Kopparkypen bilagor. Norrköping 96:1, Kopparkypen 18, Norrköpings stad och kommun, Östergötland. Tomas Ekman RAPPORT 2016:39

Transkript

1 RAPPORT 016:39 ARKEOLOGGRUPPEN AB ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 016:39 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Kopparkypen bilagor RAPPORT 016:39 Norrköping 96:1, Kopparkypen 18, Norrköpings stad och kommun, Östergötland Tomas Ekman KOPPARKYPEN

2 ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 016:39 Kopparkypen bilagor RAÄ-nr Norrköping 96:1, Kopparkypen 18, Norrköpings stad och kommun, Östergötland Tomas Ekman Lst dnr ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING

3 ARKEOLOGGRUPPEN I ÖREBRO AB Radiatorvägen Örebro Telefon arkeologgruppen@arkeologgruppen.se 018 Arkeologgruppen AB Arkeologgruppen rapport 016:39 Författare Tomas Ekman Grafisk form Nina Balknäs@Högtorps Diverse Omslagsfoto Detalj av kullerstensyta KG 0 med skärslev. Foto taget av Jonna Sarén Lundahl. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Dnr R503371_160001

4 Innehållsförteckning Bilaga 1. Anläggningstabell...4 Bilaga. Fyndtabell...4 Bilaga 3. Makroanalys...3 Bilaga 4. Osteologisk analys...64 Bilaga 5. Kritpipsrapport...88 Bilaga 6. Glasanalys...96 Bilaga 7. Porslinsanalys Bilaga 8.Keramikanalys Bilaga 9. Konserveringsrapport

5 Kopparkypen bilagor Bilaga 1. Anläggningstabell Kontext KG Fas Typ Storlek Tj/dj/höjd Beskrivning 35 Stolphål 0,8x0,6 0,5 Nedgrävning för elstolpe 61 Stolphål 0,8x0,6 0,5 Nedgrävning för elstolpe Golvlager 0,01-0,0 Låg i en svacka, i N på sättsandslager 697 och i S på odlingslager 695. Flammig, gulbrun silt, bevarade spikar och trärester med fiberriktning i N-S. Tjockast i mitten och tunnar ut mot sidorna. Lagret innehöll tegelbrockor, tegelkross, kalkbruk, småsten, träflis, träkol, slagg Avfallsbinge,1x,14 0,47 Svagt rundade kanter, lerfodrade sidor, träklädd botten. Rester av en överbyggnad i trä. Fyllningen bestod överst av mörkt gråbrun silt, därefter lerig silt, rödbrun humus och slutligen närmast träet grågul lera. Fyndrikare mot botten och kanterna. I fyllningen kom också mycket tegelbrockor, tegelkross, kalkbruk och småsten samt träkol. 309 Syllsten 0,30x0,30 0,5 Rundade naturstenar, ingen sammanfogning. Ingen relation med golvlager Stensyll,0x0,5 0,5 Naturlig, rundad sten. Ingen sammanfogning. Ingår i samma grund som 557 och utgör del av södra kanten. Ett fåtal stenar fanns i den västra schaktkanten, rubbade ur sitt läge. I SÖ var syllen skuren av A91. Syllen överlagrade odlingslager Grop 0,80x0,70 0,3 Lätt oregelbunden form i plan, något störd i S. I stort sett raka väggar. Lätt skålformad botten. Fyllning av mörkbrun silt med inslag av tegelkross, kalkbruk, träbitar, kol, glas, ben samt en del slagg/ sintrat material. 548 Stolphål 0,8x0,6 0,5 Nedgrävning för elstolpe, ligger i linje med 35 och Syllsten 5,5 i N-S, 4, i Ö-V, 0,3-0,5 bred 0,5 Naturlig sten, stenstorlek 0,15-0,30 m. I konstruktionen ingår även 346. Några stenlyft (se 773). En trolig ingång i öst.. Syllen låg på odlingslager Stenläggning 0,10-0,15 Gårdsplan, del av, lagd av storgatsten. 694 Sättsandslager 0,15-0,0 Sättsandslager av vitgul sand, från konstruktionen av 1900-talsbebyggelsen 695 Odlingslager 0,05-0,5 Odlingslager med gråbrun silt,homogent. Tunnar ut mot S. Tolkat som odlingslager, täcker större delen av tomt 3.Två grävenheter, 68 och 359, upptogs i lagrets norra och södra del. I söder skars lagret av en brunn, 116, KG 6. Lagret innehöll tegelbrockor, tegelkross, kalkbruk, småsten och träkol. 4

6 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Kontext KG Fas Typ Storlek Tj/dj/höjd Beskrivning 697 Sättsandslager 0, Sättsandslager med fin, ljus sand. Homogent, med smärre fläckar av lera. Täcker en stor del av tomt Stolphål 0,6 i d 0,06 Rund nedgrävning med fyllning av rödbrun sand (bränd variant av 697) samt mörkbrun sand. Av samma typ som Stolphål 0,9 i d 0,06 Av samma typ som Stolphål 0,30 i d 0,11 Närmast rektangulärt, med rundade hörn. Ojämn botten. Fyllning av brunsvart grusig silt Trä 0,-1,x0,1-0, 0,01-0,0 Brädor nedrasade i avfallsbingen 91, dåligt bevarade. Se även Lager,4x,0 0,01-0,07 Lager av brungul lera, 0,01-0,07 m tjockt, väl packat, utan horisonter. Mycket tydlig kontaktyta mot underliggande 91 och Syllsten Tillhör syllen Stenlyft 0,3-0,4 Tre stenlyft efter försvunna stenar inom 557 och 346, KG 4. Endast dokumenterade i plan Stenlyft 0,70-0,75 Stenlyft i 557, endast framrensad i plan. Efter tröskelsten? 800 Tramplager 0,01-0,0 Tramplager, mörkbrun silt. Tydligt avgränsat nedåt mot Stolphål 0,1 0,1 Runt i plan. Fyllning av brun silt med trärester. Nedgrävt i Stolphål 0,3x0,5 0,1 Botten av stolphål, i övrigt se Stolphål 0,3x0,4 0,7 Oregelbunden form i plan och ojämn botten. Fyllning av brun silt med trärester samt fyra spikar. 90 Störning Botten av FU-schakt Husgrund 18,0x0,5 0,3-0,7 Del av husgrund, se även 974 och Husgrund 9,0x05 0,5-0,8 Del av husgrund, se även 955 och 669, Kallmurad, huggen sten, 0,3-0,7 m Golvlager 3,8x4,0 0,01-0,03 Golvlager med fläckig humös, svartbrun till vitgul silt och sand. Tunnare i SÖ, där den skars av 91. I lagret fanns tegelkross, småsten, träkol och sot. Golvlagret låg inom 557 som en tunn lins mellan två sättsandslager (1015, 697). I N fanns rikligt med träkol, i NV syntes en bränd bjälke, 1005, som gick in i schaktkanten i V. Sammanlagt 15 spikar (ej tillvaratagna) Trä 0,15x1,10 0,1 Bränd bjälke som låg i Ö-V riktning och fortsatte in i schaktväggen. 5

7 Kopparkypen bilagor Kontext KG Fas Typ Storlek Tj/dj/höjd Beskrivning Sättsandslager 3,8x3,8 0,05 Sättsandslager inom 557. Överlagrar golvlager Utkastlager 3,0x7,0 0,01-0,0 Mörkbrun silt, rikligt inslag av kol. Heterogent sammansatt Trä Se Stolphål 0,3 i d 0,10-0,15 Botten av stolphål, rund form. Fyllning av siltig sand Nedgrävning,6x3, > 3,5 Stor halvcirkelformad nedgrävning för brunnskar av sten, Den fortsätter åt söder och väster, utanför undersökningsområdet. Nedgrävningen utanför 1149 är igenfylld direkt med samma massor, dock med inslag av kol. Ej grävt i botten p g a rasrisk Brunnskar 1,8x1,6 > 3,5 Brunnskar av rundad natursten, 0,3-0,8 m stora. Kallmurad Fyllning > 3,5 Sekundär fyllning i brunn. Brun grusig silt med gula inslag. Jämt fördelat innehåll. Fyllningen var lucker och myllig den översta metern, där det även kom rikligt med tegel. Därunder kom en mer siltig, mörk fyllning med mer kol och äldre fynd Stenfundament 0,50x0,93 0,5 Rektangulär stenkonstruktion av mindre, rundade naturstenar staplade på varandra. Ingen sammanfogning, stenstorlek c:a 0,1-0,15 m. Direkt N om stenkonstruktionen låg nedgrävningen och 160 tillhör troligen samma konstruktion och är yngre än brunnen Nedgrävning 0,5x0,6 0,10-0,15 Nedgrävning med skålformad botten. Bränd och kompakt, sandig fyllning i fyra horisonter. Se även Syllstensrad9,0x1,0 0,3-0,4 Syllstensrad av huggen sten, kallmurad, stenstorlek 1 x 0,5-0,5 x 0, m. Sticker in i schaktkanten i både N och S. 68 Grävenhet 1,5x1,5 0, Grävenhet i 695, se vidare denna beskrivning Stolphål 0,15 i d 0,04 Botten av stolphål. Mörkgrå sotig silt i fyllningen med kol, inslag av bränd lera och skärvig sten. Omstolpad med Stolphål 0,8x0,33 0,13 Stenskott stolphål med skålad botten. Grå silt med trärester i fyllningen, skär det äldre stolphålet Stolphål 0,30 i d 0,06 Botten av stolphål, med rester av stolpe bevarad (c:a 0,1 m i diameter). Fyllning av grå silt med inslag av kol. Omstolpat med

8 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Kontext KG Fas Typ Storlek Tj/dj/höjd Beskrivning Stolphål 0,7x0,5 0,03 Botten av stolphål. Fyllning av grå silt, inslag av tegelkross och kol Stolphål 0, i d 0,04 Botten av stolphål. Fyllning av grå silt, inslag av tegelkross och kol Stolphål 0,30-0,40 0,1 Rundad nedgrävning som skär A6095. Stenskott stolphål med mörkgrå silt i fyllningen. Skär det äldre stolphålet Utjämningslager,5x3,0 0,1-0,3 Utjämningslager bestående av homogen silt med inslag av kol och tegelkross. En horisont. 341 Störning 3x4,5 Rörschakt. Störde syllstensraden i 179 (KG 15) 359 Grävenhet 1,5x1,5 Grävenhet i odlingslagret 695, se denna Trä 3,0x0,5 0,05 Två golvreglar, sannolikt markerande en ingång i sentida byggnad Stenfundament Del av samma fundament som Stenfundament 0,9x0,9 0,5 Stenfundament från grund till sentida magasinsbyggnad. Mestadels huggen sten, med en del natursten. Stenstorlek varierande från 0,1 x 0,15 till 0,5 x 0,6 m. Fundamenten låg jämt fördelade i ett sandigt fyllnadslager 5373, omedelbart under bärlager Stenfundament se Husgrund Samlingsnummer för flera murar ingående i byggnaden från Grävenhet 1,5x1,5 0, Grävenhet i utkastlagret Stenlyft 0,9x0,83 Stenlyft inom syllstensraden Stenfundament se Stenfundament se Stenfundament se Brunn 3,6/,1 1,4 Brunn med fyllning av sand, grus och sten som innehöll såväl äldre som moderna fynd. Troligen inrasad, ingen tydlig skoning förrän mot botten. 4 m djup från dagens marknivå. Brunnen hittades i samband med tömning av ett tidigare grävt provschakt Latringrop 1,5x1,06 0,46 Rundad form, med raka kanter och plan botten. Fyllning av brun, homogen fet silt med inslag av kol, träbitar, tegelkross och kalkbruk. Tre skikt av trämylliga linser c:a 0,15 m emellan, plan i botten, de övriga två var skålade. Fyllningen mellan träskikten var homogen och likartad.. 7

9 Kopparkypen bilagor Kontext KG Fas Typ Storlek Tj/dj/höjd Beskrivning Stenfundament se Stenfundament se Stenfundament se Stolphål 0,14x0,17 0,04 Botten av rundat stolphål. Mörkgrå silt med inslag av grus i fyllningen. Överlagrades av Stolphål 0,9x0,33 0,15 Rundat/ovalt stolphål med raka kanter. Fyllning av mörkgrå lerig silt med inslag av kol och småsten. En sten i fyllningen, möjligen stolpstöd Störhål 0,1 i d 0,13 Rundat störhål med spetsig botten. Mörkt brungrå silt i fyllningen. Överlagras av Störhål 0,15 i d 0,05 Rundat störhål med sneda kanter och rak botten. Mörk brungrå silt i fyllningen. Överlagrades av Störhål 0,10x0,13 0,04 Rundat störhål med spetsig botten. Mörkt brungrå lerig silt. Överlagrades av Störhål 0,13x0,19 0,3-0,4 Ovalt störhål med raka kanter och spetsig botten. Fyllning av grå silt med inslag av kol och småsten. Överlagrades av Störhål 0,05x0,08 0,16 Rundat störhål med lätt skålformad botten. Mörk brunsvart silt i fyllningen. Överlagrades av Störhål 0,06x0,08 0,07 Rundat stolphål med spetsig botten. Mörkgrå lera i fyllningen. Överlagrades av Störhål 0,11x0,1 0,05 Rest av rundat störhål. Mörkt brunsvart silt i fyllningen. Överlagrades av Stolphål 0,33x0,38 0, Stolphål, rektangulärt i plan med svagt konvexa sidor. Raka kanter och svagt konkav botten. Fyllning av grå silt blandad med vitgul silt samt en del tegelkross Stolphål 0,18 0,13 Stolphål med u-formad botten. Fyllning av brungrå lerig silt Ugn 1,1x0,9 0,5-0,50 Fyrkantig mörk fläck som fortsatte in i schaktkanten. Två större och en mindre sten synliga i ytan. Fyllningen skiftade i färg, mörkt brunsvart till gråsvart silt med inslag av gul sand, mycket lucker och humös. Botten sluttade åt S, och mot schaktkanten i V fanns en nedgrävning (3879). Nedgrävningen fortsatte in i schaktväggen. Stora tegelbitar och nästan helt tegel kom mot botten och kanterna, tegelkross förekom i hela fyllningen. Från schaktkanten i V stack en bräda (38) ut, I mitten av anläggningen fanns en bränd, tunn svart lins med mycket skört material samt mycket sintrad lera/slagg. 8

10 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Kontext KG Fas Typ Storlek Tj/dj/höjd Beskrivning 349 Stolphål 0,31x0,33 0,8 Runt stolphål med raka kanter. Heterogen ljusgrå till vitgul silt i fyllningen. stolpstöd i form av mindre stenar (c:a 0,08 m stora). Tegelkross, småsten, träkol och slagg i fyllningen. I äldre FU-schakt Avfallsgrop 1,3x1,0 0,35-0,45 Rundad form raka kanter med plan botten. Fyllning av homogen brungrå silt, rester av trä i tre nivåer samt i botten. Liknar 3104 och Gropen hade en träkant som syntes svagt i plan, och c:a 0,16 m ner fanns ett trälager med skålade sidor. 357 Stolphål 0,40 i d 0,3 Cirkelformat i plan, skålformad botten. Fyllning av grågul, siltig sand och inslag av rödbrunt trä. Väl bevarad stolprest Stolphål 0,3 i d 0,4 Cirkelformat i plan, skålformad botten. Fyllning av gråbrun, siltig sand. Rest av fyrkantig stolpe, ca 0,10 m i d Stolphål 0,37x0,35 0,3 Stenskott,rundat stolphål med skålad botten. Fyllning av mörkbrun myllig silt med förmultnande trärester och inslag tegelkross, småsten och träbitar Stolphål 0,8x0,31 0,07 Rundat stolphål med rak botten. Fyllning av grå lera med inslag av kol Stolphål 0,4x0,40 0,08 Oregelbunden form med stolprest, sten och tegel i ytan. Skålformad botten. Tegelkross och träbitar i fyllningen. Stört av FU-schakt Stolphål 0,59 i d 0,5 Rund nedgrävning med bevarad stolpe i mitten. Nedgrävningen hade raka kanter och skålad botten. En inre fyllning var 0,3 m i d och mycket myllig och är sannolikt förmultande yttre delar av stolpen. Den bevarade stolpen är 0,16 m i diameter Stolphål 0,3 i d 0,10-0,15 Botten av stolphål. Cirkelforman i plan med skålformad botten. Fyllning av grågul siltig sand Stolphål 0,5 i d 0, Stolphål/grop, cirkelformad i plan, med svagt skålformad botten. Fyllning av ljusgrå siltig sand med mörkare partier, inslag av förmultnat trä och träkol Avfallsbinge 0,96-1,4 0,14-0,30 Avfallsbinge, skuren i söder av ett dräneringsrör. I mitten låg två större stenar som sannolikt inte hörde till. Fyllningen verkade omrörd då gödsellager låg varvat med brungrå silt. Samma fyllning hade använts för att fylla igen med, vilket gav det omrörda skicket. Bingen var orörd i den nordvästra kanten där två makroprov togs. PM 3771 och PM

11 Kopparkypen bilagor Kontext KG Fas Typ Storlek Tj/dj/höjd Beskrivning Avfallsgrop 1,00x1,3 0,53 Avfallsgrop/tunna, fyllning av homogen sandig silt, med luckra skikt av trä/ förmultnat trä. I fyllningen kom även tegelkross, kalkbruk, träbitar och träkol. Samma karaktär som 3104 och Möjligen har anläggningen återupptagits vid flera tillfällen Stolphål 0,5-0,30 0, Stenskott stolphål, skoning av 0,08-0,14 m stora stenar. Stolpens diameter ca 0,1 m. Fyllningen bestod av brungrå silt med tegelkross i. Påträffades vid tömning av FU-schakt Sten 0,0-0,30 0,15-0,0 Sten i 3477, se 3477 för beskrivning 38 1 Trä 0,13-0,60 0,07-0,10 Träbjälke, rektangulär, ingår i i Se denna för beskrivning Avfallsgrop 0,74-0,94 0,10-0,0 Avfallsgrop, rund i plan, avgrävd i S av ett rörschakt, 5601.Fyllningen bestod i övrigt av brungrå silt med tegelkross och träflis. I botten fanns ett träigt humöst lager,som inte fanns på sidorna Avfallsgrop 1,05-1,38 0,85 Avfallsgrop/tunna, oval i plan med sandig fet silt och trärester i fyllningen. Något varvade lager sand med humös silt. Liknar 3737, 3501 och Mot botten fanns en mindre stensamling Avfallsbinge 1,05x1,1 0,1-0,30 Avfallsgrop/binge. Fyrkantig i plan med sluttande botten. Fyllning av brungrå silt med rikligt inslag av träkol. Störd i den NV kanten av en dagvattenbrunn och i S av en stor rot. Gropen/bingen hade raka sidor med rester av trä, vilket även fanns i botten, som sluttade mot S där också kolmängden ökade. PM togs i botten Stenfundament se Stenfundament se Stenfundament se Stenfundament se Odlingslager 7x14 0,14 Lager av gråbrun silt med inslag av sand. Homogent och utan horisonter, tunnar ut mot S och skärs i N av 3737, 3501 och husgrunden 669. Mycket få fynd Stenfundament se Stenfundament se Stenfundament se Stenfundament se Stenfundament se Stenfundament se

12 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Kontext KG Fas Typ Storlek Tj/dj/höjd Beskrivning Stenfundament se Stenfundament se Stenfundament se Stenfundament se Stenfundament se Stenfundament se Stenfundament se Stenfundament se Stenfundament se Stenfundament se Stenfundament se Stensyll 3,1x0,3 0,3-0,4 Syllrad, huggen sten, utan sammanfogning. Syllen är fragmentarisk och består endast av en rad orienterad i N- S. Mellan stenarna fanns mycket kol, tegel, sot och rötter (som har stört syllen). Har anlagts ovanpå Stenfundament se Stenfundament se Stensatt yta8x10 Stensatt yta, natursten, c:a 0,1-0,3 m stora. Linjer med störra lagda stenar, 9764 och Stenlagda rännor för regnvatten i N-S samt Ö-V riktning, 797 och Gårdsytan angränsar till en stensatt yta i västlig riktning, A688. En ränna, 1108, sticker av från 7897 och följer 688. Ytan 548 är skadad längs samtliga kanter, med den södra som den bäst bevarade. Ovanpå stenpackningen låg ett raseringslager av mycket bränd karaktär. Lagret innehöll mycket kol, kalkbruk och tegelbrockor Stenfundament se Avfallslager 4x5 0,55 Avfallslager med brungrå silt och flera horisonter. Homogen i toppen, jämn fördelning med koncentrationer. I fyllningen kom tegelbrockor, tegelkross, kalkbruk, träflis och träkol. Lagret låg i en naturlig svacka där avfall slängts i omgångar. I lagret har sannolikt gropar grävts vid flera tillfällen för deponering av avfall. Lagret hade ett markant inslag av slaktavfall. I den NV hörnan fanns en koncentration med fönsterglas. Lagret sluttar liksom den naturliga marken åt N. En grävenhet,715, grävdes i mitten av lagret. 11

13 Kopparkypen bilagor Kontext KG Fas Typ Storlek Tj/dj/höjd Beskrivning Stenfundament se Lager Begränsning åt S för fyllnadslager bestående av ljus sand Stenfundament se Stenfundament se Stenfundament se Nedgrävning Nedgrävning för stenfundament. I linje med de andra inom KG 9, men saknar sten i ytan Stenfundament se Syllsten se Stolphål 0,13 0,1 Stolphål med stolpmärke kvar. Nergrävt i odlingslagret 7875 och skuret av sopgrop i V. Svårt att avgränsa i plan, men stolpmärket var tydligt. Nedgrävningen var skålad med sneda kanter och en tegelsten i botten Stenfundament se Stenfundament se Stenfundament se Stolphål 0,35x0,40 0,17 Stenskott stolphål, ovalt i plan och med skålad botten. Stenstorlek 0,1-0,6 m. Ligger i lager Avfallsgrop 0,70x0,80 0,34 Oval grop med siltig fyllning, mycket tegelkross och kalkbruk. Inga äldre inslag. Gropen låg mellan två stenfundament i KG Störning 6x1,5 Rörschakt 5614 Odlingslager 9x14 0,30-0,40 Odlingslager huvudsakligen bestående av gråbrun siltig sand. Lagret var tjockare mot norr i markens riktning. Jord har medvetet planerats åt detta håll. I lagret syntes spadstick, dock inte ända ner i botten. Också den översta decimetern saknade spadstick. Fynd förekom från toppen till botten i en avtagande frekvens Stolphål 0,4 i d 0,15 Stenskott stolphål med något mörk gråsvart silt i fyllningen Utkastlager x 0,1 Utkastlager bestående av siltig, brungrå lera, med flera horisonter 5684 Störning Störning i Stolphål 0,5x0,55 0,5 Stenskott stolphål, rundat i plan, med skålformad botten och en liten avsats i den norra kanten, där c:a 0,1 m djupt. Fyllning av grå lerblandad heterogen silt. 1

14 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Kontext KG Fas Typ Storlek Tj/dj/höjd Beskrivning Stensyll 4,8x3,7 0,5-0,8 Syllstensgrund, rektangulär, kallmurad av huggen sten, 1,-0,3 m stora. I det NÖ hörnet möjligen spår av en trappa. I det SV hörnet låg några stenar något ur läge, vilket kan vara spår av en lagning Stolphål 0,35x0,50 0, Stolphål, runt i plan, raka kanter och skålad botten. Fyllning av heterogen grå silt med inslag av ljusare silt. Av samma typ som den närliggande Störd av en nedgrävning som fortsätter in i schaktkanten åt N Stolphål 0,45 i d 0,1 Stolphål, runt i plan, med skålformad botten. Fyllning av grå heterogen silt med ljusare inslag och en del tegelkross och kol. Påminner om En lins av kol följde med botten upp mot kanten och syntes i plan som en ring av kol Störhål 0,08 0, Störhål, runt i plan, spetsig botten. Fyllning av humös silt med mycket trärester Störhål 0,08 0,1 se Störhål 0,07 0,13 se Störhål 0,1 0,04 se Avfallsgrop0,5x1,0 0,4 Avfallsgrop, halvmåneformad i plan, rundad bottenform. Fyllning av siltig sand och träflis. Ursprungligen rund, men den norra halvan var borta Grävenhet 1x1 0,45 Grävenhet i Se denna för beskrivning 608 Grävenhet 1x1 0,15 Grävenhet i Se denna för beskrivning 6086 Grävenhet 1x1 Grävenhet i 7078, se denna för beskrivning Störhål 0,08 0,19 se Stolphål 0,3x0,4 0,05 Stolphålsbotten, skålformad. Fyllning av grågul flammig silt. Skars av stolphålet Grävenhet 0,9x1, 0,3 Grävenhet i lager Se detta för beskrivning Grävenhet 0,8x1, 0,3 Grävenhet i Se detta för beskrivning Stolphål 0,5x0,30 0,15 Stenskott stolphål. Fyllning av grå med trärester. Skar stolphålet Stolphål 0,19x0,5 0,06 Stolphålsbotten, skålformad. Fyllning av mörkgrå silt med inslag av kol. Trärester efter stolpen i fyllningen ( diameter c:a 0,1 m). Skars av stolphålet 8. 13

15 Kopparkypen bilagor Kontext KG Fas Typ Storlek Tj/dj/höjd Beskrivning Stenfundament se Stenfundament se Störning Rektangulär nedgrävning, fyllning av grusblandad silt, ett järnrör stack upp ur ur fyllningen. Grävd genom lager 331 och den störde syllstensraden Grävenhet 1x1 0,3 Grävenhet i 331, se denna för beskrivning Raseringslager,8x,1 0,03-0,07 Raseringslager bestående av grusblandad silt med inslag av kalkbruk, murbruk, tegelkross och kol. Samma typ av fyllning som i stolphålen i KG Stolphål 0,5x0,30 0,15 Stenskott stolphål, runt i plan, rund botten och skålade sidor. Fyllning av brungrå silt med inslag av kol Stolphål 0,36 i d 0,1 Stolphål, skålad botten. Fyllning av heterogen mörkbrun silt (rikligt med kol och tegelkross). Fyllningen har en bränd karaktär med en tydlig lins av kol längs kanten Stensatt yta,x6,8 Stensatt yta som ansluter till den stensatta ytan 548. Bestod av lagd natursten, c:a 0,1-0,3 m. Störd i norr, medan den södra sidan är i det närmaste intakt. Ytan går i Ö-V riktning och längs den södra sidan löper en ränna som ansluter till ränna 7897 i Ö, samt viker av norrut i V. Ett hjulspår (1051) kan ses längs den södra delen av ytan och det svänger av åt N där ytorna möts. Ett motsvarande hjulspår har sannolikt funnits i den förstörda norra kanten Grävenhet 1x1 0,5 Grävenhet i 331. Se denna för beskrivning Grävenhet 1,0x1,0 0,15 Grävenhet i lager 5671, se detta för beskrivning Stenfundament 0,68 i d Stenfundament, under lager 331. Rund, lätt oregelbunden form i plan, stenstorlek c:a 0,4-0,1 m, ingen sammanfogning. Tillhör troligen konstruktion utanför undersökningsområdet Terrassmur 6,6x0,5 0,5-0,7 Terrasseringsmur, av stora huggna stenblock (0,5-0,9 m) och lite mindre block som passning (ca 0, m i d). Kallmurad. Stenblocken ligger i ljus sand, c:a 0,5 m tj, därunder mörkbrun, kolblandad silt, c:a 0,1 m tj. Under detta ett fläckigt sandigt stråk, c:a 0,05 m tj och slutligen grå silt. 14

16 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Kontext KG Fas Typ Storlek Tj/dj/höjd Beskrivning Stensyll se beskr. 0,3 Stensyll, längd 4,87 m (V-Ö),,8 (S-N), bredd 0,56-0,86. L-formad, huggen sten. Ingen sammanfogning. Syllstenen ligger N om 548, och hör troligen samman med syll 5079 som ligger Ö om I hörnet av syllen fanns resterna av ett spisfundament, vilken syntes som en fläck med kol, sot och sekundärbränt tegel. Stenarna var stora och flata, fyllningen mellan stenarna bestod av brungrå silt med kol och tegel Stensatt golv,6x3,6 Rektangulärt, stenlagt golv i källare, c: 9,5 m. Natursten, c:a 0,1-0, m stora, utan sammanfogning. Stengolvet var heltäckande. Närmast den norra väggen var stenarna något störda men återställda på samma sätt. I golvets NÖ hörn togs grävenheten 8805 upp. Stengolvet var mycket välsatt med upp till 0, m stora stenar, omväxlande med mindre stenar med kilfunktion. I södra delen under stengolvet kom ett upp till 0,1 m tjockt lager sättsand Brunn 1,95x,05 1,05 Nedgrävning, rund i plan, sluttande kanter och rak botten. Fyllningen hade flera horisonter. Sluttande kant i V och brantare kant i Ö, mot en rak botten. Överst gråbrun fyllning, 0,5 m ner kom en mörk, brungrå fyndförande horisont, c:a 0,5 m tjock. Under denna fanns ett mer varvigt parti mot botten som bestod av ljust brungrå till ljusgul sand och silt. Fyllningen blev allt blötare mot botten Grop 0,75 i d 0,7 Grop, rund i plan, med en brun organisk lins längs ytterkanten. Det organiska materialet fortsatte nedåt, böjde av och fick en trattliknande form. Innanför denna är fyllningen grå och siltig. I fylllningen fanns flera stora stenar (3 st 0,5 m i d och st 0,10 m i d). Den bruna organiska linsen är troligtvis rester av ett flätverk Träkar 1,5x1,5 Träkar, varav en del fortsatte in i schaktkanten. Starkt förmultnat men med tydlig avgränsning mot omgivande ljus sand. Karet hade en inre gräns c:a 0, - 0,3 m från den yttre kanten. Innanför den inre avgränsningen kommer ett lager med ludd, läder, barr, bark, pinnar, träflis, glasflaskor, tegel, spik och en sko Stenlyft Stenlyft som tolkats som märke efter syllsten i Stenlyft Se

17 Kopparkypen bilagor Kontext KG Fas Typ Storlek Tj/dj/höjd Beskrivning Stenlyft Stenlyft som tolkats ett märke efter syllsten i KG Stolphål 0,45 i d 0,38 Stolphål, runt i plan med raka kanter och rundad botten. Stolpen hade stöttats av tegelstenar och även i botten fanns en tegelsten. Stort inslag av tegelkross i fyllningen, i övrigt brungrå silt Stolphål 0,38 i d 0,5 Stolphål, raka sidor och rak botten, brungrå silt med tegelkross i fyllningen. Stolpens diam. kunde bedömas till 0,17 m. Stora tegelbrockor i toppen, skoningen med tegel dominerar stolphålet (liknar 6939). Stolphålet har grävts igenom lagret Stolphål 0,35 i d 0,19 Stolphål, rundade sidor och rak botten, brungrå silt med enstaka tegelkross i fyllningen. Delar av trästolpen (0,17 m i diameter) bevarad, med tegelskoning i botten. Stolphålet nedgrävt i Syllsten 0,15x0,0 0,1 Sten som ingår i KG 76. Tolkat som rest av syll till mellanvägg Syllsten 0,40x0,65 0,15 Se Syllsten 0,15x0,5 0,1 Se Syllsten 0,5x0,30 0,1 Se Syllsten 0,45x0,85 0,15 Se Raseringslager,6x3,6 0,1-0,3 Raseringslager bestående av lerig silt, rikligt med kalkbruk, tegelkross, småsten samt en del träkol och tegelbrockor. Jämn fördelning inom lagret som begränsas av Golvlager,6x3,6 0,01 Golvlager i Tunt organiskt lager med brun humös silt som låg på och mellan stenarna i golvet. Möjligen förmultnade rester efter ett trägolv Avfallsgrop0,80 i d 0,43 Avfallsgrop,rund i plan och med platt botten. Fyllning av humös sand, grus och enstaka stenar Grävenhet 1x1 0,35 Grävenhet i lager 7875, se vidare detta för beskrivning Avfallslager x6 0,10-0,15 Avfallslager, som förutom svartgrå silt innehöll mycket slagg, bränd lera och träkol. Flera horisonter och ojämnt fördelat material Stolphål 0,60 i d 0,6 Stolphål som var nedgrävt i lager Svårt att avgränsa i plan då det framkom inom grävenhet 7073 och fortsatte utanför grävenheten. Stenskott med 0,05-0,15 m stora stenar. 16

18 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Kontext KG Fas Typ Storlek Tj/dj/höjd Beskrivning Stolphål 0,3x0,33 0,09 Stolphål, halvcirkelformat i plan med skålad botten. Fyllning av grå silt med dominerande mängd träkol samt inslag av tegelkross. Kraftigt bränd Stolphål 0,x0,30 0,30-0,35 Stolphål, ovalt i plan med skålformad botten. Fyllning av grå silt med dominerande mängd kol samt inslag av tegelkross Stolphål 0,35x0,40 Stenskott stolphål, oregelbunden form i plan, skålad botten. Mörkt brungrå silt i fyllningen med fläckar av grå silt. Några mindre stenar i ytan. Stolphålet skärs av ett stenfundament Grävenhet 1x1 0, Grävenhet i 7078, se denna för beskrivning. 715 Grävenhet 1,5x1,5 0,1-0,55 Grävenhet i lager 5348, se vidare denna Stolphål 0,0-0,3 0,15-0,0 Stenskott tolphål, runt i plan, skålad botten. Fyllning av sandig, brungrå silt. Dök upp vid undersökning av lagret A7078. Troligen nedgrävt i avfallslagret Stolphål 0,0-0,5 0,06 Stolphål, ovalt i plan, skålad botten. Fyllning av grå silt med stor mängd kol och inslag av tegel Stolphål 0,60 i d 0,13 Stenskott stolphål, runt i plan med skålad botten. Fyllning av brun silt med ljusare inslag, heterogen, rikligt med kol. Kollins kring kanten, som fortsätter längs sidorna och i botten Stolphål 0,4x0,5 0,17 Stenskott stolphål, runt i plan, med skålad botten. Fyllning av brun silt med kol. Kolskikt i likhet med Stolphål 0,50 i d 0,15 Stenskott stolphål, runt i plan med skålad botten. Fyllning av brun silt med kol. Kolskikt i likhet med Stenfundament se Stolphål 0,3 i d 0,18 Stolphål, runt i plan, rundad botten. Fyllningen heterogen; brungrå omrörd silt med fläckar av ljus vitgul sand. Något omrört av rötter Stolphål 0,4 i d 0,4 Stolphål, runt i plan, raka sidor och plan botten. Fyllning av ljus brungrå silt. Innehöll någral stenar, 0,05-0,1 m i diameter. I S en sten på högkant Avfallsgrop 0,87x1,0 0,46 Avfallsgrop, oval i plan, sluttande sidor och rundad botten. Fyllningen var homogen och bestod av ljus, brungul sandig silt. Avfallsgropen var nedgrävd i I toppen syntes en mörkbrun lins, ca 0,04 m bred. I botten en horisont med mörk gråbrun silt. Mellan fyllningen och den mörkbruna linsen fanns en horisont med förmultnat trä. 17

19 Kopparkypen bilagor Kontext KG Fas Typ Storlek Tj/dj/höjd Beskrivning Avfallsgrop0,36 i d 0,3 Avfallsgrop, rund i plan, rak botten. Fyllning av ljus gråbrun silt. I mitten en fyllning av ljust gulgrå silt, delvis omrörd med en yttre fyllning av gråbrun silt. Gropen sannolikt urrensad och/eller omgrävd Ränna 7,0x0,5 Se 548 och 688 för vidare beskrivning Odlingslager 1,0x9,0 0,3 Odlingslager uppbyggt av mörkbrun, något humös silt. Homogen karaktär Ränna 9,x0,5 Se A548 och A688 för beskrivning Raseringslager ca 4,50x5,0 0,5 Raseringslager bestående av brun till gråbrun silt med markant inslag av kalkbruk och kol. Lagret hade inga synbara horisonter och jämn fördelning Stolphål 0,17x0,1 0,05 Stolphål, närmast kvadratiskt i plan med raka kanter och rak botten, en sida 0,1, övriga 0,17 m. Fyllning av brungrå silt med inslag av kol Grävenhet 1x1, 0,3 Grävenhet i 6834, se denna för beskrivning Grundmur 4,0x5,0 1,05 Grundmur till källare, av sten 0, - 0,5 m, sammanfogad med kalkbruk. Källaren låg i det NÖ hörnet av undersökningsområdet, och var bäst bevarad i N och Ö. Fragmentarisk i S och delvis bevarad i V. Höjd på muren: i N 1,05 m, i Ö 1,05 m, i S 0,5 m, V 0,3-0,8 m.utanför muren i N fanns en vällagd stenpackning (9714) som tolkas som en del av en gata/gränd. I den N delen av muren syntes en skalmur av sand, tegel och natursten. Det har troligen funnits längs de andra sidorna också, men saknas på grund av recenta störningar. Grundmuren har skurits av en dagvattenbrunn i NV och V, och i S var den skadad av ett recent schakt. En del av stenarna har spräckts av hetta och i Ö fanns resterna av en brunnen trätrappa (13304). Vid sidan om den fanns rester av tegel Stenfundament se Gata 4,5x0,5 Stenlagd väg med natursten, c:a 0,1 m hög, utan sammanfogning och med en stenstorlek på c:a 0,15 m. Gatan löper längs med norra schaktkanten och fortsätter in i denna Tunna 1,0 i d 0,-0,3 Tunna, rund i plan och tydligt avgränsad, med plan botten. Fyllning av brun siltig sand. Form och utförande tyder på en tunna, dock fanns inga trärester. 18

20 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Kontext KG Fas Typ Storlek Tj/dj/höjd Beskrivning Grop 0.8x0,9 0,3-0,5 Grop med lätt oregelbunden, rundad form i plan. Fyllning med två horisonter. Överst 0,08-0,15 m mörkbrun, lucker, fet silt, därunder grå sandig silt med ljusa och mörka fläckar, c:a 0,3 m tjock. I den grå silten fanns tre lite större koncentrationer med hårt packad bränd silt, c:a 0,15x0, m stora. I kanten på gropen kom tio spikar Gropen innehöll också mycket sten, 0,1-0, m stora, samt ett större block i södra kanten, 0,x 0,4 m. Gropen hade en trattformad botten, underst kom ljusgrå sand. Sparsamt med fynd, men lite rödgods, kritpipor och fynd kom i fyllningarna. Troligen avfallsgrop/tunna för organiskt material Gata,5x9,0 0,15 Vägbana. Plan till lätt välvd form, uppbyggd av kullersten, mjäla och grus. Rester av vägen finns fragmentariskt bevarad på fler ställen och syns som ett stenigt stråk mot omgivande, närmast stenfria yta Stenkonstruktion Se 548 och 688 för övergripande beskrivning utgjordes av 3 markerade rader i de stensatta ytorna 548 och 688. De var lagda av större stenar jämfört med övriga i ytorna, i allmänhet 0,5-0,5 m stora. Två av raderna var parallella i närmast Ö-V riktning (19+5 m långa) varav den norra sannolikt förkortats av sentida markingrepp. De förbands av en ca 5 m lång rad i N-S riktning. Raderna var oftast lagda med en eller två stenar i bredd Grop 0,8x1,8 0,35 Oval sopgrop under stengolv 6834 i KG 13. Grus, sand, sten och humus i fyllningen. Plan botten med rester av plankor, sannolikt från en träklädd botten Ränna 7,5x0,5 Se 548 och 688 för beskrivning Stenfundament se Stenfundament se Tramplager 4x4,5 0,0-0,10 Tramplager bestående av mörkt brungrå silt med inslag av rödbränd sand och rikligt med kol. Lagret har i princip samma utsträckning som Det låg direkt på den stensatta ytan 1395 och bar spår av brand i form av delar av tre brända brädor,1015. Tramplagret låg delvis ovan de båda rännorna,

21 Kopparkypen bilagor Kontext KG Fas Typ Storlek Tj/dj/höjd Beskrivning Syllstensrad 0,5x,,5 0,4 Syllstensrad bestående av fyra huggna stenar, vardera c:a 0,4 x 0,6 m, utan sammanfogning. Stenarna låg vinkelrätt mot den stensatta ytan, 1395, i öster Trä 0,5x0,80 0,05-0,5 Tre brända brädor, helt förkolnade. Låg över rännan 159 i ungefärlig N-S riktning Hjulspår 7,8x 0,10 0,01-0,03 Hjulspår, i den stensatta ytan 548. Hjulspåret löpte 0,6 m från den södra kanten samt 0,6 m från rännan 1108 (som antas vara i mitten) Trä Trä i raseringslagret 1387 i form av brända, mer eller mindre förkolnade bjälkar, plankor mm. Se vidare denna kontext. 151 Avfallsbinge 1,0x1,4 0,3 Avfallsbinge, oval i plan, med sluttande kanter och något oregelbunden skålad botten. Fyllningen hade flera lager/ horisonter. Överst grå silt (0,06-0,08 m), därunder ett tunt brunt organiskt lager (0,01 m tjockt) som syns redan i ytan som en brun lins längs ytterkanten. Under det organiska lagret fanns ett tunt lager sand (c:a 0,03 m), följt av grå silt med infiltration av ljusare fläckar (0,06-0,08 m). Det organiska lagret är sannolikt botten på bingen, då den lagts på ett äldre kulturlager (1386). Bingen innehöll mycket tegelkross, främst under det organiska lagret. I Ö skärs bingen av ett stolphål (16), 16 Stolphål 0,7 i d 0,3 Stenskott stolphål, rundat i plan med konvexa sidor och skålad botten. Nedgrävt i 151 och fyllningen var av samma karaktär. Överst, ett lager grå silt (0,08-0,1 m), följt av brun sand (0,07 m), därunder brun, mycket humös silt med mycket rötter (0,1 m), sist brun sandig silt. Skott med c:a 0,1-0,15 m stora stenar. 0

22 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Kontext KG Fas Typ Storlek Tj/dj/höjd Beskrivning Raseringslager 3,5x3,7 0,15 Raseringslager med huvudinslag av siltig sand till sand. Lagret innehåller flera horisonter och ojämn fördelning av beståndsdelarna. Begränsas av grundmuren 9133, och 1064 är en del av lagret. Lagret härrör från ett brunnet hus. Lagret innehöll plankor, takbjälkar, hyllplan, delar av källardörr, delar av tunnor samt björknäver. Förkolnade rester av en tunna fanns vid mitten av den norra väggen. Intill denna och mot mitten av källaren låg ett stort parti med omrörd björknäver. I den NV delen låg plankor i Ö-V riktning, näver och sten som troligtvis var rester av en kollapsad vägg. I den västra delen låg två stora bjälkar i N-S riktning. Dessa var kvadratiska i tvärsnitt och avfasade på ett parti. De tolkades som nedrasade takbjälkar. I denna del av källaren påträffades rester av ett större antal mindre tunnor. I den Ö delen av källaren låg två rejält förkolnade bjälkar i V-Ö riktning i bredd med trappan, delar av dörrkarmen. Mellan karmresterna låg den nedersta delen av den hårt brända dörren som var kraftigt bränd på utsidan, men relativt oskadad på insidan. Dörren var 1, m bred, och konstruerad av tvärgående plankor på utsidan och längsgående på insidan. I det SÖ hörnet fanns ytterligare en tunna som hade gått sönder när den föll från ett övre plan. Sammanlagt kunde fragment av 10 tunnor urskiljas, bland annat två hela lock. Ett av locken hade ett inristat bakåtvänt S på ovansidan. PM togs under flera olika träbitar direkt ovanpå golvlagret. PM 1393 togs under resterna av dörren, PM 1394 togs under en planka vid den norra väggen och PM 139 tog under ett hyllplan som låg i SÖ. PM 1391 togs under en tunna i det SÖ hörnet, Stensatt yta Stensatt yta, ca 3,75x5,5 m i den västra delen, ca 4,5x,0 m i den östra delen. Rundad natursten, c:a 0,1-0,3 m stora. I den västra delen (väster om A11965) är ytan lagd med precision, med jämnstora stenar. I den östra delen är stenarna något större och lite mer slumpartat placerade. Stenpackningen ligger upp mot syllen 11965, men finns inte öster om samma syll. Packningen saknas också vinkelrätt mot syllen i öster. 1

23 Kopparkypen bilagor Kontext KG Fas Typ Storlek Tj/dj/höjd Beskrivning Trä 0,0x0,60 0,04 Obränd bräda 0,04 m tjock, rektangulär, 0,6 m lång och 0, m bred. Låg i en lucka i stensyllen Den tillhör sannolikt en senare fas, mera med karaktären av störning Kvarnsten 0,40x0,70 0,15x0,0 Del av kvarnsten. Uppskattningsvis 1/4 av dess ursprungliga storlek. Hittades i raseringslagret (853). Har sannolikt återanvänts som en del av syllen (1810), som är fragmentarisk och störd där kvarstenen hittades.stenen har inhuggna skåror i två riktningar och är kantstött i sidorna. Hålet för axeln var c. 0,4 m i d Stenlyft Fem stenlyft i förlängningen av syllen 1810, i den östra avslutningen där syllen är störd. Endast inmätta i plan, ej vidare undersökta Ränna 11+ 0,-0,3 Två stenlagda rännor, där den ena var ca 11 m lång och svänger från ungefärlig N-S riktning till V-Ö riktning, Djup 0, m. Den andra rännan var ca m lång och ca 0,3 m djup, och löpte i N-S riktning. Ingick i den stensatta ytan Stenkant 16,5x0,8 0,3-0,5 Stenkant, bågformad konstruktion med ungefärlig bevarad längd, 16,5 m, av huggen sten, stenstorlek 0,3-0,8 m. I den östra delen saknas stenar vilka har blivit inmätta som stenlyft (1530). Åt N är muren störd av ett recent rörschakt. Åt öster blev muren mer fragmentarisk och den har sannolikt fortsatt även i denna riktning Tunna 0,5 i d 0,7 Tunna nedgrävd precis intill ingången, i NÖ hörnet i KG 19, stengolvet Sammanfogad med tunnband. Träet i tunnan hade varit c:a 0,08 m tjockt. Stenarna i 1358 hade lagts runt tunnan vilket talar för att den var samtida med golvet. Locket hade tryckts ner i tunnan c:a 0,3 m, och visade inga tecken av eldpåverkan. PM togs ovanpå locket (PM1357). Fyllningen i tunnan var gråsvart, med skarp lukt (troligen ursprungligen tjära). PM togs i fyllningen (PM1357). Locket hade ett bomärke/ tillverkningsmärke Golvlager 3,5x3,7 0,04 Tunt golvlager ovanpå stengolvet 1358, bestod av ljust brungrå humös silt, utan horisonter och ojämn fördelning. Bitvis svårt att skilja från det ovanliggande 1387.

24 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Kontext KG Fas Typ Storlek Tj/dj/höjd Beskrivning 1350 Störning Störning, recent schakt, inom den södra sidan av grundmuren Stengolv 3,5x3,7 0, Stenlagd golvyta i källare KG 19, av natursten, 0,08-0,0 m stora. I S delvis förstörd av ett recent schakt Lagerrest 1,0x,5 0,08 Lagerrest av förmodat avfallslager under 151 och 16. Lagret bestod av brun silt med tegel, kol och småsten, jämn sortering och utan horisonter. Lagret var stört och flammigt Trappa 1,67x0,7 0, Trappa till källare KG 19, bestod av trä, tegel och hårt packad jord. Trappan var rektangulär och sammanfogad med kalkbruk här och där. Brädstorlek 1,13 x 0,15, tegel 0, x 0,1 m. Trappan var täckt med bråte från branden, mycket kol och aska. Trappstegen var konstruerade av både tegel och träplankor, varav en tröskelplanka Sättsandslager 5x5 0,13 Sättsandslager med sandig, gulgrå silt. En horisont och jämnt fördelat. Skuret av Hör samman med konstruktionen av KG 19, finns både under trappan och under muren Raseringslager x5 0,05-0,40 Raseringslager bestående av gråbrun silt med grus, träkol och kalkbruk. Lagret hade inga horisonter (hög frekvens av kol mot norr), fynden var relativt jämnt fördelade med vissa koncentrationer. Tydligt lagerslut men i N fortsatte lagret in i schaktkanten Övrigt Begränsning för undersökningsområdet Stenkonstruktion Se 548 och 688 för beskrivning Stenar Två stenar ytligt i 3477, ca 0,15 m i d samt 0,0x0,5 m. Har eventuellt ingått i konstruktionen 3

25 Kopparkypen bilagor Bilaga. Fyndtabell Fnr Kontext Sakord Del Material Antal Vikt Beslag - Järn Sko - Järn Beslag - Järn Beslag - Järn Pistollås Järn Märla Järn Knapp CU-leg Beslag CU-leg Klipp CU-leg Ring Järn Knappar CU-leg Pistollås Slagg Järn Järnskrot Järn Spik Järn Knapp CU-leg Knapp CU-leg Klipp CU-leg Nål CU-leg Hyskor CU-leg Klämma CU-leg Klipp CU-leg Infattad pärla CU-leg Klipp Cu-leg Knapp Cu-leg Knappar Cu-leg Klipp CU-leg Klipp CU-leg Fingerborg CU-leg Sölja CU-leg Ring CU-leg Nål CU-leg Klipp Cu-leg Klipp CU-leg Klipp CU-leg Nål CU-leg 4

26 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Fnr Kontext Sakord Del Material Antal Vikt Klipp CU-leg Beslag CU-leg Klipp CU_leg Nål CU-leg Monokel CU-leg Monokel CU-leg Mynt CU-leg Mynt CU-leg Mynt CU-leg Mynt CU-leg Mynt CU-leg Mynt CU-leg Mynt CU-leg Fönsterglas Glas Fönsterglas Glas Fönsterglas Glas Fönsterglas Glas Fönsterglas Glas Fönsterglas Glas Fönsterglas Glas Fönsterglas Glas Fönsterglas Glas Fönsterglas Glas Fönsterglas Glas Fönsterglas Glas Fönsterglas Glas Fönsterglas Glas Fönsterglas Glas Fönsterglas Glas Fönsterglas Glas Fönsterglas Glas Fönsterglas Glas Fönsterglas Glas Fönsterglas Glas Fönsterglas Glas Fönsterglas Gls 4 5

27 Kopparkypen bilagor Fnr Kontext Sakord Del Material Antal Vikt Fönsterglas Glas Fönsterglas Glas Fönsterglas Glas Kritpipa Skaft, huvud Lera Kritpipa Skaft Lera Kritpipa Skaft Lera Kritpipa Skaft Lera Kritpipa Skaft, huvud Lera Kritpipa Skaft, huvud Lera Kritpipa Skaft Lera Kritpipa Skaft Lera Kritpipa Skaft Lera Kritpipa Skaft Lera Kritpipa Skaft Lera Kritpipa Skaft Lera Kritpipa Skaft Lera Kritpipa Skaft, huvud Lera Kritpipa Skaft Lera Kritpipa Skaft Lera Kritpipa Skaft Lera Kritpipa Skaft, huvud Lera Kritpipa Skaft Lera Kritpipa Skaft, huvuden Lera Kritpipa Skaft, huvuden Lera Kritpipa Skaft, huvud Lera Kritpipa Skaft, huvud Lera Kritpipa Skaft Lera Kritpipa Skaft Lera Kritpipa Skaft Lera Kritpipa Skaft Lera Kritpipa Skaft, huvud Lera Kritpipa Skaft, huvud Lera Kritpipa Huvud Lera Kritpipa Skaft Lera Kakel Ugn Lera Kakel Ugn Lera

28 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Fnr Kontext Sakord Del Material Antal Vikt Kakel Ugn Lera Kakel Ugn Lera Kakel Ugn Lera Kakel Ugn Lera Kakel Ugn Lera Kakel Ugn Lera Kakel Ugn Lera Kakel Ugn Lera Kakel Ugn Lera Kakel Ugn Lera Kakel Ugn Lera Kärl Buk Fajans Kärl Buk, botten Fajans Kärl Buk Fajans Kärl mynning Fajans Kärl Buk Fajans Kärl Buk Fajans Kärl Buk Fajans Kärl Botten Fajans Kärl Mynning Fajans Kärl Mynning Fajans Kärl Buk Fajans Kärl Buk Fajans Kärl Buk Fajans Kärl Blandat Fajans Kärl Botten Fajans Kärl Mynning Fajans Kärl Buk Fajans Kärl Mynning Fajans Kärl Mynning Fajans Kärl Buk Fajans Kärl Buk Fajans Kärl Botten Fajans Kärl Mynning Fajans Kärl Buk Fajans Kärl Buk Fajans 75 7

29 Kopparkypen bilagor Fnr Kontext Sakord Del Material Antal Vikt Kärl Mynning Fajans Kärl Mynning Fajans Kärl Botten Fajans Kärl Botten, mynning Porslin Kärl Halva Porslin Kärl Botten Porslin Kärl Helt Porslin Kärl Buk Porslin Kärl Buk, mynning Porslin Kärl Buk Porslin Kärl Buk Stengods Kärl Buk Stengods Kärl Buk Stengods Kärl Buk Stengods Kärl Buk Stengods Kärl Mynning Stengods Kärl Mynning Stengods Kärl Buk Stengods Kärl Buk Stengods Kärl Botten Stengods Kärl Buk Stengods Kärl Buk Stengods Kärl Buk Stengods Kärl Brätte Flintgods Kärl Buk Flintgods Kärl Spegel, brätte Flintgods Kärl Brätte Flintgods Kärl Brätte Flintgods Kärl Botten, brätte Flintgods Kärl Botten, brätte Flintgods Kärl Botten Flintgods Kärl Mynning Flintgods Kärl Mynning Flintgods Kärl Blandat Rödgods Kärl Botten Rödgods Kärl Buk Rödgods

30 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Fnr Kontext Sakord Del Material Antal Vikt Kärl Mynning Rödgods Kärl Blandat Rödgods Kärl Mynning Rödgods Kärl Mynning Rödgods Kärl Ben Rödgods Kärl Blandat Rödgods Kärl Blandat Rödgods Kärl Botten Rödgods Kärl Blandat Rödgods Kärl Ben, blandat Rödgods Kärl Blandat Rödgods Kärl Mynning Rödgods Kärl Mynning Rödgods Kärl Mynning Rödgods Kärl Buk Rödgods Kärl Buk Rödgods Kärl Mynning Rödgods Kärl Mynning Rödgods Kärl Mynning Rödgods Kärl Blandat Rödgods Kärl Blandat Rödgods Kärl Blandat Rödgods Kärl Gryta, fat Rödgods Kärl Hank Rödgods Kärl Blandat Rödgods Kärl Ben Rödgods Kärl Mynning Rödgods Kärl Buk Rödgods Kärl Mynning Rödgods Kärl Blandat Rödgods Kärl Blandat Rödgods Kärl Blandat Rödgods Kärl Ben, buk Rödgods Kärl Blandat Rödgods Kärl Blandat Rödgods Kärl Blandat Rödgods

31 Kopparkypen bilagor Fnr Kontext Sakord Del Material Antal Vikt Kärl Blandat Rödgods Kärl Mynning, buk Rödgods Kärl Blandat Rödgods Kärl Mynning Rödgods Kärl Ben, mynning Rödgods Kärl Blandat Rödgods Kärl Ben Rödgods Kärl Blandat Rödgods Kärl Blandat Rödgods Kärl Blandat Rödgods Kärl Hank Rödgods Kärl Hank Rödgods Kärl Buk Rödgods Kärl Ben Rödgods Kärl Buk Rödgods Kärl Mynning Rödgods Kärl Buk Rödgods Kärl Ben Rödgods Kärl Buk Rödgods Kärl Hank Rödgods Kärl Hank Rödgods Slagg Smides Slagg Smides Slagg Förslaggat Slagg Smides Slagg Smides Flinta Flinta Flinta Flinta Flinta Flinta Flinta Flinta Flinta

32 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Fnr Kontext Sakord Del Material Antal Vikt Flinta Flinta Flinta Kärl Stengods Flinta Flinta Ben Avfall Horn? Ben Avfall Horn Bryne Glas Glas Kärl Blandat Glas Kärl Blandat Glas Kärl Blandat Glas Kärl Mynning Glas Kärl Buk Glas Kärl Blandat Glas Kärl Blandat Glas Kärl Fot Glas Kärl Buk Glas Kärl Blandat Glas Kärl Blandat Glas Kärl Blandat Glas Kärl Blandat Glas Kärl Blandat Glas Kärl Buk Glas Ben Mellanfotsben Obränt ben Ben Obränt ben Ben Obränt ben Ben Mellanfotsben Obränt ben Ben Mellanfotsben Obränt ben Ben Obränt ben Horn Horn 31

33 Kopparkypen bilagor Bilaga 3. Makroanalys Analys av makroskopiskt växtmaterial i kvarteret Kopparkypen, Norrköping Teknisk rapport Jens Heimdahl, Statens historiska museer, BAKGRUND OCH SYFTE Den arkeologiska slutundersökningen av kvarteret Kopparkypen i Norrköping genomfördes tvärvetenskapligt och arkeobotaniska analyser genomfördes kontinuerligt under fältarbetet för att det botaniska materialet skulle kunna bli en del av det fälttolkningen. Närvaron i fält innefattade även stratigrafiska analyser av kvarterets jordmånshorisonter och kulturlager, i synnerhte med fokus på att identifiera odlingshorisonter. Fältanalyser utfördes under grävningens gång i oktober 014 av Jens Heimdahl och Jonas Bergman. Laborativa makroskopiska analyser har genomförts under vintern-våren 015. Frågeställningarna riktades främst mot den kulturella användningen av växter, främst med fokus på lokal odling men även kosthållning och matkultur. Analyser utfördes även på prover tagna i och intill bebyggelselämningarna i syfte att undersökas dessas funktion, i synnerhet med fokus på golv och spisar. Metod och källkritik FÄLTMETODER Provtagningen följde grundprinciperna i (Heimdahl et al 005). Arbetsgång, strategier och behandlingen av materialet anpassades till de lokala förutsättningarna och liknade de som t ex utvecklats under arbetet med kvarteret Diplomaten 007 (Heimdahl 009). Huvuddelen av proverna preparerades och undersöktes preliminärt direkt i fält så att kompletterade prover kunde tas om pilotprovet visade sig innehålla för lite material eller material av särskilt intresse. På detta sätt blev sedimentinnehållet i lagren undersökt samtidigt som de grävdes ut, vilket var viktigt för den stratigrafiska diskussionen och tolkningen i fält. Under den pågående utgrävningen analyserades 59 prover översiktligt i fält. Provernas volym låg i allmänhet kring 1-3 liter i jord. Prover ur odlingslager togs i första hand ur vertikala sektioner i grävda provrutor där risken för kontamination från andra lager var minst och kontrollen av stratigrafin säkrast. Annars skedde provtagningen genom att en utvald del av lagret i den aktuella kontexten skars bort som en orörd enhet och placerades i en tillslutbar plastpåse. När ett prov var taget preparerades det genom våtsiktning, eller lagrades tills preparering kunde ske. 3

34 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Våtsiktning genomfördes med en sikt med masksidor på 0,5 mm. För prover med grövre material som pinnar och bark användes även siktar med grövre maskdiameter, 3 och 10 mm för att göra provet lättare att genomsöka. Flottering och våtsiktning utfördes enligt metod beskriven av Wasylikowa (1986). Efter våtsiktning placerades proven i plastburkar med lock. Proverna preliminärbesiktigades omedelbart med hjälp av en stereolupp (x 10 40) och förvarades sedan i burkar fyllda med vatten så att transport för vidare analys kunde ske. Förutom växtrester har också annat makroskopiskt material eftersökts i proverna, t ex fiskben, insektsrester och smidesloppor, de utgör i lika hög grad viktiga indikatorer på olika miljöer och aktiviteter. I det följande anges alla typer av diasporer som fröer, frukter, delfrukter, acener etc. som fröer eller frukter. LABORATIVA ANALYSMETODER Samtliga prover som analyserades i fält utsates för fördjupade laboratorieanalyser. Detta var inte planerat, men då innehållet i några av proverna var fattigt och lättöverskådligt gick några av analyserna snabbare än beräknat. Prover som inte var tillräckligt rena våtsiktades på nytt i ljummet vatten. Analysen av de insamlade proverna genomfördes med hjälp av stereomikroskop (förstoring 6 100). Vissa genomskinliga frön och frukter med karaktäristisk cellstruktur undersöktes under mikroskop med genomfallande ljus (x ). Makroskopiskt material (här avses även slagg, mollusker, ben och artefakter) plockades ut med fjäderpincett, bestämdes och sorterades i mindre vattenfyllda burkar med lock. Bestämningsarbetet skedde till stor del med hjälp av referenssamlingar. Som bestämningslitteratur användes Andreberg 1998, Anderberg 009, Bejerink 1976, Berggren 1969 & 1981, Cappers et al 01, Jacomet et al, 1989, Jacomet 1987, Katz et al 1965, Körber-Grohne 1964 & 1991 och Schoch et al Kvantifieringen av frön/frukter skedde genom räkning där summan frön/frukter avrundades uppåt till närmsta heltal. Fragmenterade rester hanterades för sig och uppskattades kvantitativt. Särskild notering gjordes om fröna/frukterna var bevarade som subfossilt eller om de bevarats genom förkolning. När stora mängder av vissa arter förekom (över 30 st.) användes en klickräknare vilket gjorde räkningen snabbare. Det fragmenterade materialet i proverna som inte är fröer och frukter kvantifierades enligt en relativ skala 1 3, där 1 innebär förekomst av enstaka fragment (ca 1 10) i hela provet. innebär att materialet är vanligt att det hittas i de flesta genomletningar av de teskedsstora subsamplingar som gjorts. 3 innebär att materialet var ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar. 33

35 Kopparkypen bilagor För att förenkla tolkningen och göra resultaten mer överskådliga har de identifierade växtarterna grupperats i fem habitat-tafonomiska grupper, d v s dels tar hänsyn till den miljö de trivs i, dels till det kulturella ursprungssammanhang de har i det arkeologiska fyndmaterialet. Grupperna är: 1) Ängar och betesmarker (i materialet oftast representerat via insamlat foder eller dynga); 3) Ogräs och ruderatmark; 4) Insamlade växter (här främst bär, som ofta har ett ursprung i latrin); 6) Odlade växter; 7) Exotiska importerade växter. Även om indelningen här är hierarkisk i den meningen att en viss art här endast grupperats i en av dessa grupper, är det viktigt att inse att den egentliga tillhörigheten för många arter är heterarkisk. t ex så har smultron grupperats som insamlat (i det arkeologiska materialet ofta med ursprung i latrin), men den kan som bekant också förekomma som ogräs (i ruderatfloran) och även växa i anslutning till betesmarker. KÄLLKRITIK Representationen för det faktiska växtsamhället är inte alltid tillförlitligt återspeglat i makrofossilen. Aspekterna på detta problem är flera: Olika växter sätter olika mängd frön/frukter som sprids på olika sätt olika långt ifrån moderplantan. Arter är olika motståndskraftiga och bevaras inte lika väl subfossilt eller förkolnat. Detta kan i sin tur leda till att endast mycket motståndskraftiga fröer bevaras i omlagrat material vilket i sin tur leder till över- respektive underrepresentation av vissa arter. Olika makrofossil är olika lätta att finna beroende på storlek, form och färg och olika sediment är olika lätt analyserade. Analysen av makrofossil har också samma typer av felkällor som den arkeologiska analysen. Fyndmaterialet är underställt det kulturellt relaterade strukturer som rått i området och gett upphov till lämningen. På detta sätt kan sammansättningen av makrofossilen ha påverkats av kulturella faktorer, som t ex selektiv bortrensning av växter från vissa ytor, insamlingstekniker, betesstrategier och avfallshantering. Bevarandegraden av det organiska materialet är inte homogent. I t.ex. gropar med organiskt avfall har det rått mer syrefria förhållanden, vilket lett till ett mer välbevarat organiskt material, som dessutom förekommer i lager som begränsas av skarpa kontakter. Detta innebär att materialet i dessa lager har ett högt stratigrafiskt källvärde. I andra strata är bevarandegraden sämre, vilket innebär att endast motståndskraftiga och förkolnade fröer bevarats, detta gäller t ex i sandiga lager. När det gäller förkolnat material är det viktigt att minnas att alla växtrester som utsätts för brand eller hetta bevaras inte genom förkolning, detta gäller framförallt fröer med stort fettinnehåll eller ömtålig struktur (t ex flockblomstriga växter). Fröer och frukter som bevaras genom förkolning har ofta en liten kvot i förhållandet yta/volym (ex sädeskorn) eller hårda skal (ex mållor). 34

36 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 TRÄDGÅRDSODLING OCH ODLINGSHORISONTER Senare års arkeologiska undersökningar har visat att småskaliga odlingar varit vanliga i städernas bakgårdsmiljöer under och talet (och även under äldre tid). Bevisen för att odling bedrivits i ett kvarter är av två slag, dels direkta i form av överlagrade odlingshorisonter och odlingsbäddar med karaktäristiskt form, placering och innehåll (av odlingsväxter, gödning, jordförbättring och spår av bevattning), dels indirekta i form av förekomsten av fröer av odlingsväxter som inte hanteras annat än i odlingssyfte. Odlingshorisonterna har tillkommit genom en medveten och regelbunden omrörning i jorden, vilket lett till en syresatt miljö med hög biologisk aktivitet och nedbrytning till följd av detta. I dessa horisonter har alltså innehållet delvis försvunnit, och de kan dessutom innehålla omlagrat material från äldre kontexter (odlingsjordar har t ex stundom förbättrats med äldre kulturlager). Här skall vi dock betänka att ömtåligt organiskt material normalt sett inte bevaras länge i en odlingsjord, och det är bara undantagsvis som det är fruktbart att analysera dem makroskopiskt. Bevarandet kan ske om odlingsjorden begravs och en tillräckligt syrefattig miljö råder i jorden. Detta innebär i sin tur att makrofossilen som hittas i odlingsjorden troligast härrör från den senaste brukningsfasen. Detta innebär också att om odlingsjord flyttas från ett ställe till ett annat, så kommer det ömtåliga omlagrade materialet att brytas ner i den nya odlingen. Ömtåliga fröer har därför i detta sammanhang har ett högre primärt källvärde än motståndskraftiga fröer. De makroskopiska spåren i odlingsjord kan alltså tolkas som jämnåriga med den aktuella odlingshorisontens sista fas. Tolkningen av odlingshorisonter är gjord efter flera uppställda kriterier (jmf Heimdahl 010), som utgår från stratigrafiska egenskaper, djup och utbredning, samt ett makroskopiskt innehåll som uppvisar spår av gödning (spår av dynga, latrin och köksavfall); bevattning (inslag av vattenlevande organismer här representerat av bl.a. hinnkräftor (Daphnia spp.), djur som kan snabbt utvecklas i brunnar, naturliga vattenhål och vattentunnor.); jordförbättring (t ex aska, träkol, huggspån eller mineraljord av främmande fraktion, t ex lera); samt odling av odlade kulturväxter in situ, vilka kan fastställas genom förekomst av fröer som endast används till sådd (dvs fröer av t ex tobak och kål följer inte med användningen i köket och maten, i motsats till fröer av t ex dill, koriander och olika bär, som i de fall de återfinns i odlingsjord också kan vara spår av att latrin blandats i jorden som gödningsmedel). 35

37 Kopparkypen bilagor Resultat MAKROFOSSILANALYSER Resultaten av makrofossilanalyserna redovisas i tabell 1 i bilagan. Den övervägande delen av fröer och frukter är oförkolnade, medan t.ex. säd är förkolnat. Allt förkolnat material är markerat med en asterisk efter det latinska namnet och med texten förkolnad inom parantes efter det svenska namnet. Proverna i tabellen är tematiskt uppställd efter fyra olika lämningstyper: odlingshorisonter, avfallsbingar, avfallsgropar/ tunnor, byggnader; samt en femte kategori med övriga lämningar. Uppdelningen följer diskussionen i den tolkande delen av rapporten. I tabellen har en del av materialet (det som inte är förkolnade fröer och frukter) kvantifierats enligt en grov relativ skala med 1 3 punkter, där 1 punkt innebär förekomst av enstaka (ca 1 5) fragment i hela provet. punkter innebär att materialet är vanligt att det i stort sett hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs. 3 punkter innebär att materialet är så vanligt att de kan sägas vara ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar. Siffrorna för makrofossil anger antalet räknade fröer/frukter. TOLKNING OCH DISKUSSION Det växtmakroskopiska materialet diskuteras inledningsvis tematiskt efter de olika lämningstyperna som undersökts. Varje kategori berörs både generellt och specifikt för enskilda anläggningar som avviker eller uppvisar särskiljda resultat. Diskussionen i denna del är kortfattad och fokuserar på tolkningen av lämningstyperna generellt och specifikt. Därefter följer en mer fri tematisk diskussion om odling, kosthållning och övriga aktiviteter i kvarteret. Generellt kännetecknas odlingarna i kvarteret av en låg bevarandegrad. Jorden domineras av sand vilket skapat en väldränerad, generellt sett torr miljö i vilken mycket växtmaterial snabbt bryts ner. Detta märks bl.a. genom överrepresentationen av växter med hårda skal (mållor, hallon, fläder etc.) samt genom avsaknaden av örtartade fragment (sådana förekommer bara i två av de 59 undersökta proverna). Detta skapar en fossil sammansättning som är något begränsad till artrikedomen, där många arter t.ex. flockblomstriga, med ömtåligare fröer, brutits ner. ODLINGSHORISONTER Odlingshorisonter förekom både i övre södra delen av kvarteret i och i den lägre belägna norra delen. Dessa identifierade i fält som tjocka (30 50 cm) homogena lager med en jämn fördelning av träkol och organiskt material. Totalt undersöktes sex odlingshorisonter, (samt ytterligare en som överlagrade gropen A7054). 36

38 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Generellt sett var innehållet i dessa horisonter magert och det gick inte att spåra vad som hade odlats i dem in situ. Däremot var gödningen oftast kvar i form av rester av stalldynga (ängsväxter som starr etc.), latrinavfall (hallon och smultron) samt i vissa köksavfall/spisaska (förkolnad säd, träkol och fiskfjäll) (tab. 1). Avsaknaden av spår av stalldynga i t.ex. A491 och A6077 förklaras rimligen av kraftig nebrytning i materialet. Frånvaron av latrinmaterial i A491 och 6010 och PM 6119 torde däremot vara riktig eftersom t.ex. hallonfröer är mycket motståndskraftiga och borde ha förekommit i dessa om det funnits latrin i dem. Bruket av latrin som gödning under tidigmodern tid verkar ha varit vanlig, även i köksträdgårdar, men det verkar också ha funnits uppfattningar att det inte passade sig att göda odlingar med det i köksodlingar. Frånvaron av latrin i vissa av horisonterna kan alltså tolkas som att man här odlat något som man inte velat gödsla med latrinavfall. De odlingsväxter som påträffats i odlingshorisonterna är alla något osäkra att tolka som odling in situ. Detta eftersom opievallmo och fläder äts och kan förekomma i latrin, och linkapselfragment kan utgöra tröskningsrester som återanvänts som kompost i odlingarna. Dock ska vi notera att t.ex. fläder förekommer i PM 108 där inga andra spår efter latrin påträffats vilket gör det rimligt att tolka flädern som odlad i närheten. Tabell 1. Odlingshorisont Dynga Latrin Köksavf Kulturväxt A 695 Fläder A 68 Opievalmo A491 A6077 Lin A6010 PM 6119 AVFALLSBINGAR Avfallsbingarna har i denna diskussion separerats från övriga avfallsupplag som tunnor och gropar, detta eftersom erfarenheten visar att bingar ofta utgjort en del av odlingssystemet, som kompost och gödselupplag. I denna undersökning uppvisar bingarna det klart rikaste innehållet. Genom de förhållandevis djupa och orörda (i förhållande till odlingsjorden) materialen har materialet bevarats bättre i dessa. Fem avfallsbingar undersöktes. 37

39 Kopparkypen bilagor Innehållet i bingarna presenteras i förenklad form i tabell. Intressant att notera är att de i Kopparkypen har ett material som gör att det ligger närmast tillhands att tolka dem som kompostbehållare med en tillsats av latrin, men utan stalldynga med undantag för A3501 (A91 innehåller endast mycket lite stalldynga). De domineras alla av ogräs, och innehåller också köksavfall. Detta skulle kunna tolkas som att bingarna dels fungerat som komposter men också som upplag för latrinavfall som fått brinna i komposten innan de användes, men att det odlande hushållen/ hushållet antingen saknat ett eget stall och köpt färdig stallkompost på marknaden, eller stackat den på annat håll på tomten. Tabell. Binge Dynga Latrin Köksavf Kulturväxt A 91 ( ) A 3501 Virginiatobak, spikklubba A3711 Bondtobak A3737 A151 Bondtobak, opievallmo Intressant i sammanhanget är givetvis också inslaget av kulturväxter. Tre av de fem bingarna innehåller spår av tobaksodlingar, vilket torde datera dem till perioden då den urbana tobaksodlingen var mycket utbredd i staden (se diskussion nedan). Även inslaget av apotekarväxten spiklubba och medicinalväxten opievallmo är intressanta. Spikklubban kan inte förklaras på annat sätt än att den odlats i kvarteret under 1700-talet, men opevallmon är som vi har sett mer osäker. Dock föreligger i provet med opievallmo inga andra spår av latrinavfall vilket gör det troligt att även denna växt odlas är samtidigt med tobaken. Sannolikt, liksom spikklubban, i medicinskt syfte. AVFALLSGROPAR OCH TUNNOR Tunnorna och groparna med avfall separeras här från bingarna i syfte att se huruvida avfallet i dessa skiljer sig. Materialet är generellt sett sämre bevarat än i bingarna, och är betydligt mer heterogent till sammansättningen, vilket stödjer tolkningen att de haft en annan användning. Totalt analyserades två tunnor, tre gropar och två avfallslager. Tunnornas innehåll var olika. A 3904 innehöll köksavfall i form av ben och fiskfjäll, medan A 3104 innehöll fläderkärnor och en del spisaska. Även groparna innehöll olika material, små mängder köksavfall 38

40 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 och latrinmaterial men i alltför liten mängd för att detta ska kunna knytas till odlingen. Det material som mest påminner om odlingsbingarna är det från grop KG75, där också virginiatobak påträffades. Denna grop har möjligen har den fyllt binge-liknande funktion. Även lagren var mycket olika, A5348 bestod t.ex. till stor del av ogräsbevuxen dynga. Tabell 3. Tunna Dynga Latrin Köksavf Kulturväxt A 3104 Fläder A 3904 Grop A 3893 A 3940 KG 75 Virginiatobak Lager A 109 Fläder A5348 Intrycket är att avfallet i groparna är mer slumpmässigt sammansatt än det i bingarna, och att t.ex. tunnorna endast i sitt slutsskede fått tjäna som avfallbehållare. Groparna har sannolikt grävts för att snabbt göra av med ett visst avfall som blivit över (normalt återvanns ju mycket av detta avfall i odlingar och som bränsle). BYGGNADER Lämningar av fyra byggnader undersöktes makroskopiskt: KG 51, 54, 74 och 69. Dessa kommenteras här var för sig. KG 51 undersöktes genom ett lager på ett trägolv, och innehållet består till stor del av stalldynga. Materialet är något nedbrutet så det är svårt att avgöra om det rör sig om ett verkligt stallgolv eller om det snarare är en bodmiljö som legat i direkt anslutning till ett fähus. I materialet finns också fiskfjäll som visar att viss mathantering ägt rum i närheten. Eventuellt kan fjällen tolkas som att det ingår i dyngan genom att man också hållit svin som matats med matavfall i denna miljö. Lämningarna från KG 54 är förhållandevis rena på material. Detta är typiskt för bodmiljöer som t.ex. förvaringsbodar, eller bodar för trähantverk etc, men också för bostadsutrymmen som inte är kök. I lämningarna av denna byggnad påträffades fröer av opievallmo, vilket kan tolkas som att byggnaden varit samtida med odlingen av denna växt. 39

41 Kopparkypen bilagor Materialet i KG 74 visar tydligt att detta är en smedja. Fullt med smidesloppor och glödskal förekommer i golvlagren. I raseringsmassorna finns även lite bränd säd, vilket även detta kan förekomma i smedjor. Det verkar inte ha varit ovanligt att man också använde smedjans härdar för matlagning. KG 69 utgörs av en källare.det makroskopiska materialet verkar mest utgöras av vanligt markskräp (dynga och ogräs) men här finns också en frukt av humle, som är den enda som hittats i kvarteret. Förekomsten av humle visar att man bryggt sitt eget öl, och möjligen indikerar humlet i källaren att denna används för förvaring av t.ex. humle. ÖVRIGA ANLÄGGNINGAR Material från ytterligare tolv olika anläggningar analyserades. Innehållet i de flesta av dessa tillför inget till tolkningen av dem, och kommenteras inte vidare här. Främst består de av det allmänna bruset i kvarteret, t.ex. ogräs och dynga, träflis och träkol. I några av anläggningarna var dock frågeställningen så specifik eller materialet intressant, och dessa kommenters här. Ugnskonstruktion A 3477: Denna konstruktion provtogs både i botten och toppen med likartat resultat. Tydliga spår efter höga temperaturer i form av mineralsmältor visar att det mycket väl kan vara en ugnskonstruktion. Dock finns nästan inga spår av matlagning i den. Endast en förkolnat kärna av havre påträffades, vilket är en högst osäker indikator. Tolkningen av ugnen som en matlagningsanläggning måste därför förbli osäker. Nedgrävning med flätverk A6876: Denna nedgrävning innehöll vid sidan om spår av dynga och ogräs även 16 fröer av opievallmo. Det är svårt att tolka detta på annat sätt än att konstruktionen på något sätt är kopplat till odlingen. Kanske ser vi ytterligare en bingeliknande anläggning? I synnerhet utjämningen KG 64 men även i viss mån A 6300 innehöll rikligt med köksavfall i form av förkolnat spannmål, ben och fiskrester. Utjämningar har naturligtvis ett lågt källvärde, men trots allt rör det sig om material som producerats av köken inom tomten. KOPPARKYPENS ODLINGAR I kvarteret finns gott om rester efter odlingar, av bl.a. tobak och medicinalväxter som spikklubba och opievallmo. Eftersom dessa växter förekommer tillsammans i materialet i bingarna finns skäl att anta att de åtminstone delvis odlats under samma period, vilket sannolikt är då kraftfulla statliga subventioner och kampanjer, motiverade av merkantila idéer, ledde till att borgare övergav tidigare köksodlingar till förmån för tobaksodling på städernas bakgårdar. I Norrköping märks detta särskilt eftersom staden höll en rik tobaksindustri som var ålagd 40

42 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 att köpa en viss mängd inhemskt producerad tobak. Tobaksodlingen var uppenbarligen en bra affär, och tobaksodlingar har hittills identifierats vid ett 10-tal undersökningar bara i Norrköping. I kvarteret har man odlat två arter av tobak, virginiatobak och bondtobak vilket visar att det måste ha funnits en efterfrågan på bägge dessa sorter inom den lokala industrin. Odlingen av spikklubba kräver också en särskild kommentar. Denna medicinalväxt är en av de få som endast är känd inom skolmedicinen (något bruk inom den folkliga medicinen är inte känt), och det ligger därför nära tillhands att tolka odlingen av den som avsedd att saluföras till apotek. Detta tillsamman med de rika spåren av odling av opievallmo gör det frestande att tolka dessa växter som spår efter en specialiserad medicinalodling på tomten. Även flädern var en väl använd medicinalväxt under tidigmodern tid. Något spår efter egen köksodling har inte påträffats i materialet, men detta kan bero på bristfälliga bevarandeförhållanden. Fröer från vanliga köksväxter, som t.ex. kål och betor är mycket känsliga för nedbrytning. Vegetabilisk mathållning i kopparkypen I materialet är det också möjligt att spåra en del av den vegetabiliska mathållningen i kvarteret under tidigmodern tid. Vi ser också en del av den animaliska konsumtionen i form av lämningar av djurben, fisk och ägg men detta material berörs inte närmare i denna analys. I förkolnad form ser vi rester av spannmålskonsumtionen och användandet av baljväxter som ärtor. I detta fall är de senare sannolikt gravt underrepresenterade i förhållande till spannmålet eftersom de lätt förstörs vid upphettning. På samma sätt finns problem med att rakt av tolka sammansättningen av spannmålskonsumtionen utifrån de makrofossila fynden. Ofta är skalkorn överrepresenterade eftersom dessa ofta utsatts för rostning (bl.a. i samband med ölbryggning) vilket lätt leder till att kärnor förkolnas. Vete är å andra sidan underrepresenterat eftersom detta exklusiva sädesslag främst hanterats i mald form. Sammansättningen av spannmålen i Kopparkypen visas av fig 1. I detta sammanhang kan vi främst notera den stora andelen havre, som utgör hälften av materialet. Detta är ett mönster som är atypiskt för Östergötland under denna tid som annars helt domineras av rågodling och rågkonsumtion. Sammansättningen liknar snarare den som förekommer på västkusten under denna period, där havreodlingen och användningen överskuggar användningen och odlingen av råg. Andelen korn känns igen från många ölbryggande hushåll under perioden, liksom den mycket lilla andelen vete, som sannolikt är underrepresenterat. Vi ska hålla i minnet att sammansättningen bygger på relativt få fynd, men dessa är å andra sidan spridda på många kontexter och representationen torde därigenom vara hyfsad. Användningen av råg 41

43 Kopparkypen bilagor Odlingshorisont Dynga Latrin Köksavf Kulturväxt A 695 Fläder A 68 Opievalmo A491 A6077 Lin A6010 PM 6119 Binge Dynga Latrin Köksavf Kulturväxt A 91 ( ) A 3501 Virginiatobak, spikklubba A3711 Bondtobak A3737 Bondtobak, opievallmo A151 Tunna Dynga Latrin Köksavf Kulturväxt A 3104 Fläder A 3904 Grop A 3893 A 3940 KG 75 Virginiatobak Lager A 109 Fläder A5348 Havre 1 Korn 13 Råg 7 Vete 1 Råg; 17% Vete; % Havre; 50% Korn; 31% Figur 1. Sammansättning av spannmål i kv Kopparkypen, beräknat utifrån 4 identifierade kärnor. 4

44 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 och havre under denna period är kopplat till bakning och brödkultur, inte utan etniska aspekter. Möjligen avspeglar sammansättningen i Kopparkypen innevånare med annan smak än den gängse östgötska. Ytterligare ett vegetabiliskt inslag i materialet är de stora mängderna av bär i form av hallon och smultron. En rik bärkonsumtion är typisk för städerna vid denna tid. Eftersom sockerkonsumtionen ökat kraftigt i samband med att produkterna från koloniernas rörsockerplantager blev tillgängliga, kunde man konsumera stora mängder bär året om. Under 1700-talet började man också odla vilda bärbuskar, som hallon och smultron, och det är inte omöjligt att så skett även här. Bland fynden finns också en större mängd enbär (Odlingshorisont A6110) som sannolikt bör tolkas som en bryggerirest av enbärsdricka. Denna form av dricka är inte känd före 1600-talet, de arkeobotaniska fynden är ännu ganska få. 43

45 Kopparkypen bilagor Referenser Anderberg, A., 010: Den virtuella floran Anderberg, A-L., 1994: Atlas of seeds. Part 4. Resedaceae-Umbelliferae. Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm. Beijerinck, W., 1976: Zadenatlas der Nederlandsche Flora. Backhuys & Meesters. Amsterdam. Berggren, G., Atlas of seeds. Part. Cyperaceae. Naturvetenskapliga Forskningsrådet, Stockholm. Berggren, G., Atlas of seeds. Part 3. Salicaceae-Cruciferae. Naturvetenskapliga Forskningsrådet, Stockholm. Cappers, R, T. T., Neef, R. & Bekker, R- M. 009: Digital atlas of economic plants. Groningen Archaeological Studies vol 9. Groningen. Heimdahl, J., 005: Urbanised Nature in the Past: Site Formation and Environmental Developement in Two Swedish Towns, AD Thesis in Quaternary Geology. Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi. Stockholms universitet. Heimdahl, J., 009: Geoarkeologiska analyser av stratigrafi och växtmakrofossil från kvarteret Diplomaten, Jönköping. I Heimdahl, J. & Vestbö Franzén, Å. Tyska madens gröna rum. Jönköpings läns museum. Arkeologisk rapport 009:41. Heimdahl, J., 010: Barbariska trädgårdsmästare. Nya perspektiv på hortikulturen i Sverige fram till 100-talets slut. Fornvännen 105: Heimdahl, J., Menander, H., Karlsson, P., 005: A New Method for Urban Geoarchaeological Excavation, Example from Norrköping, Sweden. Norwegian Archaeological Review. Vol 38: Von Jacomet, S., 1987: Prähistorische Getreidefunde, Eine Anleitung zur Bestimmung prähistorischer Gersten- und Weizen- Funde. Botanisches Institut der Universität Abteilung Pflanzensystematik und Geobotanik, Basel. Von Jacomet, S.; Brombacher, C. & Dick, M. 1989: Archäobotanic am Zürichsee. Ackerbau, Sammelwirtschaft und Umwelt von neolitischen und bronzezeitlichen Seeufersiedlungen im Raum Zürich. Züricher Denkmalpflege, Monografien 7. Zürich. Katz, N.J.; Katz, S.V. & Kipiani, M.G. 1965: Atlas of fruits and seeds occuring in quaternary deposits of the USSR. Moskva. Körber-Grohne, U., 1964: Bestimmungsschlüssel für subfossile Juncus-Samen und Gramineen-Früchte. Probleme der Küstenforschung im süd-lichen Nordseegebiet. Schriftenreihe des Niedersächsischen Landesinstitutes für Marschen- und Wurtenforschung. Band Körber-Grohne, U., 1991: Bestimmungs-schlüssel für subfossile Gramineen- Früchte, Identification key for subfossil Gramineae fruits. Probleme der Küsten-forschung im südlichen Nordseegebiet. Schriftenreihe des Niedersächsischen Landesinstitutes für Marschen- und Wurtenforschung. Band Schoch W. H., Pawlik, B., Schweingruber F. H., 1988: Botanical macro-remains, Paul Haupt Publishers. Stuttgart. Wasylikowa, K., 1986: Analysis of fossil sruits and seeds. In Berglund, B. E. (ed.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd

46 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 45

47 Kopparkypen bilagor 46 Odlingshorisonter Avfallsbingar Avfallsgropar/tunnor PM A Odlingshorisont Binge Binge Binge Binge Avfallstunna Avfallstunna KG 58 Kontext Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Högst upp högt upp Under tallrik botten Latrinavfall/binge Botten I mitten I botten, ovan trä Avfallsbinge 0, m ner Botten av avfallstunna Avfallsgrop Volym/l,1, 1,9 1,8 1,7,3,5,4 1,7,,4,5,3,,9 3, 1,4,4 Växtrester Träflis Träkol Granbarr Rottrådar Örtartade fragment

48 Bilagor Arkeologgruppen AB rapport 016:39 47 Byggnader Övrigt Avfallsgrop Källare Ugn? Grop (odling över) Avfallsgrop Avfallsgrop Utkast/avfall Avfallslager Golvlager, trägolv Golvlager Rasering Golvlager Kvarn golvlager Under hyllplan Under infallen dörr Under planka Toppen Botten Brunn Nedgrävning m flätverk I odling Mörkt lager Fyll m lera & silt Botten Grop Stolphål Stolphål Utjämning Utjämning Profil, kulturlager u A5614 Smide 1800-tal? 1,6,1,5 3 3,1 3,4 1,5 1,5 1,5,4 3 1,7 1,8, ,,5 0,4

49 Kopparkypen bilagor Odlingshorisonter Avfallsbingar Avfallsgropar/tunnor Fisk Köksavfall Brända ben Ben Äggskal Organiska förkolnade klumpar Linkapselfragment (Linum usitatissimum) Kontext Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Högst upp högt upp Under tallrik botten Latrinavfall/binge Botten I mitten I botten, ovan trä Avfallsbinge 0, m ner Botten av avfallstunna Avfallsgrop KG 58 Odlingshorisont Binge Binge Binge Binge Avfallstunna Avfallstunna A PM

50 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Bilagor Byggnader Övrigt Avfallsgrop Avfallsgrop Utkast/avfall Avfallslager Golvlager, trägolv Golvlager Rasering Golvlager Kvarn golvlager Under hyllplan Under infallen dörr Under planka Toppen Botten Brunn Nedgrävning m flätverk I odling Mörkt lager Fyll m lera & silt Botten Grop Stolphål Stolphål Utjämning Utjämning Profil, kulturlager u A5614 Smide 1800-tal? Avfallsgrop Källare Ugn? Grop (odling över)

51 Kopparkypen bilagor Odlingshorisonter Avfallsbingar Avfallsgropar/tunnor Summa antal fröer/frukter Yngre rödgods Tegel Hantverk/bygg Slagg & glödskal Smidesloppor Glasartade mineralsmältor Kontext Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Högst upp högt upp Under tallrik botten Latrinavfall/binge Botten I mitten I botten, ovan trä Avfallsbinge 0, m ner Botten av avfallstunna Avfallsgrop KG 58 Odlingshorisont Binge Binge Binge Binge Avfallstunna Avfallstunna A PM

52 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Bilagor Byggnader Övrigt Avfallsgrop Avfallsgrop Utkast/avfall Avfallslager Golvlager, trägolv Golvlager Rasering Golvlager Kvarn golvlager Under hyllplan Under infallen dörr Under planka Toppen Botten Brunn Nedgrävning m flätverk I odling Mörkt lager Fyll m lera & silt Botten Grop Stolphål Stolphål Utjämning Utjämning Profil, kulturlager u A5614 Smide 1800-tal? Avfallsgrop Källare Ugn? Grop (odling över)

53 Kopparkypen bilagor Odlingshorisonter Avfallsbingar Avfallsgropar/tunnor Ängsfryle Luzula multiflora Hundstarr-typ Carex nigra-type 5 Knaggelstarr-typ Carex flava-typ Slankstarr-typ Carex flacca-typ Gråstarr-typ Carex canescenstype Kontext Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Högst upp högt upp Under tallrik botten Latrinavfall/binge Botten I mitten I botten, ovan trä Avfallsbinge 0, m ner Botten av avfallstunna Avfallsgrop KG 58 Odlingshorisont Binge Binge Binge Binge Avfallstunna Avfallstunna A PM

54 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Bilagor Byggnader Övrigt Avfallsgrop Avfallsgrop Utkast/avfall Avfallslager Golvlager, trägolv Golvlager Rasering Golvlager Kvarn golvlager Under hyllplan Under infallen dörr Under planka Toppen Botten Brunn Nedgrävning m flätverk I odling Mörkt lager Fyll m lera & silt Botten Grop Stolphål Stolphål Utjämning Utjämning Profil, kulturlager u A5614 Smide 1800-tal? Avfallsgrop Källare Ugn? Grop (odling över)

55 Kopparkypen bilagor Odlingshorisonter Avfallsbingar Avfallsgropar/tunnor Svinmålle-typ Chenopodium album - type Råglosta (förkolnat) Bromus secalinus* Vildpersilja Aethusa cynapium 16 6 Tåg (ospec.) Juncus spp. Småsäv (ospec.) Scirpus/Eleocaris sp Kontext Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Högst upp högt upp Under tallrik botten Latrinavfall/binge Botten I mitten I botten, ovan trä Avfallsbinge 0, m ner Botten av avfallstunna Avfallsgrop KG 58 Odlingshorisont Binge Binge Binge Binge Avfallstunna Avfallstunna A PM

56 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Bilagor Byggnader Övrigt Avfallsgrop Avfallsgrop Utkast/avfall Avfallslager Golvlager, trägolv Golvlager Rasering Golvlager Kvarn golvlager Under hyllplan Under infallen dörr Under planka Toppen Botten Brunn Nedgrävning m flätverk I odling Mörkt lager Fyll m lera & silt Botten Grop Stolphål Stolphål Utjämning Utjämning Profil, kulturlager u A5614 Smide 1800-tal? Avfallsgrop Källare Ugn? Grop (odling över)

57 Kopparkypen bilagor Odlingshorisonter Avfallsbingar Avfallsgropar/tunnor Vitplister Lamium album 1 Bolmört Hyoscyamus niger 1 3 Jordrök Fumaria officinalis Revormstörel Euphorbia helioscopa Åkertistel Circium arvensis 4 Blå-/Rödmålla Chenopodium glaucum/rubrum Kontext Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Högst upp högt upp Under tallrik botten Latrinavfall/binge Botten I mitten I botten, ovan trä Avfallsbinge 0, m ner Botten av avfallstunna Avfallsgrop KG 58 Odlingshorisont Binge Binge Binge Binge Avfallstunna Avfallstunna A PM

58 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Bilagor Byggnader Övrigt Avfallsgrop Avfallsgrop Utkast/avfall Avfallslager Golvlager, trägolv Golvlager Rasering Golvlager Kvarn golvlager Under hyllplan Under infallen dörr Under planka Toppen Botten Brunn Nedgrävning m flätverk I odling Mörkt lager Fyll m lera & silt Botten Grop Stolphål Stolphål Utjämning Utjämning Profil, kulturlager u A5614 Smide 1800-tal? Avfallsgrop Källare Ugn? Grop (odling över)

59 Kopparkypen bilagor Odlingshorisonter Avfallsbingar Avfallsgropar/tunnor Smultron Fragaria vesca Brännässla Urtica dioica Våtarv Stellaria media 15 4 Besksöta Solanum dulcamara Smällglim Silene vulgaris 1 Bergssyra Rumex acetocella 1 1 Kontext Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Högst upp högt upp Under tallrik botten Latrinavfall/binge Botten I mitten I botten, ovan trä Avfallsbinge 0, m ner Botten av avfallstunna Avfallsgrop KG 58 Odlingshorisont Binge Binge Binge Binge Avfallstunna Avfallstunna A PM

60 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Bilagor Byggnader Övrigt Avfallsgrop Avfallsgrop Utkast/avfall Avfallslager Golvlager, trägolv Golvlager Rasering Golvlager Kvarn golvlager Under hyllplan Under infallen dörr Under planka Toppen Botten Brunn Nedgrävning m flätverk I odling Mörkt lager Fyll m lera & silt Botten Grop Stolphål Stolphål Utjämning Utjämning Profil, kulturlager u A5614 Smide 1800-tal? Avfallsgrop Källare Ugn? Grop (odling över)

61 Kopparkypen bilagor Odlingshorisonter Avfallsbingar Avfallsgropar/tunnor Sädeskorn (ospec.) Cerealiea indet. Havre Avena spp Hallon Rubus idaeus Enbär Juniperus communis 39 Kontext Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Högst upp högt upp Under tallrik botten Latrinavfall/binge Botten I mitten I botten, ovan trä Avfallsbinge 0, m ner Botten av avfallstunna Avfallsgrop KG 58 Odlingshorisont Binge Binge Binge Binge Avfallstunna Avfallstunna A PM

62 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Bilagor Byggnader Övrigt Avfallsgrop Avfallsgrop Utkast/avfall Avfallslager Golvlager, trägolv Golvlager Rasering Golvlager Kvarn golvlager Under hyllplan Under infallen dörr Under planka Toppen Botten Brunn Nedgrävning m flätverk I odling Mörkt lager Fyll m lera & silt Botten Grop Stolphål Stolphål Utjämning Utjämning Profil, kulturlager u A5614 Smide 1800-tal? Avfallsgrop Källare Ugn? Grop (odling över)

63 Kopparkypen bilagor Odlingshorisonter Avfallsbingar Avfallsgropar/tunnor Spikklubba Datura stramonium 1 Kontext Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Högst upp högt upp Under tallrik botten Latrinavfall/binge Botten I mitten I botten, ovan trä Avfallsbinge 0, m ner Botten av avfallstunna Avfallsgrop KG 58 Odlingshorisont Binge Binge Binge Binge Avfallstunna Avfallstunna A PM

64 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Byggnader Övrigt Avfallsgrop Avfallsgrop Utkast/avfall Avfallslager Golvlager, trägolv Golvlager Rasering Golvlager Kvarn golvlager Under hyllplan Under infallen dörr Under planka Toppen Botten Brunn Nedgrävning m flätverk I odling Mörkt lager Fyll m lera & silt Botten Grop Stolphål Stolphål Utjämning Utjämning Profil, kulturlager u A5614 Smide 1800-tal? Avfallsgrop Källare Ugn? Grop (odling över)

65 Kopparkypen bilagor Bilaga 4. Osteologisk analys Djurben bland stadslager i Kv. Kopparkypen i Norrköping Osteologisk analys Av Agneta Flood februari 016 AO Arkeoosteologi, ao@arkeoosteologi.se INLEDNING Under hösten 014 genomfördes en arkeologisk slutundersökning av stadslager i Kv. Kopparkypen i Norrköping. Det arkeologiska arbetet utfördes av Arkeologgruppen AB under ledning av Helmut Bergold och Ebba Knabe. Undersökningen genomfördes med anledning av att nya bostäder planerades i området som tidigare varit parkeringsplats. Det analyserade benmaterialet kom från 1 kontexter som grävmetodiskt insamlats från arkeologiska anläggningar, samt grävenheter och rutor där materialet samplats ur omfattande raseringslager, utfyllandslager, avfallslager och odlingslager. MATERIAL Sammantaget bestod det analyserade materialet av 1035 benfragment med en vikt av 14 93,4 gram, endast några enstaka av fragmenten var brända. Benmaterialet utgjordes framförallt av innehållet från avfallsgropar, avfallsbingar och avfallslager. En relativt stor del utgjordes också av odlingslager, utjämningslager och avfallslager, se tabell 1 nedan. Generellt sett var det osteologiska materialet mycket välbevarat på platsen och flera hela eller nästintill hela benslag förekom (underkäkar, mellanhandsben och tåben). Fragmenteringsgraden var dock något högre bland odlingslager men fragmenten kunde likväl vara omkring 10 cm stora. Endast enstaka kontexter innehöll ett eroderat samt smuligt och mögligt material. Ensamt förekom ett fragment med gnagspår, däremot hade många fragment spår av styckning och matberedning. Tabell 1. Kontexttyp, antal och mängd ben. Kontexttyp Antal/typ Vikt (g) Avfallsgrop/binge ,1 Utjämningslager 47 Avfallslager 1 86, Odlingslager ,3 Förvaringsgrop 1 97,1 Raseringslager 695 Tunna 1 46,6 Vägglinje 1 146,3 Stolphål 1 65,7 Brunn 1 59,1 Summa: ,4 64

66 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Benmaterialet för analysen påträffades bland lämningar daterade från 1600 tal till 1700 tal. De arkeologiska lämningarna delades upp i kronologiska tidsfaser, Fas 1 sträckte sig mellan , Fas mellan och Fas 3 mellan Den större delen av benmaterialet påträffades bland lämningar daterade mellan , och huvudpart av materialet utgjordes av Fas 1 (figur 1). Andelen benmaterial per kronologisk fas Fas 3 1% Fas 35% Fas 1 53% Figur 1. Materialfördelning per kronologissk fas. Tabell. Sammanställning av benmaterialet per kontext, vikt, antal fragment per kronologisk fas. Kontext nr Typ Vikt Antal Fas A9744 Avfallsgrop 313,8 9 1 R6115 Odlingslager 688, A5614 Odlingslager 853, 51 1 A74 Utjämningslager A7078 Avfallslager 1 0, A3904 Avfallsgrop A3104 Avfallsgrop 391,6 5 1 Summa fas 1: 7 881,5 A853 Raseringslager 3, R648 Utjämningslager A1330 Tunna 46,6 11 A14086 Raseringslager 671,9 3 R68 Odlingslager 179,8 A151 Avfallsbinge 800,1 38 R715 Avfallslager 659,6 360 A7054 Avfallsgrop

67 Kopparkypen bilagor A77 Avfallsgrop 567,5 4 Summa fas : 5 184,5 A755 Stolphål 65,7 8 3 A145 Brunn 59,1 4 3 A6878 Förvaringsgrop 97,1 64 3? A91 Avfallsbinge 645, Summa fas 3: 1697 A45 Vägglinje 146,3 5 odat. Total Summa: 14 93,4 METOD Vid den osteologiska analysen bedömdes benfragmenten, i den mån det var möjligt, till art och benslag. Bedömningen skedde okulärt med tillgång till referensmaterial. Analysen genomfördes efter fältarbete och innefattade registrering av art, benslag, antal fragment, anatomisk fördelning, åldersbedömning, könsbedömning, registrering av hugg och snitt, fragmenteringsgrad och skador på skeletten. I vissa fall kunde fragment identifieras till benslag men arttillhörighet inte bestämmas. Dessa fragment delades in i artgrupper, mellanstort däggdjur (storlek som får/get eller svin) eller stort däggdjur (storlek som nöt, häst eller älg) samt ospecificerad fågel och ospecificerad fisk. Benslag ifrån dessa kategorier har dock inte räknats till det identifierade materialet i analysen. Vid kvantifiering av osteologiska material kan tre typer av metoder användas, fragmenträkning (NISP), viktförhållande och bedömning av minsta antalet individer, där hänsyn tas till benelement, sida, storlek och ålder (MNI). Benmaterial och artsammansättning i kv. Kopparkypen redovisas främst genom (NISP) fördelning genom antal fragment per art, men även med vikt per art. Fragmentering, liksom att vissa benslag finns i många uppsättningar i kroppen, t.ex. tåben, tänder och kotor gör att antalet fragment inte kan likställas med antalet djur. NISP är därför inte detsamma som det faktiska antalet djur på platsen. MNI bedömning däremot ger det minsta möjliga antalet individer per art för platsen. Den verkliga siffran för antalet ligger troligtvis någonstans mellan en fragment- och MNI-bedömning. Vid jämförelse av vikt och fragment per art skiljer sig fördelningen, vilket framförallt bero på att vikten för stora djur blir överrepresenterad i förhållande till mindre djur. En viss överrepresentation av nötboskap blir ofrånkomlig på grund av den stora benvolym som resterna av djuret ger. Åldersbedömning, könsbedömning och anatomisk fördelning Bedömning av slaktålder görs för att bedöma avsikten med djurhållningen. Huruvida ändamålet varit att få maximal ekonomisk köttavkastning eller om också mjölkproduktionen varit central (nöt, får/get). Benresterna yttrar sig vid en köttproduktion med ett relativt ungt bestånd och närmare fullvuxna djur. Vid produktion där också mjölken varit viktig förekommer ett äldre bestånd. Nötboskap blir normalt fullvuxna vid 4 års ålder, får/get och tamsvin blir fullvuxna vid omkring 3 ½ års ålder. Skeletten från de olika tamboskapen utvecklas något olika och tiden för när ledändarna växer samman med skaftet på de långa rörbenen (fram- och bakben) varierar för arterna. För bedömning av slaktålder utifrån 66

68 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 benslagens generella utveckling och epifyssammanväxning har data efter Silver (1969) använts i denna analys. För bedömning av slaktålder användes också tandframbrott och slitage (Grant 198 & Bull & Payne 198). Hos människan liksom hos djuren bryter tänderna fram i käken efter ett specifikt mönster. Tidpunkt för frambrott varierar mellan arter och även bland boskapsdjur. Det finns ett antal forskare och modeller för åldersbedömning efter tänders frambrott. Jag har använt mig av Silvers äldre data (1969). Tandslitaget studeras på kindtänder (M1 M3) i underkäken, och slitagemönster graderas och räknas samman, En högre totalsumma motsvarar ett stort slitage och därmed högre ålder. Könsbedömning av nötboskapen kunde utföras genom att mäta omfång på hornbasen. Könsbedömning av gris kunde göras i ett fall, genom att en tand med galtens typiska utseende påträffades. Galtens bete (Canini) är mycket kraftigare och längre än suggans. I ett fall har även tamhöna kunnat könsbedömas i och med att ett mellanfotsben med sporre påträffades. Sporren förekommer endast hos tuppar och finns inte hos hönor. Figur. Mellanfotsben av tupp med rest av sporre. Mankhöjden räknades ut genom att ta mått på hela mellanhandsben (metacarpal) från vuxna djur, efter metod av Von den Driesch (1976). Höjden erhålls genom att mellanhandsbenets största längd multipliceras med en uträknad formel för varje art. För får användes metod efter Teichert (1969 och 1975). I stället för att redovisa den anatomiska fördelningen för alla benslag har de slagits ihop till kroppsregioner för att överskådligt kunna jämföra fördelningen bland arterna. Utifrån indelningen i kroppsregioner kan man få en uppfattning om materialets sammansättning, fördelningen av matavfall och slaktavfall och på så sätt få en uppfattning om konsumtion och eventuell köttproduktion. Skelettet har klassificerats i kroppsregioner från kranium till fot (1 7). De köttfattiga delarna består av region 1 och region 7, de köttrika delarna av region 6. Fördelningen köttrika respektive köttfattiga delar i skelettet hos tamdjur är inte lika stor, de köttrika bendelarna utgör cirka 40 % av djuret (beräkning efter Sigvallius 1988). Detta innebär att när den procentuella andelen köttrika delar överstigen 40 %, dominerar de köttrika delarna i ett material. 67

69 Kopparkypen bilagor Tabell 3. Anatomisk fördelning av kroppsregioner. 1 kranium alla kraniedelar, underkäke, lösa tänder, atlas, axis bål kotor, (utom atlas, axis och svanskotor), bröstben (sternum), revben (costa) 3 främre extremitet, övre skulderblad (scapula), överarmsben (humerus) 4 främre extremitet, undre strålben (radius), armbågsben (ulna) 5 bakre extremitet, övre bäckenben (coxae), korsben(sacrum), lårben (femur) 6 bakre extremitet, undre skenben (tibia), vadben (fibula), malleolus, knäskål (patella) 7 fötter (och händer), svans alla ben i händer och fötter: carpi, tarsi, mesopodium, metacarpi, metatarsi, metapodier, phalanx I-III, sesamben. Svanskotor RESULTAT De delar av materialet som kunde identifieras till art och benslag utgjorde 75 % av andelen fragment. Resterande fragment delades in i djurgrupper och en mindre del av fragmenten förblev oidentifierade. I resultatdelen nedan kommer det identifierade arterna, nötboskap, får/get och gris att redovisas enskild d.v.s. tamboskapen redovisas i ett avsnitt och övriga arter redovisas för sig. Anledningen till detta är att de återstående arterna utgjorde en mycket liten del av materialet. Tabell 4. Identifierade arter, antal fragment och vikt. Art Antal Vikt Nöt , Gris ,3 Får/get ,9 Får 8 95,1 Get 3 03,3 Höns 13,8 Häst 1 17,3 Får/get/gris 10,8 Tamgås 8,9 Större hönsfågel 1 6, Katt 1 4,3 Gäss 3 3,7 Gädda 4,6 Andfågel 1,6 Skogshare 1 0,6 Ekorre 1 0,4 Svartkråka 1 0, 68

70 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Fågel obestämd 3 1,7 Fisk obestämd 1 0,5 Litet däggdjur 3 Däggdjur mellan 3 3,9 Däggdjur mellan/stort 5 13,1 Däggdjur stort Däggdjur 79 41,8 Oidentifierat , Summa: ,4 Boskap Tamboskapen utgjorde majoriteten av materialet, framförallt dominerade nötboskapen med 78 % av materialets vikt. Vid jämförelse av antalet fragment var dock dominansen inte lika uttalad, då fragmenten utgjorde närmare 3 % av materialet. Näst efter nötboskapen förekom gris och minst andel utgjordes av får/get. Den relativt höga andelen av gris beror till stor del på att 89 % av alla fragment av grisar påträffades i ett och samma avfallslager. Inga patologiska förändringar kunde identifieras i materialet. Emellertid förekom ett märgspaltat strålben av nöt i avfallslager (A7148) och ett skenben av får/get i sopgrop (A715) som hade gnagmärken från rovdjur. Vidare förekom hugg och snitt på framförallt kotor och revben men även på bäckenben, lårben, skenben, överarmsben, strålben, skulderblad, underkäkar, horn och mellanfotsben. Fördelning antal fragment, boskapsdjur Får/get 0% Nöt 44% Gris 36% Figur 3. Tamboskap, fördelning antal fragment i det analyserade materialet. Bendelar och skelett av får och get är mycket lika varandra varför arterna många gånger slås ihop till gruppen får/get när man inte morfologiskt kunnat skilja dem åt. I vissa fall är det är det dock lätt att skilja dem åt, genom form på nackben, mellanfotsben och horn. I materialet har tre fragment av get samt 8 fragment av får kunnat urskiljas. Huruvida det är en slump eller ett verkligt förhållande att 69

71 Kopparkypen bilagor endast bendelar av get kunnat urskiljas i Fas 1 jämte bendelar av får endast identifierats i Fas och 3 är svårt att avgöra. I resultatet nedan har arterna får respektive get slagits samman med gruppen får/get. Tabell 4. Får och get i materialet. Kontext nr Typ Fas Vikt Antal Art 3904 Avfallsgrop Fas 1 108,8 Get 9744 Sopgrop Fas 1 94,5 1 Get 145 Brunn Fas 19,1 1 Får 151 Avfallsbinge Fas 41,8 7 Får 91 Avfallsbinge Fas 3 34, Får Vid jämförelsen av hur nöt, får/get och gris förekom över tid, dominerade nöt framförallt under Fas 1 och gris dominerade under Fas (vilket framförallt beror på en och samma kontext). Fas 3 innehöll endast 1 % av materialet varför fördelningen under denna fas kan vara något osäker (färre kontexter med mindre material) men nötboskap dominerade med närmar 60 % (figur 5). Kopparkypen kan jämföras med resultaten från t. ex kvarteret Gubben i Norrköping som undersöktes av Arkeologikonsult AB under 011 (Carlsson 011). Deras kronologiska indelning och Fas 1, motsvarade ungefär Fas 1 och Fas tillsammans i kvarteret Kopparkypen. Materialet från Gubben var dock större (104 kg) och vid den osteologiska analysen utförd av Leif Jonsson, dominerad nötboskap kraftigt med 6, %, får/get stod för,1% och svin utgjorde endast 15,8 %. Precis i anslutning till kvarteret Kopparkypen ligger kvarteret Dalkarlen som undersöktes av Riksantikvarieämbetes undersökningsverksamhet (UV Öst) under sent 1990 tal. Där tillvaratogs och analyserades ett omfattande osteologiskt material, omkring 74,5 kg ben. Större delen av materialet kom från anläggningar tidsbestämda till 1600 tal (Vretemark 003). På samma sätt dominerade där nötboskapen med 61 %, följt av får/get och svin (se Figur 4 nedan). Kvarteret Dalkarlen slutundersökning 1990-tal Svin 17% Får/get % Nöt 61% Figur 4. Fördelning av nöt, får/get och svin i kvarteret Dalkarlen under 1600 tal. Liknande fördelning förekom också i kvarteret Laxen i Norrköping som undersöktes under 011 (Bertheau 013). Samma mönster ses vid två andra underökningar i Norrköping från samma period, kvarteret Mjölnaren (011) och kvarteret Spinnrocken (010), listan kan göras lång. I kvarteret Kopparkypen däremot var motsvarande siffror under samma tid för nötboskap 41 %, får/get 0 % respektive 39 % för gris. Utan tvivel ser vi ett annat mönster i kvarteret Kopparkypen under 1600 tal. 70

72 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Även om en stor del av de fragment av gris som förekom på platsen påträffades i ett och samma avfallslager, avspeglas ändock en påtaglig hantering av arten i området. Fördelning nöt, får/get och gris per tidsfas (fragment) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 0% 10% 0% Fas 1 Fas Fas 3 Sum:1-3 Får/Get Gris Nöt Figur 5. Fördelning av tamboskap under fas1-3 samt totalt. Anatomisk fördelning Liksom beskrivits ovan delades materialet in i kroppsregioner för att kunna bedöma om avfallet från platsen representerade rester från mat eller slakt. Jämförelsen bland tamboskap genomfördes för Fas 1 och Fas, medan Fas 3 lämnades utanför eftersom materialet var relativt litet och kom från få kontexter. För nötboskap ses ungefär samma tendenser och förekomst av bendelar under båda faser, delar från bålen dominerade liksom delar från fot var något förhöjd. Förhållandet var dock mycket mer påfallande under Fas 1. Förhållandet mellan Fas 1 och i fråga om den anatomiska fördelningen för gris var dock annorlunda. Under Fas 1 förekom endast delar från huvud, bål och främre extremiteter, med en svag förhöjning för delar från bålen. Däremot under Fas fanns delar från hela kroppen representerad men med en kraftigt förhöjd kulmen för delar från bålen, liksom en något förhöjd topp av fragment från foten. Vid sammanslagningen av region 1 och 7, som utgör de köttfattiga delarna och region 6, som utgör de köttrika delarna på djuren, kunde en tydlig dominans av matavfall ses i materialet. Störst procentuella andel matavfall förekom bland rester av får/get där andelen med marginal övergick 60 %. Strax därefter placerade sig nötboskap med 60 % av bendelarna som utgjorde köttrika delar. Förhållandet bland bendelarna av gris var jämbördigt för de olika typerna, 50/50. Liksom ovan beskrivits är förhållandet köttrika/köttfattiga delar för tamboskapen 40/60, vilket betyder att rester från köttrika delar onekligen dominerade materialet. Förhållandet innebär också, framförallt vad gäller nötboskap och får/get, att det fattas delar från kranium och fot. Förklaringen till detta kan vara att delarna från dessa djur i första hand kommit till platsen som färdigslaktade och styckade delar. Vad beträffar grisarna har det förmodligen fötts upp i området, slaktats på plast och konsumerats av de som vistades där. 71

73 Kopparkypen bilagor Fas Region 1 Region Region 3 Region 4 Region 5 Region 6 Region 7 Gris Får/Get Nöt Figur 6. Anatomisk fördelning, nöt, får/get och gris under Fas 1. Fas Region 1 Region Region 3 Region 4 Region 5 Region 6 Region 7 Gris Får/Get Nöt Figur 7. Anatomisk fördelning, nöt, får/get och gris under Fas. 7

74 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Anatomisk fördelning, tamboskap alla fragment Region 1 Region Region 3 Region 4 Region 5 Regon 6 Region 7 Nöt Får/get Gris Figur 8. Anatomisk fördelning, nöt, får/get och gris, allt material sammanslaget. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 0% 10% 0% Nöt Får/get Gris Slaktavfall Matavfall Figur 9. Anatomisk fördelning, nöt, får/get och gris, allt material. Boskap, ålder, kön och mankhöjd Bland de rester av nötboskap, får/get och gris som påträffades på platsen fanns inget som tydde på att djuren blivit gamla. Tvärtemot ses avslakt vid flera tillfällen under djurens tillväxt. Resultaten explicerar i synnerhet en produktion främst avsedd för konsumtion av kött (Tabell 5). Vidare förekom också fragment av nötboskap med spår av styckning och matberedning men hugg fanns också bland bendelar av får/get. Vad gäller får/get kan möjligen en gallring anas vid omkring 0,5 års ålder och omkring 1,5 års ålder. Vidare hade en del av beståndet uppnått fullvuxen ålder och möjligen behållits för mjölkavkastning. 73

75 Kopparkypen bilagor Bland ålderbedömda bendelar av gris förekom däremot ett hel annat mönster, framförallt för att dessa djur enbart hålls för köttavkastning. Avslakt verkade framförallt ha skett vid tre olika tillfällen i djurens utveckling, mellan 0 3 månader, 0,5 1,5 år samt 1,5 år. Egentligen förekom ingen skillnad mellan Fas 1 och Fas men däremot var bedömda bendelar från Fas många fler. Liksom förhållandet för gris förefaller resterna av nötboskap framförallt komma från rester av djur som hållits för köttavkastning. Slakten skedde till största del när djuren uppnått fullvuxen storlek, d. v. s. mellan,5 4 års ålder. En urslakt skedde dock också när djuren var mellan 0,5 1,5 år samt 1,5,5 år. Den enda skillnaden mellan Fas 1 och Fas var att det inte förekom någon slakt av riktigt unga djur under Fas 1. Könsbedömning av nötboskapen kunde genomföras genom att mäta omfång på hornbasen. Av sex horn tillhörde fyra stycken tjurar och en ko, för den sjätte gick inte att konstatera kön. Samtliga bedömda horn påträffades bland kontexter tillhörande Fas. Får och get har inte kunnat könsbedömmas men förekomst av en svingalt har kunnat konstateras genom att en kraftig bete påträffades i materialet. Mankhöjdsberäkning kunde endast beräknas för får, ett mellanhandsben tillhörandes Fas gav en mankhöjd på 55,3 cm och ett mellanhandsben från Fas 3 gav en höjd av 58,7 cm. Några hela tåleder av nötboskap har dock också mäts för att få en uppfattning om storleksvariation för djuren i materialet (Tabell 6). Övriga arter Figur 10. Kraniedelar av Gädda De övriga arterna som identifierades var fågelarter, fiskarter, småvilt samt häst och katt. Arterna förekom dock i mycket liten utsträckning, enbart med något eller några få fragment (Tabell 7). I anläggningar kopplade till Fas 1 förekom, höns (varav en tupp kunnat urskiljas), gäss, gädda samt ospecificerad fisk. Under Fas förekom höns, andfågel, katt, häst och ospecificerad fågel. I en av anläggningarna hemmahörande i Fas 3 förekom hönsfågel, tamgås, svartkråka, skogshare och ekorre. Orsaken till den knappa mängden mindre djurarter beror förmodligen på undersökningsmetoden, eftersom vattensållning inte förekommit i någon större utsträckning. På menyn kan i varje fall, förutom kött från tamboskap, också konstateras att höns, gäss, andfågel och gädda förekom under 1600 talets första hälft. Vilken slags andfågel som det rör sig om har dock inte 74

76 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 kunnat fastställas, men den del av ett överarmsben som förekom var vid analys och jämförelse mycket likt en vigg, vilken tillhör gruppen dykänder. Samma arter förutom gäss förekom under Fas. Därutöver förekom också arter som med största sannolikhet inte förekommit på matsedeln, närmare bestämt katt och häst. Man kan tänka sig att i alla fall fragmentet av katt kommit från ett husdjur i området. På fragmenten observerades varken snitt eller hugg från pälsberedning eller hantverk. Under Fas 3 förekom förutom höns och gäss också svartkråka, skogshare och ekorre. Framförallt bestod benmaterialet av tama boskapsdjur, höns och gäss, som utgjort den väsentliga delen av köttkonsumtionen. Emellertid påtalar materialet också, om än genom försiktiga antydningar, att man drygat ut födan genom fiske, samt jakt och fångst av fågel och mindre vilt. Tabell 7. Övriga arter bland materialet. Kontexttyp Kontext nr Art Fas Avfallsgrop 3104 Höns 1 Avfallsgrop 3904 Gäss, höns, gädda, andfågel/vigg? Odling 5614 Fisk Utjämningslager 74 Höns, katt Binge 151 Häst Avfallslager 715 Fågel, gädda Tunna 1330 Fågel Odling 68 Andfågel Binge 91 Hönsfågel, tamgås, svartkråka, skogshare, ekorre 3 RFERENSER Bertheau, M Kvarteret Laxen i Norrköping. Rapporter från Arkeologikonsult 013:533. Upplands Väsby. Bull, G & Payne, S Tooth eruption and epiphysial fusion in pigs and wild boar. I: Ageing and Sexing Animal Bones from Archaeological Sites, BAR British Series 109. Oxford. Carlsson, M På De Rikas Bord. Rapporter från Arkeologikonsult 014:486. Upplands Väsby. Von den Driesch, A A guide to the measurement of animal bones from achaeological sites. Peabody Museum Bulletin 1, Fock, J Metriche Untersuchungen an metapodien einiger europäscher Rinderassen. Universitetet Müchen. Grant, A The use of tooth war as a guide to the age of domestic ungulates. I: Ageing and Sexing Animal Bones from Archaeological Sites, BAR British Series 109. Oxford. Howard, M, M The early Domestication of cattle and the determination of their remains. Zeitschrift fur Tierzȕchung und Zȕuchungsbiologie. Bd 76, 1961/196. Hamburg. Jonsson, K Kvarteret Spinnrocken. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 014:. Västerås. 75

77 Kopparkypen bilagor Silver, I, A The ageing of domesticated animals. I: Science in Archaeology. BAR British Series 109. Oxford. Sigvallius, B Husdjur från förhistoriska platser en utvärdering av osteologiska undersökningar. I: Gotländskt arkiv. Vretemark, M Djurben. Om livsmedelsförsörjning och sophantering. I: I Tyskebacken. Hus, människor och industri i stormaktstidens Norrköping. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar, Skrifter 47.Linköping. Tabell 5. Åldersbedömning, nöt, får/get och svin. Kontext Kronologisk fas Art Ålder A3904 Fas 1 Får/get 3 6 mån A6878 Odaterad Får/get 3 6 mån A1551 Fas Får/get 1,5 år A3104 Fas 1 Får/get 1,5 år A1551 Fas Får/get 4 år A74 Fas Får/get 4 6 år A3904 Fas 1 Får/get 4 6 år A91 Fas 3 Gris 0 3 mån A3904 Fas 1 Gris 0 3 mån R715 Fas Gris 0 3 mån R715 Fas Gris 3-6 mån R715 Fas Gris 0,5 1,5 år R715 Fas Gris 0,5 1,5 år A74 Fas Gris 0,5 1,5 år R715 Fas Gris 0,5 1,5 år R715 Fas Gris 0,5 1,5 år A7054 Fas Gris 0,5 1,5 år R715 Fas Gris 0,5-1,5 år R715 Fas Gris 0,5 1,5 år R715 Fas Gris 1,5 år R715 Fas Gris 1,5 år R715 Fas Gris 1,5 år A3904 Fas 1 Gris,5-4 år A7054 Fas Gris 4 år R715 Fas Gris <,5 år R715 Fas Gris <,5 år R715 Fas Gris <,5 år R715 Fas Gris <3,5 år A74 Fas Nöt <6 mån R715 Fas Nöt <6 mån A3904 Fas 1 Nöt 0,5 1,5 år 76

78 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 A3904 Fas 1 Nöt 0,5 1,5 år R715 Fas Nöt 0,5 1,5 år A1330 Fas Nöt 1,5,5 år A7054 Fas Nöt 1,5,5 år A3904 Fas 1 Nöt 1,5,5 år A7054 Fas Nöt 1,5,5 år A74 Fas Nöt,5 4 år A74 Fas Nöt,5 4 år A74 Fas Nöt,5 4 år A3104 Fas 1 Nöt,5 4 år A3904 Fas 1 Nöt,5 4 år A6878 Odaterat Nöt,5 4 år A7078 Fas 1 Nöt,5 4 år A7054 Fas Nöt,5 4 år A6878 Odaterat Nöt,5 4 år A5614 Fas 1 Nöt,5 4 år A151 Fas Nöt,5 4 år A14086 Fas Nöt < 5år A74 Fas Nöt <5 år A3904 Fas 1 Nöt <5 år A3904 Fas 1 Nöt <5 år R715 Fas Nöt <5 år A755 Fas 3 Nöt <5 år A9744 Fas 1 Nöt <5 år Tabell 6. Storlek, mankhöjd och kön. Kontext Fas Art Benslag Kön Mankhöjd Mått i mm Omfång cm 1551 Fas Får Mellanhandsben 55,3 cm GL:113, Bp:1, Bd 4 91 Fas 3 Får Mellanhandsben 58,7 cm GL:10 91 Fas 3 Nöt Tåled 1 GL: 45, Bp:30, Bd:31 91 Fas 3 Nöt Tåled 1 GL:50, Bp:3, Bd: Fas 1 Nöt Tåled 1 GL: Odat Nöt Tåled 1 GL:54, Bp:3, Bd Fas Nöt Tåled 1 GL 55, Bp:8, Bd: Fas 1 Nöt Språngben GL:58, Bd Fas Nöt Tåled 1 GL:58, Bp:7,5, Bd: Fas 1 Nöt Tåled 1 GL:61, Bp:30, Bd: Fas Får Hälben GL:6,5, Bp:18, Bd:18, Fas Nöt Horn Ko 14, Fas 1 Nöt Horn? Fas Nöt Horn Tjur 15, Fas Nöt Horn Tjur 15, Fas Nöt Horn Tjur 16,3 74 Fas Nöt Horn Tjur 17, 77

79 Kopparkypen bilagor Tabell 8. Osteologisk sammanställning, slutundersökning Kv. Kopparkypen, Norrköping, Östergötland. Kontext Typ Fas Vikt (g) Fnr Art Status A45 Vägglinje Odat. Max storlek Benslag 77 Nöt Obränt Skulderblad sin/dx 1 fr. A45 Vägglinje Odat. Nöt Obränt Överarmsben distal dx nu i tre bitar 141 A45 Vägglinje Odat. Nöt Obränt Strålben proximal dx 1 fr. A45 Vägglinje Odat Nöt Obränt Skenben distal epifys sin A45 Vägglinje Odat. 5,3 78 Får/get Obränt Mellanhandsben diafys 1 fr. Utjämnings- A74 lager Fas 79 Nöt Obränt Framtand st. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt :a halskota A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Halskota 1 fr. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Bröstkota: kotkropp ej sammanväxt 1 fr, processus spin. 1 fr. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Korsben 1 fr. 1:a kota dx A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Bäckenben: ledskål 1 fr. Utjämnings- 60,7 A74 lager Fas Nöt Obränt Kranium 1 fr. Utjämnings- A74 lager Fas Nöt Obränt Strålben distal dx 1 fr. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Strålben + armbågsben proximal dx 1 fr. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Skenben proximal diafys dx 1 fr, diafys sin/dx 1 fr. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Mellanhandsben proximal sin 1 fr. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Metapod sin/dx 1 fr. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Handledsben: Cr sin 1 st. A74 Utjämningslager Fas 5,6 80 Gris Obränt Mellanhandsben: Mc III dx, distal epifys ej sammanväxt. A74 Utjämningslager Fas 81 Får/get Obränt Revben 1 fr. A74 Utjämningslager Fas 3,6 Får/get Mellanhandsben: diafys 1 fr. A74 Utjämningslager Fas 39,4 8 Oidentifierat Obränt Rörben 3 fr. A74 Utjämningslager Fas 83 Nöt Obränt 0,5 cm Horn dx 1 st. A74 Utjämningslager Fas 559,5 Nöt Obränt Halskota 1 fr. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Bröstkota 1 fr. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Revben fr. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Bäckenben: ledskål dx 1 fr. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Skulderblad: cavitas glenoidalis 1 fr. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Överarmsben: diafys dx 1 fr, distal diafys sin/dx 1 fr. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Armbågsben proximal sin 1 fr. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Lårben distal epifys sin 1 fr. ej sammanväxt. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Tåled 1 fr. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Tåled 3 1 fr. Utjämnings- 84 A74 lager Fas 1,7 Gris Obränt Skulderblad sin 1 fr. Utjämnings- 85 A74 lager Fas 1,5 Får/get Obränt Underkäke sin 1 fr. med tänder M1 + M A74 Utjämningslager Fas 4,1 86 Stort däggdjur Obränt Oidentifierat A74 Utjämnings- Fas 87 Nöt Obränt Kranium 5 fr. 78

80 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Kontext Typ Fas Vikt (g) Fnr Art Status Max storlek Benslag lager Utjämnings- 791,7 A74 lager Fas Nöt Obränt Kranium: premaxilla sin 1 fr. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Nackben: ledcondyl sin 1 fr. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt 1:a halskota 1 fr. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Revben 9 fr. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Skulderblad: crista 1 fr. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Bäckenben: ledskål dx 1 fr. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Underkäke med mjölktänder p-m4 knappt sliten. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Tänder: Molar i överkäke, Premolar + Incisiv A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Strålben diafys sin, distalt ej sammanväxt A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Armbågsben sin 1 fr. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Lårben diafys 1 fr, distal epifys sin 1 fr, ej sammanväxt. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Skenben: proximal diafys sin/dx 1 fr, distal dx 1 fr. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Metapod distal 1 fr. A74 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Tåled 3 1 st. A74 Utjämningslager Fas 88 Får/get Obränt Underkäke dx med P3-M3, skada: hål genom ramus 16 x7 mm Utjämnings- 96,9 A74 lager Fas Får/get Obränt Bäckenben: ilium sin 1 fr. A74 Utjämningslager Fas Får/get Obränt Överarmsben distal dx 1 fr. A74 Utjämningslager Fas Får/get Obränt Armbågsben proximal dx 1 fr, diafys sin/dx fr. A74 Utjämningslager Fas Får/get Obränt Skenben diafys sin/dx 1 fr. A74 Utjämningslager Fas Får/get Obränt Mellanfotsben: diafys dx 1 fr, diafys sin/dx 1 fr. A74 Utjämningslager Fas Får/get Obränt Tåled 1 1 st. Utjämnings- 89 A74 lager Fas 1,4 Höns Obränt Lårben diafys dx 1 fr. Utjämnings- 90 A74 lager Fas 4,3 Katt Obränt Lårben diafys dx ej sammanväxt Utjämnings- 91 A74 lager Fas 60,6 Däggdjur Obränt Oidentifierat 14 fr, varav rörben 3 fr. Fas 9 A91 Avfallsbinge 3-4 Nöt Obränt Tand: Molar 1 i överkäke Fas 388,7 A91 Avfallsbinge 3-4 Nöt Obränt Nackben: ledcondyl dx 1 fr. A91 Avfallsbinge Fas 3-4 Nöt Obränt Revben 1 fr. A91 Avfallsbinge Fas 3-4 Nöt Obränt Halskota 1 fr. A91 Avfallsbinge Fas 3-4 Nöt Obränt Bröstkota fr. A91 Avfallsbinge Fas 3-4 Nöt Obränt Ländkota fr A91 Avfallsbinge Fas 3-4 Nöt Obränt Skulderblad sin/dx 1 fr, cavitas glenoidalis 1 fr. A91 Avfallsbinge Fas 3-4 Nöt Obränt Lårben diafys 1 fr. A91 Avfallsbinge Fas 3-4 Nöt Obränt Tåben 1 1 fr. A91 Avfallsbinge Fas 3-4 Nöt Obränt Tåben 1 1fr. A91 Avfallsbinge Fas 3-4 Nöt Obränt Tåben 1fr. 79

81 Kopparkypen bilagor Kontext Typ Fas Vikt (g) Fnr Art Status Max storlek Benslag Fas 93 A91 Avfallsbinge 3-4 Däggdjur Obränt Rörben 1 fr. A91 Avfallsbinge Fas ,9 Däggdjur Obränt Obestämt 5 fr. Fas 94 A91 Avfallsbinge 3-4 Får Obränt Kranium: nackben dx 1 fr. A91 Avfallsbinge Fas , Får Obränt Mellanhandsben: mc sin 1 st., mc dx saknar distal epifys, ej sammanväxt. Fas 95 A91 Avfallsbinge 3-4 Får/get Obränt 1 cm Ländkota: kotplatta 1 fr. A91 Avfallsbinge Fas 3-4 Får/get Obränt Överarmsben diafys 1 fr. A91 Avfallsbinge Fas 3-4,7 Får/get Obränt Skulderblad sin/dx 1 fr. A91 Avfallsbinge Fas 3-4 Får/get Obränt Armbågsben diafys 1 fr. A91 Avfallsbinge Fas 3-4 Får/get Obränt Lårben distal diafys sin 1 fr. Fas 96 Överkäke dx med tänder, P4-M1, A91 Avfallsbinge 3-4 Gris Obränt kraftigt slitna A91 Avfallsbinge Fas ,8 Gris Obränt Kranium 1 fr. A91 Avfallsbinge Fas 3-4 Gris Obränt Överarmsben distal diafys dx 1 fr. A91 Avfallsbinge Fas 3-4 Gris Obränt Skenben distal sin 1 fr. Fas Större A91 Avfallsbinge 3-4 6, 97 hönsfågel Obränt Kranium 1 st. Fas 98 A91 Avfallsbinge 3-4 Däggdjur Obränt Kranium 1 fr. Fas 99 A91 Avfallsbinge 3-4 8,9 Tamgås Obränt Bäckenben fr. Fas 300 A91 Avfallsbinge 3-4 0,6 Skogshare Obränt Mellanfotsben dx 1 fr. Fas 301 A91 Avfallsbinge 3-4 0,4 Ekorre Obränt Överarmsben dx 1 fr. Fas 30 A91 Avfallsbinge 3-4 0,8 Fågel Obränt Armbågsben diafys 1 fr. Fas 303 A91 Avfallsbinge 3-4 0, Svartkråka Obränt Mellanfotsben 1 st. Fas 304 A91 Avfallsbinge 3-4 Höns Obränt Korpben 1 fr. A91 Avfallsbinge Fas 3-4,7 Höns Obränt Överarmsben dx st., sin 1 st. A91 Avfallsbinge Fas 3-4 Höns Obränt Lårben sin 1 st. A91 Avfallsbinge Fas 3-4 Höns Obränt Skenben diafys 1 fr. A91 Avfallsbinge Fas 3-4 Höns Obränt Mellanfotsben 1 st. A145 Brunn Fas Gris Obränt Skulderblad; cavitas glenoidalis dx 1 fr. A145 Brunn Fas 19,1 306 Får Obränt Lårben distal dx 1 fr. A145 Brunn Fas 037 Däggdjur Obränt Rörben fr. R68 Lager Fas 308 Nöt Obränt 15,5 cm Revben fr. R68 Lager Fas 100,9 Nöt Obränt Bröstkota: proceccus spinosus 1 fr. Skulderblad sin/dx 1 fr, cavitas glenoidalis R68 Lager Fas Nöt Obränt 1 fr. R68 Lager Fas 309 Får/get Obränt Underkäke: ramus sin 1 fr. R68 Lager Fas 4,9 Får/get Obränt Tand: Molar i överkäke R68 Lager Fas Får/get Obränt Revben 1 fr. R68 Lager Fas Får/get Obränt Bröstkota 1 fr, kotkropp ej sammanväxt R68 Lager Fas Får/get Obränt Armbågsben proximal sin 1 fr. R68 Lager Fas 5,7 310 Gris Obränt Överarmsben proximal epifys sin/dx 1 fr. R68 Lager Fas Gris Obränt Armbågsben proximal dx 1 fr. R68 Lager Fas 0, 311 Andfågel Obränt Gaffelben 1 fr. R68 Lager Fas 8,1 31 Däggdjur Obränt Obestämt 10 fr. A3104 Avfallsgrop Fas 1 79,9 313 Nöt Obränt 1 cm Tand: Premolar 3/4 1 st. 80

82 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Kontext Typ Fas Vikt (g) Fnr Art Status Max storlek Benslag A3104 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Revben 3 fr. A3104 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Bröstkota fr. A3104 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Skulderblad: crista 1 fr. A3104 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Strålben proximal sin/dx 1 fr. A3104 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Hälben dx 1 st. A3104 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Överkäke sin med tänder, pd4, M1-M3 (M3 ej helt uppe) 314 Stort A3104 Avfallsgrop Fas 1 47,8 däggdjur Obränt Kranium fr, rörben 1 fr, kota? 1fr. A3104 Avfallsgrop Fas Får/get Obränt Bäckenben: ilium dx 1 fr. A3104 Avfallsgrop Fas 1 Får/get Obränt Strålben diafys dx 1 fr. 37,6 A3104 Avfallsgrop Fas 1 Får/get Obränt Skenben proximal sin 1 fr. Mellanhandsben distal dx 1 fr, distal ej A3104 Avfallsgrop Fas 1 Får/get Obränt sammanväxt. A3104 Avfallsgrop Fas 1 Får/get Obränt Mellanfotsben diafys sin/dx 1 fr. A3104 Avfallsgrop Fas Hönsfågel Obränt Överarmsben dx 1 fr. A3104 Avfallsgrop Fas 1 4,5 Hönsfågel Obränt Överarmsben dx 1 fr. A3104 Avfallsgrop Fas Gris Obränt Bröstkota 1 st. A3104 Avfallsgrop Fas 1 1,8 318 Oidentifierat Obränt Rörben 3 fr. A3904 Avfallsgrop Fas Nöt Obränt,5 cm Kranium sin: tinningben 1 fr. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Kranium sin/dx 4 fr A3904 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Tand: P4 Överkäke dx med tänder, P4 på väg upp A3904 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt M1-M3, M3 ej helt frambruten. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Överkäke med tänder, pd4 och M1 på väg upp A3904 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Underkäke med tänder, m-m4, M1 på väg upp A3904 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Pannben med del av horn 1 fr. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Halskota 3 fr. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Bröstkota 4 st., kotkropp ej sammanväxt. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Ländkota st. kotkropp ej sammanväxt. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Revben 10 fr. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Skulderblad: cavitas glenoidalis 1 fr. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Skulderblad: scapula dx 1 fr. sin/dx fr. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Strålben proximal halva dx 1 fr, diafys sin/dx 1 fr, proximal dx 1 fr. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Överarmsben distal diafys dx 1 fr, distal diafys sin/dx fr. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Skenben distal sin 1 fr, diafys dx 1 fr, proximal diafys sin 1 fr. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Skenben: distal sin/dx 1 fr. Lårben: proximal diafys dx 1 fr, distal A3904 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt diafys dx 1 fr, diafys sin/dx 1 fr. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Lårben: caput sin/dx fr. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Mellanhandsben sin distal 1 fr. epifys ej sammanväxt. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Handledsben: C4 dx 1 fr. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Tåled 1 st. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Tåled 3 1 st. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Hälben dx 1 st. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Nöt Obränt Språngben dx 1 st. A3904 Avfallsgrop Fas 1 108,8 30 Get Obränt Horn sin st. A3904 Avfallsgrop Fas 1 31 Får/get Obränt Underkäke sin med tänder, P3, M1-M3 A3904 Avfallsgrop Fas 1 80,4 Får/get Obränt Revben 3 fr. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Får/get Obränt Skulderblad sin 1 fr. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Får/get Obränt Bäckenben: ledskål dx 1 fr. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Får/get Obränt Ländkota: kotkropp ej sammanväxt A3904 Avfallsgrop Fas 1 Får/get Obränt Strålben diafys dx 1 fr. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Får/get Obränt Överarmsben distal dx 1 fr. 3 Stort A3904 Avfallsgrop Fas 1 77,6 däggdjur Obränt Rörben 1 fr. 81

83 Kopparkypen bilagor Kontext Typ Fas Vikt (g) Fnr Art Status Max storlek Benslag A3904 Avfallsgrop Fas 1 6,9 33 Däggdjur M/S Obränt Revben 11 fr. A3904 Avfallsgrop Fas 1 16,3 34 Oidentifierat Obränt Obestämt 6 fr. Underkäke dx med tänder, M-M3, M3 ej A3904 Avfallsgrop Fas 1 35 Gris Obränt helt uppe, knappt slitage. A3904 Avfallsgrop Fas 1 103,4 Gris Obränt Skulderblad dx fr. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Gris Obränt Överarmsben distal diafys sin 1 fr. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Gris Obränt Strålben proximal dx 1 fr. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Gris Obränt Armbågsben sin 1 fr. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Gris Obränt Hälben dx 1 st. A3904 Avfallsgrop Fas 1 1, 36 Gädda Obränt Kranium fr. A3904 Avfallsgrop Fas 1 37 Höns Obränt Lårben sin 1 fr. 14, A3904 Avfallsgrop Fas 1 Höns Obränt Skenben proximal sin 1 fr. A3904 Avfallsgrop Fas 1 Hönstupp Obränt Mellanfotsben med sporre dx 1 fr. A3904 Avfallsgrop Fas 1 3, 38 Oidentifierat Bränt Rörben fr. A3904 Avfallsgrop Fas 1,9 39 Litet däggdjur Obränt Skenben diafys + distal del 1 fr. A3904 Avfallsgrop Fas 1 3,7 330 Grågås Obränt Bröstben 3 fr. 331 Andfågel/ A3904 Avfallsgrop Fas 1 1,4 vigg? Obränt Överarmsben distal 1 fr. 33 Underkäke med tänder, P3-M1, inget A5614 Odlings-lager Fas 1 Nöt Obränt anlag för P Odlings- 737,7 A5614 lager Fas 1 Nöt Obränt Underkäke sin: caput mandibulae 1 fr. A5614 Odlings-lager Fas 1 Nöt Obränt Tand: pd4 1st, M1/M i överkäke 1st. A5614 Odlings-lager Fas 1 Nöt Obränt Kranium 1 fr, klippben 1 fr. A5614 Odlings-lager Fas 1 Nöt Obränt Skulderblad sin/dx fr, cavitas glenoidalis dx 1 fr. A5614 Odlings-lager Fas 1 Nöt Obränt Halskota 1 fr. A5614 Odlings-lager Fas 1 Nöt Obränt Bröstkota fr. A5614 Odlings-lager Fas 1 Nöt Obränt Bäckenben: ledskål. sin 1 fr, dx 1 fr, sin/dx 1 fr, ilium sin/dx 1 fr. A5614 Odlings-lager Fas 1 Nöt Obränt Överarmsben: distal diafys sin 1 fr, diafys sin/dx 1 fr. A5614 Odlings-lager Fas 1 Nöt Obränt Strålben: distal dx 1 fr, distal utan epifys 1 fr. A5614 Odlings-lager Fas 1 Nöt Obränt Lårben diafys 5 fr. A5614 Odlings-lager Fas 1 Nöt Obränt Handledsben: C4 1 st. A5614 Odlings-lager Fas 1 Nöt Obränt Tåled 1 1 st. A5614 Odlings-lager Fas 1 Nöt Obränt Tåled 3 st. A5614 Odlings-lager Fas Får/get Obränt 13,5 cm Revben 1 fr. A5614 Odlings-lager Fas 1 54,7 Får/get Obränt Överarmsben distal sin 1 fr. A5614 Odlings-lager Fas 1 Får/get Obränt Tand: Molar krona A5614 Odlings-lager Fas 1 Får/get Obränt Skenben diafys dx 1 fr, diafys sin/dx 1 fr. A5614 Odlings-lager Fas 1 Får/get Obränt Mellanhandsben diafys 1 fr. A5614 Odlings-lager Fas 1 Får/get Obränt Mellanfotsben diafys 1 fr. A5614 Odlings-lager Fas 1 3,3 334 Gris Obränt Armbågsben diafys 1 fr. 335 Däggdjur A5614 Odlings-lager Fas 1 57 M/S Obränt Oidentifierat 13 fr. A5614 Odlings-lager Fas 1 0,5 336 Fisk Obränt Kota 1 fr. R6115 Odlings-lager Fas Nöt Obränt Överkäke sin med tänder M-M3 1 st. R6115 Odlings-lager Fas 1 616,7 Nöt Obränt Överkäke sin med tänder M1-M 1 st. R6115 Odlings-lager Fas 1 Nöt Obränt Tänder: P4 st., M1, M3 R6115 Odlings-lager Fas 1 Nöt Obränt Tungben 1 fr. R6115 Odlings-lager Fas 1 Nöt Obränt Revben 1 fr. R6115 Odlings-lager Fas 1 Nöt Obränt Bäckenben: ledskål sin 1 fr, dx 1 fr. R6115 Odlings-lager Fas 1 Nöt Obränt Bröstkota kotkropp 1 fr. 338 Skenben distal dx 1 fr, proximal sin/dx 1 R6115 Odlings-lager Fas 1 35,1 Får/get Obränt fr. R6115 Odlings-lager Fas 1 Får/get Obränt Lårben diafys sin/dx 1 fr. R6115 Odlings-lager Fas 1 10,8 339 Får/get/gris Obränt Överarmsben diafys 1 fr. R6115 Odlings-lager Fas 1 Får/get/gris Obränt Bäckenben: ledskål 1 fr. 8

84 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Kontext Typ Fas Vikt (g) Fnr Art Status R6115 Odlings-lager Fas 1 1,9 340 Gris Obränt Max storlek Benslag Överkäke dx medtänder m-m4, M1 bryter fram R6115 Odlings-lager Fas 1 1,8 341 Däggdjur M/S Obränt Kota 1 fr. R648 Utjämnings lager Fas 34 Nöt Obränt 11,5 cm Kranium 1 fr R648 Utjämningslager Fas 97,8 Nöt Obränt Revben 3 fr. R648 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Armbågsben proximal sin 1 fr. R648 Utjämningslager Fas Nöt Obränt Skenben proximal diafys sin 1 fr. R648 Utjämningslager Fas 343 Får/get Obränt Tänder: M1, M, M3 R648 Utjämningslager Fas 31,7 Får/get Obränt Överarmsben distal dx 1 fr. R648 Utjämningslager Fas Får/get Obränt Mellanfotsben diafys sin/dx 1 fr. R648 Utjämningslager Fas 46,5 344 Däggdjur Obränt Kranium 1 fr, rörben 9 fr. Underkäke dx med tänder, P-M3, P4 på A7054 Avfallsgrop Fas 345 Nöt Obränt väg upp 885,8 Underkäke dx st, med tänder, P3-M1 A7054 Avfallsgrop Fas Nöt Obränt samt P3-M A7054 Avfallsgrop Fas Nöt Obränt Underkäke, processus muscularis 1 fr. A7054 Avfallsgrop Fas Nöt Obränt Horn st. Kranium: proc. zygomaticum dx 1 fr, A7054 Avfallsgrop Fas Nöt Obränt kranium 1 fr. A7054 Avfallsgrop Fas Nöt Obränt Revben fr. A7054 Avfallsgrop Fas Nöt Obränt Bäckenben: ledskål dx 1 fr. A7054 Avfallsgrop Fas Nöt Obränt Tåled 1 st. A7054 Avfallsgrop Fas Nöt Obränt Mellanhandsben distal dx 1 fr, ej sammanväxt 346 Underkäke sin, endast en framtand A7054 Avfallsgrop Fas Gris Obränt 5 cm saknas A7054 Avfallsgrop Fas 198,3 Gris Obränt Hörntand dx 1 st: Canini A7054 Avfallsgrop Fas Gris Obränt Överkäke dx med tänder, P4-M A7054 Avfallsgrop Fas Gris Obränt Mellanhandsben hel: mc III sin A7054 Avfallsgrop Fas 347 Får/get Obränt Revben 1 fr. A7054 Avfallsgrop Fas 7,6 Får/get Obränt Skulderblad sin crista 1 fr. A7054 Avfallsgrop Fas Får/get Obränt Överarmsben distal sin 1 fr. A7054 Avfallsgrop Fas Får/get Obränt Strålben diafys dx 1 fr. A7054 Avfallsgrop Fas Får/get Obränt Lårben proximal dx 1 fr. A7054 Avfallsgrop Fas Får/get Obränt Skenben diafys dx 1 fr. A7054 Avfallsgrop Fas 348 Nöt Obränt 4 cm Horns sin 1 st. A7054 Avfallsgrop Fas 656,7 Nöt Obränt Horn med del av kranium dx 1 st. A7054 Avfallsgrop Fas Nöt Obränt Horn sin 1 st. A7054 Avfallsgrop Fas Nöt Obränt Horn dx 1 st. A7054 Avfallsgrop Fas Nöt Obränt Skenben distal sin 1 fr. A7054 Avfallsgrop Fas 47,4 349 Får/get Obränt 1:a halskota 1 fr. A7054 Avfallsgrop Fas Får/get Obränt Överarmsben hel dx A7054 Avfallsgrop Fas, 350 Gris Obränt Pannben sin med ögonhåla Förvaringsgrop Fas 351 A6878 3? Nöt Obränt 16 cm Underkäke sin med M1-M3 Förvaringsgrop Fas 79,3 Underkäke, fog 1 fr, corpus 1 fr, ramus 1 A6878 3? Nöt Obränt fr. A6878 Förvaringsgrop Fas 3? Nöt Obränt Halskota 1 fr. A6878 Förvaringsgrop Fas 3? Nöt Obränt Bröstkota 1 fr. A6878 Förvaringsgrop Fas 3? Nöt Obränt Ländkota: kotkropp 3 fr, processus transversus 1 fr. A6878 Förvaringsgrop Fas 3? Nöt Obränt Revben 5 fr. A6878 Förvaringsgrop Fas 3? Nöt Obränt Överarmsben diafys dx 1 fr, proximal sin/dx 1 fr. 83

85 Kopparkypen bilagor Kontext Typ Fas Vikt (g) Fnr Art Status Max storlek Benslag Förvaringsgrop Fas Strålben proximal sin 1 fr, A6878 3? Nöt Obränt distal epifys ej sammanväxt 1 fr. A6878 Förvaringsgrop Fas 3? Nöt Obränt Armbågsben proximal sin 1 fr. A6878 Förvaringsgrop Fas 3? Nöt Obränt Skulderblad sin/dx fr. A6878 Förvaringsgrop Fas 3? Nöt Obränt Skenben distal dx 1 fr. A6878 Förvaringsgrop Fas 3? Nöt Obränt Mellanhandsben proximal sin 1 fr. A6878 Förvaringsgrop Fas 3? Nöt Obränt Metapod diafys 1 fr. A6878 Förvaringsgrop Fas 3? Nöt Obränt Tåled 1 st. A6878 Förvaringsgrop Fas 3? Nöt Obränt Tåled 1 1 st. Förvaringsgrop Fas 54,4 35 A6878 3? Får/get Obränt Tänder: M1/M st. A6878 Förvaringsgrop Fas 3? Får/get Obränt Revben fr. A6878 Förvaringsgrop Fas 3? Får/get Obränt Bröstkota: kotkropp ej sammanväxt 1 fr. A6878 Förvaringsgrop Fas 3? Får/get Obränt Skulderblad sin/dx 1 fr. A6878 Förvaringsgrop Fas 3? Får/get Obränt Strålben distal sin 1 fr. A6878 Förvaringsgrop Fas 3? Får/get Obränt Skenben distal dx st. A6878 Förvaringsgrop Fas 3? Får/get Obränt Hälben hel sin A6878 Förvaringsgrop Fas 3? 80,4 353 Däggdjur M/S Obränt Rörben 6 fr, oidentifierat 1 fr. A7078 Avfallslager Fas Nöt Obränt 3,5 cm Kranium 4 fr. A7078 Avfallslager Fas 1 Nöt Obränt Horn 6 fr. A7078 Avfallslager Fas 1 75 Nöt Obränt Halskota 1 fr. A7078 Avfallslager Fas 1 Nöt Obränt Bröstkota fr A7078 Avfallslager Fas 1 Nöt Obränt Korsben 1 fr. 1:a kota A7078 Avfallslager Fas 1 Nöt Obränt Revben fr. A7078 Avfallslager Fas 1 Nöt Obränt Skulderblad fr. sin/dx A7078 Avfallslager Fas 1 Nöt Obränt Underkäke sin med tänder P-M3 A7078 Avfallslager Fas 1 Nöt Obränt Lårben proximal dx 1 fr. A7078 Avfallslager Fas 1 Nöt Obränt Skenben sin diafys 1 fr. Snitt proximal? A7078 Avfallslager Fas 1 10,6 355 Gris Obränt Revben 1 fr. A7078 Avfallslager Fas 1 3,1 356 Oidentifierat Obränt Oidentifierat 1 fr. G7148/ Avfallslager Fas 1 Nöt Obränt Kranium 3 fr. G7148/ 7078 Avfallslager Fas 1 408,4 Nöt Obränt Horn 1 fr. G7148/ 7078 Avfallslager Fas 1 Nöt Obränt Strålben: sin diafys 1 fr, radius dx proximal 1 fr, diafys sin/dx 1 fr. G7148/ 7078 Avfallslager Fas 1 Nöt Obränt Armbågsben proximal 1 fr. G7148/ 7078 Avfallslager Fas 1 Nöt Obränt Bäckenben: ilium 1 fr. G7148/ 7078 Avfallslager Fas 1 Nöt Obränt Tåled 1 1 st. G7148/ Avfallslager Fas 1 3, Får/get Obränt revben 1 fr. G7148/ Avfallslager Fas 1 5,3 Däggdjur Obränt Skenben 1 fr. R715 Avfallslager Fas 360 Gris Obränt Kranium 13 fr, lite större ung gris R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Kranium 18 fr. spädgris R715 Avfallslager Fas 335,7 Gris Obränt Överkäke sin 1 st. med P3 + P på väg R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Överkäke sin st, M1 på väg upp R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Överkäke dx med M1 på väg fram R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Överkäke dx med mjölkmolar 84

86 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Kontext Typ Fas Vikt (g) Fnr Art Status Max storlek Benslag R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Nackben: ledcondyl sin st. R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Nackben: ledcondyl sin + dx, något äldre R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Underkäke sin med tänder, pd4 samt M uppe R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Underkäke labialt sin + dx R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Underkäke: caput mandibulae 1 fr. Tänder: M1 st, M3 krona, pd4 st, m3 R715 Avfallslager Fas Gris Obränt 1 st, premolar 4 st. R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Framtänder: Incisiv 5 st unga R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Framtänder: st något äldre R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Framtänder: nästan vuxen Huggtand; 1 st ung samt en nästan vuxen R715 Avfallslager Fas Gris Obränt galt R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Kranium: bulla tympanica sin 1 fr. R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Pannben dx med ögonhåla dx R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Kranium: tinningben 1 fr. R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Klippben 4 fr. R715 Avfallslager Fas Gris Obränt 1:a halskota fr. En något mindre R715 Avfallslager Fas Gris Obränt :a halskota 1 fr. R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Kranium: premaxilla dx 1 fr. R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Halskota 1 fr. R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Bröstkota 15 fr. R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Ländkota 14 fr. R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Svanskota st. R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Kota 5 st med kotbåge R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Kotkropp 16 st. R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Bröstben fr. R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Korsben 1 fr. 1:a kota Bäckenben: ilium sin + dx, ischii sin R715 Avfallslager Fas Gris Obränt + 1 dx, ledskål st. R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Skulderblad sin st, dx 1 fr, sin/dx 1 fr. Överarmsben sin + dx epifyser ej R715 Avfallslager Fas Gris Obränt sammanväxt. R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Överarmsben sin epifys ej sammanväxt. R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Överarmsben proximal diafys dx 1 fr. R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Strålben sin + dx R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Strålben sin/dx yngre R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Armbågsben sin + dx R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Lårben sin + dx, epifys ej sammanväxt. R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Skenben sin + dx epifys ej sammanväxt. R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Skenben dx 1 fr. R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Vadben sin + dx ung, samt 1 sin/dx något äldre. R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Hälben dx st. ej vuxna R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Språngben sin + dx ej vuxna R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Lösa epifyser till långa rörben 0 st. R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Tåben 7 st ej sammanväxt. R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Handledsben/fotledsben 6 st. R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Metapod epifys 3 st. R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Metapod 0 st, distal epifys ej sammanväxt. R715 Avfallslager Fas Gris Obränt Revben 3 fr. ej vuxet djur R715 Avfallslager Fas 361 Får/get Obränt Tänder 4 st, P4 st. M st. R715 Avfallslager Fas Får/get Obränt Underkäke dx med tänder, P3-M 166,6 R715 Avfallslager Fas Får/get Obränt Underkäke sin med M1-M3 R715 Avfallslager Fas Får/get Obränt Halskota 1 fr, ej sammanväxt R715 Avfallslager Fas Får/get Obränt Bröstkota1 fr. kotkropp ej sammanväxt R715 Avfallslager Fas Får/get Obränt Revben 14 fr. Bäckenben: ischii dx 1 fr, pubis dx fr, R715 Avfallslager Fas Får/get Obränt ledskål sin/dx 1 fr. R715 Avfallslager Fas Får/get Obränt Överarmsben distal dx 1 fr. 85

87 Kopparkypen bilagor Kontext Typ Fas Vikt (g) Fnr Art Status Max storlek Benslag R715 Avfallslager Fas Får/get Obränt Strålben distal dx 1 fr, ej sammanväxt. R715 Avfallslager Fas Får/get Obränt Skenben distal dx 1 fr. R715 Avfallslager Fas Får/get Obränt Skenben dx 1 fr, sin/dx 4 fr. R715 Avfallslager Fas Får/get Obränt Lårben caput sin 1 fr. caput sin/dx 1 fr. R715 Avfallslager Fas Får/get Obränt Språngben dx 1 st. R715 Avfallslager Fas 36 Däggdjur mellan Obränt Revben 19 fr. R715 Avfallslager Fas Däggdjur mellan Obränt Kota 8 st, epifys kotkropp 3,9 Däggdjur R715 Avfallslager Fas mellan Obränt Bröstben 1 fr R715 Avfallslager Fas Däggdjur mellan Obränt Rörben 4 fr. R715 Avfallslager Fas 363 Nöt Obränt Halskota 1 st, kotkropp ej sammanväxt Underkäke med tänder, P, P3, pd4, M1 51,9 R715 Avfallslager Fas Nöt Obränt på väg upp. R715 Avfallslager Fas Nöt Obränt Framtand 1 st. sliten R715 Avfallslager Fas Nöt Obränt Bröstkota, kotplatta ej sammanväxt. R715 Avfallslager Fas 364 Däggdjur stort Obränt Kranium 1 fr. Däggdjur R715 Avfallslager Fas 51,6 stort Obränt Kota 3 fr. R715 Avfallslager Fas Däggdjur stort Obränt Rörben 19 fr. R715 Avfallslager Fas 0,5 365 Fågel Obränt Rörben 1 fr. R715 Avfallslager Fas 1,4 366 Gädda Obränt Dentale 1 fr, kranium 1 fr. R715 Avfallslager Fas Oidentifierat Obränt Oidentifierat 3 fr. A755 Stolphål Fas Nöt Obränt Tand: mjölkmolar 1 st krona 39,9 A755 Stolphål Fas 3 Nöt Obränt Bröstkota, kotkropp ej sammanväxt 1 fr. A755 Stolphål Fas 3 Nöt Obränt Överarmsben proximal sin 1 fr. A755 Stolphål Fas 3 4,7 369 Gris Obränt 1:a halskota 1 fr. A755 Stolphål Fas 3 1,1 370 Stort däggdjur Obränt Oidentifierat 4 fr. A77 Avfallsgrop Fas 371 Nöt Obränt 18 cm Revben 1 fr. A77 Avfallsgrop Fas Nöt Obränt Bröstben st, 476,7 A77 Avfallsgrop Fas Nöt Obränt Skulderblad sin dx 1 fr. A77 Avfallsgrop Fas Nöt Obränt Överarmsben proximal sin/dx 1 fr. A77 Avfallsgrop Fas Nöt Obränt Armbågsben proximal sin 1 fr. A77 Avfallsgrop Fas Nöt Obränt Strålben proximal sin 1 fr. A77 Avfallsgrop Fas Nöt Obränt Lårben proximal dx 1 fr, proximal sin 1 fr. A77 Avfallsgrop Fas Nöt Obränt Skenben proximal sin 1 fr, proximal sin 1 fr, diafys sin/dx 1 fr. A77 Avfallsgrop Fas 7,3 37 Däggdjur Obränt Revben 1 fr, Rörben 4 st, obestämt 6 fr. A77 Avfallsgrop Fas 18,5 373 Gris Obränt Överkäke med M-M3 Raseringslager Fas A ,8 374 Nöt Obränt 9,5 cm Tand: mjölkmolar 1 fr. A853 Raseringslager Fas 1-8,7 375 Får/get Obränt Mellanhandsben diafys sin/dx A853 Raseringslager Fas 1-3,8 376 Stort däggdjur Bränt Oidentifierat 1 fr. A853 Raseringslager Fas 1-8,8 377 Däggdjur Obränt Rörben 1 fr. A9744 Sopgrop Fas 1 94,5 378 Get Obränt cm Horn 1 st. A9744 Sopgrop Fas 1 3,7 379 Får/get Obränt Strålben distal epifys sin 1 fr. A9744 Sopgrop Fas 1 Får/get Obränt Tåled 1 1 st. A9744 Sopgrop Fas Nöt Obränt Kranium fr. A9744 Sopgrop Fas 1 15,6 Nöt Obränt Bröstkota ledplatt 1 fr. A9744 Sopgrop Fas 1 Nöt Obränt Bäckenben: ilium sin/dx fr. A9744 Sopgrop Fas 1 Nöt Obränt Överarmsben proximal sin 1 fr. A151 Avfallsbinge Fas 381 Nöt Obränt 16 cm Underkäke dx med tänder P-M3 1 st. 50,4 A151 Avfallsbinge Fas Nöt Obränt Underkäke dx 5 fr. A151 Avfallsbinge Fas Nöt Obränt Överarmsben distal sin 1 fr. 86

88 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Kontext Typ Fas Vikt (g) Fnr Art Status Max storlek Benslag A151 Avfallsbinge Fas 17,3 38 Häst Obränt Tåled 1 1 st. A151 Avfallsbinge Fas 16,4 383 Oidentifierat Obränt Oidentifierat 3 fr. A1330 Tunna Fas 384 Nöt Obränt 5, cm Revben 3 fr. A1330 Tunna Fas 43,5 Nöt Obränt Bröstkota 1 fr. A1330 Tunna Fas Nöt Obränt Ländkota 1 fr, processus spinosus A1330 Tunna Fas Nöt Obränt Skulderblad 1 fr. A1330 Tunna Fas Nöt Obränt Mellanhandsben 1 fr, distal epifys saknas. A1330 Tunna Fas Nöt Obränt Tåled 1 1 st. A1330 Tunna Fas Nöt Obränt Tåled 1 st. A1330 Tunna Fas,7 385 Får/get Obränt Revben 1 fr. A1330 Tunna Fas 0,4 386 Fågel Obränt Revben 1 fr. Raseringslager A14086 Fas 387 Nöt Obränt 14,8 cm Ländkota 3 fr. varav två ej sammanväxta. Raseringslager 568,5 A14086 Fas Nöt Obränt Revben 6 fr. A14086 Raseringslager Fas Nöt Obränt Strålben diafys 1 fr. A14086 Raseringslager Fas Nöt Obränt Lårben dx epifys 1 fr, distal diafys 1 fr. A14086 Raseringslager Fas Nöt Obränt Skenben epifys sin 1 fr. A14086 Raseringslager Fas Nöt Obränt Hälben dx 1 st. A14086 Raseringslager Fas Nöt Obränt Tåben 1 1 st. A14086 Raseringslager Fas 388 Gris Obränt Överkäke med tänder P1-M3 med slitage Raseringslager 58,9 A14086 Fas Gris Obränt 1:a halskota 1 fr. A14086 Raseringslager Fas Gris Obränt Hälben dx 1 st. A14086 Raseringslager Fas 389 Får/get Obränt Halskota 1 fr. Raseringslager 4, A14086 Fas Får/get Obränt Strålben sin diafys 1 fr. A14086 Raseringslager Fas 0,3 390 Däggdjur Obränt Revben 4 fr. A151 Avfallsbinge 391 Får Obränt Ländkota nr, 3 och 4 A151 Avfallsbinge Får Obränt Korsben kota 1 och 41,8 Bäckenben sin nästan hel, dx saknar del A151 Avfallsbinge Får Obränt av pubis och ischii. A151 Avfallsbinge Får Obränt Lårben dx hel epifys, ej sammanväxt 1 st, lårben sin saknar caput och distal epifys. A151 Avfallsbinge Får Obränt Skenben sin + dx, proximal epifys ej sammanväxt. A151 Avfallsbinge Får Obränt Handledsben, Ci, Cu, C, C3, C4, hela A151 Avfallsbinge Får Obränt Fotledsben Ct sin hel A151 Avfallsbinge Får Obränt Hälben sin hel A151 Avfallsbinge Får Obränt Hälben dx hel A151 Avfallsbinge Får Obränt Språngben sin + dx hela A151 Avfallsbinge Får Obränt Mellanhandsben dx hel A151 Avfallsbinge Får Obränt Tåled 1 3 st. hela A151 Avfallsbinge Får Obränt Tåled 1 st. hel A151 Avfallsbinge 4,1 39 Nöt Obränt Handledsben: Cu 1 fr. Mindre A151 Avfallsbinge 0,1 393 däggdjur Obränt Rörben 1 fr. Sum:

89 Kopparkypen bilagor Bilaga 5. Kritpipsrapport Arne Åkerhagen 76A. Holländsk pipa med klackmärke Påfågel DR.37,5x17,8x1,4. N13,4. Dia10,5. R,5. Typ visar på Höger sida svag märkning av enkel Tudorros. Ett exemplar har hittats i Ribe i Danmark. 76B. Fragment med klackmärke krönt W. R,. Märket användes av 19 mästare. Skråmärket saknas varför tillverkningen skedde före Rökkanalen visar på tidigt 1700-tal. Trolig tillverkare Frans Marsvelt, verksam i Gouda A. Fragment av holländsk pipa med klackmärke Prins med PO. Formmakarmärke på höger sida. Tillverkad av okänd mästare i Gouda N10,8. R,4. 80B. Skaftbit med banddekor från slutet 1600-talet. R,8. 88

90 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 81A. Fragment av holländsk pipa med dekor av enkel tudorros 5,0. ca R,7. 81B. Skaftbit av holländsk pipa med dekor Taggband med rillband R,5. 81C. Skaftbit av pipa med dekor Taggband R,6. 8. Skaftbit av holländsk pipa med dekor Ögon-Rill-Ögon-Rill R,. 85. Skaftbit av holländsk pipa med dekor Ögon-flera Rill-Ögon R,. 89

91 Kopparkypen bilagor 86..Skaftbit av holländsk pipa med slarvig dekor Tagg-Ögon-Tagg R,9. 93A. Svensk pipa med märkning på klackens sidor N9. Tillverkad vid Pipbruket Kronan i Norrköping x0,6x15,5. N13,. R,1. 93B. Fragmentarisk engelsk odekorerad pipa från B18,1. O11,. R,9. 93C. Fragment av engelsk pipa med dekor på klackens sidor krönt Krona/Krona. Ca

92 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 93D. Skaftbit från holländsk pipa med dekor Fransk lilja i tre rader R3. 93E. Skaftbit från holländsk pipa med dekor Dubbel tagg med prick R,9. 95A. Fragment av holländsk pipa med dekor av enkel Tudorros 7,0. Ca R,8. 95B. Holländsk odekorerad pipa från ,8x17,x1,. N13,8. R,8. 91

93 Kopparkypen bilagor 95C. Holländsk pipa med skadat klackmärke från A. Holländsk pipa med klackmärke krönt 5-bladig Tudorros ,5x19,4x10,3. N13,. R3,5. 96B. Skaftbit med klackmärke lite krönt 5-bladig tudorros samt skaftdekor fransk lilja i romb Dia 10,4. R3,1. 96C. Skaftbit av holländsk reliefpipa från R,7. 9

94 Arkeologgruppen AB rapport 016: Fragment av holländsk pipa med oläsligt klackmärke och rillbandsdekor på skaftet R Två fragment av holländska pipor från mitten 1600-talet Grönglaserat skaft från holländsk pipa. Slutet till en bit in på 1700-talet glaserades en del importerade pipor. Troligen för man ansåg pipan var ett föremål att supa tobak med och då skall det liksom andra föremål för förtäring glaseras. 10. Fragment av holländsk pipa från

95 Kopparkypen bilagor 103. Fragment av holländsk pipa med klackmärke tre Kronor. Trolig tillverkare Jacobus Gerritsz. Witsius, verksam i Gouda N11. R, Fragment av holländsk pipa med klackmärke Kvinna med fisk. Trolig tillverkare Maarten Monk, verksam i Gouda R, Fragment av engelsk pipa med hjärtformad klack samt krönt dekor på klackens sidor N13,7. Dia 9,5. R,. 94

96 Arkeologgruppen AB rapport 016: Skaftbit av holländsk pipa med dekor Taggband-rillband-? R,5. Vendelsö maj 015. Arne Åkerhagen Tobaks-& Tändsticksmuseum Stockholm. 95

97 Kopparkypen bilagor Bilaga 6. Glasanalys Analysrapport, glas i Kv Kopparkypen, Norrköping Annica Ramström Kontext 91 F 5 Minst två glasrutor, svagt gröna. Hög glaskvalitet, i princip utan glaspest och utan luftbubblor. 1. Glasruta med bulls-eye. Rutan är driven på så sätt att en glasmassan anfångas på pipan, blåses upp och sedan öppnar sig genom en kraftig rotation av pipan. Centrifugalkraften får glaset att vidga sig i en cirkel. Ur den runda skiva som uppstår skärs sedan rutor i lämplig storlek ut. Mitt på rundeln återfinns ett så kallat bulls-eye där glasblåsarpipan suttit. Märket bildas vid avslaget av pipan från glaset.. Glasruta blåst genom att glasmassan anfångas på pipan och blåses till en cylinder som sedan klipps upp med en klippsax medan glasmassan fortfarande är het. Den semirunda cylindern planas ut till ett platt planglas. När kanterna klipps upp bildas de tjockare avsluten på rutan som egentligen är klippmärket där glaset spräckts i cylinderns längdriktning. F 61 Två monokelglas, båda glasen är 3 centimeter i diameter. Det ena har en tydligt förstorande effekt och är helt klart, det andra är opakt och kan möjligen ha glaspest. Det skulle kunna tyda på att det rör sig om ett inhemskt tillverkat glas, det opaka med pest, och ett importerat glas, det än idag klara. F 6 Flaska i koboltblått glas. Rektangulär till formen med en botten om 7,5x5,3 centimeter, puntmärke i botten. Stämpel saknas. På halsen påklippt halsring. Även detta kan röra sig om ett apoteksglas då det är så kompakt blått till färgen att det nästan inte går att se igenom glaset. Man skulle kunna tänka sig att det är en lämplig färg till vätskor som vill ska skilja ut sig så man inte tar fel, redan kärlets färg, bland flaskor i klarglas, signalerar uppmärksamhet. 96

98 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Kobolt återfinns ofta som dekorfärg på klarglas när det kommer till vinglas och pokaler. Det rör sig då om detaljer i en avvikande färg som förhöjer synintrycket av glaset. Kärl i blått glas är förhållandevis ovanligt genom åren och då i modern tid som vattenglas. Blått glas används sällan i vinglas då det förtar vinets egna färg, men det förekommer både vinglas, supkoppar och karaffer i blått glas under 1700-talet. Även under 1500-talet förekommer det sporadiskt men inte alls efter vad det verkar under 1600-talet. Datering: 1700-tal. F 63 Liten rundad apoteksflaska. Mynning centimeter och hals 1,3. Mynningen något utböjd. Flaskbotten om 3,5 centimeter. F 64 Flaska av Björknäs typ men med något kortare hals. Förmodligen innehållit vin. Passform på hals och och skuldra i flera bitar. Flaskan är driven, vilket samtliga äldre flaskor och karaffer är, med påklippt halsringning. I grönt waldglas. Saknar sigill så proveniens går inte att bestämma. Kan vara ett importglas i samband med import av vin, en form som finns under 1600-talets senare hälft in i 1700-talets mitt. F 65 Halsen till en kolv i klarglas med mycket luftbubblor. Halsens mynning är ojämn och hafsig. Möjligen kan glasblåsaren från början tänkt sig att forma en pip men ångrat sig. Av buken är inte mycket bevarat, det är ett mycket tunt glas som sluter an mot den kraftigare flaskhalsen. Det rör sig om ett kärl som hör hemma i ett laboratorium eller på ett apotek. Det är en kärlform som används än i dag, det blåsiga klara glaset som drar åt blågrönt gör att det rör sig om sent 1600-tal talets första hälft. F 66 Flaska i utsökt glasmassa och blåsning, nästan helt fri från luftbubblor trots att det rör sig om ett waldglas. Kan vara ett importglas i samband med import av vin. 97

99 Kopparkypen bilagor F 67 Liten apoteksflaska med en höjd av minst 16 centimeter och med en bottendiameter om,5 centimeter. F 68 Blandat material från flaskor samt ett passglas. Kärl 1. Flaska av Björknästyp. Mörkgrön. Kärl. Fint blåst flaska eller skål av tunt fint blåst grönt glas. Glaset är något bemängt med luft. Kärl 3. Mynningsbit till passglas. F 7 Ett flertal kärl som samtliga verkar höra hemma i apoteksvärlden men då i form av förvaringsflaskor eller burkar. Kärl 1. Ett mycket tunt blåst förvaringskärl i form av en burk, med en fint utformad mynning om 6 centimeter med en svag inåtbuktning mellan mynning och hals, möjligen avsedd för att hålla ett snöre eller band för en duk eller tygbit som täckt öppningen av kärlet. Högkvalitativt glas, helt klart, utan luftbubblor. Troligen inte tillverkat i Sverige, en kvalitet som hör till mellaneuropa eller sydeuropa. Kärl. Flaskbotten hörande till en apoteksflaska av ganska rak modell, 6 cm i diameter. Möjligen hör denna flaskbotten ihop med kärl 1 då diametern är densamma, men botten upplevs som med något inslag av grått i glasmassan även om nyansskillnaden är svag, så bedömningen är ändå att det rör sig om två olika kärl. Kärl 3. Flaskbotten av klarglas med en diameter om 4 centimeter. Även denna flask- eller burkbotten bedöms höra till ett apotekglas. Klart glas med ett tydligt puntmärke i botten. 98

100 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Kommentar: Apoteksglas är en inte helt ovanlig fyndtyp vid arkeologiska undersökningar i stadsmiljö. Det är inte så att det skulle bero på en överrepresentation av apotekare i städerna utan visar snarare på vurmen för de naturvetenskapliga upptäckterna under 1700-talet och fascinationen för den. Under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet sker en rad medicinska och vetenskapliga upptäckter som hänger samman med upplysningstidens ideal. Bland apoteksglasen återfinns dels glas som hör hemma i laboratorier som kolvar, där det även kan handla om alkemi. Här finns också mindre flaskor och flaskor som närmast kan beskrivas som krus, men det finns också större flaskor och eventuella burkar. Flaskorna och burkarna kan ha innehållit salvor, örter, oljor och andra extrakt. Det kan ha rört sig om redan färdiga substanser men även ingredienser för egenhändigt komponerade medikamenter. Apoteksglas var en av de produkter som stod för huvuddelen av sortimentet som blåstes vid de svenska glasbruken tillsammans med fönsterglas och buteljer. Flaskformerna går ofta tillbaka på former som återfinns i äldre tiden i Orienten och Egypten för just välluktande oljor och cremer. När det gäller buteljerna som tillverkades vid de svenska glasbruken var formen ofta den runda klotformen eller den fyrsidiga flaskan. De framställdes ofta av grovt grönt eller brunt glas och var ganska billiga att producera. En övad glasblåsare kunde framställa mellan flaskor på en dag. För flaskor och buteljer var vinhandlarna de stora kunderna vilka själva tappade vinerna på buteljer och förslöt dem med kork och tråd. Öl hade vid den här tiden ännu inte börjat buteljeras på flaska. Flaskorna och buteljerna kunde innehålla andra flytande varor såsom lavendelvatten, citronsaft, rosenvatten och för att inte glömma lampolja vilket var en produkt med åtgång. 99

101 Kopparkypen bilagor Kontext 695 F 73 Kärl 1. Butelj i grönt waldglas, vin. Kärl. Butelj i i grönt waldglas, vin. Kärl 3. Kolv, kan röra sig om två kärl. Kontext 3104 F 74 Kärl 1. Buteljbotten i waldglas Kärl. Fragment av fyrsidig flaska i waldglas Kontext 5614 F 75 Kärl 1. Butelj formblåst, sex- eller åttasidig flaska i grönt waldglas. Kärl. Butelj brunt waldglas. Kärl 3. Butelj eller flaska, fragment av blå koboltglas. Kontext 77 F 76 Vinglas, optikblåst i nästan klarglas, drar något i gulgrönt vilket gör att det kan vara ett inhemskt blåst glas, tunt gods i Facon de Venice, troligen 1700-talets första hälft, om importerat kan det vara något tidigare, sent 1600-tal. Ett mycket fint glas, det kan även vara ett sherryglas. Det är ett glas där man tänker sig att innehållet ska synas. Med Facon de Venice menas ett glas som är blåst i traditionell venetiansk stil en tradition som innehåller kärl som kopplar till den italienska marknaden, med andra ord vinglas, vinkaraffer. Dessa produkter är åtråvärda i Europa och framförallt i norra Europa men bygger på ett äldre formspråk som i Italien och Frankrike var på modet under talet. På 1700-talet finns självklart formerna kvar men de italienska glasbruken är inne i en nedgående trend så produkterna som kommer därifrån ser annorlunda ut. De italienska traditionerna upprätthålls bland glasblåsare i mellan- och nordeuropa samt Brittiska öarna. 100

102 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Kontext 1191 F 69 Liten del av en fot till ett flöjtglas eller ett passglas med en påblåst noppa. Andra halvan av 1600-talet. Glaset är inte helt klart utan har en underton av ljust grönt. F 70 Supkopp i brunt waldglas med liten omvikt fot. Liknande supkoppar tillverkades vid bland annat Henrikstorps glasbruk som var verksamt mellan åren Under 1700-talet tränger brännvinet ut ölet och supkopparna blir standardvaror hos glasbruken i Sverige. Supkopparna är inte att betrakta som ett högre ståndsgods utan är vanligt hos gemene man samt på krogarna, både de officiella och svartkrogarna. Förutom fönsterglas var det supkoppar som producerades i störst volymer vid bruken. Kontext 1387 F 71 Kraftigt sekundärbränd butelj. Har varit utsatt för temperaturer kring grader för att uppnå den flytande form som glas antar vid dessa temperaturer och som kan ses på de bevarade glasbitarna. Hur många kärl det rör sig om går inte att utröna på grund av tillståndet på glaset då det via uppvärmningen återgått till en så pass flytande konsistens att det omformats. Referenser Seitz. H Glaset förr och nu. Falk, T, Fredriksson, H, Holmér, G, Johansson, L G, Lang, M & Sundberg, P Boken om glas. Holmér, G & Ernstell, M. u.å. Svenskt glas under fem sekler. Noreen. S. E & Graebe. H Henrikstorp. Det skånska glasbruket

103 Kopparkypen bilagor Bilaga 7. Porslinsanalys PORSLINSFYNDET FRÅN KOPPARKYPEN. KINESISKT PORSLIN FRÅN KVARTERET KOPPARKYPEN I NORRKÖPING Göte Nilsson Schönborg INLEDNING Vid den arkeologiska undersökningen som utfördes under hösten 014 i kvarteret Kopparkypen i Norrköping påträffades en del kinesiskt porslin. Kvarteret ligger i den del av staden som benämns Bergskvarteren. Bebyggelsen bestod under 1700-talet av bostadshus med tillhörande bodar och mindre odlingsområden på bakgårdarna. Det är också under 1700-talet som vår handel med Kina etablerades av det Svenska Ostindiska Kompaniet vilket var verksamt mellan åren och hade sitt huvudsäte i Göteborg. Vid denna tid frodas kinavurmen och många hem möblerades i kinesisk stil och i landskapet anlades vid de större herrgårdarna trädgårdar och paviljonger i kinesisk stil. I Norrköping fanns vid denna tid en handelman, Olof Lindahl, som varit flera resor i Kina och som troligen också fungerat som kommissionär för kinavaror i Norrköping. Med anledning av uppgifter som framkommit i samband med genomgånget bouppteckningsmaterial kommer denne Olof Lindahl att figurera senare i denna text. Det kinesiska porslin som insamlats i kvarteret Kopparkypen härrör också från Ostindiska kompaniets importperiod som huvudsakligen inträffar under den kinesiske kejsaren Qianlongs regeringsperiod ( ). DET KINESISKA PORSLINET Porslinet som består av ca 40 skärvor är servisgods såsom koppar, fat, skålar av så kallat kompaniporslin. De övervägande dekorerna är blåvita med växt och landskapsmotiv. Tekoppar och små skålar dominerar detta material som kan dateras till 1700-talets förra hälft. Det är först efter 1700-talets mitt de stora bordsserviserna importeras, som med terriner, mattallrikar, assietter, kannor med mera kunde bestå av ett par hundra pjäser. Det kinesiska porslinet kommer från en och samma fyndkontext, en avfallsbinge på den gård som kan knytas till en handelsgård som tidigare fanns i kvarteret och vars ägare går att spåras i flera generationer. Porslinsfyndet representerar ca. 3 tekoppar, fat och 3 mindre skålar. Tekopparna har växtmotiv på utsidan och enkla blå ränder, en vid foten 10

104 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 och en vid mynningen. Innerdekoren består av en stiliserad blomma i botten samt en diamantbård vid mynningen. Kopparna är ca 5 cm höga och 10 cm i diameter. Till kategorin koppar/skålar kan även räknas pjäser som är tämligen välbevarade och där skärvorna har kunnat sammanfogas till nästan hela föremål. En av dessa koppar sammanhör med fat som har samma dekor i form av trädgårdslandskap med krysantemum, tårpil, en vattenmodellerad sten och ett staket. På ett fat är även en kinesisk djonk synlig och dekoren får då karaktär av ett flodlandskap. På en av skålarnas botten finns ett så kallat chopmark. Detta är ett lyckotecken/fabriksmärke. Dessa tecken förekommer också på föremål från 1700-talets förra hälft och kan ibland syfta på porslinsstaden Ching-te-Chen, där porslinet är tillverkat. Ett liknande bottenmärke har påträffades på bottenskärvor både i kvarteret Gubben och i kvarteret Mässingen i Norrköping. Porslinet från Kopparkypen tillhör de teserviser som blev vanliga i Sverige i och med att Svenska Ostindiska Kompaniet påbörjar sin import under 1730-talet och ger således en bild av vår handel med Kina under kompanitiden på 1700-talet. VEMS VAR PORSLINET? Eftersom det kinesiska porslinet framkom sammanhållet i en avfallsbinge till en gård i kvarteret uppkom frågan om det gick att härleda fyndet till något speciellt hushåll. För att kunna besvara frågan har en genomgång gjorts av bouppteckningar som varit aktuella för denna del av kvarteret. Utgångspunkten var handelsmannen Lars Liedbeck och hans familj. Lars Liedbeck var gift med Catharina Charlotta Liedbeck f. Rickman. De hade 4 barn; handlanden Jan Lorentz Liedbeck, handelsbokhållaren Erik Gustaf Liedbeck, Sara Elisabeth gift med majoren Magnus Wallin i Karlskrona samt Johanna Fredrika gift med grosshandlaren Pehr Söderberg i Stockholm. När Lars Liedbeck själv går ur tiden 1787 uppvisar hans bouppteckning följande: dussin röda och hvita thekoppar, ½ dussin blåhvita tallrikar samt 1 stycken blåhvita tallrikar. Att Liedbeck skulle handlat med kinavaror i handelsboden verkar inte troligt. Möjligen kryddor, eftersom bodens inventarier består av textil, kryddor och till och med två violiner! Sonen Erik Gustaf Liedbeck som bokhållare i handelsgården levde till 180, men i hans bouppteckning finns ej något porslin antecknat. 103

105 Kopparkypen bilagor Änkan Catharina Charlotta Liedbeck f. Rickman levde till 183 och i hennes bouppteckning finns porslin som dessutom är rubricerat som äckta nämligen 1 liten äckta thekanna, 18 äckta blå och hvita flata tallrikar, äckta pounche bålar, 34 par äckta tekoppar, mer eller mindre skadade. Dessutom fanns holländska krukor (fajans). Catharina Charlotta Liedbeck var född i kvarteret och dotter till inspektoren vid mässingsbruket Elias Rickman och dennes hustru Elisabeth Gren. Catharina Charlotta hade uppenbarligen ärvt gården efter sina föräldrar vilket framgår av moderns bouppteckning. Någon bouppteckning efter Elias Rickman har ej påträffats men däremot efter Elisabeth Gren som gick bort samma år som Lars Liedbeck, I hennes bouppteckning återfinns följande äckta porslin ; 1 stycken äckta tallrikar, blå och hvita, 6 stycken d:o med guld, 1 styck punsch-bål med fat, stycken små äckta assietter samt 4 stycken bruna spillkummar. I bouppteckningen finns även en beskrivning av byggnaderna som tillhörde handelsgården. Beskrivningen är detaljerad och inleds på följande sätt: En gård och tomten under No 03 uti Bergsqvarteret och qvadraten Kopparkypen vid St. Pehrs qvarter belägen, med inbyggnad. En timmerbyggning om =e våningar, täckt med taktegel, uti then nedre en handelsbod Som framgår av ovanstående är det flera generationer i samma gård som ägt kinesiskt eller så kallat äckta porslin. Det som överensstämmer bäst med de nu påträffade är det som noterats i Catharina Charlotta Liedbecks bouppteckning 183, men där föremål troligen kasserats under en längre period under 1700-talets senare del. Ytterligare ett exempel på att porslinet kan ha brukats över flera generationer är att Elisabeth Gren som flyttar till kvarteret Kopparkypen, var dotter till Tracteuren (traktören) Anders Gren och dennes hustru Maria Lindgren som var boende i närheten av Hedvigs kyrka. Anders Gren, som gifte sig för :a gången med Anna Elisabeth L homel, hade i sin bouppteckning från år 1740 såväl thebräden med och utan handtag som en thedosa och 1 par the-tassar (koppar), blå och hvita af porcelain. En hypotes är att dottern Elisabeth kan ha ärvt tekoppar till hemmet i kvarteret Kopparkypen, och vidare till dotterdottern Catharina Charlotta. Om porslinet kommer från det Grenska hemmet är föremålen av mycket tidig svensk direktimport från Kina. Det är därför troligare att de härstammar från den Rickman-Liedbeckska tiden i kvarteret. 104

106 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 OLOF LINDAHL OCH KINAHANDELN En intressant detalj i Lars Liedbecks bouppteckning är att det under gäld och skuld upptas en skuld Till herr Supercargeuren Olof Lindahl mot revers Olof Lindahl var som ovan nämnts uppenbarligen kommissionär för kinavaror i Norrköping. Lindahl tillhörde en handelsfamilj från staden och ägde en fastighet vid Strömmen i kvarteret Enväldet, nuvarande Ringborgska huset. Han var gift med Charlotta Jancke som tillhörde en av stadens kända familjer. Dessutom ägde Lindahl Tvartorps gård i Risinge socken. Eftersom Olof Lindahl levde till 1801 kan han mycket väl ha förmedlat kinavaror till handelsman Liedbeck. Olof Lindahls egen bouppteckning uppvisar dessutom mycket kinesiskt porslin. Det var också Olof Lindahl som efter att ha vistats flera år i Kina mottog kinesen Afock som gäst i sitt hem. Afock brukar sägas vara den förste kines som gästat Sverige. Det kinesiska porslinet i avfallsbrunnen i kvarteret Kopparkypen ger således en inblick i både vår kinahandel under 1700-talet och personhistoriska notiser från Norrköping i samma tid. KÄLLOR Carlsson, Michel På de rikas bord. En arkeologisk undersökning av lämningar från ch 1700-talet i kvarteret Gubben i Norrköping. (Rapporter från Arkeologikonsult 014:486) Gyllensvärd, Bo Porslinet från Kina. En tusenårig exportvara. Västerås. Kjellberg, Sven T Svenska Ostindiska Compagnierna Malmö. Nilsson Schönborg, Göte Kinesiskt importporslin i Göteborg sett ur ett arkeologiskt perspektiv. Göteborg. Nilsson Schönborg, Göte 013. Kinesiskt finporslin gör entré i östgötska hem på 1600-talet (I: Arkeologi i Östergötland). Wirgin, Jan Från Kina till Europa. Kinesiska konstföremål från de ostindiska kompaniernas tid. Stockholm. Wästfelt, Berit & Gyllensvärd, Bo & Weibull, Jörgen Ostindiefararen Götheborgs porslinslast. Förlags AB Wiken. Dessutom Norrköpings rådhusrätt och magistrat, serie FIaaa. Åren 1740, 1787, , Samt kyrkoböcker för S;t Olai, Hedvigs och Johannes församlingar i Norrköping. (original förvaras i Vadstena Landsarkiv) 105

107 Kopparkypen bilagor Bilaga 8. Keramikanalys Den vanligaste typen av keramik under och 1700-talet är hushållskärl, allmogekeramik, vanligen i form av grytor, kru kor, skålar och fat som var tillverkade i rödbrännande lera. Kera miken producerades lokalt i svenska städer från åtminstone 1400-talet och framåt. Tillverkningen var betydligt mer småska lig än de mer industrimässiga fajansfabrikerna under 1700-talet. Ändå tillverkades långt fler rödgodskärl totalt sett under den efterreformatoriska perioden. Förutom keramik användes i stor utsträckning trä, men även glasoch metallkärl i hushållen. Enklare hem använde i hu vudsak rödgodsoch träkärl, men ofta märks i fyndmaterialet att många ändå har haft några kärl av fajans, porslin och stengods. Det måste ändå beto nas att träkärl präglade de högre ståndens hushåll ända upp i 1600-talet. Så sent som under 1800-talets mitt kunde pors linsfabrikörerna beklaga sig över att det var för stor del av be folkningen som fortfarande åt på träeller tenntallrikar! Då hade ändå den nya uppfinningen flintgods slagit igenom ordentligt i slutet av 1700-talet och som under 1800-talet blev den domine rande hushållskeramiken. Den övervägande delen av hushållskeramiken tillverkades i de svenska fajans- och porslinsfabrikerna. Den keramik som importerades under och 1700-talet är framförallt stengods från olika platser i Tyskland och fajanser från i huvudsak Holland, men i liten utsträckning även från Frank rike, Tyskland, Spanien, Portugal och Italien. Porslinet började strömma in till landet i större omfattning i sam band med att Ostindiska Kompaniet grundades i Göteborg på 1730-talet. Innan dess hade enstaka porslinskärl le tat sig till landet, sannolikt oftast via de engelska och holländska ostindiska kompanierna. De äldsta fynden av yngre rödgods kan dateras till 1300-talets mitt. I nuläget finns inga arkeologiska fynd som talar för att denna keramik tillverkats i mellansverige under medeltiden. Rödgodset är den helt dominerande keramiken i hushållen under och 1700-talet och finns då som kokgrytor, förvaringskrukor, fat och skålar av olika form. Det är vad man skulle kunna kalla hushållets vardagsvara. Förutom den inhemska produktionen finns även en mindre mängd importerat rödgods, framförallt från norra Tyskland. Den keramik som hittades på platsen får anses vara representativa för områdets och invånarnas sociala status. Byggnaderna har daterats till 1600-talet och 1700-talet, bland annat återfanns en del mynt från Drottning Kristinas tid. Den nu återfunna keramiken är delar av fat, skålar och grytor, de flesta är enfärgade gröna eller gula och stämmer väl överens med en datering till tidigt 1600-tal. Det finns även del kärldelar som hör mer till mitten av 1600-talet och dessa är dekorerade med florala motiv, särskilt tulpaner, och dessutom med spiraler och våglinjer. Kärlen har en gul eller grön bottenfärg och den pålagda dekoren är oftast gul, brun eller grön. Mängdmässigt var grytor minst 106

108 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 representerade medan fat och skålar var vanligare, det tyder på att materialet mer hör till matlagning och servering än förvaring. Sammansättningen är normal för tiden, det vill säga det finns kärl tillverkade i rödbrännande lera tillsammans med mindre mängder fajans, stengods och porslin. Figur a. En del av det keramikmaterial som togs tillvara vid undersökningen. Foto av Arkeologgruppen AB. Brukskeramiken eller hushållskeramiken i rödbrännande lergods är registrerad kontextvis under 59 fyndnummer. Totalt är det 791 skärvor och består av odekorerat eller vitlersdekorerat material. Dateringsintervallet är i huvudsak och främst är det dekoren som utgör dateringsunderlag. Vid keramikgenomgången har samtliga fyndposter studerats. I materialet finns rödbrännande lergods, fajans, stengods, porslin och flintgods. Av fyndposterna representerar keramiken 59 poster, det vill säga knappt en fjärdedel av samtliga fyndposter. Skulle materialet ha registrerats kärlvis eller per föremål skulle dess andel vara betydligt högre och ligga runt 80% av det registrerade fyndmaterialet, vilket är en vanlig andel vid stadsgrävningar. Keramik har också varit det vanligaste hushållsföremålet och likaledes ett av hushållets mest omsatta föremål. Vid en genomgång av keramiken inbördes ser vi att 5% är rödbrännande lergods, 5 % fajans, 9% flintgods, 6% porslin och 6% stengods. Andelen rödbrännande lergods är förhållandevis låg då den vanligen ligger runt 70 80% i andra städer. Andelen fajans är däremot betydligt högre här än vad som normalt har konstaterats på andra platser. Det rödbrännande godset re presenterar fler delar av hushållets kärlbestånd än fajans, stengods och porslin. Kärl för matberedning är vanligast, men även för förvaring. En stor del av kärlen har också använts i samband med måltider, serveringskärl, det vill säga de 107

109 Kopparkypen bilagor Figur b. Fajansskärva med blå-vit dekor. F10. Foto av Arkeologgruppen AB. för bords gästerna gemensamma kärlen på bordet. I sammanhanget, och som jämförelse med andra platser, kan noteras att mer än hälften, av rödgodset är dekorerat. De vanligaste dekorerna är hemring, engobe, koncen triska cirklar, sgrafitto och florala motiv. Istället för förhållandet mellan öppna och slutna kärl använ ds dekorerade kärl som indikator för bordskärl. Förhållandet avviker inte något från vad som vanligen är fal let vid andra undersökningar, andelen bordskärl är oftast något högre. Det är inte vågat att i sammanhanget hävda att fördeln ingen återspeglar en bild av normala hushåll, då det samlade materialet visar en sannolik fördelning mellan köks-/förva ringsrespektive bordskeramik. Bland det formbestämda bordsmaterialet finns serveringsfat, fat, skålar och kannor medan den andra kategorin represente ras av krukor och grytor. Flera trebensgrytor finns i materialet och de företräds av ben och rörskaftshandtag. Noteras kan också att denna grupp ofta har daterats till 1600-talets första hälft medan bordskärlen återfinns under hela perioden med en övervikt för 1600-talets andra halva. 108

110 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Figur c. Ett av de rörskaftshandtag som hittades. F5. Foto av Arkeologgruppen AB. 109

111 Kopparkypen bilagor 110

112 Bilaga 9. Konserveringsrapport Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Kv Kopparkypen 18 Konserveringsrapport Kv. Kopparkypen 18 Inger Nyström Godfrey Studio Västsvensk Konservering VA Datum:

113 Kopparkypen bilagor Kv. Kopparkypen 18 Konserveringsrapport Författare Inger Nyström Godfrey Grafisk form och Layout Västarvet, SVK Omslagsbild Foto taget av Inger Nyström Godfrey.. Fotot visar fynd nummer 8. Allt material i denna rapport, såväl text som bild, publiceras under CC BY-ND licens. Västarvet Studio Västsvensk Konservering Gamlestadsvägen -4 Hus B Göteborg Telefon

114 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Tekniska och administrativa uppgifter Västarvet dnr: VA Västarvet pnr: 148 Länsstyrelsens dnr Län: Kommun: Norrköping Uppdragsgivare: Projektansvarig: Arkeologgruppen Ebba Knabe Datum för rapport:

115 Kopparkypen bilagor Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter...3 Konserveringsrapport...5 Inledning...5 Syfte, metod och frågeställningar...5 Tillstånd/kondition...5 Generellt...5 Fynden från Kv Kopparkypen...6 Konserveringsåtgärder...7 Generellt...7 Kopparlegeringar...7 Särskilda iakttagelser och analyser...8 Råd och anvisningar om förvaring och hantering...10 Förvaring generellt...10 Koppar...10 Glas...10 Referenser...10 Dokumentation

116 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Konserveringsrapport Inledning Under de arkeologiska undersökningarna av kvarteret Kopparkypen 18 i Norrköping hittades ett antal fynd, av dessa har tretton fynd av kopparlegering lämnats till Studio Västsvensk Konservering (SVK) för konservering (se bilaga 1 Konserveringstabell). Fynden kom till SVK i slutet av år 015 och konserveringen utfördes under 016. Konserveringsdokumentationen består av två delar; en rapport som är mer översiktlig och en tabell där varje åtgärd redovisas fynd för fynd. Syfte, metod och frågeställningar Konservering syftar generellt till att föremålen skall kunna förstås, studeras, hanteras och bevaras på bästa sätt. Den initiala delen av konserveringsprocessen, innebär framtagning av fynden för att bättre förstå dessa, och är i princip en fortsättning av den arkeologiska undersökningen om än i laboratoriemiljö och under mikroskop. Den andra delen innebär olika åtgärder för att fynden ska kunna bevaras så länge och så bra som möjligt. Rengöring och frampreparering av fynd gör att dess former och originalytor framträder. Ibland finns den faktiska originalytan bevarad, ibland är den omvandlad och finns kvar som ett korrosionsskikt, som kan tas fram. Vid andra tillfällen är ytorna helt eller delvis borta och då eftersträvas att komma så nära dessa som möjligt. Att ta fram fyndens dolda ytor betyder inte bara att man kan se och mäta fynden mer korrekt utan också att man får bättre möjlighet att se eventuella spår av tillverkning, slitage, lagningar och medveten åverkan. Föremålen kan också visa sig bestå av mer än ett materialslag, metallfynd kan ha inläggningar och ytbeläggningar av annat slag och fragment av textil och läder kan finnas gömt mellan t.ex. beslagsplattor. 115

117 Kopparkypen bilagor Materialanalys har inte efterfrågats. Tillstånd/kondition Generellt De salter som finns i miljön som omger fynden tränger under århundradenas lopp in i föremålen. För metallföremål är salterna först och främst skadliga eftersom de påskyndar och ökar korrosionsprocessen. Framförallt anses klorider bidra till snabb fortsatt korrosion och nedbrytning. Fynden från Kv. Kopparkypen Förutom sand, jord och grus så omges fynden av ganska mycket organiskt material, även kol och benfragment sitter i korrosionen. De flesta av föremålen är ytkorroderade med en tydlig bevarad metallkärna, men några är dock helt eller i stort sett genomkorroderade och mycket sköra (F 3, 37, 4 och 44). Tunnare partier/kanter på föremål som t.ex. knappar (F 11, 6) är också genomkorrderade även om resterade partier har en bevarad metallisk kärna. Korrosionen är likartad med rödbrun kopparoxid närmast metallen följt av pulvrig ljusare grön kopparkorrosion och därefter en mörkare grön korrosionsprodukt. Sand och grus sitter inbäddat i korrosionen. Monokeln (F 44) består dels av lösa genomkorroderade fragment, dels av två klumpar med lika sköra fragment som hålls samman av jord och annat organiskt material som har omgett fynden i marken. Om detta avlägsnas riskerar man att förlora inbördes förhållande mellan de fragment som finns i jordklumpen. Fig. 1. Fynd 44, jordklump med rester av tunna bågformade fragment. Fynd 3, en knapp, är smyckat med en infattad glaspärla. Denna pärla relativt välbevarad men ytan är sprucken och nedbruten, så att den upplevs som matt. 116

118 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Fig. Fynd 3, knapp med infattad glaspärla Glasmassans sammansättning påverkar bevarandegraden. Anledningen kan bero på vilka alkalimetaller som använts, natrium eller kalium. Natrium (soda) ger ett kvalitativt bättre glas än kalium. Det kan också vara infärgningen som gjort skillnad eller t.ex. eventuellt blyinnehåll. Endast med materialanalyser kan detta avgöras. Konserveringsåtgärder Generellt Konserveringsåtgärder utfördes med utgångspunkt i internationell forskning och praxis gällande utrustning, kemikalier och material som anpassats för konserveringsområdets behov. Samtliga föremål röntgades, dels för att identifiera och dokumentera fynden före konserveringen påbörjades, dels för att bättre kunna bedöma nedbrytningsgraden på dem. Röntgenanalysen utfördes med en kabinettröntgen. 1 Röntgenfotografierna numrerades och protokoll som identifierar respektive avbildat fynd skrevs. Exponeringsfakta redovisas i tabell 1. Tabell 1. Exponeringsfakta för respektive röntgenfilm Röntgenfilm nr Strömstyrka ma Spänning KvP Tid sek Avstånd från röntgenkälla, cm cm + förstärkningsskärm av bly 1 HP Faxitron series, mod

119 Kopparkypen bilagor Alla föremålen undersöktes därefter under arbetsmikroskopet. Röntgenbilden och den okulära besiktningen utgjorde grunden för beslut om hur fynden skulle behandlas. Kopparlegeringar Fynden undersöktes under mikroskop och rensades från korrosion och krustor med en kombination av mekaniska och kemiska metoder. Mekanisk rengöring utfördes med handverktyg och den kemiska rensningen framför allt med olika komplexbildare. En komplexbildare har förmågan att binda till metalljonerna i korrosionen och bryter därmed upp korrosionen så att den lättare kan lösas. Följande komplexbildare har använts för att avlägsna kopparkorrosion på fynden: Etylendiamintetraättiksyra tetranatriumsalt. Behandlingen med komplexbildare utfördes i bad med en koncentration på 5 % och med ph på cirka 10 och under ca 5-10 minuter. Föremålen sköljdes därefter i avjoniserat vatten för att avlägsna rester av komplexbildare. För att undersöka om det fanns risk för bronssjuka placerades fynden i fuktkammare under 7 dagar. Föremålet uppvisade inga tecken på aktiv korrosion. Fynden torkades och de föremål som bestod av flera delar eller hade skikt som behövde säkras limmades med Paraloid B 7 3 och/eller cyanoakrylat. 4 Det gick inte att hitta passning mellan de lösa fragmenten som hör till fynd 44, monokeln, förutom i ett fall. De har därför Slutligen ytskyddades fynden först med Paraloid B7 5 och därefter med ett mycket tunt lager av mikrokristallint vax, vilket penslades på. Konserverade föremål förpackas i syrafritt material med skumplast 6 som stöd. Förpackningen är avsett för transport och magasinering. Na 4 EDTA: etylendiamintetraättiksyra-tetranatriumsalt har ett på ca Paraloid B7: ett akrylatharts som löser sig i t.ex. etanol, aceton och toluen. Består av etylmetaakrylat:metylakrylat, 70:30 (tillverkare/försäljare Rohm & Haas). 4 Cyanoakrylat: Ett snabblim som finns i olika viskositet 100, 150 och 00. Produkten heter Sekundlim och säljs av Hobbyborgen. 5 Paraloid B7: ett akrylatharts som löser sig i t.ex. etanol, aceton och toluen. Består av etylmetaakrylat:metylakrylat, 70:30 (tillverkare/försäljare Rohm & Haas). 6 Som stödmaterial används en svart Plaztizote- och/eller en vit Neopolenprodukt. Både är åldersbeständiga polyetenplaster. 118

120 Arkeologgruppen AB rapport 016:39 Särskilda iakttagelser och analyser F 8 - Någon form av brickor för identifiering? Två hopkorroderade brickor (7/8-kantig och 6-kantig). Brickorna är stämplade med AR 78 respektive AR 963. Fig. 3. Fynd 8 efter konservering. F 11 - Agraffknappar. Eventuellt spår av mineraliserad textil, men svårt att se säkert. F 3 - Knapp med infattad glaspärla (se fig. ) F 9 Fingerborg + fragment Förutom fingerborgen finns ett genomkorroderat kantfragment som inte tillhör fingerborgen. F 30 Fyrkantig enkelsölja Ett litet fragment av vad som kan vara läder hittades under den plåt som är slagen runt ena sidan av söljan. Sparat i provburk. F 37 - Angivna i fyndregistreringen som söljor, men det ser ut att vara ett flertal hyskor, som är hopkopplade och numera hopkorroderade. Fibrer eller hår finns i korrosionen, prov taget. Sparat i provburk 119

121 Kopparkypen bilagor Fig. 4. Fynd 37, hopkorroderade hyskor F 44 - Monokel? Flera metalldelar i en klump av jord, fibrer, frön (11 lösa och en klump m 4 delar i). Delar av fyndet hålls samman av omgivande jord, delar är lösa fragment. Föremålet/ fragmenten består av tunna långa tenar m (delvis) U-format tvärsnitt. Ibland svårt att avgöra vad som är korrosion och vad som korrosionskrustor, men det ser ut som om det finns små runda utskjutande noppror på några ställen. Angiven som monokel i fyndregistret. På några av fragmenten syns fibrer som tycks vara virade runt om tenen som utgör monokelns båge. Några fragment med fibrer har lämnats utan åtgärd för eventuell senare analys. Förvaras i provburk tillsammans med fyndet. Fig. 5. Fynd 44, möjligen delar av en monokel. Råd och anvisningar om förvaring och hantering Förvaring generellt Konservering bromsar den naturliga nedbrytningen men kan aldrig avstanna den helt. Var därför noga med att kontrollera föremålens kondition med jämna mellanrum och kontakta en konservator för konsultation eller konservering om föremålen ändrar utseende eller behöver vård. 10