkostnader för löneökning och pension samt på att kostnadsökningstakten varit för hög under första halvåret Enligt bolaget innehåller prognosen ett antal osäkerhetsfaktorer som kan påverka resultatet såväl positivt som negativt. Södertälje sjukhus AB ( 30 mnkr) främst hänförbart till högre bemanningskostnader än budgeterat till följd av personalbrist. Landstingets totala intäkter1 prognostiseras till mnkr exklusiva jämförelsestörande realisationsvinst, vilket är 780 mnkr (0,8 procent) högre än budgeterat. Avvikelsen är enligt prognosen hänförbar till försäljning av primärtjänster (259 mnkr), ökade resenärsintäkter (238 mnkr), ökade statsbidrag och övriga bidrag (118 mnkr), ökade hyresintäkter och intäkter från försäljning av övriga tjänster, material och varor (71 mnkr) samt ökade övriga intäkter (344 mnkr). Jämfört med budgeten beräknas patientintäkterna minska med 22 mnkr och de samlade skatteintäkterna med 228 mnkr. Skatteintäkterna beräknas minska med 678 mnkr jämfört med budget, 1 Verksamhetens intäkter och samlade skatteintäkter 1

15 REVISIONSKONTORET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING DATUM vilket delvis vägs upp av en beräknad ökning av de generella statsbidragen med 321 mnkr och minskade kostnader för den kommunalekonomiska utjämningen med 129 mnkr. De totala kostnaderna exkl. omställningskostnaderna uppgår enligt prognosen till mnkr, vilket är 188 mnkr (0,2 procent) lägre än budgeterat. Kostnaderna beräknas överstiga budgeten för bemanningskostnader 2 (545 mnkr), kostnader för köpt hälso- och sjukvård (200 mnkr) samt kostnader för läkemedel och övriga material och varor (103 mnkr). Däremot beräknas kostnaderna bli lägre än budgeterat för köpt trafik (132 mnkr) och för övriga kostnader (690 mnkr). Avskrivningarna beräknas bli 120 mnkr lägre än budgeterat. Även finansnettot beräknas bli 94 mnkr lägre än budgeterat vilket främst beror på fortsatt låga räntor. Det prognostiserade årsresultatet är främst hänförbart till ökade intäkter (ca 80 procent) men även till lägre avskrivningskostnader och finansnetto än budgeterat. Verksamhetens kostnader beräknas för helår i stort sett vara i nivå med budgeten, vilket innebär en kostnadsökning med 4,4 procent jämfört med års utfall. I delårsrapporten kommenteras inte den prognostiserade kostnadsutvecklingen, däremot konstateras att utvecklingstakten för bemanningskostnaderna är oroväckande då de ökar mer än vad som bedöms som långsiktigt hållbart. Verksamhetens intäkter har ökat med närmare 5 procent jämfört med budgeten och med 5,3 procent jämfört med. Av prognosen framgår att de samlade skatteintäkterna beräknas bli lägre än budgeterat, men att minskningen uppvägs av ökningen av verksamhetens intäkter. Periodens investeringar uppgår till mnkr, vilket motsvarar en upparbetningsgrad på 44 procent per augusti i förhållande till årets budget. Det är lägre än upparbetningsgraden för motsvarande period föregående år (54 procent). Landstingsstyrelsen prognostiserar en upparbetningsgrad på 90 procent för helåret. Investeringarna inom vården inkl. NKS beräknas understiga budgeten med 675 mnkr, vilket främst beror på förseningar i olika projekt bland annat vid S:t Görans sjukhus och Södersjukhuset. Investeringarna inom trafiken förväntas understiga budgeten med mnkr, vilket bland annat beror på omarbetade betalplaner, tidigareläggning av utgifter samt senareläggning av projekteringsarbeten och byggstart. Landstingsfullmäktige har reserverat sammanlagt mnkr inom eget kapital för att täcka framtida omställningskostnader i samband med genomförandet av framtidens hälso- och sjukvård. För perioden beräknas de sammanlagda omställningskostnaderna uppgå till mnkr och till och med 2018 beräknas de uppgå till mnkr. Fullmäktige beslutade i budget att med hänvisning till synnerliga skäl budgetera ett negativt resultat för innevarande år på -837 mnkr. Balanskravsresultatet för 2017 förväntas bli positivt på 163 mnkr, vilket innebär att det inte finns något balanskravsresultat att reglera. 2 Bemanningskostnaden består av personalkostnader för egen personal och kostnader för inhyrd personal 3 SLL, Mål och budget 2017 (LS -0257) 2

16 REVISIONSKONTORET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING DATUM Revisionen kan konstatera att det prognostiserade resultatet för 2017 beräknas överstiga fullmäktiges resultatkrav. Landstingsstyrelsens prognos för årets resultat bedöms i allt väsentligt som rimlig. Revisionen bedömer att landstingsstyrelsen i delårsrapporten kommenterat avvikelserna i förhållande till budgeten på ett i huvudsak tillfredsställande sätt. På längre sikt finns vissa osäkerhetsfaktorer bland annat om åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen kommer att ge tillräcklig effekt, inte minst mot bakgrund av att skatteintäkterna beräknas utvecklas lägre än vad som tidigare beräknats. 1.2 Verksamhetsmässigt resultat ur ett landstingsövergripande perspektiv Landstingsfullmäktige har för 2017 beslutat om sex övergripande mål och 21 nedbrutna mål (delmål), vilka mäts och följs upp genom 48 indikatorer. Tre av indikatorerna är nya och målvärden för dessa ska utvecklas under Indikatorerna för delmålet attraktiv arbetsgivare är kopplade till en årlig medarbetarenkät. Eftersom enkätens utformning ändrades hösten kunde målvärden inte tas fram till fullmäktiges budgetbeslut i juni. Istället har landstingsstyrelsen beslutat om dessa målvärden i slutlig budget som anmäldes till fullmäktige i december. Samtliga mål och indikatorer ska enligt fullmäktiges budget följas upp i samband med årsbokslutet. Enligt anvisningar 5 ska i delårsrapporten flertalet indikatorer under fyra av de övergripande målen upp följas upp 6. För övriga övergripande mål ska det arbete som pågår för att säkerställa måluppfyllelsen beskrivas. Enligt fullmäktiges budget ska de övergripande målen anses uppfyllda då minst hälften av de nedbrutna målen är uppfyllda. De nedbrutna målen anses uppfyllda då minst hälften av de underliggande indikatorerna är uppfyllda. Landstingsstyrelsen prognostiserar att de övergripande målen en ekonomi i balans och attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem kommer att uppnås När det gäller målet om kollektivtrafiken ingår dock inte alla indikatorer som fastställts i budgeten i bedömningen. Landstingsstyrelsen bedömer att det övergripande målet avseende fri kultur som främjar upplevelser, möten, bildning och delaktighet delvis kommer att uppnås medan prognosen är osäker när det gäller målen om hållbar tillväxt och utveckling och om tryggad kompetensförsörjning kommer att uppnås. Det enda övergripande mål som inte bedöms uppnås är förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården. Två av elva indikatorer bedöms inte komma att uppnås 2017 och prognosen är osäker när det gäller sex indikatorer. Revisionen bedömer landstingsstyrelsen prognos över måluppfyllelsen i huvudsak som rimlig. När det gäller det övergripande målet om attraktiv kollektivtrafik i ett 4 Anmälan av slutlig budget 2017 för Stockholms läns landsting, LS SLL Ekonomi, Anvisningar Delårsrapport Ekonomi i balans, Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården, Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem samt Fri kultur som främjar upplevelser, möten, bildning och delaktighet 3

17 REVISIONSKONTORET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING DATUM hållbart transportsystem ingår dock inte ett av delmålen 7 i landstingsstyrelsens bedömning av måluppfyllelsen. Revisionen ser positivt på att landstingsstyrelsen i sin delårsrapport, till skillnad från föregående år, följer upp och kommenterar merparten av indikatorerna för de övergripande målen i delårsrapporten. Däremot kvarstår revisionens tidigare lämnade synpunkt på behovet av att göra en översyn av principerna för att bedöma när ett nedbrutet mål respektive övergripande mål uppnåtts. 1.3 Uppdrag från fullmäktige Fullmäktige beslutar om ett stort antal uppdrag till nämnder och styrelser, dels i samband med beslut om budget, dels löpande under året. I delårsrapporten redovisas statusen på dessa uppdrag. I mål och budget fick nämnder och styrelser 26 nya uppdrag 9 i form av att-satser från landstingsfullmäktige. Samtidigt finns 11 ännu ej genomförda uppdrag från tidigare års budgetar. Landstingsstyrelsen är mottagare av 21 av de 37 uppdragen. Genomförandegraden för alla 37 uppdrag är enligt landstingsstyrelsen 12 genomförda och 24 delvis genomförda. Löpande under 2017 har landstingets nämnder och styrelser fått 8 nya uppdrag. Samtidigt finns 15 uppdrag från 2014 som ännu inte genomförts. Av de totalt 23 uppdragen har enligt delårsrapporten 7 genomförts och 16 delvis genomförts. Enligt revisionen gör formuleringen av uppdragen att det i vissa fall är svårt att bedöma när ett uppdrag kan betraktas som åtgärdat eller inte. Ett exempel gäller uppdraget till hälso- och sjukvårdsnämnden att fortsätta att utveckla vårdval så att vårdval ska finnas där det är lämpligt. Landstingsstyrelsen bedömer att uppdraget är genomfört med motiveringen att utrednings- och utvecklingsarbetet avseende vårdvalen har fortskridit. Ett annat exempel gäller uppdraget till landstingsstyrelsen att fortsätta arbetet med att utveckla landstingets styr- och ledningssystem med inriktning på styrande dokument, målstyrning och övergripande styrmodell. Landstingsstyrelsen har betraktat uppdraget som genomfört även om alla delar ännu inte är på plats, t.ex. när det gäller översyn av styrdokumenten. 1.4 Revisionens samlade bedömning Det ekonomiska resultatet för SLL som helhet prognostiseras till 211 mnkr. Prognosen innehåller jämförelsestörande poster i form av prognostiserade omställningskostnader på mnkr och en realisationsvinst på 48 mnkr. Exklusive dessa poster uppgår det prognostiserade resultatet till mnkr. Den positiva avvikelsen är till största delen hänförbar till högre intäkter än budgeterat. Revisionen bedömer att landstingsstyrelsen i delårsrapporten kommenterat resultatavvikelserna i förhållande 7 Delmålet Effektiva resor med låg miljö- och hälsopåverkan. 8 SLL Mål och budget 2017 LS I budgeten fastställdes 28 nya uppdrag (att-satser) Ett av uppdragen finns sedan tidigare och hanteras i särskild ordning, ett av uppdragen följs inte upp i landstingsstyrelsens delårsrapport 4

18 REVISIONSKONTORET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING DATUM till budgeten på ett i huvudsak tillfredsställande sätt. Revisionen bedömer landstingsstyrelsens prognos för det ekonomiska resultatet i allt väsentligt som rimlig. På längre sikt finns vissa osäkerhetsfaktorer bland annat om åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen kommer att ge tillräcklig effekt, inte minst mot bakgrund av att skatteintäkterna beräknas utvecklas lägre än vad som tidigare beräknats. Landstingsfullmäktige har fastställt sex övergripande mål. Målen om en ekonomi i balans och om attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem beräknas uppnås. Däremot beräknas inte målet om förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälsooch sjukvården kunna nås. Målet om fri kultur som främjar upplevelser, möten, bildning och delaktighet beräknas delvis uppnås För övriga övergripande mål är prognosen osäker. Revisionen bedömer landstingsstyrelsens prognos över måluppfyllelsen för de övergripande målen i huvudsak som rimlig. Landstingsstyrelsen bedömer i delårsrapporten att per 31 augusti har 32 procent av totalt 60 uppdrag genomförts och 67 procent delvis genomförts. Revisionen bedömer att det i vissa fall är svårt att bedöma när ett uppdrag ska betraktas som åtgärdat. 2 Styrning, samordning och kontroll 2.1 Ekonomistyrning Budgeten är landstingets viktigaste styrdokument. Inför fullmäktiges fastställande av budgeten i juni tas ett planeringsunderlag fram av landstingsstyrelsens förvaltning och detta planeringsunderlag skickas ut till nämnder och styrelser för yttrande under våren. I förra årets granskning kunde revisionen konstatera att nämnder utan eget ställningstagande överlämnat förvaltningens yttrande över planeringsunderlaget för fortsatt beredning av landstingsstyrelsen. Enligt kommunallagen ska nämnden fatta beslut i frågor som rör verksamhetens mål, omfattning, inriktning eller kvalitet, varför nämndens beslut kan ses som att nämnden delegerat beslutanderätten till förvaltningen. Under 2017 har en uppföljning genomförts av hur nämnderna hanterat yttranden över landstingsdirektörens planeringsunderlag inför framtagandet av budget Granskningen visar att alla nämnder nu har beslutat om yttrandet över planeringsunderlaget 2018 innan det överlämnats till landstingsstyrelsens förvaltning för fortsatt beredning. Landstingets ekonomistyrning för att nå ekonomi i balans bygger på resultatstyrning. Fullmäktige fastställer årligen i styrdokumentet mål och budget ett ekonomiskt resultatkrav för samtliga nämnder och styrelser. Revisionen pekade vid förra årets granskning 10 på att styrningen genom resultatkrav är otydlig och att landstingsstyrelsen behöver tydliggöra utifrån vilka grunder som resultatkraven fastställs. Som exempel på denna otydlighet angavs den förändring av resultatkravet som genomförts för trafiknämnden från och med 2017, från krav på nollresultat till krav på positivt resultat på 10 Landstingsrevisorerna, Årsrapport Landstingsstyrelsen (RK ) 5

19 REVISIONSKONTORET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING DATUM mnkr. Genom resultatkravet till trafiknämnden har tidigare princip att nämnder 11 ska ha krav på nollresultat frångåtts. I 2017 års budget ändrades resultatkravet för sex nämnder och styrelser jämfört med planår 2017 i mål och budget. Revisionen har noterat att ändring av resultatkraven även görs i budgeten för 2018 då fyra nämnder och styrelser berörs. I landstingsdirektörens planeringsunderlag 12 för 2018 framgår exempelvis att resultatkravet för Stockholm Care AB sänks från 5 mnkr 2017 till 2,5 mnkr 2018 för att möjliggöra för bolaget att ta fram en vårdexportstrategi. Det framgår dock inte av fullmäktiges budget varför detta sker genom resultatkravet istället för att ersätta bolaget för det nya uppdraget. Enligt landstingsdirektörens planeringsunderlag höjs resultatkravet för S:t Eriks Ögonsjukhus AB från 3 mnkr 2017 till 33 mnkr 2018 för att skapa förutsättningar för sjukhuset att hantera en högre hyreskostnad från och med 2020 då resultatkravet åter sänks till 3 mnkr. Förändringen innebär att S:t Erik därmed har högsta resultatkravet av alla akutsjukhus. Inom alla akutsjukhus sker ombyggnationer som kommer att påverka den framtida hyresnivån, utan några motsvarande åtgärder. I fullmäktiges fastställda budget (Mål och budget) 2018 framgår förändringen av storleken på resultatkraven, däremot inte bakgrunden till förändringen. För att budgeten ska bli transparent bör det av dokumentet framgår en analys och förklaring till gjorda förändringar. Revisionens bedömning Revisionen ser positivt på att alla nämnder inför budget 2018 i beslut tagit ställning till landstingsdirektörens planeringsunderlag innan det överlämnats till landstingsstyrelsens förvaltning för fortsatt beredning. Revisionen bedömer, liksom tidigare, att landstingets styrning genom resultatkrav är otydlig i förhållande till kravet på god ekonomisk hushållning på lång sikt. Revisionen konstaterar att resultatkraven relativt ofta ändras mellan åren, men det saknas i fullmäktiges budget en tydlig förklaring till orsaken till förändringen. Den tidigare lämnade synpunkten om vikten av att landstingsstyrelsen tydliggör utifrån vilka grunder och principer nämnder och styrelsers resultatkrav fastställs kvarstår därför. Revisionen menar att det är väsentligt att styrningen genom resultatkrav blir tydlig för att öka trovärdigheten i styrningen. Det är därför väsentligt att tydliggöra på vilka grunder nämnder/styrelsers förutsättningar kan variera mellan åren. Revisionen har i tidigare granskning 13 rekommenderat landstingsstyrelsen att ta fram en ekonomistyrningsstrategi som förklarar och motiverar hur och på vilket sätt de finansiella målen och riktlinjen för god ekonomisk hushållning är av betydelse för en långsiktigt god ekonomisk hushållning. Enligt revisionen bör även principerna för resultatkraven kunna utvecklas och motiveras i ekonomistyrningsstrategin. 11 Med undantag för nämnder som drivs i bolagsliknande former 12 Landstingsdirektörens planeringsunderlag inför budget 2018 (LS ) 13 Landstingsrevisorerna, Projektrapport 9/ Landstingsstyrelsens övergripande ekonomistyrning 6

20 LANDSTINGSREVISORERNA REVISIONSKONTORET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING DATUM Rekommendation: Landstingsstyrelsen bör, exempelvis i en ekonomistyrningsstrategi, tydliggöra vilka principer som ska gälla för resultatkraven och under vilka förutsättningar som ett resultatkrav omprövas för att långsiktigt kunna hantera resultatkraven. 2.2 Verksamhetsstyrning Målstyrning - Finansiella mål Fullmäktiges övergripande mål om en ekonomi i balans i Mål och budget 2017 innehåller tre underliggande mål, Ett resultat i balans, Självfinansiering av drift och ersättningsinvesteringar samt Hållbar investeringsutveckling. De tre målen är i sin tur preciserade i fem indikatorer. Jämfört med års budget är de finansiella målen utökade från ett mål med fem underliggande indikatorer till tre mål och fem underliggande indikatorer, även om de underliggande indikatorerna i stort sätt mäter samma saker både och År fanns det en indikator som mätte Ett positivt resultat enligt balanskravet. Revisionen påpekade då14 att ett resultatmål i nivå med balanskravet är för lågt för att ge förutsättningar att styra mot god ekonomisk hushållning. Vidare menade revisionen att det inte skapar utrymme för en tillräckligt hög självfinansiering av investeringarna de närmaste åren och på längre sikt skapas inte utrymme för amorteringar på lån. År 2017 har indikatorn ändrats till Ett positivt resultat före omställningskostnader vilket till skillnad från föregående år, medger ett negativt resultat om det beror på omställningskostnader inom ramen för framtidens hälso- och sjukvård där fullmäktige beslutat att reservera medel inom eget kapital (se avsnitt 1.1). Omställningskostnaderna belastar i detta fall det upparbetade egna kapital. Under målet självfinansiering av drift och ersättningsinvesteringar finns två indikatorer 2017, nämligen drift lånefinansieras inte och ersättningsinvesteringar lånefinansieras inte. Andemeningen i dessa indikatorer är den samma som i de två indikatorerna kring finansiering från. I års granskning hade revisionen synpunkter på att en av indikatorerna i praktiken följer förarbetena till kommunallagen där det framgår att det inte är förenligt med god ekonomisk hushållning att uppta lån för driftsändamål15.vidare hänvisade revisionen i års granskning till att ersättningsinvesteringar i huvudsak ska finansieras av avskrivningsutrymmet, dvs. inte lånefinansieras. Då nya investeringar normalt sett (förutsatt en inflationsekonomi) har ett högre pris än de gamla som ska ersättas krävs det ett visst överskott för att täcka denna skillnad. Avslutningsvis finns det två indikatorer för landstingets skuldsättning och investeringsverksamhet. Här skiljer sig 2017 års indikatorer från motsvarande från där 2017 års indikatorer mäter landstingets nettokapitalkostnader respektive nettoskuld. År mättes hela kapitalkostnaden respektive hela skulden. Mot bakgrund av att Projektrapport 9/ Landstingsstyrelsens övergripande ekonomistyrning, RK SKL Kommunallagen med kommentarer och praxis, femte upplagan

21 LANDSTINGSREVISORERNA REVISIONSKONTORET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING DATUM landstingets medfinansiering ökar till följd av framförallt Stockholmsöverenskommelsen och Sverigeförhandlingen menar revisionen att det är bra att landstinget i sina indikatorer nu endast mäter den egna andelen av kapitalkostnaden och skulden. 2.3 Granskning av ansvar och befogenheter Revisionen har granskat om ansvar, uppgifter och befogenheter för landstingets nämnder, inklusive de förvaltningar som drivs i bolagsliknande former, är tillräckligt tydliga i reglementen och delegationsordningar. Granskningen har genomförts genom analys av reglemente16, generella17 och specifika18 ägardirektiv, delegationsordningar, vidaredelegationer samt genomgång av protokoll mellan januari och mars Till årsrapporten granskades landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, trafiknämnden och kulturnämnden inklusive utskott och beredningar. 19 Nu har patientnämnden, tillväxt- och regionplanenämnden, Karolinska universitetssjukhuset (Karolinska) samt Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) granskats. Granskningarna av nämnderna och styrelserna återges i sin helhet i respektive delrapport Nämnder som bedrivs i bolagsliknande former Landstinget bedriver hälso- och sjukvård i egen regi dels i bolagsform, dels i förvaltningsform. Landstingsstyrelsens ägarutskott ska enligt reglementet ansvara för ägarstyrning och uppföljning av Karolinska och SLSO samt landstingets hel- och delägda bolag21. Karolinska och SLSO är förvaltningar, men verksamheterna drivs i bolagsliknande former. Det innebär bland annat att fullmäktige styr verksamheterna som en nämnd genom ett kortfattat reglemente, men i övrigt styr i huvudsak på samma sätt som bolagen, dvs. genom ägarpolicy samt generella och specifika ägardirektiv. Fullmäktige har för dessa förvaltningar tillsatt styrelser utan politiskt valda ledamöter. Eftersom styrelserna för Karolinska och SLSO är nämnder i kommunallagens mening regleras deras uppgift, roll och ansvar i grunden av kommunallagen, inte av aktiebolagslagen. De generella och specifika ägardirektiven är mer omfattande än reglementena för SLSO och Karolinska. Av de generella ägardirektiven framgår styrelsens och ledningens ansvarsområden. Vad som i detta sammanhang räknas som ledning definieras inte. Begreppet ledning är problematiskt eftersom ansvaret för verksamheten enligt kommunallagen endast gäller nämnden (styrelsen i detta fall) som har ett kollektivt ansvar för verksamheten. Förvaltningschefen (i detta fall direktören) har däremot Stockholms läns landsting Arbetsordningar, reglementen och delegationsordning Beslutad av landstingsfullmäktige och reviderad enligt beslut i landstingsfullmäktige Beslutad av landstingsfullmäktige Granskningarna återgavs i sin helhet i respektive årsrapport. Landstingsrevisorerna, Årsrapport för Landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, kulturnämnden respektive trafiknämnden 20 Landstingsrevisorerna, delrapport 2017 för Patientnämnden, Tillväxt- och regionplanenämnden, SLSO samt Karolinska universitetssjukhus 21 Med undantag för Landstingshuset i Stockholm AB:s dotterbolag 8

22 LANDSTINGSREVISORERNA REVISIONSKONTORET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING DATUM inget ansvar enligt kommunallagen till skillnad från en VD i ett bolag som har ett ansvar som denna ska ansvarsprövas för. I de specifika ägardirektiven beskrivs vidare att landstingsstyrelsen är Karolinskas respektive SLSO:s ägare. Enligt kommunallagen kan en nämnd/styrelse inte äga en annan nämnd, eller bestämma över en annan nämnd. När den nya kommunallagen träder i kraft (1 januari 2018) kan det dock finnas möjligheter för fullmäktige att reglera att landstingsstyrelsen får rätt att bestämma över andra nämnder men endast när det gäller enskilda ärenden. Enligt styrande dokument för Karolinska och SLSO ansvarar direktören för löpande förvaltning. Här skiljer sig förutsättningarna i aktiebolagslagen och kommunallagen. Begreppet löpande förvaltning finns inte i kommunallagen. Begreppet finns däremot i aktiebolagslagen. Omvänt finns begreppet delegering inte i aktiebolagslagen. En tilllämpning av begreppet löpande förvaltning i landstingskommunala sammanhang är för oprecist och det behöver därför säkerställas att beslutsrätten förs över enligt delegeringsreglerna i kommunallagen Reglemente Granskningen visar att tillväxt- och regionplanenämnden beslutar om bidrag till föreningar från miljö- och skärgårdsanslag, vilket, som revisionen tidigare noterat 22, inte regleras i reglementet. Nämndens ansvar för bidragshantering framgår enbart av den specificerade budget för tillväxt- och regionplanenämnden som togs fram av landstingsstyrelsens förvaltning i samband med bildandet av nämnden Rätt att underteckna handlingar Granskningen visar, liksom tidigare granskning, att nämnderna i varierande grad har reglerat vem som har rätt att representera nämnden genom att underteckna avtal, andra handlingar samt skrivelser i nämndens namn. Varken Karolinska eller patientnämnden har tagit ett sådant beslut. Tillväxt- och regionplanenämnden har reglerat vem som har rätt att representera nämnden och sedan föregående års granskning har också trafiknämnden ock kulturnämnden fattat liknande beslut. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ännu inte reglerat detta. Vidare visar granskningen att begreppet firma används av SLSO. Detta begrepp bör inte användas i kommunala sammanhang eftersom kommuner och landsting inte har firma23. I stället bör begreppet rätt att underteckna användas Delegation och verkställighet Enligt kommunallagen kan en nämnd delegera sin beslutsrätt om den klart anger dels vilken beslutanderätt som delegeras, dels till vem. Beslutanderätten får dock inte delegeras när det gäller ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. I de kommunala verksamheterna görs också andra ställningstaganden som inte är beslut i kommunallagens mening, dvs. ren verkställighet. Om Landstingsrevisorernas årsrapport 2015 tillväxt- och regionplanenämnden Firma regleras i bl.a. firmalagen och aktiebolagslagen. 9

23 REVISIONSKONTORET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING DATUM många beslut anses vara verkställighetsbeslut finns det risk för att nämndens styrning, uppföljning och kontroll försvåras. Granskningen visar att nämndernas delegering i flera fall behöver förtydligas. Alla nu granskade nämnder bör tydliggöra takbelopp eller begränsningar i tid för delegerade beslut. Patientnämnden bör till exempel tydliggöra takbelopp för vilka köp förvaltningschefen får göra samt vilka beslut om organisation och administration som förvaltningschefen får ta. Tillväxt- och regionplanenämnden hanterar ett antal beslut som verkställighet i beslutsordningen, fast det är delegerat från nämnden och därmed är beslut i kommunallagens mening. Det rör till exempel utlämnande av handling, avvisning av för sent inkommit överklagande och att utse utanordnare. När det gäller Karolinska har flera verkställighetsbeslut inte någon specificerad beloppsgräns, exempelvis beslut om utvecklings- och innovationsprojekt med extern part och vårdavtal. Även SLSO saknar i några fall begränsning i belopp och tid i styrelsens delegation av beslutanderätt. Det gäller exempelvis nedsättning av vårdavgift, försäljning av vårdtjänster och direktupphandling utanför avtal med belopp över kr. Granskningen av Karolinska visar att det i sjukhusdirektörens arbets- och delegationsordning (vidaredelegation) finns exempel på beslut som vidaredelegerats som inte är delegerade till sjukhusdirektören enligt styrelsens arbets- och delegationsordning. Några beslutstyper anges vara verkställighetsbeslut, men i styrelsens arbetsoch delegationsordning anses besluten vara delegationsbeslut. Vidare har styrelsen i särskilda beslut delegerat beslut om årsredovisning och budget till styrelsens ordförande och sjukhusdirektören. Revisionen noterar också att relativt få beslut med hänsyn till verksamhets storlek har anmälts till Karolinskas styrelse som beslut i kommunallagens mening, s.k. delegationsbeslut. Det tyder på att verksamheten huvudsakligen styrs av verkställighetsbeslut. Att många beslut betraktas som verkställighet riskerar att försvåra nämndens styrning, uppföljning och kontroll eftersom verkställighetsbeslut normalt sett inte anmäls till nämnden. Det kan också innebära risker eftersom verkställighetsbeslut inte kan överklagas. Av SLSO:s arbetsordning framgår att styrelsen ska besluta i ärenden av principiell art eller av stor betydelse samt fastställa organisation och förvaltning i de delar som inte hänförs till löpande förvaltning. I patientnämndens delegationsordning görs reservationen att ärenden som är av principiell art eller annars av större vikt inte kan delegeras till förvaltningschefen. Karolinskas arbets- och delegationsordning slår fast att sjukhusdirektören ansvarar för den löpande förvaltningen och inom ramen för denna får fatta verkställighetsbeslut med ekonomiska konsekvenser upp till och med 75 mnkr avseende externa transaktioner och 100 mnkr avseende SLL-interna transaktioner. Enligt dom i Kammarrätten 24 kan i större landsting och kommuner beslut om relativt höga belopp tillåtas i en delegation om det framgår av delegationsordningen att beslutsrätten inte avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. 24 Stockholms kammarrätt (KamR) mål nr den 14 februari

24 REVISIONSKONTORET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING DATUM Revisionens bedömning Revisionen bedömer att ansvar, uppgifter och befogenheter för patientnämnden och tillväxt- och regionplanenämnden i huvudsak är tillräckligt tydliga i reglemente och delegationsordning. Revisionen bedömer dock att bidragsgivningen ur miljö-och skärgårdsanslagen saknar stöd i tillväxt- och regionplanenämndens reglemente. Vidare bedömer revisionen att ansvar, uppgifter och befogenheter för Karolinska och SLSO behöver förtydligas. Revisionen anser att landstingsstyrelsen har ansvar för att ge nämnder förutsättningar att följa kommunallagen. Det gäller inte minst när landstinget utövar sin verksamhet i en organisationsform som inte regleras av nuvarande kommunallag. Både Karolinska och SLSO är enligt landstingets ägarpolicy förvaltningar som drivs under bolagsliknande former. I juridisk mening är styrelserna dock nämnder som regleras av kommunallagen, inte av aktiebolagslagen. Enligt kommunallagen ska nämnders verksamhet och arbetsformer framgå av reglementet. Granskningen visar att reglementet för Karolinska respektive SLSO är relativt kortfattat. Istället framgår flera av de viktiga föreskrifterna för verksamheten i andra styrdokument. Revisionen menar att formuleringar i nuvarande ägardirektiv om att landstingsstyrelsen är ägare innebär risk att det uppstår tveksamheter hur verksamhetsansvaret är fördelat mellan landstingsstyrelsen och Karolinskas respektive SLSO:s styrelse eftersom en nämnd inte kan ägas. Vidare konstaterar revisionen att begreppet ledning som nu används i ägardirektiven för Karolinska och SLSO inte överensstämmer med ansvaret som i kommunallagen i sin helhet ligger på nämnden. Landstingsstyrelsen bör därför säkerställa att Karolinska och SLSO styrs som nämnder. Revisionen noterar att styrelserna i Karolinskas respektive SLSO i sin tur ålagt sjukvårds-/sjukhusdirektören ett ansvar för verksamheten som en förvaltningschef aldrig har enligt kommunallagen. Enligt styrelsernas delegationsordningar ansvarar direktören för löpande förvaltning ett ansvar som en förvaltningschef inte kan ha. Vidare behöver det i nämndernas styrdokument tydligt framgå vilka frågor nämnden enligt kommunallagen ansvarar för och som inte kan delegeras. Detta är inte minst viktigt med tanke på ovan nämnda dom i Kammarrätten som visar att i större landsting och kommuner kan beslut om relativt höga belopp tillåtas i en delegation om det framgår av delegationsordningen att beslutsrätten inte avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Revisionen menar att landstingsstyrelsen inom ramen för sin uppsikt har ett ansvar att se till att nämndernas delegering av beslutsrätt sker enligt kommunallagen. Uppföljning av granskningen som avrapporterades i årsrapporterna visar att trafiknämnden och kulturnämnden bedrivit ett ambitiöst arbete och i huvudsak åtgärdat revisionens rekommendationer när det gäller ansvar och befogenheter. För hälso- och sjukvårdsnämnden återstår arbete. Landstingsstyrelsen har för egen del inte i enlighet med revisionens rekommendation föreslagit fullmäktige att besluta om revidering av reglemente för landstingsstyrelsen och nämnderna så att utskott och beredningar inte kan uppfattas ha visst ansvar för verksamheten. 11