Mikael Jareke, kommundirektör Stina Dahlblom, miljöutvecklare, 204 Mattias Thorängen, sekreterare. Mattias Thorängen. Peter Söderström.

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll 1 (10) Plats och tid Beslutande ledamöter Övriga närvarande Sammanträdesrum Kongsvinger, Ö:a Esplanaden 5, Arvika, kl Peter Söderström (S), ordförande Aina Wåhlund (S), 1:e vice ordförande Sten Fransson (S) Lena Kandergård (S) Gert Raiml (V) Peter Joensuu (M), ersätter Kristina Bengtsson Nilsson (M) Per-Olov Ålander (C), ersätter Camilla Gustafsson (C) Mikael Jareke, kommundirektör Stina Dahlblom, miljöutvecklare, 204 Mattias Thorängen, sekreterare Justerare Sten Fransson Justeringens plats och tid Kommunledningsstabens kansli den 16 november 2016 Paragrafer Sekreterare Mattias Thorängen Ordförande Peter Söderström Justerare Sten Fransson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Sammanträdesdatum Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Närarkivet Underskrift Mattias Thorängen

2 Sammanträdesprotokoll 2 (10) Innehåll Ärende Sida Länsstyrelsen, dnr Åtgärder för miljökvalitetsmålen i Värmlands län Ansökan om planbesked - Korpralen Ansökan om bidrag - Aktiviteter för asylsökande och Glavabor under asylsökandes vistelse på Glava Gästgård augusti-december Ansökan om bidrag - Glafsfjordens musikfestival - Musik vid Värmländska fjorden den januari

3 Sammanträdesprotokoll 3 (10) KLU 204 Dnr KS 2016/ Länsstyrelsen, dnr Åtgärder för miljökvalitetsmålen i Värmlands län Utskottets förslag till Kommunstyrelsen Arvika kommun ser positivt på att arbeta med fokusområden i länets miljömålsarbete och att arbetsgrupper tar fram förslag på åtgärder. Kommunen ser även positivt på skriftliga överenskommelser som tydliggör vad olika aktörer åtar sig att utföra. Överenskommelserna ska sedan följas upp och på så vis synliggöra det arbete som utförs i länet. Arvika kommun förordar fokusområdena Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö och Ett rikt växt och djurliv. Åtgärdsplanen bör bearbetas så att det tydligt framgår att länet ska jobba med fokusområden, och vilka de är. Åtgärdsplanen bör också redovisa de åtgärder som länet har för avsikt att genomföra. Sammanfattning I Länsstyrelsens uppdrag ingår att utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen. Åtgärdsprogrammen ska vara brett förankrade. Länsstyrelsen ska också verka för att miljökvalitetsmålen får genomslag i samhällsplaneringen samt i det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelsen ansvarar även för att följa upp miljömålsarbetet i den egna regionen. Länsstyrelsen i Värmlands län har nu tagit fram ett förslag till regionalt åtgärdsprogram för miljömålen. Förslaget har skickats ut på remiss, bland annat till Arvika kommun. Länsstyrelsen önskar kommunens yttrande senast 26 december Åtgärdsprogrammets syfte är att öka förutsättningarna för att miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Alla miljömål är lika viktiga, men när programmet ska omsättas i praktiken tänker man sig att en prioritering av åtgärdsarbetet ska ske. Förslaget är att välja ut ett antal fokusområden för regional samverkan och konkret arbete. På så vis ska tillgängliga resurser användas på ett effektivare sätt. För att ta fram förslag på fokusområden har följande frågor ställts: Inom vilka områden finns stort behov av att samverka och föra dialog då det finns flera motstående intressen? möjlighet att påverka trenden för flera miljömål?

4 Sammanträdesprotokoll 4 (10) KLU 204 forts. stor koppling till generationsmålet? möjlighet till regional utveckling? störst akut behov av åtgärder? Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv har därefter föreslagits bli fokusområden i miljömålsarbetet för Värmlands län. Det är tänkt att det ska bildas arbetsgrupper för varje fokusområde. Arbetsgrupperna ska ta fram konkreta åtgärdsförslag för respektive fokusområde. Arbetsgrupperna ska föreslå och prioritera de åtgärder man anser är mest relevanta och viktiga för att kunna uppnå fokusområdena regionalt. Arbetsgrupperna kan även lämna förslag på vilka resurser som krävs för att genomföra åtgärdena. Grupperna kan också undersöka om det finns möjlighet att söka medel samt utreda hur åtgärdena kan följas upp. Aktörerna i länet får välja vilken, eller vilka, arbetsgrupp(er) de vill arbeta i. Länsstyrelsen föreslår vidare att Värmland inför ett system med skriftliga överenskommelser mellan Länsstyrelsen och andra viktiga aktörer i länet, motsvarande det som finns i Gävleborgs län sedan I Värmland skulle det kunna innebära att aktörer åtar sig att genomföra några av de åtgärder som arbetats fram inom de valda fokusområdena. Överenskommelserna ska öka fokus på miljömålsarbetet i länet och samtidigt synliggöra det. Åtgärdsprogrammet ska följas upp och utvärderas år Beslutsunderlag Följebrev remiss den 24 oktober 2016 Remiss från Länsstyrelsen i Värmland, Åtgärder för miljökvalitetsmålen i Värmlands län den 24 oktober 2016 Kommunledningsstabens tjänsteskrivelse den 2 november Bedömning Att välja ut fokusområden, att arbeta tillsammans och att synliggöra arbetet genom överenskommelser som följs upp, kan öka effektiviteten i länets miljömålsarbete. För att ta tillvara aktörernas engagemang bör dock valet av fokusområden göras gemensamt. Genom Värmlandsstrategin har länet sedan tidigare valt att prioritera energioch klimatfrågan. Värmlandsstrategin pekar dock bara ut vad som ska göras, inte hur det ska göras. Ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen med fokusområdet Begränsad klimatpåverkan skulle därför passa bra ihop med

5 Sammanträdesprotokoll 5 (10) KLU 204 forts. mål som Värmland sedan tidigare beslutat om. Det är viktigt att Värmland inte bara tar fram mål, utan att Värmland också levererar resultat. Miljömålet Begränsad klimatpåverkan kräver dessutom samarbete kring frågor som exempelvis kollektivtrafik och fossilbränslefria fordon. Giftfri miljö är ett annat miljömål som är aktuellt för länet genom det regionala kemikalienätverket som har startats upp. Ett rikt växt- och djurliv kan också vara ett bra fokusområde som kan ge positiva effekter i såväl odlingslandskapet, skogen, våtmarkerna som i den bebyggda miljön. För att öka takten i länets miljömålsarbete bör en process där aktörerna gemensamt tar fram fokusområden påbörjas snarast. Därefter kan arbetsgrupper bildas som tar fram förslag till åtgärder. Åtgärdsprogrammet behöver bearbetas ytterligare så att det innehåller information om vilka fokusområden som länet ska ha i miljömålsarbetet. Åtgärdsprogrammet för miljömålen bör även innehålla de konkreta åtgärder som länet avser att genomföra, i stället för en allmän och ospecifik bruttolista med förslag på olika åtgärder.

6 Sammanträdesprotokoll 6 (10) KLU 205 Dnr KS 2016/ Ansökan om planbesked - Korpralen 8 Utskottets beslut beslutar att: 1. genom detta beslut lämna positivt planbesked enligt PBL 5 kap 2-5 (2010:900). 2. upprätta detaljplan för Korpralen enligt bifogat PM 3. teckna planarbetsavtal med exploatör 4. genomföra plansamråd PBL 5 kap 11 (2010:900). Sammanfattning Planbeskeds begäran har inkommit från Arvika Fastighets AB (AFAB) den 28 september AFAB önskar att uppföra ett flerbostadshus i ett centralt och attraktivt läge inom kvarteret Korpralen, där det idag finns äldreboende och flerbostadshus. Kvarteret omfattas av tre äldre detaljplaner, som anger markanvändning för bostadsändamål, allmänt ändamål samt serviceändamål. Till viss del anger detaljplanerna stora begränsningar i markens bebyggande. En ny detaljplan förslås omfatta hela kvarteret. Detta för att kunna se över kvarteret i ett sammanhang med såväl ny bebyggelse som befintlig. Ett PM, vilket bifogas handlingarna, har tagits fram där förutsättningarna för de föreslagna ändringarna beskrivs. Detaljplanen bedöms behöva upprättas med standard planförfarande, men kan komma att övergå till utökat förfarande. Planen är beräknad att antas vinter/vår Beslutsunderlag Ansökan om planbesked den 28 september 2016 SBK Värmland AB, Plan PM - Detaljplan för Korpralen, i Arvika kommun, oktober 2016 den 1 november 2016 Kommunledningsstabens tjänsteskrivelse den 1 november 2016 Beslutet skickas till Bitr kommundirektör Planeringschef Planarkitekt Teknisk assistent Arvika Fastighets AB

7 Sammanträdesprotokoll 7 (10) KLU 206 Dnr KS 2016/ Ansökan om bidrag - Aktiviteter för asylsökande och Glavabor under asylsökandes vistelse på Glava Gästgård augusti-december 2016 Utskottets beslut beslutar att Glava Bygdekontor beviljas kronor för höstens verksamheter. Finansieras med kronor via verksamhet 31595, Kulturella utvecklingsprojekt och kronor via verksamhet 309, Nöjesmarknadsmedel Sammanfattning Föreningen Glava Bygdekontor ansöker om kronor i kommunalt stöd för att täcka kostnader för höstens verksamheter för asylsökande och glavabor Föreningen samverkar med studieförbund, Svenska kyrkan och andra föreningar kring verksamheterna vid Glava Bygdekontor. Föreningen engagerar många i ideellt arbete för de olika verksamheterna. Syftet är att skapa aktiviteter och verksamheter under de asylsökandes vistelse på Glava Gästgård. Aktiviteter som både sysselsätter och underlättar för de asylsökandes anpassning och förståelse för den ort de anlänt till. Föreningen håller Glava Bygdekontor öppet måndag-fredag med språkträning, samhällsinformation, gruppaktiviteter, enskilda samtal, barnoch familjeaktiviteter, föreningen bistår med information, kopieringsmöjligheter etc. Exempel på aktiviteter är kvinnocafé, filmkvällar, mattcurling, datakurs, besök på simhall, bollspel i Glava gymnastiksal med mera. Föreningen arrangerar även lördagscaféträffar för integration där fast boende har möjlighet att få kontakt med flyktinggruppen. För alla barn och unga i Glava arrangeras olika aktiviteter så som filmvisningar, teaterföreställningar och discokvällar. Glava Bygdekontor samverkar med Kommunala arbetsmarknadsenheten och har en resursperson därifrån till sitt förfogande för service till asylsökande och ideella i aktiviteter. Föreningen beräknar utgifter till kronor, bland annat hyra av gymnastiksal, maskinparkskostnader, programkostnader, marknadsföring, internetkostnader, förbrukningsmaterial etc. Beslutsunderlag Glava Bygdekontors bidragsansökan den 26 september 2016 Kommunledningsstabens tjänsteskrivelse den 26 oktober 2016

8 Sammanträdesprotokoll 8 (10) KLU 206 forts. Bedömning Glava Bygdekontors planerade verksamhet bidrar till kultur- och fritidsverksamheter för alla åldrar i Glava. Föreningen engagerar många frivilliga människor och asylsökande erbjuds en bred verksamhet. Kulturoch fritidsverksamhet utanför centralorten, för/med barn och unga och för/med personer med annat etniskt ursprung prioriteras i Arvika kommuns riktlinjer för föreningsstöd. Beslutet skickas till Glava Bygdekontor Biträdande kommundirektör

9 Sammanträdesprotokoll 9 (10) KLU 207 Dnr KS 2016/ Ansökan om bidrag - Glafsfjordens musikfestival - Musik vid Värmländska fjorden den januari 2017 Utskottets beslut beslutar att Föreningen Glafsfjordens musikfestival beviljas kronor i bidrag. Finansieras via verksamhet 229, Tillväxtskapande åtgärder Sammanfattning Föreningen Glafsfjordens musikfestival ansöker om kronor i kommunalt bidrag för att täcka kostnader för genomförandet av musikfestivalen januari Festivalen med betoning på klassisk kammarmusik och konstmusik samlar nationella och internationella musiker. Föreningen samarbetar med Musikhögskolan Ingesund där de flesta aktiviteterna äger rum. Under festivalen arrangeras konserter för allmänheten på musikhögskolan, en konsert i Gunnarskogs kyrka och masterklasses öppna för allmänheten (där musikhögskolestudenter och musikaliska ungdomar ges möjlighet att musicera tillsammans med artister från festivalen). Festivalen arrangerar även minikonserter som erbjuds gratis till skolorna i Arvika. Minikonserterna ges ute i klassrum eller i större samlingsrum på skolorna i syfte att inspirera och väcka intresse för klassisk konstmusik bland Arvikas barn och unga på nära håll i deras vardag. Inbjudna artister till festivalen är bland annat Ellen Nisbeth (viola), Madara Liepina (violin), Daumants Liepins (piano), Svante Henryson (cello, elektronik), Katarina Henryson (sång) med flera. Föreningen Glafsfjordens musikfestival vill med festivalen 2017 skapa en naturlig mötesplats för musikälskare, musikutövare, musikstuderande och intresserad publik. Föreningen beskriver festivalen, med artister på toppnivå, välklingande lokaler och höga förväntningar, som en tradition som tillför Arvika och Värmland konstnärliga värden. Föreningen beräknar total kostnad för festivalen till kronor (gager, resor, boenden, marknadsföring, omkostnader). Föreningen beräknar intäkter till kronor. Föreningen söker kronor i stöd från Region Värmland, beräknar kronor från fonder och sponsring och kronor i entréavgifter.

10 Sammanträdesprotokoll 10 (10) KLU 207 forts. Beslutsunderlag Glafsfjordens musikfestivals bidragsansökan den 30 september 2016 Kommunledningsstabens tjänsteskrivelse den 3 november 2016 Bedömning Glafsfjordens musikfestival bidrar till att utveckla och stärka kulturlivet i Arvika. Det är även värdefullt att delar av festivalens arrangemang förläggs utanför centralorten och erbjuds barn och unga i skolan. Beslutet skickas till Föreningen Glafsfjordens musikfestival Bitr kommunchef Kultur- och fritidschef