Revisionsrapport Granskning av grundskolans och gymnasieskolans ledningsfunktion

Transkript

1 Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Barn, kultur- och utbildningsnämnden För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Kommunstyrelsen Revisionsrapport grundskolans och gymnasieskolans ledningsfunktion KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört ovanstående granskning. Revisionen önskar att barn-, kultur och utbildningsnämnden lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i rapporten senast den 16 oktober Av svaret bör det framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda. Med vänliga hälsningar Bertil Wiklund Ordförande Postadress Kramfors kommun Revisionen Kramfors E-post kommun@kramfors.se Besöksadress Torggatan 2 Telefon Fax Hemsida Organisationsnr

2 grundskolans och gymnasieskolans ledningsfunktion Kramfors kommun Antal sidor 16

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning/bakgrund Syfte och revisionsfråga Avgränsning Revisionskriterier Ansvarig nämnd Projektorganisation/granskningsansvariga Metod 4 3 Resultat av granskningen Ledningsorganisation Rektors förutsättningar Rektors pedagogiska ledarskap Rektors ledarskapsutveckling Uppföljning av kunskapsresultat Uppföljning av otillåten frånvaro 14 4 Slutsats och rekommendationer 15 GR - ledningsorg i Kramfors.docx i

4 1 Sammanfattning Vi har av Kramfors kommuns revisorer fått i uppdrag att granska grundskolans och gymnasieskolans ledningsfunktion. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden (BKU) ansvarar för grundskola och gymnasieskola i Kramfors kommun. Till nämnden finns en förvaltning knuten som leds av förvaltningschefen och som är chef över rektorerna. Skolorganisationen i Kramfors har under de senaste åren förändrats ett flertal gånger. Även den senaste förändringen av organisationen, vilken skulle implementerats hösten 2016, med undantag för någon skolenhet som fick ytterligare ett halvår på sig, är under reformering. I något område har förändringen tagits emot väl, medan man i andra områden har sett problem med främst bristande rektorsresurs. Organisationen syftar till att skapa ett ledarskap som bygger på samverkan och att rektors ansvarsområde ska vara så stort att det finns reella möjligheter för rektor att fördela resurser efter behov till de olika skolenheterna. Under de senaste åren har förvaltningsorganisationen stärks genom att ansvar som tidigare låg direkt på rektor har flyttats till förvaltningsnivå, till exempel elevhälsa och service. I våra intervjuer har framgått att det finns påtagliga brister i det administrativa arbetet och att de administrativa processerna upplevs som ineffektiva. Kontinuerlig uppföljning av elevernas måluppfyllelse och frånvarorapportering sker på en eller flera enheter genom lappar eller mejl som måste sammanställas av till exempel rektor. Digitala system skulle kraftig underlätta arbetet och frigöra tid för rektor till mer kvalificerade arbetsuppgifter, inte minst till analys av sammanställningar. Någon rektor påtalar vikten av en förbättrad uppföljning av elevernas prestationer i realtid för att insatser ska kunna sättas in tidigt. Vi ser en stor risk för att ineffektiv administration och ineffektiva processer försvårar för rektor att arbeta för ökad måluppfyllelse. Rektorerna har olika syn på vad ledning av det pedagogiska arbetet innebär. De gör sällan eller aldrig strukturerade lektionsbesök hos lärarna. Flera lärare upplever att rektor är mycket frånvarande. Nämnden har ingen specifik kompetensutvecklingsplan för skolledare. Nyanställda rektorer utan statlig befattningsutbildning anmäls till denna. För övrigt erbjuds kurser inom ett kommunalt chefsprogram och enskilda insatser efter initiativ från skolledarna själva. Nämnden följer upp kunskapsresultaten i sitt systematiska kvalitetsarbete. I dagsläget fokuseras särskilt på skillnader i betyg mellan flickor och pojkar. Några särskilda analyser av förhållandet mellan betyg på nationella prov och kurs- eller ämnesbetyg har inte gjorts. Elevers frånvaro följs upp på enhetsnivå, men har inte analyserats på aggregerad kommunnivå. GR - ledningsorg i Kramfors.docx 1

5 Mot bakgrund av vår granskning kan vi konstatera att grundskoleorganisationen fortfarande är under förändring, trots att den nya organisationen skulle vara implementerad senast i januari De kontinuerliga förändringarna och avsaknaden av fullständig implementering av beslut om organisationsmodeller kan skapa oro bland cheferna, primärt rektorer och andra ledningspersoner på enheterna, och ta fokus från huvuduppdraget att leda den pedagogiska verksamheten så att eleverna når målen samt att utbildningen utvecklas. Med detta i beaktande ser vi KSAU:s beslut om grundlig uppföljning av rektorsorganisationen som mycket viktig. Våra två första rekommendationer nedan bör få en avgörande roll i KSAU:s uppföljning. Vi rekommenderar Barn-, kultur- och utbildningsnämnden att göra en fördjupad analys av vilka förutsättningar som rektor upplever sig ha för att bedriva ett pedagogiskt ledarskap och i övrigt genomföra sina arbetsuppgifter enligt lag, andra styrdokument och kommunala uppdrag. göra en översyn av de administrativa processerna. i sitt systematiska kvalitetsarbete efter behov kvalitetssäkra betygssättningen och följa upp elevernas frånvaro. GR - ledningsorg i Kramfors.docx 2

6 2 Inledning/bakgrund Vi har av Kramfors kommuns revisorer fått i uppdrag att granska grundskolans och gymnasieskolans ledningsfunktion. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år I kommunens ledning och styrning har det lokala ledarskapet en mycket stor betydelse för verksamheten och verksamhetens resultat. Inte minst inom skolan har rektorerna ett sådant uppdrag. Rektor har i sitt arbete att hantera uppdrag från skollag, läroplan och andra förordningar samt kommunala målsättningar, personalens krav på en kompetent och tillgänglig chef samt elevers, föräldrars och övriga intressenters krav på en hög kvalitet. Ofta uttrycks också uppdraget som en kollision mellan administration och pedagogiskt ledarskap. Kommunen har annars inom de ramar som riksdagen och regeringen anger, frihet att organisera och administrera verksamheten i skolan. Den enda ledningsfunktionen som staten kräver skall finnas i skolorganisationen är rektorn (2 kap. 9 skollagen). Rektors huvuduppgift är att leda och samordna det pedagogiska arbetet. Detta krav dikteras främst av statens intresse att garantera en likvärdig skola för alla med utgångspunkt i skollag och andra styrdokument. Men det är också föranlett av behovet av att ha någon som i skolorganisationen svarar för beslut som rör enskilda elevers rätt. Rektorn ska också verka för att utbildningen utvecklas. Rektor ska med andra ord garantera och säkerställa utbildningens kvalitet, likvärdighet samt elevens rättssäkerhet. Rektorn skall kunna hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet inom sitt ansvarsområde. Rektorsfunktionen är också nämndens redskap när det gäller styrning och ledning. Kramfors kommuns revisorer bedömer ur ett risk- och väsentlighetsperspektiv att det är mycket viktigt med en väl fungerande ledningsfunktion för att nå en god måluppfyllelse. 2.1 Syfte och revisionsfråga Granskningen syftar till att ge svar på: Hur ser ledningsorganisationen ut i förvaltningen? Har tidigare genomförda organisationsändringar utvärderats? Vilka organisatoriska förutsättningar har rektor att genomföra sitt uppdrag? Hur uppfattar personalen tillgången till rektors pedagogiska ledning och stöd? Hur arbetar nämnden med ledarskapsutveckling för rektorerna? Hur följer nämnden upp kunskapsresultaten och att betyg sätts i enlighet med denna lag? I vilken omfattning finns otillåten frånvaro (skolk) samt följer nämnden upp frånvaron? GR - ledningsorg i Kramfors.docx 3

7 2.2 Avgränsning Projektet innebär att KPMG genomför en granskning av rektorernas arbetssituation inom grundskolans högstadium och gymnasieskola utifrån ovan nämnda krav. Inriktningen i uppdraget koncentreras dels mot lärarnas och övrig pedagogisk personals upplevelse av tillgång till rektors pedagogiska ledning och stöd, dels mot rektorernas och förvaltningens hantering av de administrativa processerna. Även uppföljningen av kunskapsresultaten och kvalitetssäkringen av densamma granskas. 2.3 Revisionskriterier Vi har bedömt om rutinerna uppfyller kommunallagen 6 kap. 7, skollagen 2 och 4 kap. samt tillämpbara interna regelverk och policyer avseende anläggningstillgångar. 2.4 Ansvarig nämnd Granskningen avser Barn-, kultur- och utbildningsnämnden. 2.5 Projektorganisation/granskningsansvariga 2.6 Metod Granskningen har utförts av Joakim Nertyk, verksamhetsrevisor. Lena Medin har deltagit i sin roll som kundansvarig. Rapporten är saklighetsgranskad av förvaltningschefen. Granskningen har genomförts genom dokumentstudier av relevanta dokument och intervjuer med nämndens ordförande, förvaltningschef, rektorer, urval av lärare samt representanter för Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund. 3 Resultat av granskningen 3.1 Ledningsorganisation Ansvaret för grund- och gymnasieskolans verksamhet i Kramfors kommun har Barn-, kultur- och utbildningsnämnden.1 Som stöd i arbetet finns en barn-, kultur- och 1 Reglemente för Barn-, kultur- och utbildningsnämnden, fastställd av KF GR - ledningsorg i Kramfors.docx 4

8 utbildningsförvaltning, som leds av förvaltningschefen. Bilden på omstående sida visar aktuell organisation som kommunen har valt att presentera den. Kramfors kommun I Kramfors kommun finns det tio grundskoleenheter. Från och med höstterminsstarten 2016 infördes en ny organisationsstruktur, vilken innebar att skolenheterna organiserades i fyra ledningsområden. 2 I varje ledningsområde finns det en rektor. Enligt 2 kap. 9 skollagen ska varje skolenhet ledas av en rektor. Det finns inget hinder mot att samma person är rektor vid flera skolenheter. Förvaltningschefen skriver i en tjänsteskrivelse av den 7 mars 2016 att förändringen tar fasta på några viktiga saker såsom att stärka ledarnas förutsättningar och ett effektivare resursutnyttjande genom att resurserna tilldelas rektor att fördelas ut på respektive enhet efter behov. För att det ska vara möjligt att leda varje enhet kommer en ekonomisk pott att delas ut till rektorerna för att möjliggöra den ledningsresurs som ska finnas knuten till varje enhet, skriver förvaltningschefen i tjänsteskrivelsen. Mellan kronor fördelades till rektor för att skapa en egen inre ledningsorganisation. Denna inriktning överensstämmer med 2 kap. 10 skollagen som stadgar att rektor beslutar om sin enhets inre organisation. En skola har varit pilotskola och påbörjade arbetet redan Arbetet med den nya organisationen har genomförts tillsammans med externa konsulter. 2 Kramfors Norra gick in i den nya organisationen först vid årsskiftet 2016/2017. Förhandlingsprotokoll BKU-förvaltningen GR - ledningsorg i Kramfors.docx 5

9 Ledningsorganisationen har reviderats två gånger under de senaste åren, först 2014 och sedan Åren 2010 och 2011 uppstod stora underskott i förvaltningen. Tre skolor lades ner i kommunen och nya rektorsområden skapades. Det blev en kompromisslösning utifrån skolhusorganisationens behov och den folkliga opinionen. Underskotten fortsatte dock. På förvaltningsnivå blev organisationen väldigt liten, enligt nämndens ordförande. Antalet verksamhetschefer blev färre och organisationen kan nog kallas mindre bra, enligt förvaltningschefen. Förvaltningschefen skriver i kvalitetsrapporten 2015/2016 att det inte är bra att vi så ofta behöver hitta ny struktur för vårt arbete. Han menar att den nya organisationen kommer att vara mer stadig med fokus på tillsammansarbete. 3 Genom att skapa större områden med en rektor ges också rektor andra förutsättningar att kunna leda sin verksamhet då budgeten är större och rektor kan fördela sina resurser på ett annat sätt där behoven finns. I rapporten framgår också att den nya organisationen kommer följas upp kontinuerligt. Vid tiden för intervjuerna, mitten av februari 2017, har den nya organisationen inte fullt ut implementerats. Ett av de fyra områdena ovan, Höga kusten, har genomfört förändringen fullt ut och rektor har på sina enheter utsett ställföreträdande rektorer och teamledare till hjälp i ledningsarbetet. Rektor har skriftligen delegerat ansvar till ställföreträdande rektor. Intervjuade lärare och rektor ser mycket positivt på organisationen och tycker att den fungerar väl för dem. På de andra tre enheterna är missnöjet påtagligt. På en enhet ville rektor tillsätta en biträdande rektor med personalansvar. Detta accepterades emellertid inte av kommunledningen, som menar att något personalansvar under enhetschef inte ska finnas i kommunens organisation. Lärarna på de andra enheterna är missnöjda med att rektor är mycket frånvarande och de upplever att ledning saknas på enheten, även om de har förtroende för att rektor gör vad rektor kan för att leda verksamheten på bästa sätt. Den nya organisationen kommer att förändras, enligt förvaltningschefen. Tre nya rektorer kommer sannolikt att anställas på heltid respektive deltid vid de tre skolområdena som inte har fått det att fungera i den nya organisationen, enligt förvaltningschefen. Rekryteringsarbetet har påbörjats och ansökningar har kommit in. Förvaltningschefen såg ett stort problem i att det var svårt att rekrytera kompetent personal till kommunen, men upplever nu att det finns flera kompetenta sökande till tjänsterna. Även fortsättningsvis handlar det om ledarskap tillsammans och nya områden kommer inte att skapas. Hur arbetsuppgifterna ska fördelas mellan rektorerna är inte klart. Förhoppningen var att det skulle handla om ansvar på tvären över flera skolenheter, men det blir nog en rektor en enhet, säger förvaltningschefen. De nya rektorerna finansieras i stort genom att tidigare fördelade ledningsresurser tas tillbaka. Nämndens ordförande menar att den nya organisationen nog sjösattes för tidigt. Kommunen är uppenbarligen inte mogen för en organisation med färre rektorer och med annat ledningsstöd. Både ordförande och förvaltningschef är klara med att målsättningen, att Kramfors kommun ska ha fyra skolområden med varsin rektor, står fast, även om det nu blir ett bakslag och ett omtag måste göras. Gymnasieskolans organisation förändrades inte i samband med förändringen i grundskolan. Ådalsskolan består av två skolenheter som vardera leds av en rektor, en 3 Kvalitetsrapport BKU-förvaltningen läsåret GR - ledningsorg i Kramfors.docx 6

10 med inriktning mot gymnasieskolans nationella program och gymnasiesärskola och en annan mot introduktionsprogrammen. Räddningsgymnasiet utgör en skolenhet och leds av en rektor på deltid med andra arbetsuppgifter inom kommunen. Både rektorer och lärare anser att organisationen fungerar väl. För Räddningsgymnasiets del har man provat med deltidsrektor på plats en dag i veckan och det fungerade inte menar de. En ny rektor är precis rekryterad, men vederbörande har ännu inte tillträtt. På central förvaltningsnivå skapades i samband med organisationsförändringen hösten 2016 en utvecklingsenhet med uppdrag att öka meritvärdena, jämna ut skillnaden flickor och pojkar samt att driva de projekt eller processer som bör genomföras i alla skolor. 4 Några regelrätta uppföljningar efter genomförda organisationsförändringar har inte gjorts. Vid sidan av detta inre arbete i BKU:s förvaltning har nu KSAU givit en styrgrupp med utsedd projektledare i uppdrag att följa upp den nya rektorsorganisationen, enligt nämndens ordförande och förvaltningschefen. 3.2 Rektors förutsättningar Nämnden skriver i sin idéplattform för styrning och ledning av Kramfors kommuns skolorganisation att skolledarpositionen, som definieras med ett helhetsansvar för den verksamhet skolenheten bedriver, ges betydande befogenheter och så få restriktioner som möjligt. 5 I samma dokument anges att förvaltningschefen ska rekrytera, utveckla och avveckla skolledare i syfte att varje enhet har ledare som fyller den definierade skolledarpositionen. Förvaltningschefen ska också dimensionera och organisera ledningsstöd och gemensamma resurser. Förvaltningschefen berättar om det stöd som rektorer erhåller från central förvaltning. Det handlar om stöd i utvecklingsarbete och elevhälsa samt i ekonomi-, personal-, löne- och fastighetsfrågor. Rektorerna menar att det inte är utan bekymmer att viss verksamhet är placerad centralt, till exempel elevhälsan. Rektor måste kunna avgöra omfattning av och arbetssätt för elevhälsan så att elever får det stöd som krävs. Samtidigt är enheterna så små att det inte går att anställa alla kompetenser på heltid och därför måste nog organisationen vara kvar som den är, menar de. Grundskolerektorer menar att det ekonomiska stöd som de får brister. Det finns brister i den ekonomiska uppföljningen och de menar att analysstöd från ekonom skulle behövas i högre grad. Överlag menar skolledarna att de administrativa processerna är ineffektiva. Det finns ett otal olika administrativa system, ett för varje område, som rektor ska hålla sig uppdaterad på. Det går inte ens att hålla reda på sina lösenord till alla, menar en rektor. Förvaltningschefen håller med om att systemen är många. Det systematiska kvalitetsarbetet har stora förutsättningar att utvecklas inte minst genom införande att ett 4 Tjänsteskrivelse från förvaltningschefen 2016/108, Dnr BKU 2016/43 GR - ledningsorg i Kramfors.docx 7

11 digitalt system. Rektorerna berättar att de i hög rad snickrar ihop sina egna system i till exempel Excel. Vid intervjuerna framkommer bilden av en process som, i alla fall till viss del, fortfarande består av arbete med papper och penna, vilket i sin tur gör att sammanställningar måste göras manuellt. En respondent berättar att det på vederbörandes enhet finns det en lärplattform, its learning, men den används inte fullt ut främst på grund av att personalen inte kan använda det eller att de tycker att det inte fungerar. Förvaltningschefen påtalar att denna lärplattform finns på alla enheter i grundskola och gymnasieskola. Förvaltningschefen ser att det finns en utvecklingspotential, men menar samtidigt att de administrativa systemen är dyra. Det finns få företag på marknaden och de anses ta för mycket betalt för sina olika moduler, som kan köpas som tillägg till grundsystemet. Dagens system gör det också svårt att följa upp måluppfyllelsen när det gäller andra parametrar för måluppfyllelse än betyg, menar rektorerna. I stället för att fokusera på analys av resultat måste lärare och rektor lägga mycket tid på sammanställningar. Rektorerna är nöjda med stödet från HR-avdelningen. De saknar en skoljurist, men har tillgång till digitalt skoljuridisk stöd genom Draftit. En av rektorerna på gymnasieskolans är överlag mer positiv till det centrala stödet, än grundskolerektorerna. Det är mycket som fungerar bra i Kramfors kommun, menar vederbörande. Nämnden följer upp rektors förutsättningar och förmåga genom förvaltningschefen som kontinuerligt träffar rektorerna i ledningsmöten. 3.3 Rektors pedagogiska ledarskap Skolinspektionen låter inför sin regelbundna tillsyn pedagogisk personal, vårdnadshavare och ett urval av elever besvara en enkät. Två områden som den pedagogiska personalen får svara på frågor kring gäller rektors pedagogiska ledarskap och utvecklingen av utbildningen. I Kramfors genomfördes den senaste enkäten våren Då endast 60 procent av lärarna i grundskolan besvarade enkäten presenterades inte något enkätresultat för Kramfors kommun, vilket torde vara beklagligt för kommunen eftersom enkäten ger huvudmannen god information om personalens syn på verksamheten. Motsvarande enkät för personal inom gymnasieskolan våren 2015 besvarades av 72 procent av personalen. Resultatet av enkäterna redovisas nedan. Siffran, 0-10, i varje kolumn visar på hur lärarna har ställt sig till påståendet. Ju högre värde, desto mer instämmer respondenterna i påståendet. GR - ledningsorg i Kramfors.docx 8

12 Vid enkäten hösten 2013 visade enkäten att omkring var tredje lärare inte tyckte att rektor hade god kunskap om det dagliga arbetet på skolan eller tog ansvar för det pedagogiska arbetet på skolan. 6 Index av pedagogiskt ledarskap och utveckling av utbildningen Grundskolan i Kramfors Medelvärde 7 Enkätgenomsnitt 8 Diff. Pedagogiskt ledarskap 6,0 7,1-1,1 Utveckling av utbildningen 5,0 6,3-1,3 (Siris, Skolinspektionen) Vi ser att index av de tre frågor som ställs inom varje område visar på mer negativ syn på rektors pedagogiska ledarskap och utveckling av utbildningen i Kramfors kommun än genomsnittet för enkätomgången. Tabellen nedan visar på motsvarande svar, från gymnasielärare, på enkäten hösten Index av pedagogiskt ledarskap och utveckling av utbildningen Gymnasieskolan i Kramfors Medelvärde Enkätgenomsnitt Diff. Pedagogiskt ledarskap 7,7 6,5 +1,2 Utveckling av utbildningen 6,8 5,6 +1,2 (Siris, Skolinspektionen) Vi ser att resultatet är det omvända och att gymnasieskolans personal i Kramfors i högre grad än enkätgenomsnittet upplever att rektor leder det pedagogiska arbetet och verkar för utbildningens utveckling. 6 För varje påstående finns fem svarsalternativ, två positiva, två negativa och vet ej. Med andel som inte instämmer avses att personalen tycker att påståendet stämmer ganska dåligt eller inte alls. 7 Medelvärdet och indexvärdet hamnar på en skala mellan 0-10, där 10 innebär att respondenterna anger att påståendet stämmer helt och hållet och 0 att påstående inte alls stämmer, däremellan finns alternativen stämmer ganska bra och stämmer ganska dåligt. 8 Med enkätgenomsnitt avses genomsnittet av svaren vid enkäten som genomfördes ht 2013 vid grundskolor. Totalt medverkade 1082 skolenheter på grundskole- och gymnasienivå svarande pedagogisk personal inom grundskolan. Svarsfrekvens 72 % (69 % i Kramfors) GR - ledningsorg i Kramfors.docx 9

13 Pedagogiskt ledarskap gymnasieskolan Andel som instämmer 9 Medelvärde Enkätgenomsnitt 10 Diff. Rektor har god kunskap om det dagliga arbetet i skolan. Rektor arbetar för att främja elevernas kunskapsutveckling. Rektor tar ansvar för det pedagogiska arbetet på skolan. 94 % 9,0 6,6 +2,4 100 % 9,0 7,2 +2,8 >87 % 9,0 6,6 +2,4 Index 9,0 6,8 +2,2 (Siris, Skolinspektionen) Utveckling av utbildningen gymnasieskolan Andel som instämmer Medelvärde Enkätgenomsnitt Diff. Rektor ser till att utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling ligger till grund för utveckling av utbildningen. Rektor ser till att arbetssätt förändras om elevernas inte uppnår kunskaps-kraven. Rektor ser till att uppföljningen av mitt och mina kollegers arbete leder till relevanta förändringar i arbetssätt. 90 % 8,3 6,5 +1,8 79 % 7,9 5,9 +2,0 87 % 7,6 5,6 +2,0 Index 7,9 6,0 +1,9 (Siris, Skolinspektionen) Enkäten visar att gymnasielärarna i mycket hög grad instämmer i Skolinspektionens positiva påståenden. Även om resultaten var positiva redan 2013 har de blivit ännu positivare 2015, särskilt vad rektors pedagogiska ledarskap beträffar. Rektorernas syn på i vilken grad de arbetar som pedagogiska ledare skiljer sig åt, vilket bland annat beror på hur de definierar pedagogiskt ledarskap. Ett par tycker att de har 9 För varje påstående finns fem svarsalternativ, två positiva, två negativa och vet ej. Med andel som instämmer avses att personalen tycker att påståendet stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. 10 Med enkätgenomsnitt avses genomsnittet av svaren vid enkäten som genomfördes våren 2015 vid grundskolor. Totalt medverkade skolenheter på grundskole- och gymnasienivå svarande pedagogisk personal inom gymnasieskolan. Svarsfrekvens 69 % (72 % i Kramfors) GR - ledningsorg i Kramfors.docx 10

14 goda förutsättningar att leda verksamheten genom att organisera verksamheten på lämpligt sätt och att se till att det finns rätt kompetens till rätt uppgift. Rektor visar på riktning genom mål och verksamhetsidé bland annat genom att med jämna mellanrum vara med på personalmöten. På en skola rektor har frigjort mer tid till pedagogiska diskussioner i stället för allmänna sittningar. Rektorer på stora enheter eller med flera skolenheter under sig leder primärt det pedagogiska arbetet genom andra. Rektorerna genomför inga strukturerade lektionsbesök hos lärarna. Någon rektor menar att det vore önskvärt om tid funnes, medan andra framför att det inte är rektor som är bäst lämpad till detta. Rektors uppgift är i stället att se till att lärare som behöver det får möjlighet att dryfta frågor och arbetssätt med kompetenta personer, såsom förstelärare eller annan person med särskilda uppdrag. 3.4 Rektors ledarskapsutveckling I Kramfors kommun finns ingen särskild plan för ledarskapsutveckling eller annan kompetensutveckling för skolledare. Skolledare utan rektorsutbildning får gå den i enlighet med gällande lagstiftning. Rektorerna ska genomföra sin utbildning parallellt med sin heltidstjänst. I kommunen erbjuds kurser inom ett chefsutvecklingsprogram. Kursen behandlar en rad olika områden som kan vara angelägna för kommunens chefer i allmänhet. Rektorerna har upplevt att dessa kurser har haft ett angeläget innehåll. I utvecklingssamtal med chef kan rektorerna också framföra synpunkter på kurser eller utbildningar som de vill gå. Någon rektor hade vid tiden för intervjuerna anmält sig till en konferens särskilt för skolledare. 3.5 Uppföljning av kunskapsresultat Skolinspektionen bedömde i sitt beslut, efter regelbunden tillsyn, den 19 juni 2014 att Kramfors kommun måste vidta åtgärder inom området uppföljning och utveckling. 11 Myndigheten ansåg att kommunen skulle följa upp och sammanställa resultaten för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola samt analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen för den samlade verksamheten. 12 Efter läsåret 2014/2015 placerade sig Kramfors i mitten av alla Sveriges kommuner vad gäller måluppfyllelse de flesta kunskapsmåtten för i årskurs sex och nio. 13 Resultaten (ämnesprov i svenska och matematik) i årskurs tre är lägre än snittet och hamnar i den lägsta kvartilen. Tabellen nedan visar på måluppfyllelsen i grundskolan efter årskurs 9 läsåret 2015/2016. Tabellen visar bland annat andelen behöriga till yrkesprogram, vilket är det lägsta behörighetskravet till gymnasieskolan Skolinspektionen Dnr : Ibid. 13 Se Kolada, tretton resultat av kunskapsmål sammanställda av SKL. 14 För behörighet till yrkesprogram krävs godkända betyg i engelska, matematik och svenska (svenska som andraspråk samt ytterligare fem ämnen. GR - ledningsorg i Kramfors.docx 11

15 Huvudman Andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel behöriga till yrkesprogram Genomsnittligt meritvärde Kramfors 15 73,2 % 84,4 % 215,3 Kramfors, exkl. nyanlända 16 75,8 % 87,1 % 219,1 Riket totalt 78,1 % 87,3 % 221,2 Riket totalt, exkl. nyanlända (Siris samt tabell 1b-c 2016, Skolverket) 81,1 % 90,3 % 225,7 I förhållandet till riket är måluppfyllelsen något lägre. Måluppfyllelsen för flickor respektive pojkar skiljer sig kraftig åt. Tabellen nedan visar på måluppfyllelsen för flickor respektive pojkar inklusive nyanlända. Kön Andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel behöriga till yrkesprogram Genomsnittligt meritvärde Flickor 79,3 % 90,1 % 235,0 Pojkar 66,0% 77,7 % 191,7 (Siris, Skolverket) Förvaltningschefen skriver i kvalitetsrapporten 2015/2016 att vad gäller meritvärden kan vi konstatera att Kramfors inte sticker ut år något håll. Han pekar dock på skillnaden mellan pojkar och flickor vad meritpoäng beträffar som ett utvecklingsområde med syfte att lyfta pojkarnas resultat. 17 På kommungemensam nivå har frågan diskuterats, men några orsaker har inte kunnat finnas. Under läsåret 2016/2017 kommer arbetet att intensifieras genom kompetensutveckling med extern medverkan utifrån aktuell forskning Exklusive elever med okänd bakgrund, men inklusive nyanlända. 16 Nyinvandrade elever har kommit till Sverige de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Elever med okänd bakgrund, är elever med tillfälliga personnummer samt några enstaka elever med hemliga personnummer, är exkluderade från båda statistikuppgifterna. 17 Kvalitetsrapport BKU-förvaltningen läsåret Kvalitetsrapport BKU-förvaltningen läsåret GR - ledningsorg i Kramfors.docx 12

16 Huvudman Andel elever med högre slutbetyg jämfört med provbetyg 2015 engelska Matematik svenska Kramfors 9,9 28,7 16,9 Riket 10,8 38,3 27,3 (Siris, Skolverket) Uppgifterna ovan kan vara en del i analysen av huruvida betygssättningen är likvärdig i kommunen och i riket. Vi kan utläsa ur tabellen att slutbetygen i Kramfors kommun, i de ämnen i vilka nationella prov har genomförts, i jämförelse med provbetygen är i lägre grad högre än i riket som helhet. Andelen elever som får ett lägre slutbetyg än provbetyg är något högre än riket i matematik och svenska. Tabellen nedan visar på måluppfyllelsen efter avslutad gymnasieutbildning vid nationella program, det vill säga elever med examensbevis eller studiebevis, i Kramfors och riket som helhet. Avgångselever, nationella program 2016 Huvudman Andel med examen Totalt / YP / HP 19 Andel med grundläggande behörighet Totalt / YP / HP Genomsnittlig betygspoäng Totalt / YP / HP Kramfors 90,5 / 89,1 / 91,5 77,4 / 56,4 / 91,5 14,0 / 13,6 / 14,3 Riket 89,6 / 87,3 90,8 72,0 / 35,5 / 90,8 14,1 / 13,0 / 14,6 (Siris, samt Gymnasieskolan betyg och studieresultat 2015/2016 tabell 2 D, Skolverket) Vi kan ovan se att en något högre andel av gymnasieeleverna på nationella program i Kramfors går ut med examen än i riket som helhet. Elever som går på yrkesprogram får inte automatiskt grundläggande behörighet till högre studier efter examen. Eleverna har dock rätt att under skoltiden och i vuxenutbildning läsa upp till grundläggande behörighet. I Kramfors når en högre andel av eleverna på yrkesprogram en grundläggande behörighet under sin gymnasietid än i riket som helhet. Den genomsnittliga betygspoängen ligger i paritet med riket, något högre på yrkesprogrammen och något lägre på de högskoleförberedande programmen. Som indikator på god kvalitet har Kramfors kommun bland annat valt måttet Hur stor andel av eleverna fullföljer sin gymnasieutbildning med examen inom fyra år? Detta mått skiljer sig från ovan nämnda resultat eftersom utgångspunkten är elever som skrevs in på programmet för fyra år sedan och att elever på introduktionsprogrammen inkluderas. Eftersom landets skolväsende och därmed gymnasieskolan reformerades 2011 finns det bara resultat efter läsåren 2014/2015 och 2015/2016. Enligt kommunens 19 YP-yrkesprogram, HP-högskoleförberedande program GR - ledningsorg i Kramfors.docx 13

17 förvaltningsberättelse 2016 framgår att resultatet kraftigt försämrades från en måluppfyllelse på 78,7 procent till 70,1 procent. Måluppfyllelsen i Kramfors låg dock i paritet med medelvärdet för drygt 250 medverkande kommuner i KKiK. 20 I förvaltningsberättelsen för 2016 analyseras inte resultatförsämringen. Det nationella provet är inget slutprov och på elevnivå behöver betygen inte korrelera. På kommunnivå kan dock konstateras att en hög andel elever i Kramfors gymnasieskolor vårterminen 2016 fick ett högre kursbetyg än provbetyg. Det gäller främst matematik 1a, 1b, 1c, 2b, 3c och svenska 3. I nämnda matematikkurser ges procent av eleverna ett högre kursbetyg än provbetyg. Situationen var liknande vårterminen Andel elever som får lägre kursbetyg än provbetyg är betydligt lägre och översteg bara i två fall tio procent. I engelska 5 fick drygt 12 procent ett lägre kursbetyg och 16 procent ett högre kursbetyg än provbetyg. Om man beaktar förhållandet mellan provbetyg och kursbetyg våren 2015 och 2016 går det inte att se någon skillnad mellan pojkar och flickor. Nämnden har inte begärt någon särskild analys av studieresultaten och rektorerna har inte heller analyserat förhållandet mellan provbetyg och kursbetyg. Förvaltningschefen menar att det är angeläget att man tittar på diskrepansen och att betygen kvalitetssäkras. Kunskapsresultaten följs primärt upp i form av betyg. Det skulle behövas mycket mer av realtidsuppföljning, säger några rektorer. På någon skola lämnas målprognoser två gånger i mitten av höst- respektive vårtermin från lärare. Om någon riskerar att inte nå målen vidtas åtgärder på elevnivå. Om man upplever trender riktas insatser på olika sätt på gruppnivå. 3.6 Uppföljning av otillåten frånvaro Elevers närvaro och frånvaro förs in i databasen Dexter som är inköpt och underhålls av företaget IST Sverige AB. Ansvariga för registrering är elevernas undervisande lärare. På Ytterlännässkolan görs inte rapporteringen i Dexter utan i Extens. Frånvarouppgifter finns i pappersformat, men det är orimligt att begära någon sammanställning av uppgifterna, enligt rektor. Övriga skolenheter kan visa på utdrag ur systemet på elev och tidsperiod. Uppgifterna visar på genomförd lektionstid och andelen närvaro- och frånvarotid. Även andelen ogiltig frånvaro av genomförd lektionstid anges per elev. Någon uppföljning av otillåten (ogiltig) frånvaro har inte gjorts på huvudmannanivå. På enhetsnivå följs frånvaron upp av mentor/studiehandledare. Mentorerna på de enheter som har ett digitalt frånvarosystem kan kontinuerligt följa upp sina elevers frånvaro. På någon enhet görs en samlad uppföljning tre gånger per termin. 20 KKiK Kommunens kvalitet i korthet SKL. GR - ledningsorg i Kramfors.docx 14

18 4 Slutsats och rekommendationer Skolorganisationen i Kramfors har under de senaste åren förändrats ett flertal gånger. Även den senaste förändringen av organisationen, vilken skulle implementerats hösten 2016, med undantag för någon skolenhet som fick ytterligare ett halvår på sig, är under reformering. Vi kan konstatera att det skapar oro i organisationen. I något område har förändringen tagits emot väl, medan man i andra områden har sett problem med främst bristande rektorsresurs. Organisationen syftar till att skapa ett ledarskap som bygger på samverkan och att rektors ansvarsområde ska vara så stort att det finns reella möjligheter för rektor att fördela resurser efter behov till de olika skolenheterna. Vi bedömer inte att organisationen i sig är behäftad med brister, men att rektor ska ges förutsättningar att leda det pedagogiska arbete och verka för utbildningens utveckling. Med facit i hand framgår dock att implementeringen kunde har skjutits på framtiden så att skolledarna hade fått mer tid på sig att planera för sin egen inre organisation och tydliggöra den nya organisationen för personalen. Under de senaste åren har förvaltningsorganisationen stärks genom att ansvar som tidigare låg direkt på rektor har flyttats till förvaltningsnivå, till exempel elevhälsa och service. Utifrån kommunens struktur uppfattas detta vara den bästa lösningen. I våra intervjuer har framgått att det finns påtagliga brister i det administrativa arbetet och att de administrativa processerna upplevs som ineffektiva. Kontinuerlig uppföljning av elevernas måluppfyllelse och frånvarorapportering sker på en eller flera enheter genom lappar eller mejl som måste sammanställas av till exempel rektor. Digitala system skulle kraftig underlätta arbetet och frigöra tid för rektor till mer kvalificerade arbetsuppgifter, inte minst till analys av sammanställningar. Någon rektor påtalar vikten av en förbättrad uppföljning av elevernas prestationer i realtid för att insatser ska kunna sättas in tidigt. Vi ser en stor risk för att ineffektiv administration och ineffektiva processer försvårar för rektor att arbeta för ökad måluppfyllelse. Rektorerna har olika syn på vad ledning av det pedagogiska arbetet innebär. De gör sällan eller aldrig strukturerade lektionsbesök hos lärarna. Flera lärare upplever att rektor är mycket frånvarande. Vi bedömer att nämnden bör följa upp att rektor har förutsättningar och förmåga att leda det pedagogiska arbetet på sin skolenhet Nämnden har ingen specifik kompetensutvecklingsplan för skolledare. Nyanställda rektorer utan statlig befattningsutbildning anmäls till denna. För övrigt erbjuds kurser inom ett kommunalt chefsprogram och enskilda insatser efter initiativ från skolledarna själva. Nämnden följer upp kunskapsresultaten i sitt systematiska kvalitetsarbete. I dagsläget fokuseras särskilt på skillnader i betyg mellan flickor och pojkar. Några särskilda analyser av förhållandet mellan betyg på nationella prov och kurs- eller ämnesbetyg har inte gjorts. Elevers frånvaro följs upp på enhetsnivå, men har inte analyserats på aggregerad kommunnivå. Mot bakgrund av vår granskning kan vi konstatera att grundskoleorganisationen fortfarande är under förändring, trots att den nya organisationen skulle vara implementerad senast i januari De kontinuerliga förändringarna och avsaknad av GR - ledningsorg i Kramfors.docx 15

19 fullständig implementering av beslut om organisationsmodeller kan skapa oro bland cheferna, primärt rektorer och andra ledningspersoner på enheterna, och ta fokus från huvuduppdraget att leda den pedagogiska verksamheten så att eleverna når målen samt att utbildningen utvecklas. Med detta i beaktande ser vi KSAU:s beslut om grundlig uppföljning av rektorsorganisationen som mycket viktig. Våra två första rekommendationer nedan bör få en avgörande roll i KSAU:s uppföljning. Vi rekommenderar Barn-, kultur- och utbildningsnämnden att göra en fördjupad analys av vilka förutsättningar som rektor upplever sig ha för att bedriva ett pedagogiskt ledarskap och i övrigt genomföra sina arbetsuppgifter enligt lag, andra styrdokument och kommunala uppdrag göra en översyn av de administrativa processerna. att i sitt systematiska kvalitetsarbete efter behov kvalitetssäkra betygssättningen och följa upp elevernas frånvaro. KPMG, dag som ovan Joakim Nertyk verksamhetsrevisor GR - ledningsorg i Kramfors.docx 16