Yttrande över Brickagruvans tillståndsansökan, kompletteringsremiss Mål nr M Rotel 14

Transkript

1 Delegationsbeslut 1 (8) Dnr Östersunds Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box Östersund Yttrande över Brickagruvans tillståndsansökan, kompletteringsremiss Mål nr M Rotel 14 Ärendebeskrivning Svenska Vanadin AB har lämnat in en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till mark- och miljödomstolen. Ansökan gäller tillstånd att anlägga och driva en gruva för brytning i dagbrott av upp till ton vanadinhaltig magnetitmalm per år samt att uppföra och driva ett anrikningsverk med tillhörande sandmagasin, gråbergs- och moränupplag och att bortleda yt- och grundvatten mm. Miljö- och räddningsnämnden har fått möjlighet att lämna synpunkter till mark- och miljödomstolen om ansökan behöver kompletteras. Vid handläggning av ärendet har även synpunkter inhämtats från kommunledningskontoret, tekniska förvaltningen samt räddningstjänsten. Inledande synpunkt Miljö- och räddningsnämnden anser att det är viktigt att mark- och miljödomstolen tar ställning till hantering av tidigare vattendom innan man går vidare med ärendet. Hur kommer konflikten mellan tidigare vattendom från 1945 och den här ansökan att hanteras? Kan en ny verksamhet få tillstånd att nyttja vatten som det redan finns en vattendom för? Tillståndet i domen är inte återkallat (vad vi vet). I ansökan har Svenska Vanadin AB räknat på hur mycket vatten som skulle användas om vattendomen från 1945 används och vad vi kan se finns det inte vatten till både den vattendomen och gruvan. Har då vattendomen från 1945 förtur till vattnet? Synpunkter på kompletteringar Efter granskning av ansökan anser miljö- och räddningsnämnden att ansökan behöver kompletteras. Synpunkterna är formulerade som frågor i de flesta fall och de står inte i någon inbördes ordning efter vad som är mest viktigt. En generell synpunkt är att sökanden inte tar ställning till de slutsatser och kommentarer som finns i bilagda utredningar. Postadress Hudiksvall Besöksadress Trädgårdsgatan 4 E-post: miljokontoret@hudiksvall.se Tfn växel: Fax: Org. Nr:

2 (8) Sandmagasin Finns möjlighet att sandmagasinet får kontakt med grundvatten? Sid 15 i MKB:n öppnar för grundvattenkontakt. På sidan 12 i Tekniska beskrivningen står om de geohydrologiska undersökningar som utförts för att kontrollera om det är tät botten i myren. Det står också att ytterligare undersökningar kommer att göras vid dammkonstruktionen samt att om sprickor finns så går de att täta. Det går alltså att säkerställa att grundläggningen under dammarna är tät. Behövs det inte utföras ytterligare undersökningar inom ytan för sandmagasinet också innan dammarna byggs för att säkerställa att sandmagasinet är tätt? Är det tekniskt möjligt att utföra tätlager ovanpå genomsläppligt material ifall man skulle upptäcka sand på botten där magasinet ska ligga och i så fall hur? Deponering av icke-inert gråberg i sandmagasinet Enligt sidan 5 i Tekniska beskrivningen kommer gråberg som innehåller pegmatit (klassas inte som inert), deponeras på en speciellt avsedd plats i sandmagasinet. Platsen kommer ligga under grundvattenytan och därmed kommer pegmatiten inte utsättas för vittring. Hur kommer deponeringen att gå till? Om pegmatiten ligger under malmkroppen kommer sandmagasinet redan att vara fyllt när det pegmatitgråberget bryts. Hur vet man att den platsen där pegmatiten deponeras kommer ligga under grundvattenytan för alltid? Hur kommer gråberg som har förhöjda halter uran att hanteras? Effekten av kalk i sandmagasinet I ansökan står att som efterbehandlingsmetod har valts att tillsätta kalk till sandmagasinet genom att blanda in kalken i anrikningssandens slurry redan under drift. Hur vet man att kalken kommer att finnas kvar i sandmagasinet efter avslutad verksamhet? Sköljs den bort eller förbrukas kalken när den befinner sig i vattenfas? Hur lång varaktighet beräknas kalkåtgärden ha? Kommer man kunna kontrollera om tillsatsen av kalk i anrikningssanden är en tillräcklig åtgärd innan verksamheten är avslutad? Kommer det att utföras kontroll efter att sandmagasinet efterbehandlats för att se att kalken ger önskad effekt i sandmagasinet? Vilken typ av kalk kommer att användas? Vid fuktkammarförsöket av anrikningssanden tillsattes kalk. Vilka egenskaper har anrikningssanden utan kalktillsats? Har sådana undersökningar utförts?

3 (8) Landskapsbilden Fotomontage behövs för att tydliggöra landskapsbildens förändring. Hur ser sandmagasinet ut i landskapet i de olika etapperna och efter avslutad drift? Hur kommer dammvallarna att se ut från olika håll? Vattenuttag från Långmyrsjön Yrkandet, på sidan 38 i advokatens skrivelse till MMD, om uttag av maximala mängder vatten som ska tas ut från Långmyrsjön behöver förklaras bättre i text. Det hänvisas till avsnitt 8 i bilaga A6, annex 1, men avsnitt 8 är långt och det går inte att utläsa varifrån sifforna kommer. Var kan man se att det behövs ett maximalt uttag på m 3 per månad i etapp 1 och m 3 per månad i etapp 2 och 3 och högst 2,5 miljoner m 3 per år? Tabellerna i bilaga A6 och diagrammen saknar enheter. På sidan 14 i tekniska beskrivningen står att det minsta flödet vid vilket uttag kan ske har beräknats till ca m 3 /s. Varifrån kommer den siffran? På sidan 23 i bilaga A6, annex 1 står att volymerna som pumpas kommer att maximalt kunna uppgå till m 3 /dag. Varför är den begränsningen satt och hur är den beräknad? Vad gör man om man inte kan tillföra vatten utifrån när det behövs exempelvis vid torrår flera år i rad? Stoppas driften av anläggningen om det inte finns tillräckligt med vatten för att driva anrikningsverket? Hur har man dimensionerat mängden vatten som ska finnas i sandmagasinet och klarningsmagasinet för att kompensera torrår, då man inte kan pumpa vatten från Långmyrsjön? För hur många torrår i rad räcker vattnet i sandmagasinet och klarningsmagasinet? Varför har medellågflödet valts som gräns för den lägsta nivå då vatten tas ur Långmyrsjön? Är medellågflödet en bra gräns i Brickabäcken för att upprätthålla god ekologisk status för vattenförekomsten? Hur fungerar driften på vintern när vattnet i sandmagasinet och klarningsmagasinet är fruset? Vad betyder miniminivå som finns angivet i flera figurer i bilaga A6, annex 1? Det finns t ex i ex figur 8-48, sid 71. Är det den minsta nivå vatten innan man börjar pumpa in vatten i sandmagasinet, är det den minsta nivå vatten som behöver finnas i sandmagasinet för drift av anrikningsverket eller är det den minsta nivå vatten som behöver finnas i sandmagasinet för att dammvallarna ska vara säkra?

4 (8) Utsläpp till vatten Varför finns inte magnesium med bland de parametrar som föreslås vara med i provisoriskt villkor under prövotiden? I Golders rapport, bilaga B23 Sammanställningsrapport Bedömning påverkan utsläpp till vatten kommer man fram till att det inte kan uteslutas att halttillskotten av aluminium, barium och magnesium kan medföra en viss negativ påverkan på vattenlevande organismer vid minflöden i vattenförekomsterna. Varför har man valt de halter man satt som förslag till provisoriskt villkor under prövotiden på sidan 36 i advokatens skrivelse till MMD? Hur vet man att de halterna inte medför negativ påverkan på Långmyrsjön? Ett förtydligande om hantering av sprängämnen behövs. Vilken typ av sprängmedel kommer att användas? Säkerhetsdatablad bör bifogas. Hur mycket kväve innehåller det? Hur mycket kväve följer med till Långmyrsjön? osv. På sidan 43 i MKB:n står att uppehållstiden i Långmyrsjön är viktig för kvävenedbrytningen. Hur lång är uppehållstiden i Långmyrsjön? Varken i Swecos rapport (Bilaga A6, annex 2) eller i MKB:n står hur lång uppehållstiden är i Långmyrsjön. På sidan 12 i Swecos rapport, (Bilaga A6, annex 2), hänvisas till en norsk utredning som gjordes Vad är det för utredning? Referens saknas. I samma Sweco-rapport har uppgifter om sprängmedel hämtats från en rapport som ingår i underlaget till ansökan om tillstånd för uppförande och drift av Clink. Är det jämförbara/relevanta uppgifter för sprängmedelshantering i en dagbrottsgruva som Brickagruvan? Finns det risk att fosforbelastningen på recipienten ökar på grund av att vittringen blir större i anrikningssanden jämfört med ursprungligt berg? Hur stor blir den ökade fosforbelastningen i så fall och hur påverkar det recipienten? Finns det risk för övergödning tillsammans med ökade kväveutsläpp? Påverkan på vattentäkt Hur säkerställs att Våtmors vattentäkt inte påverkas negativt? Sid 22 och sidan 50 i MKB:n. På sidan 50 antyds att viss risk föreligger liksom på sidan 20 i Swecos rapport i Bilaga A6, Annex 2 eftersom koncentrationsberäkningar mm saknas. Kommer koncentrationsberäkningar för markvatten och nya beräkningar av koncentrationer i recipienterna mm, enligt det stycket, att utföras? Undersökningar av Våtmors vattentäkts vattenkvalité och vattenkvantitet saknas. Kompletteringar av vattenkvalité och kvantitet för Våtmors vattentäkt behövs för att ha med som underlag (beskrivning innan eventuell gruvverksamhet startar). De gröna dropparna saknas i teckenförklaringen till figur 9 sidan 22 i MKB:n. Kan vi få bilden i större skala?

5 (8) Stycket om kommunal vattentäkt på sidan 22 i MKB:n bör ändras. Beskrivningen bör vara följande: Hudiksvall tar ut vatten på flera områden i grusåsen. Området närmast den tänkta gruvan ligger i Hallbo vid Norra Dellens spets och sedan i ytterligare två områden österut. Södra Dellen fungerar som vattentäkt för två vattenverk. Det närmaste är Delsbo vattenverk vid Norra Långsbo, söder om utloppet från Norra Dellen, (relativt nära planerad gruva), och den andra är Näsvikens vattenverk i södra änden av sjön. I stort sett alla kommunens abonnenter, ett litet vattenverk i Edsta undantaget, får sitt vatten från Hallstaåsen eller Södra Dellen. Norra Dellen är dessutom kommunens planerade reserv för befintligt och framtida behov. Det är drygt personer som idag försörjs via kommunal vattenförsörjning från dessa områden och siffran på anslutna personer är ökande. Det handlar alltså inte om åsen vid Södra Dellen. De utredningar som Artesia utfört handlar i huvudsak om norra Dellen. Där är det korrekt att Dellen inte verkar infiltrera in i åsen. Det finns också ytvattentäkter som är helt beroende av Dellensjöarnas kvalitet. Dessa ytvattentäkter finns inte beskrivna i MKB:n. Dammbrott Beskrivning av varningssystem för boende saknas. Beskrivning av vilka konsekvenser som händer vid eventuellt dammbrott saknas. Bilagor till Bilaga A8 Uppdaterad beräkning för dammsäkerhetsklassificering av Brickagruvans östra damm samt klarningsmagasin saknas. Enligt innehållsförteckningen till rapporten ska det finnas två bilagor: Bilaga 1 Reviderad Rapport Brickagruva mars 2014, Sweco samt Bilaga 2 Uppdaterade kartor från tidigare rapporter. Bilaga A7 Hantering av anrikningssand vid framtida gruvdrift behöver uppdateras utifrån ny vattenbalansberäkning. Vilka åtgärder kan utföras för att begränsa påverkan/ konsekvenser av dammbrott? I bilaga 2 till bilaga A12 Avfallshanterings- och efterbehandlingsplan står i driftinstruktionen om daglig manuell övervakning av dammarna. Beskriv vilka kontroller som ska utföras vid driftstopp, konkurs samt hur lång tid efter avslutad drift kontroller ska utföras. Gråbergsupplag I den icketekniska sammanfattningen till MKB:n (sidan iii) står att upplag av gråberg och morän läggs på den västra sluttningen av Gruvberget, men i advokatens skrivelse till MMD på sidan 5 står det att det ska vara på södra delen av Gruvberget vilket också redovisas som huvudalternativet i MKB:n sidan 46. Tydliggör vad som gäller.

6 (8) Var kommer krossning av gråberg att ske? Vid gråbergupplaget? Dagbrottet? Är det medräknat i bullerutredningen eller har en egen bullerberäkning utförts för att välja bästa plats för gråbergskrossning? Buller eller andra störningar På sidan 56 i MKB:n anges att vissa mer störande delverksamheter kommer förläggas till tidpunkter när störningarna till omgivningen blir minst. Ange exempel på vad det är för delverksamheter och till vilka tidpunkter de kommer förläggas. Transporter Sammanfattning och slutsats saknas av resultatet av de bullerberäkningar som utförts längs väg 305. Det anges bara att ökningen av buller längs vägen blir mellan 1 och 2 dba. Det finns heller inget skrivet om bolaget har för avsikt att utföra några åtgärder längs vägen som innebär att bullret dämpas för de boende. Det som står är att transporter till och från gruvan inte kommer att ske på kvällar och helger. Är det realistiskt att bolaget kan styra när transporterna ska ske? Kan man köra kalk i samma fordon som man transporterar slig? På sidan 12 i advokatens skrivelse till MMD står att det efter att transporterna nått det allmänna vägnätet väg 305 kommer de utgöra en liten andel av det sammanlagda flödet av tung trafik. På sidan 29 i MKB:n visar tabell 3 att gruvdriftens tunga trafik kommer att medföra en ökning av tung trafik med 135 %. Andelen tung trafik från gruvan vid utfarten kommer att utgöra 52 % av den tunga trafiken på vägen. Det är således mer än hälften vilket inte kan anses vara en liten andel. Möjliga transportvägsalternativ till slutkund behöver beskrivas bättre. Om transporterna t ex ska till Ljusdal, vilken väg väljs dit? Kommer man köra vägen förbi Ängebo mot Ljusdal eller kommer man att köra genom Delsbo? Om vägen över skogen väljs behöver ansökan kompletteras med en översiktlig utredning av bullerstörning av transporter längs vägen. Det behövs bättre underlag för de olika vägalternativen för att bättre kunna jämföra vilket alternativ från gruvan till allmän väg som stör de boende minst. De alternativa vägutfarternas konsekvenser som finns beskrivna på bl.a. sidan 30 i MKB:n saknar detta. Antal transporter är inte samma i MKB:n och i Advokatens skrivelse till MMD. Det finns också en otydlighet på sidan 23 i advokatens skrivelse när man blandar transportrörelser och antal fordon i texten. På flera ställen när man ska beskriva utfarten till väg 305 står att den går ut på allmän väg norr om Bricka by. Det är bättre att istället skriva mitt i Bricka by eftersom Bricka ligger längs en lång del av vägen och inte bara där det står Bricka på kartan.

7 (8) Varför krävs accelerationssträcka? Är det Trafikverket som ställer det kravet på nya utfarter? Påverkan på omgivningen under byggnadstiden/anläggningstiden Påverkan på omgivningen under byggnadstiden/anläggningstiden saknas. Vad kommer ske under anläggningstiden? Hur påverkar det omgivningen? Vilka transportvägar kommer användas i samband med bygget av anrikningsverket och dammarna? Hur påverkar arbetet under anläggningstiden omgivningen vad gäller buller? Varför vill företaget att Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från byggarbetsplatser ska gälla under anläggningstiden? Anläggningstiden föreslås vara 10 år. Om Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från byggarbetsplatser ska gälla under anläggningstiden kan verksamheten bullra med momentant buller på 70 db(a) vid bostäder varje natt i 10 år. Vad är det som ska utföras under anläggningstiden som kan låta så högt nattetid? Kommer byggarbeten att behöva ske nattetid? Damning Hur stor mängd vatten krävs för att motverka damning från vägar och sandmagasin? Är det beräknat och varifrån tas det vattnet? I stycket om damning i MKB:n, sidan 57, stycke 12.9 beskrivs att sandmagasinet ligger i en dal och vinden därför inte har så stor angreppsyta på sandmagasinet så risken för damning är liten. Gäller detta även när sandmagasinet fyllt upp dalen i etapp 3? Påverkan på naturvård Vad är det för indirekt påverkan som kan förekomma på riksintresse för naturvård och friluftsliv i Svågadalen? Sidan 51 i MKB:n. Ekonomisk säkerhet I det föreslagna villkor 12 i advokatens skrivelse till MMD ska bolaget ställa en ekonomisk säkerhet på kr, vilket är exakt den summa som anges för efterbehandlingskostnader i tabellen på sidan 15 i Bilaga A12 Avfallshanterings- och efterbehandlingsplan. Längst ned på samma sida anges att slutsumman beräknas bli ca 50,8 miljoner kr, vilket också torde inkludera kostnaderna för efterkontroll. Se över om förslaget till villkor 12 bör ändras till 50,8 miljoner kr. Den ekonomiska säkerheten som föreslås har en liten marginal om kostnaden för täckning av sandmagasinet ökar. Beräknad kostnad för täckning är 45 kr/m 2. Om täckningen istället skulle kosta 80 kr/m 2 fattas det pengar (sidan 14 i Bilaga A12 Avfallshanterings- och efterbehandlingsplan ). Enbart täckningen av sandmagasinet skulle då kosta 84 miljoner kronor. Om bolaget skulle gå i konkurs efter halva tiden finns det då tillräckligt med pengar för återställning och efterbehandling?

8 (8) Vad händer om kalken inte fungerar? Om annan åtgärd för efterbehandling behövs t ex tätning av sandmagasinet behöver ekonomisk säkerhet avsättas för detta. Beskrivande text till tabell 2 saknas på sidan 17 i Tekniska beskrivningen. Framtida klimat Hur påverkar framtida klimat beräkningarna i vattenbalansen? Det kan bli jämnare flöde över året, utan vårflod- och höstflodstoppar. Det kan också bli långa perioder med låg vattenföring. Hur skulle det påverka möjligheten att driva verksamheten vid Brickagruvan? Övrigt Vad menas med villkorsperioden och driftperioden? (Bilaga A6, XV, sidan 114). Som aktförvarare föreslås Lennart Borgsten (sidan 11 advokatens skrivelse till MMD). Han arbetar inte längre i Hudiksvalls kommun varför en annan aktförvarare bör anges. Det finns också förekomster av titan som är ett värdefullt mineral. Kan det också utvinnas istället för att deponeras med anrikningssanden? Anmälan om oförutsedd skada anges olika på sidan 29 (10 år) och på sidan 37 (5 år) i advokatens skrivelse till MMD. Det är svårt att hitta i de olika handlingarna i ansökan eftersom det finns så många bilagor, som i sin tur kan innehålla bilagor. Bilagorna till Bilaga A3 Sammanställning materialkaraktärisering är t ex inte numrerade. I tekniska beskrivningen, på sidan 5, 3:e stycket, näst sista meningen finns t ex en hänvisning till beräkningar i Bilaga 3. Är det Bilaga 3 till Bilaga A3 som menas eller finns beräkningarna i någon av bilagorna till Bilaga A3? En svensk översättning av Minebridge rapport, annex 3 i Bilaga A6, behövs. Även Bilaga A2 Grinding and Magnetic Separation Tests on Sumåssjön Vanadium Bearing Iron Ore är på engelska och behöver översättas till svenska. På sidan 6 i MKB:n hänvisas till verksamhetskod enligt bilagan till förordning om miljöfarlig verksamhet. Verksamhetskoderna finns numera i miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251). NORRHÄLSINGLANDS MILJÖ- OCH RÄDDNINGSNÄMND Anne-Sofie Åhlén Miljö- och Hälsoskyddsinspektör