Sköndal etapp 2 Landskap och ekologi PM rev

Transkript

1 Landskapslaget AB Landskapslaget AB Peter Myndes Backe Stockholm info@landskapslaget.se org.nr Sköndal etapp 2 Landskap och ekologi PM rev

2 Innehåll: sid 1 Landskapets utveckling 2 Natur 3 Stadsplan/natur 4 Natur i bebyggelse 5 Delområden 6 Beskrivning av delområden 11 Miljökonsekvenser 12 Ekologigruppens analys

3 Landskapets utveckling Allmän beskrivning Större delen av området består av industrimark där merparten av marken används som upplag. Stora delar av marken är också uppfylld sedan en lång tid tillbaka, dessa delar har idag vuxit igen med en ganska tät skog. Sparad natur med mer naturlig vegetation finns huvudsakligen på några kullar där hällmarken sticker upp och omges av morän. På dessa kullar växer ekar, som i vissa fall är grova, samt en del stora tallar. I övrigt finns ett relativt gles trädskikt huvudsakligen med lövträd som t.ex. rönn, björk och asp. På marken växer framförallt gräs, blåbärsris och t.ex. vitsippor. Naturlig vegetation finns också kvar längs branten mot naturreservatet där en smal strimma med grövre ekar och hasselbuketter finns. Längs kanten dominerar under våren vitsippor. Denna vegetation är en rest av en ängsmark som troligen fyllde stora delar av landskapet kring Sköndals gård med ekar och hasselbuketter och med ängsblommor där emellan. Större delen av marken har sedan odlats upp och backdiken finns längs åkerkanterna, se nedan. Denna lundmiljö är alltså det som finns kvar mellan den f.d. åkern och bergbranten talets industrilandskap... Bergbranten vetter mot väster och är huvudsakligen en mörk miljö, då den skuggas av träd. Norr om planområdet, är marken täckt av krossat berg (i april 2010) som på flera ställen når ända upp till bergkrönet. Längs den norra delen av bergbranten inom planområdet finns som tidigare nämnts en lundmiljö, med ek och hassel. I den södra delen av planområdet finns fyllningar ända in till bergbranten som sedan har lämnats och växt igen med framförallt sälg. Den f.d. åkermarken har lämnats för igenväxning och består idag av en ganska tät asp, björk eller sälgskog. Träden har troligen en ålder på ca år. Utdrag ur häradskartan från Lantmäteriet, historiska kartor. Nedre bilden kompletterad med aktuell grundkarta och inmätta träd....dagens industrilandskap. 1

4 , natur 5 Naturvärden I Ekologigruppens rapport Bedömning konsekvenser för naturvärden (se sista sidan) som gjordes i samband med detaljplanen Tebrödet, har tre områden, inom det nu aktuella planområdet, bedömts ha naturvärden av kommunalt intresse. Vi har gjort ungefär samma bedömning efter våra fältbesök. 6 Område 5 är en berg- och moränkull med grova ekar och tallar på en sydsluttning. Ekarna är förhållandevis unga, men en del är äldre och grövre. Hassel förekommer rikligt och på marken växer liljekonvaljer och smultron. En liten bäck finns i den södra delen. 7 Område 6 är bergbranten mot naturreservatet och består i sin norra del av grova ekar och en del hassel. Kanten är skuggig och mossrik och berget reser sig brant, särskilt i den norra delen. På marken växer arter som vitsippa, ormbär, trolldruva, lungört och tandrot. Gränsen mot den gamla åkermarken är tydlig och backdiken utgör gränsen för lundvegetationen. Söder om koloniområdet har området delvis en annan karaktär, då marken är uppfylld och ett trädskikt har utvecklats efter detta, som huvudsakligen består av sälg, björk och asp. Här är vår bedömning lite mer preciserad än Ekologigruppens då vi anser att det framförallt är de norra delarna som har större ekologiska värden. Område 7 är en berg- och moränkulle med en del grova tallar och ekar. Särskilt i den södra delen finns ett litet lundparti med några grova ekar och hasselbuketter. Längre mot norr får marken delvis en annan karaktär med grova tallar på hällmarker och blandskog. Den södra spetsen har de högsta ekologiska värdena i detta område. 2

5 stadsplan/natur TYRESÖVÄGEN ETAPP 1 KOLONI- OMRÅDE SKOGSHYDDAN FLATENS NATURRESERVAT BEGRAVNING- SPLATS STIFTELSEN STORA SKÖNDAL DREVVIKEN Landskapsanalys avseende strukturer i befintligt landskap samt förslag till strukturer (lila) i stadsplanen för etapp 2, Brunnberg & Forshed 3 3

6 Natur i bebyggelse Naturen närvarande genom synlig silhuett (Silverdal) Varsamt byggande, hus på pålar mot naturen (Kvarnskogen) Utblick mot natur i gators siktlinjer (Hammars park, Limhamn) Sparad natur (berghäll och björkar) på gård (Hagsätra) Sparad terräng, nyanlagd äng (Kvarnskogen). FÖRUTSÄTTNINGAR MARK- Befintliga nivåer kontra nya planerade nivåer är avgörande för möjligheten att spara natur. Naturlig topografi, stenar, fältskit osv kräver anslutande nivåer för att kunna behållas. Vissa trädarter som tål uppfyllnader eller schakt nära, kan sparas vid förändringar i marknivåer, t ex ek och tall. I Sköndal har höjdsättningen av gator i möjligaste mån anpassats till befintliga nivåer, i synnerhet omkring de delar som ska bevaras. VEGETATION-ju större sammanhängande område som sparas desto lättare att få ett verksamt skydd under byggtiden och ett lyckat resultat. Vissa naturtyper är tåligare för slitage i brukarskedet än andra, oftast ju torrare desto tåligare. I Sköndal sparas några större sammanhängande partier med träd inklusive fältskikt. Detta i stället för att spara enstaka träd eller mindre partier som riskerar att framstå som mindre värdefulla ställda i ett nytt sammanhang. KLIMAT/HYDROLOGI--Förändringar av ljus-, vind-, och markvattenförhållanden som exploatering innebär påverkar förutsättningarna för sparad natur då deras livsmiljö förändras. Risken att detta blir negativt är särskild stor då enstaka träd eller mindre partier sparas. MÖJLIGHETER En realistisk bedömning av möjligheten att spara natur utifrån den planerade nya situationen görs för att uppnå så bra slutresultat som möjligt. Även en bedömning av naturens möjligheter att klara förändringar på sikt bör göras. Idag finns goda möjligheter att också skapa natur med exempelvis ängsmattor eller rismattor, vilket kan vara ett gott komplement till den sparade naturen. Omsorgsfullt sparade träd genom att följa befintliga nivåer, nyanlagda ängar (Hägernäs) tv: Utblick mot omgivande landskap i släpp mellan hus (Kvistgård, Helsingör) Mindre lyckat exempel på terränganpassning och sparad vegetation. 4 Tallar och ekar har god tålighet att sparas.

7 Delområden ETAPP 1 Naturområden, beskrivning av delområde A-G se följande sidor. Ny situation. Sparad natur och anlagt landskap i realation till ny bebyggelse. 5

8 Beskrivning av delområden enl sidan 5 delområdesbeskrivningar A Detta är ett område med småbruten topografi. En del stora tallar och några grövre ekar växer på häll- och moränmark samt i kanterna (A1). På marken växer gräs och vitsippor och på sina håll blåbärsris. En hel del unga träd finns av framförallt löv, som t.ex. rönn, björk och asp. Stora höjdskillnader mellan öst och väst. B Ett område där den gamla markanvändningen sätter prägel på vegetationen. De områden som har varit åkermark (i början av 1900-talet) har backdiken längs den f.d. åkerkanten och består framförallt av uppväxt skog av asp och sälg, medan ekoch blandskog finns på morän- och hällmarken. I området finns en gammal väg (B1), som syns på häradskartan från början av 1900-talet. Området är småkuperat. Ingen natur sparas då området är allt för smalt och för att nivåskillnaderna är så stora. Ca 20 större tallar och ekar försvinner. Marken varierar stort med fuktiga partier och rena bergklackar. Slitagetåligheten varierar därmed. Stora ekar finns inom området, många är i dåligt skick men kan ändå vara värdefulla att bevara. A Området blir del av parken Byängen som kommer att bli nyanlagd i sina västra delar. En grupp ekar (B2) med berghäll sparas i östra delen. Vidare sparas forvägen (B1) inom parken. Öster om denna sparas naturen i sin helhet. Omgivande gator har höjdsatts i nivå med parken/naturen, med något undantag (ca 1m vid gatan vid förskolan). Trädskiktet gallras, framför allt avseende aspbeståndet (ringbarkning), för att framhäva siktlinjen mot berget i öster. Fler stora ekar som står utanför parken, ca 15 st, kan inte sparas. B 1 A1 (västra kanten) B2 6

9 Beskrivning av delområden enl sidan 5 C Marken består huvudsakligen av hällar och morän med relativt flack topografi i väster, men slutar i en brant bergvägg i öster. I norr finns en del ganska grova ekar, medan i övrigt dominerar andra lövträd, som t.ex. björk. Längs bergbranten växer relativt grova ekar och hasselbuketter. Ett litet område som har varit uppodlat (C1) är idag igenväxt. På marken växer gräs, blåbärsris och på våren vitsippor och blåsippor. C1 Marken är relativt slitagetålig. En befintlig stig vid bergets fot är lämplig som kompletterande stig (C1) som leder mellan förskolan och befintliga forvägen i söder. Flera stora ekar är i dålig kondition (C3). Området blir den östligaste delen av Byängen och är starkt präglat av bergskanten mot naturreservatet (C2). Ekar och fältskikt sparas. Träden gallras, framför allt asp och björk (C1), för att frilägga berget ytterligare. Området ansluter till planerad förskola i norr (C4). C4 C3 C2 B C1 C2 7

10 Beskrivning av delområden enl sidan 5 D D Detta är ett mycket smalt område där ängsmarken blev kvar närmast bergbranten när man odlade upp detta för åkerbruk. Flera grova ekar med hasselbuketter finns, med en vitsippsmatta nedanför. Marken har lundkaraktär. Området ingår i Ekologigruppens område 6, (se sista sidan). Marken är delvis slitagekänslig. Trädvård måste genomföras om träden ska klara exploateringen. Nya nivåer på villatomter bör ligga nära gångstråkets befintliga nivåer. Stråket är av allmänintresse och bör bibehålla stort upplevelsevärde av bergskant, solitärekar och lundfältskikt. Tomterna till villorna ligger på nivåer som ansluter till naturens och innehåller sparad vegetation i form av enstaka träd eller hassel. Tomtgränsen markeras med låg häck eller trämur. Varsamt byggande krävs. Mot entrén till koloniområdet anläggs en entré i förlängningen av ny gata. En stor del av den f d åkermarken i väster, nu igenväxt med med sälg, asp och hassel, tas i anspråk för hus och tomter. E Befintlig situation: Marken har blivit uppfylld och fyllnadsmassor finns ända intill bergbranten varför inga rester av ängslandskapet finns kvar. Istället har framförallt en tät sälg- och björkskog vuxit upp här. Områdets lågpunkt ligger allra närmast bergbranten. Någon enstaka ek (dock ej så grov) växer här samt en del hassel, framförallt i den norra delen. Själva branten är markant och har på sina håll mossiga sidor. Området ingår i Ekologigruppens område 6, (se sista sidan). Marken kommer att saneras. Nya nivåer bör ansluta till befintliga nivåer vid bergsklackarnas fot. Det allmänna stråket viker av åt sydost och detta område blir tomter. Bergskanten i öster hålls synlig, någon enstaka ek kan sparas strax intill berget (E2). Övrig vegetation försvinner i saneringen, varav ca 5 större ekar. E1 E2 8

11 Beskrivning av delområden enl sidan 5 F G F2 Berg- och moränkulle med en hel del grova ekar i söder, norr där om finns flera grova tallar. I söder finns en markerad bergkant som går i dagen. Här växer stora grova ekar tillsammans med enstaka hasselbuketter. Detta parti har lundkaraktär (F1). Ovanför detta finns en blandskog med en del grova tallar, längst upp mot kanten får området delvis karaktär av hällmarkstallskog. Strax söder om branten är det gammal åkermark som har växt igen, med framförallt sälg. Området ingår i Ekologigruppens område 7, (se sista sidan). Nya höjder på omgivande gator bör ansluta till naturens nivåer, t ex längs västra kanten (F2). Området kan bli spännande naturlekplats, och är mestadels slitagetålig. Liten moränkulle med en del hällar som delvis är rätt hårt åtgånget. Några tallar och sälgar finns kvar vid de relativt flacka hällmarkerna. Delar av området är avverkat. Marken är slitagetålig. Endast ett fåtal träd och en liten hällmark är värda att bevara, pga att området redan delvis är avverkat och högre vegetation och fältskikt är hårt åtgångna. Området blir del av en kvarterspark. 5 st större ekar kan sparas, 3 st som står utanför området försvinner. Parken anläggs i övrigt för lek och vistelse. H F1 G Området är den största kvartersparken som även är öppen längs huvudgatan för att bli tillgänglig visuellt och fysiskt för boende i övriga kvarter. Ekar, tallar, hassel m m sparas liksom den naturliga topografin i de högst belägna delarna. Ca 15 st större ekar och tallar som står utanför parken, främst norr om, försvinner. Slänter från tomter och vägen utformas på ett naturligt sätt. I öster fylls marken upp för tomter och anläggs med äng och trädgrupper i anslutande delen av parken. Idag är detta en ridå och kant längs västra sidan av den befintliga vägen som gränsar till etapp1 (H1). I området finns en del grova ekar och tallar, särskilt i det södra området. Rikligt med hassel och lundartat fältskikt finns. Problem/möjligheter : Gatan som försörjer de hus vars tomter vetter åt området bör planeras i nivå med naturen. Tomterna ligger i stort sett på eller öster om befintlig väg (H1) varför ingen påverkan på befintlig vegetation väntas ske. Anslutning till naturmarken görs på ett varsamt sätt i nivåer som ansluter till naturens. Befintlig vall längs vägen tas bort. Stråket in i Sköndalsskogen i södra delen förlängs med cirka 7 m för att ansluta till ny gata. H H1 9

12 Beskrivning av delområden enl sidan 5 I En moränkulle som lutar mot söder med ekoch hasseldungar. Längst i söder rinner en liten bäck. Området ingår i Ekologigruppens område 5, (se sista sidan) Området ligger i gränsen mellan etapp 1 och 2. Gatorna bör ligga i nivå med anslutande del av naturområdet. Ny bebyggelse ligger på eller öster om befintlig väg varför ingen påverkan på befintlig vegetation väntas ske. Undantaget är det nordligaste punkthuset där vegetaionspåverkan ej är studerad i denna rapport. Parkeringsplatser mellan punkthus planeras nära området. Bostadsgårdar och parkeringsplatser avgränsas på ett tydligt sätt mot naturmarken. Passage till befintlig stig beaktas. J I Mark som använts till tipp eller uppfylld mark varav en del ska saneras. Anlagda gårdar kopplat till bebyggelsen. K Mark som använts till tipp, grusväg eller uppfylld mark varav en del ska saneras. Anlagda gröna platser i gaturummet. J (södra delen, vy norrut) J (norra delen vy söderut) 10

13 Sammanfattning miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Större delen av området utgörs av mark som redan är i anspråkstagen varför intrånget i naturmark blir begränsat. Inom området finns naturmark framförallt i norr på uppfylld mark, längs branten, på några moränkullar i det centrala området och längs östra kanten. Norra området kommer att exploateras helt och hållet, delar av moränkullarna i de centrala delarna kan bevaras, medan stora delar av vegetationen längs branten kan behållas liksom naturmarken i väster. Naturmarken i väster (H) kommer att ansluta till stadsdelsparken i etapp I. Av Ekologigruppens tre områden, nr 5, 6 och 7 är det nummer 6 och 7 som delvis berörs av planen. Område 5 (I) som ligger i skarven mellan olika planområden kan behållas i sin nordliga del, men påverkan har inte närmare studerats i denna rapport. Område 7 kommer delvis att tas i anspråk som tomtområden för villor och radhus, men delar av området kommer att behållas som parkområde F. En del större ekar och tallar kommer att försvinna i norra delen. Uppfyllning kommer att göras i östra delen. Kvarvarande större träd (ekar) inkl undervegetation, fältskikt och berg i dagen i centrala och västra delen kommer att behållas. Delar av område 6 ligger inom reservatet och påverkas därför inte alls. I figuren har vi även visat särskilt värdefull natur, där det finns ett större antal stora ekar. Dessa delar (B, C och D) kan behållas i sin helhet. I södra delen av område 7 (E) finns inga större ekar utan värdena finns framförallt i den förkastningsbrant som sticker upp, men som även delvis är uppfylld. Området kommer att fyllas upp och framförallt ligga som en buffertzon mellan hustomterna och branten samt naturreservatet. I Byängsparken (B) kommer ny natur att anläggas i den västra delen, som idag består av vägytor. Nya kvartersparker/gårdar anläggs på uppfylld mark, där det idag växer sälg eller gräs eller på områden som använts till tipp. I planförslaget har forvägen kunnat behållas i stora delar. Den kopplas också ihop med befintliga stigar mot reservatet norrut, öster om den planerade förskolan. Sammantaget kan sägas att intrånget blir måttligt. Det är framförallt i de centrala delarna naturmark tas i anspråk, men att områdena urskilda av Ekologigruppen endast påverkas marginellt. Ett relativt stort antal kvartersparker kommer att finnas i området och vissa av dem anläggs på mark som idag är icke naturmark. Hänvisningar: Områden 5-7 enl ekologigruppen, karta sid 12. Område A-I enl karta sid 5 och beskrivningar sid

14 tidigare analyser 12

15