DE EUROPEISKA STRUKTUR OCH INVESTERINGSFONDERNA : ERUF ESF ETS SAMMANHÅLL NINGSFONDEN

Transkript

1 Europeiskt territoriellt samarbete ETS Europeiska regionala utvecklingsfonden ERUF Europeiska socialfonden ESF EJFLU Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling EHFF Europeiska havs- och fiskerifonden SAMMANHÅLL NINGSFONDEN DE EUROPEISKA STRUKTUR OCH INVESTERINGSFONDERNA : Officiella texter och kommentarer Regional- och stadspolitik November 2015

2 RÄTTSLIGT MEDDELANDE Varken Europeiska kommissionen eller någon person som agerar på kommissionens vägnar kan hållas ansvarig för hur uppgifterna i denna publikation framställs eller för eventuella fel som kan förekomma trots noggrann förberedelse och kontroll. Innehållet i denna publikation återspeglar inte nödvändigtvis Europeiska unionens hållning. Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*): (*) Varken informationen eller samtalen kostar i regel något (men vissa operatörer, telefonkiosker och hotell kan ta betalt för samtalen). Du kan läsa mer om Europeiska unionen på internet ( Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2016 European Commission, Directorate-General for Regional and Urban Policy REGIO DG 02 - Communication Mrs Ana-Paula Laissy Avenue de Beaulieu 1/Beaulieulaan Bruxelles/Brussel ISBN: (print) ISBN: (PDF) doi: /1720 (print) doi: /13955 (PDF) Omslagsbild: istockphoto Europeiska unionen, 2015 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Belgium

3 DE EUROPEISKA STRUKTUR- OCH INVESTERINGSFONDERNA : OFFICIELLA TEXTER OCH KOMMENTARER

4 Regelbundet uppdaterad information om förordningarna för de europeiska struktur- och investeringsfonderna finns på Inforegios webbplats:

5 CORINA CREȚU Kommissionär för regionalpolitik MARIANNE THYSSEN Kommissionär för sysselsättning, socialpolitik, kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden PHIL HOGAN Kommissionär för jordbruk och landsbygdsutveckling FÖRORD Antagandet av partnerskapöverenskommelserna och programmen i de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI) är ett viktigt steg framåt i unionens stöd till strategin för smart och hållbar tillväxt för alla (Europa 2020-strategin). I de nya programmen avsätts över 450 miljarder euro1, vilket ökar medlemsstaternas och regionernas möjlighet att uppnå detta trefaldiga mål och samtidigt bidra på ett bra sätt till ESI-fondernas fondspecifika ändamål, särskilt målen om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, hållbar utveckling av landsbygds- och kustområden och hållbar förvaltning av naturresurser. Programperioden innebär en del utmaningar för EU, som att främja jobbskapande återhämtning från den ekonomiska krisen men också att bemöta miljömässiga utmaningar och klimatförändringar, motverka ständiga utbildningsklyftor och bekämpa fattigdom och socialt utanförskap. Dessa utmaningar berör eller hotar miljontals invånare i Europa och kräver att nya instrument inrättas i enlighet med deras ambitioner. Därför är den nya ramen starkt inriktad på resultat. Den omfattar nya mekanismer som bör fastställa förutsättningarna för att skapa förändring: en sund strategi genom partnerskapsöverenskommelser och program, tematisk koncentration, resultatramen, förhandsvillkor, närmare koppling till europeisk ekonomisk styrning, fler tillfällen till användning av finansieringsinstrument, stöd till institutionell kapacitet, minimiandelar för bidrag från Europeiska socialfonden och ett sysselsättningsinitiativ för unga (YEI) som är specifikt inriktat på att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Den nya ramen erbjuder också ett antal verktyg som gör det möjligt att kombinera stöd från olika ESI-fonder för att det ska kunna anpassas bättre till det enskilda territoriets behov på nationell, regional, lokal eller gränsöverskridande nivå. Förvaltningsmyndigheter uppmuntras därför att använda dessa verktyg i så stor utsträckning som möjligt, till exempel integrerade territoriella investeringar, gemensamma handlingsplaner, integrerade insatser eller lokalt ledd utveckling men även projekt som delfinansieras av Europeiska fonden för strategiska investeringar inom ramen för investeringsplanen för Europa. Särskilda föreskrifter om genomförande har utfärdats för att säkerställa att de olika myndigheter som ansvarar för genomförandet av ESI-fonder samarbetar med målsättningen att maximera effekterna av stödet från unionen och samtidigt stärka en sund ekonomisk förvaltning och regelmässiga utgifter. Slutligen tillhandahåller den rättsliga ramen för ESI-fonderna ett förenklat genomförandesystem för fonderna, bland annat genom enhetliga regler för genomförande, möjlighet för bidragstagare att utföra alla administrativa uppgifter elektroniskt och utökad tillämpning av förenklade kostnadsalternativ. Den viktigaste förändringen är dock de förvaltande myndigheternas skyldighet att vidta särskilda åtgärder för att minska den administrativa bördan för bidragstagare. Dessa är de medel som görs tillgängliga för EU:s medlemsstater och regioner under denna sjuårsperiod. Det är nu upp till varje förvaltningsmyndighet att använda dem på bästa sätt genom att mobilisera breda territoriella partnerskap och samla alla krafter för att skapa utvecklingsstrategier som kan uppfylla målen för Europa 2020-strategin. KARMENU VELLA Kommissionär för miljö, havs- och fiskerifrågor 1 351,8 miljarder euro för sammanhållningspolitiken (Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden), 99,6 miljarder euro för landsbygdsutveckling under den gemensamma jordbrukspolitiken och 5,7 miljarder euro från havs- och fiskerifonden under den gemensamma fiskeripolitiken.

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION ALLMÄN INFORMATION POLITISKA MÅL OCH INSATSPRINCIPER STRATEGI Starkare koppling till Europa 2020-strategin ESI-fondernas strategidokument Den gemensamma strategiska ramen Partnerskapsöverenskommelser och program ÖKAD EFFEKTIVITET Resultatramen och resultatreserven Förhandsvillkor Villkorligt kopplat till sund ekonomisk styrning Finansieringsinstrument FÖRENKLING FÖRVALTNING OCH KONTROLL EKONOMISK FÖRVALTNING Åtaganden och utbetalningar Medfinansiering Stödberättigande utgifter EKONOMISKA MEDEL Mindre utvecklade regioner Övergångsregioner Mer utvecklade regioner och övriga regioner Sammanhållningsfonden Målet om europeiskt territoriellt samarbete Översikt över ekonomiska medel FÖRORDNING AV GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

7 2EUROPEISKA REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN Omfattning och investeringsprioriteringar Tematisk koncentration Territoriella särdrag ERUF-FÖRORDNING EUROPEISKA SOCIALFONDEN Omfattning och tematisk koncentration Sysselsättningsinitiativet för unga ESF-FÖRORDNING SAMMANHÅLLNINGSFONDEN Omfattning och investeringsprioriteringar Stöd till fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) FÖRORDNING OM SAMMANHÅLLNINGSFONDEN EUROPEISKA HAVS- OCH FISKERIFONDEN EHFF-FÖRORDNING EUROPEISKA JORDBRUKSFONDEN FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING EJFLU-FÖRORDNING EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE: INTERREG V Stödberättigande Koncentration och investeringsprioriteringar Förenkling Skapa synergieffekter Nätverksbyggande och erfarenhetsutbyte ETS-FÖRORDNING ORDLISTA KONTAKTUPPGIFTER I DITT LAND

8 DE EUROPEISKA STRUKTUR- OCH INVESTERINGSFONDERNA : OFFICIELLA TEXTER OCH KOMMENTARER INTRODUKTION Gemensamma regler för fem ESI-fonder En gemensam regeluppsättning finns nu för EU:s fem struktur- och investeringsfonder (ESI-fonderna). Syftet med dessa regler är att fastställa en tydlig koppling till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla i EU, förbättra samordningen, säkerställa konsekvent genomförande och göra det så okomplicerat som möjligt för dem som ska utnyttja ESI-fonderna. Programperioden gav en ny rättslig ram för dessa fem fonder som faller under EU:s sammanhållningspolitik, den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken. De fem ESI-fonderna är följande: Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF), Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF). ERUF, ESF, Sammanhållningsfonden (sammanhållningspolitik) ESI-FONDER EJFLU (pelare II i den gemensamma jordbrukspolitiken) EHFF (gemensam fiskeripolitik, integrerad havspolitik) Den nya politiska ramen syftar till att främja bättre samarbete och samordning mellan ESI-fonderna. Detta ska uppnås genom förordningen om gemensamma bestämmelser för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (förordning (EU) nr 1303/2013, nedan kallad FGB), som har infört regler som gäller för alla fem. Det är viktigt att notera att alla regler i FGB inte gäller alla fem ESI-fonderna. Dessutom förekommer separata regler i fondspecifika förordningar utanför FGB. För att förtydliga har FGB infört specifik terminologi (som även tillämpas här) och en hierarki av rättsakter för ESI-fonderna enligt följande: ESI-fonderna: enligt beskrivningen ovan, Strukturfonderna: Eruf och ESF, Fonderna: de tre sammanhållningspolitiska fonderna: Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden, De fondspecifika förordningarna: fastställer specifika bestämmelser för ESI-fonden och reglerar övriga frågor som inte omfattas av FGB, såsom de enskilda fondernas omfattning och investeringsprioriteringar eller regler om tematisk koncentration. REFERENSER 8 Förordning (EU) nr 1303/2013, nedan kallad FGB, artikel 1

9 De fondspecifika förordningarna är: Eruf-förordningen (nr 1301/2013). ESF-förordningen (nr 1304/2013). Sammanhållningsfondsförordningen (nr 1300/2013). Ejflu-förordningen (nr 1305/2013). EHFF-förordningen (nr 508/2014). I tillägg till dessa gäller förordningen om europeiskt territoriellt samarbete (ETS) (nr 1299/2013) för samarbetsprogram som medfinansieras av Eruf. HUVUDSAKLIGA FÖRORDNINGAR SOM ÄR RELEVANTA FÖR RESPEKTIVE ESI-FOND Eruf ESF SAMMANHÅLL- NINGSFONDEN EJFLU EHFF FGB del I FGB del II FGB del III FGB del IV FGB del V Fondspecifika förordningar Eruf-förordningen ETS-förordningen ESF-förordningen Sammanhållningsfondsförordningen Ejflu-förordningen EHFF-förordningen Övriga tillämpliga förordningar EGTS-förordningen GJP övergripande förordning GJP CFP-förordningen övergångsförordning 9

10 DE EUROPEISKA STRUKTUR- OCH INVESTERINGSFONDERNA : OFFICIELLA TEXTER OCH KOMMENTARER HUVUDSAKLIGA ÄMNEN SOM INGÅR I FGB-, EJFLU- OCH EHFF-FÖRORDNINGARNA Regler för alla ESI-fonder Regler endast för fonderna Regler för fonderna och EHFF Regler endast för Ejflu Regler endast för EHFF Regler endast för Eruf Regler endast för ESF Regler endast för Sammanhållningsfonden Regler endast för ETS FGB del I, II och V FGB del III FGB del IV GJP övergripande, Ejflu- och övergångsförordningar EHFF-förordningen Eruf-förordningen ESF-förordningen Sammanhållningsfondsförordningen ETS-förordningen Definitioner Allmänna principer Programplanering (YEI) Strategi, tematisk koncentration och insatsomfattning Finansieringsinstrument Förhandsvillkor Resultatgranskning Kopplat till sund ekonomisk styrning Lokalt ledd utveckling och territoriell utveckling (även stadsutveckling) Övervakning, utvärdering och indikatorer 10

11 Stödregler (däribland medfinansiering, intäktsgenerering, stödberättigande och förenklade kostnader) Tekniskt stöd (YEI) Förvaltning och kontroll Ekonomisk förvaltning Uppdrag, geografisk täckning och resurser (YEI) Information och kommunikation (YEI) Genomförande, övergångs- och slutbestämmelser Kommissionen har befogenhet att anta delegerade akter och genomförandeakter för att göra tillägg och ändra vissa icke väsentliga delar av FGB och de fondspecifika förordningarna samt fatta vissa beslut avseende partnerskapsöverenskommelser och program. 11

12

13 ALLMÄN INFORMATION

14 DE EUROPEISKA STRUKTUR- OCH INVESTERINGSFONDERNA : OFFICIELLA TEXTER OCH KOMMENTARER 14

15 1. POLITISKA MÅL OCH INSATSPRINCIPER EU lägger stor vikt vid att skapa fler och bättre jobb och ett socialt inkluderande samhälle. Dessa mål utgör kärnan i Europa 2020-strategin. Syftet med ESI-fonderna är att tillhandahålla stöd för att denna strategi och fondspecifika mål, till exempel målet om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, ska kunna uppfyllas. De övergripande syftena med ESI-fonderna finns tydligt definierade i fördragen, men de politiska reformerna för perioden kommer från Europa 2020-strategin. För sammanhållningspolitiken har reformen inneburit att två huvudmål har fastställts: Investering för tillväxt och jobb, ett gemensamt mål för alla tre regionkategorierna mindre utvecklade regioner, övergångsregioner och mer utvecklade regioner (med stöd från Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden). Europeiskt territoriellt samarbete, som ska stödjas av Eruf. ALLMÄN INFORMATION Konvergens Regional konkurrenskraft och sysselsättning Europeiskt territoriellt samarbete Investering för tillväxt och jobb Europeiskt territoriellt samarbete För Ejflu finns tre mål i den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken: Främja jordbrukets konkurrenskraft. Hållbar förvaltning av naturresurser och klimatförändringar, vilket bland annat inkluderar tillhandahållande av kollektiva nyttigheter i landsbygdsområden och bevarande av europeiska landskap. Balanserad territoriell utveckling av landsbygdsekonomier och sysselsättning. Syftet med EHFF är att uppnå målen för den reformerade gemensamma fiskeripolitiken och stödja genomförandet av den integrerade havspolitiken. Fonden är också inriktad på hållbar utveckling av fiskeri och vattenbruk. Dessutom stöder den tillväxt och jobb i kustsamhällen i hela EU. För perioden gäller insatsprinciperna fortsatt, som under den föregående finansieringsperioden. Dessa omfattar: Komplementaritet och överensstämmelse. Delad förvaltning och samordning. Partnerskap, proportionalitet och subsidiaritet. Efterlevnad av unionens och nationella lagar som gäller dess tillämpning. Jämlikhet mellan män och kvinnor. Icke-diskriminering. Hållbar utveckling. Effektivitet, sund ekonomisk förvaltning och minskning av stödmottagarnas administrativa börda har lagts till i de allmänna principerna, medan principen om additionalitet, som endast gäller för sammanhållningspolitiken, har flyttats till del III (artikel 95) i FGB. I syfte att markera vikten av partnerskapet och principen om flernivåstyrning ger FGB även kommissionen befogenhet att ombesörja en europeisk uppförandekod för partnerskap genom antagandet av en delegerad akt REFERENSER FGB, artikel 4 8 Artikel 40, 162, 176 och 177 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 från den 7 januari 2014 om den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna. 15

16 DE EUROPEISKA STRUKTUR- OCH INVESTERINGSFONDERNA : OFFICIELLA TEXTER OCH KOMMENTARER 2. STRATEGI För perioden måste medlemsstater alltså fortfarande utarbeta och genomföra strategiska planer för att få tillgång till ESI-fonderna, men processen har förenklats och effektiviserats. Den nya rättsliga ramen stärker kopplingarna till Europa 2020-strategin väsentligt och även principen om samordning mellan ESI-fonderna och andra EU-instrument. FGB gör i synnerhet följande: Fastställer en gemensam strategisk ram som vägledning för ESI-fonderna på Europanivå. Ålägger medlemsstater att utarbeta ett gemensamt dokument för ESI-fonderna på nationell nivå: partnerskapsöverenskommelsen. Definierar gemensamma standarder för alla program För att rikta ESI-fondernas investeringar mot Europa 2020-strategin anges elva tematiska mål (TM) i artikel 9 i FGB-förordningen. Andra EU-instrument bidrar också till dessa TM, och medlemsstaterna uppmuntras att främja synergier och effektiv samordning mellan alla tillgängliga instrument på europeisk, nationell, regional och lokal nivå. Eftersom medlemsstaterna måste utarbeta och genomföra strategiska planer som omfattar de fem ESI-fonderna (partnerskapsöverenskommelser) kan medlen från ESI-fonderna kombineras med andra EU-instrument på ett kompletterande sätt Starkare koppling till Europa 2020-strategin Reformeringen av ESI-fonderna för programperioden har till syfte att maximera deras bidrag till Europa 2020-strategin. Denna strategi definierar tre breda socioekonomiska mål för EU som ska eftersträvas under åren : SMART TILLVÄXT utveckla en ekonomi som bygger på kunskap och innovation EUROPA 2020 STRATEGIN HÅLLBAR TILLVÄXT främja en resurseffektivare, grönare och mer konkurrenskraftig ekonomi TILLVÄXT FÖR ALLA främja en ekonomi med hög sysselsättning som ger social och territorial sammanhållning FGB översätter dessa ambitioner till elva TM som definierar de sektorer och insatsområden där EU-stöd genom ESI-fonderna kan ge bäst mervärde. På EU- och medlemsstatsnivå fungerar dessa TM som ett riktmärke för ESI-fonderna och en startpunkt för samordning i partnerskapsöverenskommelser och program. 16 REFERENSER FGB, artikel 4, 9, 15, 23, 27, 53, 96

17 Det bör noteras att eftersom sammanhållningspolitiken i sin helhet är inriktad på Europa 2020-strategin är omfattningen för fondernas insatser inte längre differentierad mellan regionkategorier, vilket gör att samma typer av investeringar är tillgängliga i alla regioner1. De fondspecifika förordningarna kräver dock att varje ESI-fond ska stå för ett minimibidrag till ett särskilt investeringsområde (t.ex. innovation, energi, stöd till IKT och SMF i Eruf:s fall, eller främjande av social delaktighet och bekämpning av fattigdom och diskriminering när det gäller ESF). Bidragsnivån beror i vissa fall på vilken kategori en region är klassificerad som (för närmare information hänvisas till avsnitten om enskilda ESI-fonder och fondspecifika förordningar). De fondspecifika förordningarna definierar också mer i detalj hur varje ESI-fond kan bidra till de tematiska målen genom investeringsprioriteringar (när det gäller fonderna) eller unionsprioriteringar (när det gäller Ejflu och EHFF), i linje med deras specifika mål. De elva tematiska målen är följande: ALLMÄN INFORMATION MÅLEN FÖR EUROPA 2020 TEMATISKA MÅL Smart tillväxt 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på IKT. 3. Förbättra konkurrenskraften för små och medelstora företag, jordbrukssektorn (för Ejflu) och fiskeri- och vattenbrukssektorn (för EHFF). Hållbar tillväxt 1. Stödja övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp i alla sektorer. 2. Främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar. 3. Bevara och skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande. 4. Främja hållbar transport och avlägsna flaskhalsar i viktiga nätinfrastrukturer. Tillväxt för alla 1. Främja hållbar och högkvalitativ sysselsättning och stödja arbetskraftens rörlighet. 2. Främja social delaktighet och bekämpa fattigdom och diskriminering. 3. Investera i utbildning, vidareutbildning och yrkesutbildning för färdigheter och livslångt lärande. 4. Förbättra den institutionella kapaciteten hos myndigheter och berörda parter och bidra till effektiv offentlig förvaltning. FGB integrerar ESI-fonderna i den europeiska planeringsterminen, som är en årlig cykel av rapportering, analys och beslutsfattande på EU-nivå i fråga om framstegen med att uppfylla Europa 2020-strategin. Den europeiska planeringsterminen fastställer också de mål för hela EU som ska eftersträvas under det kommande året, och ger också en uppsättning landsspecifika rekommendationer om viktiga socioekonomiska utmaningar i varje medlemsstat. På programplaneringsstadiet (partnerskapsöverenskommelser och program) måste medlemsstaterna göra en tydlig koppling mellan ESI-fondinsatser och Europa 2020-strategin, med särskild inriktning på relevanta landsspecifika rekommendationer. En väsentlig förändring i förhållande till tidigare programperioder är att denna koppling måste bibehållas under hela genomförandet. Om nya relevanta landsspecifika rekommendationer som kräver stöd från ESI-fonderna utfärdas kan kommissionen begära att medlemsstater ska göra tillämpliga justeringar i partnerskapsöverenskommelserna och programmen (se kapitlet om villkor kopplade till sund ekonomisk styrning). De årliga genomföranderapporter som medlemsstaterna från och med 2016 ska lämna för varje program, kommer att vara mycket mer inriktade på framstegen med att uppnå programmets mål beträffande Europa 2020-strategin. 1 Förutom investeringar i institutionell kapacitet och offentlig förvaltning av ESF som är begränsade till medlemsländer som är berättigade att använda Sammanhållningsfonden och för mindre utvecklade regioner (artikel 3(1)(d)(i) i förordning (EU) nr 1304/2013). REFERENSER Landsspecifika rekommendationer antagna i enlighet med artikel FEUF och rådets rekommendationer antagna i enlighet med artikel FEUF 17

18 DE EUROPEISKA STRUKTUR- OCH INVESTERINGSFONDERNA : OFFICIELLA TEXTER OCH KOMMENTARER Medlemsstaterna ska dessutom rapportera två gånger 2017 och 2019 om utvecklingen i fråga om ESI-fonderna på partnerskapsavtalsnivå. Dessa lägesrapporter måste innehålla en utvärdering av ESI-fondernas bidrag till genomförandet av de relevanta landsspecifika rekommendationerna samt av framstegen med att uppnå Europa 2020-strategins prioriteringar. I slutet av 2017 och 2019 presenterar kommissionen sin egen strategiska rapport och de slutsatser som dragits av lägesrapporterna för rådet, Europaparlamentet, Regionkommittén (ReK) och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Slutligen kommer sammanhållningsrapporten även fortsättningsvis att publiceras vart tredje år, i enlighet med kravet i artikel 175 i FEUF. HUVUDRAPPORTER SOM LÄMNAS AV MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN RAPPORTER Av medlemsstaterna Årliga genomföranderapporter för varje operativt program Lägesrapporter för partnerskapöverenskommelserna Maj/juni(*) Juni Maj/juni Juni Maj/juni Augusti Augusti Rapport om resultaten av förhandlingar om partnerskapsöverenskommelser och program December Av kommissionen Sammanfattande rapporter baserat på medlemsstaternas årliga genomföranderapporter Sammanhållningsrapport Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Inget fast datum Inget fast datum Strategiska rapporter baserat på medlemsstaternas lägesrapporter December December Sammanfattning av förhandsutvärderingsrapporter (endast för EHFF) December December December Debatt om strategiska rapporter: Europaparlamentet, rådet, ReK, EESK Rapport om genomförandet av gemensam ram för övervakning och utvärdering av GJP Rapport om genomförandet av övervaknings- och utvärderingsrapport Våren Våren (*) I fråga om sammanhållningspolitiken och EHFF måste de årliga genomföranderapporterna för 2016, 2018 och 2020 skickas in i slutet av maj, medan det för Ejflu räcker med slutet av juni. 18 REFERENSER FGB, artikel 16, 50, 52, 53, 113, artikel 110(5) i förordning 1306/2013 (GJP övergripande), EHFF-artikel 107(4)

19 HUVUDSAKLIGA SKILLNADER MELLAN OCH Lissabonstrategin Sammanhållningspolitikens koppling till Lissabonstrategin var öronmärkning som krävde att en del av det sammanhållningspolitiska stödet (60 75 %) avsattes till Lissabonrelaterade investeringsområden. Europa 2020-strategin ESI-fondernas samtliga insatser måste bidra till Europa 2020-strategin, men nya regler om tematisk koncentration föreskriver en miniminivå för medel som ska avsättas till specifika insatsområden och ett minsta anslag för ESF. ALLMÄN INFORMATION Indirekt koppling mellan sammanhållningspolitiken och Lissabonstrategin genom de nationella reformprogrammen som endast berör programplaneringsstadiet. Separat strategisk rapportering för sammanhållningspolitiken, Ejflu och Europeiska fiskerifonden (EFF), löst kopplad till rapporteringen om Lissabonstrategin. Direkta och uttalade kopplingar mellan de landsspecifika rekommendationerna samt partnerskapsöverenskommelserna och programmen under programplanering och genomförande. Lägesrapporterna 2017 och 2019 ska omfatta alla ESI-fonder och integreras i den europeiska planeringsterminen. Varje fond hade sin egen tematiska omfattning som definierades i en uppsättning prioriteringar. En uppsättning gemensamma TM för de fem ESI-fonderna införs, enligt vilka omfattningen av varje fonds insats omsätts i konkreta investeringsprioriteringar (för sammanhållningspolitiken) eller unionsprioriteringar (Ejflu och EHFF) ESI-fondernas strategidokument Den gemensamma strategiska ramen Den gemensamma strategiska ramen, som anges i bilaga I till FGB, är en efterträdare till gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållningspolitiken och för landsbygdsutvecklingen , men omfattar samtliga fem ESI-fonder. Ramen ger strategisk vägledning så att medlemsstater och regioner fullt ut ska kunna utnyttja de möjligheter som erbjuds genom ESI-fonderna och annan EU-politik eller andra instrument i sina partnerskapsöverenskommelser och program samtidigt som de bibehåller en tydlig inriktning på Europa 2020 prioriteringarna. Ramen syftar till att underlätta samordning och komplementaritet mellan insatser som stöds av ESI-fonderna. Medlemsstaterna uppmuntras att säkerställa samarbete mellan förvaltningsmyndigheterna för varje ESI-fond i alla stadier av programplaneringen samt i genomförandet, övervakningen och utvärderingen av stödet, på både strategisk och operativ nivå. FGB ger tillgång till följande nya verkty: Kombination av fonderna i ett program. Integrerade territoriella investeringar (ITI). Lokalt ledd utveckling (LLU). De gemensamma handlingsplanerna. Dessa verktyg lyfts fram som praktiska metoder för samordning mellan ESI-fonderna. Den gemensamma strategiska ramen ger vidare vägledning om det praktiska genomförandet av övergripande politiska principer och tvärpolitiska mål som flernivåstyrning, icke-diskriminering samt begränsning av och anpassning till klimatförändringar. REFERENSER Artiklarna 10 13, bilaga I 19

20 DE EUROPEISKA STRUKTUR- OCH INVESTERINGSFONDERNA : OFFICIELLA TEXTER OCH KOMMENTARER Den gemensamma strategiska ramen innehåller även praktiska tillvägagångssätt för att skapa synergieffekter mellan ESI-fonderna och annan EU-politik och andra instrument: Den gemensamma jordbrukspolitiken Den gemensamma fiskeripolitiken Horisont 2020 LIFE ESI FONDER ERASMUS+ föranslutningsinstrumentet Europeiska utvecklingsfonden Fonden för ett sammanlänkat Europa Det europeiska grannskapsinstrumentet Den territoriella dimensionen i ESI-stödet är mycket mer uttalat jämfört med den föregående programperioden. Detta är i linje med det fördragsbaserade målet om att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Den gemensamma strategiska ramen har t.ex. ett avsnitt som är ägnat åt att åtgärda viktiga territoriella utmaningar: Medlemsstater ombeds utföra en platsbaserad analys av utvecklingspotential, kapacitet och större utmaningar på nationell, regional eller lokal nivå när de förbereder sina partnerskapsöverenskommelser och program. De förväntas också beakta tillämpliga makroregionala strategier och havsområdesstrategier samt säkerställa komplementaritet mellan ETS-program och landsspecifika program inom målet för investering för tillväxt och jobb. På genomförandenivå uppmuntras medlemsstaterna att fullt ut utnyttja de nya territoriella verktygen ITI och LLU 2 vars syfte är att tillhandahålla anpassade lösningar på territoriella utmaningar i särskilda territorier genom att engagera lokala partner i utformningen och genomförandet Partnerskapsöverenskommelser och program Partnerskapsöverenskommelsen har införts för att återspegla Europa 2020-strategins nya styrsystem och reformeringen av sammanhållningspolitiken, Ejflu och EHFF, som har till syfte att öka ESI-fondernas effektivitet. Den största förändringen är partnerskapsöverenskommelsens omfattning. De tidigare separata dokumenten för den nationella strategiska referensramen och den nationella strategiska planen innehöll endast grundläggande information om de berörda EU-fondernas komplementaritet, men partnerskapsöverenskommelsen ger nu en omfattande och sammanhängande strategi för alla fem ESI-fonderna. 2 LLU bygger på Leader-erfarenheten från tidigare programperioder. 20 REFERENSER FGB, artikel 15 17

21 Medlemsstaterna måste nu vara mycket mer specifika om ESI-fondernas planerade bidrag till att uppnå EU:s prioriteringar enligt Europa 2020-strategin, de nationella reformprogrammen och de relevanta landsspecifika rekommendationerna. Utöver en indikativ fördelning av EU-stöd mellan program och TM måste partnerskapsöverenskommelsen ge en övergripande sammanfattning av hur följande nya delar har genomförts: Tillämpning av ESI-fondernas övergripande principer och politiska mål, inklusive partnerskapsprincipen och klimatförändringsmålen. Fördelning av resultatreserven uppdelad per ESI-fond och regionkategori och hur man säkerställer att resultatramen fungerar konsekvent. En statussammanfattning för tillämpliga förhandsvillkor. En utvärdering av kapaciteten hos de myndigheter som deltar i genomförandet av ESI-fonderna och i tillämpliga fall en sammanfattning av åtgärder som behövs för att förbättra denna. En sammanfattning av åtgärder som syftar till att minska den administrativa bördan för stödmottagarna. Endast avseende fonderna, den information som behövs för att i förhand verifiera att reglerna om additionalitet efterlevs. De främsta prioriteringsområdena för samarbete under ESI-fonderna med beaktande i förekommande fall av makroregionala strategier och havsområdesstrategier. Eventuell ändring av dessa delar under genomförandet måste godkännas formellt av kommissionen. Denna katalog är mycket mer omfattande än under , då endast de delar av den nationella strategiska referensramen och den nationella strategiska planen som avsåg en lista över program och det preliminära genomsnittliga årliga anslaget från varje fond efter program omfattades av kommissionens beslut. Detta visar hur den strategiska kopplingen mellan partnerskapsöverenskommelsen och programmen har stärkts väsentligt jämfört med Alla delar av partnerskapsöverenskommelsen som anges ovan måste omsättas och genomföras korrekt genom specifika program. Eftersom alla program måste överensstämma med partnerskapsöverenskommelsen har FGB infört ett grundinnehåll som är gemensamt för alla fem ESI-fonderna. Detta är en väsentlig förändring sedan den föregående programperioden eftersom det stärker de strategiska kopplingarna mellan alla ESI-fondprogrammen i de enskilda medlemsstaterna. De fondspecifika reglerna beskriver också i detalj strukturen i programmen för sammanhållningspolitik, Ejflu och EHFF med beaktande av dessas specifika syften och instrument. Det bör noteras att beträffande fonderna kvarstår vissa delar av programmen under medlemsstatens enskilda ansvar och kan således ändras utan formellt godkännande av kommissionen (för en fullständig förteckning hänvisas till artikel i FGB). Detta är en viktig förenkling i förhållande till programperioden , då samtliga programändringar måste antas formellt av kommissionen. Slutligen är det nu möjligt att kombinera ESF- och Eruf-stöd (eller ESF-fonden och Sammanhållningsfonden) i ett program. ALLMÄN INFORMATION HUVUDSAKLIGA SKILLNADER I STRATEGIDOKUMENT MELLAN OCH Gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållningspolitiken. Gemenskapens strategiska riktlinjer för landsbygdsutveckling. Den nationella strategiska referensramen som omfattade huvudsakligen de tre sammanhållningspolitiska fonderna och där endast vissa delar godkändes formellt av kommissionen. Den nationella strategiska planen som omfattade landsbygdsutvecklingsprogrammen och fiskeriprogrammen och som utarbetades av medlemsstaterna i nära samarbete med kommissionen och partner. Diverse innehåll i de sammanhållningspolitiska programmen samt Ejflu- och EFF-programmen. Separata program för Eruf (och Sammanhållningsfonden) och ESF. Den gemensamma strategiska ramen som omfattar de fem ESI-fonderna. Partnerskapsöverenskommelsen som omfattar alla fem ESI-fonderna och större delen av dess innehåll måste godkännas formellt av kommissionen, inbegripet eventuella ändringar Gemensam grunduppsättning av innehåll för samtliga ESI-fondprogram. Flerfondsprogram ESF-Eruf (eller ESF-Sammanhållningsfonden) är också tillåtna. REFERENSER FGB: Artikel och 96 99, Ejflu-förordningen: Artikel 8, EHFF-förordningen: artikel

22 DE EUROPEISKA STRUKTUR- OCH INVESTERINGSFONDERNA : OFFICIELLA TEXTER OCH KOMMENTARER 3. ÖKAD EFFEKTIVITET Det nya regelverket har skapat nya incitament för medlemsstaterna att uppfylla EU:s prioriteringar och därmed maximera unionsstödets genomslagskraft, framförallt genom följande mekanismer: Resultatramen och resultatreserven Förhandsvillkor Villkorligt kopplat till sund ekonomisk styrning Finansieringsinstrument Resultatramen och resultatreserven För att framstegen mot de mål som satts för varje prioritering ska kunna övervakas på ett tillfredsställande sätt bör ett program inrätta en resultatram som baseras på en uppsättning indikatorer och fastställa tydliga, realistiska och mätbara delmål och mål. Varje år ska information om framstegen mot dessa delmål och mål tillhandahållas i genomföranderapporter och, under 2017 och 2019, i lägesrapporter. Under andra halvåret 2019 granskar kommissionen programmens resultat baserat på de årliga genomföranderapporter som lämnats av medlemsstaterna senast den 30 juni 2019 avseende resultaten fram till slutet av Efter denna granskning kommer en resultatreserv som uppgår till mellan 5 % och 7 % av de medel som tilldelats prioriteringen att tilldelas program och prioriteringar som har uppnått sina delmål. För program och prioriteringar som inte har uppnått sina delmål ska medlemsstaterna föreslå att medlen omfördelas mellan prioriteringarna som har uppnått sina delmål på ett sätt som överensstämmer med kraven på tematisk koncentration och minimianslagen. Dessutom, i de fall där det föreligger bevis i form av finansiella indikatorer och aktivitetsindikatorer för ett allvarligt misslyckande med att nå delmål för en prioritering på grund av svagheter i genomförandet, kan kommissionen dra in alla eller vissa mellanliggande utbetalningar för denna prioritering. Ekonomiska korrigeringar kan komma i fråga i slutet av programperioden i fall av allvarliga misslyckanden med att uppnå mål Förhandsvillkor För att säkerställa att medlemsstater uppfyller de villkor som är nödvändiga för effektivt stöd genom ESI-fonderna föreskriver förordningarna ett antal rättsliga, politiska och institutionella krav (förhandsvillkor), som helst ska vara uppfyllda när partnerskapsöverenskommelser och program lämnas in. Förhandsvillkor kan vara antingen tematiska (kopplade till specifika investerings- eller unionsprioriteringar enligt de fondspecifika reglerna och förordningarna, t.ex. förekomsten av en utförlig transportplan för investeringar i transport) eller allmänna (inte kopplade till specifika investerings- eller unionsprioriteringar, t.ex. befintlig administrativ kapacitet till genomförandet och tillämpningen av unionens jämställdhetslagstiftning och -politik på ESI-fondområdet). Medlemsstater måste bedöma om förhandsvillkor som är tillämpliga på deras program har uppfyllts. I händelse av bristande uppfyllelse vid tiden för programmets inlämnande måste medlemsstaten utarbeta en plan över åtgärder som ska vidtas för att säkerställa uppfyllelse senast den 31 december Kommissionen har, när den ska anta ett program, befogenhet att besluta om att dra in alla eller vissa mellanliggande utbetalningar till programmets prioritering i väntan på att åtgärderna ska slutföras. Det är upp till kommissionen att bevisa och avgöra huruvida förhandsvillkoren är uppfyllda eller inte Villkorligt kopplat till sund ekonomisk styrning För att säkerställa att ESI-fonderna används på ett sätt som överensstämmer med de prioriteringar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen måste medlemsstater beakta följande: De nationella reformprogrammen, om tillämpligt. De senaste relevanta landsspecifika rekommendationerna. Eventuella relevanta rekommendationer från rådet, inklusive sådana som är baserade på stabilitets- och tillväxtpakten och de ekonomiska anpassningsprogrammen. 22 REFERENSER FGB, artikel 19 FGB, artikel FGB, artikel 23

23 Efter antagande av partnerskapsöverenskommelserna och programmen säkerställs överensstämmelse med den europeiska planeringsterminen genom två mekanismer som föreskrivs i artikel 23 i FGB: OMFÖRDELNING Kommissionen kan begära att en medlemsstat granskar och föreslår ändringar i sina partnerskapsöverenskommelser och tillämpliga program, om detta är nödvändigt för att stödja tillämpning av relevanta rekommendationer från rådet eller maximera ESI-fondernas genomslagskraft i fråga om tillväxt och konkurrenskraft i medlemsstater som får ekonomiskt stöd. Om en medlemsstat underlåter att vidta åtgärder till svar på denna begäran kan rådet efter kommissionens framställan dra in alla eller vissa utbetalningar för de berörda programmen eller prioriteringarna. Beslut om att häva eventuella indragningar fattas när medlemsstaten har föreslagit ändringar enligt kommissionens begäran. RESPEKT FÖR EKONOMISKA STYRNINGSFÖRFARANDEN Kommissionen kommer att lämna ett förslag till rådet om indragning av alla eller vissa åtaganden eller utbetalningar för en medlemsstats program om denna inte uppfyller reglerna avseende förfarande vid alltför stora underskott, förfarande vid alltför stora obalanser eller, för medlemsstater som får ekonomiskt stöd, det relaterade anpassningsprogrammet. Rådet beslutar sedan om indragning och, i de fall där medlemsstaten har vidtagit vederbörlig korrigerande åtgärd, upphävande av indragningen. Indragningar ska under alla omständigheter vara proportionerliga och föremål för de tak som anges i artikel 23(11) i FGB. ALLMÄN INFORMATION 3.4. Finansieringsinstrument ESI-fondprogrammen kommer att bidra till att målen för investeringsplanen nås 3 genom effektivare användning av medlen och genom att användandet av finansieringsinstrument fördubblas under jämfört med föregående programperiod. Detta underlättas av de nya, mer omfattande och sammanhängande reglerna för finansieringsinstrumenten , vars syfte är att stödja och uppmuntra till användning av dem som en mer effektiv och hållbar form av EU-stöd. Dessa regler är inte tvingande i fråga om sektorer, slutmottagare, typer av projekt och aktiviteter som ska få stöd. Medlemsstater kan använda finansieringsinstrument för alla tematiska mål som omfattas av program och för alla fonder där det är effektivt att göra det. Den nya ramen innehåller även regler om kombination av finansieringsinstrument och andra former av stöd, särskilt bidrag, eftersom detta gör det ännu enklare att utforma väl anpassade stödprogram som uppfyller medlemsstaternas eller regionernas specifika behov. 3 Investeringsplanen för Europa är inriktad på att undanröja hinder för investering genom att synliggöra investeringsprojekt och ge dem tekniskt stöd samt använda nya och befintliga ekonomiska medel på ett smartare sätt. REFERENSER FGB, artikel

24 DE EUROPEISKA STRUKTUR- OCH INVESTERINGSFONDERNA : OFFICIELLA TEXTER OCH KOMMENTARER 4. FÖRENKLING Kommissionen ser flera exempel på värdet av förenkling: Förenkling behövs för att säkerställa ett smidigt införande av politiken och för att tillvarata stödmottagarnas fortsatta intressen. Förenkling kan ha en positiv effekt på politikens resultat genom att garantera en effektiv fördelning av de nödvändiga administrativa insatserna på nationell, regional och EU-nivå och därmed minska tidsåtgången och kostnaderna för att uppnå målen och göra det möjligt att fokusera på resultat. Genom att införa enklare regler som de inblandade har lättare att förstå och därigenom stärka rättssäkerheten kan förenkling också bidra till färre misstag och öka de nationella leveranssystemens säkerhet. Av dessa anledningar har regelverket för ESI-fonderna medfört en del förändringar. Följande gäller alla ESI-fonder: Harmonisering av ESI-fondernas regler, t.ex. regler om stödberättigande och varaktighet. Ökad proportionalitet avseende arrangemangen för genomförande och användning av ESI-stödet i förhållande till rapportering, utvärdering, förvaltning och kontroll. Rättssäkerhet genom tydligare regler, t.ex. angående inkomstbringande projekt. Effektivare leverans och lättare rapportering genom ett ökat fokus på gemensamma huvudindikatorer som underlättar insamling och rapportering av data om resultat på EU-nivå. Minska den administrativa bördan för förvaltningsmyndigheter och stödmottagare, genom att exempelvis utöka möjligheterna till förenklade kostnadsalternativ (se tabell nedan). Och mer specifikt för fonderna: Ökad flexibilitet när det gäller upprättandet av program och system, inklusive möjligheten att finansiera program eller projekt från flera håll, integrerade territoriella investeringar, finansiell överföring mellan regionkategorier, gemensamma investeringar i forum och tekniskt stöd. Förenklingar avseende större projekt: trösklarna på 50 miljoner euro (75 miljoner euro för transportinfrastruktur) beräknas på stödberättigade kostnader och inte som tidigare på de totala kostnaderna. Dessutom, i de fall där ett större projekt har utvärderats positivt av en oberoende expert kan den förvaltande myndigheten helt enkelt underrätta kommissionen om projektet. En liknande underrättelse utan behov av en oberoende kvalitetsgranskning är också möjlig för projekt som genomförs i etapper. Ett steg närmare resultatbaserad förvaltning (den gemensamma handlingsplanen) där utbetalningar av EU-bidrag baseras på framsteg och resultat och inte på traditionella räkenskapsdokument. Detta minskar den administrativa bördan för både medlemsstaten och stödmottagaren (se tabell 9 nedan, som visar skillnader mellan förenklade kostnadsalternativ och gemensamma handlingsplaner). E-sammanhållning: Alla stödmottagare ska vid utgången av 2015 kunna utföra allt informationsutbyte med olika myndigheter och organ för varje operativt program via system för elektroniskt datautbyte. Punktlig utbetalning till stödmottagare: Enligt artikel 132 i FGB måste de förvaltande myndigheterna, förutsatt att medel finns tillgängliga, säkerställa att stödmottagaren erhåller hela beloppet för de stödberättigande offentliga utgifterna senast 90 dagar efter det datum då stödmottagaren lämnade in betalningsansökan. 24

25 JÄMFÖRELSE MELLAN REGLERNA FÖR FÖRENKLADE KOSTNADSALTERNATIV OCH Fonder där förenklade kostnader tillämpas ESF, Eruf och Ejflu De fem ESI-fonderna. Typ av stöd Ej angivet. Bidrag och återbetalningspliktigt stöd. ALLMÄN INFORMATION Alternativ Tillämpning av förenklade kostnader är valfritt när det gäller bidrag. Valfritt med undantag av små ESF-insatser på under euro i offentligt stöd då det är obligatoriskt eller inte möjligt (utom när det gäller program för statligt stöd). Förhandsberäkning som bygger på en rimlig, rättvis och verifierbar metod. Beräkningsmetoder Schablonfinansiering Schablonfinansiering för indirekta kostnader Tröskel för schablonbelopp Förhandsberäkning som bygger på en rimlig, rättvis och verifierbar metod. Schablonfinansiering tillämpas endast för att beräkna indirekta kostnader. Maximal schablonsats för ersättning av indirekta kostnader = 20 % av de direkta kostnaderna. Högst euro. Ytterligare beräkningsmetoder införs: Tillämpning av befintliga EU-program för liknande typer av insatser och stödmottagare. Tillämpning av egna nationella program för liknande typer av insatser och stödmottagare. Tillämpning av satser och specifika metoder inneslutna i förordningen eller i en delegerad akt (se t.ex. artikel 68(1) (b) i FGB eller artikel 14(2) i ESF). För ESF: tillämpning av ett budgetförslag. Standarduppskattningar av ytterligare kostnader och uteblivna inkomster, Ejflu-förordningens artikel 41(d) for områdesrelaterade åtgärder. Schablonfinansiering kan tillämpas för att beräkna alla slags kostnader. För ESF: Schablonsats på upp till 40 % av stödberättigade direkta personalkostnader för beräkning av projektets totala övriga kostnader. För ETS: Schablonsats på upp till 20 % av andra direkta kostnader än för personal för beräkning av de direkta personalkostnaderna. Maximal schablonsats för ersättning av indirekta kostnader med beräkningskrav = 25 % av de direkta kostnaderna eller 15 % av direkta personalkostnader. Schablonsats och metod antagna genom delegerad akt för metoder som är tillämpliga i annan EU-politik (t.ex. H2020, Life) för en liknande typ av insats och stödmottagare. Högst euro i offentligt bidrag. Enhetskostnader Standardskalor för enhetskostnader och schablonbelopp för återbetalning till medlemsstater För personalkostnader tillämpas en specifik beräkningsmetod enligt en standardiserad skala för enhetskostnader: Personalkostnad per timme = senast dokumenterade bruttopersonalkostnader/1 720 timmar. Ytterligare alternativ i artikel 14.1 i ESF-förordningen som ger kommissionen befogenhet att ersätta medlemsstater för utgifter baserat på standardiserade skalor för enhetskostnader eller schablonbelopp som anges av kommissionen i en delegerad akt. REFERENCES CPR Articles 67 68; ESF Regulation 14, ETC Regulation 19 25

26 DE EUROPEISKA STRUKTUR- OCH INVESTERINGSFONDERNA : OFFICIELLA TEXTER OCH KOMMENTARER SKILLNADER MELLAN FÖRENKLADE KOSTNADSALTERNATIV OCH GEMENSAMMA HANDLINGSPLANER Förenklade kostnadsalternativ enligt artikel FGB och artikel 14(2) (4) i ESF-förordningen Gemensamma handlingsplaner Artikel 14(1) i ESFförordningen (om det förenklade kostnadsalternativet täcker insatsens samtliga kostnader och är ett förutbestämt belopp) Typ av förenklat kostnadsalternativ Schablonfinansiering, standardiserade skalor för enhetskostnader och schablonbelopp. Standardiserade skalor för enhetskostnader och schablonbelopp. Inga trösklar för schablonbelopp. Standardiserade skalor för enhetskostnader och schablonbelopp. Inga trösklar för schablonbelopp. Kommissionens godkännande Inget formellt godkännande. Godkänns inom ramen för beslutet om de gemensamma handlingsplanerna. De förenklade kostnadsalternativen antas av kommissionen genom en delegerad akt. Beräkningsmetod Beräkning som bygger på en rimlig, rättvis och verifierbar metod. Tillämpning av befintliga EU-program eller nationella program för liknande typer av insatser och stödmottagare. Användning av satser och metoder som anges i förordningarna (artikel 67(5), artikel 68 i FBG och artikel 14(2) och (3) i ESF-förordningen). Beräkning som bygger på en rimlig, rättvis och verifierbar metod. Tillämpning av befintliga EU-program eller nationella program för liknande typer av insatser och stödmottagare. Användning av satser och metoder som anges i förordningarna (artikel 67(5), artikel 68(2) i FBG och artikel 14(1) (3) i ESF-förordningen). Förordningarna anger ingen särskild metod för definitionen av förenklade kostnadsalternativ i artikel 14(1) i ESF-förordningen. Kommissionen avser emellertid att använda följande metoder: Beräkning som bygger på en rimlig, rättvis och verifierbar metod. Tillämpning av befintliga EU-program eller nationella program för liknande typer av insatser och stödmottagare. Användning av satser och metoder som anges i förordningarna. Återbetalning Återbetalning mellan kommissionen och den förvaltande myndigheten och mellan den förvaltande myndigheten och stödmottagaren bygger på samma system för förenklade kostnadsalternativ. Återbetalning mellan kommissionen och medlemsstaten och mellan medlemsstaten och stödmottagaren bygger på samma system för förenklade kostnadsalternativ. Återbetalningar mellan kommissionen och medlemsstaten och mellan medlemsstaten och stödmottagaren kan bygga på något annat. Offentlig upphandling Inte aktuellt för uteslutande upphandlade projekt. Även aktuellt för uteslutande upphandlade projekt. Även aktuellt för uteslutande upphandlade projekt. 26

27 5. FÖRVALTNING OCH KONTROLL EU lägger stor vikt vid att säkerställa att utgifter är fullständigt lagliga och korrekta samt bekämpa bedrägerier, korruption och andra olagliga aktiviteter som kan påverka dess budget. De förvaltnings- och kontrollsystem som myndigheterna i medlemsstaterna har inrättat syftar till att förebygga, upptäcka och rätta till eventuella oegentligheter. FGB innehåller allmänna principer för förvaltnings- och kontrollsystem för fonderna och EHFF. Principer som gäller gemensamt för dessa fyra fonder liknar de som gällde Ett antal ändringar har dock införts beträffande sättet som dessa principer tillämpas på: De olika myndigheternas ansvar och uppgifter har förtydligats: Ansvarsskyldigheten har skärpts och förvaltningsmyndigheterna måste framställa en årlig förvaltningsförklaring samt en årssammanfattning av slutliga revisionsberättelser och genomförda kontroller. Förvaltningsmyndigheterna åläggs också att införa effektiva och proportionerliga åtgärder mot bedrägeri med beaktande av identifierad risk. Utvärdering av kravuppfyllelse för förvaltnings- och kontrollsystemen har ersatts: Ett nytt nationellt utnämningsförfarande för förvaltningsmyndigheten (och i tillämpliga fall den attesterade myndigheten) har inrättats. Detta utnämningsförfarande granskas endast av kommissionen i tre fall: Om det totala stödbeloppet från dessa fyra fonder under det relaterade programmet överstiger ett visst belopp4, efter en riskanalys eller på medlemsstatens initiativ. Räkenskaper förbereds, granskas och godkänns varje år: Räkenskapsåret börjar den 1 juli och slutar den 30 juni (med undantag för den första räkenskapsperioden). Den attesterande myndigheten förbereder det operativa programmets årsredovisning som sedan skickas till kommissionen tillsammans med förvaltningsförklaringen, årssammanfattningen av kontroller som framställts av förvaltningsmyndigheten och den tillhörande kontrollrapporten och revisionsuttalandet som framställts av revisionsmyndigheten. Kommissionen granskar dessa dokument i syfte att utfärda en årlig förvaltningsförklaring. Kommissionen genomför finansiella nettokorrigeringar när följande två villkor är uppfyllda. I dessa fall kan EU-stödet inte omfördelas till andra verksamheter: ALLMÄN INFORMATION En EU-revision har visat att en allvarlig brist föreligger i förvaltnings- och kontrollsystemets effektivitet och att denna berör en räkenskapsperiod för vilken medlemsstaten redan har lämnat in både en förvaltningsförklaring och ett revisionsuttalande där detta problem inte är identifierat (sista datum är den 15 februari). Medlemsstaten har inte identifierat problemet i andra revisionsberättelser som inlämnats till kommissionen eller har inte vidtagit lämpliga korrigeringsåtgärder innan bristen upptäcktes i EU-revisionen. Beträffande datautbyte mellan myndigheter och stödmottagare: senast den 31 december 2015 måste medlemsstater ha inrättat tillämpliga system som gör det möjligt för stödmottagare att utföra allt nödvändigt datautbyte med tilllämpliga myndigheter. Rent konkret innebär detta att när ett bidrag har beviljats ska stödmottagaren kunna uppfylla alla informationskrav via elektroniskt utbyte. 6. EKONOMISK FÖRVALTNING Olika typer av stöd som tillhandahålls av ESI-fonderna anges i artikel 66 i FGB omfattar bidrag, återbetalningspliktigt stöd och finansieringsinstrument. Återbetalningspliktigt bistånd och finansieringsinstrument omfattas av olika regler Åtaganden och utbetalningar Åtaganden Den första utbetalningen av budgetåtagandet utfärdas automatiskt av kommissionen när programmet har antagits. Efterföljande åtaganden görs årligen och anpassas om programmet ändras. Åtaganden som inte omfattas av förfinansiering eller en begäran om utbetalning inom tre år dras tillbaka miljoner euro för fonderna och 100 miljoner euro för EHFF. REFERENSER FGB, artikel