Grennaskolan 50 år

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grennaskolan 50 år"

Transkript

1 Grennaskolan 50 år

2 Omslagsfoto: Skolans flagga hissas av vaktmästare Edvin Tollén till fanfarer av blåsare från A6. Rektorerna Peter Hammarberg och Ragnar Jacobson övervakar. Redaktör: Krister Wallin Grennaskolan Tryck: Grenna Tryckeri AB

3 Innehållsförteckning Lennart Franssons förord Redaktörens förord Del I. Skolans historia Innan Borgmästargården blev Grännaskolan Del II. Skolans inre liv Internatliv Fritidsaktiviteter Musikaler Del III. Livet efter Grennaskolan Efter studenten Föredettinghistoria av Sanna Moore Bilagor 3

4

5 Grennaskolan 50 år - förord Det är med stor glädje och tacksamhet jag på skolans vägnar överlämnar denna minnes- och jubileumsbok över Grennaskolans första 50 år! Boken är en gedigen summering av den utveckling som skolan har genomgått sedan starten Jag vill rikta ett stort tack till alla som på olika sätt medverkat så att denna bok kunnat förverkligas. Ett särskilt tack till vår före detta medarbetare vid Grennaskolan, Krister Wallin, som varit sammanhållande för produktionen och redaktör för boken! I detta sammanhang vill jag också framföra ett tack till Jönköpings kommun, ägare till Grennaskolan Riksinternat AB. Kommunen, genom Rådhus AB, har genom åren på ett mycket påtagligt sätt lämnat sitt stöd till skolan. Jag vill också tacka all personal för utomordentliga insatser genom åren. Att i den idylliska småstaden Gränna skapa de bästa förutsättningar för en internatskola med dess särskilda behov är personalens och den verkställande ledningens viktigaste uppgift. Detta uppdrag har fullgjorts på ett föredömligt sätt! Ett stort tack också till alla elever och föräldrar, som genom åren har visat förtroende för Grennaskolan. Ni är våra bästa ambassadörer. En spännande tid full med utmaningar väntar nu för skolan. Världen har förändrats påtagligt sedan 1963 och också möjligheterna till alternativa studier för såväl utlandssvenska som hemmasvenska elever. Undervisning via internet, utbyggnad av utlandsskolor, förändrade regler för statsbidrag påverkar vår verksamhet i hög grad. Mitt och styrelsens uppdrag är att skapa de bästa förutsättningarna för en fortsatt god verksamhet för såväl internat- som externatelever vid Grennaskolan. Det kommer vi även i fortsättningen att göra och framför oss ligger 50 nya och spännande år för skolan som ville och vill vara annorlunda. Lennart Fransson Ordförande i Grennaskolan Riksinternat AB 5

6 Redaktörens förord Hur skriver man en skolas historia? Det finns naturligtvis massor med olika sätt. När jag fick den här uppgiften tänkte jag att jag skulle utgå från alla källor som jag kunde komma åt, tidningsartiklar, foton, filmer, nerskrivna minnen, berättelser, dokument som protokoll, inkomna officiella skrivelser etc. Och som den f.d. historielärare jag är skulle jag också noggrant förteckna källorna i en källförteckning, göra bilagor, ha källhänvisningar mm. Nu blev det inte riktigt så. Jag använder källor av många slag och när jag använder dem som en del av texten så talar jag också om varifrån de kommer. Med bilderna är det lite svårare. Bilderna är i de flesta fall hämtade ur olika album och lådor på skolan, men vem som tagit bilderna framgår nästan aldrig. Under arbetet med jubileumsboken har jag fått in mängder med bidrag från både f d elever, personal och andra. Tack alla för fina, roliga och entusiastiska minnen! Jag önskar jag hade kunnat ta med allt ni skrivit, men då hade det blivit en bok på ytterligare något hundratal sidor. Efterhand har jag insett att det här ska vara en historiebok som man läser inte bara för att få reda på vad som har hänt under de 50 åren men också för att minnas, få aha-upplevelser eller få en aning om nånting som man inte känner till alls. Då måste den här boken vara lättillgänglig för alla sorters läsare, men samtidigt innehålla tillräckligt mycket fakta och information för att tillfredsställa dem som verkligen vill lära känna Grennaskolans historia. Det här är kanske en omöjlig balansgång, men det är min förhoppning att den som läser, eller kanske bara bläddrar i boken, ändå skall finna den informativ och trevlig att läsa. Om jag har lyckats kan bara du som nu håller boken i din hand avgöra. Men en sak är säker: Grennaskolans historia är fantastisk och omväxlande och den sjuder av liv, den sjuder av liv från alla dem som gått på skolan, jobbat här eller på andra sätt kommit i kontakt med den. Det är en historia värd att berättas! Krister Wallin 6

7 Borgmästargården. Målning. Konstnär okänd Del I Skolans historia Innan Borgmästargården blev Grennaskolan. Som en pärla inbäddad i prunkande grönska ligger den där, Borgmästargården,och glittrar i solnedgången. Det finns inte en grännabo eller besökande som inte har kastat beundrande blickar på den ståtliga gula byggnaden. Borgmästargården har inte alltid legat på den plats där den nu ligger. När överstelöjtnant Carl Gustaf Fahnehjelm köpte tomten där Borgmästargården nu befinner sig fanns det ett par andra mindre hus, som alla låg närmare bergfoten. Fahnehjelm begärde att få bygga ett nytt hus och då lägga det vid rännstenen ovanför torget. Efter viss tvekan från borgarna i Gränna godkändes dock planerna sedan borgmästare Johan Lórange hade sett ritningen och och ansett att byggnaden skulle bliva en prydnad för staden." 1794 stod byggnaden färdig. Huset såldes1836 till borgmästare Carl Johan Wennberg och från den tidpunkten kan huset ha fått namnet Borgmästargården köpte överinspektören J P Hård af Segerstad huset och 1897 såldes det till ytterligare en borgmästare,viktor Egnell. Borgmästarens svärson, konstnären 7

8 Pelle Malmborg, ritade sedan den ombyggnad med burspråk och fönster till andra våningen, som utfördes omkring 1915 och gav huset dess nuvarande utseende hette ägaren friherre Carl Axel von Horn och från 1920 innehades det av kabinettskammarherre Berndt Hay. Det finns en historia kring Hays inköp av Borgmästaregården. Berndt Hay, son till den legendariske tändsticksdisponenten Bernhard Hay, bodde med sin hustru Louise, född Bråkenhielm, i Stockholm och Hay, som var uppvuxen i Jönköping ville gärna ha ett sommarresidens i trakten. Han fick höra talas om att Borgmästargården i Gränna var till salu och han köpte gården genom ombud. Han hade dock aldrig sett huset. När paret Hay nästa vår åkte ner till Gränna för att ta sitt nya sommarhus i besittning åkte man i sin eleganta automobil längs med huvudvägen, den gamla Eriksgatan. Bilen var öppen framtill där chauffören satt och den hade två små vaser vid sidorna där man kunde placera blommor. Chauffören var naturligtvis iklädd sin uniform. När man närmade sig Gränna passerade man Vretaholm säteri. Huvudbyggnaden låg vackert inbäddad i en mot Vättern sluttande ekpark. Hay trodde då att detta var hans nyinköpta hus, men fick av folket på Vretaholm besked om sitt misstag. Nå, när han kom till Borgmästargården blev han ändå belåten. Huset användes sedan av familjen Hay som bostad under sommarhalvåret. En av dem som anställdes av Berndt Hay var trädgårdsmästaren Ernst Stark, senare legendarisk som Farbror Stark under Grännaskolans första årtionde. Det var han som med varsam hand gjorde Borgmästargårdens trädgård till en grönskande och blommande oas i Gränna. Och det var också Ernst Stark som på Hays uppdrag reste till Stockholm och ritade av det Hafzeliuska huset på Skansen och sedan uppförde en likadan byggnad på tomten. Det är alltså Bergsgården, som byggdes 1926 och den som vill kan jämföra de båda husen och se att Stark lyckades väl med sitt uppdrag. Det var en stor samling tjänstefolk som arbetade i Borgmästargården på somrarna. På bilden ser vi familjen Hay, bl.a. fru Hays mamma grevinnan Bråkenhjelm, som var på besök. Kortet är taget sommaren 1923 och Ernst Stark står som andre man från höger i översta raden. Intill honom står hans hustru Rut, som är gravid. Deras första barn, som snart ska födas är Birgitta, som i dag heter Tollén och har spelat en betydande roll i Grännaskolans historia. Hon växte alltså upp på Bergsgården och kom sedan att bli den första ekonomiföreståndarinnan när skolan bildades. På bilden finns också barn och barnbarn till Berndt och Louise. Längst ut till höger i bakre raden står betjänten Brobäck i sin uniform, en stilig karl sägs det. 8

9 I Borgmästargårdens trädgård sommaren 1923 I mitten i bakre raden står kokerskan Elin. Elin bodde i den röda byggnaden som nu används som vaktmästeri och kopieringsrum. På övervåningen bodde betjänten Brobäck. Ryktet påstår att Elin var kär i Brobäck, men att han inte var intresserad av henne. Det är lätt att föreställa sig henne glänta på dörren när han passerade förbi på väg uppför trappan till sitt rum och hennes besvikna suckar när han inte ägnade henne sin uppmärksamhet. Sant eller inte så ger det lite liv åt de byggnader som omger oss än i dag. Av flyglarna var den södra personalbostad och den norra inredd för tvätt och bakning. Gillesstugan strax norr om om norra flygeln var gårdens stall med tre spiltor. De sista draghästarnas namnskyltar är det enda som minner om husets gamla funktion.det var alltså i den här miljön Birgitta Tollén, född Stark, växte upp och hennes berättelser om livet där är många och livfulla. Bl.a får vi höra om hur Berndt Hay varje morgon skulle rakas och ansa skägg och mustasch. Då kom stadens frisör, som hade sin rakstuga på norra delen av torget, upp till Borgmästargården och om det var vackert väder utförde man rakningsceremonien utomhus mellan flyglarna berättar Birgitta. Vi får anledning att återkomma till Birgitta längre fram i den här boken. 9

10 Berndt Hay dog 1937 men hans änka Louise bodde från 1941 permanent i Borgmästargården och avled där i juli Vad skulle nu hända med Borgmästargården? Eftersom ingen av de närmaste släktingarna var intresserade av att behålla Borgmästargården i släktens ägo bestämde man sig för att sälja den. En intressent dök upp redan året efter fru Hays död, nämligen Kursverksamheten vid Stockholm universitet, men man kunde då inte enas om en försäljning. Året därpå blev frågan på nytt aktuell. Då hade riksdagsmannen Carl-Wilhelm Lothigius från Örserum utanför Gränna, personligen engagerat sig i frågan och deltog i förhandlingarna som representant för Gränna stad. Den här gången kom man överens och i mars 1961 blev KV ny ägare till Borgmästargården. Smålands Allehanda mars

11 Förberedelser Man kan ju fråga sig varför Kursverksamheten vid Stockholms universitet skulle köpa Borgmästargården i Gränna. En del av förklaringen hittar vi i en artikel skriven i jubileumsskriften 1983 av Peter Hammarberg, som då var rektor vid Kursverksamheten. Så här skriver Hammarberg bl.a. "Våren 1962 började tanken på ett internationellt internatgymnasium i Gränna ta form. Året innan hade Kursverksamheten (KV) vid Stockholms universitet förvärvat Borgmästargården, till stor del tack vare riksdagsman Carl-Wilhelm Lothigius personliga engagemang. Fd bruksägare Erik Fernström bidrog också genom att donera medel till en stipendiefond för den folkbildningsverksamhet, som planerades äga rum på Borgmästargården. Man hade köpt Borgmästargården Peter Hammarberg för att man här skulle kunna samla representanter för Folkuniversitets alla sektioner till utbildningskurser och konferenser och för att här kunna ordna sommarkurser för allmänheten i så trivsam miljö som möjligt. Tanken på att framför allt utnyttja Borgmästargården för ett nytt internationellt gymnasium under vinterhalvåret kan tyckas ligga något vid sidan av vad en folkbildningsorganisation skall engagera sig i. Men för KV var det faktiskt en naturlig utveckling av erfarenheter vunna inom flera bildningsområden. KV hade länge haft sommarkurser i språk utomlands och man hade också börjat använda infödda lärare i språkcirklarna. KV hade erfarenhet av koncentrerad undervisning i kompletteringskurser och framför allt goda erfarenheter från kvällsgymnasierna som man ville omsätta i något nytt. Ragnar Jacobson, rektor vid kvällsgymnasiet i Göteborg, fick i uppdrag att förbereda det nya internatgymnasiet i Gränna. Gymnasiet skulle starta 1963 och 11

12 internationaliseringen skulle ske genom att ha elever från olika håll i världen, så långt som möjligt utländska lärare, införa internationellt inriktade studieplaner, bedriva koncentrerade studier i små- och storgrupper och ge särskilt utrymme åt estetisk fostran. Eleverna skulle få personlig handledning genom det välkända engelska tutorsystemet. En viktig fråga var hur lokalfrågan skulle ordnas. Borgmästargården skulle bilda kärnan i skolan. Huvudbyggnaden skulle fungera som expedition och för matservering. Flygelbyggnaderna skulle byggas om till elevhem. Detsamma gällde Bergsgården. Åbergskan skulle bli centrum för den estetiska verksamheten. Man köpte efter hand in fastigheter längs Bergsgatan, först Vulkanen och sedan Berghem och Ångbåten. Man ville undvika allt som hade institutionskaraktär och i stället försöka ordna boendet i små hemtrevliga enheter. Varje enhet borde omfatta sex elever, som förutom sina rum disponerade ett dagrum med pentry. Det första nybygget blev Fernhill namnet till erinran om bruksägare Fernströms insats och där skapades en både vacker och ändamålsenlig skollokal lämplig för arbete i små och stora grupper." Så långt Peter Hammarberg. Den nytillsatte rektorn Ragnar Jacobson berättar i en artikel i samma jubileumsskrift hur han tog sig an uppgiften att starta Grännaskolan. Han hade insett att kombinationen ny metodik internationell inriktning - en unik miljö var oslagbar. Ragnar Jacobson hade tillträtt på senhösten 1962 och hade nu åtta månader på sig att lägga grunden. Nu skulle bl.a. studieplanerna detaljplaneras, skolöverstyrelsen godkänna dem och ge examensrätt, prospekt Ragnar Jacobson författas och distribueras i Sverige och utomlands, svenska huvudlärare, utländska lärare och övrig skolpersonal anställas, arkitekt engageras för om- och nybyggnad av skola och bostäder, ansökan om statsbidrag skickas in och information om skolan spridas i Grännatrakten och till närliggande kommuner. När det gällde att anställa utländska lärare gick man noggrant till väga och slutligen hade man valt ut 3 av de 91 sökande från England. 12

13 Så här skriver Ragnar Jacobson: Jag vågar påstå att de tre engelska lärare som kom till Gränna uppfyllde högt ställda krav både vad avser formella meriter och personliga kvalifikationer. En av dem hade tjänstgjort i skolor i Sverige och i kurser för svenska lärare i England, hade populärmusik och jazz som främsta hobby, dirigerade sin egen dansorkester och var tillika skicklig trumslagare. Han var gift med en svenska, som var villig att bli husmor i ett av skolhemmen. En annan var bl. a. god gymnast och idrottsman, hade representerat Cambridge i den årliga kapprodden mot Oxford, spelat kricket och tennis, var dessutom skicklig pianst och gitarrist med välskolad sångröst. Han hade haft egna program i BBC och engelsk TV. En tredje hade som hobby sjöoch friluftsliv och hade bl a byggt sin egen segelbåt. En av de första som anställdes var Birgitta Tollén, född och uppvuxen på Borgmästargården. Hon hade också några år arbetat på Gyllene Uttern. Birgitta utsågs till ekonomiföreståndare, dvs hon skulle planera inköp och organisera matservering, städning mm. Jag intervjuade Birgitta om hennes minnen från de första Grännaskoleåren. Intervjun gjordes i slutet av Hennes hälsa hade försämrats men minnet var briljant. Hon hoppades att få uppleva 50-årsjubileet, men tyvärr blev det inte så. Hon avled i juli I intervjun berättar hon livfullt om när det blev känt att man skulle starta en internationell skola i Gränna. Milda tid! Det ville man inte höra talas om! Det var ett informationsmöte där Jakobsson, Hammarberg och Blomgren (KV:S ekonomichef) var med, men dom charmade Grännaborna så de förstod att det inte var något farligt busstreck som skulle komma. Dom informerade och sa att om man hade ytterligare frågor kunde man vända sig till mig, som ju grännaborna kände väl, och jag gjorde god reklam för skolan och det slutade med att grännaborna blev entusiastiska. Alla utom fru B. För hon sa att hon visste vad det var för elever som skulle komma. Dom skulle sitta och pussas på hela stan och vi skulle få skämmas. Jag sa då att så skulle det inte bli för det skulle komma en rektor som skulle hålla dom i herrans tukt och förmaning. Och så blev det också för det var ganska stränga regler, med utetid och innetid och hemreselov bara en gång i månaden. 13

14 Skolstart och invigningar Nyheten om att en internationell skola skulle starta i Gränna slogs upp stort i tidningarna, inte bara de lokala utan också de stora dagstidningarna. På JP:s löpsedel tog det hela utrymmet. Under våren hade man också utsett en styrelse för skolan. Ordförande blev landshövdingen i Jönköping Allan Nordenstam och vice ordförande den legendariske direktören för Facit, Gunnar Ericsson. Gränna stad representerades av riksdagsman Carl- Wilhelm Lothigius och övriga ledamöter var toppnamn inom svenskt utbildningsväsende, t.ex. professorerna Torsten Husén, Gunnar Hoppe och Gunnar Westin. Eleverna kommer När skolan startade höstterminen 1963 fanns det 72 elever, varav 58 från utlandet. Det var många osäkra och spända elever som kom till en helt ny skola, och för många av dem ett nytt boende borta från föräldrarna och den invanda trygga miljön. Jönköpings-Posten den 14/ Bo Lindevall, internatelev, berättar... Vi hade ett förhållande Grännaskolan och jag. Förhållandet började när jag som en medlem av förstaårskullen, checkade in på skolan. Som i alla andra förhållanden var det både ups and downs. Vad jag minns som om det var igår var första kvällen i mitt rum på Vulkanen. Vi som bodde där hade försiktigt nosat på varandra och konstaterat att pojkar i de nedre tonåren hittar fram till varandra ganska fort. 14

15 Externateleverna, dvs de som bodde i Grännatrakten hemma hos sina föräldrar var lika spända och förväntansfulla de, även om omställningen inte var lika stor för dem som för internateleverna. Så här berättar Anders Hugander, som bodde i Örserum: Jag glömmer aldrig den spända förväntan som vilade över det lutande torget och över oss grännapojkar och blivande externatelever som nyfiket inspekterade och kommenterade den ström av internatelever som anlände till skolan på öppningsdagen, en varm och härlig septemberdag 1963, och vi insåg alla att en ny era inleddes för den tidigare så småtråkiga staden. Denna plötsliga injektion av unga människor i vår egen ålder var en skänk från ovan! En oerhört viktig del för mej var mötet och kontakten med de nya och besjälade lärare som skolan lockat till sej. Blandningen av engagerade unga utländska lärare och äldre dokumenterat duktiga pedagoger från framförallt Linköping, Jönköping och Göteborg stimulerade oss elever på ett sedan tidigare helt okänt sätt. Första kvällen fick eleverna träffa sina lärare: Kl 15 hade man först hållit upprop i IOGT-lokalen Tre Liljor och dit hade man tågat i processon från Borgmästargården. I processionen gick bl.a. de engelska lärarna i sina universitetsdräkter. Många Grännabor stod vid torget och längs Bergsgatan och såg på processionen. En av dem var den elvaårige Lasse Svärd, som senare skulle bli fritidsledare på Grennaskolan. Mitt första starka minne av Grännaskolan var när tre män i svarta kappor med fyrkantiga svarta hattar kommer gående över Gränna torg. I IOGT-lokalen höll rektorerna Peter Hammarberg och Ragnar Jacobson tal och det bjöds på musikunderhållning bl.a. av den nye historie- och musikläraren Edgar Samuel och en av de nya eleverna, Margareta Lycken. Tre engelska gentlemän Edgar Samuel, Eric Janes och Marc Millar 15

16 Därefter samlades alla elever, en del av dem med föräldrar, skolpersonal och nyfikna Grännabor i Borgmästargårdens trädgård. Skolan hade fått en egen flagga med en jordglob och ett stort G, där G:et inte bara står för Grännaskolan utan också för Globe den jord vi alla har gemensam. Skolans flagga hissas av vaktmästare Edvin Tollén till fanfarer av blåsare från A6. Rektorerna Peter Hammarberg och Ragnar Jacobson övervakar. Denna flagga hissades nu för första gången till tonerna av två signaltrumpeter och rektor Peter Hammarberg kunde förklara Grännaskolan öppnad. Söndagen den 17 november hölls så den officiella invigningen. Orsaken till att inte den officiella invigningen hölls i samband med skolstarten den 5 september var att alla skolbyggnader ännu inte var klara då, men nu var den nya byggnaden Fernhill färdig och Grännaskolan hade fått sina första egna skollokaler. Även den här gången spreds nyheten över tidningar landet runt. Styrelsens ordförande Allan Nordenstam, som nu hade blivit överståthållare i Stockholm, höll invigningstalet. Allan Nordenstams mor-bror var Berndt Hay och Allan Nordenstam hade följaktligen åtskilliga gånger varit på besök i Borgmästargården långt innan Grännaskolan fanns. I sitt tal vände sig Nordenstam till eleverna och citerade sin egen far, som varit läroverksadjunkt vid läroverket i Jönköping: Försök, försök om igen och försök tills det går. Pröva krafterna i stora ting likaväl som i små. På önskan att försöka vilar hela vår kultur. Därefter förklarade han Grännaskolan invigd och de inbjudna gästerna kunde inta lunch i Borgmästargården. Styrelsens ordförande Allan Nordenstam invigningstalar. 16

17 En annorlunda skola De 73 eleverna fick verkligen en annorlunda undervisning i Gränna. Dagens Nyheter hade den 1 september en stor artikel om skolan, illustrerad med tecknade bilder av Borgmästargården, ett flickrum i en av flyglarna, en på skolsekreteraren Sigbrit Persson och en på Ernst Stark (Farbror Stark, som eleverna sade). I artikeln går man igenom särdragen i skolan: Grännaskolan har examensrätt. Första kullen tar studenten om tre år och utan större press eftersom ämnesproven i avdramatiserande syfte sprids över alla tre åren. Ingenting hindrar att den som önskar en lugnare studietakt går fyra år eller den som är intellektuellt välmöblerad att ta examen efter två år. Alla elever läser två språk utom modersmålet, men utländska elever läser svenska som andra språk. På engelska undervisas alla elever 15 veckotimmar första läsåret, inklusiva lektioner i historia, geografi och främmande religioner. Koncentrationsläsning tillämpas. Man prövar en för Sverige helt ny undervisningsform: föreläsningar i storgrupp och handledning i smågrupp till små beting som handledaren ger samt självstän digt arbete i biblioteksmiljö med lärare att fråga till råds om så behövs. I den splitternya skolbyggnaden som kallas Fernhill, eftersom en donator vid namn Eric Fernström skänkt en stor summa pengar till bygget, skall man dels ha storgruppsföreläsningar i en stor sal som sedan snabbt kan förvandlas till ljudisolerade smågruppsrum Storgruppsundervisning under ledning av Eric Janes 17

18 Eleverna bor i de nya elevhemmen som mestadels ligger längs med Bergsgatan, men dessa räcker inte riktigt till. Som avslutning på artikeln intervjuas Peter Hammarberg om skolans ekonomi och han erkänner att den kunde varit bättre. Det fattas faktiskt 3 miljoner för att föra Grännaskolan tryggt i hamn. Vid starten fanns kr. Genom lån har resurserna stigit till 1,8 miljoner och de har gått åt. Skall internatet utvecklas till 300 elever som man tänkt sig måste borgensmän träda in. I första hand står hoppet till Exportföreningen Smågrupp med Lindsay Barber och Industriförbundet, men man hoppas också på pengar från Skolöverstyrelsen och några privata donationer från någon mer än Erik Fernström. En annan tidning har rubriken Grännaskolans snabba expansion ger Grännaborna bostadsproblem." Inköpta fastigheter måste nämligen snarast tas i anspråk av skolan och därmed följde uppsägning av berörda hyresgäster. Alla elever fick inte heller plats i elevhemmen. Carl-Gustaf Tollén, som började Grännaskolan 1974, berättar att Tora Landström lät sin egen son Svante bo i pannrummet och lämna sitt eget rum till en utländsk elev som inte hade någonstans att bo. Man ställde upp! Familjen Tollén flyttade helt sonika från sitt eget hus för att bereda möjlighet till elevboende! Studier och boende blandades med mängder av fritidsaktiviteter av olika slag: allehanda sporter, drejning, teckning och målning under ledning av konstnären Pål Persson, musik och drama. De senare aktiviteterna leddes av Edgar Samuel och slutprodukten blev skolans första musical: Jenny Morgan. I Gränna Tidning kallades den opera och fick mycket beröm. Man framhävde sångsolisterna Eva Jönsson, Johan Åkerlund och Anders Hugander. Mr Edgar Samuel själv gjorde en fin roll som den giktbrutne åldringen. I orkestern återfinns läraren Sven Erik Brauer på fiol, Margareta Lycken på flöjt och Eric Janes på trummor. En succéfylld avslutning på ett fantastiskt första år! 18

19 Så minns vi de första åren Så återgick man till den Annorlunda skolans vardag. Hur såg då eleverna på det nya och för Sverige alldeles unika studiesystemet? Margareta Lycken, externatelev: Jag gillade att läsa några ämnen i taget jag slapp splittring och kunde gå in på djupet i ämnena. Sedan tentade man av ämnena när de var klara perfekt. Så borde alla ha det. Vi hade också tutorials varje elev hade en tutor (skulle kallats mentor idag). Idén var intressant men kanske inte så genomtänkt. Jag minns hur jag fick översätta en dikt av Goethe från tyska till engelska. Det var säkert nyttigt på sitt sätt, men... nja. Margareta Lycken spelar flöjt vid invigningen - Jag minns när geografiböckerna delades ut de var flera och på engelska! Efter ett tag var det dock helt naturligt att läsa på engelska. När jag en gång fick ett bra uppsatsämne i svenska som handlade om historia, upptäckte jag att jag inte kunde formulera mig på svenska jag kunde bara de engelska begreppen. Det internationella var starkt vi träffades ofta hemma hos mig. Jag satt i redaktionen för The Globe, vår lilla skoltidning som rektor envisades med att censurera. Jag vill minnas att vi till slut skrev en som han inte kom åt. Alexander Chikwanda (Zambias nuvarande finansminister) och jag sitter på Haglunds, dricker kaffe och laddar inför muntan i historia. Vi har hört glunkas (genom mina speciella kontakter med historieläraren) att censorerna (hette det verkligen så?) redan på förhand var starkt imponerade av Alexander eftersom han hade en politisk bakgrund. Han var predestinerad till A (högsta betyg enligt den tidens betygsskala. Red. anm.). Vi förhördes allt var på engelska, vilket troligen var till censorernas nackdel. Det gick strålande för oss båda. (Poängteras att det var censorerna som satte betygen." Birgitta Tollén berättar om några av de kulturkrockar som var en oundviklig följd av att många nationaliteter samlades och skulle samsas på ett ställe. När man skulle anställa lärarpersonal var det huvudsakligen utländska lärare som anställdes. I Gränna fanns knappast några akademiskt utbildade lärare utan 19

20 man rekryterade från Jönköping (t.ex. Ingvar Horgby) och Linköping ( Harry Esbjörnsson) som pendlade. De utländska lärarna hade dubbla roller som både lärare och husföräldrar, och det skar sig ju då och då mellan eleverna och lärarna. Lärarna höll på det gamla engelska internatsystemet ( t.ex, att om man varit ute för länge på kvällen fick man borsta 10 par skor!) och det var ju inte vad svenska ungdomar ville ha och det var ju egentligen också emot vad Kursverksamheten hade för tankar när man startade skolan. Birgitta försökte ofta medla men det var inte lätt eftersom hon då inte kunde så mycket engelska. Sammanträdena höll man på söndagseftermiddagarna när Ragnar Jacobson var på Borgmästargården. Sten Sarborn om sin tid som rektor Efter att med stor framgång ha lotsat Grännaskolan genom det första läsåret avgick Ragnar Jacobson och till ny rektor utsågs Sten Sarborn, som närmast kom från en rektorsbefattning i Hultsfred. Sten Sarborn hade redan under en del av vårterminen fungerat som tf rektor. I en artikel i jubileumsskriften 1983 berättar han om de första åren. När jag övertog ledningen för Grännaskolan 1964, ett år efter dess öppnande, var detta en intressant utmaning och jag fängslades framför allt av de möjligheter till experiment Sten Sarborn som Grännaskolan som idé erbjöd. Skolan hade redan från starten erhållit stor frihet vad gäller både studieuppläggningen och internatdriften. Denna frihet innebar att vi kunde finna okonventionella lösningar för skolans arbete både på kortare och längre sikt. Skolan var internationell i bästa bemärkelse. De något mer än 100 eleverna kom från alla delar av världen, ett tjugotal från Gränna med omnejd och något över hälften från andra delar av Sverige. Ett tiotal av eleverna var ej svenska medborgare och talade inte svenska. Lärarna och elevhemspersonalen var till 80 procent utländska. Undervisningen ägde till övervägande del rum på engelska, tyska och franska. Lärarna ansvarade också för elevhemmen i egenskap av housemasters, de som var gifta biträdda av sina fruar. Engelsk internattradition och svensk, tysk, fransk och spansk brist på internattraditioner ledde ibland till ganska stormiga meningsutbyten, som i 20

21 sin tur ledde till att Grännaskolan skapade sig en internatform som var dess egen och som i ganska liten utsträckning liknade andra svenska internatskolors. Frihet under ansvar var mottot. Samma principer var vägledande även för studierna Grännaskolans studieuppläggning byggde på koncentrationsläsning av 4-5 ämnen samtidigt. Ämnena tenterades av efter hand. Så lästes t.ex. hela gymnasiets historiekurs in under årskurs 1 och den undervisningen skedde på engelska. Till sista terminen sparades fyra ämnen, vilka kunde variera från en linje eller grupp till en annan och även kunde vara olika från elev till elev. Många elever hade t.ex. andra språk än svenska som modersmål och tentamensspråk. Studentexamen togs i språk som holländska, finska, hebreiska, italienska, swahili etc. Dessa udda tentamina ägde inte alltid rum i Gränna utan jag tog eleven eller eleverna med mig till universitetet i Stockholm eller på annat håll. SÖ hade utsett en examinator och jag var bisittare och examensvittne i alla ämnen som kunde bli aktuella. Vi misslyckades bara en gång med att finna examinator i en elevs modersmål det gällde urdu (indiskt muslimskt kulturspråk) och eleven själv visade sig då vara den högst utbildade i Sverige med detta språk som modersmål! Saken klarades dock ut och eleven examinerades i stället i engelska som sitt modersmål. Den första studenten examinerades ut till julen 1965 efter två och ett halvt år vid skolan. Från våren 1966 ägde studentexamen rum två gånger per år en större kull i maj och en mindre i december fram till dess examen avskaffades. Det var vid dessa tillfällen stor fest i Gränna. Censorerna hämtade jag vid Tranås station kvällen innan. Stor middag på Ribbagården eller Gyllene Uttern var upptakten till de två prövodagarna. Före midnatt hade jag i regel hunnit berätta det mesta om studentkandidaterna för de fruktade. Nervositeten både hos lärare och elever var stor. Tårar flöt och lugnande tabletter konsumerades. Grupp efter grupp lotsades fram under åren och ingen behövde gå ut bakvägen den stora dagen under de år detta pågick. Den evige studenten Katarina Hedman, Grännaskolans första student. 21

22 Per Brahe d.y. som står staty på torget fick sin mössa påsatt samtidigt med studenterna. Per Brahe finns alltjämt med i skolans katalog, ibland som naturvetare, ibland som humanist, alltid i sista årskursen. Svensk elevstatistik för antalet gymnasieelever har alltså varit för hög ända sedan Grännaskolan fick snabbt ett gott rykte och lyckades väl i sin rekrytering av elever. Den ekonomiska situationen för svenska Per Brahe tar studenten privatskolor var dock svår, kanske svårare på andra skolor än i Gränna. En internatskoleutredning hade tillsatts 1966 och tre år senare kom förslaget. Fyra skolor blev riksinternatskolor från Grännaskolan var en av dem, vilket förvånade många. Flera gamla skolor blev förbigångna. Grännaskolans speciella struktur och avantgardistiska studieform och internatmiljö ville man dock satsa på. När Viggbyholmsskolan efter ett år lades ned återstod endast tre riksinternatskolor, två i Sigtuna och Grännaskolan. Riksintenatreformen var dock inte enbart av godo. Ekonomiskt sett var skolornas framtid kanske tryggare men den frihet i uppläggningen av arbetet som skolan haft försvann tyvärr när statens byråkrater tog säte i styrelsen. Den intressantaste perioden i Grännaskolan var utan tvivel den som tog sin början då den den första utlandsavdelningen öppnades i Brighton i England. Experimenten med en långtgående internationalisering både av kursinnehåll och studieuppläggning nådde här sin kulmen. Eleverna kunde genomföra sitt första gymnasieår i England, och från 1969 sitt andra år i Tyskland i den lilla staden Landshut i Niederbayern om de hade tyska som B-språk, eller i Frankrike i Aixen-Provence om de hade franska som B-språk. Den gymnasieutbildning som här gavs under några år är säkert unik i hela världen. Pionjärtiden var inte problemfri men resultaten blev utomordentliga. Vi fick fram några hundra nästan trespråkiga ungdomar till denna grundexamen. Många av dem är i dag i internationell tjänst och gör Sverige stora tjänster genom den internationella insikt de fick på ett tidigt stadium i sitt liv. Äventyret utgjorde nog också en lockelse på många i den här utbildningsformen. Kanske bidrog detta till att ungdomar med ett redan tidigare manifesterat intresse för internationella frågor sökte sig till skolan. Lite äventyrligt var det ibland också 22

23 att leda verkssamheten. Så minns jag t.ex. den franske teckningsläraren, som trots att han deltagit i min veckolånga utbildning gällande anpassningen av undervisningen till svenska läroplaner vid årets slut gav samtliga elever betyget 1 i ämnet. Jag påpekade det märkliga i detta förhållande för honom. Han vidhöll dock att samtliga elever var små konstnärsämnen och skulle ha högsta betyg. Jag gick snabbt igenom betygssystemet med läraren i fråga, som snabbt ändrade alla betyg till 5:or (5 var det högsta betyget enligt den tidens betygsskala. Redaktörens anmärkning) Experimentet med utlandsförläggning fick avbrytas. Sista kullen gick ut Tiden var inte mogen för detta djärva experiment i vårt land. SÖ hade sagt ja men studiemedelsnämnden bedömde utbildningen som ojämlik och drog in elevernas studiebidrag. En ny epok vidtog för Grännaskolan och jag ansåg då att mitt bidrag till skolans utveckling var fullgjort och övergick till andra internationella utbildningsuppgifter. De intressanta internationella experimentens tid var förbi men Grännaskolan hade alltjämt en viktig uppgift att fylla för många ungdomar med sin personliga inriktning av undervisningen och sin utmärkta internatmiljö. Utlandsskolorna Landshut Som framgåt tidigare öppnade Grännaskolan hösten1968 inom Internationella Skolornas ram sitt första utlandsgymnasium i Brighton i England och från höstterminen 1969 startade två nya utlandsavdelningar i Aix-en-Provence i Frankrike och Landshut i Tyskland. Tanken var att man skulle kunna börja årskurs ett i Brighton, läsa åk 2 i antingen Landshut eller Aix-en-Provence beroende på vilket språk man valt som B-språk, och sedan avsluta gymnasiet med åk 3 i Gränna. De tre utlandsskolorna hade inga elevhem utan eleverna inackorderades hos familjer på orten. Anders Walldow, som var lärare i tyska på Grännaskolan utsågs att leda verksamheten vid skolan i Landshut. 23

24 Anders Walldow och skolan i Landshut Så här berättar han: "Landshut är en av Tysklands vackraste städer och var en härlig plats att förlägga en skola i. Möjligen skulle man kunna invända att den bayerska dialekten ligger ganska långt från högtyskan. När Sten Sarborn och andra företrädare för Grännaskolan första gången besökte staden blev de eskorterade till överborgmästaren av polismotorcyklar med blåljus. Följt av stora artiklar i Landshuter Zeitung Eleverna bodde hos olika familjer och vi hade fritidslokaler samt mitt kontor i en vacker gammal byggnad mitt i Altstadt. Själva undervisningen ägde rum i en folkhögskola, där vi hade egna lokaler. I skolbyggnaden fanns också en särskola. Flickorna i den svenska klassen var vackra och modet vid den här tiden var kortkort. Rektorn på särskolan tyckte att de svenska damerna var något för attraktiva och bad mig försöka förmå dem att istället ta på sig byxor Detta eftersom en del av pojkarna i särskolan blev oroliga! De vackra damerna vägrade dock! I tyska hade vi en infödd lärare, som skötte konversation, litteratur etc. Jag själv hade hand om grammatiken i ämnet. Matematik, gymnastik och musik klarade vi genom samarbete med ett av stadens gymnasier. I naturkunskap undervisade en pedagogiskt outbildad svenska, dock med fil.kand examen. Hon stöttades av Grännaskolans huvudlärare Harry Esbjörnsson, som då och då hälsade på. Senare fick vi hjälp av två svenska medicinstuderanden i München, som tog över i matte respektive naturkunskap. 24

25 Jag var bara 28 år och vissa elever var bara åtta år yngre och jag bestämde mig för, att fritiden den fick eleverna sköta själva. Det hade varit helt omöjligt att åka ut på stan och kontrollera dem på helgerna. Men att det blev en del öldrickande var oundvikligt! Vi bodde ju i ölets Mecka! Däremot besökte jag deras familjer och förhörde mig om deras sätt att vara och hur de skötte sig där. En del var däremot lite skeptiska till skolan med en så ung rektor. I Bayern var en rektor oftast 50+. Man var också noga med titlar och ibland blev jag kallad Herr Professor, vilket ju kändes lite annorlunda för en gammal hockeymålvakt. Sten Sarborn, Otto Raab och Harry Esbjörnsson kom då och då på besök för att inspektera och stötta. Otto var ju även huvudlärare i tyska. Kommer ihåg när jag mötte Sten i München. Han kom med sin attachéväska och med cigaretten dinglandes i mungipan och utgjorde väl inte direkt sinnebilden av en internatskolerektor. Men han var en underbar människa! Jag hade två mycket fina år i Landshut! Tyvärr fick utlandsskolorna inte statsmakternas stöd, vilket gjorde att verksamheten avvecklades. Det blev helt enkelt för dyrt! När skolan efter några år lades ner uppmärksammades det i de lokala tidningarna. Det var med beklagande man tog del av beslutet att lägga ner verksamheten, som man menade hade varit till fördel för den lilla staden." Tidningsklipp. Landshuter Zeitung Elevminnen Ann-Charlotte Lothigius Ann-Charlotte Lothigius var externatelev blev hon Grännaskolans lucia och hon tog studenten 1970, just när Grännaskolan blev riksinternatskola, och hon var alltså en av de sista som fick uppleva den gamla Grännaskolan. Hon skrev så här i jubileumsskriften 1983: Mycket av undervisningen skedde på engelska och vi tränades i framträdandets roll, något som jag har haft stor nytta av. Enligt amerikansk modell höll vi föredrag för klassen. Nervös och kallsvettig stod man inför kamraternas kritiska blickar. 25

26 Uppgifterna var inte så svåra men vi svenskar med vår blyga mentalitet gav inte samma fart åt The Battle of Hastings som våra engelsktalande kamrater. Men vi vågade och lärde. Kunde dom så kunde vi. Lärare och elever kom från hela världen. Vem kunde då undgå att lära och förstå att livet var mer än en skolgång och tankar och åsikter så olika. Att på rasterna vandra mellan de små skolbyggnaderna på Bergsgatan var en avkoppling. Jönköping-Posten 14/ Träden på hösten dignade av frukt från trädgårdarna och grenarna som sträckte sig över gatan talade till oss: Skaka oss! Ibland gjorde vi dem till viljes. Även om ett ämne som matematik inte var mitt bästa så kunde jag fascinerad lyssna till Mr Wilsons vackra engelska som kom att hjälpa mitt eget uttal En assembly på tisdagsmorgonen kunde vara fylld av fruktan och förväntan, som giljotinen under franska revolutionen. Där meddelades dom över veckans eskapader men också beröm för träget arbete. Vår fransklärare, som brukade sitta i det öppna fönstret när solen sken, vippade över och hamnade i rosenrabatten några meter nedanför. När vi rusade fram för att se hur det gick tilltalade han oss: Älskar du rosor skall du dock beundra dem på avstånd, ty de sticks om du älskar dem för nära- vad heter det på på franska? Det var skönare att läsa franska efter den dagen. Varken lärare eller elever var särskilt vanliga till sin läggning. Inte ens rektorn följde skolromanens konventionella stil. Liksom vi byggde scenen till årets musical så byggde vi eller kände att vi byggde skolan tillsammans. Det var ett experiment kanske, men det var spännande och det var så förtroende skapades. Vi diskuterade på lektionerna och privat i samförstånd med lärare och husmödrar och fäder. Vi hade små fester tillsammans då vi skrattade, grät eller grälade. Jag minns aldrig att vi förlorade respekten för varandra. 26

27 När studenten med den vita mössa stormade ut på den lilla stadens sluttande torg för att hedra Per Brahe med samma sinnebild för den ljusnande framtiden, kändes det härligt. Det känns lite vemodigt att sitta här i Aspen Colorado och framför sig se Bergsgatan, där dagens elever ibland hand i hand vandrar till lektioner. Livet var trots allt ganska bekymmersfritt och det tog 10 minuter att vandra från Berghem till mattelektionen när fruktträden bar och solen sken. Lasse Svärd Lasse Svärd blev elev på Grännaskolan 1969 och tog studenten kom han tillbaka till Grännskolan, då som fritidsledare, en befattning som han fortfarande jubileumsåret 2013 har. Så här berättar han om sin skoltid.. "1963 när Grännaskolan startade var jag elva år och elev i årskurs 4 med klassrum i Norra Folkskolan, fem meter från mitt hem på Bergsgatan 75. Jag kunde hoppa över staketet från mitt hem till min skola men även hoppa över nästa staket till den nya skolan Grännaskolan och elevhemmet Berghem. Min mor fick jobb i köket på Grännaskolan och ibland vikarierade hon som husmor, vilket gjorde att jag som boende mitt i smeten kom att lära känna Grännaskolan från dess start. Sommarkurser och det vanliga läsåret var på min gata hela året och mitt hjärta började klappa mer och mer för skolan som jag 1969 äntligen fick börja på. Året dessförinnan hade vi sålt vårt hus på Bergsgatan 75 till Grännaskolan för att det skulle byggas till ytterligare en del av Postiljonen. Så blev nu inte fallet och 75:an står kvar och numera är det återigen i privat ägo. Tillbaka till min skolgång på Grännaskolan så blev den precis så bra som jag hade drömt och hoppats på. Rektor var Sten Sarborn och med Edgar Samuel som historielärare, Rhys Beynon som mattelärare och framförallt Lasse Kjellberg som idrottslärare så blev min skolgång ett glatt minne för livet." 27

28 Grännaskolan och omvärlden Hur togs då Grännaskolan och eleverna emot av grännaborna? Grännaskolan innebar ju att den lilla landsortsstaden fick en injektion av ungdomlighet och en fläkt av den stora världen. När vi planerade för den här jubileumsboken ställde jag en fråga till de elever som började 1963 om hur de uppfattade förhållandet till ortsbefolkningen. De flesta tyckte att de togs emot väl av grännaborna och när jag har ställde samma fråga till äldre grännabor så höll de för det mesta med. De tyckte att Gränna levde upp när eleverna var här och så betydde det ju en del klirr i kassan också för handlarna i staden. Försäljningen av bl.a. polkagrisar och godis ökade påtagligt under terminerna. Men visst fanns det en och annan bland Grännas tonåringar som inte uppskattade det nya inslaget i stadens liv. Nu dök det plötsligt upp killar och tjejer som kom från främmande länder och var uppvuxna under helt andra omständigheter än grännaungdomarna. En och annan talade om Grännaskolan som en snobbskola och en del gillade nog inte att få konkurrens utifrån, men det var aldrig något som orsakade problem och enligt samstämmiga uppgifter tycks det för det mesta ha fungerat till allas belåtenhet. Internater och externater Hur var då förhållandet mellan internater och externater? Ja, även här är intrycken så gott som samstämmiga. Det fungerade bra, eller som Margareta Lycken uttrycker det: Man umgicks med dem som stämde med en - oavsett om de kom från Gränna eller någon annanstans ifrån. För en del var förhållandet t.o.m. så bra att det utvecklades till kärlek och så småningom giftermål, t.ex. Anders Hugander - Kristina Rafstedt, Stefan Rensfeldt - Gunhild Lycke och Urban Bäckström - Eva Hintze. 28

29 En ny gymnasieskola 1968 tog man i Sverige för sista gången studentexamen med examination med censorer. Den allra sista kullen i landet utexaminerades från Grännaskolan och det fanns nog inte en dagstidning i Sverige som inte hade den nyheten. Eftersom Ingela Ödman hade ett efternamn som placerade henne sist på elevlistan blev hon alltså den historiska sista riktiga studenten i Sverige. Så här såg det ut i Expressen den 30 maj Expressen 30 maj 1968 I den nya gymnasieskolan som nu införts fick man avgångsbetyg efter tre år på gymnasiet, men begreppet studentexamen levde ändå kvar. På Grännaskolan studerade man fortfarande på engelska och behöll i huvudsak de metoder som man använt tidigare kom så beslutet att införa Riksinternat och därmed blev även Grännaskolan tvungen att förändra studieuppläggningen och man ställde krav på att skolan skulle följa det svenska systemet. 29

30 Kris och återhämtning Grännaskolans andra decennium blev dramatiskt och omvälvande på många sätt med stora förändringar när det gällde undervisning, lärartillsättning och elevtillströmning. Men Gränna hedrades också med kungabesök när Carl XVI Gustaf besökte staden på sin Eriksgata Samma dag som kungen anlände tog man också studenten på Grännaskolan och lite kuppartat passade elevkårens vice ordförande Robert Gustafsson på att utnämna kungen till hedersstudent och pryda honom med en studentmössa. Kung Carl Gustaf som nybliven hedersstudent vid Grännaskolan Ny rektor och nya lärare I och med att skolan blev riksinternat försvann en del av den internationella atmosfären. Sten Sarborn tyckte att mycket av de idéer som hade burit fram Grännaskolan under 60-talet försvann med den likriktning och inordning i det svenska skolsystemet som riksinternatskapet innebar. Som framgått ovan kände han att tiden var mogen att lämna över ledarskapet och han avgick till hösten 1972 och efterträddes som rektor av Stig Scholander När skolformen förändrades blev det också svårt för de utländska lärarna att stanna kvar. Många av dem kände också att förändringarna helt skedde ovanför deras huvuden och Edgar Samuel skrev i programtalet till sin sista musical på Grännaskolan, Vivat Elisabeth 1973, så här: Now Grännaskolan is no longer an international school. Perhaps the founders of the School fought to retain the ideal, but if they did it was a silent battle. Perhaps 30

31 our new masters have great ideals and a belief in Grännaskolan s usefulness as a riksinternat. If they have they have not communicated such a belief to us here in Gränna. We all need to know where Grännaskolan is going if we are to go on growing as a happy society. Lack of leadership, which we now suffer from, creates many evils of which apathy is the most dangerous. Grännaskolan is a very sensitive society, (any boarding school must be), much more sensitive than a normal Swedish school. Those who lead us should be sensitive people with true convictions about our journey. And especially they should be concerned with democracy. Today we have wandered far from the early days of Grännaskolan when every teacher had a vote and there was free discussion in the School s Assembly. Am I the only one who is concerned about this loss of freedom? Den nye rektorn skulle nu ta itu med uppgiften att förändra skolan och foga in den i det svenska skolväsendet. En utmaning förvisso! De utländska lärarna byttes ut mot svenska men många av de svenska lärare som varit med under 60-talet och de flesta i den övriga personalen fanns kvar och borgade för att Grännaskoleandan skulle få möjlighet att fortleva och utvecklas. Här fanns bl.a studiesekreteraren Sigbrit Persson, som varit med från början liksom Birgitta Tollén och hennes pappa, Farbror Stark. En av de lärare som hade varit med nästan från starten var Ingvar Horgby, legendarisk lärare i filosofi och historia. Vi låter honom filosofera över sin tid på Grännaskolan. Ingvar Horgby "Tänka sig, nu är det (nästan) ett kvarts sekel sen jag slutade på Grännaskolan! Och det var under ett kvarts sekel som jag hade förmånen att vara lärare där fram till Mina ämnen var huvudsakligen filosofi (med inbakad psykologi), ganska ofta också historia. Men min ordinarie tjänst hade jag i Jönköping. På min tid hörde det till att Grännaskolans sammanträden och betygskollegier blev långa; ofta avslutades de framemot midnatt. De ägde rum i skolans huvudbyggnad, i övervåningens stora rum. Jag kom på ett knep att övervinna längtan hem till sängen: jag satte mig alltid så att jag genom rummets stora fönster hade fri utsikt över den skönaste av sjöar. 31

32 Många av mina kolleger och än fler av mina elever har blivit vänner för livet. Även för mig är Gränna en liten stad. Och Grännaskolan är ett litet gymnasium. Det var ännu mindre på min tid - antalet lärare vid PB (Per Brahegymnasiet)i Jönköping var större än antalet elever på Grännaskolan. I ett stort kollegium, som PB:s, blir relationerna lätt opersonliga alla kan inte känna alla, och samtalen blir mera sporadiska och ytligare. Också relationerna lärare elev blir kyligare i ett stort gymnasiums stora klasser; lärarens kunskap om och känsla för den enskilde eleven blir otydligare. Detta innebär en svårighet för den gode läraren för honom/henne är levande människointresse ett nödvändigt, om än inte ett tillräckligt, villkor. En fin klassanda, det att eleverna bryr sig om varandra, är också lättare att uppnå i det lilla gymnasiet där alla känner alla. Också undervisningen underlättas därmed. Låt mig illustrera med ett exempel från min egen lärarerfarenhet! Jag var någon gång på 60-talet klassföreståndare i en stor klass på PB. Det var inte mycket jag kunde göra för klassandan, som var urusel: eleverna umgicks inte och pratade inte med varandra. Jag undervisade klassen i psykologi i årskurs 2. En av eleverna gav jag mittenbetyget 3. Denna elev inackorderades under sista läsåret på Grännaskolan. Jag undervisade hennes klass i filosofi och gav henne betyget 5, det högsta betyget. Sista gången vi träffades på Grännaskolan frågade jag henne om orsakerna till hennes förändring som elev. Hon påpekade då vilken betydelse miljön i Gränna haft för henne. Hon hade vantrivts i den stora klassen på det stora PB. Däremot, på det lilla gymnasiet i Gränna slog den familjära stämningen emot henne, både som inackorderad elev och som elev i en trevlig, ganska liten klass; och alltid var hon igenkänd av skolans alla duktiga och vänliga lärare. När vi lärare, vi som kom utifrån, från Linköping och Jönköping, infann oss på skolan kände också vi oss välkomnade, av rektor och kolleger. Också med skolans personal blev vi snabbt goda vänner. Min ankomst till PB-gymnasiet i Jönköping däremot uppmärksammades blott av de elever som jag skulle undervisa. Och jag blev aldrig bjuden in på PB:s rektorsexpedition av dess rektor till lättsamma, intressanta samtal. Men Sten Sarborn, som var rektor på Grännaskolan från dess början till en bit in på 70-talet, honom besökte jag på hans expedition före eller efter nästan varje undervisningstillfälle. Sten var en människa som det var utomordentligt lätt att bli god vän med: charmig, livfull, kvicktänkt och idérik.. Jag blev vän med alla Grännaskolans rektorer, och mina besök på rektorsexpeditionen blev många och hjärtliga även sedan Sten försvunnit till Sydfrankrike. 32

33 Men Sten var den förste i serien av rektorer, och det var under hans egid som jag blev en Grännaskolefan (engelskt uttal på sista stavelsen!) Därför har Sten en särskild nisch i mitt minne. Allt var inte bättre förr i varje fall inte lärarnas attityder mot eleverna. Många ägnade sig åt att förlöjliga elever genom ironiska kommentarer. Även jag kunde drabbas av deras verbala trakasserier. När jag studerade för att själv bli lärare fattade jag beslutet: Sån skall jag inte bli! Och just på Grännaskolan fick jag bestyrkt att mitt beslut inte var analogt med ett nyårslöfte. Jag kom en dag för tidigt till Grännaskolan. En kollega satt och drack kaffe på lärarrummet. Jag tog också en kopp. Denna min kollega berättade då att hon föregående dag hade suttit på elevbiblioteket. Dold av en bokhylla hade hon hört elever bedöma sina lärare, och om mig hade de sagt: Horgby, han är bra, för han låter oss aldrig verka dumma. En lärare kan få sin gärning vitsordad såsom på olika sätt utmärkt. Men inget kan glädja en lärare mera än detta elevomdöme: Han fick oss aldrig att verka dumma. Jubileumstid och kristid Skolan hade fått en studierektor, Kenneth Påhlsson och en internatföreståndare, Eric Oddbjörn firade skolan 10-årsjubileum och en minnesskrift gavs ut. Framsidan pryddes av en leende Farbror Stark i sin eleganta halmhatt. Farbror Stark var nu 83 år gammal, men jobbade fortfarande. Han hade ju varit Borgmästargårdens trädgårdsmästare och allt i allo i 65 år och i artikeln om honom i jubileumsnumret säger hans fru: han har under de senaste fem åren ett flertal gånger tänkt ta avsked, men alltid kommit på något som bör göras nästa dag. Halmhatten 33

34 34

35 Men i jubileumsskriften finns också två andra artiklar, som båda avspeglar en del av den oro som nu fanns om skolans framtid. En av artiklarna är skriven av Ingvar Carlsson, som 1973 var utbildningsminister i Olof Palmes regering. Redaktionen för 10-årsskriften hade bett om hans synpunkter på riksinternatens framtid. Han skriver att sedan riksinternatreformen genomfördes har utvecklingen för dessa skolor inte varit positiv. Bl.a. hade Viggbyholmsskolan lagts ned och elevtillströmningen för de andra riksinternaten visade en nedåtgående tendens. Han pekar på flera orsaker som större konkurrens om utlandssvenska elever från utlandsbaserade skolor och att utbudet av utbildning på gymnasiet var alltför litet eftersom bara de teoretiska utbildningarna erbjöds. Han tror att det är nödvändigt att skolorna breddar sitt utbud av utbildningar. Nu blir det ju intressant att se på statistiken. Har även Grännaskolan färre antal elever? I jubileumsskriften 1983 ser vi att antalet elever minskar hela tiden mellan 1968 och fanns det 183 elever och Det var bottenläget och kris för skolan. Hur gick då tankarna hos dem som ledde skolan? Kursverksamheten var en, som Stig Scholander uttrycker det i sin artikel, visserligen mycket intresserad och välvillig huvudman för skolan, men med för små ekonomiska resurser. Kursverksamheten såg sig nu om efter en annan huvudman. Tankar växte fram att Jönköpings kommun skulle överta huvudmannaskapet och köpa fastigheterna, och så inleddes förhandlingarna med Jönköpings kommun. Vi skall strax få Stig Jonssons berättelse om den processen men innan dess konstatera att elevtillströmningen sedan ganska snabbt ökade från och med 1978 och när det var dags för jubileum 1983 var man uppe i 188. Från nedgång till uppgång Internatföreståndaren Eric Oddbjörn funderade i jubileumsskriften 1983 på varför elevantalet hade minskat så mycket fram till 1978 och sedan ökat så kraftigt igen. Här är hans analys. Nedgången från läsåret 71/72 kan förklaras med att man i början av riksinternattiden hade en för alla riksinternatskolor gemensam annonsering 35

36 att den internationella inriktningen på studierna ifrågasattes sedan skolan blev riksinternat att organisationskommittén för riksinternatskolona i jan 1972 föreslog att vid Grännaskolan endast skulle finnas Hum och Sh-linjer. Na-linjen skulle avvecklas att huvudmannen i dec 1974 sade upp det sedan 1 juli 1970 gällande 5-åriga avtalet med staten att en enmansutredning angående riksinternatskolornas framtid - tillsatt i nov 1975 redan i maj 1976 bl.a. föreslog att Grännaskolan helt skulle avvecklas. Uppgången efter krisåren på 1970-talet med att ett avtal tecknades i febr 1971 mellan Jönköpings kommun och Grännaskolan om elevernas rätt att delta i undervisningen i skolor i Jönköping och Huskvarna. Detta gav ett ökat utbud avseende linjeval att förslaget om avveckling av na-linjen icke vinner bifall att förslaget om skolans avveckling icke heller vinner bifall att Jönköpings kommun 1976 beslöt att man var beredd att överta huvudmannaskapet för skolan. Detta skedde 1 juli 1978 Internatföreståndare Erik Oddbjörn gläds med sin dotter Helena (student-76) över Grännaskolans ljusnande framtid. 36

37 Grännaskolan räddas! Tidningsklipp från nov En av nyckelpersonerna i detta dramatiska skede av skolans historia var styrelsens ordförande, Stig Jonsson. Frågan om huvudmannaskapet för Grännaskolan var brännande. Stig Jonssons berättelse. En femtioårig historia behöver ju inte vara så väldigt dramatisk, men när det gäller Grennaskolan innehåller dessa femtio år en hel del dramatik, spänning, utveckling och avveckling, framåtanda, förnyelse, storm och glädje. Den har brutit sin egen mark, den har varit och är unik i svenskt skolväsende, den är efter dessa femtio år högst levande och kraftfull. Naturligtvis är undervisningen det mest centrala i en skola. Stig Jonsson Men det finns också andra väsentliga delar i en skola som Grennaskolan, internatverksamheten är en sådan del. En annan är den grund som skolan står på, huvudmannaskapet, som vi ska titta litet närmare på i detta avsnitt av historieberättelsen. Vad menas då med huvudmannaskap i det här sammanhanget? Först och främst handlar det om ansvar. Huvudmannen har det absoluta ansvaret för att verksamheten fortgår enligt de riktlinjer som huvudmannen har beslutat och att detta sker enligt gällande lagar och regler. Huvudmannen har också ansvar för att förutsättningar finns för verksamhetens bedrivande. I första hand skall huvudmannen se till att det finns lokaler och att det finns personal. 37

38 ---- KV var således skolans huvudman och tillsatte styrelse. Styrelsen gick inte av för hackor : 3 professorer, 1 docent, 1 advokat, 1 riksdagsman,2 direktörer, 1 fil. lic., 1 förste byråsekreterare, 1 kanslichef, 4 rektorer. Noll kvinnor! Men det var främst kvinnor som såg till att skolan fungerade, att eleverna fick sina rum och sin mat. Riksinternatutredningen avlämnade 1976 sitt betänkande och föreslog bland annat att Grännaskolan skulle läggas ner och att utlandssvenska elever skulle få sin undervisning vid de kommunala gymnasieskolorna. Förslaget skapade upprörda känslor i skolan, i Gränna och i kommunen. Nedläggning tragik uttryckte sig elevkårens ordförande i en lokaltidning. Grännaskolan var mycket populär och den skapade också många arbetstillfällen i staden. Både ledamöter från skolans styrelse och kommunstyrelsen försökte på olika sätt att skaffa stöd för skolan. Formella och informella kontakter togs. I sitt yttrande avstyrkte skolans styrelse kraftfullt en nedläggning av Grännaskolan och ställde sig bakom ett förslag från skolstyrelsen i Jönköpings kommun att undervisningen kunde kommunaliseras och organiseras som en annexavdelning till Sanda gymnasieskola i Huskvarna, samt att Grännaskolan var viktig som komplement till det kommunala skolväsendet. Oron var stor i Gränna och Jönköpings kommun, som under alla år haft en positiv inställning till Grännaskolan. Man begärde svar från Utbildningsdepartementet och den 19 jan 1977 fick en delegation bestående av styrelsens ordförande Stig Jonsson, ledamoten Carl-Wilhelm Lothigius, rektorn Stig Scholander samt kommunalrådet Bengt Göransson tillfälle att träffa skolministern Britt Mogård, som kunde meddela att regeringen inte ställde sig bakom utredningens förslag. Det var alltså inte meningen att lägga ner Grännaskolan! Tvärtom, från departementets sida såg man fram mot att kommunen skulle bli ny huvudman för Grännaskolan och utveckla den vidare. Detta var ett stort glädjebesked för alla inblandade parter. Förhandlingar genomfördes mellan kommunen, staten och Kursverksamheten.Den 1 juli 1978 överlämnade KV huvudmannaskapet för Grännaskolan till kommunen, som köpte aktuella fastigheter för 5,1 miljoner kronor. KV hade varit huvudman för skolan under de 15 första åren. Nu övertog kommunen den rollen men Grännaskolan inordnades inte i den 38

39 kommunala skolorganisationen. Den var alltfort en riksinternatskola med egen styrelse bestående av fyra ledamöter från staten och fyra från kommunen. Ännu ingen kvinna inom synhåll! Jo, minsann fanns det en liten plats som suppleant för en kvinna. Det dröjde till 1987, alltså nästan 25 år, innan en kvinna var en av de åtta ordinarie ledamöterna i styrelsen. Den nya huvudmannen gav stadga åt skolan. Fastigheterna rustades upp och byggdes ut, samarbetet med den lokala skolorganisationen fördjupades och utvecklades. Elevtillströmningen var i stort sett positiv. Skolans rektor Stig Scholander yttrade vid dess 20-årsjubileum 1983 ; Jag ser fram mot skolans 50-årsjubileum. Den 1 jan 1997 förändras skolans huvudmannaskap radikalt. Utbildningsdepartementet har beslutat föra upp Grännaskolan i förordningen om stöd till fristående skolor. Därav följer enligt skollagen att en sådan fristående skola måste anordnas av en enskild fysisk eller juridisk person. Slutsats : kommunen kan inte vara huvudman för skolan. Den 21 nov 1996 beslutade Kommunfullmäktige i Jönköping att Grännaskolans verksamhet fr o m 1 januari 1997 skall bedrivas genom ett nybildat aktiebolag med namnet Grennaskolan Riksinternat AB, varvid bolaget skall vara dotterbolag till Jönköpings Rådhus AB Någon förändring av verksamheten var det inte frågan om, men begreppet huvudman försvann, nu är det bolaget som gäller. Skolchefen blev också verkställande direktör! Antalet ledamöter i styrelsen reducerades till fem och periodvis har det faktiskt varit två kvinnor i denna bolagsstyrelse. Detta år 2013 finns en kvinna. Vid begynnelsen för 50 år sedan var det 15 högutbildade herrar som utgjorde huvudmannens styrelse. Förändringens vindar har blåst från Vättern över Grennaskolan! 39

40 Stig Scholander Stig Scholander har berättat om sina erfarenheter från den tid han var skolans chef När han tillträdde som rektor 1972 hade något år tidigare internatskolan blivit s k riksinternat. Nedgången i antalet elever bekymrade naturligtvis honom en hel del och han sökte utvägar. Han ansåg att det var mycket negativt och besvärande att endast tre kategorier internatelever accepterades: 1. Utlandssvenskar 2. Glesbygdselever 3. Elever, som av andra skäl, främst sociala Stig Scholander behövde internatskolgång Skolan behövde ett antal av minst 120 internatelever för att ekonomiskt gå runt. Glesbygdseleverna minskade i takt med med utbyggnaden av gymnasieskolan i riket och det kändes meningslöst att göra reklam för skolan, när anmälda elever fick nej av sin intagningsnämnd. En utvidgning av grupp var ej heller särskilt lätt att göra. Elever med stora sociala problem tog ju i allmänhet med sig dessa till internatet, som ej var organiserat och berett att lösa dessa problem om fallen blev för många. Stig Scholander såg i stället möjligheten att utvidga grupp 1 som den mest framkomliga vägen och det ledde till viss ökning, för efter hand kom också t.ex. elever med föräldrar i SIDA-arbete och utlandsindustrier att dominera den utlandssvenska gruppen. Ett tredje sätt var att ta emot grundskoleelever. De fick då bo på internatet men få sin undervisning på den kommunala skolan i Gränna, Ribbaskolan. Här försökte man av sociala skäl främst begränsa antalet elever till åk 9, och främst till utlandssvenskar med äldre syskon på gymnasiet Dessutom arbetades det på att få en tvåårig social linje och en teknisk linje. Någon teknisk linje blev det aldrig, men däremot en två-årig social och en treårig ekonomisk linje

41 Lärarminnen En av de nya lärarna som anställdes var Ing-Britt Markström, som än i dag, jubileumsåret, är verksam vid skolan. I hennes minnen finns inte något krismedvetande men väl en viss förundran över hur mycket av Grännaskolan som på 1970-talet var koncentrerat till Bergsgatan. Inte bara skolbyggnader utan också bostäder för personalen. Men hennes minnen börjar i nutid, våren "Det är torsdagmorgon. Ändrade rutiner. Ska nämligen vikariera för Kristina Ing-Britt Markström Sahlin i franska i årskurs nio och sju. Enkel uppgift med hennes färdigpreparerade material, som ligger på mitt skrivbord. Måste ändå skryta inför dem med att jag kommer ihåg lite franska. Bon jour och lite mera men med tillägget som de inte förstår: Je suis remplacant (vikarie). Ordet är för mig bara en sån där onödig grej som aldrig försvinner ur min hjärna. Härrör från min egen tid på gymnasiet och jag envisades med att jag skulle bli detta för ordet lät snyggt och ingen annan sa det. Eleverna blev väl inte särskilt imponerade över min franska, mer förvånade över att jag haft ens mamma, en annans pappa eller någons syster som elev. Nu ska jag ta en fika i personalrummet och går igenom Stureplan - det gamla biblioteket som gjorts om till ett stort, i olika secondhand-stilar möblerat, uppehållsrum för våra elever och uppkallat på elevförslag efter vår studierektor Sture Käll. När jag passerar Sture-plan brukar jag mest lägga märke till alla kaffemuggar som ingen slänger i papperskorgen, eller elever, med fötterna på bordet, kommunicerande enbart med sina I-Pads. Nu var det tomt på såväl muggar som elever. Däremot reagerar jag på ett nyuppsatt foto på väggen mot innergården. Det föreställer Grännaskolans premiärstudent, Katarina Hedman, hon som tog studenten vid jul redan innan första kullen gick ut Minnesassociationer triggar igång. Tänk, det var ju hon och jag som sommaren 1973 satt där och läste korrektur på Sydsvenska Dagbladet. Det var ett härligt kvällsjobb med roliga, originella arbetskollegor. Men Katarina 41

42 var ny för säsongen och vi hade funnit varandra och kanske lite speciellt när jag berättade att jag jobbade som lärare på en internatskola i Gränna. Hoppsan, vilken fullträff. Hon var skolans första student! Tänk vad världen är liten osv. Jag blir plötsligt 28 år. ja, så stod jag där 28 år gammal, iförd svart, kort yllekjol, rosafärgad angoratröja i K1 nuvarande V 231- hälsad välkommen tillsammans med nye biologiläraren Håkan Olsson. Det var rektor Stig Scholander som förde ordet beledsagad av studierektor Kenneth Pålsson. Vi var många där, flera personalkategorier: av lärarkåren minns jag : fransklärarinnan Ann-Margreth Olsson som blev min nära frände och som jag kom att dela många roliga stunder med. Hennes musikaliska begåvning hade dessutom förärat henne rollen av pianolärarinna, som en av aktiviteterna på elevernas fritid och hon hade så många elever att hon lyckades övertala mig att ta hand om de mindre begåvade på den elementära nivån. På Bergsgatan bodde Edgar Samuel, legendarisk engelska, historie- och musikalansvarig profil liksom tyskläraren Jupp Bauer. Husmor Inez Viklund bebodde det som nu är frukostrum och sovrum en spiraltrappa upp i Postiljonen norra, gymnastikläraren Bosse Axberg som med hustru Sonja hade installerat sig i en nästan paradliknande våning i övre delen av Berghem. Matte- och fysiklärarparet Bernt och Renée återfanns i två Liljor. I Ångbåten fanns vaktmästaren och kopieringsansvarige, primus motor, tidigare typografen, Edvin Tollén med hustru tillika skolhusmor Birgitta. Edvin hade hjälp med trädgården av svärfar, farbror Stark, vars halmhatt i dåvarande teckningsläraren Torstein Landströms skiss- nu blivit symboldel i vår jubileumsdevis. Farbror Stark höll med glädje till i sitt växthus i Borgmästargårdens trädgård (= vår nuvarande lektionsbyggnad Växthuset). I huset nedanför 60-talsbygget Postiljonen återfanns på tredje våningen matteläraren Ulf Andersson och våningen under beboddes av städerskechefen Iris Granbom. Till detta hus skulle sedermera jag och min familj flytta I huset vid Bergsgatans slut bortom parken med Amaliastatyn bodde Barbro Bäck Mirchandani med sina två barn. En som inte bodde på Bergsgatan var Margaretha Sandström, häst- och hundintresserad, mycket kunnig svensk- tillika historielärare. Ingvar Horgby, filosofiläraren, vars nej icke fallna, he is still going strong- mantel jag under mina sista femton år har försökt axla, bodde i Jönköping och behövde inte göra något körschema, som våra nutida pendlande Jönköpingskollegor. Det var dags för första lektionen. Där stod jag på podiet i gamla IOGT och biolokalen framför ungdomarna, som samtliga nu har fyllt 60 år. Utifrån bibeln 42

43 LGY -70 (Läroplan för Gymnasiet 1970) presenterade jag religionskunskapens delmoment och inledde sedan med det jag, som ständigt velat föreläsa, älskade mer än något för det slog an en ton av förväntan, nämligen Analys av den moderna människans situation. Från LGY hade min generations lärarkollegor ett honnörsord som skulle prägla våra lektioner: MAKIS, m för motivation i för inspiration, tror jag, och resten minns jag inte. Men jag vet att 40 år som lärare på Grennaskolan är slut om 40 dagar. Jag har aldrig ångrat mitt val. Otaliga är de coincidenter som gett mitt liv mening. 400 sidor skulle inte förslå att reda ut alla kopplingar. Från elev till lärare - Britt Allvin Britt Allvin (Lagervall), sedermera lärare på sin gamla gymnasieskola minns tiden som elev. Hennes minnen är ljusa och definitivt inte präglade av någon krisanda. De elever som gick på skolan oroades inte av av nedläggningshot och krisrykten. "Som externatelev började jag på skolan hösten 1972 och trivdes från första stund! På den tiden var vi externatelever i klar minoritet och hade ett eget elevhem, det lilla söta externathuset som låg på Bergsgatan mellan elevhemmet Liljan och språkhuset Tre liljor. Jag gick i en liten (men tuff!) naturvetarklass, vi var från början 14 elever och hade många exklusiva lektioner i denna lilla grupp. På den tiden bedrevs mycket av undervisningen på engelska (som har blivit så populärt idag igen!). Jag hade bl.a. musikalnestorn Edgar Samuel i historia det var i sanning livfulla och roliga lektioner! På högstadiet tyckte jag att historia var så extremt tråkigt och meningslöst (allt det där hade ju redan hänt, tåget hade för längesen gått..) men Edgar gjorde ämnet oerhört levande, aktuellt och intressant! Bernt som vi hade i matte och fysik var ung och mycket entusiastisk, offrade mycket av sin fritid på att hjälpa oss han bodde vid Bollings elevhem. Palle som vi hade i kemi var helt otrolig, vilken lärare! Plötsligt blev kemi mitt favoritämne och det jag började läsa på Göteborgs universitet sen. Läraren har stor betydelse! Utöver skola och plugg hann vi med mycket annat, det var fullt upp på kvällarna med fritidsaktiviteter, handboll, dramagrupper, kör och ständiga förberedelser och skapande av fester, musikaler, revyer eller Open Day-underhållning. Det var så fullt upp att jag i tvåan var tvungen att hyra rum i Gränna, jag hann inte åka hem. Till trean hade jag körkort så då flyttade jag hem igen. De tre åren gick så fort! Specialarbetet i trean gjorde jag med min goda vän och musikvapendragare 43

44 Janet. Vi gjorde ett musikprogram bestående av folkvisor från olika kulturer som vi framförde till eget komp. Ett mycket roligt sätt att få ett betyg, snacka om fritt, kreativt och entreprenöriellt! Tidsandan på 70-talet präglade livet även på Grennaskolan. Det var mycket flower power, flum-musik och spänstiga streakare. Någon torsk blev det även för mig som externatelev. Vi hade ett mycket trivsamt möte hos gossarna på Bollings och då kom husmor Inez och där satt jag med en flaska Perle Rose i knät det var inte så begåvat. Husmor Inez var så besviken på mig!" 44

45 Jubileum och mediabrus När skolan firade 20-årsjubileum 1983 kunde man göra det med en känsla av lättnad. 70-talets kriser och avvecklingshot hade avvärjts och framtiden såg ljus ut hade Stig Scholander avgått som rektor och efterträtts av Carl Ördell. Men 80-talet skulle också bli ett decennium med en hel del turbulens och mediauppmärksamhet, inte alltid av det positiva slaget. Elevtillströmningen var fortsatt god i början och man kunde fira skolans 20-årsjubileum med goda siffror i ryggen. Strax före jul 1983 kom det braskande rubriker om spritlangning, stölder, knivbråk och nynazism på Grännaskolan. Skolan utmålades som en problemskola. Skolan hade också agerat och stängt av ett antal elever under hösten. Från skolledningens sida menade man att Carl Ördell det rörde sig om ett fåtal elever, som ställde till bråk och att man nu hade situationen under kontroll. Eleverna och personalen på skolan tog illa vid sig av vad man betraktade som oberättigade påhopp från medias sida och i en annan artikel några dagar senare löd rubriken Jönköpings-Posten 19/

46 Efter jubileet begärde Carl Ördell tjänstledigt och i hans ställe vikarierade Conny Fredriksson, själv född och uppvuxen i Gränna. När Conny Fredriksson avgick efter höstterminen 1985 tillträdde studierektor Kerstin Gidholm som tf rektor. Stor mediauppmärksamhet fick också tillsättningen av ny rektor efter Carl Ördell. Skolans styrelse och länsskolnämnden hade förordat en sökande medan samtliga sju fackliga organisationer på Grännaskolan hade Conny Fredriksson förordat en annan sökande. Skolöverstyrelsen tillsatte den som förordats av skolans styrelse och länsskolnämnden. Beslutet överklagades då av två andra av de sökande och ärendet gick till regeringen. Regeringen gick emot SÖ:s beslut och utnämnde i stället Reidar Rönnecke till ny rektor för Grännaskolan. Jönköpings-Posten 19/

47 Silversmide med Pål Persson "Men under tiden som alla stormar rasade i tidningarna pågick livet som vanligt på skolan. Man steg motvilligt upp på morgonen, åt frukost och gick till sina lektioner. Lektionssalarna låg i Fernhill, det nya Växthuset, Gamla Folkskolan och i några lokaler i Postis Södra. Var det dags för gymnastiklektioner begav man sig till Ribbahallen eller till Barracudatältet, den uppblåsbara sporthallen som vid mitten av 80-talet i det närmaste hade tjänat ut och behövde ersättas med en riktig sporthall. Man hade läxförhör, redovisningar och skrivningar, åt lunch på Ribbagården hade fler lektioner, åt middag och gick till elevhemmet. Där var det läxis dvs obligatorisk läxläsningstid fram till sjutiden. Sen kunde man med gott samvete delta i alla de sport- och fritidsaktiviteter som ordnades: handboll, fotboll, innebandy, musik, foto, målning, silversmide och allt annat som erbjöds. Det fanns alltid något att göra för både internater och externater. Klockan tio var det innetid och en timme senare läggdags. Det fanns en viss omsättning av personal men många stannade länge kvar på sina tjänster och kände att man kommit till en alldeles speciell och i positiv bemärkelse väldigt annorlunda skola." 47

48 Fritidsaktiviteter 48

49 Lärarminnen Bengt Mattisson En av de lärare som anställdes i början av 80-talet var Bengt Mattisson, lärare i samhällskunskap och ekonomi, och han berättar livfullt om sin första kontakt med skolan. "Du kan väl komma och titta i alla fall?". Det var Grännaskolan som hade ringt upp mig som svar på min ansökan kring den lediga tjänsten på skolan. Jag hade väl verkat lite nonchalant, då jag svarade. Grännaskolan var väl inte mitt förstahandsval för min första tjänstgöring efter lärarhögskolan. Jo, skolan stavades med "ä" på den Bengt Mattisson tiden. Jag mindes att jag sett en artikel i lokaltidningen på min hemort med en bild, då studenterna på Grännaskolan sprang ut. Det är väl något frikyrkligt, tänkte jag som så många gånger förr, då hela min hemort och min uppväxt var präglad av frikyrkan. Gränna ligger ju ändå i Småland. Den enda skola som svarade på min ansökan var just Grännaskolan. Jag lovade komma och besöka skolan. Det kan ju inte vara fel, även om jag bestämt mig för något större. I Gränna hade jag bara varit på skolresa i mellanstadiet. Jag hade ingen aning om, att det var en internatskola och vad det innebar. Jag kom och möttes av samma person som jag talat med i telefon, och som kom att förändra min negativa inställning direkt. Det var Sigbrit Persson. En varmhjärtad person som fick mig att verkligen känna mig välkommen och betydelsefull redan vid ankomsten. Vi gick Bergsgatan fram. Hon visade mig husen för både undervisning och elevhem. Undervisningen var på den tiden utspridd längs "Norra Europas längsta skolkorridor" - Bergsgatan, från Fernhill i söder till Folkskolan i norr. Jag var fast och jag visste vem som var orsak till det. Och jag har blivit kvar. Guldklockan på min arm vittnar om det. Och pensionen närmar sig. Jag är visserligen inte den som varit längst på skolan, fast nära ändå. Längst på skolan har väl Per Brahe d.y. varit som vid varje skolavslutning får sin studentmössa på torget. Stackare. Han tvingas varje år börja om i årskurs 3. Undrar hur många år den traditionen funnits? Fast nu skulle det alltså handla om mitt perspektiv. Jag var yngst bland lärarpersonalen på skolan den gången det började. Något Växthus eller Rådhus fanns inte. Där Växthuset idag finns, fanns en gräsmatta 49

50 med just ett växthus och några hus längre bort "Tre Liljor" för språkundervisningen, sedan ett litet externathus vägg i vägg som inte användes ens då och så därefter det som nu är matsal. Där fanns då också undervisning och på helgerna visades filmer och det var ju lämpligt med tanke på att det var Grännas gamla biograf. Jag vet det för då och då hade jag ansvar för dessa rullar. Huset nedanför Berghem vid Brahegatan var Folkskolan som var ägnat för naturvetenskapliga ämnen. Redan innan vi skiljdes hade jag bestämt mig. Den första tiden bodde jag på ett etage på Postiljonen södra. Det var kanske därför jag redan från början fick så god kontakt med eleverna och med husfar, Janne Ahlberg. Efter bara någon månad flyttade jag till egen bostad i backen ner på Brahegatan, men fortsatte besöka Postis. Jag satt där ofta på kvällarna och läste tidning och drack kaffe, pratade med eleverna och hjälpte dem med läxorna, framför allt hjälpte till inför prov i mina ämnen. Så deltog jag också i fritidsaktiviteterna främst innebandy och innefotboll." Britt Allvin En annan av de nya lärarna på 80-talet var en gammal elev, Britt Allvin (Lagervall). I början på 80-talet var hon nybliven lärare och nu fick hon chansen att återvända till sin gamla skola. Så här berättar hon: "Man utannonserade två lediga tjänster i naturvetenskapliga ämnen på Grennaskolan. Jag tvekade inte en sekund att återvända eftersom jag bara hade positiva minnen från min gymnasietid, jag såg det istället som en tillgång att känna till skolan, de speciella villkoren och livet på ett internat. Det var väldigt roligt att bli kollega med sina gamla lärare, många var kvar från min gymnasietid. De fysiska omständigheterna för att vara lärare i Naturkunskap var minst sagt speciella. Nästan all undervisning var i gamla folkskolan, även laborationerna. Vi hade inga dragskåp och vi fick diska labb-kärlen i ett litet tvättställ i kapprummet. Idag hade myndigheterna gått i taket för såna villkor. På vintern var det dessutom små söta snödrivor på insidan av fönstren och eleverna fick ha ytterkläderna på. En del lektioner hade jag dessutom i IOGT-lokalen som då var lindrigt sagt risig stor, slamrig och kall! Men med god vilja och glatt humör så går det mesta! Vi hade ju inga alternativ så det var bara att köra på men det är klart att vi var jätteglada när Växthuset stod klart. Riktiga labbsalar med dragskåp, massor med godkända vaskar, gasledning och ett kemiförråd värt namnet. Dessutom var det varmt vintertid och nära till Borgmästargården och fikarummet - toppen! 50

51 Mikaael Allvin, Pehr Ottevik, Britt Allvin, Hans Lydén, Magnus Demitz-Helin och Anders Walldow Ur mitt subjektiva perspektiv hade vi för det mesta mycket trivsamt och kul på lektionerna, det var ju mina favoritämnen och eleverna var för det mesta delaktiga och intresserade. Det var alltid lika spännande när det var dags för utelab eller exkursion. Hur många elever skulle komma i huvudlösa kläder denna gången? Alla varianter fanns utan ytterkläder i november eller med skodon som var väl avpassade för disco-golv men knappast för att trampa runt i naturen. Suck, detta trots så många påminnelser om att det skulle vara utelektion.. och alla dessa urdåliga bortförklaringar till för sen ankomst (jag börjar nämligen alltid enligt schema av respekt för dem som är där i tid!) det kunde vara att man inte hittade hårspännet, nån hade tagit väskan, nån hade ställt om klockan, nån hade inte väckt mig etc i all oändlighet. Det som var så originellt med detta fenomen var att det bara drabbade vissa elever, andra elever drabbades aldrig av dessa förfärliga omständigheter.(och det roligaste var att de elever som drabbades aldrig tänkte på att vi lärare kunde se ett mönster i detta, och att eleverna varje gång la ner sånt engagemang i bortförklaringarna rena Oscarskvalitén.) Jag glömmer aldrig en yngling som för sjuttonde gången kom för sent och visade att jag blev lite irriterad över detta oskick. Då tog den unge mannen fram sin miniräknare, riktade den mot mig som en fjärrkontroll och försökte byta kanal på mig det lyckades!" 51

52 Uppåt igen Reidar Rönnecke tillträdde som rektor och skolchef Han beskriver vad som låg bakom det uppsving både när det gällde elevantal, utbildningar och renommé, som Grännaskolan kunde notera under de första fem åren fram till Så här beskriver han det hela: "Förutsättningarna för dessa framgångar skapades redan under periodens första månader dels då skolchefen i spetsen för en grupp friskolerektorer i direkt förhandling med utbildningsdepartementet kunde påvisa att det nya statsbidragssystemet inte var direkt applicerbart på mindre skolor. I det poängsystem, som skulle användas, hade Grännaskolan 15,5 poäng, vilket gav marginella ledningsresurser. Efter ingående analyser och diskussioner fastställdes, att alla skolor under 30 poäng skulle få resurser motsvarande denna nivå! dels en noggrann analys av utbildningsmöjligheterna vid Grännaskolan och uppvaktningar hos Skolöverstyrelsens generaldirektör Erland Ringborg. Denne kunde som inbjuden talare vid skolans 25-årsjubileum ge besked om att vår framställning om nya utbildningar vid Grännaskolan, nämligen grundskolans högstadium, IKU (introduktionskurs för utlandssvenska ungdomar - ett förberedande studieår inför gymnasie- eller högskolestudier i Sverige), samt handelsutbildning hade godkänts! Det senare programmet etablerades inte och vår ansökan om IB-utbildning sköts på framtiden, men startade med pre-ib-året höstterminen En intensiv marknadsföring, som kontinuerligt förfinades och utvecklades vidtog, med ett öppet och utåtriktat arbete med bl.a. annonsering i olika media, direkta besök och samarbete med ambassader, handelskammare, exportråd och exportföreningar, svenska skolor och svenska kyrkor i utlandet samt svenska bolag med verksamhet i utlandet. Konfirmations- och språkkurser i svenska och Sverigekunskap under sen sommartid var en viktig del av marknadsföringen. Förankringen i närområdet genom bl.a. samarbete med närliggande grundskolor med studiebesök på Grännaskolan var ett utmärkt komplement i marknadsföringen. Under periodens alla år arbetades det kontinuerligt med utvecklingen av lokalförhållandena genom bl.a. nybyggnation av Rådhuset, 770 kvm, och invigd vid 30-årsjubileet, vilket skapade sammanhållna undervisningslokaler, samt hyrde vi hela Medborgargården med aula, biograf med skolan som ägare av all modern utrustning, undervisningssalar, elevkafé, gym m.m. Elevhemmen omstrukturerades till efterfrågade enkelrum och skolmatsalen fick en ansiktslyftning, Alla lokaler 52

53 utrustades med ergonomiskt utformade möbler av högsta kvalitet och modern design. Avslutningsvis uttryckte sig skolans revisor sedan 1985 Anders Öhling och Riksrevisionsverkets revisor Råsbrant att "Grennaskolan var finaste skolan i Sverige"! Högstadium, sommarskola och IKU Under 80-talet hade man haft ett samarbete med Ribbaskolan, Grännas högstadieskola, om att ett tiotal internatelever om året skulle få sin undervisning på högstadiet men i övrigt fungera som internatelever var det dags att ta steget fullt ut och skapa ett högstadium på Grännaskolan. Beslutet togs Under sommaren stod skollokaler och elevhem tomma och därför startades sommarkurser för utlandssvenska ungdomar. Under tre veckors tid drillades man i svenska och Sverigekunskap och hann också med en hel del fritidsaktiviteter och utflykter i omgivningarna. Parallellt med sommarkurserna hade man också en konfirmationskurs. Sommaren 1990 fanns det elever från 23 nationer på sommarkurserna och sommaren 2012 över 90 elever! 53

54 I början på 90-talet fick skolan också tillstånd att inrätta en ettårig Introduktionskurs för utlandssvenska elever (IKU). Eleverna hade i vissa fall alltför svaga kunskaper i svenska för att kunna följa ett svenskt gymnasieprogram och därför hade man ett utökat antal lektioner i svenska. Eleverna kunde sedan välja andra ämnen som de kände att de behövde studera och då följa undervisningen i andra klasser. Det fanns också elever som hade examen från andra länder men saknade svenska och ofta ytterligare något ämne för att kunna komma in på svensk högskola eller universitet. I dessa fall gavs möjlighet att genom kompletterande undervisning i svenska eller något annat ämne få godkända betyg för att kunna söka till svensk högskola. IKU 97 på utflykt i Bunn med mentor Kerstin Wallin Det här betydde att IKU-eleverna bildade en egen klass med en mentor. Antalet elever var relativt stort, vissa år elever. Det gemensamma språket var svenska. Klassen var inte någon homogen klass utan var och en fick sitt alldeles särskilda schema som den ansvarige för IKU fick lägga och ändra flera gånger under läsåret för att det skulle fungera. Det var alltså en individuell studiegång och planering långt innan detta infördes i gymnasieskolan.två ganska typiska IKUelever var Caroline och Catherine Lagergren. De hade bott hela sitt liv på ön Lanzarote med sin spanska mamma och sin svenske pappa. De hade spanska som modersmål och kunde nästan ingen svenska när de kom hit. Så här berättar de: 54

55 "Det första året när vi gick på IKU var allting nytt. Vi hade alltid bott på Lanzarote där det finns sol, stränder och berg men inga träd. Bara kaktusar! Sen kom vi till Gränna. Det var en annan värld. Första gången vi såg en skog var när vår lärare Kerstin Wallin tog med oss ut i skogen för att plocka svamp. Det var nästan lite otäckt att stå i en stor skog. Här såg vi också snö för första gången. Vi försökte åka skidor men det gick inte så bra. Kanske hade gått bättre med lite salsamusik. Catherine Lagergren Caroline Lagergren Det var bra att vi var två systrar, för då hade vi ju alltid varandra, men ganska snart kände vi att vi hade fått en ny familj med lärarna på IKU, husföräldrarna och Lasse Svärd, som alltid hade ett stort smil i ansiktet. Vi kunde nästan ingen svenska, när vi kom till Gränna, men på IKU fick vi många lektioner i svenska med vår lärare. Efter det första året på IKU började vi i en vanlig gymnasieklass och tre år senare kunde vi springa ut på torget i Gränna med studentmössan på huvudet!" 55

56 Jubileum och IB 1993 var det dags för 30-årsjubileum. Internatet var helt fullt och skollokalerna behövde rustas upp. Lagom till jubileet kunde man inviga den skolbyggnad som kallas Rådhuset och som binder samman undervisningslokalerna i Växthuset med dem i Fernhill. Nu kunde man ha all undervisning koncentrerad till ett huskomplex. Lektionssalarna i Gamla Folkskolan och Postis behövdes inte längre. Elevtillströmningen var fortsatt god och som mest hade Grennaskolan läsåret 97/ internatelever. Även antalet externatelever fortsatte att öka och läsåret 01/02 fanns det 319 elever på skolan! På undervisningsområdet genomfördes revolutionerande förändringar. Grennaskolan, som numera stavades med e återfick på sätt och vis sin gamla status som internationell skola. När först IB-utbildningen infördes från och med läsåret 95/96 och sedan MYP 00/01 blev engelska åter undervisningsspråk. Återigen kunde man överallt höra elever och personal tala med varandra på engelska och grännaborna blev vana vid att hela året, inte bara under turistsäsongen, höra engelska talas på stan. Det var en fläkt från den gamla Grännaskolevärlden och det kom in en uppfriskande entusiasm över utvecklingen på skolan. Den som vet det mesta om IB-utbildningens införande på Grennaskolan är Marianne Pollard, som hade anställts som skolsekreterare efter Sigbrit Persson Hennes berättelse är en god illustration av vilka slingriga vägar man måste ta sig fram på då man skall starta en ny och för många okänd studieinriktning som inte alls påminner om den svenska gymnasieskolan. Alldeles i början på 1990-talet kom många samtal till skolan Marianne Pollard med förfrågningar om engelskspråkig undervisning. De flesta som ringde var utlandssvenska föräldrar som ibland själva var föredettingar på Grennaskolan och som nu ville placera sina barn där. De frågade ofta om vi hade infört International Baccalaureate. Det hade vi inte! De elever som hade 56

57 kunnat komma till skolan försvann då ut till andra skolor. Jag hade hört talas om IB men visste inte mycket om det utom att det var infört på SSHL sedan ett antal år tillbaka och att den som startade IB programmet där hette Monica Flodman. Jag kontaktade dem och de skickade mig material för skolor som var intresserade av programmet. Det var mycket information som en dag landade på mitt skrivbord. Jag började sätta mig in i det och berättade för rektor och skolchef Reidar Rönnecke vad jag visste. Han tog själv kontakt med dåvarande rektor Leif Berntsen på SSHL. Så småningom fick jag veta att Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg liksom Kungsholmens gymnasium i Stockholm också var IB skolor. Med rektors samtycke reste jag ner till Göteborg en regnig helg för att se IB i full aktion. Det var ingen stor grupp den gången. De nordiska länderna var alldeles i början av vad som skulle bli en väldig utveckling av IB. Jag lärde känna coordinatorer från Sverige, Norge, Danmark och Finland och representanter från IBO och IBEX (IB Examination centre) i Cardiff. Jag fick tillfälle att träffa Monica Flodman. Det var en upplevelse att få vara med om min allra första IB konferens. Det diskuterades, ifrågasattes och skämtades med otrolig energi och entusiasm. Jag lärde mig mycket! Så blev det dags för ett styrelsemöte på Grennaskolan. Rektor hade bett mig delta för att redogöra för vad det här nya programmet vi var så intresserade av egentligen var för något. Jag berättade hur IB-organisationen såg ut, varför huvudkontoret låg i just Genève, hur kursplanerna såg ut och vilka som var undervisningsspråken på programmet. Jag berättade att det fanns tre språk, engelska, franska och spanska. För oss i Norden var det naturligtvis engelska som gällde. Jag minns att en styrelseledamot ville ha undervisningen på tyska och om inte det gick så ville han lägga ner projektet innan det började. Och så blev det också! Styrelsen avslog alltså. Om jag minns rätt så var detta våren Det var en besvikelse för oss på skolan som hade hunnit bli så entusiastiska. Så gick det ett år eller kanske litet mer. Plötsligt en dag vid ett annat styrelsemöte så blev det aktuellt igen! Vi skulle nog trots allt se närmare på saken. Det gjorde vi förstås med entusiasm. Men vad skulle man egentligen börja! Vid det här laget hade vi hunnit lära oss ganska mycket om IB och det var dags för styrelsen att sätta sig in i det också. Den ekonomiska biten var viktig naturligtvis för ledamöterna och rektor som hade ansvar för den delen. Vi förstod från början att det inte skulle bli billigt. Alltså måste vi ha ett stort antal elever. Men var skulle vi få dem ifrån? Och lärare? Vem skulle egentligen ta på sig att undervisa, kommunicera, skriva på ENGELSKA dag ut och dag in. Rektor kallade till personalkonferans och berättade om projektet. Många tog nog ett djupt andetag när det gick upp att 57

58 allt vi nu skulle göra skulle göras på engelska. Men många lärare blev entusiastiska redan från början. Så småningom utkristalliserades en grupp som verkligen ville vara med bland pionjärerna. Mycket måste göras så gott som samtidigt. En strid ström av material och uppgifter och "krav" kom in från IBO. Det var många "bollar i luften" på en gång. Varifrån skulle vi få elever, hur skulle vi fortbilda lärare, hur var det egentligen med kursmaterial och så var det biblioteket förstås. Information om Grennaskolan och IB skickades ut till ambassader, handelskammare, skolor och SWEA i många olika länder. Jag åkte runt till olika skolor, ambassader och organisationer utomlands för att värva elever. På sikt var alla dessa resor och utskick av stor betydelse. Det är viktigt att komma ihåg att internet inte alls var utvecklat ännu. Det var alltså inte tal om att ha en website som folk kunde gå in på för att lära sig mer om oss. Google var ännu inte uppfunnet!! Det var vi som måste visa oss och tala om vilka vi var. Det var en hel massa faxande fram och tillbaka och mycket som skulle med posten så gott som varje dag. Vad beträffar "hemmasvenskarna" så var det förstås inte i första hand elever i Jönköpings kommun vi vände oss till. Grennaskolan var och är ju i första hand en internatskola. Jag kontaktade SYO-konsulenter i vår och angränsande kommuner. Skickade ut material till många skolor. Ringde upp dem som verkade intresserade och bjöd in till en informationsdag. Vi besökte också skolor som hade informationskvällar för sina nior. Så småningom kom faktiskt ett ganska stort antal intresseanmälningar till skolan. På vårkanten hade vi faktiskt en stor grupp som sökte till vår första Pre-IB klass inför höstterminen De kallades till inträdesprov på skolan om de befann sig i landet. Var de utomlands fick de göra proven på sina respektive skolor. 25 av dem antogs och började på skolan i augusti. Av dem var fem från Gränna och Ödeshög. Bland dem fanns Anna Granlund som 3 år senare skulle ta sin IB-examen med maximala 45 poäng! Gissa om vi var stolta! Så var det till slut dags! Eleverna började komma och så blev det upprop i Gränna kyrka den 16 augusti Det stora äventyret startade på allvar. Den 31 maj 1996 fick Grennaskolan slutligen utan anmärkningar ställning som "full member". En ny era hade börjat på skolan. IB utbildningen bestod inte bara av 58

59 enskilda ämnen eller ämnesgrupper. Det fanns några väsentliga delar som skulle finnas i centrum av hela verksamheten och en sammanhållande länk mellan alla olika ämnen. Det första var TOK (Theory of Knowledge) vilket betydde ungefär "kritiskt tänkande". Så var det CAS (Creativity, Action, Service). Service innebar att eleverna skulle göra samhället eller enskilda personer riktiga "tjänster" och naturligtvis utan att få betalt. Ett oväntat problem uppstod! Service project som t.ex. att hälsa på gamla och ta ut dem på promenad eller bara prata med dem eller läsa för dem som var vanliga i andra länder stötte i Sverige på patrull från fackföreningarna. Knepigt! Så småningom löstes problemet åtminstone delvis genom att jag fick kontakt med en mamma i England vars dotter gick på IB på Grennaskolan. Hon hade många kontakter med Kenya och bland annat med en viss masajby där det fanns en skola med väldiga problem. Särskilt flickorna på skolan hade det bekymmersamt. Om jag minns rätt så var vårt första projekt att hjälpa till att ordna toaletter för flickorna. Toaletter med dörrar och lås. "The Kenya Project" fungerar fortfarande på skolan efter snart 20 år. Grennaskolan blir kommunalt bolag Även på det administrativa området skedde stora förändringar. En av de viktigaste var huvudmannaskapet. Stig Jonsson skriver: "Den 1 jan 1997 förändrades skolans huvudmannaskap radikalt. Utbildningsdepartementet hade beslutat föra upp Grännaskolan i förordningen om stöd till fristående skolor. Därav följde enligt skollagen att en sådan fristående skola måste anordnas av en enskild fysisk eller juridisk person. Slutsatsen blev att kommunen inte kunde vara huvudman för skolan. Den 21 nov 1996 beslutade Kommunfullmäktige i Jönköping "att Grenna-skolans verksamhet fr.o.m 1 januari 1997 skall bedrivas genom ett nybildat aktiebolag med namnet Grennaskolan Riksinternat AB, varvid bolaget skall vara dotterbolag till Jönköpings Rådhus AB" Någon förändring av verksamheten var det inte frågan om, men begreppet huvudman försvann, nu är det bolaget som gäller: Skolchefen blev också verkställande direktör! 1995 föreslog regeringen att statsbidragen skulle minska och att begreppet riksinternatskola skulle få vara kvar under en övergångsperiod av fem år. Efter riksdagsbeslutet 1996 minskade sedan också statsbidragen och det innebar ökad 59

60 oro för ekonomin, eftersom statsbidraget var en viktig del av intäkterna för skolorna. Man uppvaktade vid flera tillfällen utbildningsdepartementet i frågan. I september 2000 konstaterade Jönköpings-Posten att Grennaskolan till följd av de minskade statsbidragen redovisade ett underskott på mellan två och tre miljoner. I september 2001 slöts ett nytt avtal mellan staten och riksinternatskolorna, som innebar att systemet med statligt stöd till utlandssvenska elever skulle behållas och man kunde andas ut, även om nivån på statsbidragen var betydligt lägre än tidigare. Nya skolchefer 1999, efter 13 år som skolchef, avgick Reidar Rönnecke och efterträddes av Bo Löfstedt, som tidigare varit gymnasiechef på Per Brahegymnasiet i Jönköping. Under Bo Löfstedts tid inriktades marknadsföringen mot delvis nya områden. Ryssland och Kina sågs som potentiella målgrupper. Bo Löfstedt hade sedan tidigare väl upparbetade kontakter med bl.a. Polen. Bo Löfstedt avgick med pension 2002 och han efterträddes av Anita Svensson som blev Grennaskolans första och hittills enda kvinnliga skolchef. Bo Löfstedt Grennaskolan märks! Grennskolan fick fortsatt stor uppmärksamhet i media av olika skäl, för det mesta positiva. Så t.ex. när Grennaskolan vann några av de årliga idrottsutbytena mot de andra riksinternaten, när en av de första IBstudenterna, Anna Granlund fick toppbetyg i sin IBexamen, vilket placerade henne i eliten både hemma och internationellt. Stor uppmärksamhet fick också den stora utställningen över 1980-talet i Konserthuset i Jönköping. Inför millenieskiftet hade de olika gymnasieskolorna i Jönköpings kommun fått i uppdrag att spegla var sitt decennium i Konserthuset. Grennaskolan hade alltså fått i uppgift att beskriva 80-talet. Och det gjorde man med den äran. En röd Porsche stod uppställd i 60

61 början av utställningen och de första skoldatorerna, ABC-80, de första mobiltelefonerna, med batterier som vägde flera kilo och massor med andra föremål kunde beskådas av de många utställningsbesökarna. Dessa fick också avnjuta en fartfylld och sprakande 80-talsshow på scenen i utställningslokalen. Proffsigt som sjutton sa Programbolagets Per- Olof Kallings. Jönköpings-Posten 30/ Internatelev på 90-talet - Martha Henriksson- Witt En av de elever som tog studenten 2002 var Martha Henriksson-Witt. I The Globe nr 3 från augusti 2012 tänker hon tillbaka på sin tid som elev på Grennaskolan. Martha gick IB-utbildningen. Så här skriver hon bl.a.: Under mina tre år på Grennaskolan utvecklades jag inte bara som person utan även akademiskt. På det personliga planet växte jag i takt med terminerna, pre- IB, sedan IB1 och till slut IB2. Jag blev både självständig och ödmjuk, ödmjuk därför att det inte gick att komma med några endabarnetfasoner när man bor på internat och delar rum och liv tillsammans med andra tjejer. Självständig blev jag på så vis att jag fick klara mig utan mamma åtminstone under merparten av terminen. Tiden på Grennaskolan utgjordes inte bara av vänskapsbyggande och fostring utan även av studier. Ett flertal av de lärare jag hade under skoltiden har gjort djupa intryck. Därtill kan tilläggas att jag genom utbildningen på IB-programmet fick mycket goda grundkunskaper. --- Det som kanske var allra mest värdefullt var all den uppmuntran och stöd jag fick under skoltiden. Lärarna tog sig tid att hjälpa eleverna med studierna, närheten till lärare (ett flertal bodde i Gränna) gjorde att de så gott som alltid var tillgängliga om man hade frågor eller behövde hjälp, och det hände att lärarna ställde upp och gav extra lektioner och hjälp med läxläsningen. 61

62 årsjubileum I september 2003 var det dags för 40-årsjubileum och Grennaskolan höjdes till skyarna i bildlig bemärkelse när landshövdingen Birgit Friggebo gick till väders i en förankrad ballong på Gränna torg. På ballongen fanns en banderoll med texten Grennaskolan siktar högt, fast förankrad i verkligheten. Jubileumsfesten kunde firas i vetskapen att skolan skulle fortsätta att få statsbidrag och att elevantalet fortfarande låg över 300, men trenden var nedåtgående både i ekonomi och elevantal. Lokalerna var i stort behov av upprustning, inte minst Medborgargården. Anita Svensson, som 2002 tillträtt som skolchef och vd försökte strama upp organisationen och förbättra ekonomin. Situationen vände så småningom uppåt. Den välbehövliga upprustningen av Medborgargården kom i gång i slutet av En renovering av skolans elevhem påbörjades också. Hösten 2006 kom återigen signaler om Grennaskolans dåliga ekonomi. Ett nytt förlustår tyngde och politikerna i Jönköping lyfte fram förslaget om att sälja skolan. Anledningen till nedgången var att man fått ett mindre antal internatelever än beräknat. Men det fanns naturligtvis mycket som var positivt också under den här tiden. Stämningen på skolan var för det mesta god och eleverna trivdes och märkte inte mycket av krisen. Och att undervisningen höll hög klass fick man papper på i form av en kvalitetsutmärkelse. 62

63 Anita Svensson om sin tid som skolchef Anita Svensson hamnade som nytillträdd skolchef i en besvärlig situation med problem i ekonomin och minskande elevtillströmning. Men när hon blickar tillbaka är det de ljusa och trevliga händelserna hon minns. "Jag minns så mycket roligt som hände, en del svåra stunder men mest av allt alla underbara elever och all personal som jobbade på skolan under åren då jag var skolchef. När jag tillträdde som skolchef hade jag varit rektor i många år, arbetat på Utbildningsdepartementet, hade erfarenhet av internationell utbildning, rektorsutbildning och påbörjat en internationell skolledarutbildning. Jag kommer från en liten stad inte så långt från Gränna och jag längtade efter att återvända till mina småländska rötter. Så jag kände mig väl Anita Svensson förberedd för uppgiften. Men så här lång tid efteråt tänker jag på hur oerhört svårt det var att leda en internatskola och hur lite av mina tidigare erfarenheter jag hade användning av. Men också hur oerhört mycket mer givande det var att få arbeta på Grennaskolan än andra skolor jag arbetat på. Minnena är så många och jag vill bara lyfta fram några saker. Ondskan en symbol för internatskolor? Hösten 2003 hade filmen Ondskan premiär som handlade om internatlivet och var baserad på Jan Guillous bok. Alla elever fick se filmen och efteråt hade vi en diskussion på varje elevhem för att utifrån filmens perspektiv relatera till situationen på skolan. Jag försökte verkligen penetrera alla elevernas uppfattning för att efterhöra hur det var på skolan. Till slut sa en av killarna mycket bestämt till mig: Men Anita förstår du inte att filmen handlar inte om Grennaskolan! Vi känner inte alls igen oss. Jo, förresten i den scenen där de två kompisarna sitter och myser på sitt rum och spelar skivor. Och så tror jag att de allra flesta elever upplevde skolan." 63

64 Birgitta Petersons minnesklipp Vad är det bästa med Grennaskolan? Miljön? Undervisningen? Gemenskapen? Fritidsaktiviteterna? Ja, man kan med fog välja vilket som helst av dessa alternativ, men Birgitta Peterson, som anställdes som lärare på 80-talet, filosoferar i delvis andra banor. "Om man frågar eleverna vad som är bäst med Grennaskolan, svarar de enhälligt: Maten. Och den är ju verkligen fantastiskt god! Skulle någon fråga mig skulle jag svara: Eleverna och Birgitta Peterson lärarkollegorna men också städet och vaktmästarna. Hur skulle vi klara oss utan dem? Det vore helt enkelt helt omöjligt inte bara för att de sköter om skolan både invändigt och utvändigt på allra bästa sätt utan även för att de förgyller vardagen med sitt lättsamma humör. Inge Andersson kan med stenallvarlig min(oftast) lura i mig vad som helst. I samband med Förintelsens minnesdag 2013 var Tobias Rawet, ett offer för nazismen, inbjuden till skolan för att tala om sina upplevelser som son till judiska föräldrar. Detta besök fick mig att tänka på Grennaskolans legendariske vaktmästare Georg Sardy. På Georgs tid hade skolan en röd Golf Variant med registreringsbokstäverna JAT, och som därför allmänt kallades för JAT:en- aldrig Golfen. Denna JAT körde Georg körde ofta, gärna och fort. Elever och personal fick se upp när han i full karriär kom farandes på Bergsgatan och med förtjust min tvärbromsade bara någon meter framför den gående. Men även lärarkandidater levde farligt. Råkade någon av dem sätta sig i Georgs fåtölj i personalrummet kunde denne inte räkna med att få någon hjälp av Georg under sin tid på skolan. Nåväl, en gång fick Georg i uppdrag att hämta f.d. koncentrationslägerfången Ferenc Gönder (därav associationen till årets minnesdag av förintelsen) vid Axamo flygfält. Flyget var försenat och eleverna satt otåligt i M1och väntade på Gönders föredrag. Georg for glatt iväg med JAT:en. Väl tillbaka i Gränna öppnades passagerarsidans dörr försiktigt och ut kom Gönder på skakiga ben och konstaterade lite skärrat men också eftertänksamt: "Många gånger under min tid som lägerfånge var jag nära döden, men aldrig så nära som under den här resan från flygplatsen till Gränna!" Gönder lyckades dock samla ihop sig och gav liksom Tobias Rawet eleverna en oförglömlig skildring av sitt liv under Andra Världskriget. Georg gick tyvärr bort alldeles för tidigt, endast 59 år gammal, och ligger nu i den vackra urnlunden vid Gränna kyrka." 64

65 Uppåt igen Mats Almlöw tillträdde som vd och skolchef Han kom närmast från en tjänst som gymnasiechef i Jönköping. Med en ny skolledning kom nya idéer och krafter. Arbetet med intensifierad marknadsföring t.ex. genom en uppdatering av websidorna ledde till ett ökande intresse för internatet och pressen noterade: Ett trendbrott för Grennaskolan. Hösten 2008 hade antalet internatelever ökat och skolans underskott hade halverats. Ett år senare Mats Almlöw var internatet fullbelagt och planerna på ett att öka antalet internatplatser väcktes invigdes Grennaskolans sjätte elevhem Grevégården. Grennaskolan befann sig äntligen i ett positivt och expansivt skede. Läsåret 2010/11 hade man ett fullbelagt internat med 145 elever, fem nya läratjänster hade tillsatts och man hade utökat med tre nya elevhemsföreståndare. En ny gymnasieförordning togs i bruk De pedagogiska metoderna, som presenterades som nya, togs emot med ett igenkännande leende av de äldre i personalen, och stämningen på skolan var god. Sommarskolan hade nu vuxit rejält och 2011 hade Grennaskolan fler än nittio ungdomar från 28 länder världen över. Ett antal av dessa trivdes så bra att de började sina gymnasiestudier på skolan redan samma höst. Elevernas framgångar på olika scener avseende både studier och idrott och estetisk verksamhet ledde till många positiva artiklar i pressen. IB-eleven Felix Boyeaux vann projektutställningen Unga Forskare på Göterborgs universitet. Han imponerade stort Felix Boyeaux på juryn med sin approximation av talet pi. 65

66 Kris på nytt Men säg den glädje som varar beständigt. Vid höstterminens slut 2011 startade det mest dramatiska skedet i skolans historia. Skolchefen Mats Almlöw berättade om händelserna i två artiklar i skoltidningen The Globe. Här nedan följer ett sammandrag av innehållet i dessa artiklar. Den mediala stormen Den oanmälda inspektionen av ett av de andra riksinternaten i slutet av oktober 2011 utlöste en medial storm av sällan skådat slag. Två husföräldrar på den aktuella skolan polisanmälde sin skola eftersom de ansåg att det förekom pennalism och ett utvecklat system för kamratfostran. Två inspektörer från Skolinspektionen dök oanmälda upp och gav direktiv om vilka de ville träffa för en intervju. Detta resulterade i en rapport som släpptes den 29 november, med kraftig kritik mot skolan. Det oanmälda besöket gjorde att Skolinspektionen bestämde sig för att genomföra en inspektion av de båda andra riksinternaten. Inspektion Klockan 1000 måndagen den 7 november ringde Skolinspektionen upp och meddelade att de hade för avsikt att komma till Grennaskolan två dagar senare. På tisdagen fick vi ett tidschema för inspektionen. För att inte ge skolan utrymme för att välja ut personal och elever anger man i sin tidsplan vilka som de ville träffa. Onsdagen den 9 november såg dagens ljus och två inspektörer infann sig. En av dem hade en bakgrund som lärare och skolledare och den andra hade jurist- och socionomutbildning. Vi blev imponerade av deras sätt att gå till verket. Mycket metodiskt avverkade de olika möterna med förtroendeelever, husföräldrar, elever, lärare och avslutningsvis med mig och rektor. Intervjuerna varvades med enkäter till elever och personal. Dessa sammanställdes sedan på onsdagskvällen (natten?). Det samlade intrycket som inspektörerna förmedlade var att de uppfattat en god stämning på skolan mellan elever och personal och att det inte förekom någon kamratfostran eller pennalism. Vi fick dock kritik för en del av våra planer och dokument. 66

67 Det mediala drevet Veckan efter inspektionen kom de första artiklarna om livet på en av de andra internatskolorna. Den ekonomiska krisen i Europa, demokratiprocessen i Mellan Östern, klimatkonferensen i Dubai med flera stora händelser bleknade som genom ett trollslag. När jag var på väg ut till bilen för att köra den halvtimmeslånga vägen till Gränna den 17 november kände jag på mig att denna dagen inte skulle bli någon vanlig dag på jobbet. Det blev den inte heller. Invaggad i en falsk säkerhet eftersom ingen mediarepresentant hade ringt till oss under förmiddagen låste jag min dörr vid lunchtid för att gå till matsalen. När jag steg ut från Borgmästargården kom det första samtalet från Sveriges Radios Jönköpingsredaktion. Under eftermiddagen eskalerade medietrycket för att nå sin topp vid sen eftermiddagstid. Dagen efter, efter några timmars tystnad på morgonen, kom andra vågens samtal. När denna dag var till ända så hade alla de större nyhetsbevakarna inom radio, TV och press hört av sig. Alla frågor kretsade kring kamratfostran och pennalism. Eftersom jag vet att vi inte har en kultur på Grennaskolan som tillåter pennalism eller översitteri var det inte svårt att möta media. Jag var dock noggrann med att i så många sammanhang som möjligt poängtera att vi har 128 internatelever, 24 tim per dygn, 7 dagar i veckan i över 200 dagar/år. Dessa ungdomar bildar sex olika familjer under ledning av en husfar och en husmor. De bor ett 20-tal av samma kön och jämnåriga på varje elevhem, för det mesta under ett och samma tak. Den familjebildningen är unik. Som Lisa, en av våra internatelever, sade i en TV 4 intervju: man bråkar som syskon gör i en vanlig familj men det händer inte ofta. Det är jättetrevligt här. Rapporten kommer Skolinspektionens rapport kom den 15 december. Ingen av oss som läste den förstod någonting och ingen kände igen sig på den beskrivning av skolan som rapporten gav. Någon fällde till och med kommentaren att "det måste vara någon annan skola man har inspekterat". Både personal och elever kände sig kränkta. För oss alla var det uppenbart att man hade en förutfattad mening om hur det var på en internatskola och på denna grund hade man skrivit rapporten. Viss del av kritiken vi fick om formalia rörande likabehandlingsplan, reglernas utformning och att vi saknade specialpedagog var dock befogad. 67

68 Vi skickade in vårt svar till skolinspektionen den 15 mars. Innan dess hade vi genomfört ett stort arbete med att bland annat skriva om vår likabehandlingsplan, anställa en specialpedagog och revidera våra grundregler. Intresset från media hade svalnat. Dock högst tillfälligt. Ytterligare två aktörer dök upp på arenan efter den 15 maj. Först uttalade sig författaren Jan Guillou i P4 extra om internatskolor i allmänhet och de tre nu existerande internatskolorna i synnerhet. I detta inslag föreslog han att Grennaskolan var den enda skolan som skulle vara kvar! Jan Guillou hade själv varit internatelev. Han skrev efter det boken "Ondskan" som skildrade hans tid på internatskolan Solbacka. SvT s program Uppdrag Granskning hade inlett en granskning av riksinternaten under våren 2012 efter att Skolinspektionen hade genomfört sina inspektioner. Eftersom vi var en av skolorna som Uppdrag Granskning hade bestämt sig för att granska kom jag i nära kontakt med deras arbetsmetoder. Deras research innan programmet sänds är omfattande. Jag blev uppringd av Karin Mattisson, reporter på Uppdrag Granskning, och vi träffades veckan efter påsk på skolan för en intervju. Jag förstod på frågorna att Grennaskolan inte var i fokus för hennes intresse vilket sedan visade sig vara rätt. I två program granskades en av de andra skolorna vad avser kamratfostran och inre kultur. När sedan uppföljningsrapporten från Skolinspetionen kom så blev vi godkända. Vi som träffade de inspektörer som fått uppdraget att genomföra uppföljningen förstod att även de ställde sig frågande till hur den första inspektionen hade genomförts och på det sätt som rapporten hade skrivits. Skadan från den första rapporten hade dock redan skett. Jag konstaterar att vi har fått upprättelse med hänsyn till den kritik som inledningsvis riktades mot oss. Vi har ingen kamratfostran där äldre elever tillåts utöva makt mot yngre. Vi skall även fortsättningsvis tåla en granskning från vem den än kommer. När skolan startades slog man fast att Grennaskolan skulle vara annorlunda än andra skolor. De engelska internatskolorna skulle inte vara förebild utan Grennaskolan skulle vara annorlunda. 68

69 Elevhemmen DEL II Skolans inre liv Internatliv Ska man starta en internatskola behöver man hus där eleverna kan bo, hus som är tillräckligt stora för att kunna ta emot kanske 20 elever och en husmor eller husfar. När väl beslutet om att starta Grännaskolan var taget 1962 gällde det att köpa eller hyra lämpliga lokaler. Bläddrar man i katalogerna för det första årtiondet inser man att man prövade sig fram. En del elevhem användes bara något eller några år medan andra fungerade så bra att skolan behöll dem över en lång period och några av elevhemmen från det första året finns faktiskt kvar än i dag: Vulkanen, Flyglarna, Bergsgården och Berghem. Under den allra första tiden var det lärare som också var husföräldrar. Så t.ex. var Edgar Samuel det första läsåret husfar på elevhemmet Gröna Villan, som endast fanns som elevhem detta första läsåret. Därefter blev han husfar på elevhemmet Stenhagen, ett stort stenhus som ligger intill tomten där i dag ICA finns. Stenhagen användes bara några få år. Eric Janes var det första läsåret husfar på elevhemmet Översten, som också bara fanns det första året. Därefter blev han husfar på Vulkanen. Janet Robertson var husmor på Bergsgården. Dessa husföräldrar bodde alltså permanent på elevhemmet, något som var vanligt på engelska internatskolor. Som framgått av Birgitta Tolléns berättelse var det inte alltid helt lätt att inordna det synsätt som dessa engelska lärare hade med den idé som KV (Kursverksamheten vid Stockholms universitet) hade när man startade Grännaskolan. Grännaskolan skulle inte bli som de engelska internatskolorna, inte som Sigtuna eller Lundsberg heller, utan Grännaskolan skulle bli en internatskola i tiden och skapa sina egna regler och traditioner. Relationen mellan elever och personal skulle bygga på ömsesidig respekt. Under det andra läsåret började man använda sig av några hus i kvarteret Liljan på Bergsgatan. Det som kallades Liljan 3, ett väldigt litet hus användes som 69

70 externathus, alltså som en plats där externatelever kunde vara under dagtid när man inte hade lektioner. Intill låg det hus som kallades Liljan 4 och det användes under ett par år som elevhem. Andra sådana elevhem som fanns under ett mindre antal år var Bollings och Swärds. Även Ångbåten, som i dag innehåller lokaler för skolhälsovård och kurator och dessutom har ett antal lärarrum, fungerade tidvis som elevhem. Ångbåten har också en bakgrund av det mer dystra slaget. På övervåningen bodde en tid en man som hette Ville Tolf. Han skulle bli känd som den man som 1864 halshöggs för mordet på sin arbetsgivare. Ville Tolf var den siste som avrättades på avrättningsplatsen Galgen i Gränna. Under den tid som Ångbåten varit en del av Grennaskolan har den också använts som skolbibliotek och faktiskt också som bostad åt familjen Tollén. Under hela 50-årsperioden blev det vid olika tillfällen nödvändigt att finna tillfälliga lösningar för att kunna ta emot alla elever och vid några tillfällen fick man också låta några elever bo inackorderade hos Grännafamiljer. Redan tidigt beslöt man sig för att bygga två egna hus, som redan från början skulle utrustas som elevhem. Det blev Postiljonen Norra och Postiljonen Södra, som byggdes 1965/66. Det allra senaste tillskottet till elevhemmen är Grevégården, som togs i bruk Elevhemmen i dag Berghem Det byggdes år 1904 av Telegrafdirektören Gunnar Bergin och hans hustru Berta och de kallade huset för Berginska gården såldes huset till Karin och Gerard Simonsson som hade planerat att öppna ett sjuk- och vilohem blev det elevhem. 70

71 Postiljonen Norra Postiljonen Södra Postiljonen Norra och Postiljonen Södra. De båda husen byggdes i början av 1960 talet som elevhem och från början fanns även en bostad för hemföreståndaren med familj. På Postiljonen Södra bor det idag flickor och på Postiljonen Norra pojkar. Bergsgården Flyglarna Åbergskan Elevhemmet Bergsgården har stor likhet med Hazeliushuset på Skansen i Stockholm. Det byggdes 1926 som en mindre avbildning av detta hus. Bergsgården är Grennaskolans minsta elevhem, och där det ligger inbäddat i Borgmästargårdens praktfulla trädgård är det lätt att förstå att eleverna stortrivs med tillvaron. Tillsammans med Åbergskan och Flyglarna bildar de fyra små husen ett elevhem. I Bergsgården har husföräldrana sin expedition. De två flyglarna fungerade förr som tjänstebostäder till Borgmästargården. Det röda trähuset bredvid, f.d. Stallet, fungerar idag som extra mysrum med TV och pentry. Åbergskan byggdes redan 1701 och har omfattande hantverkstraditioner. Här har funnits tunnbindare, skräddare, skomakare, handskmakare, kakelugnsmakare och krukmakare. Den siste private ägaren var målaren Oscar Åberg. Huset byggdes sommaren 1996 om till elevhem. De flesta äldre elever minns nog mest Åbergskan som disco. 71

72 Vulkanen Vulkanen anlades på 1830-talet för att tjäna som garveri. Huset uppfördes i två plan och byggdes om i början av 1900-talet till ett bostadshus med tre våningar och har sedan 1963 fungerat som elevhem. Vulkanen har varit både flickhem och pojkhem i olika perioder. Idag är Vulkanen ett av Grennaskolans tre pojkelevhem. Grevégården Elevhemmet Grevégården ligger på den tomt där Gränna mejeri en gång låg. I mejeriet som lades ned i slutet på 1980-talet och revs 1992, tillverkades bl. a. osten Gränna Grevé därav namnet. På platsen byggdes ett äldreboende som nu är avvecklat. Från hösten 2010 fungerar Greveégården efter ombyggnad som Grennaskolans nyaste elevhem. Grevégården ligger på Hävdevägen och är idag ett flickelevhem. 72

73 Internatminnen Sedan skolan startade 1963 har skolan haft flera tusen elever, som har tillbringat några av sina absolut viktigaste år här. I det följande återges några internatelevers och elevhemsföreståndares minnesbilder. Vi börjar med Ulf Kjellson, som tillhörde pionjärerna. Så här skriver han: "Den 5 september 1963 styrde min far, sedan länge avliden, in sin vackra och nyinköpta Volvo på hotell Ribbagårdens parkering. Mor och far installerade sig på hotellet, och därefter var det dags för familjen Kjellson att vandra upp över kullerstenstorget förbi den imponerande statyn av Per Brahe över Bergsgatan och, in i den vackra trädgården, där gräsmattorna var till bredden fyllda av pratglada ungdomar, allvarliga föräldrar och en entusiastisk personalgrupp. Här börjar ett nytt liv för en ung man som tvivlade på sin förmåga att tillgodogöra sig nya kunskaper, och då speciellt när huvuddelen av undervisningen skulle bedrivas på engelska. Denne unge man som var jag, hade fått inpräntat i sin själ att han saknade fallenhet för studier, och var därmed obegåvad. Och det berodde naturligtvis på en, sedan tidig barndom, svårighet att hålla reda på bokstäver och siffror, så att de kom i rätt ordning. Denna oförmåga kallades på den tiden för ordblindhet. I dag är namnet dyslexi och den beprövade kunskapen inom detta forskningsområde är på det klara med att det på intet sätt handlar om oförmåga att tillgodogöra sig nya kunskaper. Jag kom emellertid snabbt underfund med att många av de ungdomar som började sin resa mot vuxenlivet i Gränna i september 1963 var mycket studiebegåvade, och redan hade förhållandevis stor livserfarenhet. Denna erfarenhet kom sig ofta av en uppväxt i ett eller flera exotiska länder. Jag bländades av detta som i mitt tycke var en guldskimrande värld av begåvning och livserfarenhet. Genom ett från början försiktigt och trevande kamratskap byggde vi broar, och skapade öar av förståelse, som inte kände några kulturella eller begåvningsmässiga begränsningar. För mig öppnades en dörr till livet, en nyfikenhet på människor och en hunger efter ny kunskap. Det var som om livet började i Gränna. För första gången i mitt unga liv fick jag möta vuxna människor som såg som sin livsuppgift att bygga relationer och föra kunskapsförmedlande dialoger med oss ungdomar. Där var Mr Janes, en sträng och principfast man som ställde höga krav på sina elever, men som alltid var redo att hjälpa och stötta den elev som gjorde sitt bästa. Där var Mr Millar som med ironi och stor humor väckte vårt intresse för 73

74 det engelska språket. Där var Mr Edgar Samuel, älskad av alla för sin förmåga att väcka ungdomars lust och glädje genom musik, teater och historia. Dessa tre engelska gentlemän med sin speciella utstyrsel och sina akademiska meriter från Cambridge och Oxford var ett nytt inslag i den svenska skolvärlden, och då framförallt i Gränna med omnejd." Husmor, husfar, elevhemsföreståndare (ehf). Titlarna på dem som har haft ansvaret för ett elevhem har skiftat men funktionen är i dag densamma som när skolan startade: att fungera som ställföreträdande förälder för eleverna på hemmet. De allra första åren tjänstgjorde ofta lärarna som husföräldrar. Men när skolan blev riksinternat och de internationella lärarkrafterna slutade blev det också nödvändigt att anställa personal som ansvarade för elevhemmen. Under senare år har man varit två husföräldrar som delat på arbetet, en manlig och en kvinnlig. Den av elevhemsföreståndarna som har varit med längst är Janne Ahlberg. Han kom till Grännaskolan I huvet på en gammal husfar... "Att sätta 34 år som husfar på pränt är inget man gör i en handvändning. Ska det dessutom ha någon slags allmängiltig prägel blir det ytterligare knepigt. Det svåra är att veta var man ska börja. Många skulle väl ge mig rådet att börja från början, d.v.s I de flesta fall är det sannolikt ett gångbart tips. Men när jag ska beskriva 34 år tillsammans med 25 tonåringar - vilka dessutom byts ut mot nya vart 3:e år - är det inte längre självklart att beskriva åren på GS (Grennaskolan) i ett kronologiskt sammanhang. Varför då? frågar vän av kronologisk ordning. Jo, helt enkelt därför att livet inte är kronologiskt eller ens logiskt - när man ser tillbaka på det. Därför blir detta ett ytterst litet axplock ur min verklighet på GS. Visst. Vissa saker är ofrånkomligen satta i ett visst sammanhang och går inte att rubba. Tiden t.ex., har sin gång. Och tiden har som bekant den egenheten att den får oss att åldras vare sig vi vill det eller inte. Men det går att lura åldrandet! Ett bra sätt att hålla sig rimligt ung till sinnet och i knoppen är att arbeta med ungdomar, och samtidigt minimera umgänget med s.k. vuxna. Då tvingas man regelmässigt att anpassa sig till den ständigt pågående utveckling som sker därute 74

75 i det vi inte sällan kallar samhället. Förmår man inte det, så blir man mest en sur gammal gubbe i takt med att tiden obevekligt lägger dag till natt som snabbt blir till år. Och vem är betjänt av en sur gubbe? Anpassningen i sig innebär inte att GS bärande värderingar, normer och visioner åsidosätts, utan det handlar om att förstå varför dagens ungdom är som den är och gör som den gör. Kanske är det just förmågan att anpassa mig som gjort att det blivit 34 år på GS. Än så länge. Min första skolchef - Stig Scholander - betydde mycket för att jag skulle förstå vad GS förväntade sig av mig, och han förstod i sin tur att det då var tvunget att förse mig med vissa verktyg. Stig ville ha en mer fritidsaktiv ehf än vad som varit fallet tidigare, om vilket jag visste föga. Vid introduktionen på GS tog han med mig bort till Po S (Postiljenen Södra), där min GS-karriär tog sin början, stannade utanför på Bergsgatan, pekade på huset och sa att därinne är det du som ska skapa ett fungerande elevhem, och det finns inga gränser för hur bra det får bli. Det skulle snart visa sig att Stig Scholander hade ett modernt internattänk, vilket i sin tur starkt bidrog till att jag fastnade på GS-kroken. Det som också kom att spela en avgörande roll för min fortsättning på GS, var mötet med de elever som bebodde Po S Jag förstod att nyfikenheten var stor från elevernas sida då jag var den ende manlige husföräldern på internatet. Jag var dessutom beredd (trodde jag) på att vad som helst kunde inträffa. Ändå trillade jag dit ordentligt redan första dagen i samband med att jag skulle hålla mitt första husmöte med eleverna. Det blev ett minnesrikt och lärorikt sådant. För båda parter. Jag kan villigt erkänna att jag den första tiden var ett lätt offer för dessa i internatlivets alla labyrinter erfarna pojkar. När jag på mötet skulle redogöra för skolans regler i allmänhet och alkoholregeln i synnerhet, fick jag den både försynta och försåtliga frågan om GS accepterade lättöl? Jo, nog borde lättöl vara okej, svarade jag. Senare samma kväll kom det ett lämmeltåg med pojkar bärande på ett försvarligt antal backar med lättöl. Dåvarande Köpmannens hela lager tog slut! Men jag hade ju sagt A och lät det passera. På den tiden innehöll lättöl bara en dryg procent alkohol, vilket gjorde det stört omöjligt att dricka sig annat än illamående om avsikten skulle vara att försöka berusa sig på drycken. Och det var det naturligtvis några som försökte; nu var det ju plötsligt tillåtet med lättöl. Det slutade med att några av dessa smarta pojkar tillbringade några eländiga hulkande timmar på muggen. I sanning en läxa för oss alla! Det var särskilt en av dessa Po S-pojkar av årgång 1979 som kom att bli något av en mentor och ett bollplank (jodå, man kan visst ha nytta av elever)! Vi kan kalla honom Magnus Wettlegren, mest beroende på det faktum att han heter så. Magnus gick sista året av 5 på GS, och vi har fortfarande kontakt. Tala om vänner för livet! 75

76 Under många och företrädesvis nattliga samtal med denne yngling började jag sakta förstå vad jag hade givit mig in på. Ingen har varken förr eller senare så totalt lyckats förändra min romantiska bild av internatlivet som denne Magnus. Vid ett tillfälle när han sannolikt ansåg att jag behövde bibringas ett visst mått av verklighetsuppfattning, visade han mig en taklucka upp till vinden på Po S. Det jag där fick se hade avsedd effekt, även om det tog ett tag att greppa helheten. Det är naturligtvis fler många fler elever som betytt och betyder mycket för mig. Det är en omöjlighet att här namnge dem alla. Men jag är alla stort tack skyldig för att de format mig till den jag blivit. Och den resa jag under alla dessa år fått göra tillsammans med alla dessa fantastiska människor, har varit något som jag skulle önska att alla fick uppleva. Vad skiljer då internatlivet 2013 från det som gällde 1979? Den största förändringen är utan tvekan den relation som under lång tid byggts upp mellan elever och personal var det inte sällan en mur mellan eleven och dennes husföräldrar. Hit men inte längre-mentalitet. Idag är det ett otvunget och naturligt förhållande, oftast baserat på ömsesidigt förtroende. En annan stor förändring kom med datorernas inträde som var mans egendom. Plötsligt började folk i allmänhet och våra elever i synnerhet att sitta inne framför skärmen, i stället för att fysiskt ge sig ut och leta upp varandra. I dag med den hysteriskt tilltagande utvecklingen på området sker närmast all kontakt via nätet. Inte ens det förr smått charmiga utespringet finns kvar i någon nämnvärd utsträckning. Det blir allt svårare att fysiskt aktivera våra elever även om dagens fluga, gymträning, lockar en del. Märkligt nog är det, trots att GS är en modern skola med ständigt utvecklande nytänkande, mycket som är sig likt också. Eleverna vandrar samma stigar upp till berget och ner till stranden, som generationer före dem har gjort. Det måste tjatas om städning av rummen, att passa tider, att göra läxorna, och att ha med sig läromedel till undervisningen. Inget nytt under den solen alltså. En skola som GS med alla dess kvaliteter fyller en viktig roll i samhället. Det är min förhoppning att skolan under kommande 50-årsperiod ska få fortsätta sin viktiga uppgift och skänka sina elever en upplevelse som många kallar den bästa tiden i deras liv. Jag är mycket tacksam för allt jag fått uppleva och lära under åren på GS, och ser med glädje och tillförsikt fram mot nästa 34-årsperiod! 76

77 I huvet på gamla internatelever Magnus Wettlegren Här kan det vara intressant att höra vad just Magnus Wettlegren har att berätta om sitt första möte med Janne Ahlberg. "Under min tid på Grennaskolan hände det mycket för mig precis som för alla andra. Om det nu är så att man präglas av sin samtid vad hände då dessa år? Låt oss titta i backspegeln. På den politiska arenan var några avgörande händelser regeringsskiftet efter 40 år av SAP-styre, folkomröstning om kärnkraften och införandet av löntagarfonder. På TV tittade vi på Teskedsgumman (faktiskt en repris från -67) och Ingemar Stenmark gjorde att vi fick ledigt från lektionstimmar för att följa storslalom från Garmisch- Partenkirchen. Inom katastrofområdet seglade Star Clipper in i brofästet på Almöbron vid Tjörn med förödande konsekvenser. I det något mindre formatet, fast icke desto mindre viktiga händelser, invigdes det nya kulturhuset i Borås, lågprisvaruhuset EPA bytte namn till Tempo och Harpsundsekan försågs med flytvästar. Det var tider det. Parallellt med några av ovanstående händelser pågick på vissa håll, med kulmen kanske -76 eller så, en debatt om riksinternatens vara eller icke vara. Detta påverkade självfallet elevtillströmningen till Grennakolan högst påtagligt. När jag startade -75 var det ganska osäkert om jag skulle kunna studera alla år på skolan. (Jag syftar då inte på mina studieresultat). Vid start på gymnasiet -77 hade debatten fått full genomslagskraft och vi var rekordlåga (?) 6 st internatelever bland pojkarna. Hur många flickor det var minns jag inte. Skolan hade marknadsfört och profilerat sig som det småskaliga, familjära alternativet i småstadsidyll. Detta levde man sannerligen upp till. Det goda med litenheten var dock att en mycket fin stämning infann sig. Detta accentuerades högst påtagligt av att vår ställföreträdande farsa, husfar Janne Ahlberg gjorde sin entré. Jag fick med mina 4 år på skolan en icke självpåtagen roll som mentor till Janne och minns mitt första coachningssamtal med honom. Lite valpigt och försynt frågade jag vilka kvalifikationer han hade före jobbet som husfar och fick svaret Esso i Huskvarna och så bor jag i Brötjemark. Jag begrep inte så mycket av 77

78 svaret men lyckades formulera en följdfråga kring vilket tidsperspektiv han hade på anställningen. Svaret var lika glasklart som fullständigt felaktigt: 2-3 år kanske. Jag var darrig efteråt. Jag hade ifrågasatt min husfar, han som var så gammal (32 år). Det har nu gått ytterligare 34 år och Janne är, tack och lov, fortfarande kvar och verksam som husfar." Berättelserna om allt som hänt på de olika elevhemmen under alla år är långt fler än antalet elever. Deras berättelser finns överallt, i brev, anteckningar, elevtidningar, Year-books, i cyber-rymden men framför allt i huvudet på var och en av dem som varit internatelever. De flesta av dessa berättelser får vi aldrig höra men de innehåller naturligtvis inte särskilt mycket om läxläsning, innetider, husmöten och sådant. Nej, det är det där lite hemliga, roliga man minns. Om bilar som kläddes i toalettpapper under natten, om tandborstar som samlades in från elevhemmen och hängdes mellan lyktstolparna framför Borgmästargården,om utespring på natten, om förbjudna kärleksmöten, (under en lång tid fick inte pojkar besöka flickhemmen och vice versa), om försök att smuggla in förbjudna drycker... Listan kan göras hur lång som helst. Martha Henriksson-Witt När man tar del av internatminnen från olika tider är det slående hur lika de är. Alla talar om sitt första osäkra möte med de nya kamraterna och husföräldrarna. Martha Henriksson-Witt, som tog studenten 2002, skriver i The Globe i augusti 2012 bl.a. så här: "Mitt liv på Grennaskolan började för tretton år sedan. Så stod man plötsligt där på torget i Gränna och vinkade farväl till mamma, mamma som precis hade lämnat av sin enda dotter på Grennaskolan. Ångest. Ångest, denna tråkiga känsla kröp i kroppen. Där stod jag, nyss fyllda 16 år och hade just denna dag officiellt flyttat hemifrån. Jag hade vuxit upp som enda barnet i familjen och hade till denna dag levt tillsammans med en ensamstående mamma. Nu väntade ett nytt kapitel i livet. Detta kapitel visade sig snart vara ett av de bästa hittills. --- Min första termin var omtumlande. Jag tvingades dela rum med någon som jag inte kände och som jag definitivt inte valt att dela rum med. Jag beordrades göra läxor mellan kl 17 och 19 på kvällen, tider som jag inte själv heller hade valt. Jag tvingades städa mitt rum på torsdagar varför torsdagar? Jag uppmanades att släcka ner på rummet och gå och lägga mig klockan 22 (och allra senast klockan 78

79 23) på vardagar. Alla dessa regler tog tid att vänja sig vid, men konstigt nog lever merparten av dessa regler kvar i mitt liv i dag. Livet på Grennaskolan har således präglat mig mer än jag och mamma kunnat ana när jag stod där på torget och precis hade checkat in på skolan. Under min tid på Grennaskolan var det inte bara nya regler att förhålla sig till utan även nya människor. De flesta tjejer som jag haft förmånen att leva nära under den tid som jag bodde på elevhemmet Åbergskan har jag än i dag kontakt med." 79

80 Fritidsaktiviteter På en internatskola som Grennaskolan är fritiden inte bara viktig, den är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att åstadkomma trivsel, gemenskap, stämning, ja hela det obestämda som kallas Grennaskoleandan. Internateleverna vistas 24 timmar om dygnet, oftast flera veckor i sträck på skolan. Utbudet av fritidsaktiviteter har under alla åren varit brett men har också varierat beroende på vad som varit inne, den tekniska utvecklingen och möjligheterna att resa m.m. Fritidsledaren, alltså den som har i uppgift att se till så att alla elever ska hitta något intressant att göra på sin fritid, har under de senaste 28 åren hetat Lasse Svärd, född och uppvuxen i Gränna, student -72. "1985 skulle jag återvända till min gamla skola som fritidsledare efter att ha provat på som discovakt på Grännaskolan åren innan. Min gamle fotbollskompis i Gränna AIS, Conny Fredriksson, var rektor på skolan och behövde en fritidsledare. Eftersom jag haft hans barn på fritidshemmet jag jobbat på tidigare så tyckte han att jag var kvalificerad till detta." Nu, 28 år senare, kan man konstatera att Conny Fredriksson hade bedömt Lasses kvalifikationer alldeles rätt! Av stor betydelse för fritidsverksamheten har också tillkomsten av GRIFF varit. GRIFF står för Grennaskolans Idrottsoch Fritidsförening och tillkom på initiativ av Conny Fredriksson och Bengt Mattisson. Det är egentligen fantastiskt intressant att se tillbaka på vad eleverna har sysslat med på sin fritid. Enkelt sammanfattat skulle man kunna säga att det mest har handlat om idrott och kultur i alla de former. GRIFF Att göra skoltidningarna, som haft många namn under de 50 åren, Gränna- Posten, Hot Dogs, The Globe, Äntligen Fredag m.m., har i sig varit en fritidsaktivitet för elever med journalistiska ambitioner och genom skoltidningarna kan man också följa variationen i utbudet av fritidsaktiviteter. 80

81 Man har t.ex. hållit på med keramik, akvarell, silversmide, foto, luftgevärsskytte, paint-ball, musikgrupper, dans, drama, chi-gong, instrumentalmusik, bergsklättring, mode, simning, step-up, konståkning, ridning, körsång, fallskärmshoppning, smink, dykning, hip-hop, street-dance, vattenskidåkning, segling,... Idrott På idrottssidan har idrottslärarna och annan personal, som varit engagerade i någon speciell idrott haft stor inverkan på valet av sporter. Så t.ex. när Anders Thibom, som varit fäktare på elitnivå, fick eleverna att börja med fäktning, när Yu-Ming Wu, intoducerade Chi Gong, när Greg Kewley startade rodd på Grennaskolan eller när Agne Carlberg fick tjejer att intressera sig för boxning. När det anlades en 18-håls golfbana vid Västanå passade Grennaskolan på att investera i ett hål och på så sätt få tillgång till golfbanan för eleverna. Under många år var idrottshallar, simhallar och ishallar en bristvara i Gränna. På 80-talet fick man en sporthall, men ännu i dag måste man åka till Jönköping för att simma, åka skridsko eller spela ishockey. Under de flesta av de 50 åren har fotboll, innebandy, volleyboll och basket funnits med i utbudet. Genom åren har det också blivit tradition med idrottsutbyten med de andra internatskolorna. Dragkamp på 80-talet. Bland påhejarna syns Birgitta Tollén, husmor Inez Viklund och Bengt Mattisson 81

82 Det är åtskilliga sporter som under olika tider har utövats på Grennaskolan. Frågan är om den årliga dragkampen på Open Day eller 60-talets Pancake-race skall räknas in bland sportgrenarna eller bara visa på uppsluppen glädje, härlig samverkan och sann kämpaglöd. Idrottsminnen Lasse Svärd: "På den tiden hade vi idrottsutbyte med Solbacka Internatskola i Sörmland och vi hade både vinter- och sommartävlingar tillsammans. Mitt bästa minne från idrottsutbyten med Solbacka var en solig vinterdag när vi spelade utomhusishockey på deras hockeyrink. Matchen stod 4-3 till Solbacka och någon minut återstod av matchen när jag fick ett pass av vår duktige tremålskytt P.O Asmundsson från Göteborg. Jag fick iväg ett lagom hårt skott mot deras mål och vips stod det 4-4 som även blev slutresultatet. Jag minns också en handbollsmatch när vi fick stryk av Per Brahe-gymnasiet med 59-8 i ett skol-dm och otaliga matcher mot det lokala företaget RIFA, ishockeymatcher mot Tranås och Jönköpings skolor. Hur många timmar vistades man inte i Barracudatältet med turneringar som vi externater med Svante, Gunnar, Calle Tollén samt undertecknad ibland vann. Ett roligt minne är när ishockeylegenden Sven Tumba Johansson skulle lära ut sporten golf i Barracudatältet och klev in med spikskorna på och gjorde fula märken i golvet. Vaktmästare Lennart Blom ilsknade till och fick Tumba att gå ut och byta skor så att golvet kunde behålla sin fina glans. Vi hade stor respekt för Lennart och Kerstin Blom som skötte Barracudan i ur och skur." Bengt Mattisson: "Jag fortsatte delta i fritidsaktiviteterna. Bäst var det så länge Barracudatältet fanns. Till saligt minne, trots att det var kallt där. Det ekade i hela tältet då vi spelade innebandy och innefotboll. Till en början hade vi ett personallag, men så småningom ingick Janne och jag i samma elevlag från Vulkanen. Jag var målvakt och hade väl delvis bevarat min talang från bandymålet hemma i Nässjö. Många år senare, jag måste få skryta lite, stannade Lasse Eriksson, som då var målvakt i svenska landslaget, till på torget med sina landslagskompisar kvar i bilen och besökte sin gamla skola på väg till VM-slutspelet i USA. Vi pratade gamla minnen, Lasse och jag. Och han kom med ett konstaterande, att jag var en bättre målvakt 82

83 än han i Barracudatältet. Det innebar alltså, att det borde varit jag som följde med landslaget som grävde guld i USA, även om det bara slutade med en bronsmedalj." Idrottslärarna har under alla år varit viktiga inte bara för undervisningen i idrott utan också för att medverka i skapandet av fritidsverksamheten. Den av idrottslärarna som har längst erfarenhet är Bosse Axberg och han har mycket att berätta. Bosse Axberg "När jag började som idrottslärare lyfte vi in två bollsporter på Grennaskolan; volleyboll och badminton, men jag lär aldrig få klarlagt om det var därför rektor Scholander kallade på mig. Budskapet var desto tydligare: Eleverna blev inte tillräckligt svettiga på idrottslektionerna!!?! Stig besökte mig dessutom helt oanmäld vid ett senare tillfälle. Det hedrar jag honom för. Det är det enda lektionsbesök jag har fått av en rektor under alla mina år som lärare. Min övertygelse kring det vi arbetade med har varit desto starkare och burit mig genom åren. Upplevelserna med eleverna på fritiden, främst inom volleybollen under de första fyra åren, överträffar mycket av det jag senare fått uppleva inom idrotten. Hur lagen utvecklades under träningar och matcher under en så kort tid ger mig fortfarande en underbar känsla jag gärna bär med mig. Trycket och stämningen i Barracudan under våra matcher hördes över hela Gränna. Elevhemsturneringar Jag var ansvarig för bland annat turneringarna mellan elevhemmen. Av dem var inomhusfotbollen, då endast för pojkar, den mest prestigefulla. Flickorna fick hålla till godo med tävlingen om pokalen i hästhoppning som oftast genomfördes i Tranås under våren. Att vinna en inteckning i båda pokalerna hade status. Calle Tollén hade siktet på vinst med externaterna i fotbollen under hans sista år på skolan, vilket var mitt första. Calle lyckades då driva igenom att det nya personallaget endast fick ställa upp utom tävlan. Att externaterna var klara favoriter till pokalen hjälpte föga mot personalen. 83

84 Barracudatältet Det var i Barracudahallen all inomhusidrott i Gränna utövades. Ballongtältet drevs av FBI, Föreningen för Barracudans Intressenter, dvs Gränna AIS, Gränna TK och Grännaskolan. Det var i Barracudan lagbollspelens segrare korades. Motionstävlingarna mellan elevhemmen fyllde en stor del av Grennaskolans fritidsverksamhet. Åsavallen Det går inte att tala om idrott och fritid utan att nämna Åsavallen, länge en nyckelplats för all utomhusidrott. Bara att ta sig dit var en bedrift och sedan stod oftast löpning längs elljusspåret som en del av programmet för lektionen. Terränglöpning - inte till alla elevers förtjusning måste jag i dag erkänna. Ändå fick jag idén till ett motionslopp för elever och personal, som final på en motionsdrive, med start och mål på Åsavallen. Detta blev också grunden till Grännaloppet. Att sedan Lotta Nicolin, som vann flickklassen första året, och Mart Tiisman, som segrade bland pojkarna, blev ett par utanför terrängspåret gör minnet av loppet ännu roligare. Några år senare gifte de sig och bildade familj i USA. 84

85 Grännaloppet Vätskekontroll. Foto: Johan Törnblom. Med riksdagsmannen och en av Grennaskolans grundare, Carl Wilhelm Lothigius, som stark förebild, eftersom han ofta gick hem till fots efter sina möten i Gränna till sin skogsgård, flyttade jag starten till Vässingarps närhet. Målet var fortfarande på Åsavallen, men vägen dit längs vandringsleden gjorde att många sprang fel. Därför var det inget stort beslut att låta loppet i stället följa grusvägen ner mot Gränna. Alla som känner mig förstår att det inte blev den rakaste vägen. Med målet på Torget i Gränna utanför Borgmästargården blev Grännaloppet en succe, även om många våndades, svettades och svor över att behöva utsätta sig för 8,4 km motion. För andra blev det en morot till att röra på sig, och för mig, en manifestation för en frisk skola som vågade vara annorlunda. För mig hedrade loppet inte bara Carl Wilhelm. Det blev också en prestation som många faktiskt var stolta över att ha utfört. Om än med tvång. Det tog jag till mig. Idrottsutbyten Det tog även lång tid innan Grennaskolan äntligen vann den första inteckningen i Pokalen i idrottsutbytet mellan Sigtuna, Lundsberg, Enskilda och Viktor Rydberg. Ett större idrottsutbyte mellan främst Riksinternaten låg i tiden hos alla. Det svåra var väl egentligen att komma överens om själva upplägget. Därför satte sig skolornas idrottslärare och fritidsledare på en Finlandsfärja med uppgiften 85

86 86

87 87

88 88

89 att enas. Det gjorde vi så småningom efter mycket manglande där alla hade fått säga sitt. Resultatet blev en succe. Därför sved det lite extra att Grennaskolan var så nära många gånger i början, utan att få sätta de övriga skolorna med högre svansföring (mina ord) på plats. När det väl hände i Sigtuna blev det lite av proppen ur. Jag minns gärna min inre känsla, av att få vara med och dela elevernas glädje. Jag var inte på plats när det hände, men plötsligt en söndagskväll fylldes min trädgård av sjungande grennaskoleelever som just hade kommit hem. Det var säkert fler grännabor som förstod att det hänt något stort. Segern betydde mycket för rektor, Reidar Rönnecke, har jag också förstått i efterhand. Vi var många som hade anledning att sträcka på oss. Ett härligt idrottsminne långt före SMS och sociala medier. Idrottsprofiler Det känns lite häftigt att Grennaskolan också haft elever som nått både nationella och internationella idrottsframgångar. Ett par killar, Lars Eriksson och Rickard Axberg, har blivit allsvenska fotbolsspelare, Lasse till och med A-landslagsman. Hur många anade det när han under Grennaskoletiden stod i mål i Huskvarna? Det finns många elever som nått långt efter sin Grennaskoletid. Tvingas jag välja den bästa idrottseleven under min tid på skolan blir det Therese Ordell. En fantastisk innebandyspelare, som tidigt behärskade alla spelets kvaliteter, dominerade de flesta bollspel så totalt med en mycket ödmjuk framtoning. Jag vet att hon senare också blev elitspelare, men har inte koll på hennes meritlista. Golfspelaren Oskar Henningssons meriter är väl ändå den som rankas högst. Tänk att en kille från lilla Gränna vunnit en Europatourtävling i golf. Hur stort är inte det?" Det senaste decenniet har fotboll, innebandy, volleyboll och basket fortsatt att vara stora sportgrenar på skolan. Men också fäktning och rodd har lockat många utövare. Rodd är ju något man ofta förknippar med Oxford och Cambridge och den klassiska roddtävlingen mellan dem. Men tack vare Greg Kewley, lärare med ett förflutet i rodd på elitnivå från Australien, har roddsporten blivit ett av skolans flaggskepp. 89

90 Grennaskolans rowing team har vunnit stora framgångar både i utbytena, i nationella och internationella tävlingar. Under flera år har man deltagit i Maratonrodden på floden Rhen i Düsseldorf i Tyskland och vunnit flera medaljer. Här passar det väl med en anslående bild från Götaälvsrodden med Greg Kewley i matchande position. 90

91 Musikalerna Som redaktör för Grennaskolans jubileumsbok bör jag försöka välja ut material som ger en rättvisande bild av de 50 åren. Jag skall utgå från vad andra har skrivit och försöka vara objektiv i mitt urval. Jag hoppas att det är så när det gäller det mesta i den här boken. Det finns dock ett kapitel där jag inte tror att jag kan vara helt objektiv: musikalerna. Den tid jag själv var ansvarig för musikalerna har betytt så mycket för mig och för min relation till Grennaskolan att jag måste få visa det i den här skriften. När jag första gången kom i kontakt med musikalerna var jag timanställd på Grennaskolan och hade min lärartjänst på Ribbaskolan. Men 1973 fick jag vara med i Edgar Samuels tionde och sista musikal Vivat Elisabeth. Det var en fantastisk upplevelse och det var säkert en starkt bidragande orsak till att jag nästan 20 år senare tog på mig uppgiften att producera Grennaskolans musikaler. Edgar Samuel. Drottning Elisabet med uppvaktning. Elisabeth Thorné, Ingrid Elm, Lindsay Barber och Krister Wallin Vid alla samtal och kontakter jag har haft med elever och personal som var med om de tio första åren på Grennaskolan finns det en person som alltid nämns och alltid nämns med glädje och beundran: Edgar Samuel. Det var han som skapade traditionen med musicals, det är han som fortfarande är Grennaskolans Mr Musical. Så här skrev Edgar bl.a. i jubileumsskriften vid 20-årsjubileet (texten redigerad) It was early in 1964 that I told Rektor Ragnar Jacobson of my ideas for a musical, 91

92 I had come from a tradition of open-air entertainment in theatre and music in England and I saw in the beautiful garden of Borgmästargården a wonderful setting for a play with music. There were solid reasons why our new international adventure at Gränna should do something of a theatrical nature. Foremost in my mind was togetherness" that such a venture should create. The second concerned the English language. The musical could be an important area of practical application. A third reason also motivated the musical: To get people involved. The decision to play our musicals out of doors was easily made. The garden of Borgmästargården, tended so lovingly over the years by Farbror Stark was idyllic. The magic and warmth of the Swedish spring with the bird song and spring flowers became one of the attractions of the musicals. And how lucky we were with the weather year after year. All told we gave twenty-seven performances and we only lost one and a half evening evenings to rain. Even the half evening was not a complete loss since by that year, 1973, there was Medborgargården to act as our umbrella when on the opening night of Vivat Elisabeth the rains descended after the first act. What a tribute to the weather at the beginnning of June. For the first musical, Jenny Morgan we needed a stage and seating. This we, students and staff, built. Carl-Wilhelm Lothigius donated the wood and on this platform all the musicals focused. But the whole garden was used to give the 92

93 audience a sense of being in the production and in order to provide a panorama impossible to achieve in a normal theatre. The timing of our productions was controlled by the sun. The audience faced west and looked out over Gränna to Visingsö and Västergötland. Vättern was like a mirror and as the setting sun blazed its final glory the overture began. Between fifty and eighty of the students and staff were involved in each musical. People have asked me which was the best musical? There is no denying that as the years went by the musicals became more ambitious. This is well illustrated by the way the costume department did better for us each year. It was never completely clear to me how Birgitta Tollén borrowed costumes from Stockholm s Dramaten for Vivat Elisabeth, but that jubilee musical was certainly the best dressed. But in the spirit each musical was the best. I loved them all. Their faults were mine ; their glory belonged to all of us who took part in them. The weeks of rehearsal brought us together. The final performance came and went. Our revels were ended. We mingled with audience in the garden where a roast pig and other refreshments were being served. The singers gathered round the flagpole that flew the GS flag and sang, voices charged with emotion, a final tribute to our life together. The memory, with its tears and smiles, touches my heart even now... Though I roam a minstrel lonely All through the night My true harp shall praise thee only... Musikalminnen Två av dem som var med i de första musikalerna var Anders Hugander och Margareta Lycken. Så här skriver Anders om sina möten med Edgar. "Den lärare som betydde mest för mej under Grännaskoletiden var definitivt Edgar Samuel. Han lyckades förlösa de slumrande och delvis mycket dolda talanger som jag och flera likasinnade hade inom musik och sång. Det spelades gitarr, det sjöngs i kör, bl.a. Christmas Carols och framför allt iscensattes Musicals! Med smink, svett och och mycket träning besegrades nervositeten och premiärårets Jenny Morgan kan vi inblandade fortfarande text och musik till. Detta märker vi tydligt när vi får möjlighet till nostalgiska återträffar. Robert and Sally från våren 1965 blev en värdig uppföljare av ett då betydligt mer rutinerat team. Personligen fick 93

94 deltagandet i musikalerna mej att både våga uppträda inför publik och att sjunga solo(!) inför publik vilket boostade min utveckling i tonåren." Och så här skriver Margareta: Jag deltog som flöjtist i de två första musikalerna. Vi Eric Janes, Sven-Erik Brauer, David Andreassen och jag själv utgjorde orkestern. Vi satt i ett orkesterdike som verkligen gjorde skäl för namnet ett utgrävt dike, en grop i marken alldeles vid scenen. Det var väldigt roligt, lite magiskt att spela utomhus på senvårens kvällar." En av dem som nämns som tongivande, i ordets rätta bemärkelse är Stefan Rensfeldt (student -70), som fortfarande bor och verkar i Örserum. Så här skriver han: "I augusti 1967 kom jag till Grännaskolan. Självklart undrade man, en aning nervöst om man skulle trivas, vem man skulle få som rumskamrat det där första året och om vi skulle ha några gemensamma intressen. Det visade sig att Joen Magnusson och jag bägge hade ett stort musikintresse och att vi bägge spelade gitarr. Vilken lyckträff! Självklart betydde engelsmannen Edgar Samuel mycket för mig. Edgars musicals, på scenen i Borgmästargårdens trädgård ovanför Fernhill, satte outplånliga spår. Jag medverkade i fyra av dessa och vänskapen och samarbetet med Edgar kom att hålla i sig och fördjupas ända fram till hans för tidiga bortgång hösten 2000 i Kanada. Minnen från ljusa försommarkvällar med repetitioner och föreställningar lever fortfarande kvar. Vår lilla orkester, där bl.a jag och Sven-Erik Brauer spelade i det trånga, handgrävda orkesterdiket. Staffan Wictorin som den galne kung Aethelred på scen. De lärarpersonligheter och andra som man fick förmånen att träffa: Tom Wilson, Otto Raab, Josef Bauer och många fler. Syskonen Olle och Ingrid Elm som jag spelade och sjöng med och vars hem i närliggande Örserum frikostigt öppnades för mig. Min skolkompis genom alla tre åren Magnus Jerneck. Och naturligtvis den unga kvinna som sedan skulle bli min fru, Gunhild Lycke. Visst fanns det mörka vinterkvällar då man hade önskat sig vara någon annanstans men de tre åren på Grännaskolan var till största del en betydelsefull och glad tid för mig. Kan man begära mer?" 94

95 Musikaler på 70- och 80-talen Edgar Samuel lämnade Grännaskolan 1973 men musikaltraditionen hölls även fortsättningsvis vid liv. Nu hade skolan tillgång till en ny scen i Medborgargården. Utescenen i Borgmästargården har efter Edgars tid aldrig använts till hela musikalproduktioner utan bara för enstaka musikaliska och dramatiska föreställningar. Musikalerna spelades i fortsättningen i Medborgargården där man kunde utnyttja tekniken för ljud och ljus och ha större möjligheter att använda kulisser. Orkestern hade också tillgång till ett orkesterdike som inte var utgrävt för hand. Under några år tog Gunnar Gräslund, Arne Hanzén och Anne-Marie Fridell över. Anne-Marie ansvarade för musikalerna med vissa avbrott mellan 1974 och Anne-Marie hade arbetat med både teater och film. Bl.a. hade hon en huvudroll i den första svenska filmen om Mästerdetektiven Blomkvist. Edgar Samuel hade använt sig av många elever och en hel del av personalen i sina musikaler. Den traditionen fortsatte i viss utsträckning Anne-Marie Fridell. En av dem som medverkade i flera musikaler var Bengt Mattisson och han har trevliga minnen från sin tid på musikalscenen- "Musikalerna håller däremot fortfarande klassen och där har jag förstås deltagit under en lång rad av år. Dock inte i seriösa spelningar utan mest då det gällde farser. Vid två olika årgångar var jag Norske Knut. Jag bar en yllemössa med stålfjäder på toppen och sprang fram och tillbaka. Norskan var det dock dåligt med. Musikalen hette Håll-i-Day-Inn. Under ett år hade jag till och med huvudrollen. Det var en Astrid Lindgrenpjäs, då Bengt Mattisson som Norske Knut i "Håll-i-Day-Inn" 95

96 jag var en gammal gubbe som jagade småflickor. Jag kan tänka mig muntrationen bland publikens elever, när deras lärare jagade sina unga elever. Det var svårt att kombinera musikalövningarna med den stressiga betygsättningen i slutet av terminen, men man fick vara med på ett hörn och känna samhörigheten, när man kämpar mot ett gemensamt mål." Anne-Marie gjorde sin sista musikal Under årens lopp hände det då och då att elever gjorde musikalmanus som specialarbete och vid några tillfällen svarade eleverna både för produktion och regi, naturligtvis med back-up från lärare och övrig personal. Ett exempel på en sådan produktion var 1989 års musikal Titanic under gång gjord av Fredrik Dahlberg och Fredrik Wallin, 2008 års musikal, Dixon High School av Simon Strömberg och jubileumsmusikalen 2013 Sista sommar n av Malin Eriksson. Mina musikaler 1990 började jag på Grännaskolan som lärare i historia och samhällskunskap och jag var dessutom SYO. När jag fick frågan om jag ville ta ansvaret för musikalen tvekade jag lite, men bara lite. Jag hade ju minnet av Vivat Elisabeth och jag hade också varit med i Jorden runt på 80 dagar som Arne Hanzén hade satt upp. Dessutom hade jag hunnit med att vara med i Jönköpingsrevyerna, så jag tackade naturligtvis ja. Jag hade stort stöd av musikläraren Håkan Persson och dansläraren Isabella 96

97 Simonsbacka och eleven Sandra Ivanovic som fungerade som regiassistent. Scenmästarna under den här tiden hette Linn Gustafsson och Camilla Cronholm (Danielsson) För mig var det en stor trygghet att ha sådana kapaciteter som scenmästare. De måste vara kunniga fixare, snickra, måla, hamra, sy eller åtminstone se till att det arbetet blev ordentligt gjort. De måste veta exakt allting som hände på scen och se till så att allting bakom scenen klaffade perfekt. Det kunde både Linn och Camilla och dessutom hade de god kontakt med två nyckelpersoner: Lasse Svärd och vaktmästaren Georg Sardy. Camilla berättar själv så här: Grennaskolan skulle inte vara mycket utan sin fantastiska personal. Förutom engagerade lärare som skapar ett bra utbildningsklimat finns så många andra. Av alla de jag kommit i kontakt med finns det två personer som fått en extra plats i mitt hjärta. Dels är det allas vår Lasse Svärd. Vad vore Grennaskolans fritid utan Lasse? Lasse fixar och trixar och det finns inte ett önskemål som inte beaktas. Han slår ibland knut på sig själv för att ordna saker för eleverna. Tack Lasse för att du förgyllt så mångas fritid. Den andra personen kan tyckas något otippad och dagens elever har dessvärre ingen aning om vem detta är. Det absolut mest sorgliga är dessutom att han inte längre finns ibland oss. Jag pratar givetvis om Georg Sardy. Jag har svårt att tro att det finns en enda elev under Georgs tid som inte minns honom. Han skötte allt på sitt eget lilla vis och lämnade få oberörda. Georg fixar trasig cykel 97

98 Troligtvis kände de flesta nya elever en viss osäkerhet kring Georgs sätt att vara och tyckte att han var lite vresig. Några är vi dock som med åren insåg att han sällan gjorde något utan glimten i ögat. Tack för att du förgyllde mina skolår. I jubileumsskriften 2003 skrev jag så här: Varje musikal är naturligtvis ett kapitel för sig. För många elever är det här den första kontakten med scenisk verksamhet överhuvudtaget. Alla bär med sig sina speciella upplevelser, men jag tror inte att jag tar till överord när jag påstår att alla kommer att minnas sina musikaler mycket, mycket länge i livet. Några av eleverna, som tog sina första stapplande steg på Medborgargårdens scen blev så bitna av teater och musik att de satsade på en scensik utbildning efter Grennaskolan. Jag minns särskilt Sigurd Öman, som mycket motvilligt gick med på att vara scenarbetare i Veni, Vidi, Vadå?. Hans uppgift var bl.a. att vid ett tillfälle även stå på scenen som slav och lyfta upp en kortväxt kvinnlig skådespelare så att hon kunde kyssa sin långe motspelare. Nästa år ville han ha en talroll, men den fick inte vara alltför stor. Året därpå hade han en av huvudrollerna och sen var inte steget långt till medverkan i fria teatergrupper och skådespelareutbildning. Det är sånt som gör att man orkar med allt det tuffa arbetet, särskilt under maj månad när Sverige är som vackrast. Många är också exemplen på elever, som har haft stora problem i skolan och sällan lyckats särskilt bra med sina studier men har blommat ut på scenen och fått visa alla vad de förmår prestera. I mina minnen finns alla fantastiska elever som har gjort enastående prestationer i musikalerna. Låt mig bara nämna några: Johanna Dahlberg, Per Meurling, Gustav Hall, Sofia Ribers, och Carine Fagerström som Puck i En Midsommarnattsdröm. Och låt oss för allt i världen inte glömma bort alla dessa underbara elever som målade, fixade och donade med scenografi och allt det praktiska arbetet för att inte tala om tekniker och musiker, alla de där som inte syns, men som måste prestera minst lika mycket som de på scenen för att det ska bli en bra föreställning. Var kommer alla dessa entusiaster och begåvningar ifrån? Varje år tänkte jag att det skulle bli svårt att ersätta dem som slutade, men varje år kom nya förmågor! Det är kanske pretentiöst att påstå att musikalerna är en del av Grennaskolans själ, men jag tror det är så och i varje fall tror jag att musikalerna fyller en viktig uppgift för många elever, att de är något vi med stolthet kan visa upp för omvärlden. Grennaskolan skulle bli fattigare om traditionen med musikaler skulle försvinna. Jag är glad och tacksam för att jag fått vara en del av den traditionen. 98

99 Musikaler på 2000-talet. Nu tio år senare kan jag konstatera att traditionen fortfarande lever. Under de senaste åren har Janine Bokor och musikläraren Mikael Svaninger haft det stora ansvaret för musikalerna. Nu låter vi Janine se tillbaka på sina år som musikalproducent. "Då var rekvisitarummet låst för denna gång. I fredags hade vi vår sista föreställning av den bejublade musikalen "Den sista sommarn", en egen version av musikalen "Mama Mia". Detta var min fjärde musikal på Grennaskolan som jag har varit med och arbetat fram. Den allra första var "Dixon High School 2" som skrivits av skolans tidigare elev Simon Strömberg. I denna musikal följde han naturligtvis upp karaktärerna och händelserna från hans tidigare "Dixon High School". En musikal med humor och mycket igenkännande från framförallt den yngre publiken. Min andra musikal, "My Fair Lady", visade sig vara mer svårarbetad. Dels för att vi inte fick ändra i manus så som vi ville, dels för att det var svårt att få elever intresserade av att stå på scen. Efter mycket om och men, och med hjälp av Malin Hartelius, rodde vi till slut i hamn "My Fair Lady". Som tack för allt arbete med musikalen fick de medverkande eleverna följa med in till Huskvarna där vi såg esteteleverna på Per Brahes tribute-föreställning till Beatles. Efter denna föreställning ville Grennaskolans dramaintresserade elever skriva en egen musikal endast innehållande musik av Michael Jackson. Sagt och gjort. Musikalen skrevs till mesta del av en elev som precis hade börjat årskurs 1 på gymnasiet hos oss, Malin Eriksson. Och "Another Part of Me" blev resultatet. Den var en tragisk historia om två systrar som skiljts åt i unga år för att sedan föras samman i tonåren. Efter denna musikal var det Elisabet Magnussons tur att leda musikalarbetet då jag var mammaledig ett läsår. I hennes regi gjordes musikalen "Hairspray". I år har vi som sagt arbetat med "Den sista sommarn". Det har som vanligt varit några intensiva musikalveckor och som vanligt efter att ridån har gått igen frågar jag mig: hur ska vi toppa det här? I skrivande stund har jag inget svar på det men jag kan konstatera två saker efter mina år med Grennaskolans musikal. Även om vi har gjort en redan skriven musikal så gör vi i slutändan alltid en egen version av originalet. Det finns en sorts inre drivkraft från eleverna att själva få vara med och påverka och sätta avtryck i musikalhistorien. En annan sak jag kan konstatera är att hur hårt och slitigt 99

100 arbetet än är, hur många timmar som än läggs ner, så är det alltid värt det oavsett om musikalen var en succé eller inte. Inte tack vare applåder och uppmuntrande kommentarer, utan för att vi får vara med och se hur eleverna växer och utvecklas av ett sådant här projekt. Det är likadant varje år. Och så hoppas jag att det får förbli." 100

101 101

102 Del III Livet efter Grennaskolan Under arbetet med den här jubileumsboken har jag ofta kommit att tänka på den mycket gamla sången som sjungits av studenter i många generationer. Innehållet i den stämmer så väl överens med de minnesbilder som de flesta elever på Grennaskolan under de 50 åren har med sig ut i livet. O gamla klang- och jubeltid ditt minne skall förbliva och än åt livets bistra strid ett rosigt skimmer giva --- Men hjärtat i en sann student kan ingen tid förfrysa den glädjeeld som där han tänt hans hela liv ska lysa. Det gamla skalet brustit har men kärnan finnes frisk dock kvar och vad han än må mista den skall dock aldrig brista! Så, när Per Brahes studentmössa har lagts in i förrådet på Borgmästargården, alla rum har tömts på privata saker och alla har gråtit och kramat om varandra och lovat att alltid hålla kontakten med varandra, då börjar livet efter Grennaskolan. Vad som händer då är delvis en annan historia. I ett försök att få veta lite om den historien ringde jag Sanna Moore, under många år ordförande i Grennaskolans Föredettingförening. Du kan ju alltid titta i den stora lådan som står på Borgmästargårdens vind. Där finns lite av varje som handlar om Föredettingföreningen. Lådan fanns mycket riktigt på vinden, men att med utgångspunkt från den skriva föreningens historia visade sig bli riktigt svårt. Jag ringde Sanna på nytt i maj, när Föredettingarna hade sin årliga träff i Gränna. Ge mig en vecka så tar jag kontakt med alla gamla ordförande och skriver om föreningens historia. Men jag skriver den på mitt eget sätt. Sanna höll sitt löfte och här följer nu hennes berättelse. 102

103 Föredettingföreningens resa i en koffert under 4 decennier Av Sanna Moore En föredetting är någon som tidigare har haft en position av något slag. Det finns flera synonymer som används i olika sammanhang, varav just ordet föredetting ofta har en något negativ klang. (Wikipedia, 2013) Den 15 december 1965 får Grennaskolan sin allra första student. Ett år därefter instiftar dåvarande rektor Sten Sarborn Grennaskolans Föredettingförening i syfte att främja gott kamratskap, förena medlemmarna med band av vänskap samt verka för Grennaskolans bevarande och utveckling. Det är här vår historia som Föredettingar börjar. Men innan vi kommer in i den riktiga handlingen ska vi först gå några år tillbaka, då föreningen drivs av rektor och sedan faktiskt hamnar i en låda på vinden. Tills våren 1978 då den hamnar i en koffert. 60- och 70-talet: Sarborn, Urban & Patersons koffert. Första årskullen på Grennaskolan var alltså bara en person, men redan året efter, 1966, tillkom ett 50-tal nya studenter. Och så fortsatte det under ett antal år framöver. Föredettingföreningen drevs av rektor Sten Sarborn och till sin hjälp hade han ett par elever som fick sköta det praktiska. I stadgarna var det inskrivet att det varje år på Open Day ordnas en middag eller lunch tillsammans med rektor och före detta elever för vilken anmälningar i god tid skall insändas. Och det var mest här elevernas praktiska göromål kom in i bilden eleverna skulle helt enkelt vara lekledare på sammankomsterna. En av dessa engagerade elever var Stefan Paterson (student -74) och när Sten Sarborn slutade som rektor 1972 var det Stefan som fick ta över ansvaret. Engagemanget höll i sig efter studenten och ju fler föredettingar som tillkom desto mer omfattande blev arbetet och den där lunchen/middagen hade nu förvandlats till en stor fest på Ribbagården och uppslutningen var närmare 100%. 103

104 Åren gick och det kom in nya saker i livet, sånt som gjorde att föreningsarbetet inte riktigt kunde prioriteras och föreningen hamnade därmed i en låda på Borgmästargårdens vind. Ett par år senare samlades Stefans gamla gäng och ville blåsa liv i föreningen igen. Tidningen, Old Student Review skulle återuppstå och våren 1978 kom ett nytt nummer ut med rubriken Nu jävlar, signerat nya ordförande Urban Bäckström (-74). Stefan var fortsatt engagerad och honom var det dessutom ordning på; han såg till att sammanställa allt material kring föreningen och förvarade det i en fin liten koffert, av en viss modell som han samlade på. Så såg Old Student Review ut talet: Erik/Magnus, Magnus/Erik och så Anders & Maria Liv i föreningen blev det och inför sammankomsten i maj 1979 rekryterades Erik Åfors, som skulle ta studenten samma år. Han fick bli ordförande. Erik rekryterade i sin tur Magnus Wettlegren (-80) och denna duo kom att driva föreningen i över tio år. Magnus fick hämta kofferten på Urbans vind i Gribbylund/Täby och sedan var arbetet igång. Idéer var det ingen brist på den här duon drev föreningen likt ett företag med hög prio på att rekrytera betalande medlemmar, få in annonsintäkter till tidningen och de skapade mer eller mindre konceptet Föredettinghelg med Husmorsfika i trädgården, brännbollsmatch mellan elever och Föredettingar, guidade turer i skolans lokaler och alla de där ingredienserna som en riktig Föredettinghelg fortfarande innehåller hade man ett 40-tal gäster på Föredettingmiddagen, året därpå 150 gäster. Toppnoteringen var 250 gäster i Ribbagårdens stora matsal med fullt schema innehållande både spex och musikunderhållning. Men det räckte inte med att bara ordna en Föredettinghelg (och självklart ge ut tidningen igen, som skulle vara minst 16 sidor), herrarna Åfors/Wettlegren såg också till att ordna lokala tillställningar både i Göteborg och i Stockholm. I Göteborg bjöd de in till sammankomster hos Ulf Wagner (-75), som då drev finkrogen Carl Michael. På Grennaskolan hade man börjat med Stockholmsresor för 3:orna, en kulturell resa till huvudstaden, som herrarna Åfors/Wettlegren såg till att utnyttja som en chans att inviga de blivande studenterna i Erik Åfors Föredettingföreningen. 104

105 Då och då under årens lopp hörde herr Paterson av sig med frågan om var kofferten var, men eftersom ordförandeskapet växlade mellan Erik och Magnus och under ett år vardera var faktiskt Maria Eriksson Mozo (-77) och Anders Manestam (-76) formellt ordförande så kunde man inte mer än på ett ungefär ange status och position för Patersons koffert. Listan på aktiviter som Åfors/Wettlegren hade för sig i Firma Föredettingföreningen kan göras lång, mycket lång, och på det tyder inte minst det faktum att jag den 1 maj i år tillbringade två timmar i telefon med herr Wettlegren då han drog gamla skrönor och ändå, dagen efter, fick jag ett uppföljningsmail med ett antal bullet points om vad vi pratade om. Kanske bör jag även nämna att jag fortfarande hade skrattkramp efter telefonsamtalet och att jag bara kan förundras över det stora engagemanget ihop med Magnus goda minne? Förutom på en punkt, för här skiljer sig historierna åt; Magnus berättar att eran Åfors/ Wettlegren avslutades med att han lämnade över stafettpinnen i form av Patersons koffert till Niclas Bornegård (student 1983, tillika Grennaskolans förste maskot) på Norra Bantorget i Stockholm. När jag träffade Niclas på årets Föredettinghelg hävdade han bestämt att så icke var fallet, men tipsade om att det kunde ha varit Micke Johnsson (-88). Och jodå, Micke minns mycket väl att han fick ta över ansvaret för föreningen och höll den igång från 1990 till Dock kan han inte påminna sig om att han sett kofferten. Som en replik på Erik & Magnus långa och förtjänstfulla tid i föreningen fick jag ett mail från Fredrik "Budda" Almström (-87): Min tid i styrelsen för Föredettingföreningen var kort, mycket kort, den varade i kanske 10 minuter. Jag har ändå ett par ord att göra av med: I slutet av 80-talet höll parhästarna Erik och Magnus i föreningstömmarna. De hade gjort ett alldeles utmärkt arbete men började sakteliga tröttna. Under en Föredettinghelg kom vi att börja prata, de båda, jag och Erik Ahrsjö (-87). "Jodå, vi tar över, helt lugnt", eller något liknande måste vi ha sagt, förmodligen i ett ögonblick av både oförstånd och onykterhet. Det hela utspelade sig säkert på Hjorten, därför har jag mycket fragmenterade minnen av mötet. De slipade äldre Föredettingarna, har det sagts mig efteråt, fick oss till och med att skriva på ett "kontrakt" på en Buddabilder då och nu servett eller liknande, där vi dyrt och heligt lovade att ta 105

106 över. Jag minns inte att jag valts till något. Jag vet inte om vi gått med på att vara ställföreträdande till nästa årsmöte men jag vet att andra kapabla krafter tog över och att jag, i egenskap av "reklamare", hux flux istället var ansvarig för Old Student Review under ett par år. Det var nog tur, inte bara för mig utan också för föreningens framtid. Den kortast sittande styrelsen kom och gick, föreningen är kvar och lever i välmåga tack vare kapabla människors engagemang och välvilja. Början av 90-talet: Petra & Mia, Alexandra & Kattis De kapabla krafterna, som Budda skrev om, var ett gäng från Göteborg under ledning av Petra Rydbacken (student 1987 med flicknamn Meurling) som kom in våren Föreningen styrdes upp och datoriserades. Någon IT-revolution kanske det inte var tal om, men de hade en gammal Mac från 1988 där de skapade ett register över de 1500 Föredettingar som vid denna tidpunkt fanns. På golvet i en lägenhet i Göteborg satt gänget och stansade in uppgift efter uppgift. Ett hästjobb. Resultatet blev en matrikel och ett exemplar av denna finns varsamt förvarad i föreningens nuvarande arkiv; ett antal flyttlådor som står på Borgmästargårdens vind. Brännbollsturnering på berget, middag i M6 som serverades av Hjorten, efterfester i Åbergskan och kanske lite på campingen efteråt var aktiviteter som arrangerades. Ett år var det visst någon som spelade Guns n Roses så högt på efterfesten att övriga campinggäster flydde fältet under småtimmarna, med resultat att det blev ett par stugor fler som hamnade på Föredettingföreningens nota. Alla som var på middagen på årets Föredettinghelg vet ju att vi hittade skivfodralet till den där skivan märkligt nog i kofferten och kunde återlämna det till dess rätta ägare samt att vi konstaterade att det nog var lika bra att skivfodralet var tomt. Alexandra Jansson (-89), som alltid gick i radarpar med Kattis Bjelkow Rössel (-89) blev ordförande under pågående Föredettinghelg Så där lite spontant och oplanerat och mest för att det lät roligt. Året därpå skulle hon (och Kattis så klart) arrangera sin första Föredettinghelg. Planeringen var gedigen och shoppinglistan lång, Alex och Kattis beställde dricka från Calles (som då var Systembolagets ombud i Gränna) och öppnade baren i M6. Vad beställde då första gäst? Jo, något alkoholfritt. Just det stod inte med på shoppinglistan så det fick bli kranvatten. På söndagen var det dags för årsmöte. De satt på scen i Medborgargårdens aula och när man kom till punkten Fastställande av medlemsavgift för kommande verksamhetsår frågade Alex Kan vi godkänna 100 kronor som medlemsavgift. Från publiken var det en av 20-årsjubilarerna som ropade Högre!. Jaha, tänkte Alex, karln verkar höra dåligt och så greppade hon mikrofonen och repeterade 106

107 sitt budskap med ännu tydligare stämma. Till saken hör att det var Herr Riksbankschef, tillika tidigare ordförande i FD-föreningen, Urban Bäckström, som var den aktuella 20-årsjubilaren i fråga och så här i efterhand kan man ju förstå att hans uppmaning Högre! nog inte avsåg vare sig klen hörsel eller volymen på mikrofonen. Om det är till någon tröst Urban, så kan jag meddela att nu gällande medlemsavgift är 250 kronor per år. Slutet av 90-talet: Kjelle, Christoffer och Micke 1996 lämnade Alex & Kattis vidare till Karl Kjelle Sager (-92) som tog sig an föreningen trots att han vid denna tidpunkt bodde utomlands vilket ju kan vara lite opraktiskt. I samma kompisgäng fanns Christoffer Lindblad (-93), som fick bli ordförande redan efter ett år. Det som hände nu var att Internet dök upp som ett nytt fenomen på allas läppar. Vi fick för första gång en IT-ansvarig i föreningen, som såg till att vi alla hade en epostadress. Även jag som kom in som ny styrelsemedlem fick en. Och jo då, jag minns att jag sa att jag kommer nog inte ha så mycket användning av det där. 16 personer som vi hade mailadress till fick ett första Mailingbrev från Christoffer, som hade visionen att skapa ett levande nätverk av alla Föredettingar (samtidigt som vi såg fram emot att kunna spara in på portokostnader framöver). Äldre Föredettingar bjöds in som föreläsare till Grennaskolan och vi gick från klass till klass och informerade om föreningens verksamhet och vision var ett stort år i föreningen historia, då vi fick en hemsida, skapad av Jonas Sonberger (-92). På kort tid gick vi från helt analog till delvis digital, men visst satt vi fortfarande på golvet och klistrade kuvert med adresslappar och slickade frimärken för att skicka ut tidning och inbjudan till Föredettinghelg. Alla dessa brev la vi i blå plastbackar och bar till närmaste postkontor för att få en uppläxning av postkassörskan om att det är inte bra att ni kommer med så här mycket post, utan att ha anmält det först. Ett fantastiskt minne från denna tid var just en sån där utskickshelg. Jonas och jag packade bilen full med de ca 2000 brev till Föredettingar runt om i världen som skulle vikas ihop, läggas i kuvert, adresseras och stämplas med porto betalt eller frimärkas och så åkte vi ner från Göteborg till Christoffer i Lund. På lördagskvällen följde vi med Christoffer på en inflyttningsfest hos hans kompisar, Cecilia och hennes nya sambo. Vi hade kramp i fingrarna av allt klistrande men en kul fest var det och vi dansade till Lauryn Hill. Så här 16 år efteråt kan vi konstatera att Christoffers vision om ett levande nätverk med Föredettingföreningen på Internet var en bra idé. Dessutom är det ganska roligt att han idag inte bara jobbar med nätverkande i form av rekrytering/headhunting, utan också är lyckligt gift med den där Cecilia. 107

108 Efter två år som ordförande lämnade Christoffer över till Micke Gyberg (-96) som också han drev föreningen i två år. Nämnas bör att ingen av dem såg skymten av den berömda kofferten. Under Mickes ledning fortsatte föreningen sitt liv på Internet med ny hemsida, fler mottagare av Mailingbreven, fler utskick att vika ihop (med tillhörande kramp och skärsår på fingrarna) och fler Föredettinghelger att anordna. Ett år hade vi två deltagare på årsmötet med följd att vi fick köra en repris under middagen. Samma år körde vi 23 backar öl uppför Grännas branta gator i min lilla Toyota Yaris och ett annat år gjorde vi den lilla, lilla missen att vi helt glömde att beställa dricka till baren Trots att vi ärvt shoppinglistan och tidigare erfarenheter från Alex & Kattis. Min tur. I maj 2001 var det min tur att bli ordförande. Jag hade alltså redan varit med i styrelsen ett par år, men aldrig direkt suktat efter ordförandeposten. Nu var vi dock i en situation där alla skulle avgå. Alla utom jag. Här gällde att hitta nya förmågor och via Peter Bengtsson (-99), som då var IT-ansvarig, fick jag tips om en viss Åsa Lothigius (-99). Jag skrev ett långt mail (den visade sig vara rätt användbar den där mailadressen jag fick av Jonas) och fick snabbt svar. Jodå, hon ville vara med. Snart fick vi också med Julia Markström (-97) och trion var bildad. Det var Jullan, Åsa och jag som var järngänget och är fortfarande (det är det som är min tur att jag idag kan räkna dem som mina bästa vänner). Ambitionen var att Föredettingföreningen skulle vara mer än en fest, så vi satte ribban tämligen högt. Vi fortsatte på de olika spår som tidigare ordförande startat med Föredettingar som föreläsare, vi hade till och med en föreläsning i vett och etikett med Ulf Wagner, så stil var det på oss. Därutöver arrangerade vi after work i Göteborg, instiftade Föredettingföreningens Stipendium för Gott Kamratskap och deltog på varenda skolavslutning i kyrkan. Old Student Review blev åter en riktig tidning (minst 16 sidor, ni vet) och innehållet var också det otroligt ambitiöst eller vad sägs om ett hemma-hos-reportage. Vi uppmärksammade Föredettingföreningens 40-års jubileum med både en jubileumsskrift och stor galamiddag i Grennaskolans matsal och vi predikade om Grennaskoleandan och att vi ska vara stolta över att vara Föredettingar trots att diverse uppslagsverk, tex Wikipedia, föreslår att detta ord betyder något annat. Vi har också suttit på ett otal antal möten med skolans ledning; ibland för att 108

109 vi skulle få vara med och bestämma och ibland för att vi fick skäll över att ha dragit igång något brandlarm på våra fester. Ja, för vi hade naturligtvis alla de där härliga festerna också och nöjde oss inte med bara en fest per år, utan det blev sensommarfest i Stockholm också. Varje år fick Föredettingfesten ett nytt tema det var Bond, Sällskapsresan, Cannesfestival (med underrubriken Vi Cannes också ), Gudfadern och Gud vet vad. När vi avslutade 2011 bestod föreningen av 3000 Föredettingar, varav 1200 var med på vår Mailinglista, och på Föredettingfesten det året hade vi 200 fantastiska Föredettingar från student 1966 till 2010 (22 olika årgångar på en och samma middag var rekord i sig), en inhyrd kock från en välkänd restaurang, tredjeringare som serveringspersonal och världens coolaste rockband Bad Influence med Föredettingarna Fredrik Wallin och Johan Norgren (båda student 1990) som spelade så att det dammade från det gamla taket i den kulturminnesförklarade matsalen. Kvart i två på morgonen stod alla på dansgolvet med glada miner och stämningen var magisk. Där var jag nöjd och där la jag av. Hur gick det då med kofferten? Jo, den där magiska dagen och kvällen, lördag den 7 maj 2011, lämnade jag över såväl ordförandeskapet som den gamla kofferten (jag erkänner: jag hade kofferten i säkert förvar i 14 år) till nuvarande ordförande Therése Hääger (-00). Med henne och många andra fortsätter vår historia, men det får bli i en annan berättelse. Inför författandet av denna skrivelse pratade jag långt och länge med Stefan Paterson, som sa "Vilken koffert var det? Aha, den bruna! Du vet jag älskade den där kofferten. Den hade jag det året jag läste i Brighton. Jag samlar fortfarande på koffertar. Och fastän de är väldigt små, så kan man få med sig en massa i dem. Vin från Frankrike till exempel. Jo, jag har ju ofta undrat var den är och om jag kan få tillbaka den, men jag börjar förstå att det nog inte blir så." Ett stort tack till alla som varit med på Föredettingresan genom åren och ett stort grattis till Grennaskolan på 50-årsdagen med hälsningar från Sanna Moore, student 1994 och stolt Föredetting, som skrivit detta med god hjälp och bidrag från de flesta av ovan nämnda personer. 109

110 Källor: Jubileumsböcker 1973, 1983, 1993,1998 och 2003 Styrelseprotokoll Skolkataloger Yearbook Marknadsföringsmaterial Gränna Hembygdsförenings årsbok: Ett solvarv i Gränna 2012 S. Wallin: Gränna en byggnadshistorisk översikt Foton från album och arkiv på Grennaskolan Foton från fd elever och personal, bl.a. Rosemary Karjilan, Sophie Andersson Söderholm, Johan Törnblom, Cissi Henningsson (Fong) Föredettingföreningens arkiv (inte bara en portfölj) Foton tagna av Percy Heldebrant (i Grennamuseernas arkiv) Tidningsartiklar och tidningsbilder Minnesanteckningar från bl.a. Jan Ahlberg, Britt Allvin, Mats Almlöw, Bo Axberg, Janine Bokor, Camilla Cronholm (Danielsson), Martha Henriksson-Witt, Ingvar Horgby, Anders Hugander, Eva Jan (Melin), Stig Jonsson, Anna-Beth Järeby (Petri), Rosemary Karjilan, Ulf Kjellson, Caroline och Catherine Lagergren, Margareta Lycken, Ing- Britt Markström, Bengt Mattisson, Sanna Moore, Christer Pallander, Birgitta Peterson, Marianne Pollard, Paul Odelberg, Jörgen Rangenstedt, Stefan Rensfeldt, Reidar Rönnecke, Anita Svensson, Lasse Svärd, Magnus Wettlegren. Muntliga minnen från Carin Boman, Ingrid Elm, Olle Elm, Julia Markström, Lasse Svärd, Birgitta Tollén, Carl-Gustaf Tollén, Barbro Thörn, Kerstin Wallin. 110

111 Bilaga I Styrelsens ordföranden: Allan Nordenstam Sven af Geijerstam Ivar Hultin Stig Jonsson Gunnar Rydh Jens-Ove Isaksson Nils-Olof Pråmell Jens Ove Isaksson Tord Sundkvist Peter Jutterström Lennart Fransson Skolchefer Ragnar Jacobsson Sten Sarborn Stig Scholander Carl Ördell Reidar Rönnecke Bo Löfstedt Anita Svensson Mats Almlöw (tjl Tf rektorer under denna tid var Conny Fredriksson (83-85) och Kerstin Gidholm (85-87) 111

112 Bilaga II Grännaskolans hus

113 113

en cigarett en flaska ett rum ett äpple en kurs en kompis en turist en buss en gurka ett brev

en cigarett en flaska ett rum ett äpple en kurs en kompis en turist en buss en gurka ett brev SUBSTANTIV Övning 1 Substantiv (s. 3) - kursen den - läraren hon/han/hen - språket det - korridoren den - telefonen den - universitetet det ett foto - det en buss - den en turist - hon/han/hen en adress

Läs mer

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: 978-91-47-11782-6 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni samma

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium

Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium 1 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Metod och Material...3 Resultat...4 Diskussion...12 Slutsats...14 Källförteckning...15 Processrapport...16 2 Bakgrund Hur

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att gilla skönlitterära böcker från början, jag var inte van

Läs mer

Introduktion till studier på Masugnen och sfi

Introduktion till studier på Masugnen och sfi Introduktion till studier på Masugnen och sfi Innehållsförteckning Till nya studerande på sfi i Lindesberg... 3 Hej!... 3 Syfte... 3 Masugnens utbildningsverksamhet... 3 Våra kurser och spår... 3 Frånvaro...

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Lektion 2, tisdag 4 februari, Svenska för internationella studenter, kurs 1

Lektion 2, tisdag 4 februari, Svenska för internationella studenter, kurs 1 Lektion 2, tisdag 4 februari, 2014 Svenska för internationella studenter, kurs 1 Hur man hälsar Hej! Hejsan! Tjenare! Tjena! Tja! God dag! God morgon! God middag! God afton! God natt! Hur man hälsar Hej!

Läs mer

NYCKELN TILL DRÖMMARNA. Översättning: Göran Gademan. Ah, du är här! Jag har sprungit och sprungit,

NYCKELN TILL DRÖMMARNA. Översättning: Göran Gademan. Ah, du är här! Jag har sprungit och sprungit, NYCKELN TILL DRÖMMARNA Översättning: Göran Gademan Ah, du är här! Jag har sprungit och sprungit, rädd att komma för sent, och att aldrig hitta dig mer. Men nu är du här, i mina armar! Du är min fånge.

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9)

Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9) SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? Agnes och Elin är bästa vänner fast de är väldigt olika. Agnes tycker om att vara för sig själv och teckna och måla. Hon vill inte ha så mycket uppmärksamhet.

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

APOKRYFERNA SUSANNA TILL KING JAMES BIBLE Susanna

APOKRYFERNA SUSANNA TILL KING JAMES BIBLE Susanna www.scriptural-truth.com APOKRYFERNA SUSANNA TILL KING JAMES BIBLE 1611 Historien om Susanna [i Daniel] Susanna Ange förutom början av Daniel, eftersom det inte är i Hebreiska, som varken den berättande

Läs mer

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country Kusten är klar av jonas mattson Thomas och Helen i Göteborg har genom åren byggt flera hus i New England-stil. Om man inte visste bättre skulle man vid åsynen av deras lyckade byggnationer kunna svurit

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

STADSLEDNINGSKONTORET

STADSLEDNINGSKONTORET Sommarkollo 2012-Granliden Barnens ö SIDAN 1 Det fanns alltid någon ledare till hands som du kunde prata med om du behövde A. Aldrig 1 1,5 B. Sällan 0 0 C. Ibland 2 3 D. Oftast 17 25,4 E. Alltid 47 70,1

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Om etiken i samband med engagemang

Om etiken i samband med engagemang Om etiken i samband med engagemang Lilla Kung Jay C. I. Svensk version www.littlekingjci.com Hjälp oss att dela med oss vår lilla berättelse på så många språk som möjligt. Översätt texten till din dialekt

Läs mer

Emma. MTM:s skolwebb. - lässtopp och läslogg, diskussions- och skrivuppgifter. mtm.se/skola. Introduktion. Inför läsning skapa förförståelse

Emma. MTM:s skolwebb. - lässtopp och läslogg, diskussions- och skrivuppgifter. mtm.se/skola. Introduktion. Inför läsning skapa förförståelse Emma - lässtopp och läslogg, diskussions- och skrivuppgifter Ämne: Svenska, Svenska som andraspråk Årskurs: 7-9, gymnasiet, vux och SFI Lektionstyp: Lässtopp och läsloggar, diskussionsuppgifter och skrivuppgift

Läs mer

Publicerat med tillstånd Flickan jag älskar heter Milena Text Per Nilsson Bild Pija Lindenbaum Alfabeta 1998

Publicerat med tillstånd Flickan jag älskar heter Milena Text Per Nilsson Bild Pija Lindenbaum Alfabeta 1998 . Milena går i min klass. Hennes ögon är två svarta solar. Men hennes ögon ser mej inte. Jag finns inte för henne. Och det är det jag vill, mest av allt i världen: Jag vill finnas för Milena. 11 Det var

Läs mer

Ledare. Nyhetsbrev juni Hej!

Ledare. Nyhetsbrev juni Hej! Nyhetsbrev juni 2017 Ledare Hej! Nu är det några få dagar kvar till dess att läsåret är slut och sommarlovet tar vid. Vårterminen har gått fort fram och vi kan summera en termin där mycket skett. Ni kan

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november Oj, oj oj, nu går tiden fort det har redan gått fem veckor sedan förra veckobrevet! Var tog de fem veckorna vägen? Jo, de försvann i en massa

Läs mer

Någon kanske tycker att den här sortens förord är onödiga. De är lika onödiga som tråkiga, brukar min mentor och gamle vän Hammar säga om långa

Någon kanske tycker att den här sortens förord är onödiga. De är lika onödiga som tråkiga, brukar min mentor och gamle vän Hammar säga om långa Eber Det stod klart när tränaren för knattelaget ropade: Jonas, dräll inte omkring med bollen. Hör du vad jag säger, Jonas, och en handfull grabbar lydigt vände sig mot tränaren och undrade vad som stod

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr11. Innan ni börjar läsa: Författare: Torsten Bengtsson

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr11. Innan ni börjar läsa: Författare: Torsten Bengtsson Vilken smäll! sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Robin och hans kompisar i bandet Big Bang. De repar i tvillingarnas garage inför en tävling de ska vara med i.

Läs mer

Vindkraftverkens predikan. Hes 37:1-14,

Vindkraftverkens predikan. Hes 37:1-14, 1 12 03 11 Vindkraftverkens predikan Hes 37:1-14, Vi har mycket omkring oss som är ganska självklart och som man kan se många gånger utan att det är mer än att vi i bästa fall konstaterar att det finns

Läs mer

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN KIRSTEN AHLBURG ORDLISTA pall (sida 10, rad 3) en liten stol utan ryggstöd och armstöd baguette (sida 14, rad 12) franskt, vitt bröd LÄSFÖRSTÅELSE Vid dagens slut sida 5 Vilken

Läs mer

ANNA PERSSON. en kopp med minnen

ANNA PERSSON. en kopp med minnen ANNA PERSSON en kopp med minnen ANNA PERSSON Min mormor har skrivit om sin barndom och där kan jag läsa om hur min mormors mor Anna levde. Min mormor skriver När pappa var ute på olika uppdrag fick mamma

Läs mer

Då och nu: en jämförelse mellan hur jag upplevde undervisningen i en svensk skola i Sverige kontra en svensk skola på Costa del Sol

Då och nu: en jämförelse mellan hur jag upplevde undervisningen i en svensk skola i Sverige kontra en svensk skola på Costa del Sol Då och nu: en jämförelse mellan hur jag upplevde undervisningen i en svensk skola i Sverige kontra en svensk skola på Costa del Sol När jag skulle börja skriva denna texten, visste jag inte exakt vad jag

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

Lille prinsen ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSEFRÅGOR: ANTOINE DE SAINT-EXUPÉRY ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Lille prinsen ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSEFRÅGOR: ANTOINE DE SAINT-EXUPÉRY ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN Y VILJA ORDLISTA filosofiskt lagd (förordet) tänka mycket, vilja förstå saker perspektiv (förordet) här: se saker på ett nytt/annat sätt byte (s 10, rad 2) djur som vilda djur

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Eleverna tränar på att: Författare: Beth Bracken & Kay Fraser

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Eleverna tränar på att: Författare: Beth Bracken & Kay Fraser sidan 1 Författare: Beth Bracken & Kay Fraser Vad handlar boken om? Boken handlar om Lucy och Soli som är bästa vänner. De har känt varandra sedan de var små, och de gör allt tillsammans. Där de bor finns

Läs mer

Namn: Sofie Thagesson Klass: OP2a

Namn: Sofie Thagesson Klass: OP2a Namn: Sofie Thagesson Klass: OP2a Jag var i Italien i nästan 3 veckor, i en stad som heter Reggio Emilia som ligger i Norra Italien. Jag bodde hos Francesca och hennes familj som bor i en liten stad som

Läs mer

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11: SIDAN 1 Författare: Jim Højberg Vad handlar boken om? Alex har alltid varit klassens nörd, men nu har det plötsligt vänt. Både Mia och Asmila är kära i honom, och ikväll ska han på bio med Asmila. Alex

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

7. vissa 8. annorlunda 9. få. 4. Användbara ord. 1. sig 2. på 3. till 4. igen 5. på mig 6. att 7. någon 8. till MÅL 2. 1.

7. vissa 8. annorlunda 9. få. 4. Användbara ord. 1. sig 2. på 3. till 4. igen 5. på mig 6. att 7. någon 8. till MÅL 2. 1. Svenska 6 - SVAR MÅL 1 1. Användbara ord 1. växla 2. ändrar sig 3. byta 4. ändra 5. förändra 6. byta 7. växlar 8. ändra dig 9. växlar 10. ändra 2. Användbara ord 1. mig att 2. om 3. ha 4. på 5. om 6. på

Läs mer

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer.

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Året är 1916 Min mormor Gunhild Persson (1885-1975) och min morfar Karl Persson (1880-1940), bild enligt nedan, kommer för

Läs mer

Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text. (BL åk 4 6)

Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text. (BL åk 4 6) SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? Lo tycker så mycket om sin fotbollstränare Lovisa. Lovisa är rättvis, schyst och rolig. På lördag ska de spela sista matchen i serien. Vinner de matchen så vinner

Läs mer

Läsnyckel. I fiendens skugga. Författare: Sue Purkiss Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser

Läsnyckel. I fiendens skugga. Författare: Sue Purkiss Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser Läsnyckel I fiendens skugga Författare: Sue Purkiss Översättning: Sara Hemmel I fiendens skugga är en spännande ungdomsbok som utspelar sig i Frankrike under andra världskriget. En stridspilot störtar

Läs mer

EN STAD I EVIG FÖRÄNDRING TA DEL AV AKVARELLISTEN PETER CZERNIAK S SENTIMENTALA STOCKHOLMSSKILDRINGAR

EN STAD I EVIG FÖRÄNDRING TA DEL AV AKVARELLISTEN PETER CZERNIAK S SENTIMENTALA STOCKHOLMSSKILDRINGAR EN STAD I EVIG FÖRÄNDRING TA DEL AV AKVARELLISTEN PETER CZERNIAK S SENTIMENTALA STOCKHOLMSSKILDRINGAR 16 februari, 2018 Taggar: AkvarellKonstnärPeterCzerniakSlussenSödermalmStockholm Peter Czerniak föddes

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

DEN PLATS I SKELLEFTEÅ/ HEDENSBYN DÄR TORA BERGSTRÖM GIFT ANDERSSON, KVARNÅSEN OCH HELGA BJÖRK GIFT LINDGREN, RAGGSJÖ, ARBETADE SOM PIGOR UNDER

DEN PLATS I SKELLEFTEÅ/ HEDENSBYN DÄR TORA BERGSTRÖM GIFT ANDERSSON, KVARNÅSEN OCH HELGA BJÖRK GIFT LINDGREN, RAGGSJÖ, ARBETADE SOM PIGOR UNDER DEN PLATS I SKELLEFTEÅ/ HEDENSBYN DÄR TORA BERGSTRÖM GIFT ANDERSSON, KVARNÅSEN OCH HELGA BJÖRK GIFT LINDGREN, RAGGSJÖ, ARBETADE SOM PIGOR UNDER 1920-TALET Eskil Tåg-2009 I mitten av 1920 talet åkte Tora

Läs mer

Turbo blir spökjägare

Turbo blir spökjägare SIDAN 1 Elevmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Turbo och hans kompisar Olle och Simon tar en tur till flygarens hus på väg hem från skolan. Flygarens hus står tomt sedan han dog. Pojkarna smyger runt i huset

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Inledning. Med anledning av detta har jag satt ihop ett studiehäfte med frågor som kan bli ett stöd när minnen skall väckas till liv.

Inledning. Med anledning av detta har jag satt ihop ett studiehäfte med frågor som kan bli ett stöd när minnen skall väckas till liv. Mina Minnens Bok Inledning Detta studiematerial har kommit till efter att jag, på uppdrag av Jönköpings stadsarkiv, varit ute på tolv äldreboenden i de mindre kommundelarna. Syftet med besöken på äldreboendena

Läs mer

Arbetsplan - turkiska.

Arbetsplan - turkiska. Arbetsplan - turkiska. Lokal arbetsplan för Förskoleklass till Årskurs 9 Modersmålets mål är att eleven ska tala aktivt, skriva och läsa med förståelse. Min planering baserar på tema. Jag har turkiska

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Lektion Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1

Lektion Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1 Lektion 5-2016 Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1 Dagens dikt Idag är det onsdag. Vi studerar svenska. Igår var det tisdag och det regnade inte. Då studerade vi också svenska. men

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Fakta om Martin Luther

Fakta om Martin Luther LISETTE AGERBO HOLM SIDAN 1 Läraramaterial Vad handlar boken om? I boken presenteras en man vid namn Martin Luther. Han var en kristen man som ville förändra kyrkan. Han gillade inte allt som kyrkan gjorde

Läs mer

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN KIRSTEN AHLBURG LÄSFÖRSTÅELSE STORA SÄCKAR väckarklocka (sida 3, rad 1), alarm när man måste vakna brevbärare (sida 3, rad 9), den som delar ut post sorterar (sida 4, rad 7),

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Bitte Magnusson, lärarrep åk F-2

Bitte Magnusson, lärarrep åk F-2 Protokoll fört vid föräldrarådsmöte 2010-02-17 Plats: Fjälkinge skola, Elevcaféet Närvarande: Roland Persson, 9B Maria Antreski, 8B Petra Kempner 6A Camilla Bengtsson, 6A Mariana Wendel, 5A Jessika Kärrdahl,

Läs mer

Lektion 5 - torsdagen den 13 februari, 2014 Svenska för internationella studenter, kurs 1

Lektion 5 - torsdagen den 13 februari, 2014 Svenska för internationella studenter, kurs 1 Lektion 5 - torsdagen den 13 februari, 2014 Svenska för internationella studenter, kurs 1 EXAM COURSE 1 Saturday February 22, 15:00-17:00 Surname A L: LADUVIKSSALEN Surname K Ö: UGGLEVIKSSALEN Please register

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 24 januari - lördag 11 februari

barnhemmet i muang mai tisdag 24 januari - lördag 11 februari barnhemmet i muang mai tisdag 24 januari - lördag 11 februari Jokk blev kvar länge på sjukhuset men har äntligen kommit hem. Vi har haft invigning av lekplatsen. Mia, Lasse, Fred, Oscar och Sandra har

Läs mer

JOBS BOK Husbykyrkan Lars Mörling 2017

JOBS BOK Husbykyrkan Lars Mörling 2017 JOBS BOK Husbykyrkan Lars Mörling 2017 JOBS BOK GUDSRELATION GENOM SVÅRIGHETER Bakgrund och inledning Job kom från Us Vi vet inte var Us låg. Platsen kallas Österlandet (Job 1:3) och låg sannolikt öster

Läs mer

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ÅSA ÖHNELL ORDLISTA otrogen (sida 6, rad 10) träffat andra kvinnor (eller män) efterlyste (sida 6, rad 16) sökte efter, frågade efter, kanske på teve och i tidningar inte råd

Läs mer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3) SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Turbo och hans kompisar Olle och Simon. Turbos klass ska sätta upp en kabaré i skolan och Turbo och hans kompisar ska göra en pjäs. Pjäsen handlar

Läs mer

Fröken Spöke går vilse

Fröken Spöke går vilse SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Ivar och Ebba som har världens bästa fröken. Hon är ett spöke och hon heter fröken Sparre. Fröken Sparre, rektorn och klassen ska åka till Stora

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Umeå Universitet Pedagogiska Institutionen Idrottsvetenskapliga programmet Axel Holmström

Umeå Universitet Pedagogiska Institutionen Idrottsvetenskapliga programmet Axel Holmström Umeå Universitet Pedagogiska Institutionen Idrottsvetenskapliga programmet Axel Holmström Här väntar jag på en buss vid campus som ska ta mig till Milwaukee. I den höga byggnaden bakom mig syns det huset

Läs mer

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN LÄSFÖRSTÅELSE STORA SÄCKAR väckarklocka (sida 3, rad 1), alarm när man måste vakna brevbärare (sida 3, rad 9), den som delar ut post sorterar (sida 4, rad 7), lägger på rätt

Läs mer

JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ

JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ DET HÄR MED KLASS INNAN JAG BÖRJADE PLUGGA OM MEDELKLASSNORMER I UNIVERSITETSMILJÖN Lena Sohl Doktorand Sociologiska institutionen, Uppsala Universitet JENNYS BERÄTTELSE Ja, jag

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text. (BL åk 4 6)

Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text. (BL åk 4 6) SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? En ny tjej börjar i Los klass. Lo tycker att hon verkar cool och spännande eftersom hon inte ser ut som alla andra. Genast börjar klassens ledare, Tea, att vara

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Du är den jag vill ha

Du är den jag vill ha Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Du är den jag vill ha Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livetenligtrosa.se du är den jag

Läs mer

Onsdag den 13 oktober 2010

Onsdag den 13 oktober 2010 Onsdag den 13 oktober 2010 Kära dagbok! Nu är det dags för mig att träffa mina Comenius vänner i England. Först provade jag att sitta i eget säte men det var lite läskigt så jag satte mig hos Tommy. I

Läs mer

Så, med nytt (inget) hår satte jag mig på planet till Irland och Dublin!

Så, med nytt (inget) hår satte jag mig på planet till Irland och Dublin! Hallojs! En reseberättelse om Irland Jag heter Fabian, går tredje året på Datateknik ute i Kista och tänkte berätta om min förra höst, då jag var i Irland och lekte runt! Varför Irland kanske man frågar

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Hårdträning bland Sapporos snöhögar

Hårdträning bland Sapporos snöhögar RESEBERÄTTELSE Namn År och termin för utbyte Anton Schillen 2015 2016 Utbytesuniversitet Hokkaido University Utbildningsprogram Special Research Student Hårdträning bland Sapporos snöhögar Innan avresa

Läs mer

FIDEIKOMMISS I SKÄRVET. Fyrarumsbyggnad i Oskars s:n Sveriges minsta fideikommiss

FIDEIKOMMISS I SKÄRVET. Fyrarumsbyggnad i Oskars s:n Sveriges minsta fideikommiss Följande artikel är en direkt avskrift från Kalmar Läns Tidning lördagen den 28 april 1951 Artikeln kommer från Lars Lennartsson, sonson till Ingeborg Petersson. Fyrarumsbyggnad i Oskars s:n Sveriges minsta

Läs mer

Svenska från början 3

Svenska från början 3 Svenska från början 3 1 Fyll i rätt ord Höger patienten studenten hämta vann hjälp CV Viktigt 1. Här kan du få att sluta röka. 2. Bilar ska köra på sida i Sverige. 3. Det är att ha ett körkort. 4. Läkaren

Läs mer

När tomtemor räddade julen

När tomtemor räddade julen När tomtemor räddade julen Roller: Tomtemor: Jultomten: Dr. Nisse: Maria: Mario: Tomtenisse 1: Tomtenisse 2: Tomtenisse 3: Tomtenisse 4: Tomtenisse 5: Tomtenisse 6: Tomtenisse 7: Statister: Berättare:

Läs mer

MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA

MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA Undervisning av Ulrika Ernvik VEM ÄR JAG? Vi har alla en berättelse! Gud skickade mej till världen med ett hemligt uppdrag. Vilket är mitt hemliga uppdrag? För att veta det

Läs mer

Om Koranen. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-auran som betyder läsning.

Om Koranen. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-auran som betyder läsning. 108 Koranen är den heliga boken inom islam. Den som tillhör religionen islam kallas för muslim. I Koranen kan man läsa om den muslimska tron och om de regler som muslimer ska följa. För en muslim är orden

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Utvärdering deltagare

Utvärdering deltagare Utvärdering deltagare 37 svar, 325 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 99 1 Ja Nej Varför, varför inte? - Det har varit lärorikt och kul att använda utrustningen och att skådespela. -

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Partneruniversitet: Universitat de Barcelona HT18. Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva hur det var att studera utomlands.

Partneruniversitet: Universitat de Barcelona HT18. Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva hur det var att studera utomlands. Partneruniversitet: Universitat de Barcelona HT18 Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva hur det var att studera utomlands. Vilka kurser läste du och vad tycker du om kvaliteten på undervisningen

Läs mer

Seniorernas veckobrev V.43

Seniorernas veckobrev V.43 Denna vecka har vi fokuserat på att avsluta alla uppdrag då vi efter höstlovet kommer att påbörja ett nytt tema med nya utmaningar. Det vi redan nu kan avslöja är att begreppet kärlek kommer att få en

Läs mer

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC.

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 4 DRÖMMEN OM Thomas och Helen har byggt tre hus i New England-stil FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 5 NEW ENGLAND l med Willa

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

När Mandelträden blommar - fundera, diskutera och skriv

När Mandelträden blommar - fundera, diskutera och skriv När Mandelträden blommar - fundera, diskutera och skriv Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: Gym, Vux, Lektionstyp: reflektion och diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-8 Det här lektionsupplägget är gjort

Läs mer

Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd

Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd Av Henrik Ståhlberg Det sägs ibland att människor med autism inte kan tycka synd om andra. Hos människor som inte kan så mycket

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch.

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch. RAPPORT FRÅN ZAMBIA I november besökte Ulla och jag familjen Linyama i Zambia 5 dagar. Ett besök som var efterlängtat från båda parter. Vi togs verkligen emot med stora famnen. Det visade sig att Michael

Läs mer