Nämnden för arbete och välfärd kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 20.

Transkript

1 KALLELSE Nämnden för arbete och välfärd Nämnden för arbete och välfärd kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende Tid och plats onsdagen den 24 oktober 2018 kl. 09:00 i A-salen Christer Öhlin sekreterare Ledamöter Oliver Rosengren (M), Ordförande Martin Edberg (S), 1:e vice ordf Patric Mrad (KD), 2:e vice ordf Iréne Bladh (M) Tor Lejdfors (M) Pia Philipsson (M) Lars-Erik Larsson (C) Andreas Olsson (C) Magnus Wåhlin (MP) Sara Fransson (S) Eva Kjellberg (S) Marie-Louise Gustavsson (S) Jonas Ek (S) Anders Göranson (V) Ellen Franzén (-) Ersättare Christoffer Nordmark (M) Alf Skogmalm (S) Göran Kannerby (KD) Berthold Fück (M) Jonathan Ekros (M) Birgitta Nilsson (C) Annika Stacke (L) Guje Larsson (MP) Rikard Pumplun (S) Valon Rama (S) Per Hultman (S) Sara Löfqvist (S) Mikael Wester (V) Pernilla Wikelund (SD) Tjänstepersoner Per Sandberg, förvaltningschef 1 (3)

2 KALLELSE Nämnden för arbete och välfärd Förteckning över Nämnden för arbete och välfärds ärenden 1. Närvaro 2. Val av justerare 3. Allmänhetens frågestund 4. Information från nämndens ordförande Information från förvaltningschefen Ledamöternas och ersättarnas frågestund 7. Inkomna skrivelser till förvaltningen/nämnden Redovisning av delegationsbeslut Information om förändringar ensamkommande 9: Budgetuppföljning efter september Information om återrapportering implementeringsförslag slutrapport Våld i nära relationer. 12. Redovisning av ej verkställda beslut Redovisning av uppdrag auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter 14. Beslut om vård- och omsorgsavgifter för år 2019 avseende socialpsykiatrin. 15. Information individutskottet 16. Uppdrag anmälan om behov av särskilt förordnad vårdnadshavare inledd (3)

3 KALLELSE Nämnden för arbete och välfärd Uppdrag anmälan om behov av särskilt förordnad vårdnadshavare inledd Uppdrag anmälan om behov av särskilt förordnad vårdnadshavare inledd Förslag till beslut om umgängesbegräsning Övrigt 3 (3)

4 ÄRENDE Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Närvaro Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post veronica.ionescu@vaxjo.se 1 (1)

5 ÄRENDE Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Val av justerare Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd väljer Martin Edberg som justerare den 29 oktober klockan 10:00 på förvaltningskontoret. ARBETE OCH VÄLFÄRD - Förvaltningskontoret 1 (1) Postadress Box 1222, , Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Hemsida E-post

6 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Allmänhetens frågestund i nämnden för arbete och välfärd Bakgrund Nämnden för arbete och välfärds sammanträde är offentligt och allmänheten är välkomna. Nämnden för arbete och välfärds sammanträde inleds med allmänhetens frågestund, i högst 20 minuter. Sekretessbelagda ärenden och beslut som gäller myndighetsutövning är inte offentliga och allmänheten får lämna sammanträdet när dessa ärenden behandlas. Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Information från nämndens ordförande 2018 Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund Nämndens ordförande informerar om/från: - 21 september möte med föreningar om integration - 24 september IMB (Integration och mångfaldsberedningen) - 1 oktober möte med Försäkringskassan - samverkan Till NAV - 10 oktober budgetdagen - 15 oktober möte med ON om daglig verksamhet - 18 oktober flyktingmottagande Länsstyrelsen 1 (1)

8 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Information från nämndens ordförande 2018 Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd lämnar förslag till beslut. Bakgrund Nämndens ordförande informerar om/från: - 21 september möte med föreningar om integration - 24 september IMB (Integration och mångfaldsberedningen) - 1 oktober möte med Försäkringskassan - samverkan Till NAV - 10 oktober budgetdagen - 15 oktober möte med ON om daglig verksamhet - 18 oktober flyktingmottagande Länsstyrelsen Oliver Rosengren ordförande Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Information från förvaltningschefen 2018 Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet Bakgrund Förvaltningschefen informerar om/från: Studiebesök i Nacka Socialchefsdagarna 2-5 oktober Rizana Mustedanagic ny avdelningschef för avdelning Vuxna fr.o.m. 23 november. 1 (1)

10 ÄRENDE Dnr NAV Christer Öhlin handläggare Tel Nämnden för arbete och välfärd Information från förvaltningschefen 2018 Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet Bakgrund Förvaltningschefen informerar om/från: Studiebesök i Nacka Socialchefsdagarna 2-5 oktober Rizana Mustedanagic ny avdelningschef för avdelning Vuxna fr.o.m. 23 november. Per Sandberg Förvaltningschef Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post christer.ohlin@vaxjo.se

11 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Ledamöternas och ersättarnas frågestund Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund Nämndens ledamöter och ersättare får möjlighet att ställa frågor till förvaltningen och/eller ordföranden under en särskild punkt på dagordningen Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Inkomna skrivelser till förvaltningen/nämnden 2018 Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd tar del av inkomna skrivelser. Bakgrund För kännedom och Inkommen yttrande till nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott avseende serveringstillstånd Pizzeria Gemla FSG protokoll Protokollsutdrag Avsägelse från uppdrag som ersättare i nämnden för arbete och välfärd- Berith Swalander (M) 1 (1)

13 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Inkomna skrivelser till förvaltningen/nämnden 2018 Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd tar del av inkomna skrivelser. Inkomna skrivelser För kännedom och Inkommen yttrande till nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott avseende serveringstillstånd Pizzeria Gemla FSG protokoll Protokollsutdrag Avsägelse från uppdrag som ersättare i nämnden för arbete och välfärd- Berith Swalander (M) Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

14 PROTOKOLL Förvaltningen för arbete och välfärds övergripande samverkansgrupp Tid Torsdag den 12 september 2018 i AoV Uttern klockan 14:00 Plats Arbete och välfärd, Uttern Västergatan 17 B Representanter Arbetsgivarrepresentanter Arbetstagarrepresentanter Per Sandberg, förvaltningschef Elisabeth Sköld, personalspecialist Gabriell Garenberg, Kommunal Johan Lindahl, Kommunal Anne-Lie Nilsson, Lärarförbundet Peter Hagelberg, Lärarnas Riksförbund Birgitta Valdemarsson, SSR Ulf Elm, Vision Justering Justerare Justering Peter Hagelberg Förvaltningskontoret Justerade paragrafer Underskrifter Sekreterare.. Veronica Ionescu Ordförande.. Per Sandberg Justerare.. Peter Hagelberg 1 (3)

15 PROTOKOLL Förvaltningen för arbete och välfärds övergripande samverkansgrupp Förteckning över förvaltningsövergripande samverkansgruppens ärenden den 12 september Val av justerare Peter Hagelberg väljs som justerare. 68 Föregående mötesprotokoll Per går genom föregående mötesprotokoll. Samverkansgruppen diskuterar frågan kring situationen på Myndighetenheten. 69 Arbetsutskottets handlingar Samverkansgruppen går genom arbetsutskottets handlingar. 70 Arbetsmiljö och hälsa Elisabeth informerar om sjukfrånvarostatistik till och med juli månad. Kommunal ställer frågan kring anledningar till sjukfrånvaro på stödenheterna. - Arbetsgivaren svarar att frågan bör lyftas på LSG avdelningen Vuxna. Elisabeth informerar att förvaltningen har haft en uppföljning med Kryast AB om den under våren 2018 genomförda utbildningen i Hälsofrämjande ledarskap. Utbildningen har varit väldigt uppskattad av de chefer inom förvaltningen som har deltagit i utbildningen. Samverkansgruppen diskuterar behovet av att samtliga kommunens chefer har möjlighet att utbildas i Hälsofrämjande ledarskap. Beslut FSG beslutar att lyfta frågan vidare till KSG. 71 Informationsärenden - Information om alkoholhandläggning Förvaltningschefen informerar om förslaget till organisatorisk förändring avseende alkoholhandläggningen. Beslut fattas på nästa sammanträde. Ordf. signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 2 (3)

16 PROTOKOLL Förvaltningen för arbete och välfärds övergripande samverkansgrupp Vuxenutbildningens utredning Per informerar om pågående översyn utifrån auktorisationsmodellen och den egna regin. 72 Beslutsärenden Rekryteringsärende avdelningschef Vuxna Per informerar om rekrytering av ny avdelningschef efter Anna Hammarsten Rosander som slutar sin tjänst. SSR med instämmande av samtliga fackliga representanter anser att tjänsten ska utannonseras externt. Beslut Tjänsten som avdelningschef för avdelning Vuxna kommer att utannonseras externt. 73 Nästa möte 11 oktober klockan 14:00 Ordf. signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3 (3)

17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Dnr Avsägelse från uppdrag som ersättare i nämnden för arbete och välfärd- Berith Swalander (M) Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beviljar avsägelsen. Bakgrund Berith Swalander (M) har i en skrivelse avsagt sig uppdraget som ersättare i nämnden för arbete och välfärd Beslutsunderlag Valberedningen har i 28/2018 föreslagit att kommunfullmäktige beviljar avsägelsen. Beslutet skickas till För kännedom Berith Swalander Nämnden för arbete och välfärd Löneenheten Förtroendemannaregistret 1 (1)

18 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Redovisning av delegationsbeslut 2018 Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd tar del av delegeringsbesluten. Bakgrund Nämnden för arbete och välfärd har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av nämnden antagen delegeringsordning. Dessa beslut ska redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden får tagna av ordförande och vice ordförande i nämnden, förvaltningschef samt ompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det nämnden fritt att återkalla delegering. Delegeringsbeslut är fattade i följande ärende: av avdelningschefer/enhetschefer inom arbete och lärande, barn och familj, avdelningen vuxna, förvaltningskontoret, avdelningen planering och ekonomi samt administration och utveckling till och med Redovisning av delegeringsbeslut i individärenden sker separat. Beslutsunderlag Delegationslista upprättad Beslut skickas till Arbete och välfärd 1 (1)

19 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Redovisning av delegeringsbeslut 2018 Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd tar del av delegeringsbesluten. Bakgrund Nämnden för arbete och välfärd har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av nämnden antagen delegeringsordning. Dessa beslut ska redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden får tagna av ordförande och vice ordförande i nämnden, förvaltningschef samtompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det nämnden fritt att återkalla delegering. Delegeringsbeslut är fattade i följande ärende: av avdelningschefer/enhetschefer inom arbete och lärande, barn och familj, avdelningen vuxna, förvaltningskontoret, avdelningen planering och ekonomi samt administration och utveckling till och med Redovisning av delegeringsbeslut i individärenden sker separat. Beslutsunderlag Delegationslista upprättad Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

20 DELEGATIONSLISTA Sida 1(3) Datum Förvaltningen för arbete och välfärd Datum Dokid Riktning Beskrivning Nummer UPPR Förvaltningschef beslutar om förändring i beslutsattestanter UPPR Alkoholhandläggare beviljar Norrgatans Kök i Växjö AB, stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten, samt cateringtillstånd till slutet sällskap. Serveringsställe: Restaurang Tipshallen UPPR Alkoholhandläggare beviljar Norrhults kök i Växjö AB stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten, samt cateringtillstånd till slutet sällskap. Serveringsställe: Restaurang Tipshallen UPPR Liggare över delegeringsbeslut i personalärende anmält avdelningen Arbete och lärande UPPR Liggare över delegeringsbeslut i personalärende anmält avdelningen Arbete och lärande UPPR Alkoholhandläggare beslutar att avskriva tillsynsärende enligt 9 kap 11 alkohollagen om förändring i styrelse samt ombyggnation för Steamship Nöjen AB. Serveringsställe: Stars n Stripes, Växjö UPPR delegationsbeslut förvaltningschef fattar beslut att lämna ut delar av handlingar tillhörande inkomna synpunkter barn och familj och UPPR Sirius Elektras tillstånd upphör att gälla på egen begäran enligt 9 kap 11 alkohollagen, fr.o.m Serveringsställe: Ordenslokalen Myran UPPR Vasaorden av Amerika Logen Carl von Linné:s serveringstillstånd upphör att gälla på egen begäran enligt 9 kap 11 alkohollagen, fr.o.m Serveringsställe: Ordenslokalen Myran UPPR Alkoholhandläggare godkänner lokal för catering för O.P catering AB, , Serveringsställe Storel, Arabygatan, Växjö UPPR Alkoholhandläggare beviljar Ordensförbundet Myran Logen S:t Sigfrid ändrat serveringstillstånd till slutet sällskap och anmälan om förändring i restaurangverksamhet avskrivs. Serveringsställe: Ordenslokalen Myran

21 Sida 2(3) Datum Dokid Riktning Beskrivning Nummer UPPR Alkoholhandläggare beslutar att bevilja Arena Service i Växjö ABs ansökan om stadigvarande utökad serveringsyta på plan 1 och plan 4. Serveringsställe: Vida Arena UPPR Alkoholhandläggare beviljar ändring av datum för tidigare beviljat serveringstillstånd, gällande tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten , , samt Serveringsställe: Arree Krua Thai UPPR Delegationsbeslut förvaltningschef beslutar att inte anmäla lex Sarah-utredning till IVO UPPR Delegationsbeslut förvaltningschef beslutar att inte anmäla Lex Sarah utredning till IVO Delegationsbeslut Förvaltningschef tecknar Personuppgiftsbiträdesavtal med Merit Utbildning Malmö AB Arcus Utbildning och Jobbförmedling AB Jensen education School AB Competens AB AlphaCE Coaching och education AB ABF Vuxenutbildning AB KompetensUtvecklingsinstitutet AB Montico Kompetensutveckling AB Folkuniversitetet Växjö Fria Gymnasium Miroi Ab inom Växjölöftet Vuxenutbildningen UPPR Alkoholhandläggare godkänner anmälan av lokal för catering, Serveringsställe: Företagsfabriken, Videum UPPR Alkoholhandläggare beviljar PM & Vänner Restauranger AB tillfälligt tillstånd till allmänheten Serveringsställe. Regionteatern, Ringsberg UPPR Beslut om förladdade kort - Arbete och lärande, D.R J.L, M.E N.M UPPR Beslut om förändring i beslutsattestanter - Arbete och vuxenutbildning K.R UPPR Förändring i beslutsattestanter - Arbete och vuxenutbildning E.P UPPR Förvaltningschef beslutar om förändringar i beslutsattestanter - Planering och ekonomi R.F UPPR Upphandling av utrustning till Växjölöftets jobbmässa Växjö UPPR Avdelningschefens tilldelningsbeslut om upphandling av utrustning till jobbmässa Växjö UPPR Alkoholhandläggare godkänner anmälan för cateringslokal Fortnox arena enligt spelschema. Serveringställe: Fortnox arena UPPR Delegationsbeslut enhetschef gör Avrop från avtal Konsultmäklare inom organisation, utredning, ledarskap, management mm Ework Group AB

22 Sida 3(3) Datum Dokid Riktning Beskrivning Nummer UPPR Förändringar i Beslutsattestanter P.C sökandecenter UPPR Förändring i beslutsattestanter 2018-avsluta JM UPPR Alkoholhandläggare registrerar SSRS Hotell Statt i Växjö ABs anmälan om provsmakning på serveringsställe enligt 8 kap 6 alkohollagen. Serveringsställe: Elite Park Hotel/ Konserthuset UPPR Förvaltningschefen beslutar om innehav av bankkort för O.K och M.H UPPR Förvaltningschefen beslutar om ny beslutsattestant. Avdelning Vuxna, Område Insats UPPR Ansökan om 37-medel för insatsen Strategiska överenskommelser i Kronobergs län UPPR Avdelningschef tecknar personuppgiftsbiträdesavtal med Contribe AB avseende Barnsam ( ) webbaserad tjänst för uppföljning av barn som bor i familjehem eller HVB UPPR Avdelningschef tecknar avtal med Contribe AB avseende Barnsam ( ) webbaserad tjänst för uppföljning av barn som bor i familjehem eller HVB UPPR Delegationsbeslut UPPR Alkoholhandläggare beviljar slottsstallarna org.nr permanent ändring av serveringstid. Serveringställe: Slottsstallarna, Växjö UPPR Liggare över delbeslut i personalärenden , Avd BoF

23 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Information om ensammkommande Förslag till beslut Nämnden noterar informationen i protokollet. Bakgrund Rizana Mustedanagic, enhetschef informerar om läget med ensamkommande och nya gymnasielagen. Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

24 Nämnden för arbete och välfärd (september) Prognos ,3 mkr Nettobudget Prognos

25 Helårsprognos 2018, forts. Verksamhet/Avdelning Nettobudget 2018 Prognos avvikelse 2018, tkr Procentuell avvikelse Etableringsschablon ,0% Politisk verksamhet ,0% Förvaltningsövergripande ,4% Avdelning arbete och lärande ,8% Avdelning Vuxna ,0% Avdelning Barn och familj ,3% Totalt ,1%

26 Månadsrapport avdelning vuxna 1) Ekonomisk uppföljning 2) Kommentar till under/överskott: Budget för helår tkr Prognos helår, tkr Procent % -4,6% Kostnaden för institutionsplaceringar gällande missbruksvård och externa placeringar inom socialpsykiatrin förväntas bli högre än budgeterat. Inom socialpsykiatriområdet är prognosen att antalet ärenden fortsatt kommer att öka. Både inom boendestödet och särskilda boenden. Auktorisation sysselsättning förväntas generera ett mindre överskott. Det svåra läget på bostadsmarknaden medför att akuta boendelösningar tenderar att bli dyrare. Bostadsbristen tillsammans med ett ökat behov av akuta lösningar gör att prognosen för boendeenheten förväntas bli ett underskott. En stor anledning till detta är det akuta ökade behovet av skyddsplaceringar. 3) Vid underskott: beskriv åtgärder för att nå budget i balans: Gällande våld i nära relationer arbetar man för att hitta lösningar så att placeringstiden i skyddat boende kan minskas. Inom missbruksvården förs dialog med annan huvudman angående samfinansiering vid placeringar av personer med samsjuklighet.

27 Placeringskostnader missbruksvård 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Utfall 2017 Utfall 2018 Budget Jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Utfall 2017 Utfall 2018 Budget 2018 Utfall per månad, mkr Ackumulerat utfall, mkr

28 Placeringskostnader socialpsykiatri Jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Utfall 2017 Utfall 2018 Budget Jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Utfall 2017 Utfall 2018 Budget 2018 Utfall per månad, mkr Ackumulerat utfall, mkr

29 Beläggningsgrad, egna boenden avd vuxna Enhet Antal platser Målvärde enligt budget sep Jan-sep Avvikelse från målvärde, tkr Utrednings- och akutenhet 9 85% 75% 85% 0 Ungdomsbasen 11 85% 73% 79% -344

30 Månadsrapport avdelning barn och familj 1) Ekonomisk uppföljning 2) Kommentar till under/överskott: Budget för helår tkr Prognos helår, tkr +500 Procent % 0% Utfallet efter september månad för avd barn och familj är ett överskott på ca 7,3 mkr. Ensamkommandeverksamheten ligger på ett överskott på ca 13,4 mkr, med anledning av att återsökningar avseende tidgare år betalts ut. Övrig verksamhet på avdelningen ligger efter september på ett underskott på ca 6,1 milj. Underskott på 9,8 milj avseende institutionsplaceringar inkl placeringskostnader för LSS. Ett visst överskott på övriga budgetposter, främst administration och löner. Om fortsatt högt inflöde kommer antalet placeringar och kostnadsnivå ligga över lagd budget. 1 april övertog enheten LSS Barn lokalen på Wälludden vilket innebär högre kostnader. En utökning av verksamheten krävs för att möta ett ökat behov. En 100% ökning av antalet barn i LSSverksamheten sedan starten januari 2017, vilket kommer att innebära ett underskott gentemot budget. Omställningsarbetet pågår inom ensamkommandeverksamheten. Intäkter från tidigare år har erhållits i högre grad än förväntat vilket prognostiseras generera ett överskott. Övrig verksamhet förväntas ligga inom budget, förutom kostnader för externa placeringar. Åtgärder för att nå budget i balans: Åtgärder behövs för att få ner kostnader för institutionsplaceringar. Se över möjligheter till kortare placeringar, hemtagningar till öppenvårdsinsatser och annat boende. Genomgång av ytterfall enl KPB kommer att göras grundligt i oktober/november. Möjlighet till HVB-koordinator för att förbättra avtalen och möjlighet till delade kostnader.

31 Beläggningsgrad, egna boenden för ensamkommande Enhet Antal platser Målvärde enligt budget september jan-sep Avvikelse från målvärde, tkr Bengtsgård 8 85% 88% 88% 173

32 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Placeringskostnader externa institutioner jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Budget Budget 2018 Utfall per månad, mkr Ackumulerat utfall, mkr

33 Placeringskostnader familjehem 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, Budget Budget 2018 Utfall per månad, mkr Ackumulerat utfall, mkr

34 Månadsrapport avdelning arbete och lärande- avdelningen för full sysselsättning 1) Ekonomisk uppföljning 2) Kommentar till under/överskott: Budget för helår tkr Prognos helår, tkr Procent % 1,7% Avdelningens överskott beror även på ett att utbildningspåsen för Växjölöftet vuxenutbildning är + 9,5 mkr. Fler kommer i utbildning och att överskottet kommer att sjunka. Avdelningens prognos också på vakanta tjänster, ökade intäkter för extratjänster och att Växjösommar redovisar ett plusresultat på 1,1 mkr. Intäkterna för Växjösommar är ännu inte periodiserade, därav plusresultatet. Totalt för försörjningsstödet visas ett underskott på 5,1 mkr för avdelningen. Det beror på en ökad riksnorm från 1/1-18 som vi inte tog höjd för. Vuxnas lärande visar ett underskott på ca. -6,0 mkr. Auktorisation sysselsättnings prognos visar ett underskott på 1,1 mkr. Antal deltagare är för få för att nå ekonomi i balans. Under året har vi haft 35 deltagare i sysselsättning med snittid 13h/v. Budgeten kräver ett deltagarantal om 58 st med beslut 15 h/vecka och hela året. En handlingsplan för budget i balans är framtagen. Möbelcirkeln visar ett underskott för avdelningen på ca. 0,4 mkr för helår pga underfinansierade tjänster. Även Ekobacken visar underskott på 0,35 mkr. Verksamheternas underskott gällande Möbelcirkeln och Ekobacken kompenseras med lika mycket från KLF enligt beslut.

35 Ekonomiskt bistånd, nettoutbetalningar 8,0 7,0 6,0 6,1 6,1 6,4 6,0 6,1 6,6 6,1 6,3 6,2 5,0 Prognos -5 mkr 4,0 3,0 6,0 6,0 5,9 6,0 5,9 5,9 5,6 6,0 5,7 5,9 5,8 6,8 2,0 1,0 0,0 jan feb mars apr *) maj juni juli aug sep okt nov dec Budget Antal hushåll

36 40 Antal avslutade till egen försörjning (0-29 år) jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec arbete studier annan 2017

37 Andel avslutade till egen försörjning (0-29 år) jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Målvärde

38 Antal avslutade till egen försörjning (29- år) jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec arbete studier annan 2017

39 90 Andel avslutade till egen försörjning (29- år) [VÄRDE] jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Målvärde

40 Andel personer som gått till arbete eller studier direkt efter kommunal arbetsmarknadsinsats 60% 50% - till arbete 40% 30% 20% - till studier målvärde 10% 0% jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Antal avslutade

41 SEPTEMBER 2018 Ärenden (på arbetsmarknadsenheterna, avdelning arbete och lärande) Kön Uppdragsgivare Arbetsmarknad vuxna Totalt Kvinnor Män Ek. bistånd AF+ek. bistånd AF FK Antal aktuella ärenden: Antal avslutade: Börjat arbeta: Börjat studera: Arbetsmarknadsutbildning: 1 1 Övergått till annan myndighet: Slutförda uppdrag: ESF: Annan orsak: Beslut/egen begäran Arbetsmarknad unga Antal aktuella ärenden: Antal avslutade: Börjat arbeta: Börjat studera: 9 9 Arbetsmarknadsutbildning: Övergått till annan myndighet: Slutförda uppdrag: 1 1 ESF: Annan orsak: Gemensam verksamhet, mellan Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö kommuner samt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Framtid Kronoberg Antal aktuella ärenden: Antal avslutade: Börjat arbeta: Börjat studera: Arbetsmarknadsutbildning: 1 1 Övergått till annan myndighet: Slutförda uppdrag: ESF: Annan orsak: Sida 1 av 7

42 SEPTEMBER 2018 Insatser (på arbetsmarknadsenheterna, avdelning arbete och lärande) Arbetsmarknad vuxna Totalt Kvinnor Män Arbetsmarknadsanställning Arbetsträning Coachning Kurs/utbildningsinsats Se separat sammanställning Matchning Praktik Starta eget med försörjningsstöd Vägledning starta eget Vägledning Socialt stöd Uppföljning Arbetsmarknad unga Totalt Kvinnor Män Arbetsmarknadsanställning Arbetsträning Coachning Kurs/utbildningsinsats Se separat sammanställning Matchning Praktik 5 5 Starta eget med försörjningsstöd Vägledning starta eget Vägledning Socialt stöd Uppföljning Gemensam verksamhet, mellan Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö kommuner samt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Framtid Kronoberg Totalt Kvinnor Män Arbetsmarknadsanställning enbart deltagare från Växjö Arbetsträning Coachning Kurs/utbildningsinsats Se separat sammanställning Matchning Praktik 4 4 Vägledning Uppföljning enbart deltagare från Växjö Sida 2 av 7

43 SEPTEMBER 2018 Extratjänster (på arbetsmarknadsenheterna, avdelning arbete och lärande) Extratjänster Totalt Kvinnor Män Sammanlagt på enheterna Arbetsmarknad vuxna Arbetsmarknad unga Sida 3 av 7

44 SEPTEMBER 2018 Kurs/Utbildningsinsats (på arbetsmarknadsenheterna, avdelning arbete och lärande) Arbetsmarknad Vuxna Totalt Kvinnor Män Bild och form Datakurs Engelska Kommunikativ svenska Lokalvård eller sanering Matematik Media, grafisk kommunikation Mobila plattformar Motorsåg Ork vård och omsorg Röjsåg SMF Studiestöd körkortsteori 1 1 Studiestöd studiecenter Studieteknik Svenska Truck Yrkesork annan Arbetsmarknad unga Totalt Kvinnor Män Bild och form Datakurs Engelska Kommunikativ svenska Lokalvård eller sanering Matematik Media, grafisk kommunikation Mobila plattformar Motorsåg Ork vård och omsorg Röjsåg SMF Studiestöd körkortsteori Studiestöd studiecenter 1 1 Studieteknik Svenska 4 4 Truck Yrkesork annan Sida 4 av 7

45 SEPTEMBER 2018 Gemensam verksamhet, mellan Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö kommuner samt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Framtid Kronoberg Totalt Kvinnor Män Bild och form Datakurs Engelska 4 4 Kommunikativ svenska 2 2 Lokalvård eller sanering Matematik Media, grafisk kommunikation Mobila plattformar Motorsåg Ork vård och omsorg Röjsåg SMF Studiestöd körkortsteori Studiestöd studiecenter 3 3 Studieteknik 1 1 Svenska Truck 1 1 Yrkesork annan Sida 5 av 7

46 SEPTEMBER 2018 Ärenden (arbetsmarknadsprojekt, avdelning planering och ekonomi) ESF-projektet Etableringssamverkan Kronoberg * Totalt Kvinnor Män Ek. bistånd AF+ek. bistånd AF Antal aktuella ärenden: Utb. Förv. Beslut/egen begäran Antal avslutade: Börjat arbeta: Börjat studera: Arbetsmarknadsutbildning: Övergått till annan myndighet: Slutförda uppdrag: ESF: Annan orsak: *ESF-projektet Etableringssamverkan Kronoberg sker i samverkan med länets samtliga åtta kommuner och Arbetsförmedlingen. ESF-projektet Matchning Kronoberg deltagare avslutades 30 juni 2018, då genomförandefasen avslutades. Insatser (arbetsmarknadsprojekt, avdelning planering och ekonomi) Etableringssamverkan Kronoberg Totalt Kvinnor Män Arbetsträning Coachning Kurs/utbildningsinsats Se separat sammanställning Matchning Praktik Vägledning Kurs/Utbildningsinsats (arbetsmarknadsprojekt, avdelning planering och ekonomi) Kurs/utbildningsinsats Totalt Kvinnor Män Kommunikativ svenska Sida 6 av 7

47 SEPTEMBER 2018 Ärenden (arbetsmarknadsprojekt, avdelning planering och ekonomi) ESF-projektet Hälsofrämjande etablering Totalt Kvinnor Män Ek. bistånd AF+ek. bistånd AF Utb. Förv. Beslut/egen begäran Antal aktuella ärenden: Antal avslutade: Börjat arbeta: Börjat studera: Arbetsmarknadsutbildning: Övergått till annan myndighet: Slutförda uppdrag: ESF: Annan orsak: *ESF-projektet Etableringssamverkan Kronoberg sker i samverkan med flera kommuner i länet och Arbetsförmedlingen. Startade 1 september Insatser (arbetsmarknadsprojekt, avdelning planering och ekonomi) Hälsofrämjande etablering Totalt Kvinnor Män Arbetsträning Coachning Kurs/utbildningsinsats Matchning Praktik Vägledning Se separat sammanställning Kurs/Utbildningsinsats (arbetsmarknadsprojekt, avdelning planering och ekonomi) Kurs/utbildningsinsats Totalt Kvinnor Män Sida 7 av 7

48 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Information om återrapportering implementeringsförslag slutrapport Våld i nära relationer. Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd godkänner återrapporteringen. Beslutsunderlag Förvaltningschefen har i en tjänsteskrivelse daterad redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Nämnden för arbete och välfärd har i 51/2016 beslutat att notera informationen i protokollet och uppdrar till förvaltningschefen att pröva möjligheterna för implementering av rekommendationerna i rapporten. Återrapportering sker till nämnden i oktober. Beslut skickas till Arbete och välfärd 1 (1)

49 ÄRENDE Dnr NAV Maria Tjelander socialsekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Information om återrapportering av implementeringsförslag från slutrapporten Våld i nära relationer. Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd godkänner återrapporteringen. Bakgrund 1. Beslut med ett förtydligat ansvars- och samordningsuppdrag runt våldsutsatta vuxna, enligt 3 kap 2, 9, 10 och 11 SOSFS 2014:4. Teamet för våld i nära relationer skapades under sommaren 2017 och lades under Boendeenheten. Ansvaret för att utreda, fatta beslut och följa upp ärenden som gäller vuxna våldsutsatta ligger där. Sedan tidigare ligger ansvaret för att utreda, fatta beslut och följa upp ärenden som rör våldsutsatta barn/barn som bevittnat våld på avd Barn och Familj. Vi uppfyller således 3 kap 2. Samordningsansvaret som regleras i 9 handlar om att man skall samverka för att samordna insatser så att de inte motverkar varandra. Detta skall göras med beaktande av behovet av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn. I de allra flesta ärenden finns en god samverkan i ärenden över avdelningarna. VIR-socialsekreterarna samordnar de insatser som behövs för de vuxna i dialog/samverkan med socialsekreterare på Barn och Familj. Gällande 10 där samverkan externt lyfts upp samverkar VIR med externa myndigheter och aktörer såsom Migrationsverket, Polisen, kvinnojourer och skyddade boenden, Brottsofferjouren, andra kommuner, Skatteverket, Försäkringskassan mfl. Samverkan gäller både kring den våldsutsatte vuxna och barn, där även avd Barn och Familj är med i samverkan. Gällande 11 är det fastställt att ansvaret för den interna och externa samverkan kring våldsutsatta vuxna skall ligga, i VIR (Boendeenheten avd Vuxna) samt för barn på avd Barn och Familj. Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (6) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

50 ÄRENDE Dnr NAV Nytt förvaltningsövergripande arbetssätt med exempelvis ett samlat processflöde i form av ett team eller mindre enhet, vilket samtidigt ger en ingång i förvaltningen för våld i nära relationsärenden, i enlighet med 3 kap 1 SOSFS 2014:4. Genom det skapade teamet (VIR) finns en ingång i Förvaltningen för VIR-ärenden. Det finns tydliga processflöden i ledningssystemet för hur ärenden hanteras. 3. Ha en samlad kompetens med socialsekreterare med särskilda kunskaper om våld i nära relationer och utforma tydliga riktlinjer för arbetet i processflöde med förutsättningar att kunna erbjuda skydd och stöd akut men också på kort och på lång sikt samt möjlighet till uppföljning av insatser, se 4 kap SOSFS 2014:4 och 3 kap 3 andra stycket socialtjänstlagen. Socialsekreterare med särskilda kunskaper om våld i nära relationer har rekryterats internt. Ytterligare rekrytering pågår i nuläget. Där mer utbildning har behövts kring området har utbildning erbjudits. Även utbildning i riskbedömningsinstrument erbjuds. Personalen har socionomexamen eller likvärdig utbildning samt erfarenhet av att möta ärenden med våld i nära relationer. På avd Barn och Familj utreds ärenden med barn som utsatts och/eller bevittnat våld av samtliga socialsekreterare, dvs inte av socialsekreterare med särskild kunskap om våld. Enligt 4 kap. SOSF 2014:4 framgår att personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden som gäller våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld bör dessutom ha kunskaper om; - hur man för samtal med barn om våld och andra övergrepp - vilka konsekvenser våld och andra övergrepp av eller mot närstående. För att stärka kvaliteten i arbetet kanske det på sikt skulle utredas om en särskilt utsedd grupp även inom Barn och Familj utreder, fattar beslut samt följer upp som har särskild kompetens kring barn som utsatts för våld samt/eller bevittnat våld mot närstående? Samverkan i dessa ärenden skulle bli ännu bättre så att insatserna inte motverkar varandra. Likaså en samsyn utifrån de utsattas behov av trygghet och säkerhet. 2 (6)

51 ÄRENDE Dnr NAV Förbättringar i verksamhetssystemet VIVA med ny utredningsmall samt riktlinjer för dokumentation i utredning och möjlighet att ta fram mer detaljerad statistik, se 5 kap SOSFS 2014:4. Ny mall i VIVA har arbetats fram under tidig vår Även hjälptexter till utredningsmallen har tagits fram som ett stöd i arbetet och utredningen. Enligt 5 kap bör socialnämnden utreda; Behovet av stöd och hjälp akut, Våldets karaktär och omfattning, Våldets konsekvenser för den våldsutsatta, Hur det våldsutsatta hanterar sin situation, Hur den våldsutsattas nätverk ser ut, Om den våldsutsatta behöver stöd i sitt föräldraskap, och Behovet av stöd och hjälp på kort och lång sikt. I nuvarande utredningsmall täcks dessa områden. Gällande statistik har möjligheten att ta fram statistik förbättrats genom att ärenden som rör våld öppnas i särskilt ärende, Våld i nära relationer. Genom att alla ärenden registreras på detta sätt kan man följa antal ärenden över tid, likaså insatser. Möjligheten att ta fram statistik på specifikt hedersärenden saknas dock fortfarande. Detta behöver utvecklas i verksamhetssystemet VIVA. I 5 kap 1 framgår också att i en utredning som gäller 1. Våldsutsatta vuxna, 2. Den som är under 18 år och har utsatts för våld eller andra övergrepp av sin partner, eller 3. Den som är under 18 år och har utsatts för hedersrelaterat våld, ska socialnämnden bedöma risken för ytterligare våld. I ärenden rörande vuxna görs alltid en riskbedömning med stöd av strukturerade riskbedömningsinstrument SARA, SAM eller PATRIARK. Gällande personer som är under 20 år görs idag inte detta i alla ärenden rörande våld. VIR-teamet erbjuder stöd i riskbedömningen kring de 3 (6)

52 ÄRENDE Dnr NAV ungdomsärenden som rör hedersrelaterat våld där förfrågan kommer från aktuell utredningsenhet. De flesta som arbetar med målgruppen är inte utbildade i riskbedömningsinstrumenten och har inte heller särskild utbildning i hur man för samtal med barn om våld och andra övergrepp, eller särskild kompetens kring vilka konsekvenser våld och andra övergrepp av eller mot närstående. En satsning kring utbildning i riskbedömning särskilt riktad mot hedersrelaterat våld planeras. 5. Fler formella insatser med tillhörande handlingsplaner för att statistiskt kunna följa ärenden och insatser med syfte att kvalitetssäkra vårt arbete och kunna redovisa statistik på både individ- och gruppnivå, enligt 7 kap 1 och 2 SOSFS 2014:4. Vi har under våren 2018 skapat insatser i VIVA i form av; Skyddslägenhet Skyddat boende Akutboende Råd och stöd Till dessa insatser (bortsett från akutboende som är en kort insats på högst några dagar i väntan på annat) har vi också handlingsplaner. Vi gör också tillsammans med skyddade boenden/kvinnojourer genomförandeplaner. Via de specifika insatserna går också att följa statistik till skillnad från innan då insatser i VIVA saknades. 6. Utvecklat arbetssätt för att beakta stöd till särskilt utsatta grupper exempelvis hedersrelaterat våld och våldsutsatta med beroendeproblematik, se 5 kap 11 socialtjänstlagen. Inget utarbetat sätt eller särskild rutin eller handlingsplan finns för att beakta stöd till särskilt utsatta grupper. Här skulle man behöva arbeta mer både kring hur vi når ut med information, hur vi upptäcker och uppmärksammar och hur hjälper personer utifrån deras särskilda behov 4 (6)

53 ÄRENDE Dnr NAV eller utsatthet. I utredningen beaktas självklart de behov som en individ/familj kan ha och hjälpen anpassas så gott det är möjligt. Gällande specifikt hedersrelaterat våld används särskilt PATRIARK i den strukturerade riskbedömningen. Detta är ett område vi behöver jobba vidare med. Vi behöver också uppmärksamma fler särskilt utsatts grupper såsom HBTQ-personer, nationella minoriteter, personer med funktionsnedsättningar samt äldre. Vi behöver också hitta bättre samverkansformer med enheterna på avd vuxna som utreder, fattar beslut och följer upp missbruk kring just missbrukande/beroende våldsutsatta. 7. Utvärdera vilka verksamheter i förvaltningen som lämpar sig för rutinmässiga frågor om våld, enligt 5 kap 11 socialtjänstlagen. En sådan utvärdering är inte gjord. På Arbete och Lärande skall frågan ställas rutinmässigt i alla nya ärenden efter beslut på avdelningen. Utvärderingen bör göras då man skulle uppmärksamma betydligt fler utsatta samt utövare av våld ju fler som ställer frågan. 8. Föra in nytt arbetssätt med riktlinjer, rutiner och mallar i ledningssystemet, i enlighet med 2 kap 1 SOSFS 2014:4. Det är ett nytt arbetssätt sedan starten av VIR kring VIR-ärenden. Det är ett tydligt samordningsansvar, tydligare insatser med planer och rutiner arbetas fortfarande fram skriftligt. Vissa rutiner och mallar ligger i ledningssystemet och när resten är klart kommer även dessa att läggas i ledningssystemet. Beslutet skickas till För kännedom Arbete och lärande 5 (6)

54 ÄRENDE Dnr NAV Per Sandberg förvaltningschef 6 (6)

55 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd Dnr Information om slutrapporten Våld i nära relationer - Projektuppdrag med utvecklingsmedel från Socialstyrelsen Nämnden för arbete och välfärds beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet och uppdrar till förvaltningschefen att pröva möjligheterna för implementering av rekommendationerna i rapporten. Återrapportering sker till nämnden i oktober. Bakgrund Helene Jarlstam informerar om slutrapporten på nämndens arbetsutskott den 16 mars kl. 9:00 i AoV Uttern och nämnden den 31 mars kl. 9:55 i E salen. Under hösten 2014 trädde Socialstyrelsens förnyade och skärpta föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer, i kraft. Föreskrifterna vänder sig till verksamheter som omfattas av socialtjänstlagen men även hälso- och sjukvårdslagen och i vissa avsnitt tandvårdslagen. För att möta upp de nya kraven och kvalitetssäkra arbetet ansökte förvaltningen Arbete och välfärd i december 2014 om utvecklingsmedel från Socialstyrelsen för detta ändamål och i september 2015 påbörjades arbetet med att ta fram ett nytt förvaltningsövergripande arbetssätt i enlighet med de nya föreskrifterna. Rapporten bygger på en översyn av hur vår egen förvaltnings tre IFOavdelningar arbetar med våld i nära relationer samt en genomförd kartläggning av befintliga riktlinjer och rutiner i ledningssystemet. Utöver detta har underlag insamlats genom studiebesök och telefonintervjuer med relevanta personer som arbetar med våld i nära relationer i följande kommuner: Ronneby, Lund, Halmstad, Nybro, Hässleholm, Kalmar, Västerås och Karlstad. Den insamlade informationen från dessa kommuner kan användas som referensmaterial med förslag på hur andra socialnämnder har hanterat och organiserat sig utifrån skärpt lagstiftning. I slutet av rapporten lämnas förslag på tänkbara förändringar som skulle göra att vår förvaltning på ett bättre sätt arbetar i enlighet med nya föreskrifter och allmänna råd. 1 (2)

56 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 43/2016 föreslagit att nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet och uppdrar till förvaltningschefen att pröva möjligheterna för implementering av rekommendationerna i rapporten. Återrapportering sker till nämnden i september. Slutrapport Våld i nära relationer - Projektuppdrag med utvecklingsmedel från Socialstyrelsen Beslutet skickas till För kännedom Helen Jarlstam 2 (2)

57 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Redovisning av ej verkställda beslut 2018 Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd överlämnar rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL och LSS avseende kvartal 1 och kvartal 2 till kommunfullmäktige och kommunens revisorer. Beslutsunderlag Förvaltningschefen har i en tjänsteskrivelse daterad redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Beslutet skickas till För kännedom Kommunfullmäktige Kommunens revisorer 1 (1)

58 ÄRENDE Dnr NAV Daniel Larsson utredare Tel Nämnden för arbete och välfärd Rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL och LSS avseende första och andra kvartalet 2018 Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd överlämnar rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL och LSS avseende kvartal 1 och kvartal 2 till kommunfullmäktige och kommunens revisorer. Bakgrund Nämnden ska enligt 16 kap f-h socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och 28 f-h lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), kommunens revisorer och till kommunfullmäktige rapportera beslut om bistånd enligt 4 kap 1 SoL och insatser enligt 9 LSS som inte har verkställts tre månader efter beslut. Till IVO och kommunens revisorer ska nämnden rapportera beslut som inte har verkställts tre månader efter beslut samt om en insats har avbrutits och inte har verkställts på nytt inom tre månader. För varje beslut ska nämnden ange tidpunkten för beslutet och vilken typ av bistånd beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet. Nämnden ska anmäla när nämnden har verkställt ett gynnande beslut som har rapporterats som ej verkställt och ange datum för verkställigheten. Rapportering till IVO sker enligt IVOs rapporteringsperiod för respektive kvartal. Till fullmäktige ska nämnden lämna en statistikrapport över hur många beslut som inte har verkställts tre månader efter beslut samt om en insats har avbrutits och inte har verkställts på nytt inom tre månader, vilka typer av bistånd besluten gäller, hur lång tid som har förflutit från dagen för respektive beslut. Av förarbetena till lagstiftningen framgår att det av nämndens redovisning till fullmäktige inte ska gå att härleda vilka personer besluten gäller. Skälen till varför de rapporterade besluten inte är verkställda ska inte heller anges, eftersom förslaget inte är avsett att skapa en diskussion kring enskilda ärenden. Däremot ska det framgå hur stor del av de ej verkställda besluten som gäller insatser till kvinnor respektive män. Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (4) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post daniel.larsson4@vaxjo.se

59 ÄRENDE Dnr NAV Rapportering av ej verkställda beslut första och andra kvartalet 2018 Föreliggande avrapportering av ej verkställda beslut skiljer sig något från andra diton så till vida att denna inkluderar både första och andra kvartalet för Anledningen till det är att IVOs webbtjänst låg i träda för uppdatering under stora delar av maj och juni månad. Nedan redovisas således de biståndsbeslut som har rapporterats till IVO avseende första och andra kvartalet 2018, fördelat på verksamhetsområde. Individ och familjeomsorg (IFO) kvartal 1, SoL Totalt är det fyra beslut under de första tre månaderna 2018 som inte har verkställts senast tre månader efter beslut. Besluten avser insatserna kontaktperson och bostad och avser fyra män/pojkar. SoL, IFO - ej verkställda beslut kv 1 fördelat på insats SoL, IFO - ej verkställda beslut kv 1 fördelat på kön Kontaktperson Bostad Kvinnor/flickor Män/pojkar 3-6 mån 6-12 mån Över 12 mån 3-6 mån 6-12 mån Över 12 mån Omsorg till personer med funktionsnedsättning kvartal 1, LSS Under de första tre månaderna är det totalt nio beslut som inte verkställts inom tre månader efter att beslut tagits och nästan hälften av ärendena har inte verkställts på sex månader eller mer. LSS - ej verkställda beslut kv 1 fördelat på insats LSS - ej verkställda beslut kv 1 fördelat på kön Boende 9.9 LSS Kvinnor/flickor Män/pojkar 3-6 mån 6-12 mån Över 12 mån 3-6 mån 6-12 mån Över 12 mån 2 (4)

60 ÄRENDE Dnr NAV Individ och familjeomsorg (IFO) kvartal 2, SoL Antal fattade beslut som inte verkställts inom tre månader ökade under kvartal två och rör till övervägande del män/pojkar. 4 SoL, IFO - ej verkställda beslut kv 2 fördelat på insats 4 SoL, IFO - ej verkställda beslut kv 2 fördelat på kön Kontaktpers./-fam. Bostad Ledsagning 3-6 mån 6-12 mån Över 12 mån Kvinnor/flickor Män/pojkar 3-6 mån 6-12 mån Över 12 mån Omsorg till personer med funktionsnedsättning kvartal 1, LSS Även fattade beslut som inte verkställts inom tre månader rörande LSS ökade något under andra kvartalet 2018 men är relativt jämnt fördelat mellan kvinnor/flickor och män/pojkar LSS - ej verkställda beslut kv 2 fördelat på insats 0 9 Boende 9.9 LSS LSS - ej verkställda beslut kv 2 fördelat på kön Kvinnor/flickor 5 0 Män/pojkar 3-6 mån 6-12 mån Över 12 mån 3-6 mån 6-12 mån Över 12 mån Övriga omständigheter Av samtliga ärenden under kvartal 1 och kvartal är det två personer som tackat nej till erbjudande samt ytterligare tre som har specifika önskemål avseende insats. 3 (4)

61 ÄRENDE Dnr NAV Beslutet skickas till För kännedom Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Per Sandberg Förvaltningschef Elisabeth von Schantz Malmefeldt Avdelningschef 4 (4)

62 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Redovisning av uppdrag auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd godkänner redovisningen. Bakgrund Nämnden för arbete och välfärd har i internbudget 2018 gett förvaltningen i uppdrag att föreslå auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är tillämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter. Uppdraget från nämnden finns under målet Skapa förutsättningen för ett växande näringsliv och fungerande arbetsmarknad och kommunfullmäktiges riktningsmål Nya steg mot full sysselsättning. Syftet är att skapa förutsättningar för full sysselsättning. I uppdraget ingår att utreda införande av auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är tillämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter. I uppdraget ingår att titta på befintlig organisation och omfattning samt att genomföra en omvärldsbevakning. Utredningen ska leda fram till förslag på auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är tillämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter. Eftersom nämnden redan har infört auktorisation av sysselsättning enligt SoL ska förslaget sättas i relation till befintlig auktorisationsmodell och omfatta ett helhetsperspektiv. Uppdraget ska redovisas i en skriftlig rapport till nämnden för arbete och välfärd senast september Beslutet skickas till För kännedom Arbete och välfärd 1 (1)

63 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter Ordförandes förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd godkänner redovisningen. Bakgrund Nämnden för arbete och välfärd har i internbudget 2018 gett förvaltningen i uppdrag att föreslå auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är tillämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter. Uppdraget från nämnden finns under målet Skapa förutsättningen för ett växande näringsliv och fungerande arbetsmarknad och kommunfullmäktiges riktningsmål Nya steg mot full sysselsättning. Syftet är att skapa förutsättningar för full sysselsättning. I uppdraget ingår att utreda införande av auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är tillämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter. I uppdraget ingår att titta på befintlig organisation och omfattning samt att genomföra en omvärldsbevakning. Utredningen ska leda fram till förslag på auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är tillämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter. Eftersom nämnden redan har infört auktorisation av sysselsättning enligt SoL ska förslaget sättas i relation till befintlig auktorisationsmodell och omfatta ett helhetsperspektiv. Uppdraget ska redovisas i en skriftlig rapport till nämnden för arbete och välfärd senast september Beslutet skickas till För kännedom Arbete och välfärd Per Sandberg förvaltningschef Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

64 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter Utredning om införande och förslag på modell FÖRVALTNINGEN FÖR ARBETE OCH VÄLFÄRD Avdelning administration och utveckling/utvecklingsenheten Sofie Johansson, utredare

65 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ Sammanfattning I uppdraget ingår att utreda införande av auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är tillämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter. Utredningen ska leda fram till förslag på auktorisationsmodell. Uppdraget har främst genomförts genom samtal med representanter inom förvaltningen samt genom omvärldsbevakning. Insatsen daglig verksamhet enligt 9 10 LSS är till för personer som är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte är under utbildning. Rätten till insatsen omfattar endast personer som tillhör personkrets 1 eller 2 1. Verksamheten bör ha som mål att utveckla deltagarnas möjligheter till förvärvsarbete även om detta mål för vissa endast kan uppnås på längre sikt eller vara orealistiskt. Den dagliga verksamheten ska anpassas till deltagarens individuella behov och utformas så att den stärker hans eller hennes förmåga att leva ett självständigt liv. Totalt 369 personer i Växjö kommun hade den 1 oktober 2017 insatsen daglig verksamhet enligt LSS. 71 insatser finns inom nämndens ansvarsområde (avser mars 2018). En person som inte har rätt till daglig verksamhet enligt LSS kan ansöka om sysselsättning enligt SoL istället. Ett auktorisationssystem är infört inom sysselsättning. Totalt 73 beslut om insatser finns (avser februari 2018). Träffpunkt är en öppen verksamhet för social samvaro och annan aktivitet som inte är individuellt behovsprövad, dvs. det krävs inget biståndsbeslut. Fem träffpunkter finns inom Arbete och välfärd, som riktar sig till målgruppen personer med upplevd psykisk ohälsa. Auktorisationssystem syftar till att öka den enskildes valfrihet och självbestämmande samt stimulera mångfald och kvalitet. Ett auktorisationssystem är en form av valfrihetssystem. Samtliga aktörer som uppfyller vissa krav har rätt att utföra en bestämd uppgift utan selektivitet, under förutsättning av det är brukaren som väljer utförare. Enligt en dom från EU-domstolen 2016 kan upphandlande myndigheter upphandla varor och tjänster som inte omfattas av lagen om valfrihetssystem (LOV) i form av ett auktorisationssystem utan att tillämpa lagen om offentlig upphandling. LOV är en form av auktorisationssystem. Ersättningsmodell och ersättningsnivå har stor betydelse för kommunens möjligheter att skapa en effektiv konkurrenssituation. För att uppnå konkurrensneutralitet är utgångpunkten att externa leverantörer ska erhålla samma ersättning som verksamhet i egenregi. Ofta kombineras ersättningsprinciper. Totalt har 29 kommuner i Sverige infört LOV inom daglig verksamhet, varav åtta av kommunerna ingår i samma kommungruppsindelning som Växjö. En genomgång av förfrågningsunderlagen visar att de i stora delar har liknade innehåll, då krav ställts utifrån gällande lagstiftning och tillämpliga föreskrifter. Skillnader finns kring hur kommunerna valt att hantera ex. ickevalsalternativ, ersättningsmodell, antal behovsnivåer, omfattning heltid/deltid, hantering av habiliteringsersättning. Totalt sju kommuner har infört LOV inom sysselsättning inom socialpsykiatrin, ingen av dessa kommuner ingår i samma kommungruppsindelning som Växjö, varav fem av kommunerna har LOV även inom daglig verksamhet. Analys och bedömning Att inrätta ett auktorisationssystem påverkar inte kommunens ansvar eller den enskildes rätt och möjligheter att få insatser enligt SoL, LSS eller annan lagstiftning. Kommunen ansvarar för att verksamheten, oavsett vem som utför den, bedrivs i enlighet med de föreskrifter som gäller för verksamheten och att den interna kontrollen är tillräcklig. Ett auktorisationssystem ger den enskilde möjlighet att välja utförare och därmed möjlighet att vara delaktig och ha inflytande över 1 dvs. personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd (personkrets 1) eller personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom (personkrets 2) Växjö kommun 2 (47)

66 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ hur insatsen utförs. Ett auktorisationssystem kan leda till utökad mångfald av utförare och verksamheter. Samtidigt kan ett införande av ett auktorisationssystem leda till att anordnares möjligheter att planera framtida behov minskar, eftersom utförare inte kan ges någon garanti på omfattning. Målgruppen för en ev. auktorisationsmodell inom daglig verksamhet är relativt liten i omfattning. Kommunens egenregi kan komma att påverkas volymmässigt och risk för ett lågt deltagarantal i kombination med kostnader för lokal, personal och övrig drift kan leda till ett ekonomiskt underskott. Nämnden kan behöva ha beredskap för en budget i balans samt beredskap för att genomföra förändringar i egenregin. Auktorisationssystem skapar konkurrens mellan utförare, vilket kan få positiva effekter på kvalitet. De krav som ställs i förfrågningsunderlaget och ersättningsnivåerna, tillsammans med den uppföljning och tillsyn som följer blir avgörande för kvaliteten. Regelbundna kontroller och uppföljningar kan säkerställa att verksamheten håller god kvalitet och att anordnarna uppfyller fastställda krav. Att ersättningen till utförare ger förutsättningar för god kvalitet och att ersättningsnivåerna är rimliga i förhållande till kostnaderna och de krav som ställs är av stor vikt för ett välfungerande system. Ett införande av ett auktorisationssystem leder till och kräver ökad administration och resurser och medför därmed ökade kostnader. Överväganden kan behöva göras inför beslut om införande av auktorisationsmodell, för en enhetlig hantering av insatsen daglig verksamhet i Växjö kommun. Insatsen finns inom både nämnden för arbete och välfärd och omsorgsnämnden. Utredningen avser dock enbart nämnden för arbete och välfärds ansvarsområde och målgrupp, vilket innebär att ett införande av auktorisationsmodell inom nämnden för arbete och välfärd medför att Växjö kommun har två olika sätt att hantera insatsen daglig verksamhet enligt LSS. Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell bedöms tillämpligt för daglig verksamhet enligt LSS. Ett auktorisationssystem kan leda till fler anordnare, vilket kan gynna enskilda på grund av ett möjligt ökat utbud som bättre kan motsvara den enskildes behov. Kvaliteten på insatsen bör kunna säkerställas genom tydliga krav på anordnare, goda och tydliga uppföljningsrutiner i kombination med ersättningar som motsvarar kraven. Det är dock i nuläget oklart vilka ekonomiska effekter ett införande av auktorisationsmodell inom daglig verksamhet innebär. Risk finns för att ett införande kan leda till ökade kostnader. Daglig verksamhet är en insats som omfattas av lagstiftningen i lagen om valfrihetssystem, varför ett upphandlingsförfarande enligt LOV föreslås. Modellen bygger på att den enskilde som beviljats ett bifallande beslut själv väljer vilken anordnare som ska utföra tjänsten, bland de anordnare som ansökt om att ansluta sig och efter en kvalitetsprövning har godkänts av kommunen. Modellen som föreslås omfattar bland annat ett ersättningssystem/modell där ersättning till utförare utgår från sex nivåer baserat på deltagarens behov av stöd i den dagliga verksamheten och utifrån beslutad omfattning på deltagandet. En resultatbaserad modell i form av bonus är möjligt att införa som utgår i de fall en utförare arbetar ut en deltagare inom daglig verksamhet till anställning på ordinarie arbetsmarknad. Modellen som föreslås omfattar även bl.a. hantering av ickevalsaltsalternativ, habiliteringsersättning, krav på tillgänglighet/öppettider, uppföljning m.m. En auktorisationsmodell för sysselsättning enligt SoL finns redan. Förändringar i modellen föreslås vad gäller ersättningsmodellen och hantering av ickevalsalternativ, i syfte att modellerna ska omfatta ett helhetsperspektiv. Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell bedöms inte tillämpligt och föreslås därmed inte för träffpunkter. Om nämnden beslutar att gå vidare med föreslagen modell bör förvaltningen få i uppdrag att beräkna ersättningsnivåer, som återrapporteras till nämnden inför ett beslut om införande samt att påbörja arbete med framtagande av kravspecifikation avseende daglig verksamhet. Växjö kommun 3 (47)

67 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ Innehåll 1 Bakgrund och beskrivning av uppdraget Metod/genomförande Resultat Bakgrund: lagstiftning, målgruppen och insatserna/verksamheten Lagstiftning och målgrupp Daglig verksamhet Sysselsättning Träffpunkt Auktorisationssystem/valfrihetsystem och ersättningsmodeller Auktorisationssystem och LOV Ersättningsmodeller Kartläggning av Växjö kommuns nuvarande organisation och omfattning Daglig verksamhet Sysselsättning Träffpunkter för personer med psykisk funktionsnedsättning Omvärldsbevakning Omfattning av valfrihetssystem/lov inom daglig verksamhet Omfattning av valfrihetssystem/lov inom sysselsättning Analys och slutsatser Bedömning och förslag Daglig verksamhet, LSS Sysselsättning, SoL Träffpunkter Förslag Källor Begreppsförklaring Nedan förklaras kortfattat några begrepp och förkortningar som används i rapporten. Anordnare: Sökande/leverantör som uppfyller fastställda krav och levererar aktuell tjänst Auktorisation: beslut om godkännande av anordnare av tjänst LOV: lag (2008:962) om valfrihetssystem. Valfrihetssystem innebär att den enskilde kan välja mellan godkända leverantörer av insatsen LSS: lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lagen reglerar bland annat vilka särskilda insatser och vilken särskild service som de personer som omfattas av lagen har rätt till SoL: socialtjänstlagen (2001:453) Växjö kommun 4 (47)

68 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ Bakgrund och beskrivning av uppdraget Nämnden för arbete och välfärd har i internbudget 2018 gett förvaltningen i uppdrag att föreslå auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är tillämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter. Uppdraget från nämnden finns under målet Skapa förutsättningen för ett växande näringsliv och fungerande arbetsmarknad och kommunfullmäktiges riktningsmål Nya steg mot full sysselsättning. Syftet är att skapa förutsättningar för full sysselsättning. I uppdraget ingår att utreda införande av auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är tillämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter. I uppdraget ingår att titta på befintlig organisation och omfattning samt att genomföra en omvärldsbevakning. Utredningen ska leda fram till förslag på auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är tillämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter. Eftersom nämnden redan har infört auktorisation av sysselsättning enligt SoL ska förslaget sättas i relation till befintlig auktorisationsmodell och omfatta ett helhetsperspektiv. Uppdraget ska redovisas i en skriftlig rapport till nämnden för arbete och välfärd senast september Metod/genomförande Uppdraget har främst genomförts genom samtal med representanter från förvaltningen i syfte att utreda erfarenheter och förutsättningar för införande av en auktorisationsmodell samt genom omvärldsbevakning, där underlag har samlats in genom tidigare rapporter och handlingar och förfrågningsunderlag från kommuner som har infört valfrihetssystem inom de aktuella tjänsterna. Forskning, rapporter och utvärderingar om valfrihetssystem inom daglig verksamhet och sysselsättning är begränsad. Valfrihetssystem är vanligast inom hemtjänst och det antas följaktligen därför vara inom hemtjänstområdet och särskilda boenden för äldre som de flesta undersökningar och utvärderingar har gjorts. Utredare har inledningsvis träffat chefsgrupp inom avdelning vuxna angående uppdraget. Därefter har utredare träffat befintlig arbetsgrupp inom sysselsättning, daglig verksamhet och träffpunkter, dels gemensamt och dels i grupper samt ekonom och enhetschef för ekonomienheten. Samtal har därmed genomförts med följande personer: Anna Hammarsten Rosander, avdelningschef, Kristina Tunlid, områdeschef, Anette Borg, områdeschef, Kristin Jeansson, projektledare, Emma Känno, enhetschef, Christina Eliasson, handläggare, Eva Westerberg Klüft, enhetschef, Karolina Paulsson Törnqvist, enhetschef, Theres Blennmyr, socialsekreterare, Lena Lindblad, enhetschef, Jennie Brandi, ekonom. I uppdraget har vissa delar av utredningen om LOV för boenden inom nämndens ansvarsområde (dnr NAV ) använts, liksom handlingar om nämndens auktorisationssystem för sysselsättning enligt SoL. Växjö kommun 5 (47)

69 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ Resultat 3.1 Bakgrund: lagstiftning, målgruppen och insatserna/verksamheten Lagstiftning och målgrupp Kommunens ansvar för vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning regleras i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Beslut om insatser fattas enligt tillämpligt lagrum och valet av insatser ska alltid bedömas utifrån den enskildes individuella situation. Den enskilde har enligt 4 kap. 1 SoL rätt till bistånd för stöd i sin livsföring om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Personer med funktionsnedsättning kan ansöka om insatser enligt SoL och vissa av dem har dessutom rätt till insatser enligt LSS. Socialnämnden ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden ska medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning. 2 Socialtjänstens insatser ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. 3 Detta lyfts även i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (artikel 12). Fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället för personer med funktionsnedsättning hör till de allmänna principerna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (artikel 3). Ett förvärvsarbete som ger en löneinkomst kan bidra till ökad delaktighet i samhällslivet för människor med de funktionsnedsättningar som anges i beskrivningen av grupp 1 och 2 i personkretsen enligt LSS, förutsättningarna varierar dock från person till person. Kommunen har både den övergripande uppgiften att verka för att de som omfattas av personkretsen enligt LSS får tillgång till arbete eller studier och ansvaret för insatsen daglig verksamhet. 4 LSS innehåller bestämmelser om tio olika insatser för särskilt stöd och särskild service åt: personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd (personkrets 1), personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom (personkrets 2), personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service (personkrets 3). 5 Verksamhet enligt LSS ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagens bestämmelser. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna ska vara varaktiga och samordnade. De ska anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. Insatser enligt LSS ska ges den enskilde endast om han eller hon begär det. 6 Att en person omfattas av 2 5 kap. 7 SoL 3 1 kap. 1 3 st. SoL 4 Socialstyrelsen (2017), Socialstyrelsen (2018a), 15 LSS 5 1 LSS LSS Växjö kommun 6 (47)

70 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ personkretsen enligt LSS innebär ingen inskränkning i de rättigheter som den enskilde kan ha enligt någon annan lag. 7 Insatser inom socialtjänsten och verksamhet som bedrivs enligt LSS ska vara av god kvalitet och kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. 8 Grundläggande för kvalitetsarbete är Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. En annan utgångspunkt för kvalitetsarbetet är strävan efter en evidensbaserad praktik, med fokus på en medveten och systematisk strävan att bygga vård och omsorg enligt bästa tillgängliga kunskap. Socialtjänstens insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde. 9 Insatserna ska inom både SoL och LSS anpassas till den enskildes behov. Det finns framförallt två skillnader mellan LSS och SoL. Den ena är att LSS är en rättighetslag och kommunen är skyldig att uppfylla de rättigheter som en person som ingår i någon av personkretsarna har. Den starka betoningen av individens rättighet finns inte i SoL. 10 Den andra skillnaden är att enligt LSS tillförsäkras individen en god levnadsnivå, medan individen enligt SoL ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå Daglig verksamhet Insatsen daglig verksamhet enligt 9 10 LSS är till för personer som är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte är under utbildning. Rätten till insatsen omfattar endast personer som tillhör personkrets 1 eller 2. För att kunna ta del av daglig verksamhet måste den enskilde begära insatsen genom att ansöka om den. Totalt personer i Sverige hade den 1 oktober 2017 insatsen. Antal personer med insatsen ökar, och det är en av de LSS-insatser som har ökat mest sedan år Förklaringar till den långvariga ökningen är enligt Socialstyrelsen befolkningsökningen och ökningen av diagnoser inom autismspektrat. Allt fler personer beviljas insatser inom funktionshindersområdet, vilket beror på flera saker, t.ex. att allt fler behov tillgodoses. Det kan också handla om att kommunerna har fått ta ett allt större ansvar för stöden till personer med funktionsnedsättning. 11 Tabell 1 Antal insatser daglig verksamhet enligt LSS den 1 oktober 2017 fördelade efter ålder och kön. Riket år år 65 år Samtliga Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Källa: Registret över insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, Socialstyrelsen Tabell 2 Antal insatser daglig verksamhet enligt LSS den 1 oktober 2017 fördelade efter personkrets och kön. Riket. Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3 Samtliga Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Källa: Registret över insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, Socialstyrelsen 7 4 LSS 8 3 kap. 3 SoL, 6 LSS 9 3 kap. 5 SoL 10 Socialstyrelsen (2011) 11 Socialstyrelsen (2018b) Växjö kommun 7 (47)

71 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ Tabell 3 Utveckling av insatsen daglig verksamhet enligt LSS, riket. Antalet personer med insatsen daglig verksamhet enligt LSS, uppdelat på ålder, kön och insats (avrundade värden) Källa: Socialstyrelsens register över insatser enligt LSS. Daglig verksamhet är kommunernas mest konkreta medel för arbetsfrämjande stöd inom LSSområdet. Förutsättningarna för arbetsfrämjande stöd varierar dock mellan kommunerna. Insatsen är avsedd att främja delaktighet i samhället på olika sätt, av vilka möjlighet till ett arbete med lön är ett. Enligt förarbetena till LSS bör den dagliga verksamheten kunna rymma såväl aktiviteter med habiliterande inriktning som mer produktionsinriktade uppgifter. Ett övergripande mål bör vara att på kortare eller längre sikt utveckla den enskildes möjlighet till arbete. Det är angeläget att möjligheten till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller inom Samhall prövas regelbundet (prop. 1992/93:159, s. 90 f och 181). Det är viktigt att den dagliga verksamheten utformas utifrån de varierande behov som olika individer har. I det ingår exempelvis rutiner och arbetssätt för att uppmärksamma personer med vilja att pröva en praktikplats eller ett förvärvsarbete och att bedöma förmågan till det. Enligt förarbetena är det dessutom angeläget att den dagliga verksamheten utformas så att förmågan och viljan att pröva olika aktiviteter kan öka. För de flesta som har daglig verksamhet handlar det om att efter hand göra olika saker inom ramen för insatsen och på det sättet få fler möjligheter till delaktighet i samhällslivet. Övergång till annan sysselsättning är inte ett självändamål. 12 Den dagliga verksamheten kan utformas på olika sätt. Daglig verksamhet förekommer både i gruppform och individuella placeringar, t.ex. på företag. Daglig verksamhet är inte en anställningsform och arbetet är inte avlönat. Däremot kan det syfta till att utveckla den enskildes möjlighet till ett förvärvsarbete. 13 Verksamheten ska erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap efter den enskildes önskemål. Arbetsplatsen kan inte ställa samma krav på en deltagare som en anställd medarbetare, även om den som deltar i daglig verksamhet på en vanlig arbetsplats kan ha samma typ av arbetsuppgifter som anställda. Det finns inga bestämmelser som reglerar hur många timmar per dag eller vecka som deltagaren har rätt till, det beror på deltagarens behov. Den dagliga verksamheten ska anpassas till deltagarens individuella behov och utformas så att den stärker hans eller hennes förmåga att leva ett självständigt liv (7 LSS). I daglig verksamhet ingår också omvårdnad, dvs. stöd och hjälp med de dagliga behoven som deltagaren har svårt att klara själv, t.ex. att sköta hygienen, äta, klä sig, förflytta sig, och kommunicera (9 e LSS och prop. 1992/93:159 s. 91 och 181). Det ska finnas den personal som behövs för att kunna ge gott stöd, god service och omvårdnad (6 LSS). 14 Av Socialstyrelsens allmänna råd om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning (SOSFS 2014:2) ges rekommendationer till stöd för tillämpningen av bestämmelserna i 3 kap. 3 andra stycket SoL om personal med lämplig utbildning och erfarenhet och i 6 andra stycket LSS om personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges. 15 Det ska finnas en föreståndare i verksamheten, som ansvarar för det dagliga arbetet och säkerställer att verksamheten bedrivs med god kvalitet och ger god omvårdnad. 12 Socialstyrelsen (2017) 13 IVO, Socialstyrelsen (2018a) SOSFS 2014:2 Växjö kommun 8 (47)

72 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ Bolag, stiftelser, föreningar och andra privata aktörer som vill driva enskild verksamhet enligt LSS ska ha tillstånd innan verksamheten startar. Kommuner behöver inte söka tillstånd men ska anmäla verksamheten till IVO innan den startas, liksom ändringar i verksamheten (23 LSS). 16 IVO utövar tillsyn (25 LSS). Av Socialstyrelsens (2011) forskningsöversikt konstateras att daglig verksamhet, enligt forskningen, ger en identitet, vänskap och samvaro med arbetskamrater, någonting att göra, struktur på dagen, glädje i att tillverka och en känsla i att bemästra något. Ett problem uppges dock vara att daglig verksamhet inte uppfattas som riktigt arbete och orsaker till detta är bland annat att de som deltar varken får ersättning eller lön, att det finns en avsaknad av erkännande och rättigheter som arbetstagare samt den åtskillnad som finns mellan personal och brukare. Dessutom upplever vissa en stigmatisering och segregering till följd av att vara deltagare inom en daglig verksamhet. Vidare konstateras att ytterst få personer går från daglig verksamhet till den öppna arbetsmarknaden, trots att det yttersta syftet med insatsen är arbete på öppna marknaden. Ett centralt problem med daglig verksamhet är att arbetsformen och organisationen av den bidrar till inlåsning av deltagarna i verksamheten snarare än som en förberedelse för lönearbete. 17 Socialstyrelsens Öppna jämförelser 2017 inom stöd till personer med funktionsnedsättning LSS visar på ökningar av de andelar av kommunerna som uppger att de under det senaste året haft minst en person som har gått från daglig verksamhet till förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden eller till skyddat arbete. 36 procent av kommunerna har haft minst en person som har gått från daglig verksamhet till förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. I 25 procent av kommunerna har minst en person gått från daglig verksamhet till skyddat arbete. Uppgifterna visar dock inte hur många personer som har gått från daglig verksamhet till arbetsmarknaden. Det är heller inte känt om övergången blivit bestående och om individen uppfattar sig som mer delaktig i samhällslivet genom sitt förvärvsarbete. 18 När det gäller att ge arbetsfrämjande stöd på flera nivåer visar bästa tillgängliga kunskap att den enskildes möjligheter till delaktighet i samhällslivet kan öka genom ett förvärvsarbete. För detta behövs ett arbetsfrämjande stöd från kommunen i samverkan med andra berörda myndigheter och aktörer. I ett arbetsfrämjande stöd ingår: information om olika former av sysselsättning som kan leda till ett förvärvsarbete, möjligheter för den enskilde att välja mellan dessa former av sysselsättning med kunskap om de ekonomiska följderna, och ett individanpassat stöd som stärker den enskildes möjlighet att få och behålla ett förvärvsarbete genom den valda sysselsättningen. Följande utvecklingsområden för arbetsfrämjande stöd har identifierats av forskare vid Umeå universitet inom ramen för ett uppdrag av Socialstyrelsen: inventera, stötta och över tid bibehålla den enskildes motivation till arbete, individualiserade planeringar som uppmärksammar arbete, befrämja individers syn på sig själva i framtida arbete, befrämja personalens och omgivningens syn på individers möjligheter till arbete, skapa reell samverkan över gränserna med andra myndigheter och verksamheter, skapa goda relationer och samverkan med potentiella och befintliga arbetsgivare, samt rekrytera arbetsplatser, 16 IVO, 17 Socialstyrelsen (2011) 18 Socialstyrelsen (2017), Växjö kommun 9 (47)

73 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ få till stånd en god matchning mellan individ och arbete, ge stöd som samtidigt gagnar både den enskilde och arbetsplatsen, ge stöd för att undanröja barriärer för arbete som uppstår inom andra delar av livet. 19 Behovet av arbetsfrämjande stöd för unga vuxna har under senare år kommit i fokus. En studie har visat att en betydande del av tidigare särskoleelever varken har daglig verksamhet, arbete med lön eller studerar efter avslutad gymnasiesärskola. De tidigare särskoleelever vars sysselsättning är okänd ingår i gruppen unga som varken arbetar eller studerar. Regeringens nationella samordnare för unga som varken arbetar eller studerar har pekat på behovet av förebyggande arbete och utvecklad lokal samverkan kring gruppen. Det är angeläget att rätten till daglig verksamhet och andra insatser enligt LSS tas med i denna samverkan och blir känd av alla berörda i lagens personkrets. För delar av gruppen unga vuxna finns forskningsresultat som visar på möjligheter att ge arbetsfrämjande stöd genom samverkan mellan kommuner och statliga myndigheter. En svensk effektutvärdering har visat att arbetsfrämjande insatser för unga med aktivitetsersättning kan leda till ett arbete med lön om de unga har förutsättningar för det och själva önskar det. Resultaten var desamma för deltagare i personkrets 1 och 2 enligt LSS som för andra deltagare. En av de arbetsfrämjande insatserna var Supported Employment som genomfördes av Arbetsförmedlingen. Den andra insatsen var Case Management som genomfördes i samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och den unges hemkommun. Den samverkan som ingick i studien var beroende av att de statliga myndigheterna hade särskilda medel och uppdrag. Resultaten pekar ändå på värdet av arbetsfrämjande stöd bland unga vuxna med de funktionsnedsättningar som anges i personkrets 1 och Habiliteringsersättning är en ersättning som en person som deltar i daglig verksamhet kan få. Ersättningen är inte reglerat i lag, förordning eller föreskrift, men är ett sätt att stimulera den enskilde att delta i verksamheten, enligt förarbetena till LSS (prop. 1992/93:159 s. 90). Habiliteringsersättningen är frivillig för kommuner att betala ut. 88 procent av landets kommuner betalar habiliteringsersättning till deltagare i daglig verksamhet Sysselsättning En person som inte har rätt till daglig verksamhet enligt LSS kan ansöka om sysselsättning enligt SoL. Sysselsättning kan innebära arbetsträning som kan öka den enskildes möjligheter till studier eller arbete, eller till exempel vara att delta i social samvaro och aktiviteter tillsammans med andra. Oavsett form deltar den enskilde utifrån sin egen förmåga och sina förutsättningar Träffpunkt Träffpunkt är en öppen verksamhet för social samvaro och annan aktivitet som inte är individuellt behovsprövad, dvs. det krävs inget biståndsbeslut för att delta. På en träffpunkt kan den enskilde träffa andra människor, delta i olika aktiviteter, få en meningsfull fritid och vardag och ett sammanhang. Den enskilde deltar utifrån sin egen förmåga och sina förutsättningar. 19 Socialstyrelsen (2017) 20 Socialstyrelsen (2017) Växjö kommun 10 (47)

74 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ Auktorisationssystem/valfrihetsystem och ersättningsmodeller Enligt 10 kap. 1 kommunallagen får kommuner efter beslut i fullmäktige lämna över skötseln av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en individ. En kommun som vill konkurrensutsätta hela eller delar av sin verksamhet och överlåta utförandet av tjänster inom socialtjänsten till en privat utförare kan välja att upphandla verksamheten enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) eller att inrätta ett valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Införande av ett auktorisationssystem är ett alternativ till upphandling när LOU är tillämplig men inte LOV Auktorisationssystem och LOV Ett auktorisationssystem är en form av valfrihetssystem. I ett auktorisationssystem kan utförare ansöka om att bli auktoriserade anordnare av tjänsten. Auktorisationssystem syftar på ett system där samtliga aktörer som uppfyller vissa villkor/krav har rätt att utföra en bestämd uppgift utan selektivitet, under förutsättning av det är brukaren som väljer utförare. Samma regler gäller oavsett om anordnaren är ett privat företag eller om det är en anordnare som bedrivs som egen regi hos en kommun. EU-domstolen avkunnade 2016 en dom som innebär att upphandlande myndigheter kan upphandla varor och tjänster, som inte omfattas av LOV, i form av ett auktorisationssystem utan att tillämpa LOU. EU-domstolen har uttalat att vissa grundläggande villkor måste uppställas: under vilken tidsperiod systemet ska tillämpas, annonsering så att systemet görs allmänt känt för leverantörer, avtalen ska vara helt identiska, myndigheten får inte påverka valet av leverantör, avtal ska kunna tecknas under hela den tid systemet ska tillämpas och systemet måste vara icke-diskriminerande och proportionerligt. 24 Från EU-rättslig utgångspunkt är LOV en form av auktorisationssystem. 25 LOV gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller vissa tjänster inom hälsovård och socialtjänster. I ett valfrihetssystem enligt LOV antas och godkänns samtliga leverantörer som uppfyller de av kommunen i förväg uppställda krav och villkor, något urval sker inte. Ansökningar begärs in löpande och nya aktörer kan ansluta till systemet kontinuerligt. Den enskilde väljer vilken av de godkända leverantörerna som ska utföra den aktuella tjänsten. LOV bygger på att det inte finns någon priskonkurrens mellan leverantörerna, då priset är fastställt på förhand. Leverantörer konkurrerar därmed med den kvalitet som de kan erbjuda för samma peng. Ett valfrihetssystem enligt LOV ska utformas i enlighet med EU-rättens grundläggande principer om likabehandling och icke-diskriminering samt principerna om öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet. Det innebär bl.a. att alla leverantörer i valfrihetssystemet ska behandlas lika och att kraven som ställs på leverantörerna ska vara rimliga. De tjänster som omfattas ska beskrivas i ett förfrågningsunderlag där krav och villkor som samtliga leverantörer måste uppfylla och följa för att bli godkända ska framgå, samt den ekonomiska ersättningen till leverantören. Kravlistan bör anpassas efter den verksamhet det handlar om och stå i rimlig proportion till de tjänster som omfattas av valfrihetssystemet. Förfrågningsunderlagets innehåll regleras i 4 kap. LOV. Av lagen framgår inte uttryckligen vilka krav som ska finnas i förfrågningsunderlaget, men alla leverantörer måste uppfylla den för tjänsten gällande lagstiftning och myndigheters föreskrifter. Av förfrågningsunderlaget bör även kommersiella villkor, administrativa NAV/ , s. 574 Växjö kommun 11 (47)

75 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ bestämmelser och särskilda kontraktsvillkor framgå, liksom villkor för omval. För att konkurrensneutralitet ska uppstå bör den egna regin ges liknande villkor som externa leverantörer. Det innebär även att kommunen inte kan ställa högre krav på externa utförare än vad kommunen själv kan leva upp till i sin verksamhet. Den upphandlande myndigheten ska löpande annonsera på den nationella webbplatsen Den upphandlande myndigheten är skyldig att informera om de leverantörer som den enskilde kan välja på. Informationen ska vara konkurrensneutral, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. I informationsansvaret ingår även en skyldighet att informera om hur den enskilde kan byta leverantör. För den enskilde som inte vill eller kan välja leverantör ska det finnas ett ickevalsalternativ. Hur ickevalsalternativet hanteras ska framgå av förfrågningsunderlaget. 26 Ickevalsalternativet får inte innebära att handläggare slumpvis väljer bland leverantörerna. Viktning eller rangordning av leverantörerna är inte tillåtet i ett valfrihetssystem och ickevalsalternativet ska vara konkurrensneutralt 27. Utformningen av ickevalsalternativet är viktigt för hur leverantörer uppfattar lönsamheten i att delta i valfrihetssystemet. Ett ickevalsalternativ som är utformat så att det ger utdelning bland godkända leverantörer är ett möjligt sätt för leverantörer att ta sig in på en redan existerande marknad. Att det finns en mångfald av leverantörer för den enskilde att välja bland är en viktig förutsättning för att valfrihetssystem ska fungera väl. 28 I en forskningsrapport skriven på uppdrag av Konkurrensverket framgår att inträde på välfärdsmarknader där valfrihetssystem tillämpas är möjlig i huvudsak beroende på två faktorer: kraven som ställs i förfrågningsunderlaget och tillgången på produktionsfaktorer såsom lokaler, personal, utrustning. Möjligheterna till expansion beror även de på tillgången på produktionsfaktorer, men också på hur ersättningssystemen och ickevalsmodellerna ser ut. Ersättningen till utförarna bestämmer de ekonomiska incitamenten för att öka kvaliteten och vinna fler brukare. Utan en tydlig koppling till prestation försvagas incitamenten att höja kvaliteten. Samtidig bör ersättningen kopplas till de kostnader som objektivt sett är nödvändiga för att tillhandahålla tjänsten. Kopplingen mellan ersättning och kostnader måste utföras på ett sätt som bevarar incitamenten till innovation och kvalitetsutveckling hos utförarna. 29 Faktorer som generellt kan påverka etableringen av företag är attityder till valfrihet och företagande, marknadens storlek och genomförandet av LOV. Det framgår bland annat av en rapport från Tillväxtverket (2012). Enligt Tillväxtverket kan det tänkas finnas ett samband mellan nivån på den upplevda kvaliteten på den kommunala regin och benägenheten att välja andra alternativ. I vilken utsträckning kommunen har försökt anpassa villkoren så att det ska finnas förutsättningar för andra alternativ än kommunal regi har betydelse. 30 Verkställighet av beslut inom valfrihetsystem Beslut som gäller insatser enligt SoL eller LSS gäller omedelbart. Nämnden ska enligt bestämmelser i SoL och LSS rapportera till IVO beslut om bistånd enligt 4 kap. 1 SoL och insatser enligt 9 LSS som inte har verkställts tre månader efter beslut. Om IVO bedömer att insatsen inte verkställts inom skälig tid kan myndigheten ansöka om utdömande av en särskild avgift hos förvaltningsrätten. På begäran av sökanden får verkställandet av beslut om bistånd 26 Johansson (2017), Upphandlingsmyndigheten kapitel-1-21-prop Johansson (2017), upphandlingsmyndigheten.se 29 Konkurrensverket (2012) 30 Tillväxtverket (2012) Växjö kommun 12 (47)

76 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ enligt 4 kap. 1 SoL, enligt 16 kap. 3 3 stycket SoL senareläggas om verkställandet sker inom ett valfrihetssystem enligt LOV. Motsvarande bestämmelse i LSS saknas Ersättningsmodeller Ersättningsmodell och ersättningsnivå har stor betydelse för kommunens möjligheter att skapa en effektiv konkurrenssituation. Vid utformningen av ett ersättningssystem måste kommunen ta ansvar för att anordnare ges rimliga ekonomiska förutsättningar samtidigt som förutsättningarna för egenregin och kommunens ekonomi måste beaktas. För att uppnå konkurrensneutralitet är utgångpunkten att externa leverantörer ska erhålla samma ersättning som verksamhet i egenregi. Av förarbetena till LOV framgår att man dock ska beakta att egenregiverksamheten kan bli dyrare än de externa leverantörernas verksamhet, eftersom kommunens yttersta ansvar för att den enskilde får den hjälp de har rätt till kan medföra högre kostnader. 31 En överprissättning kan strida mot EU:s statsstödsregler och en underprissättning riskerar egenregins existens samt mångfald och kvalitet bland övriga utförare. 32 Ersättning kan ske enligt flera olika principer, vilka i praktiken ofta kombineras och man talar då om ersättningsmodeller eller ersättningssystem. En risk är att ersättningsmodellerna kan ha oavsiktliga sidoeffekter. I delbetänkandet Jakten på den perfekta ersättningsmodellen (SOU 2017:56) har de vanligaste förekommande ersättningsprinciperna i Sverige undersökts och kartlagts, vilka framgår av tabellen nedan: Tabell 4 Ersättningsprinciper Fast Rörlig Målrelaterad Anslagsfinansiering Ersättning per utförd åtgärd/tid Målbaserad ersättning Kapitering Ersättning per produktgrupp Ersättning per plats Ersättning för beviljad åtgärd/tid Källa: SOU 2017:56 31 Johansson (2017), Prop. 2008/09:29 32 Konkurrensverket (2013) Växjö kommun 13 (47)

77 Inom varje ersättningsprincip finns olika variationer. Det kan exempelvis handla om frågor som hur en insats definieras och detaljer i ersättningsmodellens konstruktion. Av delbetänkandet framgår att vilken typ av mål som ersättningsmodellen styr mot kan ha betydelse för hur den ekonomiska styrningen upplevs och vilka effekter den får. Ersättningsmodellernas förmåga att på egen hand, genom ekonomiska incitament, styra mot högre kvalitet är relativt begränsad, enligt Tillitsdelegationens bedömning. Den empiriska forskningen kring målrelaterad ersättning, som är den ersättningsprincip som teoretiskt har störst potential att skapa ekonomiska incitament för de mål som beställaren vill uppnå, visar att effekterna är relativt små. Vissa ersättningsmodeller innebär mer detaljstyrning än andra. Exempelvis ger anslag, kapitering och ersättning för beviljad tid större handlingsutrymme åt verksamheter och medarbetare än åtgärdsbaserade ersättningar som i detalj ersätter en viss typ av prestation. Även målrelaterad ersättning, som belönar resultat, kan vara mer detaljstyrande än de fasta ersättningarna. Tillitsdelegationen bedömer att ju mindre detaljeringsnivån är, desto mindre är risken för att medarbetarna upplever att deras handlingsutrymme och möjligheter till professionella bedömningar inskränks och desto mindre är risken för undanträngning av vissa arbetsuppgifter. Eftersom medarbetarnas handlingsutrymme, möjligheter till egna bedömningar och fokus på kärnverksamheten är avgörande för en god kvalitet bedömer Tillitsdelegationen att ersättningsmodeller vars främsta syfte är att fördela finansiella medel är att föredra i första hand. En vanlig kritik mot detaljstyrning är att den riktar in sig på faktorer som saknar adekvat koppling till verksamhetens syfte och mål, att den krockar med professionella normer och att den kräver stora administrativa resurser. Genom att fokusera på färre och mer genomtänka mått bedömer Tillitsdelegationen att de negativa effekterna av detaljstyrning kan mildras. De negativa effekterna av detaljerade ersättningsmodeller förstärks om ersättningsmodellen ändras ofta, varför alltför frekventa ändringar i ersättningsmodellen bör undvikas. En viktig aspekt är att administrationen hålls på en rimlig nivå, för att frigöra tid till kärnverksamheten, men också för att värna medarbetarnas motivation och engagemang. Administrativa konsekvenser av förändringar i ersättningsmodellen bör noggrant belyses innan de introduceras. Ersättningsmodeller som bygger på fasta ersättningar eller rörliga ersättningar med få detaljer är, enligt Tillitsdelegationen bedömning, att föredra när det gäller att hålla nere administrationen av systemet, givet att de inte kompletteras med ännu mer detaljerad styrning genom andra styrmedel. När mer detaljerade ersättningsmodeller bedöms vara nödvändiga, finns möjligheter att hålla nere den administrativa bördan, exempelvis genom att koppla ersättningen till mått som redan rapporteras in, undvika dubbelregistreringar, använda välfungerande digitala hjälpmedel och att skapa förståelse för den administration som finns genom att involvera medarbetarna och återkoppla. Tillitdelegationen har identifierat två metoder att skapa en mer tillitsbaserad styrning som särskilt viktiga för att utforma ersättningsmodeller som genom att bättre tillvarata medarbetarnas kompetens och förmåga bidrar till god kvalitet och möjligheter till innovation: dels en minskad detaljstyrning och en låg administrativ börda, dels en mer ändamålsenlig uppföljning och en kontroll som är förankrad i verksamheten. Tillitdelegationens bedömning, som de uppger får stöd av forskningen, är att all styrning av offentlig sektor måste beaktas som en helhet och att ersättningsmodeller endast utgör en avgränsad del av denna. I delbetänkandets slutsatser lyfts fram att det är svårt att separera en analys av ersättningsmodeller från övrig styrning, eftersom dessa endast är en del av den samlade styrningen. Vilka effekter som ersättningsmodeller ger i verksamheterna är avhängigt den övriga styrningen. Att ersättningsmodellen kompletteras med annan styrning så att styrningen genom ersättningsmodellen får önskat genomslag är av avgörande betydelse. Det kan handla om att följa upp ersättningsmodellen med kompletterande styrsignaler så att de fördelade resurserna används som det är tänkt, t.ex. vid en ersättning som är viktad med avseende på förväntad vårdtyngd.

78 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ Enligt Tillitdelegationen bör styrningen genom ersättningsmodeller hållas så enkel som möjligt. Om ersättningsmodellen bedöms behöva innehålla element av kontroll, bör kontrollen ske med relevanta och så få mål och mått som möjligt. Medarbetarna bör involveras i processen för att skapa större verksamhetsanpassning och förankring av ersättningsmodellen. 33 Enligt en rapport skriven på uppdrag av Svenskt näringsliv (2014) framgår att det finns begränsad evidens kring hur nivån på den målrelaterade ersättningen påverkar incitament till måluppfyllelse. Olika studier har undersökt målrelaterad ersättning i intervallet mellan 2 9 procent av den totala ersättningen, men inte funnit någon direkt koppling mellan storleken på ersättningen och uppnådd kvalitet. Merkostnaden av den ökade administrationen måste vägas mot vad som kan tänkas komma ut av att mäta och ersätta på fler indikatorer. Komplexiteten av ett målrelaterat ersättningssystem ökar med antal indikatorer Kartläggning av Växjö kommuns nuvarande organisation och omfattning Verksamheterna daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter tillhör två olika avdelningar; Arbete och lärande avdelningen för full sysselsättning samt avdelning vuxna. Myndighetsutövningen, dvs. utreda, bedöma och fatta beslut om insatserna sysselsättning och daglig verksamhet ligger inom avdelning vuxna. Utförare av insatserna/verksamheten tillhör organisatoriskt båda avdelningarna. Figuren nedan visar hur insatserna/verksamheten i nuläget är organiserad inom förvaltningen. Figur 1. Befintlig organisation avseende daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter Arbete och välfärd förvaltningschef Avd. Arbete och lärande Avdelningschef Avd. vuxna Avdelningschef Omr. myndighet & rehab områdeschef Område myndighet områdeschef Område insats områdeschef Sysselsättning och träffpunkter enhetschef Utredningsenhet socialpsykiatri enhetschef Stödenhet 1 enhetschef Stödenhet 5 enhetschef Daglig verksamhet (DV) Jobbcenter Knutsgård DV Sysselsättning Parketten Träffpunkt Parketten 33 SOU 2017:56, SOU 2018:47, 34 Svenskt näringsliv (2014) Beslut och uppföljning DV och sysselsättning Träffpunkt Dockan Träffpunkt Smedjan Sjöliden Näckrosen Växjö kommun 15 (47)

79 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ Daglig verksamhet Totalt 369 personer i Växjö kommun hade den 1 oktober 2017 insatsen daglig verksamhet enligt LSS. 71 insatser (avser mars 2018) finns inom nämndens ansvarsområde och målgrupp. Daglig verksamhet med olika inriktning finns på flera platser i Växjö kommun. Flest verksamheter finns inom och tillhör omsorgsförvaltningen, som har 24 olika dagliga verksamheter som riktar sig till målgruppen personer med utvecklingsstörning. Arbete och välfärd har Tabell 5 Antal insatser enligt LSS den 1 oktober 2017 fördelade efter insatstyp och kommun Antal personer med varav daglig insats enligt LSS verksamhet Växjö Riket Källa: Registret över insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, Socialstyrelsen två dagliga verksamheter som riktar sig till målgruppen personer med autismspektrumtillstånd (personkrets 1): Knutsgård Daglig verksamhet och Jobbcenter, som även har utflyttad daglig verksamhet. Knutsgård Daglig verksamhet finns på torpet Knutsgård i Telestad. 35 Verksamheten har öppet tisdag-torsdag klockan Målgruppen är personer med autismspektrumtillstånd, med behov av lugn miljö och ett mindre antal deltagare. På Knutsgård Daglig verksamhet är naturen i fokus och här finns uteaktiviteter som promenader, odling och trädgårdsskötsel, vilka varvas med kreativa stunder med målning, pyssel och social samvaro. 36 Jobbcenters verksamhet finns på Klostergatan i Växjö (verksamheten flyttar 1 oktober till Hejaregatan 10b). Verksamheten har öppet måndag klockan , onsdag-torsdag klockan och Målgruppen är personer med autismspektrumtillstånd. Jobbcenter ger möjlighet till arbetsträning och personlig utveckling och här utförs arbetsuppgifter åt olika företag, t.ex. montering, paketering och datajobb. Utflyttad daglig verksamhet innebär att den enskilde har sin dagliga verksamhet på företag och i föreningar. Den utflyttade dagliga verksamheten finns inom områden som djur, service, IT och arkiv. Respektive arbetsplats har en utsedd handledare på plats i det dagliga arbetet. Arbetsplatsens handledare alternativt den enskildes boendestödjare rapporterar närvaro och annat av betydelse. Handledare från Jobbcenter stödjer mer initialt och har uppdraget att upprätta genomförandeplan och följa upp kontinuerligt. Sedan 2017 arbetar en av handledarna på Jobbcenter med uppdraget utflyttad daglig verksamhet och inom psykisk hälsa-projektet arbetar en handläggare med fyra-fem ärenden. Totalt finns 71 verkställa beslut om daglig verksamhet, varav 8 på Knutsgård Daglig verksamhet, 33 på Jobbcenter och 30 i utflyttad daglig verksamhet (avser mars 2018). 37 Beslut om daglig verksamhet fattas av socialsekreterare inom utredningsenhet socialpsykiatri, avdelning vuxna. Ett beslut beviljas i nuläget tills vidare, det är inte ett tidsbegränsat beslut. Beslutet omfattar i dagsläget enbart ett bifall, dvs. av beslutet framgår inte antal timmar eller på annat sätt omfattningen av det beviljade beslutet. Den enskilde kommer tillsammans med utföraren överens om antal timmar. Omfattningen i tid som den enskilde deltar i daglig 35 Den dagliga verksamheten hette tidigare Tasserian. I samband med att verksamheten flyttade till Knutsgård 2018 bytte verksamheten namn Eliasson (2018) Växjö kommun 16 (47)

80 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ verksamhet uppges variera. Deltagandet sker utifrån halv- eller heldag. Med halvdag avses mindre än sex timmar sysselsättning per dag, medan heldag innebär sex timmar sysselsättning eller längre per dag. Det finns deltagare som är på daglig verksamhet en timme, vilket då räknas som en halvdag. Representanter från verksamheten uppskattar att de flesta deltagare deltar på halvtid, vilket är baserat på vad den enskilde tror att den klarar av. Personer som deltar i daglig verksamhet får i Växjö kommun en habiliteringsersättning, vars storlek är beroende på om deltagaren har hel- eller halvdagssysselsättning. Ersättningen utgår med 45 kronor per heldag (6 timmar eller mer) eller 32 kronor per halvdag (upp till sex timmar). Ersättningen betalas ut till och med den månad den enskilde fyller 67 år. Ersättningen räknas inte som inkomst och därför dras ingen skatt. 38 Enligt vad som framkommit av genomförda samtal upplevs det idag finnas brister inom organisationen vad gäller daglig verksamhet. Exempelvis har det framförts att det idag finns ett litet utbud av daglig verksamhet att erbjuda och att vi idag utgår från aktiviteter snarare än utifrån enskildas funktionsnivåer. Förvaltningen kan idag inte erbjuda daglig verksamhet på heltid, ett behov som intervjuade representanter uppskattar finns bland deltagare. Det uppges vidare finnas ett mörkertal av personer med ett stort behov, på grund av att förvaltningen inte har kunnat ta emot dessa personer inom den befintliga verksamheten, men som med rätt stöd skulle kunna vara på en daglig verksamhet. Vidare har det i genomförda samtal framkommit att det finns en lägre utvecklingspotential för målgruppen inom LSS än målgruppen inom SoL, vilket grundar sig i omfattande problem. Det uppges vara väldigt få deltagare som idag går vidare från daglig verksamhet till arbete inom ordinarie arbetsmarknad. Vidare framkommer att det idag finns en upplevelse av kvarhållningseffekt inom daglig verksamhet, ett problem som beskrevs i omvärldsbevakningen. Inom psykisk hälsa-projektet, som bedrivs med hjälp av statliga projektmedel, genomfördes under februari-mars 2018 en kartläggning av daglig verksamhet med fokus på historik, nuläge och förbättringsområden. Rapporten har lämnat förslag på förbättringsområden och förslag till utveckling samt indelning i grupper av daglig verksamhet inom enheten sysselsättning och träffpunkter Sysselsättning Växjö kommun har sedan 1 maj 2017 en auktorisationsmodell för sysselsättning för målgruppen personer med psykisk ohälsa i ålder år. Till målgruppen räknas även personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och/eller samsjuklighet (inklusive missbruk), personer som omfattas av öppen psykiatrisk tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård och tvång i öppenvård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård. Auktorisationssystemet innebär att en enskild som har fått ett biståndsbeslut om sysselsättning enligt 4 kap.1 SoL kan välja bland de verksamheter som finns i auktorisationssystemet. Insatsen ska planeras och utformas tillsammans med den enskilde. Lokaler, personal och utrustning tillhandahålls av anordnaren, som erhåller en viss ersättning per deltagare och timmar för uppdraget (63 kronor per timme). Ersättning för administration och momskompensation motsvarande sammanlagt 14 % utgår till externa anordnare. Ickevalsalternativet innebär att de personer som inte väljer en anordnare placeras enligt en 38 Karlsson (2018) 39 Eliasson (2018) Växjö kommun 17 (47)

81 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ turordningslista, som upprättas i den ordning ansökan om auktorisation beslutas. Anordnarna omfattas av samma regelsystem som kommunens verksamhet i egenregi och står under tillsyn av nämnden för arbete och välfärd samt krav om uppföljning av verksamhet och deltagare. 40 Beslut om sysselsättning enligt SoL fattas av socialsekreterare inom utredningsenhet socialpsykiatri på avdelning vuxna. Av beslutet framgår antal timmar per vecka. För närvarande finns tre externa anordnare (Atrium ideell förening, Pix ekonomisk förening, AB Alphace Coaching & Education) samt kommunens egen verksamhet (Parketten). Totalt finns 73 beslut om sysselsättning, varav 34 på Parketten, 38 på Atrium och ett på Pix/Nätverket SIP (avser 26 februari 2018). 41 Under genomförda samtal i utredningen framkommer att en uppföljning av utfallet av den införda auktorisationsmodellen inom sysselsättning saknas och att erfarenheter från införandet av modellen bör användas inför en eventuell modell för daglig verksamhet. Bland annat framkommer vikten av att inte påskynda processen samt vikten av att ersättningsnivåerna är rimliga och motsvarar kostnader, krav och åtagande som krävs utifrån deltagarnas behov. Idag saknas en behovsnivåbedömning, vilket innebär att samma belopp utgår oavsett hur stort behov av personalstöd deltagarna har. Vidare framkommer att upplevelsen av att en viss inlåsningseffekt finns även inom sysselsättning Träffpunkter för personer med psykisk funktionsnedsättning I Växjö kommun finns totalt 23 träffpunkter. Av dessa tillhör fem av träffpunkterna nämnden för arbete och välfärd och riktar sig till målgruppen personer med upplevd psykisk ohälsa från 18 år. Att delta i träffpunktsverksamhet kräver ingen ansökan eller något biståndsbeslut. Den enskilde deltar utifrån sin förmåga och sina förutsättningar, när och hur ofta den vill. Träffpunkterna bedrivs i varierad omfattning vad gäller exempelvis innehåll, öppettider och tillgång till personal, vilket framgår av tabellen nedan. Tabell 6 Träffpunkt Innehåll/aktiviteter 42 Öppettider Antal besökare per vecka 43 Dockan, Växjö Smedjan, Växjö Näckrosen, Ingelstad Parketten, Växjö Verksamheten har t.ex. en målargrupp, en köksgrupp, en kulturgrupp samt en städ- och trivselgrupp Exempel på aktiviteter: promenader, fika, utflykter och temakvällar Verksamheten har t.ex. kaffeträffar, filmkvällar och utflykter Verksamheten har t.ex. café och deltagarna kan använda sin kreativitet på Måndag, tisdag, torsdag och fredagar klockan Måndag, onsdag, lördag och söndagar klockan Fredagar klockan Tisdagar klockan (spel), onsdagar klockan (film) Cirka 40 personer Cirka 60 besökare Cirka 10 besökare Uppgift saknas Budget (personalkostnader + övriga kostnader) 44 1,7 miljoner 40 NAV , vaxjo.se/sidor/stod-och-omsorg/funktionsnedsattning/hjalp-och-stod/sysselsattning.html 41 Karlsson (2018) Karlsson (2018) 44 Karlsson (2018) Växjö kommun 18 (47)

82 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ Sjöliden, Sjöliden Kättilstorp olika sätt. Spel-, film- och musiktema under olika dagar. Verksamheten har t.ex café och bland aktiviteterna finns ex. tjejgrupp och Sjölidengrupp. I mån av plats erbjuds gratis resa till Sjöliden och fredagar klockan (musiktema) Tisdag, onsdag, torsdagar klockan Cirka 30 besökare Träffpunkternas målgrupp är ingen homogen grupp. De olika träffpunkterna kan därför ha olika målgrupper inom målgruppen och det är därför viktigt att se vad innehållet på träffpunkten ger för den enskilde. Deltagarna besöker i regel den träffpunkt som ligger närmast geografiskt, dvs. den träffpunkt som ligger närmast bostaden. Utöver den öppna verksamheten kan det under förmiddagar bedrivas strukturerad verksamhet på träffpunkten. Det uppges vara speciallösningar i de fall då det inte har gått att få till det inom exempelvis inom daglig verksamhet. En lösning har då varit att ta in de personerna inom en strukturerad verksamhet på träffpunkten under tider då det inte bedrivs öppen verksamhet på träffpunkten. Representanter från verksamheten bedömer att omfattningen av boendestöd skulle påverkas om omfattningen på träffpunkterna skulle förändras. Bedömning görs att om utbudet av och öppettiderna på träffpunkterna minskar så skulle omfattningen av boendestöd troligen öka, eftersom den enskilde då istället skulle ha ansökt om boendestöd för social samvaro, vilket riskerar att leda till ökade kostnader inom boendestödet. Vidare framkommer att träffpunkterna kan vara en inkörsport till sysselsättning då enskilda genom deltagande på träffpunkt kan motiveras till att ansöka om sysselsättning. En utvärdering av träffpunkterna har genomförts under året inom psykisk hälsa-projektet. Utvärderingen genomfördes genom en enkätundersökning, som i stort handlar om brukarnas nöjdhet då den behandlar frågor som exempelvis träffpunkternas aktiviteter och öppettider, personalens bemötande, delaktighet vad gäller innehållet samt förbättringsförslag från deltagare. Undersökningen besvarades av 55 personer. Resultatet visar att majoriteten av deltagarna besöker träffpunkten i socialt syfte. Att umgås, fika, undvika eller bryta ensamhet och kommas in i en gemenskap uppges av flertalet vara anledningar till att besöka träffpunkten. 29 procent av de som besvarat enkäten besöker en träffpunkt en gång i veckan och 58 procent besöker träffpunkt flera gånger i veckan. Flera av de som besvarat frågan om öppettider önskar att träffpunkten har öppet vid fler tillfällen, medan några tycker att nuvarande öppettider är bra. Totalt 91 procent upplever personalens bemötande bra eller mycket bra. En uppföljning av undersökningen är planerad att genomförs i slutet av Omvärldsbevakning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sammanställt beslutsläget av införandet av LOV i landets kommuner, till och med april Totalt 161 kommuner har infört och har LOV i drift. Hemtjänst är den vanligaste insatsen (127 kommuner) därefter följer daglig verksamhet. Enligt SKL har kommunerna oftast baserat ersättningen på en analys av vad den egna verksamheten kostar men också tagit hänsyn till prisnivån i andra kommuner i regionen, marknadssituationen, effektiviseringskrav och politiska prioriteringar. Skillnad i ersättning mellan privata utförare och kommunens egenregi förekommer beroende på skillnader som: Växjö kommun 19 (47)

83 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ uppdrag - kommunen har ofta krav på egenregiverksamhet att vara verksam i hela kommunen, fria nyttigheter för egenregi som kompenseras med högre ersättning för privata leverantörer, momskompensation för privata leverantörer (genomsnittlig momskompensation ligger på tre procent) Omfattning av valfrihetssystem/lov inom daglig verksamhet Totalt 29 kommuner har infört LOV inom daglig verksamhet 45, vilka framgår av tabellen nedan. För att ge en bild av kommunerna framgår även SKLs kommungruppindelning. 45 Uppgifter på valfrihetswebben Växjö kommun 20 (47)

84 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ Tabell 7 Kommuner som infört LOV inom daglig verksamhet Kommun Kommungruppsindelning Stockholms stad Storstad Haninge kommun, Huddinge kommun, Järfälla kommun, Kävlinge Pendlingskommun nära storstad kommun, Nacka kommun, Nynäshamns kommun, Sollentuna kommun, Tyresö kommun, Täby kommun, Vallentuna kommun, Vellinge kommun, Värmdö kommun, Österåkers kommun Borås stad, Helsingborgs stad, Jönköpings kommun, Linköpings Större stad kommun, Lunds kommun, Uppsala kommun, Västerås stad, Örebro kommun Enköpings kommun, Ulricehamns kommun, Östhammars kommun Lågpendlingskommun nära större stad Avesta kommun, Region Gotland (kommun), Värnamo kommun, Mindre stad/tätort Västerviks kommun Källa: valfrihetswebben.se/statistik/, för kommungruppsindelningen Åtta av kommunerna (markerade med kursivfetstil) ingår i samma kommungruppsindelning som Växjö (kommuner med minst invånare varav minst invånare i den största tätorten). Samtliga kommuner har genomfört upphandlingsförfarandet genom LOV. Genomgång av förfrågningsunderlagen i dessa kommuner visar att de i stora delar har liknade innehåll, då krav ställts utifrån gällande lagstiftning och tillämpliga föreskrifter. En kortare beskrivning av dessa kommuners valfrihetssystem framgår nedan (bortfall finns för en kommun då utredare inte haft åtkomst till upphandlingsunderlag och uteblivet svar efter mailkontakt med kommunen). Därefter kommer en sammanställning (tabell 8) av hur kommunerna hanterar ickevalsalternativ, ersättningssystem, heltid/deltid, bonus, habiliteringsersättning samt krav på tillgänglighet/öppettider. Borås stads egen utförare av daglig verksamhet utgör ickevalsalternativet. 46 Ersättningssystemet är utformat i en modell som bygger på att ersättning utgår efter bedömd behovsnivå för respektive deltagare. LSS-handläggare gör stöd- och insatsmätning och fastställer ersättningsnivån. Normalersättning utges från nivå 1-6 utifrån deltagarens behov av personalstöd. För deltagare med mycket stort behov av personalstöd finns två extra nivåer (7-8) som kan beviljas efter särskild prövning. Ersättningen utges per verksamhetsdag, hel och halv dag. Hel dagsersättning utges för deltagande fem timmar eller mer inkl. lunch. Halv dagsersättning utges då deltagandet underskrider fem timmar inkl. lunch. När en deltagare inom daglig verksamhet går vidare till någon form av anställning på ord. arbetsmarknad, med en varaktighet på minst sex månader, utbetalas en särskild ersättning med ett engångsbelopp på kr. Borås Stad betalar ut habiliteringsersättning till deltagare, utifrån deltagarens närvaro, antingen hel- eller halvdag. 47 Ersättningen för en heldag omfattar 70 kronor och för en halvdag 50 kronor. 48 Jönköpings kommun tillämpar Fritt val inom daglig verksamhet för personkrets 1 och 2. Ickevalsalternativet innebär att vägledaren gör en bedömning av vad den anser mest lämpligt och lämnar det som förslag till den enskilde. Ersättningen baseras på närvarotimmar/resursmätningspoäng. Utöver ersättning för närvarotid utgår en fast ersättning (180815) Växjö kommun 21 (47)

85 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ per brukare varje månad. 49 Representant från Jönköpings kommun uppger att ersättningssystem är svårt att göra generella beräkningar på. I resursfördelningssystemet mäts varje deltagares behov och utifrån det får den enskilde poäng. Ersättningen bygger på poäng x 6,50 kr x timmar. 50 Habiliteringsersättning utbetalas motsvarande deltagarens tid i verksamheten. I Linköpings kommun utgör kommunens utförare ickevalsalternativet. Ersättningssystemet är utformat i en modell som bygger på att ersättning till utföraren utgår efter bedömd behovsnivå (6 nivåer) respektive individ har, för antingen hel eller halv dag. Med behovsnivå avses det behov av personalstöd den enskilde bedöms ha vid deltagande i daglig verksamhet. Hel dagsersättning utgår för deltagande 6 timmar eller mer. Halv dagsersättning utgår då deltagandet understiger 6 timmar. Habiliteringsersättning ges till deltagare i verksamheten, ersättning utgår för faktisk närvaro. 51 Habiliteringsersättningen utges med 10 kronor per timme för samtliga närvarodagar (vardagar) i daglig verksamhet, för maximalt 7 timmar per dag. 52 I Lunds kommun är ickevalsalternativet kommunens egen utförarverksamhet. Ersättning utgår efter den nivå (1-8) av stöd som brukaren bedömts behöva. Ersättningen utgår som en dagersättning för hel- eller deltid. Handläggare vid myndighetsfunktionen gör en preliminär nivåbedömning för ny deltagare, som följs upp inom tre månader. Om brukare i daglig verksamhet övergår till någon form av löneanställning inom ordinarie arbetsmarknad med en varaktighet om minst sex månader utgår en extra ersättning om kronor till utföraren, när anställningen varat i sex månader. Habiliteringsersättning ingår i utförarens månadsersättning och utbetalas till brukaren av utföraren. Habiliteringsersättningen är 46 kronor per heldag respektive 32 kronor per halvdag. Vid beställning av daglig verksamhet på deltid utgår deltids habiliteringsersättning. I Uppsala kommun är kommunens egen regi ickevalsalternativ för daglig verksamhet. Daglig verksamhet tillhandahålls inom systemet för eget val utifrån sju behovsnivåer. Utgångspunkt för ersättning är heltid (7 timmar per dag inkl. lunch) eller deltid (17,5 timmars närvaro inkl. lunch per vecka). För nya deltagare tillämpas en preliminär nivåsättning under sex månader. Efter uppföljning placeras den enskilde i en fastställd ersättningsnivå. I situationer där en deltagare inom daglig verksamhet övergår till någon form av anställning inom ordinarie arbetsmarknad med en varaktighet på minst ett år, utgår en särskild ersättning på kr till utföraren. Habiliteringsersättningen ingår inte i nivåersättningen. Ersättning för utbetalad habiliteringsersättning betalas till utföraren i samband med den månatliga fakturan. Habiliteringsersättning omfattar 59 kr för heldag och 49 kr för halvdag rareavdagligverksamhet.4.74fef9ab15548f0b html, 50 Uppgifter via mail från Jönköpings kommun 51 Dnr ON omsorgsnamnden/protocol/protokollpdf?downloadmode=open ?downloadMode=open 78 Dnr ON (180815) 53 Uppsala kommuns förfrågningsunderlag (Dnr OSN ) Växjö kommun 22 (47)

86 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ I Västerås stad utgörs ickevalsalternativet av den kommunala egenregin samt de leverantörer som godkänts om att vara ickevalsleverantör utifrån en förutbestämd turordningslista. Ersättning betalas ut för hel/halvdag enligt den nivåbedömning (1-4) som gjorts av handläggare/koordinator. För nivå 1 utgår samma ersättning oavsett om deltagaren går hel eller halvdag på sin dagliga verksamhet. Preliminär nivåbedömning sker om det är svårigheter att fastställa nivå. Leverantören erhåller ersättning enligt nivå 2 under bedömningstiden vilken maximalt kan vara 3 månader. Kommunen har infört möjlighet till målstyrd ersättning. Om den enskilde inom leverantörens dagliga verksamhet övergår till någon form av anställning på den ordinarie arbetsmarknaden kommer leverantören att få ersättning motsvarande nivå 1, under sex månader. Därefter görs en ny bedömning, om stödet fortfarande behövs kan ersättning betalas ut ytterligare maximalt sex månader. Leverantören ska under denna period ge den enskilde det stöd och den motivation som denne behöver i syfte att behålla sin anställning. När en deltagare går vidare till CSN-berättigade studier eller anställning på den ordinarie arbetsmarknaden, med en varaktighet om minst sex månader, betalas ett engångsbelopp ut motsvarande kronor. Ärendet följs av koordinatorn för daglig verksamhet. Leverantören bekostar och utbetalar habiliteringsersättning till deltagarna. Habiliteringsersättningen uppgår till 0,1 procent av prisbasbeloppet för hel dag och 0,07 procent av prisbasbeloppet för halv dag, avrundat till hela kronor. 54 Örebro kommuns ickevalsalternativ innebär att Örebro kommun utför tjänsten. Ersättningen baseras på ersättningsmodell utifrån sju olika behovsnivåer enligt ett bedömningssystem grundat på den enskildes behov av personalstöd och planerad tid, hel- eller deltid. Kommunens LSS-handläggare utreder och fattar beslut om daglig verksamhet och kommunens LSS-vägledare bedömer behovsnivå hos den enskilde och bistår den enskilde i valet av utförare. I vissa fall kan nivåbedömning vara preliminär, t.ex. en ny deltagare där underlag eller kännedom om personens behov är otillräckligt. I de fallen blir ersättning preliminär tills det att ny bedömning kan göras. I de fall där leverantören arbetar ut en deltagare inom daglig verksamhet till någon form av anställning inom ordinarie arbetsmarknad, med en varaktighet på minst tolv månader, kan leverantören ansöka om en särskild ersättning på kr. De personer som deltar i den dagliga verksamheten får en habiliteringsersättning. Habiliteringsersättningen utgår med 40 kr för halvdag (dvs. mindre än fem timmar) och 60 kr för heldag (dvs. minst fem timmar) 60 kr pdf 55 =4&SearchId= ca6c9452cf184a91bb %20-%20Daglig%20verksamhet.pdf, 03%20Programn%C3%A4mnd%20social%20v%C3%A4lf%C3%A4rd.pdf 50 Sov 128/2018 (180815) Växjö kommun 23 (47)

87 Tabell 8 Sammanställning av utvalda referenskommuner i omvärldsbevakningen avseende modell, daglig verksamhet DV=daglig verksamhet Kommun Ickevalsalternativ Ersättningssystem/ Nivåer och bedömning Heltid/Deltid Bonus Habiliteringsersättning Borås Kommunens utförare Ersättningssystemet utgår efter bedömd behovsnivå (1-6) utifrån deltagarens behov av personalstöd. För deltagare med mycket stort behov av personalstöd finns två extra nivåer (7-8) som kan beviljas efter särskild prövning. Ersättningen utges per verksamhetsdag (hel/halv dag) Hel dagsersättning utges för deltagande 5 timmar eller mer inkl. lunch. Halv dagsersättning utges då deltagandet underskrider 5 timmar inkl. lunch När en deltagare inom DV går vidare till någon form av anställning på ordinarie arbetsmarknaden, med en varaktighet på minst sex månader, utbetalas en särskild ersättning, ett engångsbelopp på kronor Borås Stad betalar ut habiliteringsersättning till deltagare utifrån närvaro (hel- eller halvdag) Krav på tillgänglighet/ öppettider Verksamheten ska vara tillgänglig heltid (8 timmar/dag) och samtliga helgfria vardagar. Verksamheten kan dock stänga för semester två veckor under sommaren. Jönköping Utifrån en bedömning av vad vägledaren anser mest lämpligt och lämnar det som förslag till den enskilde Ersättningen baseras på närvarotimmar/resursmätningspoäng. Utöver ersättning för närvarotid utgår en fast ersättning per brukare varje månad. Ersättningen bygger på deltagarens poäng x 6,50 kronor x timmar Linköping Kommunens utförare Ersättning till utföraren utgår efter bedömd behovsnivå (6 nivåer) respektive individ har för antingen hel eller halv dag Lund Kommunens utförare Ersättning utgår efter den nivå (1-8) av stöd som brukaren bedömts behöva. Ersättningen utgår som en dagersättning för hel- eller deltid Uppsala Kommunens egen regi DV tillhandahålls inom systemet för eget val utifrån sju Heltid motsvarar 35 timmar per vecka Hel dagsersättning utgår för deltagande 6 timmar eller mer. Halv dagsersättning utgår då deltagandet understiger 6 timmar Heltid: mer än 4 timmar per dag inkl. lunch eller mer än 20 timmar per vecka inkl. lunch. Deltid: upp till eller exakt 4 timmar per dag inkl. lunch eller upp till eller exakt 20 timmar per vecka inkl. lunch Heltid motsvarar 35 timmar inkl. lunch (7 Om deltagare övergår till någon form av löneanställning inom ordinarie arbetsmarknad med en varaktighet om minst sex månader utgår en extra ersättning om kronor till utföraren, när anställningen varat i sex månader I situationer där en deltagare övergår till någon form av Uppgift saknas. Enligt Jönköping kommuns hemsida får den enskilde habiliteringsersättning motsvarande tiden i verksamheten Kommunen utger habiliteringsersättning till deltagare i verksamheten för faktisk närvaro Habiliteringsersättning ingår i utförarens månadsersättning och utbetalas till den enskilde av utföraren Habiliterings-ersättningen ingår inte i Den enskilde ska erbjudas verksamhet minst 35 timmar/ vecka, men verksamhet och ersättning kan utgå upp till 40 timmar/vecka. Verksamheterna har rätt att stänga för kompetensutveckling max två dagar per år. Verksamheten har också rätt att stänga för semester två veckor per år. För de dagar som verksamheten stänger utgår ingen ersättning Omfattningen av insatsen innebär att varje person ska erbjudas upp till 7,5 timmar per dag, inklusive lunch. DV ska vara tillgänglig alla vardagar på året, med undantag för fyra veckors semester under sommaren. Utföraren har även möjlighet att stänga verksamheten två vardagar per år för verksamhetsplanering och eller utbildning. Antalet dagar verksamheten är tillgänglig ska minst uppgå till 225 dagar/år Utföraren ska erbjuda DV under årets alla vardagar. Öppettiderna ska motsvara heltidsmåttet, 40 timmar per vecka. DV kan efter samråd med brukare och legal företrädare stänga under högst två sammanhängande veckor under semesterperioden. DV kan stänga under högst en planeringsdag per halvår Utföraren ska erbjuda verksamhet under minst 230 dagar per år under årets alla vardagar med

88 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ Västerås Kommunala egenregin samt de leverantörer som godkänts att vara ickevalsleverantör utifrån en förutbestämd turordningslista behovsnivåer. Utgångspunkt för ersättning är heltid eller deltid Ersättning betalas ut för hel/halvdag enligt nivåbedömning (1-4). För nivå 1 utgår samma ersättning oavsett om deltagaren går hel eller halvdag på sin dagliga verksamhet Örebro Kommunens utförare Ersättning utifrån 7 behovsnivåer enligt ett bedömningssystem timmar per dag inkl. lunch) per vecka. Deltid motsvarar 17,5 timmars närvaro inkl. lunch per vecka Heldag omfattar minst 25 timmar per vecka inkl. lunch. Halvdag beräknas under 25 timmar per vecka inkl. lunch Hel dagersättning avser närvarotid med minst 5 anställning inom ordinarie arbetsmarknad med en varaktighet på minst ett år, utgår en särskild ersättning på kronor till utföraren Om deltagare övergår till någon form av anställning på den ordinarie arbetsmarknaden kommer leverantören att få ersättning motsvarande nivå 1, under sex månader. Därefter görs en ny bedömning, om stödet fortfarande behövs kan ersättning betalas ut ytterligare maximalt sex månader. Leverantören ska under denna period ge den enskilde det stöd och den motivation som denne behöver i syfte att behålla sin anställning. När en deltagare går vidare till CSN-berättigade studier eller anställning på den ord. arbetsmarknaden, med en varaktighet om minst sex månader, betalas ett engångsbelopp ut motsvarande kronor I de fall där leverantören arbetar ut en deltagare till nivåersättningen. Ersättning för utbetalad habiliteringsersättning betalas till utföraren i samband med månatlig faktura Leverantören bekostar och utbetalar habiliteringsersättning till deltagarna Deltagare i DV får en habiliteringsersättning. undantag för sommarperioden. Verksamheten ska ha öppet minst 35 timmar per vecka och minst 7 timmar per dag. DV kan stänga under högst en planeringsdag per halvår. Utföraren kan stänga under högst två veckor under sommarperioden. Sommarperioden är fyra veckor mellan v. 27 och v. 30. Om deltagare inom DV är beroende av transport så kan utföraren enbart ha stängt v 29 och v 30. Under v 29 och v 30 går det inga transporter. Den enskilde som deltar på deltid har rätt att vistas i verksamheten 17,5 timmar eller mindre per vecka. Tiden som den enskilde deltar på DV ska inte styras av verksamhetens behov på så sätt att dagarna delas upp i förmiddagstider och eftermiddagstider. I överenskommelse med den enskilde är det möjligt att planera så att den enskilde deltar vissa dagar Leverantören ska utifrån deltagarnas behov kunna erbjuda DV hela året. Öppettider anpassas utifrån typ av verksamhet och ska motsvara heltidsmåttet 40 timmar per vecka. Verksamheten har möjlighet att stänga för semester högst fyra veckor under sommaren, och två dagar per år för studie/planeringsdagar för personalen. Vid planering inför längre stängning ska hänsyn tas till den enskildes behov av verksamheten. Detta ska ske i samverkan med den enskilde, anhörig/legal företrädare och övriga samarbetsparter Den dagliga verksamheten sker vanligtvis vardagar mellan med möjlighet för Växjö kommun 25 (47)

89 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ grundat på den enskildes behov av personalstöd och planerad tid, hel- eller deltid timmar eller mer inkl. lunch. Deltid avser mindre än 5 timmar inkl. lunch någon form av anställning inom ord. arbetsmarknad, med en varaktighet på minst tolv månader, kan leverantören ansöka om en särskild ersättning på kronor Närvarorapport från leverantör är underlag för utbetalning av habiliterings-ersättningen till den enskilde som kommunen bekostar och betalar ut. utföraren att kunna erbjuda DV på andra tider. Önskar utföraren erbjuda andra öppettider finns möjlighet att ansöka om en avtalsändring. Utföraren ska erbjuda DV under årets alla vardagar Behovsnivåerna bland kommunerna framgår av tabellen nedan: Tabell 9 Sammanställning av behovsnivåer, utvalda referenskommuner i omvärldsbevakningen DV=daglig verksamhet Borås nivåer: 1-6/8 Linköping nivåer 0-5 Lund nivåer: 1-8 Uppsala nivåer: 1-7 Nivå 1: Personen har DV som är individuellt integrerad på ordinarie arbetsmarknad. Arbetshandledare från DV följer upp och kan vid behov ge stöd till personen och eller arbetsplatsens personal. Nivå 2: Personen arbetar i ett arbetslag/- grupp med stöd av arbetshandledare inom DV. Personen är självständig i sitt arbete men behöver handledare som finns till hands vid behov, i regel en kortare kontakt per dag. Kan vara placering på företag och/eller egen verksamhet med handledare på plats. Nivå 0: Personen har DV som är individuellt integrerad på ordinarie arbetsmarknad. Arbetshandledare från DV följer upp och kan vid behov ge stöd till personen och/eller arbetsplatsens personal. Nivå 1: Personen arbetar i ett arbetslag/-grupp med stöd av arbetshandledare inom DV. Personen är självständig i sitt arbete men behöver handledare som finns till hands vid behov, i regel en kortare kontakt per dag. Nivå 1: Personen har DV som är individuellt integrerad inom ordinarie arbetsmarknad. Arbetshandledare från DV följer upp med viss regelbundenhet och kan vid behov komma för att ge stöd till personen och/eller handledaren på arbetsplatsen. Nivå 2: Personen arbetar i ett arbetslag/- grupp med stöd av arbetshandledare inom DV. Personen är självständig i sitt arbete men behöver veta att arbetshandledaren finns tillhands vid behov, i regel en kortare kontakt per dag. Nivå 1: Personen har DV som är individuellt integrerad på en ordinarie arbetsplats. Arbetshandledare från DV följer upp med viss regelbundenhet och kan vid behov komma för att ge stöd till personen och/eller handledaren på arbetsplatsen. En person som har bedömts tillhöra nivå ett förutsätts ha HSL-insatser bedömda som egenvård av legitimerad hälso- och sjukvårdsutövare. Nivå 2: Personen arbetar vanligtvis i en grupp med stöd av arbetshandledare inom DV. Personer med större behov av stöd som är individuellt integrerade på en ordinarie arbetsplats. Personen är självständig med sina arbetsuppgifter men behöver veta att arbetshandledaren finns till hands vid behov, i regel en kortare kontakt per dag. Västerås nivåer: 1-4 Nivå 1: Personen är självständig i sitt arbete men kan behöva stöd vid behov. Till exempel en kortare kontakt per dag. Nivå 2: Personen behöver stöd med att komma igång med arbetsuppgiften/aktiviteten. Arbetshandledaren kan även medverka i enstaka moment, men behöver inte vara med hela tiden som arbetet/ aktiviteten pågår. Stödet kan bestå av påputtning, att komma ihåg tider eller vad som ska göras under dagen m.m. Örebro nivåer: 1-7 Nivå 1: Personen har sin DV förlagd som praktik på den öppna arbetsmarknaden. För dessa utgår ett månatligt schablonbelopp för alla, oavsett stödbehov. Schablonbeloppet baseras på kostnaden för handledning och uppföljning. Nivå 2: Personen har sysselsättning i en grupp med stöd av handledare inom DV. Personen är självständig i sin sysselsättning men behöver veta att handledaren finns tillhands under dagen för att ge lättare stöd. Växjö kommun 26 (47)

90 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ Nivå 3: Arbetshandledaren behöver i regel stödja personen med att komma igång med arbetsuppgifter/aktiviteter. Arbetshandledaren kan även behöva medverka i enstaka moment, men behöver inte vara med hela tiden som arbetet/aktiviteten pågår. Deltagaren klarar intränade arbetsuppgifter. Kan behöva visst stöd i social samvaro. Nivå 4: Arbetshandledaren är ofta närvarande och kan ge stöd vid flera moment när olika aktiviteter/ arbetsuppgifter utförs. Arbetshandledaren ger kontinuerligt stöd till personen av fysiska, psykiska och/eller sociala skäl. Kräver utöver normalt en tydlig struktur. Kan behöva visst stöd/hjälp i samband med måltider, toalettbesök osv. Nivå 5: En arbetshandledare är närvarande i stort sett hela tiden för personen som kräver nästan oavbruten uppmärksamhet av omfattande fysiska, psykiska eller sociala skäl. Det krävs även tid för motiveringsarbete. Inriktningen är aktivitet/ upplevelse. Deltagaren behöver hjälp vid måltider, toalettbesök osv. Nivå 6: Personen behöver minst en arbetshandledare för att kunna delta i verksamheten. Ofta krävs speciella lösningar i den dagliga verksamhetens utformning och/eller läge. Nivå 2: Arbetshandledaren behöver i regel stödja personen med att komma igång med arbetsuppgifter/aktiviteter. Arbetshandledaren kan även behöva medverka i enstaka moment, men behöver inte vara med hela tiden som arbetet/aktiviteten pågår. Nivå 3: Arbetshandledaren är ofta närvarande och kan ge stöd vid flera moment när olika aktiviteter/ arbetsuppgifter utförs. Arbetshandledaren ger kontinuerligt stöd till personen av fysiska, psykiska och/eller sociala skäl. Nivå 4: En arbetshandledare är närvarande i stort sett hela tiden för personen som kräver nästan oavbruten uppmärksamhet av omfattande fysiska, psykiska eller sociala skäl. Det krävs även tid för motiveringsarbete. Nivå 5: Personen behöver minst en arbetshandledare för att kunna delta i verksamheten. Ofta krävs speciella lösningar i den dagliga verksamhetens utformning och/eller läge. Nivå 3: Arbetshandledaren behöver i regel stödja personen med att komma igång med aktiviteter/ arbetsuppgifter. Arbetshandledaren kan även medverka i enstaka moment, men behöver inte vara med hela tiden som aktiviteten/arbetet pågår. Nivå 4: Arbetshandledaren är ofta närvarande och kan ge stöd vid flera moment när olika aktiviteter/ arbetsuppgifter utförs. Arbetshandledaren ger kontinuerligt stöd till personen av fysiska, psykiska och/eller sociala skäl. Nivå 5: En arbetshandledare är närvarande i stort sett hela tiden för personen som kräver nästan oavbruten uppmärksamhet av omfattande fysiska, psykiska eller sociala skäl. Det krävs även tid för motiveringsinsatser. Nivå 6: Personen behöver i princip en egen arbetshandledare som är närvarande hela tiden för att kunna delta i verksamheten. Ofta krävs speciella lösningar för den dagliga verksamhetens utformning. Nivå 3: Arbetshandledaren behöver i regel stödja personen med att komma igång med aktiviteter/ arbetsuppgifter. Arbetshandledaren kan även medverka i enstaka moment, men behöver inte vara med hela tiden som aktiviteten pågår. Nivå 4: Arbetshandledaren är ofta närvarande och kan ge stöd vid flera moment när olika aktiviteter/ arbetsuppgifter utförs. Arbetshandledaren ger flitigt stöd till personen av fysiska, psykiska och/eller sociala skäl. Nivå 5: En arbetshandledare är närvarande i stort sett hela tiden för personen som kräver nästan oavbruten uppmärksamhet av omfattande fysiska, psykiska eller sociala skäl. Det krävs även tid för motiveringsinsatser. Nivå 6: Personen behöver en arbetshandledare för att kunna delta i verksamheten. Ofta krävs speciella lösningar i den dagliga verksamhetens utformning och/eller läge. Nivå 3: Arbetshandledaren är närvarande hela tiden för att uppmärksamma och ge stöd vid flera moment när arbetet/aktiviteten utförs. Behöver kontinuerligt stöd av fysiska/psykiska och/eller sociala skäl. Motiveringsinsatser kan vara aktuella och/eller speciella lösningar i den dagliga verksamhetens utformning. Ibland kan stöd behövas av två arbetshandledare. Nivå 4: Personen behöver minst en arbetshandledare vid sin sida för att kunna delta i verksamheten. Ofta krävs speciella lösningar i den dagliga verksamhetens utformning. Personen behöver stöd i de flesta eller alla moment under dagen. Ytterligare en arbetshandledare arbetar i närheten för att vid behov ge stöd. Nivå 3: Personen behöver i regel stöd av handledaren med att komma igång med sin sysselsättning. Handledaren kan även behöva medverka i enstaka moment i sysselsättningen. Nivå 4: Personen behöver stöd av handledare som ofta är närvarande och ger stöd vid flera moment i sysselsättningen. Personen behöver kontinuerligt stöd av handledaren av fysiska, psykiska eller sociala skäl. Nivå 5: Personen behöver stöd av handledare som är närvarande i stort sett hela tiden. Personen behöver nästan oavbrutet stöd av omfattande fysiska, psykiska eller sociala skäl. Nivå 6: Personen behöver en handledare som i stort sett är nära hela tiden för att kunna delta i verksamheten. Här krävs ibland speciella lösningar för den dagliga verksamhetens utformning. Växjö kommun 27 (47)

91 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ Nivå 7: Personen har ett mycket stort behov av personalstöd. Förutom en "egen" arbetshandledare krävs en annan arbetshandledare i närheten för att kunna ge stöd vid behov. Specialanpassade lösningar krävs vid den dagliga verksamhetens utformning och/eller läge Nivå 8: Personen har ett exceptionellt stort behov av stöd från arbetshandledare. Förutom en eller två "egna" arbetshandledare krävs att ytterligare andra arbetshandledare arbetar i omedelbar närhet för att kunna ge stöd vid behov. Nivå 7: Personen har ett mycket stort arbetshandledarestöd och behöver i princip stöd av ytterligare en arbetshandledare. Ofta krävs specialanpassade lösningar för den dagliga verksamhetens utformning. Nivå 8: Personen har ett exceptionellt stort arbetshandledarstöd. Förutom en eller två egna arbetshandledare krävs att ytterligare annan arbetshandledare arbetar i närheten för att kunna ge stöd vid behov. Ofta krävs synnerligen special-anpassade lösningar för den dagliga verk-samhetens utformning. För personer i nivå 8 kan det också i undantagsfall prövas om ytterligare ersättning utöver nivån ska kunna utgå. Nivå 7: Personen har ett exceptionellt stort arbetshandledarstöd. Dessutom krävs i regel att annan arbetshandledare arbetar i närheten för att kunna ge stöd vid behov. Ofta krävs specialanpassade lösningar i den dagliga verksamhetens utformning och/eller läge. Nivå 7: Personen har ett mycket stort behov av handledarstöd och i vissa delar krävs två handledare. Ofta krävs specialanpassade lösningar för den dagliga verksamhetens utformning. Växjö kommun 28 (47)

92 Av sammanställningen framgår att fem av kommunerna har kommunens egenregi som ickevalsalternativ, en kommun utgår från turordningslista och i en kommun innebär ickevalsalternativet att vägledaren gör en bedömning av vad den anser mest lämpligt och lämnar det som förslag till den enskilde. Samtliga kommuner har ett ersättningssystem som baseras på bedömd behovsnivå hos den enskilde eller utifrån resursmätningspoäng samt att ersättning utgår utifrån heltid eller deltid alternativ deltagarens närvaro per timmar. Behovsnivåerna varierar från fyra nivåer upp till 8. Nivåerna är till stor del snarlika vad gäller beskrivningen av innehållet. Vad som avses med heltid respektive deltid skiljer sig mellan kommunerna. Exempelvis innebär heltid i en kommun mer än fyra timmar per dag, medan heltid i en annan kommun omfattar 35 timmar per vecka. I samtliga kommuner får deltagare i daglig verksamhet habiliteringsersättning. Hur kommunerna valt att hantera habiliteringsersättning varierar. Tre av kommunerna betalar ut habiliteringsersättningen utifrån underlag på deltagarens närvaro, i två kommuner utbetalas habiliteringsersättningen till den enskilde av utföraren, i en kommun betalar kommunen ut ersättning för utbetald habiliteringsersättning till utföraren (för en kommun saknas i sammanställningen uppgifter om hanteringen). Habiliteringsersättningen som utgår till deltagaren varierar. Fem av kommunerna har en målstyrd/resultatbaserad ersättningsmodell i form av bonus som betalas ut i de fall deltagare går vidare till anställning på ordinarie arbetsmarknad. Samtliga kommuner ställer krav på hur den dagliga verksamheten ska vara tillgänglig/öppettiderna, vilket innebär deltagande på heltid eller motsvarande. Det framgår även krav på antal dagar per år som daglig verksamhet ska erbjudas. FoU-Södertörn inventerade år 2014 kommuners metoder och modeller för mätning av stödbehov och resursfördelning inom daglig verksamhet. 27 kommuner tillfrågades om vilka metoder de använder i sina behovsbedömningar. Rapporten visar ett antal olika tillvägagångssätt. Metoderna tangerar och liknar varandra vad gäller frågeställningar och upplägg. Vanligt är att ett frågeformulär besvaras där frågorna är poängsatta och att poängresultatet ger en nivå som speglar stödbehovet. Antalet nivåer varierar bland kommunerna. 56 Enligt Vårdföretagarna (en arbetsgivar- och branschorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform), som har samlat in synpunkter från ledande medlemsföretag gällande bra LOV-upphandlingar av daglig verksamhet, är Tyresö kommuns upphandling en som många är nöjda med. Det som medlemsföretagen är nöjda med är både tydligheten och att kommunen hade ett bra dialogförfarande under upphandlingsprocessen så att det inte rådde några missförstånd om vad som förväntades. Tyresö har i ett senare skede valt att sänka ersättningarna under innevarande kontraktsperiod, vilket inte har uppskattats av medlemsföretagen. För Vårdföretagarna är det viktigt att ersättningen räknas upp över tid, och de förespråkar ett system där ersättningarna räknas upp med SKL:s vård- och omsorgsprisindex. 57 Av Tyresös förfrågningsunderlag och avtalsvillkoren framgår att ickevalsalternativet utgörs av ett turordningssystem som innebär att handläggaren erbjuder den enskilde en plats på en lämplig verksamhet utifrån en turordningslista, där den utförare som står näst på tur tilldelas placeringen. Vad som är en lämplig verksamhet bedöms utifrån den enskildes funktionsnedsättning och de olika verksamheternas inriktning och målgrupp. Utförare listas utifrån den turordning de godkänns och antas i valfrihetssystemet. Utföraren får ersättning för beviljad tid för varje deltagare, enligt en fastställd nivå och hel- eller deltid. Samtliga 56 FoU-Södertörn (2014) 57 Uppgifter via mail till nämndens ordförande från näringspolitisk expert inom Vårdföretagarna

93 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ kostnader för uppdraget ingår i ersättningen, inklusive lokalkostnader och habiliteringsersättning för den enskilde. Utföraren betalar ut den av kommunen beslutade habiliteringsersättningen till deltagare i verksamheten. Av avtalsvillkoren framgår att utföraren regelbundet ska pröva den enskildes möjlighet till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Om den enskilde inom utförarens dagliga verksamhet övergår till någon form av anställning på den reguljära arbetsmarknaden utgår en särskild dagsersättning enligt nivå 2, till utföraren under maximalt nio månader. Utföraren ska under denna period ge den enskilde det stöd och den motivation som denne behöver i syfte att behålla sin anställning Omfattning av valfrihetssystem/lov inom sysselsättning Totalt sju kommuner har infört LOV inom sysselsättning inom socialpsykiatrin 59, vilka framgår av tabellen nedan. För att ge en bild av kommunerna framgår även SKLs kommungruppindelning. Tabell 10 Kommuner som infört LOV inom sysselsättning Kommun Kommungruppsindelning Stockholms stad 1 storstäder Järfälla kommun, Nacka kommun, Tyresö kommun, 2 Pendlingskommun nära storstad Österåkers kommun Falkenberg kommun, Varberg kommun 6 Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner Källa: valfrihetswebben.se, för kommungruppsindelningen Samtliga sju kommuner har genomfört upphandlingsförfarandet genom LOV. Ingen av kommunerna ingår i samma kommungruppsindelning som Växjö. Fem av kommunerna, samtliga pendlingskommuner nära storstad eller storstad, har infört LOV inom båda insatserna sysselsättning och daglig verksamhet. En kortare sammanställning av de både systemen/modellerna framgår av tabellen nedan (tabell 11). Av sammanställningen framgår att kommunernas system/modeller ser olika ut vad gäller sysselsättning enligt SoL och daglig verksamhet enligt LSS. Samtliga kommuner har inom daglig verksamhet ett ersättningssystem som bygger på ersättningsnivåer baserat på behovsnivåer, medan ersättningssystem inom sysselsättning enligt SoL bygger på fast belopp i några kommuner respektive ersättning utifrån nivå- och poängsystem i en kommun. Antal behovsnivåer varierar. Ingen av kommunerna har en bonusmodell. Även inom dessa kommuner skiljer sig åt gällande vad som avses med heltid respektive deltid inom daglig verksamhet. I samtliga kommuner får deltagaren i daglig verksamhet habiliteringsersättning. Hur kommunerna valt att hantera habiliteringsersättning varierar. Ickevalsalternativet skiljer sig åt mellan kommunerna; kommunens egen verksamhet, närhetsprincip eller turordningslista. Samtliga kommuner ställer krav på hur den dagliga verksamheten ska vara tillgänglig/öppettiderna, vilket innebär deltagande på heltid eller motsvarande. Det framgår även krav på antal dagar per år som daglig verksamhet ska erbjudas Uppgifter från valfrihetswebben Enligt LOV ska upphandlande myndigheter som upphandlar hälso- och sjukvård eller vård och omsorg enligt LOV annonsera förfrågningsunderlag på valfrihetswebben. Växjö kommun 30 (47)

94 Tabell 11 Kortare sammanställning av de kommuner som infört LOV inom båda insatserna sysselsättning och daglig verksamhet, avseende modell DV=daglig verksamhet Sysselsättning SoL Daglig verksamhet LSS Kommun Järfälla Nacka Ickevalsalt. Ersättningssystem Bonus Ickevalsalt. Ersättningssystem Heltid/deltid Bonus Hab.ersättning Krav på tillgänglighet/öppettider Kommunens verksamhet Kommunens verksamhet Kundvalspeng: fast belopp (oavsett omfattning) Fast belopp. För sysselsättning i grupp utgår ersättning för det antal halvdagar per vecka eller månad, som ingår i beställningen. En halvdag omfattar minst 3 timmar. För individuell sysselsättning på externa arbetsplatser utgår ersättning för hela månader Sthlm Närhetsprincip Ersättning utgår utifrån nivå- och poängsystem, per pass/halvdag. Schablonersättning för lokal- och verksamhetsyta Tyresö Turordningslista För sysselsättning i utförarens egen verksamhet Kommunens verksamhet Kommunens verksamhet Närhetsprincip Turordningslista Fem ersättningsnivåer som regleras utifrån brukares behov av personalstöd. Utförd tid/dag ersätts Ersättning för beviljad tid för varje deltagare, enligt av beställaren beslutad insatsnivå och antal timmar i veckan. Samtliga kostnader för uppdraget ingår i ersättningen inkl. hab.ersättning till deltagare Ersättning utifrån behovsnivåer 1-7 samt heltid/deltid Ersättning för beviljad tid för varje deltagare, Heltid: minst 6 timmars närvaro per dag. Deltid: upp till 6 timmars närvaro per dag Heltid: mer än 20 timmar per vecka. Deltid: upp till 20 timmar per vecka Uppgift saknas i sammanställningen Deltid omfattar upp till 46 timmar/ Hab.ersättning, som utgår per timme och närvaro, utbetalas av utförare till den enskilde. Utföraren ersätts för kostnader för hab.ersättningen Ersättningen utbetalas av anordnaren och ingår i checkbeloppet Hab.ersättningen baseras på det antal rapporterade närvarotimmar per månad för den enskilde och utgår från den beslutande nämnden direkt till den enskilde Utföraren betalar ut den av kommunen DV ska erbjudas varje vardag med undantag för helgaftnar samt dag före röd dag, s.k. klämdagar samt max fyra dagar/år för planering, personalens fortbildning etc. Normal arbetstid är , men andra arbetstider kan förekomma efter särskild överenskommelse DV ska erbjudas helgfri mån-fre mellan Deltagaren ska kunna tas emot hel- eller deltid Leverantören ska kunna erbjuda DV 8 timmar per dag vid heltid, mellan klockan och vid behov mellan klockan DV ska ha öppet alla vardagar under hela året, undantaget två vardagar, en på våren och en på hösten, för personalens planering av verksamheten. Utbildning, konferenser, personalmöten och semester får inte påverka verksamhetens kvalitet och öppettider Utföraren ska ha DV öppen helgfria måndagar tom fredagar.

95 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ utgår ersättning månadsvis för hel- eller deltid. För individuell sysselsättning på externa arbetsplatser utgår ersättning månadsvis motsvarande deltidsersättningen. Om beställningen omfattar del av månad utgår ersättningen för det antal veckor beställningen avser Österåker Närhetsprincip Ersättning utgår per pass à tre timmar och inkluderar lokalkostnad. Ersättningen utgår bara för faktisk närvaro Närhetsprincip enligt en av beställaren fastställd omsorgsnivå och del-, halv- eller heltid Kommunen tillämpar en insatsmätning för att bedöma omfattningen av det personalstöd som personer med insatsen har behov av. Resultatet av gjord insatsmätning ligger till grund för ersättningsnivån (1-5) med vilken anbudsgivaren betalas månad. Halvtid omfattar från 46 timmar/ månad till 105 timmar/ månad. Heltid omfattar över 105 timmar/ månad Uppgift saknas i sammanställningen beslutade hab.ersättningen till deltagare i verksamheten I ersättningen för anbudsgivaren ingår att anbudsgivaren ska betala ut hab.ersättning till den enskilde, utifrån deltagande per timme Verksamheten ska anpassas efter deltagarnas behov och kunna ha flexibla öppettider mellan kl Utföraren ska ta emot deltagare på hel- och deltid. Verksamheten kan stänga i högst två sammanhängande veckor under sommaren DV ska finnas tillgänglig och vara öppen helgfri vardag mellan kl och Individuella överenskommelser rörande individer med behov av andra öppettider ska göras. Verksamheten ska vara öppen hela året och kan inte stänga för semester, planeringsdagar eller dylikt Växjö kommun 32 (47)

96 4 Analys och slutsatser I detta avsnitt presenteras en analys av ett införande av auktorisationssystem samt utredningens slutsatser, bedömning och förslag. Analysen avser främst daglig verksamhet, eftersom nämnden redan idag har ett auktorisationssystem för sysselsättning, även om vissa delar är mer generella för auktorisationssystem. Att inrätta ett auktorisationssystem påverkar inte kommunens ansvar eller den enskildes rätt och möjligheter att få insatser enligt SoL, LSS eller annan lagstiftning. Insatser inom socialtjänsten och verksamhet enligt LSS ska vara av god kvalitet, vilket framgår av 3 kap. 3 SoL och 5 LSS. Kommunen har ett ansvar för att verksamheten, oavsett vem som utför den, bedrivs i enlighet med de föreskrifter som gäller för verksamheten och att den interna kontrollen är tillräcklig. Ledningssystemet ska därför innefatta uppföljning och kontroll av både den egna verksamheten och den verksamhet som bedrivs av andra. Införande av ett auktorisationssystem innebär förändringar såväl för organisationen som för den enskilda och utförare. Konsekvenserna påverkas bl.a. av antal utförare inom systemet. Insatser enligt SoL och LSS bygger på frivillighet ska utformas i samråd med den enskilde, som ska ha största möjliga inflytande över hur insatserna utförs. Ett auktorisationssystem ger den enskilde möjlighet att välja utförare och därmed möjlighet att vara delaktig och ha inflytande över hur insatsen utförs. Av utredningens resultatdel framgår att förvaltningen idag har ett litet utbud av daglig verksamhet att erbjuda. Ett auktorisationssystem kan leda till utökad mångfald av utförare och verksamheter, vilket kan ge den enskilde alternativ att välja mellan, vilket är en försättning för att valfrihetssystem ska fungera väl. Utan variation i utbudet påverkas den valmöjligheterna. En utökad mångfald av utförare och verksamheter kan vara fördelaktigt för nämndens möjligheter att tillgodose enskildas behov. Intresse från leverantörer att ansluta sig till ett auktorisationssystem bör säkerställas, exempelvis genom att bjuda in externa aktörer till dialogmöte. Genom att en leverantör när som helst under avtalsperioden kan ansöka om att ansluta sig till systemet, möjliggör det för nya leverantörer att ansluta sig under hela den tid som systemet är inrättat. Långsiktigheten i ett auktorisationssystem/lov kan för leverantörer ge ett incitament att investera i lokaler, personal etc. Eftersom samtliga leverantörer som uppfyller de fastställda kraven och kriterierna löpande godkänns och antas, möjliggör ett auktorisationssystem att fler aktörer etablerar sig i kommunen. Samtidigt kan ett införande av ett auktorisationssystem leda till att anordnares (såväl externa aktörer som kommunens egenregi) möjligheter att planera framtida behov minskar, eftersom utförare inte kan ges någon garanti på omfattning. Att målgruppen för en eventuell auktorisationsmodell inom daglig verksamhet är relativt liten i omfattning (71 beslut, mars 2018), kan innebära en risk för att få utförare väljer att ansluta sig till systemet. Eftersom någon garanti på omfattning inte kan ges, kan även daglig verksamhet som bedrivs i kommunens egenregi komma att påverkas volymmässigt och risk för ett lågt deltagarantal i kombination med kostnader för lokal, personal och övrig drift kan leda till ett ekonomiskt underskott. Nämnden kan därför behöva ha beredskap för en budget i balans samt beredskap för att genomföra förändringar i egenregin, både avseende minskad och ökad omfattning. Verksamheterna tycks idag användas flexibelt i syfte att uppnå kostnadseffektivitet. Att auktorisationssystem skapar konkurrens mellan utförare kan få positiva effekter på kvalitet. De krav som ställs i förfrågningsunderlaget och ersättningsnivåerna, tillsammans

97 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ med den uppföljning och tillsyn som följer blir avgörande för kvaliteten. Forskare har framhållit problematiken kring att mäta kvalitet när det gäller komplexa brukargrupper (t.ex. Lindgren 2014). Vid framtagande av kvalitetskrav är det därför viktigt ta fram mätbara indikatorer som speglar kvaliteten. Proportionalitetsprincipen förutsätter att alla krav som ställs i förfrågningsunderlaget ska vara rimliga i förhållande till de mål som eftersträvas. En resultatstyrd verksamhet förutsätter att det finns en kontinuerlig uppföljning av verksamheten och dess kvalitet. Regelbundna kontroller och uppföljningar kan säkerställa att verksamheten håller god kvalitet och att anordnarna uppfyller fastställda krav. Kvalitetskrav som är svåra att mäta bör undvikas. Utformningen av förfrågningsunderlag/kravspecifikation har betydelse för möjligheterna för privata aktörer att etablera sig på marknaden och därmed för mångfalden av utförare. I förarbetena till LOV påpekas vikten av att kommunerna tar hänsyn till de mindre utförarnas villkor när förfrågningsunderlag utformas. Att ersättningen till utförare ger förutsättningar för god kvalitet och att ersättningsnivåerna är rimliga i förhållande till kostnaderna och de krav som ställs är av stor vikt för ett välfungerande system. Införande av ett auktorisationssystem kan resultera i att kostnaderna kan minska eller öka, beroende på ersättningsnivåerna. Om ersättningsnivåerna är för låga finns risk att få anordnare ansluter sig till systemet eller att utförare efter en tid i systemet väljer att avsluta sina avtal. En viss beredskap kan behövas för svårigheter som kan uppstå om godkända leverantörer avslutar sina avtal. Exempelvis kan det innebära en risk för kommunens möjlighet att verkställa beslut inom lagstadgad tid. Om ersättningsnivåerna blir högre än i dagsläget finns risk att införandet leder till ökade kostnader. Nämnden kan behöva ha beredskap för att justera ersättningsnivåerna och som nämndes ovan kan nämnden även behöva ha en viss beredskap för att genomföra förändringar i kommunens egenregi. Det är av stor vikt att säkerställa att utformningen av systemet inte missgynnar brukare med stora behov. För att undvika exempelvis risk för att utförare undviker deltagare med stora behov bör mer resurskrävande brukare medföra en högre ersättning. Risk för att utförare sänker kvaliteten för att spara kostnader, bör säkerställas genom tydliga kvalitetskrav och uppföljningar. Ett införande av auktorisationssystem medför en övergång till ett resursfördelningssystem. För att skapa en konkurrensneutralitet bör momskompensation utgå för privata utförare. Ett auktorisationssystem kräver en del insatser för att förbereda, genomföra och utveckla systemet, från det att ett beslut om införande fattas till dess att ett system finns i drift (vilket framgår av bl.a. Kammarkollegiets vägledning (2011). Det krävs resurser för att hantera ett auktorisationssystem, i allt från att förbereda och utarbeta förfrågningsunderlag, administration för att löpande hantera ansökningar, avtalsskrivning, uppföljning av utförare och avtalen samt för hanteringen av information om utförarna. Mängden utförare kan påverka resurserna. Ett införande av ett auktorisationssystem leder till och kräver, vilket förvaltningen har erfarit av de införda auktorisationssystemen inom sysselsättning samt vuxenutbildning, ökad administration och betydande personalresurser och medför därmed ökade kostnader för administration av systemet. Idag saknas ett systemstöd vilket är en brist. Överväganden kan behöva göras inför ett beslut om införande av auktorisationsmodell, för en enhetlig hantering av insatsen daglig verksamhet enligt LSS i Växjö kommun. Insatsen daglig verksamhet finns inom både nämnden för arbete och välfärd och omsorgsnämnden. Utredningen avser dock enbart nämnden för arbete och välfärds ansvarsområde och målgrupp, vilket innebär att ett införande av auktorisationsmodell inom nämnden för arbete och välfärd medför att Växjö kommun har två olika sätt att hantera insatsen daglig verksamhet enligt Växjö kommun 34 (47)

98 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ LSS. Nämnden för arbete och välfärd har idag relativt få antal deltagare inom daglig verksamhet (totalt 71 verkställda beslut, mars 2018) i relation till antalet personer med insatsen daglig verksamhet enligt LSS i Växjö kommun (totalt 369, den 1 oktober 2017). En auktorisationsmodell inom nämnden för arbete och välfärd omfattar därmed en relativt liten grupp, vilket även bör ställas i relation till risken för ökade kostnader. Överväganden kan därtill behöva göras kring habiliteringsersättningen och dess hantering samt eventuella förändringar, i samma syfte som ovan, dvs. en enhetlig hantering inom Växjö kommun. Som framgick under resultatdelen har EU-domstolen uttalat att vissa grundläggande villkor måste uppställas i ett auktorisationssystem (se sid 11). Villkoren påminner om bestämmelserna i LOV. Enligt LOV ska den upphandlande myndigheten behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt, iaktta principerna om öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet när den tillämpar valfrihetssystem. Det innebär bl.a. att kommunen inte kan ställa högre krav på externa utförare än vad kommunen kan leva upp till i sin verksamhet. Enligt 4 kap. 2 LOV får en upphandlande myndighet ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Samtliga villkor ska anges i förfrågningsunderlaget. Enligt förarbetena till LOV ska särskilda kontraktsvillkor vara förenliga med de grundläggande gemenskapsrättsliga principerna, dvs. likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet, förutsebarhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet. Införande av ett auktorisationssystem påverkar dessutom handläggarnas roll/arbetssituation, dels genom förändring i handläggningsprocessen (baserat på förslagen modell, se nedan under bedömning) och dels genom informationsansvaret till den enskilde. Tydlig och objektiv information om valalternativen är en viktig förutsättning för den enskildes val, vilket kräver att den enskilde får tillgång till jämförbar information om alternativen. Informationen ska vara konkurrensneutral, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. Det innebär bl.a. att informationen är utformad efter den enskildes behov; skriftlig, muntlig, utformad på olika språk och anpassad till olika former av funktionsnedsättning och finnas tillgänglig på ett lätt och enkelt sätt. I informationsansvaret ingår att informera om hur den enskilde kan byta leverantör och var den enskilde ska vända sig för att göra ett omval (villkor för omval bör anges i förfrågningsunderlaget). En uppföljning från Socialstyrelsen (2015) visar att möjligheten att välja utförare i omsorgen kan ha positiva effekter för dem som kan göra välinformerade val. Men när det gäller de mest sjuka och utsatta som har svårt att välja själva finns det brister. Av rapporten framgår att bland de som inte väljer finns personer som har svårt att fatta egna beslut. I mer än hälften av kommunerna i rapporten sker ickevalsalternativet efter en turordningsprincip, vilket inte utgår från individens behov. Vidare visar rapporten att enbart en dryg femtedel av kommunerna tillhandahåller information om utförarna på lättläst svenska, vilket inte lever upp till lagkravet på lättförståelig och lättillgänglig information, vilket exempelvis drabbar personer med kognitiva funktionsnedsättningar eller annat modersmål än svenska. Det är därför viktigt att förvaltningen säkerställer individens egna val och utarbetar informationsmaterial anpassat till målgruppen 60. Ett alternativ till att införa auktorisationsmodell kan vara att utveckla arbetet med utflyttad daglig verksamhet och att arbeta för en utökad samverkan med ex. Arbetsförmedlingen. 60 Johansson (2017) LOV, Kammarkollegiet (2011), valfrihetssystem-steg-for-steg/brukarens-val-av-leverantor/, Socialstyrelsen (2015), Växjö kommun 35 (47)

99 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ Bedömning och förslag Utredningen ska leda fram till förslag på auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är tillämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter. Av uppdraget framgår att förslaget ska sättas i relation till befintlig auktorisationsmodell för sysselsättning enligt SoL och omfatta ett helhetsperspektiv. Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell är tillämpligt för daglig verksamhet enligt LSS. Förslag på modell framgår nedan under rubrik Daglig verksamhet, LSS. Auktorisationsmodell för sysselsättning enligt SoL finns redan. Förändringar i modellen föreslås i syfte att omfatta ett helhetsperspektiv. Förslag framgår nedan under rubrik Sysselsättning, SoL Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell bedöms inte tillämpligt och föreslås därmed inte för träffpunkter. Motivering framgår nedan under rubrik Träffpunkter Daglig verksamhet, LSS Ett auktorisationssystem kan leda till fler anordnare för daglig verksamhet, vilket kan gynna enskilda/deltagare i daglig verksamhet på grund av ett möjligt ökat utbud som bättre kan motsvara den enskildes behov. Kvaliteten på insatsen bör kunna säkerställas genom tydliga (kvalitets)krav på anordnare, goda och tydliga (kvalitets)uppföljningsrutiner i kombination med ersättningar som motsvarar kraven. Det är dock i dagsläget oklart vilka ekonomiska effekter ett införande av auktorisationsmodell inom daglig verksamhet innebär. Risk finns för att ett införande kan leda till ökade kostnader. Införs auktorisationsmodell bör krav ställas på att utförare ska kunna erbjuda daglig verksamhet på heltid, vilket således även gäller för verksamheten i egen regi. Det kan medföra ökade kostnader, eftersom verksamheten i dag inte erbjuder daglig verksamhet på alla vardagar/heltid. Uppgifter från verksamheten gör gällande att det idag finns brist på arbetsuppgifter och variation i utbudet av daglig verksamhet som innebär att befintlig verksamhet inte kan möta det behov som finns (ex. har det framkommit att enskilda tackar nej till insatsen på grund av befintligt utbud). Ett utökat utbud av daglig verksamhet kan leda till att fler personer ansöker om och beviljas insatsen och att omfattningen därmed ökar och således kostnaderna. Införs auktorisationssystem inom daglig verksamhet är det av stor vikt att tydliggöra målgruppen för auktorisationssystemet eftersom systemet inte avser all daglig verksamhet i Växjö kommun. Daglig verksamhet är en insats som omfattas av lagstiftningen i lagen om valfrihetssystem, varför ett upphandlingsförfarande enligt LOV föreslås. Modellen som föreslås nedan syftar till att öka den enskildes valfrihet samt stimulera mångfald och kvalitet. Modellen bygger på att den enskilde som beviljats ett bifallande beslut själv väljer vilken anordnare som ska utföra tjänsten, bland de anordnare som ansökt om att ansluta sig och efter en kvalitetsprövning har godkänts av kommunen. Ersättningssystem/modell Växjö kommun 36 (47)

100 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ Förslag: Ersättning till utförare utgår från nivåer baserat på deltagarens behov av stöd i den dagliga verksamheten och från beslutad omfattning (deltagande på deltid eller heltid). Ersättningen till utföraren justeras om deltagare är frånvarande från den dagliga verksamheten, vid planerad och vid längre tids oplanerad frånvaro. Kortare tids oplanerad frånvaro föreslås inte medföra avdrag eftersom sådan frånvaro, till exempel vid sjukdom, inte kan förutses och är svår att planera för. Ersättning till utförare fastställs årligen av nämnden för arbete och välfärd, senast 30 juni för kommande år (senast sex månader innan de träder i kraft). I ersättningen ingår samtliga kostnader för insatsens utförande. Ersättning till utförare utgår per månad. Bedömning: Eftersom deltagare har olika behov av stöd och omfattning på deltagandet föreslås en ersättningsmodell som tar därför hänsyn till personernas deltagande och behov, vilket innebär en övergång till olika ersättningsnivåer som baseras på deltagarens behov av stöd i den dagliga verksamheten. Det medför förändringar för handläggare som idag inte beslutar om omfattning och inte baserar behovet utifrån nivåbedömningar. Ersättning till utföraren kan utgå från avtalad tid eller utförd tid, dvs. faktiskt deltagande. Ersättning bör utgå från beslutad omfattning (deltagande på deltid eller heltid). Omfattningen måste därmed framgå av beslutet/beställningen, vilket innebär en förändring jämfört med besluten i nuläget. Av utredningens resultatdel framgår att de flesta deltagare i dagsläget deltar på halvtid och att få deltagare har daglig verksamhet på heltid. Med halvdag avses idag mindre än sex timmar sysselsättning per dag, medan heldag innebär sex timmar sysselsättning eller längre per dag. Nämnden kan behöva ta ställning till befintligt halvtids- respektive heltidsmått inför att ersättningsnivåer beräknas fram. (Omvärldsbevakningen visar en variation på halvtids- och heltidsmått). Närmare bestämmelser kring ersättning vid frånvaro föreslås fastställas av ett upphandlingsunderlag. Ersättning till utförare kan utgå per månad eller per kalenderdag. Hantering av månadsersättning bedöms innebära minst administration, i förhållande till ersättning per kalenderdag eftersom den faktiska ersättningen då varierar med antal dagar i var månad. Behovsnivåer Förslag: Sex behovsnivåer, som bygger på bedömning av enskilda personers individuella behov av stöd i den dagliga verksamheten: Nivå Beskrivning av nivå 1 Personen har daglig verksamhet som är individuellt integrerad på ordinarie arbetsmarknad. Personal/arbetshandledare från daglig verksamhet följer upp och kan vid behov ge stöd till personen och/eller arbetsplatsens personal. 2 Personen arbetar i ett arbetslag/arbetsgrupp med stöd av personal/arbetshandledare inom daglig verksamhet. Personen är självständig i sitt arbete men behöver handledare som finns till hands vid behov, i regel en kortare kontakt per dag. 3 Personal/arbetshandledare behöver i regel stödja personen med att komma igång med arbetsuppgifter/aktiviteter. Personal/arbetshandledare kan även behöva medverka i enstaka moment, men behöver inte vara med hela tiden som arbetet/aktiviteten pågår. 4 Personal/arbetshandledare är ofta närvarande och kan ge stöd vid flera moment när olika aktiviteter/arbetsuppgifter utförs. Personal/arbetshandledare ger kontinuerligt stöd till personen av fysiska, psykiska och/eller sociala skäl. 5 Personal/arbetshandledare är närvarande i stort sett hela tiden för personen som kräver nästan oavbruten uppmärksamhet av omfattande fysiska, psykiska eller sociala skäl. Det krävs även tid för motiveringsarbete. Växjö kommun 37 (47)

101 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ Personen behöver minst en arbetshandledare för att kunna delta i verksamheten. Ofta krävs speciella lösningar i den dagliga verksamhetens utformning och/eller läge. Bedömning görs av handläggare, som organisatoriskt är skild från kommunens egen utförarorganisation. För nya deltagare tillämpas en preliminär nivåsättning under sex månader. Efter uppföljning placeras den enskilde i en fastställd ersättningsnivå. Utföraren kan under de första sex månaderna signalera om en uppföljning behöver ske tidigare. Uppföljning kan också ske tidigare på nämndens initiativ. För deltagare där behovet av stöd förändras över tid behöver nivåbedömningen uppdateras, genom att utförare påkallar en förnyad nivåbedömning. En förutsättning bör vara att inte fånga tillfälliga förändringar, varför en förutsättning bör vara att förändringen i personens behov av stöd är konstaterat sedan minst tre månader. Bedömning: Eftersom nivåsättningen styr ersättningen till utförare är det av särskild vikt att nivåsättningen blir rätt. Bedömningen bör göras av handläggare som organisatoriskt är skild från kommunens egen utförarorganisation. För att likabehandlings- och proportionalitetsprincipen ska kunna uppnås krävs att biståndsbedömningen är utförd på ett systematiskt och enhetligt sätt vid samtliga bedömningar. Resursmätnings-/bedömningsinstrument saknas idag. Inför att behovsnivåer ev. införs behöver verksamheten därmed ta ställning till och arbeta fram en metod eller ett frågeformulär som kan användas där det totala poängresultat ger en nivå som speglar stödbehovet. (Omvärldsbevakningen visade att det bland kommuner finns antal olika tillvägagångssätt. Metoderna tangerar och liknar varandra vad gäller frågeställningar och upplägg och vanligt är att ett frågeformulär besvaras där frågorna är poängsatta och att poängresultat ger en nivå som speglar stödbehovet). Ersättningsnivåer Förslag: Ersättningsnivåer beräknas utifrån tabellen nedan. Momskompensation ingår i beräkningen. Nivå Beskrivning av nivå 1 Personen har daglig verksamhet som är individuellt integrerad på ordinarie arbetsmarknad. Personal/arbetshandledare från daglig verksamhet följer upp och kan vid behov ge stöd till personen och/eller arbetsplatsens personal. 2 Personen arbetar i ett arbetslag/arbetsgrupp med stöd av personal/arbetshandledare inom daglig verksamhet. Personen är självständig i sitt arbete men behöver handledare som finns till hands vid behov, i regel en kortare kontakt per dag. 3 Personal/arbetshandledare behöver i regel stödja personen med att komma igång med arbetsuppgifter/aktiviteter. Personal/ arbetshandledare kan även behöva medverka i enstaka moment, men behöver inte vara med hela tiden som arbetet/aktiviteten pågår. 4 Personal/arbetshandledare är ofta närvarande och kan ge stöd vid flera moment när olika aktiviteter/arbetsuppgifter utförs. Personal/arbetshandledare ger kontinuerligt stöd till personen av fysiska, psykiska och/eller sociala skäl. 5 Personal/arbetshandledare är närvarande i stort sett hela tiden för personen som kräver nästan oavbruten uppmärksamhet av omfattande fysiska, psykiska eller sociala skäl. Det krävs även tid för motiveringsarbete. 6 Personen behöver minst en arbetshandledare för att kunna delta i verksamheten. Ersättning Heltid Deltid Växjö kommun 38 (47)

102 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ Ofta krävs speciella lösningar i den dagliga verksamhetens utformning och/eller läge. Bedömning: Ersättningsnivåernas storlek behöver motsvara kostnader, krav och åtaganden för respektive behovsnivå samt ge förutsättningar att bedriva en verksamhet av hög kvalitet. Att beräkna ersättningarna utifrån nämndens budget och faktiska kostnader innebär en risk för att ersättningsnivåerna inte kommer att motsvara deltagandet. Ersättningsnivåerna bör beräknas från uppskattat behov, vilket innebär att inför en beräkning av ersättningsnivåer bör nuvarande beslut om daglig verksamhet och deltagarnas behovsnivåer inventeras och bedömas. Ersättningsnivåerna bör beräknas utifrån tabellen ovan. I beräkningen bör momskompensation ingå. Bonus Förslag: Utförare ska regelbundet pröva den enskildes möjlighet till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. En resultatbaserad modell i form av bonus är möjligt att införa som utgår i de fall en utförare arbetar ut en deltagare inom daglig verksamhet till någon form av anställning på ordinarie arbetsmarknad, med en varaktighet på minst tolv månader. Bedömning: Av utredningens resultatdel framgick att ett övergripande mål bör vara att på kortare eller längre sikt utveckla den enskildes möjlighet till arbete samt att det är angeläget att möjligheten till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden prövas regelbundet. Omvärldsbevakningen visar att få personer går från daglig verksamhet till den öppna arbetsmarknaden, trots att det yttersta syftet med insatsen är arbete på öppna arbetsmarknaden. I uppdraget ingår att föreslå en resultatbaserad modell. En mål-/resultatbaserad modell i form av bonus är möjligt att inkludera i ersättningssystemet, i syfte att motivera utförare att arbeta ut deltagare till någon form av anställning inom ordinarie arbetsmarknad och därmed minska risken för inlåsningseffekt inom daglig verksamhet. Bonus bör i så fall utgå med ett belopp som ligger i nivå med andra kommuner som infört bonus ( kronor). Vid beräkning av ersättningsnivåer bör ett bonusbelopp beräknas fram, som kan fastställas i samband med att ersättningsnivåer fastställs. Habiliteringsersättning Förslag: Personer som deltar i dagliga verksamhet får en habiliteringsersättning baserat på närvaro. Kommunen betalar ut habiliteringsersättningen till den enskilde utifrån underlag/ närvarorapportering från utförare. Utförare ska månadsvis rapportera deltagares närvaro i den dagliga verksamheten för att kommunen ska kunna betala ut habiliteringsersättning. Bedömning: Hanteringen av habiliteringsersättningen uppges idag vara resurskrävande. Omvärldsbevakningen visar att det finns variationer i hur kommuner valt att hantera habiliteringsersättningen. Habiliteringsersättningen kan antingen betalas ut av Växjö kommunen eller ingå i utförares ansvar och betalas ut av utförare. Om habiliteringsersättningen ingår i utförares ansvar bör kostnaden för habiliteringsersättningen ingå i ersättningsnivåerna. Eftersom habiliteringsersättning utgår till deltagare baserat på närvaro finns en risk att utförare då kompenseras för kostnader som inte utgår. Ersättning för utbetald habiliteringsersättning kan också betalas ut till utföraren månatligen. Om Växjö kommun betalar ut habiliteringsersättningen till den enskilde, efter närvarorapportering från utförare, får kommunen samtidigt signaler på deltagarnas närvaro i den dagliga verksamheten. Växjö kommun 39 (47)

103 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ Vad gäller habiliteringsersättningen framkommer det under utredningen att det för den enskilde är mer ekonomiskt fördelaktigt med fler halvdagar jämfört med deltagande på heldag. Ersättningen utgår med 45 kronor per heldag (6 timmar eller mer) eller 32 kronor per halvdag (upp till sex timmar). Två halvdagar ger därmed mer ersättning än deltagande en heldag. Bland kommunerna i omvärldsbevakningen finns exempel där deltagare ersätts per närvarotimme, vilket skulle kunna vara ett framtida alternativ. Ersättningsnivåerna till deltagare i daglig verksamhet har inte behandlats av nämnden för arbete och välfärd eller kommunfullmäktige, beloppet förefaller vara beslutat av omsorgsnämnden. Krav på tillgänglighet/öppettider Förslag: Daglig verksamhet ska utifrån deltagarnas behov kunna vara tillgänglig för deltagande på heltid och kunna erbjudas samtliga helgfria vardagar. Öppettider anpassas utifrån enskildas behov och typ av verksamhet och ska kunna motsvara heltid (40 timmar per vecka). Verksamheten kan stänga för semester fyra veckor under sommaren, om de enskildas behov tillgodoses. Verksamheten kan stänga för verksamhetsplanering och/eller kompetensutveckling två dagar per år. För de dagar som verksamheten stänger utgår ingen ersättning. Bedömning: Om auktorisationsmodell införs bör krav ställas på att utförare ska kunna erbjuda daglig verksamhet på heltid. Öppettiderna bör utgå från de enskildas behov. Det finns inga bestämmelser som reglerar hur många timmar per dag eller vecka som deltagaren har rätt till, varken i lag eller förordning eller i Socialstyrelsens föreskrifter eller allmänna råd. 61 När det gäller omfattningen av daglig verksamhet, bör samma generella riktlinjer användas som i arbetslivet. Insatsen ska anpassas till den enskildes individuella och behov och tillförsäkra deltagaren goda levnadsvillkor (7 LSS och prop. 1992/93:159 s. 90). Omvärldsbevakningen visar att samtliga kommuner ställer krav på att utförare ska kunna erbjuda daglig verksamhet på heltid eller motsvarande. Kapacitetstak och skyldighet för utförare att ta emot och fullfölja uppdrag Förslag: Anordnare kan ange ett kapacitetstak avseende antal deltagare som kan vara placerade i verksamheten. Kapacitetstaket får inte överstiga det maximala antalet platser som IVOs tillstånd anger. Utföraren får inte begränsa sig i att enbart ta emot personer på heltid eller enbart personer på deltid. Godkänd utförare är skyldig att, inom ramen för de begränsningar om kapacitet som angivits i ansökan, ta emot deltagare och fullfölja uppdrag. Utföraren kan inte, med hänvisning till kapacitetstaket, säga nej till uppdrag vid förändrad behovsnivå hos befintliga deltagare. Bedömning: Konsekvensen för den enskilde kan bli att en verksamhet har nått sitt kapacitetstak och därmed inte kan ta emot fler personer, vilket påverkar den enskildes valfrihet. Ickevalsalternativ Förslag: Ickevalsalternativet innebär den verksamhet som handläggaren anser vara mest lämpligt utifrån den enskildes individuella behov. Återstår flera utförare erbjuds den utförare 61 Växjö kommun 40 (47)

104 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ som har högst kvalitetsresultat vid senaste kvalitetsuppföljningen. Återstår flera utförare efter detta sker urval enligt turordningslista. Bedömning: Exempel på ickevalsalternativ är egenregiverksamhet, turordningslista eller närhetsprincip, som innebär att brukaren får den leverantör som ligger närmast bostadsadressen. Med närhetsprincipen och turordningslista kan det finnas en risk att den enskilde riskerar att få sin utförare utifrån ett system som inte tar hänsyn till specifika behov. 62 Ett ickevalsalternativ som inte tar hänsyn till den enskildes behov och särskilda förutsättningar skulle kunna medföra att den enskilde erbjuds ett för dennes särskilda behov olämpligt och inte fullgott kvalitativt alternativ, vilket Konkurrensverket framhåller i beslut dnr Av beslutet framgår att Konkurrensverket bedömer att det inte framkommit några belägg för att en tilldelning baserad på en medicinsk kompetens och patientens specifika behov inte skulle vara objektiv eller innebära en olikbehandling av privata leverantörer. Under de samtal som har genomförts i utredningen har kommunens egenregi föreslagits att utgöra ickevalsalternativ. Kommunens egenregi skulle innebära minst påverkan på de deltagare som idag har sin dagliga verksamhet inom kommunens regi, i de fall deltagarna inte väljer utförare om valfrihetssystem införs. En annan hantering föreslås med anledning av att kommunens egenregi innebär att ickevalsalternativet inte bedöms vara konkurrensneutralt. Av omvärldsbevakningen framgår dock att ett antal kommuner har kommunens egenregi som ickevalsalternativ. Utredningen har inte undersökt vilket ställningstagande dessa kommuner har gjort infört valet, exempelvis om de har bedömt alternativet som konkurrensneutralt eller valt kommunens egenregi trots att konkurrensneutralitet ej uppnås. Omval/byte av utförare Förslag: Den enskilde (deltagaren) har alltid rätt att byta utförare. Kvalitetskrav Förslag: Anordnaren/utföraren ska uppfylla alla de kvalitetskrav som fastställs av nämnden, vilka ska framgå av ett upphandlingsunderlag. Bedömning: Kravlistan bör anpassas efter den verksamhet det handlar om och stå i rimlig proportion till de tjänster som omfattas av systemet. Förfrågningsunderlagets innehåll regleras i 4 kap. LOV. Av lagen framgår inte uttryckligen vilka krav som ska finnas i förfrågningsunderlaget, men alla leverantörer måste uppfylla för tjänsten gällande lagstiftning och föreskrifter. Uppföljning och redovisning Förslag: För att säkerställa att verksamheten håller god kvalitet och att anordnarna uppfyller fastställda krav, gör nämnden regelbundna kontroller och uppföljningar. Om en utförare brister i kvalitet kan nämnden vidta åtgärder. Utföraren ska följa nämndens uppföljningsstruktur och delta i det systematiska kvalitetsarbetet. Utföraren ska medverka till och underlätta uppföljningarna. Utförare förbinder sig till att använda den administrativa rapportering som nämnden anvisar. 62 Konkurrensverket (2017) Växjö kommun 41 (47)

105 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ Uppföljning sker löpande både på individnivå och på avtalsnivå. Avtalsuppföljning genomförs årligen. Deltagaruppföljning genomförs minst var sjätte månad. Uppföljning kan genomföras tidigare efter påkallat behov. Bedömning: En resultatstyrd verksamhet förutsätter att det finns en kontinuerlig uppföljning av verksamheten och dess kvalitet. För att likabehandlings- och proportionalitetsprincipen ska kunna uppnås krävs att uppföljning utförs på ett systematiskt och enhetligt sätt, varav förvaltningen bör arbeta fram riktlinjer för uppföljning för att på så sätt säkerställa systematiken Sysselsättning, SoL Liksom insatsen daglig verksamhet är sysselsättning en insats som omfattas av LOV. Förändringar vad gäller ersättningsmodell och hantering av ickevalsalternativet föreslås, i syfte att modellerna ska omfatta ett helhetsperspektiv. Att genomföra förändringar i befintligt auktorisationssystem kan medföra konsekvenser såväl för utförare, för deltagare som för organisationen. Förändringar som för utförare upplevs som negativa kan leda till att utförare väljer att avsluta sina avtal, vilket kan leda till konsekvenser för enskildas sysselsättning. Förändringar som för utförare upplevs som positiva kan leda till att fler utförare ansluter sig, vilket kan utöka utbudet av sysselsättning, vilket kan vara fördelaktigt för enskilda samt säkerställa att enskildas behov tillgodoses. För organisationen medför förändringar i befintligt system en ökad administration. Ersättningsystem/modell Förslag: Nivåbedömning införs inom befintligt auktorisationssystem för sysselsättning enligt SoL, vilket innebär att ersättning till utförare utgår från nivåer baserat på deltagarens behov av stöd. Ersättning utgår från beslutad omfattning. Samma behovsnivåer (1-6) som föreslås för daglig verksamhet, vilket innebär att ersättningsnivåer beräknas i enlighet med tabellen nedan. Utförare ska regelbundet pröva den enskildes möjlighet till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. En resultatbaserad modell i form av bonus är möjligt att införa som utgår i de fall en utförare arbetar ut en deltagare till någon form av anställning på ordinarie arbetsmarknad, med en varaktighet på minst tolv månader. Bedömning: Befintlig ersättningsmodell innebär att utförare erhåller en viss ersättning per deltagare och timmar för uppdraget. Till externa utförare utgår ersättning för administration och momskompensation. Ersättningsnivån gäller för samtliga deltagare, vilket innebär att samma belopp utgår för en person som kräver mycket personalresurser som till en person som kräver lite personalresurser. Deltagarnas behov av stöd inom sysselsättning uppges i realiteten variera. Eftersom nivåbedömningar föreslås som ersättningsmodell inom daglig verksamhet föreslås att nivåbedömning införs även inom sysselsättning enligt SoL, vilket innebär en övergång till olika ersättningsnivåer som baseras på deltagarens behov av stöd. En risk med förslaget är att införande av nivåbedömningar innebär en ökad administration. Befintlig auktorisationsmodell för sysselsättning uppges redan idag kräva betydande resurser för att administrera. Fördelen är att ersättning utgår till utförare baserat på deltagares olika behov av stöd, vilket kan säkerställa att enskilda får sitt behov tillgodosett eftersom utförare Växjö kommun 42 (47)

106 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ kompenseras för kostnader som är relaterade till deltagares behov. Förslaget innebär förändringar för handläggare/socialsekreterare som idag inte baserar behovet utifrån nivåbedömning. Samma nivåer (1-6) som för daglig verksamhet föreslås, vilket innebär att ersättningarna bör beräknas utifrån tabellen nedan. Momskompensation bör ingå i beräkningen. I uppdraget ingår att föreslå en resultatbaserad modell. En mål-/resultatbaserad modell i form av bonus är möjligt att inkludera i ersättningsmodellen, i syfte att ytterligare öka fokus på och motivera anordnare att arbeta ut deltagare till anställning inom ordinarie arbetsmarknad och därmed minska risken för inlåsningseffekt. Förslaget innebär därmed ett helhetsperspektiv för insatserna sysselsättning och daglig verksamhet. I samband med att ersättningsnivåer beräknas bör därmed i så fall ett bonusbelopp räknas fram. Det finns en risk att förslaget medför ökade kostnader för nämnden i form av ökad budgettilldelning, i fall bedömning görs att bonus inte kan inrymmas inom nuvarande budget utan att ersättningsnivåerna behöver sänkas, vilket kan riskera att leda till att ersättningsnivåerna inte ger förutsättningar för att bedriva en verksamhet av god kvalitet. Risk finns även för att utförare väljer att avsluta sina avtal. Nivå Beskrivning av nivå Ersättning LSS Ersättning SoL 1 Personen har daglig verksamhet som är individuellt integrerad på ordinarie arbetsmarknad. Personal/arbetshandledare från daglig verksamhet följer upp och kan vid behov ge stöd till personen och/eller arbetsplatsens personal. 2 Personen arbetar i ett arbetslag/arbetsgrupp med stöd av personal/arbetshandledare inom daglig verksamhet. Personen är självständig i sitt arbete men behöver handledare som finns till hands vid behov, i regel en kortare kontakt per dag. 3 Personal/arbetshandledare behöver i regel stödja personen med att komma igång med arbetsuppgifter/aktiviteter. Personal/ arbetshandledare kan även behöva medverka i enstaka moment, men behöver inte vara med hela tiden som arbetet/aktiviteten pågår. 4 Personal/arbetshandledare är ofta närvarande och kan ge stöd vid flera moment när olika aktiviteter/arbetsuppgifter utförs. Personal/arbetshandledare ger kontinuerligt stöd till personen av fysiska, psykiska och/eller sociala skäl. 5 Personal/arbetshandledare är närvarande i stort sett hela tiden för personen som kräver nästan oavbruten uppmärksamhet av omfattande fysiska, psykiska eller sociala skäl. Det krävs även tid för motiveringsarbete. 6 Personen behöver minst en arbetshandledare för att kunna delta i verksamheten. Ofta krävs speciella lösningar i den dagliga verksamhetens utformning och/eller läge. Heltid Deltid Per timme Ickevalsalternativ Förslag: Ickevalsalternativet innebär den verksamhet som handläggaren anser vara mest lämpligt utifrån den enskildes individuella behov. Återstår flera utförare erbjuds den utförare som har högst kvalitetsresultat vid senaste kvalitetsuppföljningen. Återstår flera utförare efter detta sker urval enligt turordningslista. Per timme Växjö kommun 43 (47)

107 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ Bedömning: Ickevalsalternativet i befintlig modell innebär en turordningslista. Förändringar av hanteringen föreslås med anledning av att en annan hantering av ickevalsalternativ föreslås i den föreslagna modellen för daglig verksamhet (se sid 40) Träffpunkter Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell bedöms inte vara tillämpligt och föreslås därför inte för träffpunkter. Oavsett modell baseras auktorisationssystem på att den enskilde väljer utförare baserat på ett biståndsbeslut om insatsen. Deltagande på en träffpunkt är dock en frivillig sysselsättning/aktivitet som inte föregås av ansökan och beslut. Att arbeta för en ökad valfrihet och ett ökat utbud inom träffpunktsverksamheten är däremot möjligt. Enskilda har idag möjlighet att välja mellan fem olika träffpunktsverksamheter riktade till målgruppen, samtliga kommunens i egenregi. Mötesplatser i extern regi finns i kommunen, de riktar sig dock inte direkt till målgruppen. Den utvärdering som gjorts under året visar på förbättringsmöjligheter som för tillfället hanteras av den arbetsgrupp som finns inom förvaltningen för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter. Träffpunkterna tillhör i nuläget olika avdelningar, vilket bl.a. innebär att det finns tre olika chefer för de fem träffpunkterna. Det är väsentligt att det finns en gemensam samsyn, samverkan och samarbete kring träffpunkterna för att säkerställa att verksamheten och innehållet tillsammans motsvarar behoven vad gäller exempelvis öppettider och innehåll. Eftersom uppdraget innebär förslag på auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell lämnas inget ytterligare förslag avseende träffpunkterna Förslag Om nämnden för arbete och välfärd beslutar att gå vidare med föreslagen modell bör 1. överläggningar påbörjas med omsorgsnämnden om daglig verksamhet för ett helhetsperspektiv och en enhetlig hantering av insatsen i Växjö kommun, 2. förvaltningen få i uppdrag att beräkna ersättningsnivåer, som återrapporteras till nämnden inför ett beslut om införande, samt 3. påbörja arbete med framtagande av kravspecifikation avseende daglig verksamhet, där bland annat de krav och villkor som samtliga sökande måste uppfylla och följa för att bli godkända som leverantörer fastställs. Växjö kommun 44 (47)

108 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ Källor Lagar, förordningar och föreskrifter Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen (2008:962) om valfrihetssystem Socialtjänstlagen (2001:453) Socialstyrelsens allmänna råd om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning (SOSFS 2014:2) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5) Rapporter etc. FoU-Södertörn (2014) Mätning av stödbehov och resursfördelning inom LSS Inventering av kommunernas metoder och modeller. FoU-Södertörns skriftserie nr 121/14 Konkurrensverket (2011) Lagen om valfrihetssystem en introduktion Konkurrensverket (2012) Kvalitetshöjande konkurrens i valfrihetssystem vad krävs? Uppdragsforskningsrapport 2012:3 Konkurrensverket (2013) Konkurrens på likvärdiga villkor i kommunernas valfrihetssystem. Pilotstudie i tre kommuner med valfrihetssystem inom hemtjänsten. (Rapport 2013:8) Konkurrensverket (2017) Marknaden för hem för vård eller boende för ensamkommande och andra barn och unga (Rapport 2017:8) Regeringens proposition 2008/09:29 Lag om valfrihetssystem Socialstyrelsen (2010) På tröskeln. Daglig verksamhet med inriktning på arbete Socialstyrelsen (2011) Bostad med särskild service och daglig verksamhet. En forskningsöversikt Socialstyrelsen (2015) Stimulansbidrag LOV - Slutrapport Socialstyrelsen (2017) Vägar till ökad delaktighet. Kunskapsstöd för socialtjänsten om arbete med stöd och service enligt LSS Socialstyrelsen (2018a) Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Socialstyrelsen (2018b) Lägesrapport över insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsen Dnr /2018 SOU 2016:78 Ordning och reda i välfärden. Betänkande av Välfärdsutredningen SOU 2017:56 Jakten på den perfekta ersättningsmodellen Vad händer med medarbetarnas handlingsutrymme? Delbetänkande av Tillitsdelegationen SOU 2018:47 Med tillit växer handlingsutrymmet tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn. Huvudbetänkande av Tillitsdelegationen Svenskt näringsliv (2014 ) Ersättningssystem som främjar kvalitet och effektivitet i primärvården Växjö kommun 45 (47)

109 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ Tillvätverket (2012) Hur har genomförandet av LOV påverkat företagsetableringen? Interna rapporter Eliasson Christina (2018) Daglig verksamhet Tasserian, Jobbcenter och utflyttad daglig verksamhet. Historik, nuläge, förbättringsområden och önskat läge. Växjö kommun Johansson, Sofie (2017) Utredning om lagen om valfrihetssystem (LOV) för boenden inom nämndens ansvarsområde. Växjö kommun Karlsson, Mats (2018) Träffpunkter, sysselsättning och daglig verksamhet - med avseende på målgruppen inom socialpsykiatrin En inventering. Växjö kommun Webbsidor hämtad ml, hämtade hämtad tjansten/villdubliutforareavdagligverksamhet.4.74fef9ab15548f0b html, hämtad omsorgsnamnden/protocol/protokollpdf?downloadmode=open hämtade =4&SearchId= ca6c9452cf184a91bb ngsunderlag%20lov%20-%20daglig%20verksamhet.pdf hämtad hämtad hämtad hämtad hämtad (180823) hämtad hämtad Växjö kommun 46 (47)

110 Auktorisationsmodell eller annan lämplig resultatbaserad modell, där så är lämpligt, för daglig verksamhet, sysselsättning och träffpunkter NAV/ hämtad hämtad g+verksamhet+lov+2018.pdf hämtad hämtad hämtad hämtad Växjö kommun 47 (47)

111 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Beslut om vård- och omsorgsavgifter för år 2019 avseende socialpsykiatrin. Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Ärendet bordläggs och återremitteras till förvaltningen. Beslutsunderlag Förvaltningschefen har i en tjänsteskrivelse daterad redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Beslutet skickas till För kännedom Arbete och välfärd 1 (1)

112 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr NAV Lena Lindblad Enhetschef ekonomienheten Tel Tillämpningsanvisningar för vård- och omsorgsavgifter i Växjö kommun Förslag till beslut 1. Nämnden för arbete och välfärd föreslår Kommunfullmäktige att anta reviderade tillämpningsanvisningar för vård- och omsorgsavgifter i Växjö kommun. Avgifterna börjar gälla 1 januari Nämnden för arbete och välfärd föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt omsorgsnämnden att justera belopp i tillämpningsanvisningarna som påverkas av Pensionsmyndighetens föreskrift om uppskattning av bokostnad, förändringar i färdtjänstens taxa och zonindelning, Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader, Riksdagens eventuella beslut om att höja underhållsstödet och om att ersätta dagens radio- och tv- avgift med en individuell public service- avgift, samt minimibeloppets storlek efter socialstyrelsens meddelandeblad Uppgifter för beräkning av avgifter inom äldre- och handikappomsorgen Nämnden för arbete och välfärd föreslår Kommunfullmäktige att fastställa självkostnaden för en hemtjänsttimme till 381 kronor. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 25 april 2002 om avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Växjö kommun att gälla från den 1 juli Kommunfullmäktige beslutade samtidigt att ge omsorgsnämnden i uppdrag att utforma tillämpningsanvisningar till avgiftstaxan. Kommunfullmäktige beslutade 20 december 2016 att tillämpningsanvisningarna även ska gälla för nämnden för arbete och välfärd avseende den verksamhet som överflyttades från omsorgsförvaltningen 1 januari (KF 340, ) Kommunens tillämpningsanvisningar för vård- och omsorgsavgifter revideras årligen. Alla ändringar som föreslås börjar gälla från och med 1 januari 2019 framgår av bilaga 2. Arbete och Välfärd 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post lena.lindblad@vaxjo.se

113 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr En del belopp kan inte preciseras eftersom kostnader som påverkas av Pensionsmyndighetens föreskrift om uppskattning av bokostnad, förändringar i färdtjänstens taxa och zonindelning, Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader, Riksdagens eventuella beslut om att höja underhållsstödet och om att ersätta dagens radio- och tvavgift med en individuell public service- avgift, samt minimibeloppets storlek efter socialstyrelsens meddelandeblad Uppgifter för beräkning av avgifter inom äldre- och handikappomsorgen 2019 ännu inte är fastställda. Beloppen meddelas under december och då kommer 2018 års belopp att ersättas med de som kommer att gälla Dessa delar är markerade med kursiv text i tillämpningsanvisningarna samt framgår i bilaga 3. Bilagor 1. Förslag till tillämpningsanvisningar för vård- och omsorgsavgifter i Växjö kommun från och med Ändringar i tillämpningsanvisningar för vård- och omsorgsavgifter i Växjö kommun från och med Ändringar som Kommunfullmäktige uppdrar åt omsorgsnämnden att justera i tillämpningsanvisningarna som påverkas av Pensionsmyndighetens föreskrift om uppskattning av bokostnad, förändringar i färdtjänstens taxa och zonindelning, Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader, Riksdagens eventuella beslut om att höja underhållsstödet och om att ersätta dagens radio- och tv- avgift med en individuell public service- avgift, samt minimibeloppets storlek efter socialstyrelsens meddelandeblad Uppgifter för beräkning av avgifter inom äldre- och handikappomsorgen Per Sandberg förvaltningschef 2 (2)