Transkript

1 Sida 1 av 18 NF34-751C-X4E5 Årlig uppföljning av ersättningen till kommuner från anslag 2:4 Krisberedskap. Denna uppföljning gäller kommun: MSB följer årligen upp hur medel från anslag 2:4 Krisberedskap används genom en årlig enkät som skickas till samtliga kommuner via länsstyrelsen. Nytt för i år är att utöver uppföljningen för uppgifterna enligt LEH har vi lagt in tre frågor kopplade till den del av anslag 2:4 Krisberedskap som MSB fördelar som stöd till kommunernas ledningsplatser. Vissa kommuner har tagit del av dessa medel genom ett separat ansökningsförfarande. Observera att medel för dessa båda ändamål (ledningsplatser och LEH) fördelas i separata processer och ska därför också redovisas var och en för sig. Uppföljningen avser: - Statlig ersättning för utrustning av kommunala ledningsplatser som fördelats till vissa kommuner genom ett särskilt ansökningsförfarande. - Statlig ersättning för uppgifter enligt lag (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) och "Kommunöverenskommelsen." Uppföljningen utgör en del av den årliga nationella uppföljning som MSB genomför enligt sin instruktion och som rapporteras till regeringen. Syftet med uppföljningen är att skapa en översiktlig regional och nationell bild över krisberedskapen på lokal nivå och att mäta effekterna av den statliga ersättningen för uppgifter enligt LEH och för de kommuner som erhållit stöd för utrustning av sin ledningsplats. Några av frågorna kommer dessutom att utgöra underlag till MSB:s informationssystem IDA samt i SKL:s rapport Öppna jämförelser. Om enkäten: Enkäten består av fem delar: Del A: Uppföljning av statlig ersättning för utrustning av kommunala ledningsplatser som har fördelats till vissa kommuner i ett särskilt ansökningsförfarande Del B: Uppföljning av statlig ersättning enligt LEH Del C: Uppföljning av kommunens uppgifter enligt LEH Del D: Inträffade händelser Del E: Uppföljning av den målbild som tecknades i kommunöverenskommelsen Observera att: Alla frågor ska redovisas separat genom att använda den inloggningskod för varje projekt som skickats till er via länsstyrelsen i ett e-postmeddelande.

2 Sida 2 av 18 Svara senast den 31 januari 2013: Gör så här: Om ni vill se samtliga frågor innan ni börjar svara på enkäten så använd ikonen skriv ut på första sidan. Observera dock att ni inte kommer att behöva svara på alla följdfrågorna i utskriften. Detta beroende på hur ni har svarat i huvudfrågorna. Det är möjligt att starta arbetet med att svara på frågorna och sedan gå ut ur systemet igen om någon information till exempel behöver samlas in från annan del av myndigheten eller för förankring inom kommunen. De svar som ni har angivit sparas då automatiskt i systemet till nästa gång ni loggar in igen. På så sätt kan den som samordnar projekten på er kommun se över svaren innan de skickas iväg. När ni har svarat på alla frågor ska ni klicka på knappen Avsluta. När ni har tryckt på Avsluta skickas slutrapporten till MSB och du kan logga in igen för att redovisa nästa projekt. Innan ni skickar iväg slutrapporten genom att klicka Avsluta, glöm dock inte att skriva ut ert svar för arkivering på den egna kommunen. Vi rekommenderar att ni skriver ut rapporen som en pdf-fil som sedan enkelt kan skickas till ert diarium. Använd ikonen utskrift på sista sidan för att skriva ut rapporten. Kontaktuppgifter Uppgiftslämnarens namn Maj Ingels Fagerlund Funktion Säkerhetschef Telefon E-postadress maj.fagerlund@tyreso.se Informeras ansvarig nämnd om innehållet i denna uppföljning? Del A: Uppföljning av statligt bidrag för utrustning av kommunala ledningsplatser Ett bidrag för utrustning av kommunala ledningsplatser har fördelats till vissa kommuner i enlighet med ett särskilt ansökningsförfarande. Observera att denna del av ersättningen fördelas separat från den ersättning som utgår från uppgifterna enligt LEH samt att den del av kommunens kostnader för utrustning av kommunens ledningsplats som inte täcks av bidraget ska betalas med kommunens egna medel och inte med ersättningen för uppgifterna enligt LEH.

3 Sida 3 av 18 I denna del av enkäten ställs ett antal frågor om hur kommunens tekniska förmåga när det gäller kommunens ledningsplats. Hur ser kommunens tekniska förmåga ut när det gäller kommunens ledningsplats? Kommunens ledningslokaler, inklusive andra prioriterade lokaler har utrustats med reservkraft Kommunen har en adekvat säker kommunikation (Tele/IT) Kommunen använder Rakel för sin krisledning Kommunen har rutiner för att använda WIS Kommunen har ett förhållandevis tryggt skalskydd som säkerställer trygg ledningsmiljö Kommunen har utrustning för omvärldsbevakning och för delad information med andra aktörer I vilken utsträckning bedömer kommunen att det statliga bidraget för utrustning av kommunens ledningsplats har påverkat möjligheten att utrusta kommunens ledningsplats? I mycket liten grad I ganska låg grad Varken i hög eller låg grad I ganska hög grad I mycket hög grad Kommunen har inte fått statligt bidrag Kommentera ditt svar Del B: Uppföljning av statlig ersättning En statlig ersättning utgår för kommunens uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings åtgärder inför och under extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Ersättningen fördelas i enlighet med de finansieringsprinciper som framgår av den s.k. "Kommunöverenskommelsen". I denna del av enkäten ställs ett antal

4 Sida 4 av 18 frågor om hur den statliga ersättningen för uppgifterna i lagen har använts under 2012 och om kommunens rutiner för redovisning. Har kommunen en plan för hur ersättningen ska användas när det gäller uppgifterna i lagen (till exempel i verksamhetsplaneringen och budget för 2012). Är den statliga ersättningen särredovisad i kommunens ekonomiska redovisning? Vilken verksamhet har kommunen finansierat under 2012 med den statliga ersättningen och vad har verksamheten kostat? Specificera vilken verksamhet som har finansierats. Kostnader (i kronor) Kvarvarande uppgifter för höjd beredskap (inklusive underhåll av utomhusalarmering och Södertörns brandförsvarsförbund förrådshållning av räddningstjänstmateriel) Funktion för samordning av kommunens uppgifter enligt LEH Tjänst i kommunen Verksamhetsersättning för uppgifter enligt LEH (specificera under rubrikerna: RSA, planering, geografiskt områdesansvar, övning och utbildning samt rapportering). Storstadstillägg (för de kommuner som har storstadstillägg 2012) Annan verksamhet, specificera: RSA 5855 kr Planering kr Geo omr ansv kr Övning kr Utbildning kr Oljeskyddsplan,Sto vatten,samverkansfunktion Sto län,planering kris SUMMA: Hur mycket av den statliga ersättningen för uppgifterna i LEH använde kommunen 2012? Ange svaret i kronor genom att summera redovisningen ovan. Du behöver endast

5 Sida 5 av 18 fylla i den högra kolumnen (kostnader). SPARANDE: Om kommunen har sparat någon del av ersättningen för 2012, ange svaret i kronor. Du behöver endast fylla i den högra kolumnen (kostnader). Har er kommun ett sparande som ackumulerats under någon del av perioden ? Redogör för hur mycket pengar som har sparats. Kommunen har inte något sparande under någon del av perioden Kommunen har ett ackumulerat sparande under någon del av perioden , ange summa i kronor: Om kommunen har sparat en del av den statliga ersättningen under någon del av perioden , redogör för varför medel har sparats. På grund av omorganisation i kommunens verksamheter under 2011 har det inte genomförst viss utbildning och övning därav sparmedel från 2011 på kr. Dessa medel har till viss del ansvänts under Se ekonomisk redovisning.kvar spar 2012 = 46000kr Hur stora är, uttryckt i årsarbetskrafter, de sammanlagda personella resurserna (t.ex. beredskaps-, säkerhetssamordnare, säkerhetschef) för samordning av kommunens uppgifter enligt LEH för 2012? Ange ett av följande alternativ: mindre än 0,25 årsarbetskrafter mellan 0,25 och 0,49 årsarbetskrafter mellan 0,50 och 0,74 årsarbetskrafter mellan 0,75 och 1,0 årsarbetskrafter mer än 1,0 årsarbetskrafter, nämligen: (ange i antal årsarbetskrafter, med två decimaler).1,10 Vilka arbetsuppgifter utfördes under 2012 av funktionen för samordning av kommunens uppgifter enligt LEH (t.ex. beredskaps-, säkerhetssamordnare, säkerhetschef)? Använd de rubriker som är relevanta. Beskriv vilka uppgifter personalen har arbetat med under 2012 Risk- och Uppdatering av RSA - analys, arbete med Styrel, utbildningar sårbarhetsanalys Plan för hantering av extraordinär händelse. Påbörjat uppdatering och förbättringar av operativ krishantering (checklistor och dokumentation),slutlig framtagande av oljeskyddsplan, uppdatering av kristelefoni,plan och avtal för utnyttjande av närradiosändning,framtagande av Krisapp,påbörjat arbete med framtagande av storbildskärmar inom kommunen för informationsdelning vid händelse, uppdatering av personaltabell för tjänstgöring vid kris,utveckling av Frivillig resursgrupp,planering för Rakel,framtagande av funktion TiB som startar våren 2013, uppdatering av Krisledningsplan,uppföljning krisledningsövningar med

6 Sida 6 av 18 Geografiskt områdesansvar Övning och utbildning förbättringsåtgärder,service och underhåll reservkraft, planering för utbyggnad reservkraft. Möten krishanteringsråd,posom och underhåll i arbetet med Styrel. Möten Vattenfall i planerad förbättring av elnät.underhåll av kommunens kriswebb och övrig information om kommunens krisberedskap. Utbildning och uppdatering av organisation kring värmestugor,övning med krisledningsgrupp, utbildning för Krisledningsnämnd, övning Frivillig resursgrupp, utbildning i kriskommunikation, utbildning av Krisapp, informationskampanjer till kommuninnevånare, interna utbildningar i krisorganisationen,information om kommunens krisberedskap i Civilnytt varje utskick ( 1 ggr/månad),framtagande av "mediakort",underhåll och utveckling av beredskapsinformation på kommunens intranät. Rapportering Rapportering till länstyrelsen efter snöoväder dec 2012 Höjd beredskap Annat, specificera Sker särskild tidredovisning av den arbetstid som kommunerna lägger ned på arbetet med samordning av kommunens uppgifter enligt LEH? I vilken utsträckning bedömer kommunen att den finansierade verksamheten har lett till att minska sårbarheten i kommunens verksamhet att öka förmågan att hantera krissituationer i fred I mycket låg grad I ganska låg grad Varken i hög eller låg grad I ganska hög grad I mycket hög grad Beskriv på vilket sätt verksamheten har bidragit till att minska sårbarheten i kommunens verksamhet. I det fall kommunen bedömer att åtgärderna inte har påverkat förmågan ska även detta motiveras. Genom övningar och information/utbildningar ökar medvetenheten ute i verksamheterna om vikten av en god förmåga att hantera en krissituation. Beskriv på vilket sätt verksamheten har bidragit till att öka förmågan att hantera krissituationer i fred. I det fall kommunen bedömer att åtgärderna inte har påverkat förmågan ska även detta motiveras. Genom en medvetenhet genomförs då de förbättringar inom verksamheten som behövs. Att delta i olika nätverk ger en kunskap om andras resurser och att samarbete mellan olika verksamheter i en krissituation förbättrar förmågan att hantera en oönskad händelse.

7 Sida 7 av 18 I vilken utsträckning bedömer kommunen att den statliga ersättningen påverkar möjligheten att fullgöra uppgifterna i lagen? I mycket låg grad I ganska liten grad Varken i hög eller låg grad I ganska hög grad I mycket hög grad Del C: Uppföljning av kommunens arbete med uppgifterna i lag (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. I detta avsnitt följer ett antal frågor om kommunens arbete i relation till uppgifterna i lagen. Följande uppgifter följs upp: - Risk- och sårbarhetsanalys -Planering - Geografiskt områdesansvar - Övning och utbildning - Rapportering Detta är ingen fråga utan information om uppgifterna i lagen: Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) Kap 2 Förberedelser för och verksamhet under extraordinära händelser i fredstid 1 Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. 6 MSBFS 2010:6 En risk och sårbarhetsanalys ska redovisas till länsstyrelsen enligt åtta punkter senast den 30 sept MSBFS 2010:6 Kommunerna ska senast den 15 sept 2012 följa upp sina RSA:er och redovisa resultatet till länsstyrelsen i enlighet med tre punkter. Har kommunen till länsstyrelsen rapporterat en sammanställd risk-, och sårbarhetsanalys där de extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen har analyserats och värderats i enlighet med 6 Föreskrifter (MSBFS 2010:6) om kommuner och landstings risk- och sårbarhetsanalyser?

8 Sida 8 av 18 Har kommunen under 2012 följt upp sin RSA och rapporterat uppföljningen till länsstyrelsen i enlighet med 8 Föreskrifter (MSBFS 2010:6) om kommuner och landstings risk- och sårbarhetsanalyser? Vilka av följande verksamheter i kommunen omfattas av risk- och sårbarhetsanalysen? Flera svar kan väljas. Central administration inkl. informationsverksamhet Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Stöd och service till funktionshindrade Skola Förskola Lokal elförsörjning Dricksvattenförsörjning Fjärr-/närvärmeförsörjning Miljö- och hälsoskydd Ingen verksamhet Vet ej Annan verksamhet i kommunen, specificera Hur har resultatet av risk- och sårbarhetsanalysen förankrats i organisationen? I kommunens ledningsgrupp och interna informationskanaler. Detta är ingen fråga utan information om uppgifterna i lagen: Planering Kap 2 Förberedelser för och verksamhet under extraordinära händelser i fredstid 1 Kommuner och landsting skall vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Har kommunen en fastställd plan för att kunna hantera extraordinära händelser för mandatperioden , enligt 2 kap 1 LEH? Vem har fastställt planen? Kommunfullmäktige Annan, specificera Hur har planen förankrats i organsiationen?

9 Sida 9 av 18 I kommunens ledningsgrupp och olika informationskanaler Detta är ingen fråga utan information om uppgifterna i lagen: Geografiskt områdesansvar Kap 2 Förberedelser för och verksamhet under extraordinära händelser i fredstid 7 Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att 1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planeringsoch förberedelsearbetet, 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. Har kommunen former för att åstadkomma samverkan och samordning av berörda aktörers åtgärder inför och under en extraordinär händelse? (t.ex. ett krishanteringsråd, förberedda händelsegrupper/samverkansgrupper eller motsvarande) I vilken form sker samverkan? Krishanteringsråd Genom annat/andra råd, specificera: Genom ett formaliserat samarbete med andra kommuner, specificera Södertörns kommuner Genom länsstyrelsens försorg (t.ex regionalt råd) I annan form, specificeraposom,samverkansfunjktionen Sto Län Beskriv kortfattat hur kommunen verkar för att åstadkomma samverkan och samordning av berörda aktörers åtgärder inför och vid en extraordinär händelse (inklusive samordning av information till allmänheten under sådana förhållanden). Nätverksmöten och gemensamma utbildningar/övningar Vilka frågor tas upp på dagordningen i den eller de former kommunen har valt för att åstadkomma samverkan och samordning inför och under en kris? Flera alternativ kan väljas Observera att du behöver scrolla ned för att se hela frågan! Koordinerade åtgärder inför en kris Gemensamma mål för planeringsarbetet inom det geografiska området Gemensam planering för hur hot, risker och sårbarheter ska mötas (RSA)

10 Sida 10 av 18 Planering för att identifiera och upprätthålla samhällsviktig verksamhet Övning och utbildning i krisberedskap Privat-offentlig samverkan Planering av förstärkningsresurser Annat, specificera: Vilka frågor tas upp på dagordningen i den samverkansform kommunen har valt för att åstadkomma samverkan och samordning inför och under en kris? Koordinerade åtgärder under en kris Rutiner för att samla in information om en händelse (omvärldsbevakning, informationsinsamling från egen organisation och samverkande aktörer) Rutiner för att skapa förståelse av händelsen och händelseförloppet Rutiner för informationsdelning mellan berörda aktörer under en kris (tex samverkansformer, tekniska stödsystem) Rutiner som stödjer koordinering av beslut under en kris (tekniska system, gemensamma rutiner för hur olika aktörer ska samverka vid planering av åtgärder som behöver koordineras) Annat, specificera: Vilka frågor tas upp på dagordningen i den samverkansform kommunen har valt för att åstadkomma samverkan och samordning inför och under en kris? Information till allmänhet och media Rutiner för att samla in gemensam information till allmänhet och media Rutiner för samordning av budskap Rutiner för att sprida samordnad information till allmänhet och media Mediehantering Hemsidor Sociala medier Målgruppsanpassad information Annat: specificera Med vilka aktörer har kommunen en löpande samverkan för att fullgöra sin uppgift att åstadkomma samverkan och samordning inför och under en extraordinär händelse? Flera alternativ kan väljas Länsstyrelsen Landstinget Annan kommun/andra kommuner Polismyndigheten Försvarsmakten Andra myndigheter, nämligen: Näringslivet, nämligen: Företagare i Tyresö Trossamfund, nämligen: Svenska kyrkan Andra frivilligorganisationer, nämligen: Frivillig resursgrupp, Civilförsvaret Andra organisationer, nämligen: POSOM, Fastighetsbolag, Stockholm Vatten,Trafikverket, Södertörns brandf örsvarsförbund, Tyresöradion, Vattenfall/fjärrvärme

11 Sida 11 av 18 Detta är ingen fråga utan information om uppgifterna i lagen: Utbildning och övning Kap 2 Förberedelser för och verksamhet under extraordinära händelser i fredstid 8 Kommuner och landsting skall ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. Har förtroendevalda och/eller personal anställd i kommunen utbildats för sin uppgift under 2012? Vilka har utbildats för sin uppgift under 2012? Flera alternativ kan väljas. Kryssa i vilka som utbildats och beskriv kortfattat utbildningen (ca 1 mening). KrisledningsnämndenLagar och juridik Beredningsgruppen/TjänstemannaledningenKrisapp, scenarioövning. InformationsfunktionenKriskommunikation Berörda förvaltningsledningar, specificera verksamheter:organisation-värmestugor (bou), kriskommunikation ( alla vht), Krisstöd (POSOM) Tjänsteman i beredskap eller motsvarande funktion Andra, nämligen: Interna utb ny personal Har kommunen en plan för sin övningsverksamhet?, omfattande åren: , motivera varför kommunen inte har en plan: Har förtroendevalda och/eller personal anställd i kommunen övats för sin uppgift under 2012? Vilka har övats för sin uppgift under 2012? Flera alternativ kan väljas. Kryssa i vilka som övats och beskriv kortfattat vad som övats (ca 1 mening). Krisledningsnämnden Beredningsgruppen/TjänstemannaledningenScenarioövning Informationsfunktionen Berörda förvaltningsledningar, specificera verksamheter: Krisstöd (POSOM) Tjänsteman i beredskap eller liknande funktion

12 Sida 12 av 18 Andra, nämligen: Frivillig resursgrupp Samverkansövning med en eller flera aktörer utanför kommunens egen verksamhet/er och huvudsakliga externa aktörer Detta är ingen fråga utan information om uppgifterna i lagen: Rapportering Kap 2 Förberedelser för och verksamhet under extraordinära händelser i fredstid 9 Kommuner och landsting skall hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om vilka åtgärder som vidtagits enligt detta kapitel och hur åtgärderna påverkat krisberedskapsläget. Kommunen och landstinget skall vid en extraordinära händelse i fredstid ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. Har kommunen fastställda rutiner för att lämna samlad information till Länsstyrelsen i fråga om beredskapsförberedelser? Har kommunen fastställda rutiner för att rapportera samlade lägesrapporter till Länsstyrelsen under en extraordinär händelse? Del D: Händelser som aktiverat krisorganisationen under 2012 I följande del får kommunen svara på några frågor om inträffade händelser Har det under 2012 inträffat några extraordinära händelser i kommunen? (d.v.s. händelser som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller risk för allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som krävt skyndsamma insatser av kommunen.) Beskriv kortfattat vilka händelser som varit aktuella. Det omfattande snöovädret i december gav längre störningar på elförsörjningen, vägframkomlighet och allmänna kommunikationsmedel. Detta ledde till att gymnasium, vissa skolor,förskolor och viss social daglig verksamhet fick stänga.

13 Sida 13 av 18 Inom hemtjänsten gjordes det omprioriteringar som ansågs vara nödvändiga och utsatta kunder utan el försågs med fotogenkaminer och personal. Renhållningsverksamheten drabbades med tidvis totalt stopp i hämtning av hushållsavfall Läget var besvärligt men under kontroll. Vilka delar av kommunens krisorganisation har aktiverats i samband med dessa händelser? Krisledningsnämnden Beredningsgruppen/Tjänstemannaledningen Informationsfunktionen Berörda förvaltningsledningar, specificera verksamheterbou Soc Krisstöd (POSOM) Tjänsteman i beredskap eller motsvarande funktion Andra, näligen: Har ordföranden i krisledningsnämnden vid något av dessa tillfällen bedömt att händelsen medfört att nämnden ska träda i funktion? Beskriv kortfattat vid vilka händelser ordföranden i krisledningsnämnden har beslutat att nämnden ska träda i funktion. Har krisledningsnämnden vid något av dessa tillfällen beslutat att ta över hela eller delar av verksamhetsområden från ansvarig nämnd? Beskriv kortfattat vilka händelser som varit aktuella.

14 Sida 14 av 18 Del E: Måluppfyllelse I den överenskommelse mellan staten och Svenska Kommunförbundet, numera Sveriges Kommuner och Landsting, om kommunernas uppgifter i samhällets krishanteringssystem, som ligger till grund för lagen, finns en av parterna framtagen målbild. Syftet är att ge kommunerna en tydligare inriktning för sitt krisberedskapsarbete än vad som står i lagen. Genom att mäta genomförda åtgärder mot de uppsatta målen ska kommunen få stöd i sin egen uppföljning av vilka resultat genomförda åtgärder har fått. Mål och kriterier är också till stöd för statens fortlöpande uppföljning av samhällets krisberedskap. Målbilden består av fyra delmål (kunskap, planering, förmåga och geografiskt områdesansvar). Som vägledning vid kommunens egen bedömning har ett antal kriterier formulerats för vart och ett av delmålen. De flesta av dessa kriterier utgår från lagens bestämmelser om kommunernas uppgifter. Kriterierna anknyter därmed till frågorna i del B i denna årsuppföljning. Målbilden har följts upp sedan 2006 då målen först sattes upp. Tanken var att alla kommuner skulle ha nått samtliga mål år 2009, men detta visade sig vara ett alltför ambitiöst mål. Del D: Måluppfyllelsen syftar till att ge en övergripande bild av de effekter kommunens krisberedskapsarbete har fått över tid. Gör så här: I detta avsnitt ska kommunen göra en självskattning av hur väl man uppfyller målbilden idag. Kryssa för det alternativ som stämmer bäst för var och ett av de fyra delmålen. Observera att: samtliga kriterier för nivåerna Helt uppnått och Delvis uppnått ska vara uppfyllda för att målet ska anses vara uppnått. För kriterierna Delvis uppnått ska kommunen ha genomfört verksamhet som leder till att målet uppnås men utan att ha nått målet fullständigt. Kriteriet Inte uppnått innebär att kommunen inte vidtagit några åtgärder som leder till ett visst mål. Det är endast möjligt att fylla i ett av alternativen Helt uppnått, Delvis uppnått och Inte uppnått. För att kunna komma vidare i enkäten måste du fylla i något av alternativen. I det fall kommunerna inte anser sig helt leva upp till målbilden ska kommunen motivera varför. Fråga E 1 Kunskap Delmål: Kommunen har god kunskap om risker och sårbarhet som kan påverka kommunens verksamhet. Konsekvenserna för den egna verksamheten har analyserats. Kriterierna för de tre alternativen är:

15 Sida 15 av 18 Helt uppnått: Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) har gjorts för de verksamheter som kommunen har bedömt alltid måste kunna upprätthållas. Alla ansvariga för verksamheter som alltid måste kunna upprätthållas har god kunskap om sårbarheten i den egna verksamheten och om konsekvenserna av en allvarlig störning. Kommunen har tagit beslut om hur det fortlöpande RSA-arbetet skall bedrivas. Delvis uppnått: RSA har gjorts för flertalet av de verksamheter som kommunen har bedömt alltid måste kunna upprätthållas. De ansvariga för dessa verksamheter har god kännedom om sårbarheten i verksamheterna och om konsekvenserna av en allvarlig störning. Kommunen har beslutat om tidsplan för att upprätta en RSA för resterande verksamheter som kommunen bedömt alltid måsta kunna upprätthållas. Inte uppnått: Inget av ovanstående alternativ har uppnåtts. Gör en uppskattning av på vilken nivå din kommun ligger i förhållande till målbilden Helt uppnått Delvis uppnått Inte uppnått Fråga E 2 Planering Delmål: Kommunen har en planering för hur risker och sårbarhet ska undanröjas eller minskas samt en planering för hur kommunen ska hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse. Kriterierna för de tre alternativen är: Helt uppnått: Resultatet av risk- och sårbarhetsanalyserna (RSA) används i berörda nämnders, bolags och kommunalförbunds verksamhetsplanering i syfte att minska sårbarheten i verksamheten. Kommunfullmäktige har fastställt en plan (enlig lagen 2006:544, 2 kap. 1 ) för hantering av extraordinära händelser.

16 Sida 16 av 18 De verksamheter som alltid måste kunna upprätthållas har aktuella planer för hantering av extraordinära händelser. Delvis uppnått: Kommunfullmäktige har fastställt en plan (enlig lagen 2006:544, 2 kap. 1 ) för hantering av extraordinära händelser. För de verksamheter som alltid måste kunna upprätthållas har arbetet med att ta fram planer för hantering av extraordinära händelser påbörjats. Inte uppnått: Inget av ovanstående alternativ har uppnåtts. Gör en uppskattning av på vilken nivå din kommun ligger i förhållande till målbilden Helt uppnått Delvis uppnått Inte uppnått Fråga E 3 Förmåga Delmål: Kommunen har en god förmåga att hantera en extraordinär händelse, det vill säga att kunna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa de verksamheter som kommunen har bedömt alltid måste kunna upprätthållas och ge invånare och media tillräcklig och korrekt information om händelsen. Kriterierna för de tre alternativen är: Helt uppnått: Kommunens krisledning (förtroendevalda och personal) samt förvaltningsledningen för de verksamheter som alltid måste kunna upprätthållas har utbildats och övats under den senaste tvåårsperioden. Kommunen har beredskap (organisation, personal, övriga resurser) för information till invånare och den egna personalen vid en extraordinär händelse. Kommunen har en plan för fortlöpande utbildning och övning av kommunledningen och berörda förvaltningar. Kommunen har vidtagit åtgärder som säkerställer ledningsförmågan genom tekniska förstärkningsåtgärder av sin ledningsplats med reservkraft, avbrottsfri strömförsörjning, skalskydd och ökad kommunikationssäkerhet (tele, data). Delvis uppnått:

17 Sida 17 av 18 Kommunens krisledning (förtroendevalda och personal) samt förvaltningsledningen för de verksamheter som alltid måste kunna upprätthållas har övats och utbildats någon gång under mandatperioden. Kommunen har beredskap (organisation, personal, övriga resurser) för information till invånare och den egna personalen vid en extraordinär händelse. Kommunledningens ledningsplats har tillgång till reservkraft. Inte uppnått: Inget av ovanstående alternativ har uppnåtts. Gör en uppskattning av på vilken nivå din kommun ligger i förhållande till målbilden Helt uppnått Delvis uppnått Inte uppnått Fråga E 4 Geografiskt områdesansvar Delmål: Kommunen har en samlad bild av risker, sårbarhet och förberedelser för krishanteringen inom kommunens geografiska område. Kommunen verkar för samordning av all krishantering i det förberedande arbetet och i det akuta skedet, som berörda aktörer inom det geografiska området ansvarar för. Kommunen kan vid behov och om så bedöms lämpligt samordna kontakterna med t.ex. länsstyrelsen, centrala myndigheter och andra kommuner. Kriterierna för de tre alternativen är: Helt uppnått: Krishanteringsråd eller motsvarande finns och möts regelbundet. (Med "motsvarande" avses någon organiserad form där kommunen träffar t.ex. myndigheter, organisationer, och trossamfund för samverkan och samarbete i krishanteringsfrågor). Kommunen har rutiner för hur samordning med andra aktörer ska gå till vid extraordinär händelse. Kommunen kan lämna samlad information till länsstyrelsen om läget i kommunen i fråga om risker och sårbarhet och om de lokala krisaktörernas förberedelser för en extraordinär händelse. Delvis uppnått:

18 Sida 18 av 18 Krishanteringsråd eller motsvarande finns. (Med "motsvarande" avses någon organiserad form där kommunen träffar t.ex. myndigheter, organisationer, och trossamfund för samverkan och samarbete i krishanteringsfrågor). Kommunen har rutiner för hur samordning med andra aktörer ska gå till vid extraordinär händelse. Inte uppnått: Inget av ovanstående alternativ har uppnåtts. Gör en uppskattning av på vilken nivå din kommun ligger i förhållande till målbilden Helt uppnått Delvis uppnått Inte uppnått Om kommunen inte anser sig helt leva upp till målbilden, ange orsak: Saknar fullständig bild över lokala aktörers förberedelser. Tack för ditt svar. Genom att trycka på "Avsluta" skickas dina svar iväg. OBS! Glöm inte att skriva ut dina svar för arkivering. Du kan även skriva ut svaren för förankring i kommunen innan du skickar enkäten. Detta gör du genom att klicka på utskriftsikonen längst ner till vänster på sidan innan du trycker på "Avsluta". För att underlätta arkivering rekommenderar vi att du skriver ut svaren som en pdf-fil som sedan kan skickas till ert diarium.