Sand- och grustäkter i Eda kommun

Transkript

1 Sand- och grustäkter i Eda kommun Rapport från LONA-projektet Sand och grustäkter i Eda

2 Innehåll Bakgrund...3 Metod...3 Resultat...4 Generellt...4 Gaddsteklar...5 Flugor...7 Fjärilar...9 Lokaler med beskrivning och resultat...9 Billefalla - beskrivning...9 Billefalla - resultat Skönnerud - beskrivning Skönnerud - resultat Norra Ämterud - beskrivning Norra Ämterud resultat och arter Val av restaureringsobjekt Skötsel- och restaureringsplan Norra Ämterud Källor Rapporter etc Hemsidor Bilagor Sand- och grustäkter i Eda var ett LONA-projekt. Projektledare var Daniel Nilsson, Eda kommun Omslagsbild: Täkt och fälla vid Norra Ämterud samt gaddstekeln Mellinus arvensis som fotograferats av Dan Mangsbo. Rapporten är sammanställd 2017 av Stig Emilsson, Hushållningssällskapet, Värmland. Foton då inte annat anges tagna av Stig Emilsson. 2

3 Bakgrund Under 2016 besöktes 12 stycken sandoch grustäkter i Eda kommun av kommunens personal. Syftet var att hitta bra lokaler för Eda kommuns LONAprojekt Sand - och grustäkter. Av de besökta täkterna valdes fem intressanta objekt ut för vidare värdering i ett viktningssystem. De tre högst rankade täkterna valdes ut preliminärt varefter ägarna kontaktades och informerades om projektet. Samtliga ägare gav sitt klartecken för deltagande. Avsikten med projektet var att inventera täkternas flora och fauna samt upprätta en skötselplan för den täkt som hyste de största naturvärdena. De tre utvalda täkterna var Billefalla i Häljeboda, Karta 1. De tre utvalda grustäkternas placering Skönnerud utanför Koppom och Norra Ämterud strax söder om Morokulien och norska gränsen. Uppdraget att genomföra inventeringen och upprätta skötselplanen lades ut för offentlig upphandling och tillföll Hushållningssällskapet Värmland. Inventeringen genomfördes sommaren 2017 genom fältbesök och fällfångst. Resultatet presenteras i denna rapport. Fältarbetet har utförts av Stig Emilsson Hushållningssällskapet och Daniel Nilsson, Eda kommun. Allt artbestämningsarbete av fällfångade insekter har gjorts av Sven Hellqvist, Umeå. Sven har också skrivit de artbeskrivande texterna om flugor och en del av gaddsteklarna. Övriga beskrivningar är till en del hämtade från Artfakta ( ). Ansvarig för rapportskrivande och sammanställning av resultaten har varit Stig Emilsson, Hushållningssällskapet. Metod Inventeringen baserades huvudsakligen på fällfångst med vita fångstskålar fyllda med 50 procentig propylenglykol till c:a 1,5 centimeters höjd. Fällorna placerades i branter och vegetationskanter. Tre skålar placerades ut på varje lokal den 10:e april och tömdes 6 gånger under vår och sommar med 3-4 veckors mellanrum. Den sista tömningen gjordes den 18:e augusti. På lokalerna fanns skyltar som informerade om LONA-projektet och inventeringen samt varnade för glykolen (som kan vara farlig att dricka för t.ex. hundar). Tömningen skedde enligt en fastställd rutin (se bilaga 1) men dag valdes fritt efter väder och kvalitet på proverna vid tidigare tömning. Fjärilar plockades ur och artbestämdes i samband med tömningarna. De olika skålarna hölls inte isär utan varje tömning resulterade i ett samlingsprov per lokal. Insekterna överfördes till 120 ml plastburkar med skruvlock och skickades till Sven Hellqvist för artbestämning. Kompletterande inventering av kärlväxter och flygande fjärilar gjordes på plats i samband med tömningarna. Vid utsättningen av fällorna på våren genomsöktes också täkterna efter skalbaggen bibagge (Apalus bimaculatus). Den tidigare rödlistade bibaggen, som parasiterar på vårsidenbin, anses vara en bra indikatorart för sandmarker och täkter med höga naturvärden men arten hittades inte i någon av täkterna. 3

4 Av insekterna i fällmaterialet artbestämdes främst gaddsteklar och flugor. Alla gaddsteklar i materialet förutom myror artbestämdes. Bland flugorna har vissa familjer helt eller nästan helt hoppats över (Phoridae, Muscidae, Anthomyidae, Agromyzidae, Pipunculidae, Sphaeroceridae) och i vissa familjer eller släkten har bara hanar bestämts (vissa Dolichopodidae, Carnidae, Milichiidae, Ephydridae och Sarcophagidae). Det fanns mängder av små fritflugor (Chloropidae) i fällmaterialet och särskilt i de senare fällomgångarna lämnades det mesta av dem obestämda. Enstaka skalbaggar och andra insekter bestämdes i de första fällomgångarna men lämnades helt i de senare omgångarna. Beläggsexemplar av de ovanligaste arterna har monterats och förvaras av Sven Hellqvist. Alla fynd är rapporterade till Artportalen. Restmaterialet har skickats till Länsstyrelsen i Värmland som kommer att gå igenom det i mån av tid och resurser. Resultat Generellt Totalt hittades 362 arter vid analysen av fällmaterialet varav 114 arter gaddsteklar och 224 arter flugor. Av flugorna var åtminstone 15 av arterna nya för Värmland enligt tillgängliga landskapskataloger, men då kataloger saknas för många familjer är det verkliga antalet nya arter för Värmland sannolikt väsentligt högre. För 128 flugarter ledde inventeringen till de första rapporterna från Värmland i Artportalen. Det stora antalet nya rapporter beror mer på att flugor som grupp är dåligt kända i Värmland än att lokalerna i sig är exceptionella. Vid fältbesöken noterades 15 arter fjärilar och ytterligare några skalbaggar. Bild 1. Grön sandjägare - Cicindela campestris. En skalbagge som fanns på alla tre täkterna. Foto Dan Mangsbo. De olika lokalerna skiljde sig inte markant åt när det gäller artantal. Flest arter påträffades i Billefalla, 202 stycken, varav 192 i fällorna. I Skönnerud som hade flest fällfångade arter, 193 stycken medan endast 3 ytterligare noterades vid fältbesöken. Norra Ämterud hade det lägsta artantalet 185 stycken, varav endast 179 i fällorna. Å andra sidan hittades flest ovanliga och rödlistade arter just i Norra Ämterud (se vidare i beskrivingen av lokalen). Resultatet sammanfattas i tabell 1. Tabell 1. Totalt artantal per lokal. Taxonomisk grupp Billefalla Skönnerud Norra Ämterud Totalt Gaddsteklar Flugor Fjärilar Övriga insekter (Skalbaggar, gräshoppor mm.) Totalt

5 Gaddsteklar Gaddsteklar (Aculeata) är en systematisk grupp bland steklarna. Gaddsteklarna kännetecknas framför allt av att honans äggläggningsrör ombildats, förbundits med en giftkörtel och blivit en gadd. Denna används för försvar och för att döda eller bedöva byten medan äggen läggs från den ombildade äggläggarens bas. Till gaddsteklarna hör bland annat bin (Apoidea), getingar (Vespidae), myror (Formicidae), vägsteklar (Pompilidae), rovsteklar (Sphecoidea) och guldsteklar (Chrysididae). Myrorna har vi alltså inte tittat på i denna inventering. När det gäller gaddsteklar har totalt 114 arter påträffats i fällorna. Det största antalet arter hittades i Skönnerud, 70 stycken. Om man bara tittar på bin så delar Billefalla och Skönnerud förstaplatsen med 30 arter vardera, men med fler solitära bin i Billefalla. Tabell 2. Totalt artantal av gaddsteklar. Taxonomisk grupp Billefalla Skönnerud Norra Ämterud Totalt Solitärbin (Bin exkl. Bombus, Apis) Sociala bin (Bombus, Apis) Rovsteklar (Crabronidae, Ampulicidae, Sphecodes) Vägsteklar (Pompilidae) Övriga gaddsteklar (Vespidae, Chrysididae, etc.) Totalt Bin är systematiskt en överfamilj. De lever av nektar och pollen och spelar därmed en viktig roll för blommande växters pollinering. Nektarn tjänar huvudsakligen som energikälla medan pollenet ger protein och andra näringsämnen. Det mesta pollenet används som mat till larverna. De lever solitärt eller i mer eller mindre avancerade bisamhällen. I tabellen ovan utgörs bin av familjerna långtungebin (Apidae) där till exempel honungsbin (Apis) och humlor (Bombus) ingår, korttungebin (Colletidae), grävbin (Andrenidae), buksamlarbin (Megachilidae) och vägbin (Halictidae). Flest arter av bin fanns i fällorna vid Skönnerud och Billefalla där artantalet Bild 2. Praktbyxbi- Dasypoda hirtipes. Ett marklevande solitärbi som tyvärr inte påträffades i Eda. var 30, vid Norra Ämterud var motsvarande siffra 25. Totalt fångades bin av 52 arter vid de tre täkterna. Bin kan efter levnadssätt delas in i solitärbin och sociala bin. I tabellen ovan ingår alla bin utom humlor (Bombus) och honungsbin (Apis) i gruppen solitärbin. Dessa bildar istället gruppen sociala bin. Solitärbin kallas så därför att det inte finns några arbetare utan det är honan som ensam sköter om boet vilket skiljer dem från de sociala bina som t.ex. honungsbin. Solitärbin finns i de allra flesta miljöer på land. I Sverige finns drygt 250 arter. Solitärbina varierar mycket i färg och form. Många arter är håriga med mörka färger. Andra är kala och kan fläckvis lysa i gult, rött och vitt. En del solitärbin är generalister, de samlar pollen från många olika växter. 5

6 Men många är också specialister (oligolektiska), de samlar pollen från en eller ett par närbesläktade växtarter. Hallonsandbi, väddsandbi, rödklöversandbi, sälgsandbi, blåklocksbi, blåbärssandbi och äpplesandbi har alla namn som anspelar på deras favoritväxter Flera biarter samlar inte pollen utan lever som kleptoparasiter på andra biarter. Honor av parasiterna tränger in i och lägger ägg i de pollensamlande arternas bon vars egna ägg eller larver dödas. Parasiterna är i de flesta fall specialiserade på specifika värdarter. Bland de solitärbin som påträffades i täkterna är arter i släktena gökbin (Nomade), blodbin (Sphecodes) och kägelbin (Coelioxys) parasiter. Rovsteklarna (Sphecoidea) är i likhet med getingarna ofta slankt byggda, kala och helt svarta eller svarta med teckning i gult, rött eller vitt. Rovsteklarna fångar andra insekter och flyger eller släpar hem sitt byte till boet. Många rovsteklar hör till odlingslandskapet och de spelar en viktig roll genom att reglera bestånden av fjärilar, skalbaggar, bin, spindlar, stritar och bladlöss. 26 arter av rovsteklar påträffades i de tre undersökta täkterna. Rovsteklarna delas numera upp i familjerna kackerlackesteklar (Ampulicidae), sandsteklar (Sphecidae) och rovsteklar (Crabronidae). Vägsteklar (Pompilidae) har ofta mörka vingar och flyger nervöst och ryckigt ganska nära marken. Deras honor är vanligen försedda med grävborst på framfötterna, och de flesta gräver sina bon i lös sand. Vägsteklar letar efter spindlar som de förlamar med sin gadd och föder upp sin avkomma med. Vissa arter är specialiserade på specifika spindelarter. Arter i släktena Evagetes och Ceropales fångar inte själva spindlar utan lever som kleptoparasiter på andra vägsteklar. Det finns drygt 60 arter i Sverige, 21 av dessa påträffades i de tre inventerade grustäkterna. Bild 3. Oxybelus uniglumis är en rovstekel som påträffades i alla tre täkterna. Foto Dan Mangsbo. Bild 4. Vargvägstekel - Anoplius viaticus, en vägstekel som påträffades i alla tre täkterna. Foto Dan Mangsbo. Bild 5. Bohål av en grävande stekel från täkten i Billefalla. 6

7 Under rubriken övriga gaddsteklar i tabellen ovan finner vi bl.a. getingar (Vespidae) och guldsteklar (Chrysididae). Som en liten kuriositet kan nämnas att nordgeting (Dolichovespula norwegica) och taigageting (Dolichovespula norvegicoides) påträffades i fällmaterialet, vars latinska namn känns passande när vi befinner oss så nära gränsen till Norge. Flugor När det gäller flugor hittades flest arter i Billefalla, 129 stycken, totalt hittades 224 arter i inventeringen. Om gaddsteklarnas systematik är relativt okänd hos gemene man är det inget jämfört med flugornas. Här följer en kort genomgång av familjerna i tabellen nedan, vilka var de artrikaste familjerna i de inventerade täkterna. Tabell 3. Totalt artantal av flugor. Taxonomisk grupp Billefalla Skönnerud Norra Ämterud Totalt Köttflugor (Sarcophagidae) Blomflugor (Syrphidae) Parasitflugor (Tachinidae) Dans- o puckeldansflugor (Empididae, Hybotidae) Övriga flugor Totalt Köttflugor (Sarcophagidae) är ofta ganska stora och kraftiga flugor. De största arterna kan bli upp till 20 millimeter medan de minsta arterna är omkring 2 millimeter. Ofta är de grå, silvergrå eller svartaktiga i färgen och har genomskinliga till något rökfärgade vingar. Flera arter har larver som lever på kadaver. Det finns också arter vars larver parasiterar på ryggradslösa djur, både på andra insekter och på andra typer av smådjur såsom spindlar, sniglar eller daggmaskar. Talrika i täkterna var särskilt arter som lever som kleptoparasiter på olika gaddsteklar samt några storvuxna arter i släktet Sarcophaga som lever på daggmaskar. Vid inventeringen hittades 19 arter av köttflugor. Blomflugor (Syrphidae) är medelstora till ganska stora flugor med en kroppslängd från omkring 5 upp till 20 millimeter. Som namnet antyder så ser man dem ofta äta nektar och pollen från blommor. De kan ofta ses sväva (hovra) i luften i närheten av blommor, gärna flockblomstriga. Många blomflugor försöker likna getingar eller honungsbin och humlor i sitt utseende vilket kan vara ett effektivt sätt att sätta sig i respekt hos djur som gärna äter flugor men undviker steklar med giftgadd. Vid inventeringen hittades 32 arter av blomflugorflugor, av dessa var fyra arter nya för Värmland. Flest arter av blomflugor, 20 stycken, noterades i fällorna vid Billefalla. Bild 6. Ljungtorvblomfluga - Sericomyia silentis, en blomfluga som påträffades i Norra Ämterud. Foto Dan Mangsbo 7

8 Parasitflugor (Tachinidae) är en till utseendet mycket varierad grupp men påminner ofta om ovanligt borstiga husflugor. Storleken varierar mellan olika arter från omkring 5 millimeter upp till 20 millimeter. Som larver lever parasitflugorna just som deras namn anger som parasiter på andra insekter eller deras larver, något som gör att många arter av parasitflugor är användbara för biologisk bekämpning av skadeinsekter. Honorna lägger äggen antingen direkt på värddjurets kropp eller i anslutning till en för värddjuret tänkbar födokälla. Som fullbildade insekter livnär sig parasitflugor på olika söta vätskor, som nektar. Vid inventeringen hittades 28 arter av parasitflugor, varav 16 stycken i Norra Ämterud som hade flest arter. Dansflugor (Empididae) och puckeldansflugor (Hypotidae) är två närbesläktade men för allmänheten okända grupper av flugor. Som fullbildade insekter är de rovdjur som tar andra mindre insekter, men de kan också besöka blommor, från vilka de suger nektar. Flera arter är kända för att svärma innan parningen, vanligen över någon vattenyta Larverna kan leva både i vatten och på land, i fuktig mark, ved eller multnande organiskt material. De är vanligen rovdjur som tar andra, små ryggradslösa djur. Vid inventeringen hittades 37 arter av dansoch puckeldansflugor. Av puckeldansflugorna var 11 arter nya för Värmland vilket inte nödvändigtvis innebär att de är ovanliga utan snarare att gruppen som helhet är dåligt undersökt i landskapet. I gruppen övriga flugor ingår bland annat vattenflugor (Ephydridae), daggflugor (Drosophilidae), fritflugor (Chloropidae), kadaverflugor (Carnidae), rovflugor (Asilidae) och dvärgflugor (Stenomicridae). Ovanligare arter av gaddsteklar och flugor tas upp under respektive täkt men en fluga tas upp redan här eftersom den hittades i alla täkter. Det är Allotrichoma bezzi (Ephydridae), en vattenfluga som helt tycks saknas i de svenska museisamlingarna. Dock är typmaterialet från Norrbotten (Edefors 1897) och finns på museet i Berlin. Under 2017 påträffades arten även i en kraftledningsgata i ett fossilt sanddynområde vid Skellefteälven. Det är en liten mörk fluga som tillhör en familj som få i Sverige intresserat sig för och ett riktat eftersök kan förmodligen visa att arten är vitt utbredd. Artens Bild 7. Laphria flava, en rovfluga som fanns i fällorna vid Norra Ämterud. Foto Dan Mangsbo. utbredning omfattar Europa, Asien och Nordamerika men mycket lite är känt om dess ekologi. Andra arter i släktet har larver som lever i våta miljöer som är rika på dött organiskt material, medan vuxna individer är funna på många olika växtarter och i högar av gräsklipp. Arten fanns i tiotals ex på alla tre lokalerna, både under den tidiga våren och under slutet av sommaren. Överhuvudtaget var inslaget av arter knutna till vatten i Edas grustäkter oväntat stort. 8

9 Fjärilar När det gäller fjärilar hittades 15 olika arter varav 12 dagfjärilar. I fällorna hittades mest mindre dagfjärilar som grönsnabbvinge och blåvingar. Ingen av arterna var ovanlig eller på något sätt anmärkningsvärd och täkterna var heller inga speciellt bra fjärilslokaler vilket bland annat berodde på att floran var artfattig även om det förkom en hel del viktiga pollenproducenter som fibblor, ljung och sälg. Bild 7. (T.h) Nässelfjäril - Aglais urticae noterades vid täkten i Skönnerud. Tabell 4. Totalt artantal av fjärilar. Taxonomisk grupp Billefalla Skönnerud Norra Ämterud Totalt Dagfjärilar Övriga fjärilar (mätare, svärmare) Lokaler med beskrivning och resultat Billefalla - beskrivning Bild 8. Del av täkten i Billefalla, branter exponerade mot västsydväst. 9

10 Karta 2. Billefalla, orienteringskarta och detalj med flygfoto. Billefalla är en liten sandtäkt som ligger nära Billan i Häljeboda. Den ägs av Bengt Erik Nilsson, Marbäck, Västergård, Aneby. Billan är Natura 2000-område på grund av att vattendraget är mycket viktigt för den hotade flodpärlmusslan. I större delen av Billan påträffas äldre musselindivider och delar av älven har stor frekvens av småmusslor, vilket tyder på viss föryngring. Vidare hyser älven höga naturvärden genom förekomst av t.ex. reproducerande öring och flodkräfta samt rödlistade och sällsynta bottenfaunaarter, bl.a. buksimmaren Sigara hellensi. Billan är även utpekat som nationellt särskilt värdefullt vattendrag med avseende på naturvård och fiske. Billans kantzoner, från norska gränsen ner till Tukåsmossen, är utpekade som naturvärdesobjekt i Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Kantzonerna bedöms på sikt kunna utveckla mycket höga naturvärden. Gränsen för naturvärdesobjektet går igenom täkten vid Billefalla. Avståndet mellan Billan och täkten är ca 90 m. Täkten har en yta av ca 0,15 ha och är exponerad mot söder, öster och väster även om de mest dominerande rasbranterna är vända mot sydöst. Området utgörs av isälvsmaterial och omges av talldominerad blandskog. Kornstorleken varierar mellan mjäla och grus. Täkten är nedlagd men används eventuellt som husbehovstäkt om än i mycket liten skala. Inga återställningsåtgärder är genomförda, men en del av rasbranterna skuggas av uppväxande vegetation i form av al, tall och björk. Vegetationen i täkten är sparsam, i bottenskiktet dominerar raggmossa medan fältskiktet består av ögontröst, prästkrage, 10 Bild 8. Mattlummer - Lycopodium clavatum, i bakgrunden blommande ljung- Calluna vulgaris. hagfibbla, höstfibbla, skogsfibbla, rölleka och ljung. I en av rasbranterna förekommer också mattlummer som är fridlyst enligt artskyddsförordningen. Trädskiktet i själva täkten domineras av tall och al men även gran och björk förekommer liksom enstaka salixbuskar.

11 Billefalla - resultat I fällorna fångades totalt 192 arter, varav 57 arter av gaddsteklar och 129 arter av flugor. Det som sticker ut är antalet arter av solitärbin, blomflugor, dans- och puckeldansflugor, dagfjärilar samt flugor generellt där artantalen är högre än för de andra täkterna. Orsaken är troligen dels det korta avståndet till Billan som ger en stor variation av vattenmiljöer och dels att fältfloran, även om den är sparsam, ändå är rikare än i de andra täkterna. Mest anmärkningsvärt var fyndet av Lordiphosa hexasticha, som är en daggfluga som tidigare bara påträffats en gång i landet (vid Lögdeälven 2016) och i övriga Norden bara ytterligare ett fynd i Finland. Den är ännu inte ens rapporteringsbar i Artportalen. Artens ekologi är tämligen dåligt känd men det svenska fyndet 2016 gjordes i en sumpig blandskog med högörtvegetation och bäverfällda lövträd och det finska i gles, fuktig, kalkpåverkad grandominerad skog. Enligt uppgifter från kontinenten förmodas den utvecklas i marken och främst förekomma i våtmarker. Dessa miljöer stämmer ju inte så väl med en sandtäkt, så förmodligen har det infångade exemplaret sitt ursprung närmare Billan. Bild 9. Ljungsandbi - Andrena fuscipes, ett av solitärbina vid Billefalla. Noterades även vid Skönnerud. Symballophthalmus pictipes, en puckeldansfluga som i Norden bara är känd från en lokal i Medelpad (2012) och ett äldre fynd från Norge. Medelpadsfyndet gjordes i brynet av en sandtäkt. Släktet innehåller ytterligare två arter i landet, den vanligaste av dessa, S. dissimilis, finns Bild 10. Hemipenthes maurus, en svävfluga som fångades vid Billefalla och Skönnerud. främst i fuktiga, frodiga skogsmiljöer. Sannolikt är inte heller denna art knuten till själva täkten, utan snarare till brynet eller intilliggande skog. Trichactia pictiventris är en ganska sällan påträffad parasitfluga, i Sverige bara känd från Skåne, Östergötland, Västergötland Värmland och Dalarna och den tycks vara sällsynt även i Centraleuropa. Vad den parasiterar på är inte känt. Lypha ruficauda är en annan sällan påträffad parasitfluga, utbredd över hela landet men ganska få fynd i senare tid, särskilt i södra Sverige. Den parasiterar på olika arter av mätarfjärilar. 11

12 Meoneura triangularis är en i landet sällan påträffad kadaverfluga. Den utvecklas i ruttnande animalier och fanns tillsammans med andra kadaverflugor och asbaggar i ett prov som börjat lukta. Bland andra intressanta arter kan brynsandbi (Andrena fulvida) nämnas. Ett ganska ovanligt sandbi, en skogsart som pollensamlar på många olika växter. Brynsandbi fanns också i fällorna vid Norra Ämterud. Ytterligare en intressant stekel som påträffades i Billefalla är Entomognathus brevis (Crabronidae), en ganska ovanlig markboende liten rovstekel som fångar jordloppor, en typisk torrmarksart. Björksavblomfluga (Brachyopa dorsata) var ny för Värmland. Björksavblomfluga förekommer i anslutning till blandskog i sandiga, strandnära (fuktiga till torra) miljöer, men också i anslutning till fjällbjörkskog. Den kan påträffas solande på blad och lågor eller flygande i vegetationen. Billefalla var den täkt där flest arter av fjärilar noterades, inte mindre än 10 stycken varav 8 dagfjärilar. Arterna var grönsnabbvinge, citronfjäril, ängs/skogsvitvinge, skogsgräsfjäril, amiral, vitgräsfjäril, gulbrokigt slåtterfly, ängspärlemorfjäril, ljungblåvinge och i en av fällorna hittades en larv av större snabelsvärmare. Vid infarten till täkten noterades flera bohål av vildbin. Vid ett av besöken noterades också en överflygande spillkråka, rödlistad som nära hotad (NT) Skönnerud - beskrivning Bild 11. Del av täkten i Skönnerud 12

13 Sandtäkten som ägs av Remi Andre Jacobsen, Koppom, ligger i Skönnerud utanför Koppoms tätort. Täktområdet är stort, c:a 1,5 ha men delvis återställt genom plantering av tall. Det nu undersökta området utgör ca 0,15 ha eller 10 % av den ursprungliga täkten. Detta område används som husbehovstäkt i liten skala. Materialet är grövre och mycket mer varierat än i de båda övriga täkterna. Troligen är det fråga om en rullstensås. Topografin är tämligen dramatisk och stora rasbranter är exponerade mot sydväst och väst. Delar av branterna är beväxta med tall, gran, björk och enstaka sälgar. Karta 2. Skönnerud, orienteringskarta och detalj med flygfoto, observera täktområdets storlek. Fältskiktet domineras av lupin, men även bergsyra, fårsvingel, korsört, gråfibbla, höstfibbla och hagfibbla förekommer. Skönnerud - resultat I fällorna fångades och artbestämdes totalt 193 arter vilket var det högsta totala artantalet bland de tre undersökta täkterna. Lägger man till de arter som noterades vid fältbesöken blir det istället en andraplats bakom Billefalla med totalt 196 arter. Skönnerud hade högst artantal när det gäller gaddsteklar totalt (70 st), liksom undergrupperna rovsteklar och vägsteklar. En intressant ny Värmlandsart var den lilla dvärgflugan Podocera soniae med ytterst få fynd i landet (<5 fynd i landet). De övriga fynden är från Sörmland, Småland och Medelpad, arten beskrevs så sent som Biologin i stort sett okänd, men arten har utomlands påträffats i flera olika Bild 12. En höstvy från den undersökta delen av täkten i Skönnerud mot söder. miljöer, men verkar i knuten till sandtäkter. Det har föreslagits att larverna utvecklas i vattensamlingar som bildas mellan stammen och grenarna på strätta (Angelica sylvestris). En stor majoritet av kända exemplar av arten (inkl. alla svenska) har tagits med olika fällor. 13

14 Detsamma gäller dansflugan Rhamphomyia praestans, en sällsynt dansfluga med <10 fynd kända från landet. Den lever som rovdjur, och är främst känd från tallskogar i norra Sverige, men även funnen i täkter. Platypalpus argenticnemis är en ännu obeskriven puckeldansfluga som därför inte är rapporteringsbar i Artportalen. Den är känd från ett fåtal lokaler i Dalarna, Västerbotten och Åsele lappmark samt från norra Norge samtliga fynd från de senaste 5 åren. Puckeldansflugorna är rovdjur både som larver och adulta, de vuxna flugorna ofta på blad av buskar och örter. P. argenticnemis har påträffats i lite olika miljöer, men främst i lite finare skogs- eller brynmiljöer. Dock finns även ett sandtäktsfynd från Dalarna. Metopia grandii (Sarcophagidae). En köttfluga som är spridd över hela landet men med få fynd. Metopia-arterna utvecklas som boparasiter på markboende gaddsteklar och finns främst i sandområden. Ytterligare tre arter fanns i Eda-materialet och särskilt M. argyrocephala var talrik på alla lokaler. Bild 12. Ljunggökbi - Nomada rufipes noterades vid Skönnerud. Parasiterar på ljungsandbi Andrena fuscipes (se bild 9) som också fanns i fällorna vid Skönnerud. Foto Dan Mangsbo Leiophora innoxia (Tachinidae). Sällan påträffad parasitfluga, känd från södra Sverige upp till Uppland, ny för Värmland. Uppges vara parasit på torngräshoppor och främst förekomma i varma miljöer. Fritflugan Polyodaspis sulcicollis var en ny art för Värmland och fanns i stort antal i Skönnerud men saknades på de andra lokalerna. I Skönnerud fanns också vårsidenbi, det bi som den tidigare rödlistade bibaggen (Apalus bimaculatus) parasiterar på. Bibagge förekommer ofta i täkter och är en signalart som indikerar höga naturvärden. Den eftersöktes i samband med att fällorna sattes ut i april men hittades inte i någon av täkterna. Bild 13. Mellinus arvensis. En liten rovstekel som fångades vid Skönnerud och Norra Ämterud. Foto Dan Mangsbo Hedychridium roseum är en guldstekel som parasiterar på den markboende rovstekeln Astata boops (som inte fanns i Eda-materialet). Guldstekeln är ganska ovanlig, åtminstone i västra Sverige. En typisk art för varma, torra, sandiga lokaler. Vid besöken noterades fjärilarna påfågelöga, nässelfjäril och puktörneblåvinge. 14

15 Norra Ämterud - beskrivning Bild 14. Norra Ämterud del av täkt. Observera fällan i mitten av bilden. Sandtäkten i Norra Ämterud ligger ca 100 m öster om järnvägen Eda-Kongsvinger och 300 m norr om tullstationen i Eda. Den ägs av Johnny Arvidsson, Karlstad. Avståndet till vattendraget Växan är ca 400 m och till Vrångsälven 500 m. Avståndet till gränsen mot Norge är mindre än 400 m. Området hyser egentligen två olika täkter i direkt anslutning till varandra. Undersökningen avser bara den norra av dessa. Den södra är fortfarande aktiv och ingår inte i projektet men påverkar naturligtvis biologin i området. Hela täktområdet har en yta av ca 0,4 ha och den norra, undersökta täkten utgör ca 50% av området. Det förekommer en del körning med fyrhjuling och motorcrosscyklar i täkten vilket leder till att den inte är helt täckt med vegetation utan ytor med blottad sand är vanliga. Den används också av lokalbefolkningen som husbehovstäkt i liten skala. En del rivningsmaterial är dumpat i täkten. Omgivande mark består av tallskog på isälvssediment. Täkten har öppna rasbranter exponerade mot sydväst och sydöst. Områden med död ved finns i täkten och i omgivningen. Karta 4. Norra Ämterud, orienteringskarta och detalj med flygfoto, observera täktområdets storlek. 15

16 Vegetationen är sparsam. På täktens lägsta punkt finns ett lite fuktigt område som domineras av björnmossa. Fältskiktet består av trådtåg, gråstarr, fibblor, kärringtand, ljung och odon. På den angränsande täkten finns en mer utvecklad ruderatflora med skelört, kanadensiskt gullris, gulvial, gråbo, gåsört och kråkvicker, men även rödklöver, prästkrage, vitklöver, revsmörblomma och förgätmigej. I kanterna växer en hel del ljung. En del av rasbranterna skuggas av tall, björk, lupin och enstaka videbuskar. Uppe i tallskogen märks lingon och renlavar. Vid besöken noterades också grönsnabbvinge, ängsmätare, grön sandjägare, skogssandjägare, silverblåvinge och hedblåvinge. Bland fåglarna sjöng rödhake, bofink, trädpiplärka, lövsångare och dubbeltrast. Norra Ämterud resultat och arter I fällorna fångades totalt 178 arter vilket är det lägsta artantalet när man jämför de tre täkterna. Artantalet var även när det gäller både gaddsteklar och flugor lägre än för de båda andra täkterna. När det gäller ovanliga och rödlistade arter hamnar däremot Norra Ämterud på första plats. Två arter är rödlistade nämligen gulhornad rovfluga (Cyrtopogon luteicornis) och virvelvägstekel (Arachnospila opinata). Båda är rödlistade i kategorin nära hotad (NT). Gulhornad rovfluga är mm lång med relativt robust kroppsform och svartgrå grundfärg, ofta med guldfärgad pudring på ovansidan av mellankroppen. Arten är känd från Halland till Norrbotten. Sentida fynd finns från hela området men lokalerna är mycket utspridda Alla förekomstområdena ligger på större sandfält med lång kontinuitet av öppenhet. Förekomsterna ligger långt från varandra utan synbarliga möjligheter till spridning eller återkolonisation dem emellan, och populationen bedöms som kraftigt fragmenterad. I Värmland är flugan känd från sandmarkslokaler i Gräsmark, på Sörmon och Brattforsheden. Arten är även känd från Norge, Finland och de nordvästra delarna av Ryssland. Den hotas av igenväxning av öppna sandytor, både av spontan igenväxning och av aktiv igenplantering. Effektiv brandbekämpning, upphört skogsbete och plantering med framförallt tall under de senaste 100 åren har lett till en drastisk minskning av öppna till sparsamt bevuxna sandmiljöer i inlandets hedtallskogar. Arten har inom Brattforsheden visats vara en tämligen god paraplyart för lokaler med förhållandevis många rödlistade arter. 16 Bild 15. Gymnosoma nudifrons, en parasitfluga som fångades vid Norra Ämterud. Foto Dan Mangsbo Karta 5. Utbredningen av Gulhornad rovfluga (Cyrtopogon luteicornis) från Artfakta Artdatabanken.

17 Virvelvägstekel (Arachnospila opinata) är en 7 11 mm lång stekel med svart kroppsfärg sånär som på att främre halvan av bakkroppen som är orangefärgad. Vingarna är mörkt genomskinliga. Virvelvägstekel är en sällsynt och lokal art med enstaka exemplar noterade i flera svenska landskap, varav tio nya fyndlokaler upptäckts under den senaste tioårsperioden. Arten har även påträffats sällsynt i södra Norge och Finland, men däremot inte i Danmark. Plantering/igenväxning och åtföljande beskuggning av öppna, vegetationsfattiga platser i hedtallskog utgör ett starkt hot eftersom arten av allt att döma är mycket lokal. Den har i Värmland visat sig vara en bra indikator för sandområden med förhållandevis många andra arter av vägsteklar. Bild 16. Skogssandjägare - Cicindela sylvatica. En relativt vanlig skalbagge som inte artbestämdes i materialet från fällorna men som svärmade i stort antal i Norra Ämterud vid ett av fältbesöken. Det tidigare rödlistade ängssolbiet (Dufourea dentiventris) hittades också i fällorna. Arten samlar endast pollen från blåklockor, främst liten blåklocka. Boet grävs ut i glest bevuxna slänter, som gärna får vara vända mot söder. Jordarten skall vara grusig-sandig och därmed lättdränerad. Mindre pansarstekeln (Tiphia minuta) är också en tidigare rödlistad art vars ekologi inte är fullt utforskad men det är troligt att den parasiterar på små marklevande skalbaggslarver. En annan intressant art är silverkindad örtblomfluga (Cheilosia uviformis), en Karta 6. Fynd av silverkindad blomfluga -Cheilosia uviformis i Sverige. En ny art för Värmland, från Artfakta - Artportalen. relativt liten, långsträckt och svart art med ganska gula ben, där hanen har lång och ofta gul behåring medan honans behåring är kort och gul. Den förekommer i anslutning till löv- eller blandskog med inslag av bland annat alar, t.ex. på strandängar och i fuktiga gläntor som regelbundet översvämmas. Arten är ny för Värmland men är ingen typisk grustäktart. Bland andra intressanta arter kan vattenflugan Limnellia surturi nämnas. Arten har nyligen rapporterades som ny för Norden efter fynd vid Lögdeälven i Ångermanland. Under 2017 är den även funnen på ett par våtmarkslokaler vid Umeå. På Artportalen finns många foton av Limnellia och en del av dessa kan mycket väl vara surturi, bl. a. tillhör en fluga från Kristinehamn förmodligen den arten. För säker bestämning av arten bör dock hangenitalier undersökas. Arten är för övrigt känd från Island, Skottland och Tyskland. Larvutvecklingen sker förmodligen i våta miljöer men adulta flugor kan förekomma även i torrare miljöer; ett av fynden vid Lögdeälven gjordes i en sandtäkt. 17

18 Brynsandbiet (Andrena fulvida) är ett ganska ovanligt sandbi, en skogsart, som pollensamlar på många olika växter. Arten påträffades även i Billefalla. Spilomena enslini är en sällan påträffad rovstekel, en av de minsta arterna. Den anlägger bon i hallonskott och fångar tripsar åt larverna. Trimerina madizans är en sällan påträffad vattenfluga. Den utvecklas som predator på äggkokonger av spindlar i våtmarker. Pseudopachystylum goniaeoides (Tachinidae) är en sällan påträffad parasitfluga, utbredd över hela landet men ganska få fynd. Arten är parasit på spinnarsteklar (Pamphiliidae) och är en barrskogsart, kanske främst sandiga tallskogar. Val av restaureringsobjekt Ingen av lokalerna är påfallande mycket bättre som insektslokal än de andra. Ser man till gaddsteklarna hade Skönnerud flest antal arter och även flest arter av vägsteklar och rovsteklar. Billefalla hade däremot flest antal arter av solitära bin, förmodligen beroende på en mer varierad flora. Man kan också konstatera att några av de ovanligaste gaddsteklarna bara fanns i N:a Ämterud. Antalet arter är dock inte anmärkningsvärt högt på någon av lokalerna. Bland flugorna fanns flest arter i Billefalla, där det även fanns klart flest arter av blomflugor och dans- och puckeldansflugor. Den höga förekomsten av blomflugor kan liksom förekomsten av solitära bin ovan kopplas till floran. Vid Billefalla fanns också de två ur ett svenskt perspektiv ovanligaste arterna Lordiphosa hexasticha och Symballophthalmus pictipes (som dock förmodligen inte bor i själva täkten). Bild 17. En av fällorna i Billefalla. Det är mycket möjligt att en del av kvalitén på lokalen Billefalla beror av det korta avståndet till Billan och att en del av arterna som fångats i fällorna vid Billefalla kommer från vattendraget eller dess kantzoner Däremot fanns det klart flest parasitflugor i Norra Ämterud, där också den enda rödlistade flugan fanns. Bild 18. Spår från körning med motorfordon i täkten gör att det alltid finns blottad sand. 18

19 I Norra Ämterud fanns också totalt sett något fler ovanligare sandmarksarter. Eftersom syftet med inventeringen i första hand var att fokusera på arter knutna till själva täkten faller valet på Norra Ämterud. En annan faktor som talar för valet är att det är relativt lätt att förbättra kvalitén på täkten. Det finns skuggande vegetation på väg upp och en del skräp och rivningsmaterial som behöver transporteras bort. Samtidigt används täkten för terrängkörning med fyrhjuling och crossmotorcykel samt vid orienteringstävlingar varför den utsätts för ett visst slitage som gör att det även framgent kommer att finnas bara sandytor utan vegetation. Det kan vara ett positivt och ett pedagogiskt exempel på att slitage i lagom dos inte alltid behöver vara negativt för naturvärdena på platsen. Skönnerud är i sig en liten del av ett mycket större täktområde som till största delen är återställt genom plantering av tall. I den del som nu har inventeras är det i dagsläget inte nödvändigt att göra några restaureringsåtgärder. Genom att materialet mestadels är grovt är det t.ex. inte speciellt mycket skuggande vegetation på väg upp utan rasbranterna kommer att fortsätta att vara exponerade under lång tid. En restaurering idag skulle då snarare behöva omfatta hela det gamla täktområdet, ett mycket stort och av ekonomiska skäl troligen orealistiskt projekt. Bild 19. Dumpat rivningsvirke vid Norra Ämterud. Bild 17. I Billefalla finns ganska mycket skuggande vegetation i en del av slänterna som är lätt att ta bort. Däremot vore det positivt att ta bort en skuggande vegetation även i Billefalla. En enkel åtgärd som skulle kunna genomföras i kommunens regi utan stora kostnader. Området hyser ju också höga naturvärden av annat slag. Täktområdet kan med enkla åtgärder fylla en funktion som en varm, torr och relativt örtrik miljö som på ett utmärkt sätt kompletterar Billan och dess kantzon som har ju har höga dokumenterade värden i fuktiga och beskuggade miljöer. Bild 18. Lupiner är en invasiv art som lätt etablerar sig i grustäkter. 19

20 Skötsel- och restaureringsplan Norra Ämterud I Norra Ämterud finns en hel del rivningsmaterial dumpat i täkten. Det är både trävirke och betong som naturligtvis ska transporteras bort. Vidare är en hel del vegetation på väg upp som skuggar delar av täktens branter, speciellt i den del av täkten där branterna är exponerade rakt mot söder. Ta bort björk, al och gallra ganska hårt bland de uppväxande tallarna, spara till den början all salix (sälg och viden). Sälg blommar tidigt på våren och är då en viktig födokälla för t.ex. bin. Grövre träd som tas ner kan med fördel kvistas och lämnas på platsen för att tillföra död ved. Riset bör däremot transporteras bort eller eldas upp på plats. Det finns en del lupiner, ryck upp dom med rötterna. Lupin är en invasiv art som lätt bildar täta bestånd och konkurrerar ut andra kärlväxter. Lupinen är dessutom kvävefixerande och har därför inga problem att kolonialisera magra marker som sandtäkter. I den angränsande täkten finns även kanadensiskt gullris, en annan invasiv art som ska bort. Spara fältfloran i övrigt, blomrika ytor ger också mat åt täktens Insekter som i sin tur blir mat åt t.ex. fåglar. Någon slåtter behövs inte men ta gärna bort småträd som kommer upp i ytor med örter. Bild 20. Den fuktiga delen av täkten vid Norra Ämterud som lämpar sig för att fördjupa för att anlägga en liten våtmark. Det kan vara lagom att återkomma vartannat år med röjning och lupinryckning, vilket kan vara ytterligare en anledning att även restaurera och sköta täkten i Billefalla. Täktskötseln blir då ett årligt återkommande arbete. Bild 21. Gynna sälg i täkterna, den blommar tidigt på våren och ger föda åt våraktiva insekter. Flera av de intressantaste flugorna som hittades vid inventeringen tycks trivas i våta miljöer. Längst in mot den västra rasbranten finns ett fuktigt parti där det ofta står vatten eller ligger is under vinter och tidig vår. På sommarhalvåret domineras detta område av björnmossa. Fördjupa en del av området till en grund våtmark så att det står kvar vatten under en större del av sommarhalvåret. Välj en yta på ca 25 m 2, schakta ur till ett maxdjup på ca en meter men gör stränderna så långgrunda som det går. Vattensamlingar i täkter är också bra miljöer för groddjur. Återkom också gärna med en ny uppföljande inventering efter ca 5-7 år. 20

21 Källor Rapporter etc. Abenius J. och Hellqvist S. Steklar i Dalarnas sandtallskogar 2007,, Länsstyrelsen i Dalarna 2008 Appelqvist T. Sandlevande insekter i naturreservatet Tallmon, Charlottenberg, Pro Natura, Rapport 2010 ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken SLU, Uppsala, Berglind, S.-Å Area sensitivity of the sand lizard and spider wasps in sandy pine heath forests umbrella species for early successional biodiversity conservation? Ecological Bulletins 51: Berglind S-Å. Sand och grustäkter, hur man gynnar biologisk mångfald vid efterbehandling och i drift. Länsstyrelsen i Värmland Larsson K. Insekter som signalarter för öppna marker i södra Sverige. Länsstyrelsen i Hallands län 2017 Lönnell N. Åtgärdsprogram för bibagge ,, Rapport 6378 från Naturvårdsverket 2010 Sandström m. fl Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken Rapporterar 17. Hemsidor Artportalen Artfakta Jordbruksverket Bilagor Bilaga 1: Rutin för fälltömning Bilaga 2: Artlista från fällorna 21

22 Bilaga 1. Rutin fällfångst Eda kommun. Utsättning 1. Ställ ut tre skålar per lokal. Dom ska stå relativt plant i sydläge, gärna i en kant mot vegetation. Undvik gångstigar och förankra gärna skålen med ett par pinnar eller stenar. 2. Fyll skålarna till 1,5 cm höjd med 50%-ig färglös glykol och några droppar diskmedel 3. Sätt ut infoskylten vid den skål som står mest synlig Tillsyn 1. Kolla att alla skålar finns kvar, det ska vara tre per lokal, och att informationsskylten står synligt. 2. Om inte, sätt ut nytt (se ovan) 3. Kolla att det finns glykol i skålarna. Om inte fyll på med färglös 50%:ig glykol. 4. Om skålarna är överfulla gör en insamling enligt instruktionen nedan. Insamling 1. Plocka ur alla fjärilar, trollsländor och andra stora djur, artbestäm om det är möjligt. 2. Häll över vätskan från fångstskålen till tillbringaren och vidare till en ny ren insektsskål genom en tesil så att alla andra fångade insekter hamnar i silen. 3. För över alla insekter till en plastburk med 50%:ig etanol, använd sprutflaskan. Håll till över skålen så att inga djur hamnar på marken. Se till att gängorna är rena när du skruvar igen burken. Några sandkorn kan orsaka läckage. 4. Skriv lokalnamn och datum på en klisteretikett och sätt på burken, och lägg en liten papperslapp med samma information direkt i burken. Skriv allt med blyerts. 5. Rengör fångstskålen och häll tillbaka glykollösningen i den. 6. Fyll på med glykollösning om det behövs och diskmedel i skålen och sätt tillbaka den på dess plats. Inskickning av prov 1. Förslut alla burkar med tejp för att förhindra läckage. Slå lite hushållspapper runt burkarna om någon sprit mot förmodan skulle läcka. 2. Skicka burkarna till: Sven Hellqvist Älvtået Umeå

23 BILAGA 2. Artlista från fällfångst vid tre grustäkter i Eda kommun våren och sommaren En etta i kolumnen för en lokal innebär att arten är funnen på lokalen Ordning Familj Artnamn Svenskt namn Billefalla Skönnerud N:a Ämterud Rödlistad Blattaria Blatellidae Ectobius lapponicus Skogskackerlacka 1 Coleoptera Anthribiidae Platystomus albinus 1 Coleoptera Buprestidae Trachys minuta 1 Coleoptera Carabidae Cicindela campestris Grön sandjägare 1 Coleoptera Carabidae Leistus ferruginatus 1 Coleoptera Carabidae Leistus terminatus Brokig kindlöpare 1 Coleoptera Carabidae Pterostichus niger Brynsvartlöpare 1 Coleoptera Curculionidae Brachyderes incanus Gråvivel 1 Coleoptera Curculionidae Hylobius abietis Vanlig snytbagge 1 Coleoptera Curculionidae Otiorhynchus ovatus 1 Coleoptera Curculionidae Strophosoma capitatum Coleoptera Elateridae Ampedus balteatus 1 Coleoptera Lycidae Dictyoptera aurora 1 Coleoptera Silphidae Nicrophorus vespilloides 1 Coleoptera Silphidae Oiceoptoma thoracicum Rödsköldad asbagge 1 Coleoptera Tenebrionidae Diaperis boleti Brokig svampsvartbagge 1 Diptera Anthomyzidae Anthomyza dissors 1 Diptera Anthomyzidae Anthomyza gracilis 1 Diptera Anthomyzidae Stiphrosoma laetum 1 1 Diptera Asilidae Cyrtopogon lateralis Diptera Asilidae Cyrtopogon luteicornis Gulhornad rovfluga 1 Nära hotad Diptera Asilidae Dioctria hyalipennis 1 1 Diptera Asilidae Laphria flava 1 Diptera Asilidae Lasiopogon cinctus Diptera Asilidae Neoitamus socius 1 1 Diptera Asilidae Rhadiurgus variabilis Diptera Asilidae Tolmerus atricapillus 1 1 Diptera Bombyliidae Anthrax varius 1 Diptera Bombyliidae Hemipenthes maurus 1 1 Diptera Brachystomatidae Heleodromia immaculata 1 1 Diptera Calliphoridae Bellardia stricta 1 1 Diptera Calliphoridae Bellardia viarum 1 Diptera Calliphoridae Bellardia vulgaris 1 Diptera Calliphoridae Calliphora subalpina 1 Diptera Calliphoridae Calliphora vicina 1 Diptera Calliphoridae Calliphora vomitoria 1 Diptera Calliphoridae Lucilia caesar 1 1 Diptera Calliphoridae Lucilia richardsii 1 Diptera Calliphoridae Lucilia sericata 1 1 Diptera Calliphoridae Melinda gentilis Diptera Calliphoridae Melinda viridicyanea Diptera Calliphoridae Pollenia amentaria Diptera Calliphoridae Pollenia griseotomentosa 1 Diptera Calliphoridae Pollenia hungarica 1 1 Diptera Calliphoridae Pollenia labialis Diptera Calliphoridae Pollenia pediculata Diptera Calliphoridae Pollenia rudis Diptera Calliphoridae Pollenia vagabunda Diptera Calliphoridae Protophormia terraenovae 1 1 Diptera Carnidae Meoneura flavifacies 1 1 Diptera Carnidae Meoneura triangularis 1 Diptera Carnidae Meoneura vagans 1 Diptera Chloropidae Aphanotrigonum nigripes Diptera Chloropidae Aphanotrigonum trilineatum Diptera Chloropidae Conioscinella frontella 1 1 Diptera Chloropidae Elachiptera cornuta 1 1 Diptera Chloropidae Elachiptera diastema Diptera Chloropidae Elachiptera scrobiculata 1 Diptera Chloropidae Hapleginella laevifrons 1 1 Diptera Chloropidae Lasiambia palposa Diptera Chloropidae Polyodaspis sulcicollis 1 Diptera Chloropidae Tricimba cincta 1 1 Diptera Dolichopodidae Chrysotus cilipes 1 1 Diptera Dolichopodidae Chrysotus femoratus 1 Diptera Dolichopodidae Chrysotus gramineus 1 1 Diptera Dolichopodidae Diaphorus nigricans 1 Diptera Dolichopodidae Dolichopus nigricornis 1 1 Diptera Dolichopodidae Dolichopus rupestris 1 Diptera Dolichopodidae Gymnopternus aerosus 1 1 Diptera Dolichopodidae Gymnopternus brevicornis 1 1 Diptera Dolichopodidae Medetera infumata 1 1 Diptera Dolichopodidae Neurigona quadrifasciata 1

24 Ordning Familj Artnamn Svenskt namn Billefalla Skönnerud N:a Ämterud Rödlistad Diptera Drosophilidae Drosophila transversa Diptera Drosophilidae Lordiphosa fenestrarum 1 Diptera Drosophilidae Lordiphosa hexasticha 1 Diptera Empididae Empis bicuspidata 1 Diptera Empididae Empis chioptera 1 1 Diptera Empididae Empis lucida 1 Diptera Empididae Empis nigripes Diptera Empididae Empis pennipes 1 1 Diptera Empididae Empis staegeri 1 Diptera Empididae Empis syrovatkai 1 1 Diptera Empididae Empis tessellata 1 Diptera Empididae Hilara albitarsis 1 Diptera Empididae Hilara interstincta 1 Diptera Empididae Phyllodromia 1 Diptera Empididae Rhamphomyia bohemica Diptera Empididae Rhamphomyia pilifer 1 Diptera Empididae Rhamphomyia poplitea 1 Diptera Empididae Rhamphomyia praestans 1 Diptera Empididae Rhamphomyia sulcata 1 Diptera Empididae Rhamphomyia umbripennis 1 1 Diptera Ephydridae Allotrichoma bezzi Diptera Ephydridae Discocerina obscurella 1 Diptera Ephydridae Limnellia surturi 1 Diptera Ephydridae Philygria sp. 1 Diptera Ephydridae Psilopa nitidula 1 1 Diptera Ephydridae Psilopa polita 1 Diptera Ephydridae Trimerina madizans 1 Diptera Heleomyzidae Heleomyza serrata 1 Diptera Heleomyzidae Suillia flava 1 1 Diptera Heleomyzidae Suillia flavifrons Diptera Heleomyzidae Suillia nemorum 1 1 Diptera Hybotidae Bicellaria nigra 1 Diptera Hybotidae Bicellaria subpilosa 1 Diptera Hybotidae Drapetis exilis Diptera Hybotidae Drapetis parilis 1 1 Diptera Hybotidae Drapetis simulans 1 Diptera Hybotidae Euthyneura myrtilli 1 Diptera Hybotidae Hybos culiciformis 1 1 Diptera Hybotidae Hybos grossipes Diptera Hybotidae Platypalpus "argenticnemis" 1 Diptera Hybotidae Platypalpus brachystylus 1 Diptera Hybotidae Platypalpus cursitans 1 1 Diptera Hybotidae Platypalpus ecalceatus 1 Diptera Hybotidae Platypalpus luteicornis 1 1 Diptera Hybotidae Platypalpus major Diptera Hybotidae Platypalpus nigritarsis 1 Diptera Hybotidae Platypalpus pectoralis 1 Diptera Hybotidae Symballophthalmus pictipes 1 Diptera Hybotidae Tachypeza nubila 1 1 Diptera Hybotidae Trichina bilobata 1 Diptera Hybotidae Trichina clavipes 1 Diptera Lauxaniidae Lauxania cylindricornis 1 Diptera Lauxaniidae Meiosimyza rorida 1 Diptera Lauxaniidae Minettia lupulina 1 Diptera Lauxaniidae Pachycerina seticornis 1 Diptera Lauxaniidae Sapromyza opaca 1 Diptera Lonchaeidae Lonchaea affinis 1 Diptera Lonchopteridae Lonchoptera bifurcata 1 Diptera Milichiidae Leptometopa latipes 1 Diptera Milichiidae Madiza glabra Diptera Milichiidae Neophyllomyza acyglossa 1 Diptera Milichiidae Phyllomyza formicae 1 Diptera Milichiidae Phyllomyza securicornis 1 1 Diptera Mythiocomyiidae Glabellula arctica 1 1 Diptera Opomyzidae Geomyza tripunctata 1 Diptera Piophilidae Mycetaulus bipunctatus 1 1 Diptera Pipunculidae Pipunculus sp. 1 Diptera Pipunculidae Tomosvaryella sp. 1 Diptera Platystomatidae Rivellia syngenesiae 1 Diptera Psilidae Imantimyia fulviventris 1 Diptera Rhagionidae Rhagio lineola 1 1 Diptera Rhagionidae Rhagio scolopaceus 1 1 Diptera Sarcophagidae Brachicoma devia Diptera Sarcophagidae Macronychia agrestis 1 Diptera Sarcophagidae Metopia argyrocephala 1 1 1

25 Ordning Familj Artnamn Svenskt namn Billefalla Skönnerud N:a Ämterud Rödlistad Diptera Sarcophagidae Metopia campestris 1 1 Diptera Sarcophagidae Metopia grandii 1 Diptera Sarcophagidae Metopia staegerii Diptera Sarcophagidae Oebalia minuta 1 Diptera Sarcophagidae Phrosinella sannio Diptera Sarcophagidae Sarcophaga agnata 1 Diptera Sarcophagidae Sarcophaga caerulescens 1 Diptera Sarcophagidae Sarcophaga carnaria Diptera Sarcophagidae Sarcophaga incisilobata 1 Diptera Sarcophagidae Sarcophaga sexpunctata 1 Diptera Sarcophagidae Sarcophaga subulata 1 Diptera Sarcophagidae Sarcophaga subvicina Diptera Sarcophagidae Sarcophaga vagans 1 Diptera Sarcophagidae Sarcophaga variegata Diptera Sarcophagidae Senotainia conica Diptera Sarcophagidae Taxigramma hilarella Diptera Sciomyzidae Dichetophora finlandica 1 Diptera Sciomyzidae Euthycera chaerophylli 1 Diptera Sciomyzidae Limnia paludicola 1 Diptera Sepsidae Nemopoda nitidula 1 1 Diptera Sepsidae Sepsis violacea 1 1 Diptera Sphaeroceridae Apteromyia claviventris 1 1 Diptera Sphaeroceridae Coproica ferruginata 1 Diptera Sphaeroceridae Copromyza stercoraria 1 Diptera Sphaeroceridae Ischiolepta sp. 1 Diptera Stenomicridae Podocera soniae 1 Diptera Stratiomyidae Sargus flavipes 1 Diptera Stratiomyidae Sargus iridatus 1 Diptera Syrphidae Brachyopa dorsata Björksavblomfluga 1 Diptera Syrphidae Cheilosia albipila Brudborsteblomfluga 1 Diptera Syrphidae Cheilosia flavipes Maskrosblomfluga 1 Diptera Syrphidae Cheilosia fraterna Kabblekeblomfluga 1 Diptera Syrphidae Cheilosia longula Spetsig soppblomfluga 1 1 Diptera Syrphidae Cheilosia mutabilis Smal örtblomfluga 1 1 Diptera Syrphidae Cheilosia urbana Vårörtblomfluga 1 Diptera Syrphidae Cheilosia uviformis Silverkindad örtblomfluga 1 Diptera Syrphidae Cheilosia vernalis Asterblomfluga 1 Diptera Syrphidae Episyrphus balteatus Flyttblomfluga 1 Diptera Syrphidae Eristalis arbustorum Lillslamfluga 1 Diptera Syrphidae Eristalis interrupta Fältslamfluga 1 1 Diptera Syrphidae Eristalis lineata Hagslamfluga 1 Diptera Syrphidae Eristalis obscura Sommarslamfluga 1 Diptera Syrphidae Eupeodes corollae Nyfiken blomfluga 1 Diptera Syrphidae Eupeodes nielseni Tallfältblomfluga 1 1 Diptera Syrphidae Eupeodes nitens Bandfältblomfluga 1 Diptera Syrphidae Ferdinandea cuprea Savguldblomfluga 1 Diptera Syrphidae Heringia pubescens 1 1 Diptera Syrphidae Melanostoma mellinum 1 1 Diptera Syrphidae Myathropa florea Dödskallefluga 1 Diptera Syrphidae Pipiza quadrimaculata Fyrfläckig gallblomfluga 1 Diptera Syrphidae Pipizella viduata Lång rotlusblomfluga 1 Diptera Syrphidae Sericomyia silentis Ljungtorvblomfluga 1 Diptera Syrphidae Sphaerophoria scripta Taggsländfluga 1 1 Diptera Syrphidae Syritta pipiens Kompostblomfluga 1 1 Diptera Syrphidae Syrphus vitripennis Mindre solblomfluga 1 Diptera Syrphidae Volucella pellucens Fönsterblomfluga 1 Diptera Syrphidae Xylota ignava Röd vedblomfluga 1 Diptera Syrphidae Xylota jakutorum Barrvedblomfluga Diptera Syrphidae Xylota segnis Lövvedblomfluga Diptera Syrphidae Xylota tarda Lundvedblomfluga 1 1 Diptera Tabanidae Haematopota pluvialis Regnbroms 1 Diptera Tachinidae Admontia blanda 1 1 Diptera Tachinidae Appendicia truncata 1 Diptera Tachinidae Bothria subalpina 1 1 Diptera Tachinidae Cadurciella tritaeniata 1 Diptera Tachinidae Campylocheta praecox 1 Diptera Tachinidae Carcelia tibialis 1 Diptera Tachinidae Cylindromyia interrupta 1 Diptera Tachinidae Cyzenis albicans 1 Diptera Tachinidae Dexiosoma caninum 1 Diptera Tachinidae Dinera ferina 1 Diptera Tachinidae Eriothrix rufomaculatus 1 Diptera Tachinidae Gonia ornata 1 Diptera Tachinidae Gymnosoma nudifrons 1 Diptera Tachinidae Hemyda vittata 1