FINLANDS GEOLOGISKA UNDERSÖKNING BESKRIFNING KARTBLADET N?29. LAVAN S AARI r Voi* {_ > ', " i. v - y, v' " ^ , Cr _A' > . Ur

Transkript

1 FINLANDS GEOLOGISKA UNDERSÖKNING... BESKRIFNING fv KARTBLADET N?29 LAVAN S AARI r Voi* HUGO BERGHELL {_ > ', " i. v y, v' " ^ ', Cr i. Ur _A' >

2 ' p,, > ' r ' ' i1... I C. r< '. 1 ^ J. /., V >.. "C ; v V ' V ' > '.. o, 1,' S : '... ' k y f' f, t, :,.. c. _ '!... ' I ' J ' V,.. r, ', ". f _,., j, ^ '. ^ r iv y, i A l " i. >, ', ^., < irx \.... v ; ( 1 ' i ^ i v ' ' r^. a i, V ^. < vjv " Af y, ',, v! f, :,, n se ;. ', v s

3 FINLANDS GEOLOGISKA UNDERSÖKNING. BESKRIFNING TILI, KARTBLADET N 29 LÅYANSÅARI AF HUGO BERGHELL. KUOPIO, O. W. HACKMANS BOKTRYCKERI.

4

5 Kartbladet N:o 29 Lavansaari undersöktes till största delen försommaren 1894 af undertecknad. Dock kartlades den i bladets nordöstra hörn befintliga sydligaste delen af Björkö holme redan sommaren 1891 af studeranden A. Plathan. Helsingfors, i December Hugo Berghell.

6

7 Kartbladet N:o 29 Lavansaari omfattar sydligaste delen af Björkö Kartbladets holme samt utöarna Lavansaari och Seiskari med omgifvande skär, g e g rafiska omfattning. alla hörande till Björkö socken. Dessutom faller inom bladområdet den enstaka lilla holmen Nervö. De till ungefär ett tjogtal uppgående holmarna erbjuda öfver Traktens all hufvudtaget en ödslig anblick. Dels äro de fullkomligt kala, dels män,,a ska P lynne. beklädda med en torftig barrträdsvegetation. äro bebodda: Lavansaari, Seiskari och Nervö. Endast tre af holmarna Befolkningen på Lavansaari och Seiskari är ganska talrik och Befolkning torde uppgå till inemot, halftannat tusental individer. Den är så godt som uteslutande finskatalande. Svenskatalande är tullbetjäningen pa Lavansaari. Fyrbetjäningen på Seiskari likasom den på Nervö (denna ös enda bebyggare) äro däremot ryssar. Befolkningens hufvudnäringar sommartid äro sjöfart och insamling af sten från hafsbottnen eller s. k.»stenfiske». Detta fiske bedrifves öfver alt längs holmarnas långgrunda kuster och förskaffar sommartid daglig sysselsättning åt flera hundra personer. De insamlade stenarna föras på egna jalor till St. Petersburg, där de användas som gatsten. Detta»stenfiske» lär nu hafva bedrifvits c. 20 år utan att någon märkbar minskning i tillgång på sten kunnat iakttagas. Vågsvallet framtransporterar tydligen sten kontinuerligt. Fraktfart bedrifves hufvudsakligast mellan St. Petersburg och hamnar i ryska Östersjöprovinserna. Men äfven från St. Petersburg till finska hamnar: Helsingfors, Åbo, ja, ända upp till Uleåborg användas Lavansaari och Seiskarijalor af Petersburgshandlande att frakta mjöl, petroleum och diverse annat gods. Fiske är sommartid binäring. Vintertid däremot lär strömmingsnotfisket lämna mycket god inkomst. Fisket bedrifves då i små och nann " gar.

8 6 transportabla hyddor på isen i närheten af ryska sidan. För den erhållna fångstens afsättning behöfver fiskaren ej det ringaste bekymra sig. Dagligen infinna sig handlande från ryska sidan ute vid fiskelägena, köpslående och öfverbjudande hvarandra. Öfverhufvudtaget måste man säga att ett visst välstånd är rådande hos dessa utöboar. Många personer lära t. o. m. hafva besparingar på bank i St. Petersburg. I allmänhet nedlägger man dock sina penningar i fartyg. Flere af bönderna äga sin egen jala och därutöfver ännu delar i andra sådana. Jalorna hafva f. ö. emellanåt ganska aktningsvärda dimensioner. Sådana med en dräktighet af 100 tons och därutöfver äro alls icke ovanliga. Några i egentlig mening fattiga finnas knappast. Fattiggård finnes dock, men behöfver ytterst sällan anlitas. Bärggrundens beskaffenhet. Granit. Bloltadt bärg finnes endast på Nervö. Bärgarten utgöres här af en rödlätt, arkaisk granit. Denna är mestadels medelkornig, men stundom äfven ganska finkornig. Emellanåt blir den i klumpformiga inneslutna partier eller än oregelbundna, än mer eller mindre regelbundna gångar grofkornig och pegmatitartad. Dessa grofkorniga partier äro tydligen alla att anse som primärbildningar. På några ställen genomdrages graniten af mörka, slirartade partier (antagligen gneis) och får då äfven själf ett mörkare, i ytan ofta rent grått utseende. Holmen är mycket låg och flack, alldeles renspolad genom vågsvall och försedd med talrika om jättegrytor påminnande ursvarfningar. De lösa jordarterna. osstens ^f lösa bildningar intager morän eller krosstensgruset på Lagrus. vansaari och Seiskari största utbredning. Moränen på Lavansaari är öfverhufvudtaget mycket rentvättad och sandig; på Seiskari däremot

9 dande, numera skogbevuxna sanden ursprungligen uppträdt flygsandsartadt, därför tala bl. a. sandens ofta vågformiga ytkonfiguration äfvensom tallarnas emellanåt ganska knotiga former, så karaktäristiska för»flygsandstallar» i allmänhet. En stor del af de som»sand i allmänhet» kartlagda aflagringarna utgöras af mer eller mindre rullstensblandadt strandgrus, bildad under den senaste landhöjningen. Efterföljande fotografi (sid. 8) afbildar ett parti sådant strandgrus från Mousouri i dess vanligaste förekomstform. De nuvarande stränderna kransas på en mängd ställen af otaliga löst liggande, rundade stenar och block, hvilka än, såsom figuren visar, ligga spridda mer eller mindre tätt, än äro hopade tätt invid och ofvan hvarandra i stora massor. Dessa stensamlingar nå dock aldrig högre upp än ett par, tre meter öfver nuvarande hafsnivå. Detta förhållande tyder måhända på, att den»sekulära landhöjningen» för närvarande är högst obetydlig i dessa trakter. Till sin petrografiska beskaffenhet består strandgruset till öfvervägande del af rapakivibärgarter i en mängd olika varieteter. Under 7 mestadels lerig och oftast hårdt packad. På båda holmarna, men isynnerhet på Seiskari, uppsticka ur moränen talrika frisköljda block. Morängrusets yta mellan dessa block täckes ofta af partier af gröfre och finare sand eller rensköljdt grus, stundom äfven af små klapperstensvallar alt tydande på stark invärkau af hafssvall under tiden, innan dessa moränpartier höjts till nuvarande nivå. Morängrusets yta är på de flesta ställen tämligen gropig. Groparna äro fylda antingen af små vattensamlingar eller ett tunt täcke torfdy. Sandaflagringar hafva en vidsträckt utbredning. Såsom»sand Sand i alti allmänhet» har kartlagts all sand, som icke tydligen uppträder flyg sandsartad. Dock är det mycket antagligt att en stor del äfven af denna sand ursprungligen varit en flygsand. Detta torde åtminstone vara fallet med all sand på Seiskari, ehuru här såsom flygsand betecknats endast ett längs holmens östra kust uppträdande, ett par hundra meter bredt bälte, hvilket är fullkomligt bart och alt ännu kringföres af vinden. Att dock äfven den längre västerut uppträ manhet Strandgrus

10 8 Flygsand. ordnadt uppträda glimmer och hornblendegneis, röd och grå granit, diorit och diabas. Flygsandsaflagringar uppträda ej blott där de utmärkts på kartan, utan äfven på andra ställen, t. ex. flerstädes längs Peninsaaris kuster, ehuru de ej på grund af skalans litenhet kunnat utsättas. Den mest storartade flygsandsbildning finnas c. 200 rn inåt land vid Suurenhietanlaks. Den höjer sig c. 14 m öfver den väster om liggande jämna sandmarken. Denna dvnbildning drager sig kontinuerligt Strandgrus på nordvästra udden af Mousouri. inåt land, men torde dock numera häjdas i sitt framskridande af mötande skog. Dynbildningarna öster om Lavansaari kyrka draga sig däremot årligen alt närmare gårdarna. Här har man sökt skydda sig mot flygsandens framskridande genom att i dess väg uppföra höga plank. På detta sätt har man t. ex. försökt skydda en öster om kyrkan liggande äng. Sanden har emellertid upptornat sig mot planket i hela dess längd; och länge torde det ej räcka, innan planket befinnes vara för lågt för sitt ändamål, öfverskrides af flygsanden och måste ersättas af ett högre plank, placeradt västligare än det förra.

11 9 Toi'fven i de på kartan utsatta torfmarkerna är mestadels våt Tort, dytorf, bevuxen med gles granskog. Botten nås icke med den inemot en meter långa hand borren. På Båkudden finnes i en stor jordfast sten inhugget ett vatten Vattenmärke, märke af följande utseende: Vattenmärket är mycket djupt inhugget. Skårorna äro ett par centimeter djupa. Det låg observationsdagen den 28 maj dm öfver Finska vikens nivå. Af lätt insedda skäl kan man naturligtvis ej af detta vattenmärke draga några slutsatser angående den»sekulära landhöjningens» storlek i dessa trakter. Att den dock varit någon, om ock möjligen obetydlig för närvarande (jfr. sid. 7), framgår vid en granskning af den som underlag använda landtmäterikartan öfver Lavansaari ökomplex, upprättad samma år som vattenmärket inhuggits. På denna karta äro t. ex. Båkudden och Koukouri, som numera sammanhänga, skilda af ett smalt sund. Att tillandningen här värkligen beror på en förskjutning af strandlinjen, därom kan man lätt öfvertyga sig. Ingen ackumulation föreligger, utan är jordarten en typisk, hårdt sammanpackad morän med stora block i ytan. Dynerna i sydvästra bugten af Kapellaks hafva sitt intresse Fornlämningenom de fornlämningar de sluta i sitt sköte. Ur sanden uppsticka här de förmultnade väggarna af antagligen en mindre kyrka eller ett grafkapell, på hvars södra sida, i dess omedelbara närhet, en gammal begrafningsplats är belägen. Kyrkan är rektangulär med längre sidan af c. 9,8 m längd utsträckt i W O och kortare sidan af c. 4,2 m längd i N S. Den har varit delad i tvänne afdelningar, en mindre af 4,2 m längd åt W och en större, 5,6 m lång, åt O. 1 den forna begrafningsplatsen anträffas talrika skelettdelar och tänder; ja, äfven hela skelett, liggande i förmultnade träkistor, förekomma. De flesta af liken uppgifvas af befolkningen hafva blifvit begrafna med ansigtet vändt nedåt. Ett af mig iakttaget skelett låg dock på sidan. I kistorna hafva anträffats talrika kopparmynt från sextonhundratalet. Äfven silfvermynt lära hafva framgräfts. gar

12 10 Antagligen har stället ursprungligen varit omgifvet af skog, ehuru denna nedhuggits, hvarigenom vinden fått fritt spelrum att upprifva sanden och blotta skeletten. På ställets östra sida ser man också en gammal afsågad furustubbe, mätande Here decimeter i genomskärning, sticka upp ur sanden.

13 s> Cl o : i, o?', o.cv ^. c? ~ cjei\ 1 r ' u,w J c; I Khi * p.. < V r /K;. i Y Ä Y fy,, :.. ^ m. ' ) A N \ r,. c i ' " Y Y Y \.: A > fi / S. ; ;, J JO:** 1. ; i', «v_< ",? ' : T. f täf tv <.. ' " ;,,, ' S" ' ' '. V.' <: 1, ^ y Y; ' V; Y Y s : n 1 A rt. v f v ' ^ r <ä» "v Ti : > \ S3 i ' T 'rt : A, j ^ J:. 1? ^ r *:> ; ' V ' VV. ', A C '. y.. ^ i,: '> V, V V V > r ~. i " A s iå V < V '»f.i>.'.,../h T ""J.V..:. U ' > <t' i >. " f

14 FINLANDS GEOLOGISKA UNDERSÖKNING. Kartverkets ståndpunkt vid utgiivandet af detta Mfle. \Blttd under arbete. v s s 5 s < 1 S v «1 5 1 S ä 1 1 tryckeri i Helsingfors