Global Marknadsöversikt för jordbruksprodukter Landsstudier

Transkript

1 Global Marknadsöversikt för jordbruksprodukter Landsstudier Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Del 1 av 2 Rapport 2007:13 Foto: Mats Pettersson

2

3 Global Marknadsöversikt för jordbruksprodukter Landsstudier Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Del 1 av 2 Marknadsenheten Referens Anna Clarin Anne Hansson Claes Renström Tina Johansson Rasmus Stenbäcken

4

5 Innehåll DEL 1 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund och syfte Omfattning och avgränsning Metod Källor Disposition Översikt Ländernas betydelse i den globala ekonomin Befolkning och ekonomi Tillväxt och ekonomisk stabilitet Jordbruksproduktion och livsmedelskonsumtion Handeln Jordbrukstullar, stöd och veterinära och fytosanitära regler Inledning WTO Marknadstillträde, exportstöd och internstöd i olika länder De studerade ländernas veterinära och fytosanitära åtgärder Argentina Inledning Översikt Produktion Areal och produktivitet Handel Handel med EU Nyckelprodukter Sojabönor Sojabönskaka Sojabönsolja Vete Majs Solrosolja

6 4.3.7 Nötkött Övriga produkter Mjölk och mejeriprodukter Solrosfrön Solroskaka Vin Honung Jordnötter Frukt och grönsaker Brasilien Inledning Översikt Jordbruksstöd Produktion Areal och produktivitet Avverkning av Amazonas Handel Handel med EU Nyckelprodukter Sojabönor Sojabönskaka Sojabönsolja Socker Etanol Majs Vete Nötkött Kycklingkött Övriga produkter Kaffe Tobak Apelsiner och apelsinjuice Griskött Indien Inledning

7 6.2 Översikt Produktion Areal och produktivitet Väderkänslig spannmålsproduktion Handel Handel med EU Nyckelprodukter Ris Vete Ko och buffelmjölk Nöt och buffelkött Sojabönor Övriga produkter Cashewnötter Potatis Sockerrör Palmolja Te DEL 2 7 Kina Inledning Översikt Produktion Areal och produktivitet Väderkänslig spannmålsproduktion Handel Handel med EU Nyckelprodukter Ris Vete Griskött Kycklingkött Majs Sojabönor Bomull

8 7.3.8 Frukt och grönsaker Övriga produkter Sojabönsolja Sojabönskaka Palmolja Ägg Te Ryssland Inledning Översikt Produktion Areal och produktivitet Väderkänslig spannmålsproduktion Handel Handel med EU Nyckelprodukter Vete Korn Mjölk och mejeriprodukter Nötkött Griskött Kycklingkött Övriga produkter Solrosfrön Sockerbetor/socker Ägg Potatis Ukraina Inledning Översikt Jordbruksstöd Produktion Areal och produktivitet Väderkänslig spannmålsproduktion Handel

9 9.2.6 Handel med EU Nyckelprodukter Vete Korn Solrosfrön Solrosolja Solroskaka Socker Nötkött Mjölk och mejeriprodukter Övriga produkter Majs Potatis Griskött Kycklingkött Tobak Slutsatser och prognos Källor Översikt Argentina Brasilien Indien Kina Ryssland Ukraina Slutsatser och prognos Appendix Majs Vete Korn Ris Potatis Sojabönor Sojabönskaka Sojabönsolja

10 12.9 Solrosfrön Solrosolja Solroskaka Jordnötter Cashewnötter Palmolja Bomull Apelsiner och apelsinjuice Citroner och lime Äpplen Päron Kaffe Te Socker Etanol Vin Tobak Nötkött Buffelkött Kycklingkött Ägg Griskött Mjölk Skummjölkspulver Helmjölkspulver Ost Smör Honung

11 1 Sammanfattning I den här rapporten jämförs och analyseras sex nya aktörer på världsmarknaden. Dessa länder har de senaste åren växt sig allt starkare inom produktionen av och i den globala handeln med jordbruksprodukter. Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina tillhör idag världens största producent och/eller import/exportländer av jordbruksprodukter och de vinner allt fler marknadsandelar inom världshandeln. Länderna i rapporten har vitt skilda historiska bakgrunder som karakteriseras bland annat av att ha varit kolonialstater, planekonomier, militärregimer och diktaturer. Dessutom har länderna i varierande utsträckning präglats av kollektiviserade jordbruk, en icke prioriterad jordbrukssektor, fattigdom, svältkatastrofer, ekonomiska kriser, interna konflikter m.m. Trots dessa historiska faktorer, tillsammans med naturliga begränsningar som exempelvis klimatförhållanden, har länderna på kort tid lyckats eller börjat övervinna dessa hinder för att idag vara starka på jordbruksområdet och för nu en tillväxt och marknadsekonomisk handelspolitik. För att ha lyckats med denna snabba tillväxt och utveckling har jordbrukspolitiska reformer, teknologiska framsteg, jordbruksstöd och konstbevattning varit betydande drivkrafter. Argentina och Brasilien har sedan i början på 1900talet karakteriserats av tydlig ekonomisk utveckling. Argentina är idag en av världens största producenter av sojabönor, nötkött, vete, majs och mjölk. Handeln med jordbruksprodukter är exportorienterad och landet är den världsledande exportören av sojabönskaka och sojabönsolja. Brasilien är i ännu större grad än Argentina en världsproducent och de jordbruksprodukter som produceras i störst utsträckning är nötkött, sojabönor, kycklingkött och sockerrör. Handeln är exportorienterad och det är främst sojabönor, sojabönsolja, sojabönskaka, socker och kött som exporteras. Indien och Kina har sedan i mitten av 1900talet fört en politik som inriktats på att uppnå självförsörjning för att tillgodose den växande befolkningen med basprodukter. De är idag världsledande producentländer och har samtidigt stora inhemska marknader där huvuddelen av produktionen finner avsättning. I Indien är det främst ris, vete, mjölk, nöt och buffelkött och sojabönor som produceras. Kinas största jordbruksprodukter är ris, vete, potatis, ägg, bomull, sojabönor samt flertalet frukter och grönsaker. Indien är idag nettoexportör av ris, vete, sojabönskaka, cashewnötter och buffelkött medan Kina är nettoimportör av framförallt sojabönor, bomull och palmolja. Ryssland och Ukraina är två länder där jordbrukssektorn utvecklats senare, först efter Sovjetunionens upplösning och i början på 2000talet. Båda länderna driver idag en politik som syftar till att stärka den inhemska produktionen och minska importen. Ryssland är en av världens största producenter av korn och även vete, mjölk och solrosfrön produceras i stor utsträckning. I Ukraina produceras främst korn, vete, solrosprodukter, sockerbetor, nötkött och mjölk. Ryssland är en av världens största importörer av framförallt nöt, gris och kycklingkött. Ukraina däremot är idag huvudsakligen en exportör av vete, korn, solrosolja och mjölkprodukter. Samtliga länder som analyseras i rapporten är viktiga aktörer på den internationella arenan och med en ökad världshandel följer medlemskap i internationella organisationer och gemensamma regler. Argentina, Brasilien, Indien och Kina är medlemmar i WTO och därmed har de bundna tullar på sina jordbruksprodukter. Ryssland och Ukraina är ännu inte medlemmar i WTO, men i dagsläget pågår förhandlingar. Att Ryssland och Ukraina inte är medlemmar i WTO kan delvis förklara dessa länders oregelbundna importflöden som ofta drabbar viktiga handelspartners. Argentina, Brasilien, Indien och Kina är även medlemmar i 11

12 G20 gruppen som består av starka uländer med gemensamma ambitioner om sänkta tullar och ökat marknadstillträde runt om i världen. För alla länder i denna rapport ökade handeln med jordbruksprodukter mellan år 2000 och Traditionellt har handeln med OECDländer haft stor betydelse för handelsstrukturen för dessa länder dit antingen stor del av exporten gått och/eller importen kommit ifrån. Exporten till och importen från andra marknader runt om i världen utanför OECD har även ökat i betydelse. Ryssland och Ukraina exporterar ökande andelar till länder i Mellanöstern och Nordafrika. Indien och Kina importerar mer från närområdet. Indien exporterar även mer till afrikanska länder. Handeln länderna emellan i denna rapport har likaså ökat. EU är en viktig handelspartner för samtliga länder i rapporten. Argentina och Brasilien är stora exportörer till EU medan jordbruksimporten från EU till dessa två länder är nästan obefintlig. Även Indien och Kina har de senaste tio åren haft en positiv handelsbalans gentemot EU. För Rysslands del har däremot handelsbalansen gentemot EU under samma tidsperiod varit negativ. Ryssland är, näst efter USA, den viktigaste exportmarknaden för jordbruksprodukter från EU. Ukrainas handelsbalans gentemot EU har under perioden varierat kraftigt. Ukrainas export är betydande vissa år medan importen är större andra år. De sex länder som studerats i denna rapport karaktäriseras alla av en stark potential att bli eller förbli stora aktörer inom handeln med jordbruksprodukter. Brasilien är idag en av världens största producenter och exportörer av jordbruksprodukter. Landet har de senaste åren haft en positiv exportutveckling och har dessutom världens största oanvända markreserv. Även Argentina har stora landarealer som idag används till betesmark och som potentiellt skulle kunna omvandlas till åkermark. Argentina har dessutom välutvecklad infrastruktur och stora hamnar. Argentinas jordbruksexport lider dock av inrikespolitiska problem som begränsar exportmöjligheterna. Indien har de senaste åren växt fram som en stor aktör inom världshandeln med jordbruksprodukter och skulle deras nuvarande relativt låga produktivitet öka finns det potential för en mycket större produktion och export än i dagsläget. Kina har efter svåra inrikesförhållanden under 1900talet haft en imponerande tillväxt och produktion inom jordbrukssektorn de senaste åren. Vattenbrist, jorderosion, expanderande stadsregioner och industrisektorer kan dock på sikt minska jordbrukets relativa betydelse. Idag växer Kina istället som ett viktigt importland för jordbruksprodukter då befolkningens inkomster och efterfrågan på nya produkter ökar. Ukraina, och till viss del Ryssland, ligger i det så kallade svartjordsbältet som har mycket bördig mark. I Ryssland finns i dagsläget ett politiskt intresse av att minska importen av jordbruksprodukter och gynna de inhemska producenterna. Då även stora arealer ligger i träda finns det stor potential för att öka produktionen inom landet och kanske på sikt expandera exporten. Ukraina har bland världens bästa förutsättningar för jordbruk, men på grund av en underutvecklad finansmarknad och infrastruktur och en politisk misstro mot marknadssektorernas förmåga är produktionskostnaderna idag höga. Om denna situation i framtiden skulle ändra sig har Ukraina stor potential till en ökad tillväxt inom jordbrukssektorn. 12

13 2 Inledning 2.1 Bakgrund och syfte De senaste åren har ett antal länder utanför EU och Nordamerika växt sig allt starkare inom produktionen av och i den globala handeln med jordbruksprodukter. Flertalet av dessa länder är idag världens största producent och/eller import/exportländer av jordbruksprodukter och vinner allt fler marknadsandelar. Denna utveckling påverkar i stor utsträckning iländernas världshandel och de förut så dominerande nordliga handelsflödena förändras. Aktuella länder finns både inom gruppen tidigare utvecklingsländer och inom länder som växlat från planekonomiska förhållanden till ekonomier baserade på marknadsekonomi. Behovet av att studera och beskriva utvecklingen och översiktligt analysera dessa producentländer är därför stort. De länder som omfattas av denna rapport är Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina. Syftet med rapporten är att beskriva och analysera utvecklingen för ett antal växande länder inom jordbruksproduktionen och handeln med jordbruksprodukter. Detta för att ge ökade kunskaper om utvecklingen hittills men också en grund för framtidsbedömningar. Rapporten beskriver anledningarna till utvecklingen samt effekterna av utvecklingen för produktionen samt handelsflöden. Det finns tidigare ingen samlad och uppdaterad rapport på landsnivå som är inriktad på jordbruksområdet och de nya och växande aktörerna på den globala arenan. Förhoppningen är att rapporten ska bidra till att fylla detta tomrum. 2.2 Omfattning och avgränsning Rapporten omfattar Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina. Dessa sex länder är stora inom produktionen och handeln med jordbruksprodukter och/eller växer kraftigt inom denna. Det finns fler länder som kan räknas till växande jordbruksproducenter utanför de traditionellt viktigaste aktörerna, vilka kan vara aktuella att behandla vid kommande uppdateringar av rapporten. Ett land som skulle kunna ha inkluderats i denna studie är exempelvis Sydafrika. Traditionellt sett stora handelsnationer och regioner inom jordbruket som USA, EU, Australien och Nya Zeeland berörs endast indirekt i rapporten. Rapporten är landorienterad och inte produktcentrerad dvs. fokus har utgått från vilka produkter som är viktiga för det studerade landet och inte utifrån vilka länder som är viktiga för produkterna. Rapporten avser att i första hand beskriva de sex nya aktörernas produktion, export och/eller import samt handelsflöden av jordbruksprodukter. De produkter som visat sig vara viktigast för vardera land benämns i rapporten som nyckelprodukter och beskrivs mer utförligt i särskilda avsnitt. Produkter som inte är lika viktiga som nyckelprodukterna, men vars produktion är stor eller har ökat eller vars världshandelsandelar är stora eller har växt behandlas som övriga produkter. Mindre fokus läggs på dessa och endast en översiktlig beskrivning ges i särskilda avsnitt. 2.3 Metod För att genomföra den här analysen av ländernas produktion och handelsflöden har information främst inhämtats från olika statistikkällor. För insamlandet av generella produktions och export/importdata har Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), United States Departement of Agriculture (USDA), Statistical Office of the European Communities (Eurostat) och United Nations Commodity Trade Statistics Database (UN Comtrade) varit betydande databaser. För analys av specifika produktområden 13

14 används även tidskrifter och rapporter från branschorganisationer som exempelvis Bulletin of the International Dairy Federation, International Grains Council och F.O. Lichts. För insamlandet av uppgifter om ländernas allmänna historik, politik, ekonomi, demografi m.m. har internet varit en betydelsefull källa. De olika statistikkällorna använder sig av olika tidsperioder vid insamlandet och sammanställningen av länders data för produktion, import och export. FAO anger data kalenderårsvis, International Grains Council anger data under tolvmånadersperioder (juli juni), medan USDA i de flesta fall anger data på marknadsårsbasis. 1 F.O. Lichts anger data för etanol per kalenderår och för socker under perioden oktoberseptember. Detta medför att det totala värdet eller kvantiteten för varje lands produktion, import eller export av jordbruksprodukter samma år kan skilja mellan de olika källorna. I rapporten har dock kontinuerligt angivits källan i de fall respektive källas data använts. Genomgående har den källa använts som ger en mest riktig bild av hur produktionen och handeln av jordbruksprodukter i respektive land ser ut. De olika statistikkällorna som används i rapporten uppdaterar kontinuerligt sina data. Uppgifterna i rapporten är dock i första hand inhämtade från de internetbaserade databaserna under perioden januari maj 2007 för respektive land. Tillgången till heltäckande statistik från statistikkällorna varierar mellan de olika länderna som analyseras i rapporten. För Rysslands del har FAO inga statistiska uppgifter förrän i början på 1990talet p.g.a. landets planekonomiska historia och därmed görs inga jämförelser med tidigare år i detta kapitel. Värdena för Rysslands handelsbalans och total import/export finns i FAO:s statistikbas, men dessa uppgifter är inte officiellt rapporterade av Ryssland. Dessa siffror används dock i rapporten. 2 För Ukrainas del har FAO endast handelsmönsterdata från 2002 och framåt, varför jämförelser gjorts mellan 2002 och 2005 och inte 2000 och 2005 som i andra kapitel. För Kinas del inkluderas i FAO:s data Hongkong, Macao och Taiwans produktion och handel, medan USDA och Eurostat rapporterar dessa som enskilda länder. I FAO:s statistik om Kina är vissa diffusa produkter viktiga som exempelvis övriga livsmedelsberedningar, övriga frukter och grönsaker etc. Vad dessa produkter kan innehålla beskrivs mer ingående i kapitlet om Kina. I rapporten har inte samma källa genomgående använts då länderna haft gemensamma nyckelprodukter. För nöt, gris och kycklingkött har USDA varit den främsta databasen och används i störst utsträckning. För Indiens del har dock FAO använts vid beskrivningen av nötköttsutvecklingen eftersom FAO skiljer mellan nöt och buffelkött vilket inte USDA gör Källor För övergripande uppgifter över ett lands produktion, export och import används i denna rapport data från FN:s jordbruksenhet, FAO. FAO används då den ger en bra övergripande bild över ländernas jordbruksproduktion och hur handeln ser ut. FAO innehåller även handelsdata för en stor mängd länder och värdena redovisas i US dollar för export/import och i internationella dollar 3 för produktion. FAO redovisar även produktion och handelsdata i kvantitet (ton). FAO baserar sina uppgifter på rapporter från nationella statistikbyråer för produktionsdata och på inrapporterade importerade kvantiteter för export/importdata. FAO 1 För köttsektorn och tobak anges dock datan kalenderårsvis. Marknadsåren för grödor varierar dvs. månaderna som datan refererar till är olika beroende på växtslag. Vete: junijuli, övrig spannmål: oktsept, sojabönor/solrosfrö: septaug. 2 För Rysslands handelsbalans visas i figuren endast åren pga. bristfällig data 3 FAO, Internationella dollar är ett värde som har räknats fram baserat på de internationella priserna

15 används även för att beskriva och visa på ländernas handelsmönster i de flesta fall. I andra fall har inte FAO kunnat visa på handelsmönster, främst för socker och etanol, utan då har UN Comtrade och F.O. Lichts använts. Det kan finnas vissa skillnader mellan FAO:s uppgifter och de uppgifter som enskilda länder eller branschorganisationer presenterar. Vad gäller handelsstatistiken beror detta delvis på att FAO:s handelsdata baseras på importlandets och inte på det exporterande landets statistik. FAO har vid denna rapports publicering endast uppgifter till och med år 2005 och använder endast länders officiella statistik. Andra källor som USDA har uppgifter för 2006/2007 som preliminära eller prognoser varför sådana också är av intresse. I varje lands översiktsavsnitt används FAO för att visa landets handelsbalans med jordbruksprodukter För att få en helhetsbild över handeln med enbart jordbruksprodukterna har fyra poster tagits bort ur FAO:s statistik för export och importvärden som berör fisk och vattenväxter. 4 För enskilda produkter används även uppgifter från USA:s jordbruksdepartement, USDA. Medan FAO endast använder officiell data baseras USDA:s data på ett flertal olika källor. Förutom ländernas officiella siffror inkluderar dessa källor, för andra länder än USA, rapporter från jordbruksattachéer som är utplacerade på amerikanska ambassader, rapporter från produktanalytiker på Foreign Agricultural Service (FAS) samt rapporter från landsoch produktanalytiker på Economic Research Service (ERS). USDA redovisar uppgifter över produktion och export/import i kvantitet (ton). För handelsmönster över socker och etanol används uppgifter från UN Comtrade. I varje landskapitel görs en översikt för landets handel med EU. För uppgifter om EU:s handel används uppgifter från Eurostat. Eurostat ansvarar för att harmonisera statistik från medlemsstaterna till en enhetlig metod. Eurostat tar fram sina uppgifter i samarbete med berörda myndigheter i medlemsländerna, vilka oftast är nationella statistiska institutioner. Även information från nationella tullverk och i något fall centralbanker kan ha använts. Det är COMEXT Supplement som använts och COMEXT har vid publiceringen av denna rapport endast uppgifter till och med år Värdena redovisas i euro. Vid kartläggningen av handeln med EU så skiftar det antal av EU:s medlemsländer som omfattas beroende på vilken statistikbas som använts samt vilket år som avses. Nedan följer en sammanställning av hur respektive källa använder sig av EU:s medlemsländer när inte annat angivits: I översiktsavsnittet där Eurostat använts för att visa handelsbalansen gentemot EU samt total export/import avser uppgifterna för EU15 och EU25. Vid beskrivningen av nyckelprodukternas handelsmönster där FAO använts omfattar EU:s 25 medlemsländer år 2005 handelsmönstren både 2000 och För de aggregerade handelsflödena under avsnitten om handel i respektive land har en rapport av OECD, Agricultural Policies in nonoecd Countries: Monitoring and Evaluation 2007, använts. Uppgifterna för EU omfattar där EU15 för åren och EU25 för De fyra poster som tagits bort ur export importvärderna är Aquatic Plants (fresh), Fish and Marine Mammal Liver Oils, Fish Meal och Fish and Marine Mammal Fats and Body Oils. 5 För statistik avseende handel med EU har HSnummer 0124 exklusive 03, 1603, 1604 samt 1605 använts. 15

16 Statistiken från Bulletin of the International Dairy Federation avser EU15 till och med 2003 och EU25 från och med EU:s internhandel är exkluderad. USDA exkluderar internhandeln för EU15 till och med 2001/02, samt för EU25 från och med 2002/03. 6 Indelningen varierar dock något mellan olika produktgrupper. Statistiken hämtad från International Grains Council avser EU15 till och med 2003/04 och EU25 till och med 2004/05. Uppgifterna exkluderar EU:s internhandel. F.O.Lichts statistik avser EU25 för alla år och inkluderar EU:s internhandel. 2.4 Disposition Rapporten är uppdelad på tio kapitel. Det första kapitlet består av en sammanfattning. Andra kapitlet består av en inledning där syftet och en beskrivning av metoden och källorna som används i rapporten görs. Kapitel nummer tre ger en inledande översikt över de studerade ländernas roll i den globala ekonomin och deras betydelse i förhållande till EU15, USA, Australien och Nya Zeeland i termer av bl.a. befolkning, produktion, konsumtion, handel, tullar, stöd, veterinära och fytosanitära åtgärder m.m. De efterföljande sex kapitlen behandlar i tur och ordning länderna och för dessa sex kapitel följer dispositionen som beskrivs nedan. Rapporten avslutas med slutsatser och prognos för den framtida utvecklingen för varje enskilt land samt för ländergruppen. Rapporten följs också av ett appendix där statistik för varje produkt som omfattas i rapporten sammanställts. 7 För varje figur i rapporten finns det statistik i appendix. Det är främst statistik för de största producent, export och importländerna som sammanställts och därav är inte alla de länder som omfattas av rapporten kontinuerligt representerade. Inledning Varje landskapitel inleds med en kort beskrivning av landets historia, ekonomiska utveckling, politik, demografi och annan adekvat information. Översikt Översikten ger en beskrivning av landets produktion och handel av jordbruksprodukter på aggregerad nivå samt beskrivning av landets handelsflöden och aktuella förändringar i dessa. En beskrivning av landets areal och produktivitet för de viktigaste grödorna görs. Även landets handel med EU lyfts fram och analyseras. Nyckelprodukter I detta avsnitt görs en djupare analys av ett antal nyckelprodukter. Den innehåller beskrivning av produktion, produktivitet, export och/eller import samt handelsflöden. De nyckelprodukter som lyfts fram är de som är landets viktigaste jordbruksprodukter sett till produktion, import och/eller export. 6 För sojabönor exkluderar USDA internhandel för EU15 till och med 1998/99 samt för EU25 från och med 1999/00. För mejeriprodukter är EU:s internhandel inkluderad och sedan exkluderad för EU15 till och med 1999 och för EU25 från och med Det finns dock inte statistik i appendix för varje frukt eller grönsak som finns medtagna i rapporten. 16

17 Övriga produkter Översiktlig information om övriga produkter av intresse ges i detta avsnitt. Övriga produkter är produkter som är stora inom produktion och/eller import/export. Övriga produkter kan också vara produkter där en ökad handel och produktion förväntas de närmaste åren. 17

18

19 3 Översikt 3.1 Ländernas betydelse i den globala ekonomin Befolkning och ekonomi De studerade länderna har en stor andel av världens befolkning, ca 44 %, se tabell 1. De enskilt största länderna är Kina och Indien, som idag har 21 respektive 17 % av världens befolkning. De studerade länderna har betydligt större befolkning än andra tunga aktörer (avser EU, USA, Australien och Nya Zeeland) 8 på jordbruksområdet. Exempelvis har EU15, USA, Australien och Nya Zeeland tillsammans bara 11 % av världens befolkning. Befolkningstillväxten i de studerade länderna är ca 0,8 % om året i genomsnitt, se tabell 1. Detta är något mindre än världsgenomsnitt, som är ungefär 1 %, men samtidigt högre än de tunga jordbruksaktörerna. Det är dock stora variationer bland de studerade länderna. Befolkningen växer snabbast i Brasilien och Indien, medan befolkningen rentav minskar i Ryssland och Ukraina. Mer än hälften av världens jordbruksbefolkning återfinns i de studerade länderna, 56 %, se tabell 1. Detta kan jämföras med de tunga jordbruksaktörerna, som trots att de har 11 % av världens befolkning inte ens har 1 % av världens jordbruksbefolkning. Trenden bland de studerade länderna och de tunga jordbruksaktörerna är att jordbruksbefolkningen minskar, förutom i Indien. Den minskande trenden är särskilt tydlig i Ukraina och Ryssland. De studerade ländernas andel av världens BNP är liten, ca 11 %, sett i förhållande till deras stora befolkning. De tunga jordbruksaktörernas andel av världens BNP är däremot mycket stor, 56 %, särskilt sett i förhållande till deras betydligt mindre befolkning. Noterbart är att enbart USA har en andel på 31 % av världens BNP. Kina har störst BNP av de studerade länderna, men endast drygt 5 % av världens BNP. De studerade länderna och de tunga jordbruksaktörerna är däremot jämnstora (ca 30 %) i andel av världens BNP för jordbruk. Kina och Indien är störst av de studerade länderna med tillsammans 25 %. BNP för jordbruket utgör en betydligt större andel av totala BNP för de studerade länderna (10,4 %) jämfört med de tunga jordbruksaktörerna (1,8 %) och världen (3,5 %). BNPtillväxten inom jordbruket har varit snabbare för Argentina och Brasilien än för hela ekonomin. Intressant är att så även är fallet för de tunga jordbruksaktörerna. Däremot för de övriga av de studerade länderna Kina, Indien, Ryssland och Ukraina har hela ekonomin växt betydligt snabbare än jordbrukssektorn. Sätter man ländernas BNP i relation till befolkningen (BNP/capita) ser det annorlunda ut och ger signaler om hur stark köpkraften är bland ländernas invånare. BNP/capita för de studerade länderna (1 400 US dollar) är betydligt lägre än världens BNP/capita (5 500 US dollar), se tabell 1. Skillnaden är ännu större om man jämför BNP/capita för de studerade länderna med de tunga jordbruksaktörerna ( US dollar). Bland de studerade länderna är det endast Argentina som överstiger världens BNP/capita. Trots att Kina och Indien har haft en kraftig BNPutveckling (se figur 1) ligger BNP/capita (2004) långt under genomsnittet för världen, se tabell 1. Kina har dock under de senaste åren passerat Ukrainas BNP/capita. 8 När i detta kapitel hänvisas till tunga jordbruksaktörer gäller det EU, USA, Australien och Nya Zeeland som grupp. 19

20 Tabell 1 Ländernas betydelse i den globala ekonomin 9 The studied countries influence in the global economy Land Andel bef Årlig tillväxt bef Andel bef. (jordbruk) 2004 Årlig tillväxt bef. (jordbruk) 0004 Andel BNP 2004 Årlig BNP tillväxt 0004 Andel BNP (jordbruk) 2004 Årlig tillväxt BNP (jordbruk) 0004 BNP/ capita US dollar 2004 BNP/ capita (jordbruk) US dollar 2004 Inflation 2006 Argentina 0,6% 1,0% 0,1% 0,9% 0,8% 0,4% 1,2% 2,4% ,9% Brasilien 2,8% 1,0% 1,0% 1,7% 1,9% 2,0% 3,4% 3,8% ,2% Kina 20,7% 0,6% 32,7% 0,1% 5,4% 7,8% 16,7% 3,0% ,5% Indien 17,0% 1,3% 21,5% 0,5% 1,7% 5,3% 9,2% 1,4% ,1% Ryssland 2,2% 0,4% 0,5% 2,4% 0,9% 5,7% 1,3% 2,0% ,7% Ukraina 0,8% 0,6% 0,3% 3,0% 0,1% 7,8% 0,4% 4,0% ,0% Totalt (6) 44,1% 0,8% 56,1% 0,0% 10,8% 5,4% 32,2% 2,6% Totalt EU15, NZ AUS, USA 11,0% 0,5% 0,8% 2,5% 56,0% 1,9% 29,0% 2,2% (4) Världen 100% 1,0% 100% 0,2% 100% 2,3% 100% 1,9% ,8% Källa/source: FAO och IMF (inflationen), SJV:s beräkning För de studerande länderna, de tunga jordbruksaktörerna, liksom för världen har jordbruket betydligt lägre BNP/capita jämfört med hela ekonomin. De studerade ländernas BNP/capita för jordbruket (270 US dollar) är drygt hälften av världens (470 US dollar), se tabell 1. Skillnaden är enorm om man istället jämför med de fyra tunga jordbruksaktörerna som har ca 63 ggr högre BNP/capita för jordbrukarna. I Kina är skillnaden mycket stor mellan totala BNP/capita och BNP/capita för jordbrukare. I Ukraina är istället skillnaden mycket liten. BNP/capita speglar köpkraften i genomsnitt, men är inkomstfördelningen ojämn kan den vara missvisande. Studeras de s.k. GINIkoefficienten 10 visar det att Brasilien, Argentina och Kina har en mer ojämlik fördelning av inkomsterna än USA och EU15. Vilket betyder att köpkraften är betydligt lägre för stora delar av landets befolkning än vad BNP/capita speglar. Till exempel lever ca 130 miljoner kineser under den internationella fattigdomsgränsen (1 US dollar/dag). 11 Däremot är inkomstfördelningen mer jämlik i Ryssland, Ukraina samt Indien och liknar många EUländers fördelning Tillväxt och ekonomisk stabilitet De studerade länderna har de senaste åren haft mer än dubbelt så hög BNPtillväxt som världen i genomsnitt, 5,4 % per år mot världens 2,3 %. Tillväxten för de tunga jordbruksaktörerna har varit ännu lägre ca 1,9 % (se tabell 1). 9 Prisnivån i tabellen baseras på konstanta priser för GINIkoefficienten är ett fördelningsmått 11 CIA, The World Factbook, China, Economy 12 FAO 20

21 I figur 1 visas dynamiken i BNPutvecklingen sedan 1995 för de studerade länderna och världen. Den kraftigaste BNPutvecklingen uppvisar Kina och Indien. Både Ryssland och Ukraina har haft en svag utveckling fram till början av 2000talet för att därefter kraftigt skjuta fart. Rysslands kraftiga BNPtillväxt de senaste åren har gjort att landet passerat tillväxten för hela världen under den studerade perioden. Argentina har haft en mer oregelbunden BNPutveckling och uppvisar den sämsta utvecklingen fram till 2004 jämfört med de andra länderna. Argentina Brasilien Kina Indien Ryssland Ukraina Världen Index (1995=100) Figur 1 BNPutveckling i världen och studerade länder (Index 1995=100) GDP development in the world and studied countries (Index 1995=100) Källa/source: Världsbanken, World development indicators 2006 Den kraftiga ekonomiska utvecklingen väntas fortsätta för de studerade länderna, med visst frågetecken för Argentina och Ukraina. I en långtidsprognos 13 för BRICländerna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) har deras ekonomiska utveckling till 2050 jämförts med G6 länderna (USA, Japan, Frankrike, Tyskland, Italien och Storbritannien). Enligt denna långtidsstudie kommer de största ekonomierna (i BNP) 2050 vara i följande ordning: Kina ( miljarder US dollar), USA (35 200) och Indien (27 800) Japan (6 700) Brasilien (6 100) och Ryssland (5 900). Skillnaderna i BNP/capita mellan BRICländerna och G6 länderna kommer 2050 att ha minskat betydligt. Bland annat beräknas Rysslands BNP/capita 2050 överstiga Tysklands och Italiens och vara i nivå med Frankrikes. BRICländernas BNP/capita 2050 beräknas till mellan till US dollar och G6ländernas BNP/capita beräknas till mellan till US dollar. 14 Studeras tillväxten inom jordbrukssektorn kan det noteras att de studerade ländernas tillväxt ( ) i jordbrukets BNP (2,6 %) överstiger både världens (1,9 %) och de tunga jordbruksaktörernas (2,2 %), se tabell 1. Tillväxten i jordbrukets BNP har varit speciellt stark för Brasilien (3,8 %) och Ukraina (4,0 %) och svagare i Indien (1,4 %) vars tillväxt ligger under världens genomsnitt. Intressant att notera är att Argentina, Brasilien och de tunga 13 Goldman Sachs, Global Economics Paper Nr 99, Dreaming with BRICs: The Path to 2050, oktober BNP är beräknat i fasta priser för

22 jordbruksaktörerna har en starkare tillväxttakt inom jordbruket än i hela ekonomin. De studerade ländernas tillväxttakt är betydligt högre för hela ekonomin (jmf 5,4 % med 2,6 %). En förutsättning för en positiv mer långsiktig ekonomisk utveckling är att det finns makroekonomisk stabilitet med t.ex. balans i handeln med andra länder, relativt stabil valuta och en inflation som är i paritet med andra konkurrerande länder. Av de studerade länderna har alla utom Kina och Indien genomgått perioder under de senaste 15 åren med makroekonomisk instabilitet. Ukraina hade i samband med sin självständighet 1991 makroekonomiska problem i ett decennium, bl.a. minskade BNP med 40 % fram till Den internationella finansiella krisen som startade 1998 i Asien drabbade de övriga länderna i mer eller mindre grad. Brasilien drabbades relativt lindrigt under några år efter Argentina påverkades kraftigt efter Asienkrisen 1998 och först 2004 var BNP tillbaka på nivåerna från 1998 (se figur 1). Ryssland fick en kraftig men kortvarig påverkan av Asienkrisen. 15 En viktig indikator på ett lands ekonomiska stabilitet är storleken på inflationen. Figuren nedan beskriver de studerade ländernas årliga inflation Inflationen i världen har under 2000talet legat kring 4 % per år, se tabell 1. De fyra stora jordbruksaktörerna har en inflation som ligger strax under världens genomsnittliga inflation, ca 3 %. Ryssland och Ukraina hade fram till 2001 stora problem med hög inflation. De studerade länderna kan med hänsyn till inflationen för 2006 delas in i två grupper. Dels Kina, Indien samt Brasilien som har kontroll på inflationen och ligger nära eller under inflationen för världen. Dels Ryssland, Ukraina samt Argentina som har en inflationstakt som är ca dubbelt så stor som inflationen i världen, se tabell 1. Från ett historiskt perspektiv kan inflationen dock anses vara låg och under viss kontroll även i dessa länder. Andra tecken på att de studerade ländernas ekonomiska stabilitet blivit allt bättre visas bl.a. av att Brasilien och Argentina har återbetalat sina lån till IMF i förtid (december 2005). 16 Vidare har Kina, Indien och Ryssland byggt upp stora valutareserver. Bland världens största valutareserver ligger Kina på andra plats (+ 33 % mellan ) och Indien på sjunde plats. Rysslands valutareserv är den sjätte största i världen och mellan 2004 och 2005 växte den kraftigt (+ 44 %). 17 Ryssland har till följd av sin goda ekonomi under de senaste åren återbetalt f.d. Sovjetunionens skulder till den s.k. Parisklubben 18 och IMF CIA, The World Factbook. Under respektive lands economy avsnitt 16 IMF, Survey, 2006 januari 9, s Världsbanken, World development indicators, 2007 s Parisklubben är en informell sammanslutning av 19 länder som har som syfte är att nå en koordinerad lösning på skuldsatta länders svårigheter att betala räntor och amorteringar på sina utlandsskulder. 19 CIA, The World Factbook, Russia, Economy 22

23 Argentina Brasilien Kina Indien Ryssland Ukraina Världen Procent Figur 2 Årlig inflation, % Inflation on annual basis, per cent Källa/source: IMF De studerade länderna har numera en mycket bättre makroekonomisk stabilitet. Vissa ekonomiska problem återstår för Ukraina och Argentina. Bland annat har Ukraina ett ökande bytesbalansunderskott på ca 5 % av BNP och en inflation på ca 10 % främst till följd av ökade energipriser och en ökad import. Vidare har t.ex. Argentina en fortsatt relativt hög inflation på ca 11 %. IMF bedömer dock inte att dessa länder ska drabbas av någon makroekonomisk instabilitet Jordbruksproduktion och livsmedelskonsumtion Jordbrukets utvecklingsmöjligheter beror till stor del på olika faktorer såsom klimat, tillgång till kapital/arbetskraft samt tillgången på odlingsbar mark. I tabell 2 visas att jordbruksarealerna för de studerade länderna uppgår till 28 % av världens totala jordbruksmark. De tunga jordbruksaktörerna har en jordbruksareal som är mindre, 21 %. Av de studerade länderna har Kina den klart största enskilda andelen odlingsbar mark i världen med 11 %. 20 IMF, World Economic Outlook, april 2007 s och 72 23

24 Tabell 2 Ländernas jordbruksproduktion och livsmedelskonsumtion i den globala ekonomin The studied countries agricultural production and food consumption in the global economy Land Andel jordbruksmark 2000 Tillväxt jordbruksmark Andel kapitalstock jordbruket 2003 Andel livsmedelsproduktion 2003 Andel livsmedelskonsumtion 2003 Argentina 2,6% 0,5% 0,7% 0,8% 0,6% Brasilien 5,2% 16,6% 4,4% 3,9% 3,2% Kina 11,0% 26,4% 14,5% 12,0% 21,8% Indien 3,6% 0,2% 7,1% 2,6% 14,9% Ryssland 4,4% 2,7%* 2,6% 1,3% 2,5% Ukraina 0,8% 2,7%* 1,2% 0,4% 0,8% Totalt (6) 27,7% 30,6% 21,0% 43,8% Totalt EU15, NZ AUS, USA (4) 20,6% 5,0% 28,6% 29,3% 14,8% Världen 100% 6,0% 100% 100% 100% * Siffror för Sovjetunionen Källa/source: FAO och SJV:s beräkningar Från 1980 till 2000 ökade den globala jordbruksarealen med 6 %. Kina och Brasilien har kraftigt ökat sin jordbruksareal med 26 % respektive 17 % under den aktuella perioden. De tunga jordbruksaktörerna har samtidigt minskat sin jordbruksareal med 5 %. Eftersom Ryssland och Ukraina är nya länder sedan början på 1990talet finns ingen aggregerad tillväxt för de studerade länderna. Däremot hade f.d. Sovjetunionen en tillväxt på 3 % och eftersom Ryssland och Ukraina hade nästan hälften av Sovjetunionens jordbruksmark kan man anta att tillväxten även varit låg i dessa länder. Trots att de studerade länderna har tillgång till en större andel av världens jordbruksmark har de mindre andel av livsmedelsproduktionen än de tunga jordbruksaktörerna. Utöver skillnaden i klimat och odlingssätt är en möjlig förklaring till detta att produktionen är mer mekaniserad och storskalig i de tunga jordbruksaktörernas länder. De studerade ländernas kapitalstock är något större än de tunga jordbruksländernas kapitalstock, de har runt 30 % var av världens kapitalstock på jordbruksområdet. Däremot är den delen av kapitalstocken som går till maskiner betydligt större för de tunga jordbruksaktörerna, 28 % jämfört med de studerade ländernas 10 %. Kapitalstocken för Indien, Kina och Brasilien har på drygt 20 år ökat med mellan 30 till 50 % medan den för de tunga jordbruksaktörerna stått stilla. I tabell 2 visas andelarna av världens livsmedelsproduktion och livsmedelskonsumtion. De studerade länderna producerar 21 %, men konsumerar en dubbelt så stor andel, 44 %. Mönstret är det omvända för de tunga jordbruksaktörerna, produktionen är 29 % av världens och konsumtionen 15 %, hälften så stor. Skillnaden, rent värdemässigt, i ländernas totala livsmedelskonsumtion är inte proportionerlig mot skillnaden i befolkningsstorleken. Skulle de studerade ländernas konsumtion växa till samma nivå per person som de tunga jordbruksaktörerna skulle värdet på deras livsmedelskonsumtion öka med över 35 %. Tillväxten i livsmedelskonsumtionen mellan 2000 till 2003 för de studerade länderna var inte större än 1,1 % per år. Samtidigt ökade världens livsmedelskonsumtion med 2,4 % och de tunga jordbruksaktörerna ökade årligen sin livsmedelskonsumtion med 0,6 %. Kraftiga 24

25 konsumtionsökningar hade Brasilien och Indien, däremot minskade livsmedelskonsumtion något i Argentina Handeln Jordbruksimporten för de studerade länderna uppgår till ca 65 miljarder US dollar vilket utgör ca 15 % av världens jordbruksimport, se tabellen nedan. De tunga jordbruksaktörerna har en mer än dubbelt så stor andel av jordbruksimporten, 34 %. Av de studerade länderna är det huvudsakligen Kina och Ryssland som står för importen, de övriga länderna är små i sammanhanget. Tillväxten i jordbruksimporten har varit något starkare för de studerade länderna (12 %) jämfört med världen och de tunga jordbruksaktörerna (8 %). Bland de studerade länderna har framförallt Kina, Ukraina och Ryssland ökat sin import. Däremot har Argentina och Brasilien minskat sin import. Tabell 3 Jordbruksimporten för de studerade länderna i den globala ekonomin The studied countries agricultural imports in the global economy Land Årlig tillväxt import jordbruk Andel av världens import av jordbruk 2004 Andel Import/BNP 22 (jordbruk) 2004 Argentina 6,3% 0,2% 5,9% Brasilien 1,4% 0,8% 8,8% Kina 15,4% 9,4% 20,3% Indien 8,5% 1,2% 4,6% Ryssland 11,1% 2,8% 75,2% Ukraina 15,0% 0,4% 31,0% Totalt (6) 11,7% 14,7% 16,5% Totalt EU15, NZ AUS, USA (4) 8,0% 33,6% 42,1% Världen 7,8% 100% 36,3% Källa/source: FAO och SJV:s beräkningar Jordbruksimportens betydelse för ett land kan illustreras genom att studera importvärdet som andel av produktionen, se tabellen ovan. Av de studerade länderna har Kina, Ryssland och Ukraina hög andel. Indien och Argentina utmärker sig med låg andel. Jordbruksexporten för de studerade länderna uppgår till ca 76 miljarder US dollar vilket motsvarar 19 % av världens jordbruksexport, se tabell 4. De tunga jordbruksaktörerna har en mer än dubbelt så stor andel av världens jordbruksexport, 42 %. Av de studerade länderna är det huvudsakligen Argentina, Brasilien och Kina som är de stora exportländerna. De övriga länderna är små i sammanhanget. Tillväxten för jordbruksexporten mellan 2000 till 2004 har för de studerade länderna varit nästan 50 % större (11,7 %) än för de tunga jordbruksaktörerna och världen som haft en tillväxt på runt 8 %. Bland de studerade länderna har framförallt Brasilien, Ukraina och Ryssland ökat sin export. 21 FAO statistik där livsmedelskonsumtionen är beräknad utifrån jordbruksproduktionssidan 22 Andelen kan överstiga 100 % till följd av att importen innefattar förädlade jordbruksprodukter medan BNP endast omfattar primärproduktion 25

26 Tabell 4 Jordbruksexporten för de studerade länderna i den globala ekonomin The studied countries agriculture exports in the global economy Land Årlig tillväxt export jordbruk, Marknadsandelar av världens export jordbruk, 2004 Andel Export/BNP 23 (jordbruk), 2004 Argentina 9,1% 3,8% 105,5% Brasilien 18,3% 6,6% 66,2% Kina 5,0% 5,0% 10,2% Indien 8,6% 1,7% 6,3% Ryssland 27,0% 0,5% 13,4% Ukraina 17,7% 0,8% 62,7% Totalt (6) 11,0% 18,6% 19,4% Totalt EU15, NZ AUS, USA (4) 6,7% 42,2% 48,9% Världen 8,3% 100% 33,6% Källa/source: FAO och SJV:s beräkningar Jordbruksexportens betydelse för ett land kan illustreras genom att studera exportvärdet som andel av produktionen (se tabellen ovan). Av de studerade länderna har Argentina, Brasilien och Ukraina en hög andel. Indien, Kina och Ryssland utmärker sig med låg andel. Handelsbalansen i jordbrukshandeln under 2000 för de studerade länderna visar ett överskott på drygt 8 miljarder US dollar, se tabell 5. De tunga jordbruksaktörerna har ett överskott som är ca tre gånger större. Argentina och Brasilien har överskott i handelsbalansen för jordbruk med ca 10 miljarder US dollar vardera. Däremot har Kina och Indien underskott på 7 miljarder US dollar vardera. De övriga länderna har ett litet överskott i jordbrukshandeln. De länder som har positiv respektive negativ handelsbalans 2000 har ökat sina överskott respektive sina underskott fram till De tunga jordbruksaktörerna har dock endast ökat sitt överskott marginellt. De studerade länderna har ett överskott på 11 miljarder US dollar medan de tunga jordbruksaktörerna nu endast har ett överskott som är drygt två gånger större. Tabell 5 Balansen i jordbrukshandeln för de studerade länderna i den globala ekonomin, miljoner US dollar Trade balance for agriculture in the studied countries in the global economy Land Handelsbalans jordbruk 2000 Handelsbalans jordbruk 2004 Tillväxt i handelsbalans mellan 2000 och 2004 Argentina % Brasilien % Kina % Indien % Ryssland % Ukraina % Totalt (6) Totalt EU15, NZ AUS, USA (4) Källa/source: FAO och SJV:s beräkningar 23 Andelen kan överstiga 100 % till följd av att exporten innefattar förädlade jordbruksprodukter medan BNP endast omfattar primärproduktion 26

27 De studerade ländernas överskott i handelsbalansen växer betydligt snabbare än för de tunga jordbruksaktörerna (jmf 37 % med 4 %). Den mest positiva utvecklingen för handelsbalansen har Brasilien haft med en ökning på 128 %. Därefter kommer Argentina och Indien. Kinas underskott i handelsbalansen har däremot växt med drygt 200 %. Ryssland underskott har också ökat kraftigt, 45 %. Indien och Ukrainas förändring är relativt stor men sker jämfört med de andra länderna från låga nivåer. 3.2 Jordbrukstullar, stöd och veterinära och fytosanitära regler Inledning Jordbrukets konkurrenskraft i olika länder påverkas inte enbart av tillgång på mark, skillnader i produktionsteknik och klimat. Konkurrenskraften påverkas dessutom av jordbruks och handelspolitiska åtgärder på såväl nationell som global nivå. Priserna på jordbruksprodukter och kapital är sällan satta på en neutral fritt konkurrensutsatt marknad utan producenterna är ofta subventionerade eller skyddade från importkonkurrens. WTO (Världshandelsorganisationen) utgör den globala institutionella ramen för handeln på jordbruksområdet. WTO anger de yttre ramar för tullar och andra handelspåverkande stöd som dess medlemsländer kommit överens om att inte överskrida. En del länder väljer att lägga sig på lägre nivåer än vad avtalet tillåter och en del länder ligger på gränsen av vad som är tillåtet. Det är viktigt att notera att WTO:s bundna tullar inte alltid är desamma som de faktiskt tillämpade. På samma sätt har flera länder valt att inte utnyttja sina bundna stödutrymmen fullt ut p.g.a. att de reformerat sitt jordbruk eller valt att inte subventionera sitt jordbruk. De tullar som bundits i WTO kan dessutom sättas ur spel mellan länder, med bl.a. lägre tullar, genom dels bilaterala avtal, genom upprättandet av frihandelsområden eller tullunioner. Detta är dock inte något som behandlas i denna rapport, då det medför en beskrivning av ett stort antal variationer av olika länders tullar. I detta kapitel beskrivs det som kan hänföras till WTO och ländernas generella tullar mot tredje land WTO Allmänna tull och handelsavtalet (General Agreement on Tariffs and Trade, GATT) tillkom 1947 som ett led i återuppbyggnaden av världshandeln efter andra världskriget. Inom ramen för GATT har det genomförts en rad förhandlingar genom åren. Resultatet av den senaste avslutade förhandlingsrundan, den s.k. Uruguayrundan (UR), omfattade upprättande av Världshandelsorganisationen (WTO), vilken utgör den gemensamma institutionella ramen för det reviderade GATTavtalet och de övriga avtal som slutits i tidigare förhandlingar. 24 Antalet medlemsländer uppgår för närvarande till 151. Efter nästan 15 års förhandlingar blev Kina fullvärdig medlem den 17 september Ett drygt 20tal länder förhandlar för närvarande om medlemskap i WTO, däribland Ryssland och Ukraina. Ukraina och Ryssland ansökte om medlemskap i WTO i början av 1990talet respektive Förhandlingarna pågår men har ännu inte gett något färdigt resultat. Uruguayrundan innebar att jordbrukssektorn på allvar kom att omfattas av det multilaterala regelverket. Jordbruksavtalet inom WTO innebar nya åtaganden inom främst de så kallade tre pelarna (marknadstillträde, interna stöd och exportstöd) samt understödde övergångar till mindre handelsstörande interna stödformer. Särskilda avtalsvillkor gäller för 24 WTO, The Legal Texts The Results of the Uruguay Round of Multilateral Trade Negotiations,